Läraren 26 2013

1894–2013

120 årgången

Carl-Erik Rusk

12.12.2013 Nr 26

God jul och gott nytt år Det lackar mot jul och det här är årets sista nummer. Förbundskansliet är julstängt från fredagen den 20 december och öppnar igen den 7 januari 2014. Nästa nummer av Läraren utkommer den 16 januari 2014.

Istället för att skicka julhälsningar stöder FSL Unicef med en inbetalning.

Alla medlemmar, läsare och samarbetspartners tillönskas en riktigt god jul och ett gott nytt år!

Finland tar över nordiskt värdskap Finland fungerar som ordförandeland i Nordiska lärarorganisationers samråd NLS år 2014. Det betyder att Olli Luukkainen, ordförande för lärarfacket OAJ, är ordförande för NLS. Värdskapet innebär att styrelsens och de olika sektorernas möten förläggs till Finland nästa år. Styrelsen samlades till möte i danska Lyngby i slutet av november. Styrelsen fastslog temaområden för nästa års verksamhet. NLS kommer att jobba med bl.a. kommunikation och likvärdig utbildning och undervisning. Sverige är värdland för den traditionella nordiska lärarkursen i sommar.

HU fick professor i jämlikhet i skolan Helsingfors universitet har inrättat en professur i jämlikhet och rättvisa i fostran och utbildning. Professuren är den första i sitt slag i Finland och är överlag sällsynt i världen. Till biträdande professor utsågs filosofie doktorn, docent Kristiina Brunila. Den nya biträdande professorn arbetar vid Beteendevetenskapliga fakulteten.

Kristiina Brunila disputerade 2009 på temat marknadiseringen av välfärdspolitiken.

Hennes doktorsavhandling granskade i synnerhet jämställdhetsarbetet inom fostran, utbildningen och arbetslivet, där marknadiseringen har medfört att jämställdhetsarbetet sker i form av projekt.

Resolut nej till sänkt behörighet i förskolan

Några steg bakåt Finland backar i matematik, men svenska skolor är ifatt de finska skolorna. Men håller egentligen Pisa-undersökningarna måttet? Nej, säger danska professorn i pedagogisk statistik Svend Kreiner. Läs om centrala resultat från Pisa 2012 och Kreiners kritik av nationsrankingen på sidorna 4–5.

– Det får inte ske, säger Barnträdgårdslärarförbundet BTLF om förslaget om ett lindra behörighetsvillkoren för förskolelärarna.

BTLF vill hålla fast vid kraven om av förskoleundervisningen fortsättningsvis förutsätter pedagogie kandidat-examen eller barnträdgårdslärarexamen.

Förslaget har motiverats med att lindra bristen på arbetskraft. BTLF hänvisar till färsk statistik som ingalunda tyder på lärarbrist inom förskoleundervisningen. Hela 98 procent av lärare är nämligen behöriga för uppgiften.

BTLF hänvisar också till behovet av goda pedagogiska kunskaper, som lägger grunden för elevernas fostran och mognad, vilket underlättar övergången till grundskolan.

2

12.12.2013

Lapptäcke av nedskärningar

ledareN Chefredaktör Carl-Erik Rusk.

Illavarslande för små gymnasier Gymnasierna får stryk i regeringens färska strukturpaket.

Regeringen vill skära ner de offentliga kostnaderna rejält och det betyder att kommunerna tvingas se över sin verksamhet.

Utbildningssektorn tvingas dra åt svångremmen och gymnasierna verkar ta de största smällen.

Strukturpaketet är halvfärdigt. I många avseenden handlar det om beslut, som närmast kan ses som ramar. Innehållet kommer senare. I liknande sammanhang, då det handlar om politiska avvägningar, är det klokast att titta på prislapparna. I detta fall handlar det om omvända prislappar, eftersom syftet ju är att få ner kostnaderna.

Regeringen säger att finansieringen av gymnasiets verksamhet görs resultatbaserad. Det här är ingen nyhet, eftersom en liknande omläggning har aviserats i regeringsprogrammet. Betydligt mera kontroversiellt är sedan beslutet om att läroanstaltsnätet inom andra stadiet förnyas strukturellt samtidigt som finansieringssystemet ses över.

Prislappen? Den lyder på inbesparingar till ett belopp om 195 miljoner euro. I regeringsprogrammet finns inskrivet att regeringen räknar med att spara 30 miljoner euro genom ett glesare gymnasienät. När programmet offentliggjordes spekulerade man om att regeringen kommer att slopa den extra finansieringen av små gymnasier.

Nu talar vi om helt andra summor. Regeringens motiveringar är dessutom illavarslande. Regeringen vill nämligen koncentrera nätet av läroanstalter, så att starka utbildningsanordnare (vad är det?) får bättre verksamhetsförutsättningar. I strukturpaketet talas för all del om läroanstalter på andra stadiet, alltså också yrkesutbildning, men i praktiken torde gymnasierna ta de hårdaste smällarna.

Nätet av yrkesläroanstalter sanerades nämligen i samband med den senaste kommun- och servicereformen, vilket innebär att små läroinrättningar redan har försvunnit. Däremot finns det ymnigt med små gymnasier i vårt land.

Hittills har tanken varit att gymnasieutbildning erbjuds som närservice. Gymnasierna ska finnas nära studerandena inom rimligt avstånd från hemmet. Kommunerna har villigt backat upp denna linje och sålunda är gymnasienätet tätt.

Men läget blir ett helt annat, ifall staten drar åt penningkranarna och förutsätter en minimistorlek för gymnasierna.

Det innebär dödsstöten för många gymnasier. För studerandena talar vi om avsevärt längre restider och i en del fall aktualiseras inkvartering utanför hemmet. En eventuell indragningsvåg, som rör gymnasierna, berör dessutom automatiskt många grundskolor (åk7-9). Än så länge handlar det för all del om spekulationer, som dock har en given prislapp. Bilden av gymnasiernas framtid blir dessutom ännu mera grumlig av en annan detalj, som är inskriven i strukturpaketet, och som också har en prislapp.

Staten och kommunerna väntas nämligen spara 65 miljoner euro, efter finansieringen framgent ska koncentrera sig på examensinriktad utbildning på andra stadiet. Det blir inga pengar för annan utbildning, såsom ämnesstudier i gymnasiet och utbildning som inte leder till delexamen inom yrkesinriktad tilläggsutbildning. Ingen har hittills bemödat sig om att förklara vad som egentligen avses med denna formulering.

Hela gymnasieutbildningen är dessutom i stöpsleven, då innehållet och även examen reformeras. Det är inte bra, då staten drar i bromsen. År 2014 kan visa sig vara ett annus horribilis för många gymnasier.

Regeringen fick sitt omtalade strukturpaket färdigt fredagen den 29 november. Avsikten är att skära ner kommunernas, men också statens kostnader genom mångahanda åtgärder.

Strukturpaketet kan gott förliknas vid ett lapptäcke. Paketet innehåller många riktlinjer och rambeslut, vilka emellertid är rätt vaga.

De preciserade besluten kommer senare.

Statssekreterare Martti Hetemäkis beräkningar ger vid handen att kommunernas utgifter minskar med 1,2 miljarder euro till år 2017.

Kommunerna ska spara cirka 260 miljoner euro då deras uppgifter skärs ner. Nedmonteringen av diverse normer och regler ska spara dem ytterligare 970 miljoner euro.

Kommunförbundet är i stora drag tillfreds med regeringens linjedragningar.

– Regeringens strukturpolitiska program innehåller många förslag som kan understödas i ett kommunalt perspektiv, men kostnadsberäkningarna och de verkliga kostnadseffekterna är fortfarande till många delar öppna och kräver extra utredningar, bedömer Kommunförbundet.

Lärarfacket OAJ är tillfreds med bl.a. beslutet om att göra förskolan obligatorisk. Likaså tilltalas OAJ av förlängningen av läroplikten till 17 år.

Däremot varnar OAJ för risken om misslyckanden, då läroanstaltsnätet inom det andra stadiet ses över.

OAJ godkänner inte en begränsning av den subjektiva rätten till dagvård, utan förfäktar varje barn rätt till god småbarnsfostran.

OAJ godkänner inte heller nedskärningen av resurserna till det

fria bildningsarbetet.

– Nedskurna resurser till den fria bildningen innebär i praktiken att utbudet begränsas till tätorterna, säger OAJ, som befarar att avgifterna dessutom stiger.

Akademikercentralen Akava kallar regeringens linjedragningar halvdana. Speciellt oroar nedskärningen av utbildningens resurser.

– Utbildning och kunnande utgör grundbultar för vår nations framgång och tillväxt. Nedskärningarna av utbildningen, bildningen och kunnandet äventyrar vår nationella konkurrenskraft, säger Akava-basen Sture Fjäder.

Akava vill slå vakt om dualmodellen, så att unga också i framtiden kan välja mellan det allmänbildande gymnasiet och yrkesutbildning på andra stadiet.

C-E Rusk

Gymnasienätet under press Det är en diger lista, som regeringen har frambringat. Inom utbildningssektorn kommer grundskolan rätt lätt undan, men mörka moln hopar sig vid gymnasiernas horisont.

Strukturpaketet i korthet: – Regeringen förväntar sig att arbetsmarknadsorganisationerna förbereder en reform av pensionssystemet i enlighet med tidigare förbindelser. Målet är ställt på att den verkliga pensionsåldern stiger till minst 62,4 år fram till 2025.

Organisationerna torde stå klara med sina förslag hösten 2014, så att regeringen överlåter sina lagförslag till riksdagen genast efter riksdagsvalet 2015. Arbetspensionsreformen torde träda i kraft senast från början av år 2017.

– Alterneringsledigheten förnyas. Reformen bereds av regeringen i samråd med arbetstagarnas och arbetsgivarnas organisationer. Särskilt granskas skärpta villkor för alterneringsledigheten.

Reformen träder i kraft hösten 2014.

– Läropliktsåldern höjs till 17 år. Reformen inriktas särskilt på unga, som inte fortsätter sina studier direkt efter grundskolan.

Grundlagens stadganden beaktas i det fortsatta beredningsarbetet.

– Förskolan blir obligatorisk.

Lagstiftningen träder i kraft 1.1.2015.

– Gymnasiets finansieringsgrunder förnyas. Regeringen framlägger sin proposition i ärendet våren 2014.

– Behörighetsvillkoren ses över. Ministerierna åläggs att förnya behörighetsvillkoren, då att studier som leder till behörighet kan avläggas mera flexibelt.

– Regeringens proposition rörande kommunstrukturen framläggs under vårvintern 2014, så att lagstiftningen kan träda i kraft sommaren 2014.

Regeringens beslut kompletteras av en förteckning av olika åtgärder, som syftar till att minska kommunernas ålägganden.

Förteckningen innehåller också kalkyler över hur mycket pengar, som kan sparas på detta sätt. De uppskattade inbesparingarna kommer gradvis, så att summorna som nämns tar sikte på år 2017.

Här finns en del punkter, som berör undervisningssektorn och som kan ses som uppseendeväckande.

– Läroanstaltsnätet inom andra stadiet förnyas strukturellt samtidigt som finansieringssystemet ses över.

Regeringen säger att finansieringen görs resultatbaserad.

Nätet för utbildningsanordnare på andra stadiet koncentreras så att starka anordnare av gymnasieutbildning och yrkesinriktad utbildning (grund- och tilläggsutbildning) får bättre verksamhetsförutsättningar samt att tillgängligheten till utbildning som motsvarar behov av fortsatta studier och behov i arbetslivet kan tryggas regionalt. Det här låter smått kryptiskt och detaljerade beslut kommer senare. Men prislappen, alltså den förväntade inbesparingen, är hela 195 miljoner euro.

– I fortsättningen koncentrerar man sig på ordnandet av examensdelar och examina och avstår från den offentliga finansieringen av annan utbildning: ämnesstudier inom gymnasieutbildning samt utbildning som inte leder till någon delexamen inom yrkesinriktad tilläggsutbild-

ning (vid läroanstalter och i läroavtalsform).

Staten och kommunerna fortsätter finansiera utbildning som leder till examen eller en del därav. Tilläggsutbildning, alltså ämnesstudier i gymnasierna och tilläggsutbildning vid yrkesläroanstalter, finansieras inte. Kryptiskt, men besked kommer senare.

Förväntad inbesparing: 65 miljoner euro.

– Finansieringen av det fria bildningsarbetet minskas. Förväntad inbesparing 15 miljoner euro.

– Undervisningsgrupperna i annan än evangelisk-luthersk och ortodox religion och livsåskådningskunskap bör vara minst 10 personer i grundskolan och gymnasiet. I dag är minimigruppen tre personer. Förväntad inbesparing: 3 miljoner euro – Skolgångsbiträdena räknas in i lärare-elevrelationen Lagstadgandena om undervisningsgrupper bör ändras. Sedan år 1999 innehåller lagen endast stadganden om grupperna i undervisningen av bl.a. elever med förlängd läroplikt. Förväntad inbesparing 10 miljoner euro.

– Centraliserad anskaffning av läromaterial i grundskolan och en övergång till digitalt material.

De totala läromaterialkostnaderna i grundskolan uppgår till ca 90 miljoner euro. En övergång till digitalt material beräknas leda till inbesparingar om ca 5-10 procent. Förväntad inbesparing 7 miljoner euro.

C-E Rusk Fotnot: Hela paketet kan läsas på statsrådets hemsida, www.vn.fi.

3

12.12.2013

ORDförord

Kortare tfntider vid a-kassan

Backe upp och backe ner ”Finland har rasat” och andra lika braskande uttalanden kunde vi ta del av förra veckan då PISA 2012 presenterades. Resultaten visade på en nedgång i läsning, naturvetenskap och matematik.

Vid en närmare titt visar det sig att våra elever klarat sig hyggligt och att den obestridliga nedgången i det som mäts av PISA drabbar hela västvärlden. Det är alltså inte ett isolerat finländsk fenomen. Glädjande var att de finlandssvenska eleverna åkt i en mindre utförsbacke och att glappet mellan finsk och svensk skola därmed blivit mindre.

I matematik ligger vårt land på en tolfte plats och detta föranledde rubrikerna om det stora raset.

I själva verket beror den förlorade topplaceringen på global nivå på att så många asiatiska länder numera deltar i PISA. Av OECD-länderna är Finland i den absoluta toppen. När det gäller liv och leverne, sedvänjor och kultur, allt som formar synen på utbildning, är det i Europa och i Norden vi hör hemma.

Finland kan inte konkurrera i t.ex. matematik med länder som drillar utvalda skaror elever till toppkompetens genom överlånga skoldagar följda av timmar av extra privat undervisning bara för att hela familjens och även landets ära är bunden till barnens framgång. Ett sådant samhälle och en sådan skola vill vi inte ha i Europa skrev tyska der Spiegel i förra veckan. Vår kände ”utbildningsprofet” Pasi Sahlberg har uttryckt samma sak. Jag håller med.

Därmed inte sagt att vi inte ska satsa på skolan. Det måste vi. Vårt land har satsat förhållandevis litet på utbildning och våra goda resultat ska eleverna, hemmen och lärarna tackas för, inte myndigheterna.

Skolan tappar terräng i västvärlden och utan en förnyelse i metoder och medel kommer kräftgången att fortgå.

Jag hörde en framtidsforskare som sade att i dagens värld är skolan inte längre den plats där det händer. Händer gör det utanför skolan.

Skolan måste anpassa sig till nya omständigheter och

det är en för långsam process att tro att endast en förnyelse av lärarutbildningen kan ge resultat. Dem ser vi först om tio till tjugo år. Läroplanerna är också tröga. Vi behöver snabbare ryck. Programmet Osaava–Kunnig måste plockas fram ur malpåsen där det kanske redan hamnat och ge lärarna det som behövs, bl.a. fortbildning i t.ex.

IT-pedagogik och nya sätt att arbeta i tid och rum.

Bara så kan vi bemöta de politiska kraven på att helt reformerna grundskolan, något som bl.a. finansministern låtit antyda. Vi kan inte kasta ut barnet med badvattnet utan vi måste ta vara på det goda som finns i grundskolan.

I dessa dystra strukturomändringstider undrar jag nog vad stat och kommun i slutändan är villiga att satsa. Lärarna är duktiga men kan inte göra underverk utan stöd.

Och nu är det jul i vår älskade Nord och räven raskar över isen. Nu tändas tusen juleljus när granen står så grön och grann i stugan. Tårta så söt får sedan när vi slutat dansa.

Staffan var en stalledräng och skidan hon slinter i bukter och finter går bra, går bra! Midnatt råder, tyst det är i husen medan månen går sin tysta ban, lyser över fur och gran! GOD JUL!

Dan Johansson är ordförande för FSL.

Har den lokala lärarföreningen haft höstmöte och valt styrelse?

Eller har det hänt något annat, som är värt att noteras under Lokaltrubriken? Notismaterial kan sändas till C-E Rusk (carl-erik.rusk@fsl.fi) och Tom Ahlfors (tom.ahlfors@fsl.fi).

I Åbo har läxfixarna Mathias Brunnsberg och Joel Wulff fått en flygande verksamhetsstart, omtalar Åbo Underrättelser den 21 november. Deras nystartade företag Uplus Tutoring har lockat fler kunder än de två unga företagarna hade väntat sig.

Den bärande affärsidén är att mot betalning erbjuda elever och studerande läxhjälp och insikter i studieteknik. Bra business och företagarna har händerna fulla med att rekrytera studiecoacher. För tillfället handlar det om 20–30 coacher, vilka i huvudsak bedriver studier vid Åbo Akademi. Företaget har konsulterat experter vid Pedagogiska fakulteten i rekryteringen och flera av coacherna har en koppling till lärarutbildningen.

Lappträsk utreder möjligheterna att bygga om Porlom andelsmejeri till en skola, omtalar Öster Nyland den 28 november.

Porlom skolcenter, som inrymmer finska högstadiet

och gymnasiet, är svårt mögel- och fuktskadat och måste stänga.

Var hittar man lämpliga utrymmen? Jo, man sneglar på en mejeribyggnad.

Fastigheten är byggd för livsmedelsbruk, vilket innebär att hygienstandarden är sådan att mögel- och liknande problem inte borde utgöra ett problem. Kommunstyrelsen satsar nu 50 000 euro på att utreda vilka möjligheter det finns att göra om mejeriet till en skola.

I Vasa har 18 studerande vid Vasa övningsskolas gymnasium satt upp en egen musikal, omtalar Vasabladet den 27 november. Det handlar om ett slutprojekt för studerandena på musikprogrammet i gymnasiet. Musikalen ”Genom mina ögon” har blivit en publiksuccé, så att samtliga fem planerade föreställningar är slutsålda.

Studerandena står själva för manuset.

För regin står Malin Olkkola, som tidigare har gått

i Övningsskolan, medan musikläraren Johan Sundqvist har stått för den musikaliska biten.

I Nagu i Pargas väcker kommunstyrelsens beslut om att ge indragningshotade Kyrkbackens skola (åk 7–9) tilläggstid blandade känslor, omtalar Åbo Underrättelser den 28 november.

– Ovissheten fortsätter, säger vikarierande rektorn Charlotta Wicklén, som gärna skulle ha sett ett definitivt beslut om att skolan får fortsätta sin verksamhet.

Kommunstyrelsen har beslutat tillsätta en politikerarbetsgrupp, som får i uppgift att utreda hur undervisningen i åk 7–9 kan ordnas i framtiden. Målsättningen är att på sikt ha endast en skola för eleverna i Nagu och Korpo. Stadsdirektör Folke Öhman föreslog tidigare att skolan i Nagu stängs från hösten 2014, I Jyväskylä får drygt två procent av eleverna i Kuokkalan koulu undervisning i

vissa teoriämnen på svenska, omtalar Vasabladet den 23 november. Resten går på finska. Sammanlagt handlar det om sex elever i åk 6 och fyra i åk 8.

Jyväskylä har satsat på undervisning på svenska sedan år 2009. Nu planeras språkbadsundervisning. Intresset lär vara stort.

– Svenskan är absolut här för att stanna, säger Eija Myllykoski, en av två lärare som undervisar på svenskan. Åbo brottas med gruppstorlekarna i gruppstorlekarna, omtalar Åbo underrättelser den 3 december.

Staden dras med stora ekonomiska problem och större undervisningsgrupper har nämnts som ett sätt att spara. Men det innebär att staden går miste om s.k. Pop-pengar, som staten har anslagit för att minska på gruppstorlekarna. Fullmäktige har nu enats om att skjuta upp beslutet om gruppstorlekarna till början av nästa år, då följande reformprogram behandlas.

Lärarnas arbetslöshetskassa förkortar sina telefonservicetider temporärt under jul- och nyårstiden. Avsikten är att fokusera på behandlingen av så många ansökningar som möjligt i enlighet med de uppställda målsättningarna. Kansliet är öppet normalt.

Datum Tfnservice Kansliet 23.12 9–12 8.30–16.00 24–26.12 stängd stängt 27.12 stängd 8.30–16.00 30.12 9–12 8.30–16.00 31.12–1.1 stängd stängt 2.1 9–12 8.30–16.00 3.1 stängd 8.30–16.00 6.1 (trettondagen) stängt överlag

Behandlas våra svenska abiturienter fel?

Hbl redogör 2.12 för höstens studentexamensvitsord, och uppger hur vitsordsfördelningen ska följa Gauss kurva så att ca 5 procent fått det högsta vitsordet, och ungefär 5 procent blivit underkända i ett ämne. Det nästhögsta vitsordet E borde enligt nämndens anvisningar erhållas av ca 15 procent, och det lägsta godkända vitsordet A av ca 11 procent.

Studentexamensnämnden tillkännagav i somras ett nytt bedömningssystem, där man skulle frångå Gauss till förmån för en modell som – hette det – kunde göra det lättare att få vitsordet laudatur. Systemet skulle införas från 2016, ”i vissa svåra ämnen” redan nästa år (2014). Avsikten sades vara att abiturienterna skulle jämföras med både höstens och vårens skribenter istället för som hittills varje skrivomgång skilt för sig – hur nu detta sedan skall låta sig göras?

Men vad händer! Den här hösten skrev 359 svenskspråkiga abiturienter modersmålsprovet. Av dem fick endast 9 st = 2,5 procent laudatur och 9,2 procent det nästhögsta vitsordet E. Poänggränsen för vitsordet laudatur i svenska modersmålsprovet var 92 p, i det finska 87.

Däremot underkändes hela 12 procent av de svenska modersmålsskribenterna och det lägsta godkända vitsordet A fick hela 24,2 procent! Av de finskspråkiga modersmålsskribenterna underkändes 2,8 procent, medan 18,2 procent erhöll ett A. Av de finskspråkiga skribenterna erhöll lika stor procentuell andel L och I, helt som sig bör.

Av de svenska modersmålsskribenterna blev således 36,2 procent – mer än en tredjedel av de svenska modersmålsskribenterna (!) – antingen underkända eller erhöll lägsta vitsordet A. Enligt nämndens anvisningar borde siffran vara ca 16 procent! För inget annat ämne i höstens skrivningar är den sammanlagda procenten improbatur och approbatur högre än 24, i de flesta fall under 20 procent!

Hur är detta möjligt?

Svenska YLE intervjuar (2.12) en representant för studentexamensnämnden, som säger att resultatet beror på att ”skribenterna saknar grund att stå på” och skyller sedan på allt från läromedel till finskspråkiga miljöer – men til�lägger i samma andetag att man absolut inte kan skylla på modersmålslärarna!

Däremot missar man helt frågan: vem drar upp gränserna för vad som är värt ett L och vad som är värt ett A, när man nu inom svenska modersmålet – och enbart inom det ämnet – tydligen frångått Gauss? Vem har tagit på sig uppgiften att subjektivt bedöma ”vad som är värt ett A” i modersmål, oavsett uppgifter och prestationer?

Kan det faktiskt vara så att de svenskspråkiga abiturienterna i modersmålet – och bara i det ämnet – är så mycket svagare än sina finskspråkiga jämnåriga?

Diskrimineras inte de svenskspråkiga abiturienterna om just de ska ha så mycket svårare att bli godkända i ett ämne eller få ett vitsord högre än A? Eller är detta bara första steget i en nedmontering av de principer vår finska examen hittills byggt på, nu när ”studentexamen ska reformeras”?

Sture Lindholm

Ekenäs

Det första numret av Läraren för år 2014 utkommer den 16 januari. Vi önskar alla läsare en riktigt god jul och ett gott slut på året!

4

12.12.2013

Två visa män och en vis kvinna. Undervisningsminister Krista Kiuru flankeras av professorerna Jouni Välijärvi och Pekka Kupari. Men de kommo inte med rökelse, guld och myrra, utan uppgifter om Finlands tillbakagång i Pisa 2012.

Nu är vi ifatt finska skolorna Kunskaperna i matematik har blivit sämre i Finland. Finland rasar i Pisa-rankingen, så att inlärningsresultaten i matematik för 15-åringar ligger på tolfte plats i Pisa 2012, där 65 nationer och områden deltog.

Det är en vådlig tillbakagång jämfört med Pisa 2003, då matematik senast var huvudområde. Då låg Finland tvåa. Fast då deltog långt färre nationer och områden. Det nationella genomsnittet för matematik har sjunkit betydligt jämfört med undersökningen 2003, vilket har påvisats i olika nationella undersökningar. Även läskunnigheten och de naturvetenskapliga färdigheterna har blivit klart svagare i vårt land.

Det finns ingen orsak att klä sig i säck och aska. Trots att resultaten är klart svagare än förut hör finländska ungas färdigheter alltjämt till de bästa i OECD. Av OECDländerna placerade sig Finland på sjätte plats i matematik, tredje i läskunnighet och andra i naturvetenskaper. Av de europeiska länderna var Finland fortfarande bäst i läskunnighet och naturvetenskaper.

Eleverna i de svenskspråkiga skolorna i Finland klarade sig nu ungefär lika bra som eleverna i de finskspråkiga skolorna. I alla de tidigare Pisa-undersökningarna har de finskspråkiga eleverna varit bättre på matematik än de svenskspråkiga. I själva verket har svenska elever faktiskt en poäng mera i

snitt än de finska kamraterna, men skillnaden saknar betydelse.

I läsning och naturvetenskaper ligger svenska elever i snitt efter de finska kamraterna, men skillnaden har minskat.

Bland de länder som klarat sig bäst i Pisa 2012 fanns sju asiatiska länder eller områden. Länder som redan tidigare klarat sig bra, som t.ex. Shanghai, Singapore, Hongkong, Taiwan och Korea, har ytterligare förbättrat sina resultat. De europeiska länder som klarade sig bättre än Finland är Lichtenstein, Schweiz, Nederländerna och Estland.

Sverige redovisar katastrofala resultat och sjunker under OECD-genomsnittet.

– Den allmänt lägre nivån på resultaten visar att vi på allvar måste ta itu med utvecklandet av den grundläggande utbildningen i Finland. Jag kommer omedelbart att sätta igång ett omfattande arbete för att trygga framtiden för grundskolan i Finland. I det här arbetet kommer såväl representanter för forskning, professionella och sakkunniga inom utbildningsområdet och det politiska beslutsfattandet som elever och föräldrar att delta, säger undervisningsminister Krista Kiuru (SDP).

Det handlar emellertid inte om att ändra på vare sig timfördelningen i eller finansieringen av grundskolan. Kiuru talar om ett uppvaknande, så att också attityderna till

och motivationen för studier förbättras. I en internationell jämförelse är skillnaderna mellan skolorna i vårt land små, men de håller på att växa. För första gången finns det i Finland skolor som ligger under OECDgenomsnittet.

– Förutom att jämlikhetsaspekten bör stärkas är det viktigt att satsa på att utveckla och uppehålla inlärnings- och studiemotivationen samt skoltrivseln, kommenterar minister Kiuru resultaten.

Jämlikheten har varit på tapeten under de senaste åren i vårt land och professor Jouni Välijärvi vid Jyväskylä universitet bekräftar att den sociala bakgrunden påverkar resultaten.

– Hemförhållandenas påverkan har ökat, trots åtgärder för att motverka utvecklingen, säger Välijärvi.

Elever med invandrarbakgrund har ägnats särskild uppmärksamheten i den nationella undersökningen. Välijärvi kan berätta om enorma skillnader, då man jämför infödda elevers resultat med resultaten hos första generationens resp. andra generationens invandrarelever. Skillnaden motsvarar upp till två års skolgång.

– Det handlar om verkligt stora skillnader mellan dessa tre grupper. Det här kräver en ordentlig analys, säger Välijärvi.

Finlands genomsnitt i läskunnighet är

bland alla deltagarländer och -områden på sjätte plats och bland OECD-länderna på tredje plats. Endast fem asiatiska länder eller områden klarade sig bättre: Shanghai, Hongkong, Singapore, Japan och Korea.

I Finland deltog 311 skolor i Pisa 2012.

Från dessa skolor valdes 10 157 elever ut.

Av eleverna deltog 90 procent i Pisa-provet.

Undersökningen verkställdes av Jyväskylä universitet och pedagogiska forskningsinstitutet vid samma universitet.

Alla svenska skolor var med i undersökningen, liksom även alla skolor med minst fem elever med invandrarbakgrund. I de utvalda skolorna deltog alla elever med invandrarbakgrund i undersökningen.

Så gjordes, eftersom syftet är att på ett mångsidigt sätt syna ovanstående grupper i nationella specialgranskningar. Det stora antalet svenskspråkiga elever och elever med invandrarbakgrund inverkar emellertid inte på undersökningens totala resultat, eftersom man i den internationella jämförelser återställer gruppernas inverkan genom statistiska metoder.

Text och foto: C-E Rusk

5

12.12.2013

Fel mätt, säger dansk professor – Metodiken håller inte. Rangordningen av nationer utgående från resultaten från Pisaundersökningarna innehåller alltför mycket godtycke.

Svend Kreiner, professor i pedagogisk statistik vid Köpenhamns universitet, underkänner metodologin i PISA-undersökningarna. Han har funnit många brister och skavanker i undersökningarna och tolkningen av resultaten.

Kreiner medverkade, då styrelsen för Nordiska lärarorganisationers samråd sammanträdde i Lyngby i Danmark i slutet av november.

Offentliggörandet av resultaten från Pisa 2012 stod för dörren och då passade det ju bra med en kritisk syn på undersökningarna.

Kreiner har i flera års tid påvisat att PISAundersökningarna är odugliga, om man vill rangordna inlärningsresultaten i olika länder.

Det gör han med stöd av sin över 40-åriga erfarenhet av att hantera och tolka pedagogisk statistik.

Han har fört fram sin kritiska hållning i sedan år 2011, men det har gått trögt. OECD, som står bakom Pisa-undersökningarna, har inte velat kommentera Kreiners teser. OECDsakkunniga har sagt att det handlar om Kreiners åsikter, inte om vetenskapliga rön.

Av de nordiska länderna har PISA-undersökningarna debatterats allra häftigast just i Danmark, men medierna har inte varit särskilt pigga på att ta till sig och berätta om Kreiners nedgörande metodologiska kritik.

– Medierna har mest varit intresserade att utnyttja Pisa som ett tillhygge, då de skäller på den danska skolan, säger Kreiner.

Kreiner har gnott på i motvind, men en ljusning är på kommande. Inom forskningen är det ju viktigt att publicera artiklar i ansedda vetenskapliga tidskrifter för att få trovärdighet.

Det är en lång process, men nu står det klart att den internationellt spridda forskningstidsskriften Psychometrica publicerar en artikel skriven av Kreiner och en professorskollega.

Kreiners syn är klar: nu kan PISA-staben inte längre gömma sig, utan nu måste den träda fram och ge sin syn på de brister i un-

Galenskap

Svend Kreiner talar om en nationsranking, som bygger på godtycke.

dersökningarna som Kreiner har identifierat.

Han talar om slumpmässigheter i rangordningen och han talar om en ofullständig analys av de insamlade resultaten. Men det största problemet är, om man skall tro Steiner, att de olika uppgifterna fungerar väldigt olika i olika länder.

– Jag tror inte det är överhuvudtaget möjligt att sammanställa en uppgift, som fungerar lika väl i Danmark som i Kina, säger Kreiner.

Och det är ju faktiskt en rätt intressant syn, då man håller i minnet att själva grundvalen för PISA är att uppgifterna har samma svårighetsgrad oavsett om respondenten är pojke eller flicka eller om hen bor i Finland eller Shanghai.

– Jag påstår att man inte kan ange hur Danmark ligger till i relation till andra länder, utgående från PISA-undersökningarna. Rankingen beror vilka uppgifter man väljer som utgångspunkt för tolkningen, säger Kreiner.

PISA gör ett urval, som ligger som grund för rangordningen. För ingen tror väl på allvar att de som svarar för undersökningen verkligen går genom och analyserar svaren från nästan 399 000 elever från 56 länder. I själva

verket så svarar endast en del av eleverna på alla frågor. År 2006 var fokus lagd på naturvetenskaper, men samtidigt speglades inlärningsresultaten i läsning och matematik. Kreiner har tittat närmare på Pisa 2006 och har konstaterat att över 40 procent av eleverna testades i 14 av sammanlagt 28 frågor om läsning. Över hälften av eleverna besvarade överhuvudtaget ingen fråga om läsning.

Det innebär att endast drygt 10 procent av eleverna besvarade alla frågor om läsning.

Men det hindrade inte PISA-maskineriet att prestera en rankinglista över nationerna också i fråga om läsning.

Kreiners kritik har tagit skruv. Danska undervisningsministeriet valde att frånse landets placering i den internationella rangordningen, då ministeriet offentliggjorde resultaten av Pisa 2012. Ministeriet har bett två internationella experter, den isländska forskaren Júlíus K. Bjornsson och den svenska professorn i utbildningsstatisik Jan-Eric Gustafsson att värdera Svend Kreiners kritik.

C-E Rusk

Dags att vakna, säger lärarfacken Dan Johansson, förbundsordförande för Finlands Svenska Lärarförbund FSL, är inte förvånad över att Finland halkar nedåt i de färska Pisa-resultaten.

– Kanske vi har slagit oss till ro litet för tidigt. Beslutsfattarna har helt enkelt litat på att skolan och undervisningen fungerar.

Oberoende av satsningar. För oss lärare är det klart att nedskärningar som bland annat medför att gruppstorlekar ökar och antalet undervisningstimmar minskar gör att elevernas inlärning halkar efter, påpekar Johansson.

Johansson menar ändå att det är väntat – och inte nödvändigtvis illa – att de finländska elevernas inlärning nu närmar sig den europeiska och nordiska nivån.

– Att jämföra våra elevers resultat med dem i Shanghai eller Japan är förryckt. Både kulturen och synen på skolarbetet är väldigt olika. Vår måttstock måste vara Norden och Europa, säger Dan Johansson.

De svenskspråkiga elevernas resultat är nu på samma nivå som i de finskspråkiga skolorna.

– Jag lyfter på hatten för de elever, lärare och vårdnadshavare som tillsammans har klarat av att hålla resultatnivån. Det här är berömvärt när man beaktar bland annat språkförhållandena i den svenska skolan.

Det visar samtidigt på ett stort engagemang från de inblandade, menar Dan Johansson.

Olli Luukkainen, ordförande för lärarfacket OAJ, är inte heller överraskad av re-

Sverige sjunker som en sten Svenska 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap försämras stadigt. Sverige redovisar den sämsta resultatutvecklingen av alla OECD-länder. De svenska eleverna presterar numera under OECD-genomsnittet inom alla tre kunskapsområden i Pisa 2012.

Inget av de andra 33 OECD-länderna i Pisa 2012 har en lika stor resultatförsämring som Sverige. Från att ha presterat över OECD-genomsnittet i Pisa 2000 ligger resultaten nu långt under genomsnittet på alla tre områden.

– Vi förlorar på alla fronter och befinner oss i ett mycket allvarligt läge. Vi tappar både de som har det tufft, men också

de högpresterande eleverna. Resultaten har sjunkit som en sten och det är tydligt att politiken leder fel, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén.

De senaste åren har en våg av reformer sköljt över skolan och det har resulterat i att lärarna är överbelastade med administrativt arbete och inte har tid att vara lärare.

– Vi behöver en starkare och medveten resursstyrning för att stärka likvärdigheten.

Fler lärare måste lockas till yrket för det blir nu allt tydligare att det är läraryrkets förlorade status som har kostat. Om bara drygt sex år beräknas 43 000 lärare saknas. Om vi är oroade över resultaten idag har vi all anledning att oroa oss för 2020, säger Eva-

sultaten. Han talar om en välkommen väckning för hela nationen.

– Nationer som har satsat på utbildning redovisar bättre resultat än tidigt. Hos oss har beslutsfattarna närmast dragit sig till minnes egna skoltider, så att man har skurit ner på resurserna. Jag hoppas att den felaktiga självhävdelsen nu får vika för en syn om att resultat inte nås automatiskt, säger Luukkainen.

Han säger att lärarna är beredda att modernisera sätten att undervisa, men det finns många hinder.

– Det här lyckas inte i stora och besvärliga undervisningsgrupper, säger Luukkainen.

C-E Rusk

Lis Sirén.

– Regeringen har försökt vända utvecklingen i den svenska skolan med de medel som står staten till buds. Men man har varit alldeles för flata för att våga öka statens ansvar. Staten måste få ännu kraftigare verktyg för att vända utvecklingen i skolan, säger för sin del Bo Jansson, ordförande för Lärarnas Riksförbund LR. LR kräver därför att staten måste ta ett större ansvar för styrningen och finansieringen av skolan.

– Dagens skolhuvudmän har inte tagit ett tillräckligt ansvar för skolan de senaste tjugo åren. Därför måste staten ta över styrningen och finansieringen, säger Bo Jansson.

PISA-spektaklet bara växer. Offentliggörandet av resultaten från Pisa 2012 var en happening överallt i världen och medierna kastar sig som asgamar över resultaten. Nationsrankingen är hårdvaluta.

Jag var faktiskt med då resultaten från Pisa 2000 offentliggjordes år 2001.

Det var en rätt familjär tillställning på ministeriet med en handfull journalister. Få hade nämligen på förhand gissat att Finland direkt glider in i elitskiktet.

Läsningen var då högst på agendan och Finland låg faktiskt i topp. Glädjande, sade många, men den stora överraskningen var att Finland faktiskt låg på en fjärde plats i matematiken, som också undersöktes. År 2001 var internationella undersökningar av detta snitt ett rätt nytt fenomen och få kunde föreställa sig hur gargantuanskt hela Pisa-maskineriet skulle bli. Regeringarna har villigt tagit till sig denna jämförelse och faktiskt försökt implementera erfarenheter från länder, som har rett sig väl. Och allt fler vill delta i jämförelsen.

Det är ju inte riktigt fel att mäta t.ex. hur väl eleverna i olika länder kan räkna och läsa, men dessa förryckta, förenklade och tom. felaktiga rankinglistor har bidragit till att det har gått snett.

Men vem ska nu klaga, när Finland har rett sig väl? Alltså kom Pisa-turismen snabbt igång i vårt land. Det var ju rätt nytt att folk från hela världen kom till Finland för att bekanta sig med vår skola!

Politikerna i vårt land har villigt tillbringat många stunder i Pisa-solariet till den grad att man har försummat omsorgen för grundskolan. Alltså har skolorna placerats i en gyllene bur och framgångarna har setts som självklara.

Nu har vi facit på hand. Finland halkar efter och minister Krista Kiuru talar om ett projekt, som går ut på uppryckning. Det är för all del bra, men riktigt så enkelt är det ju inte. Som en central styrka i vårt system har nämnts kommunernas nära nog monopolställning, när det gäller att ordna undervisning på grundskolnivå. Staten deltar som finansiär, men makten och ansvaret finns hos kommunerna.

Den nationella utbildningspolitiken är alltså de facto i kommunernas händer. Projekt Uppryckning låter riktigt trevligt, men hur får man med kommunerna i projektet? Hur får man kommuner att verkligen satsa på utbildning och undervisning? Hur får man kommuner att avstå från planer om att permittera lärare?

Och hur i hela friden kan man få ett stopp på PISA-hysterin?

Jag avslutar med några tänkbara ord, som har uttalats av doktor Hugh Morrison vid Queen’s University Belfast i Nordirland.

– Det finns få ting som du kan sammanfatta i numerisk form, men det oaktat påstår Pisa att det är möjligt att summera en nations hela utbildningssystem med tre siffror. Det är inte möjligt. Det är galenskap.

Han avsåg alltså den nationella rankingen, som Svend Kreiner kritiserat häftigt. Läs artikeln intill!

C-E Rusk

6 Sex & Sånt har funnits i flera år i

radioform på kanalen Radio X3M. Programledare har i samspråk med sexexperter och sexualterapeuter svarat på lyssnarnas frågor om sex och samlevnad. Under årens lopp har frågornas karaktär förändrats och det är inte bara puberteten och den egna kroppens utveckling som ligger i vågskålen. Idag är frågorna mer avancerade och mer djupgående.

Nu har programledarna för Sex & Sånt, Julie Ebbe och Carina Bruun skrivit en bok där de viktigaste frågorna och svaren tas upp. Boken riktar sig till personer som är över 15 år gamla. Frågorna i boken är riktiga frågor som kommit in under radiosändningarna. Som sexualterapeuter fungerar Suss Åhman och Anna Kolster.

Bruun och Ebbe säger att sex är det som folk funderar allra mest på och det gör de mest hela tiden.

– Jag läste nånstans att vi funderar på sex var tionde sekund, skrattar Bruun. Men det är ju också viktiga frågor och ännu viktigare svar vi tar upp i boken. Med hjälp av både den här boken och radioprogrammet hoppas vi kunna öppna för diskussion och dessutom avdramatisera ämnet sex.

12.12.2013

Sex alltjämt känsligt ämne

Är jag för liten?

Varför är mina bröst olika stora? Måste föräldrarna få veta om en abort? Kan jag fråga om hans ex-tjej? Är min snopp för liten för samlag? Det är några av de frågor som boken tar tag i. Och visst finns det mycket att fundera på som gäller sex och relationer och det är inte alltid så lätt att våga fråga någon eller ens veta vem man skall vända sig till.

Boken Sex & Sånt är indelad i fem kapitel som handlar om relationer, utseende, sexualitet, kropp & hälsa och knepiga frågor om sex och sånt.

Boken har en ljusröd pärm som man lätt kan ta bort, på den pärmen står det Sex & Sånt. Under pärmen är boken blå och heter helt enkelt En bok. Detta är finurligt uttänkt för alla de som annars skulle känna sig pinsamt berörda för att de sitter och läser i en sexbok.

Tryckt stämning Sex är tabu och att prata om det med vem som helst kan kännas jobbigt och pinsamt.

Ebbe och Bruun säger att det finns knep för att prata om sex i klassen utan att det blir obekvämt för både lärare och elever.

– Tyck att det är roligt, säger Ebbe bestämt. Det är många elever som jag har pratat med som har upplevt att det jobbigaste med sexualundervisningen i skolan var att lärarna ofta var obekväma och det rådde en tryckande stämning i klassrummet. Elever kommer troligt vara fnittriga oavsett, men om man själv är avdramatiserande, tar med lite humor och försöker skapa ett öppet klimat så tror jag nog att fnittret så småningom kommer avta.

Sex alltjämt tabu Men behövs faktiskt denna bok, kan man inte kolla upp saker på internet nu för tiden?

– Folk vet inte tillräckligt mycket om sex, det pratas jättemycket om sex i tidningar, i filmer, i TV på nätet och folk får för sig en massa saker om sex, föreställningar om hur det borde vara och så vidare. Vår bok är helt enkelt en handbok i sex. Här finns frågor och svar och vi försöker lite avdramatisera ämnet sex som fortfarande är ganska tabubelagt och mystiskt och hemligt, säger Bruun.

Julie Ebbe, som är den andra redaktören till boken, jobbar med radioprogrammet Sex & Sånt för tillfället och svarar tillsammans med en sexualterapeut på lyssnarnas frågor varje tisdag kväll i Radio X3M. – Boken är ett tvärsnitt av de frågor som kommit in under alla de år som Sex & Sånt gått som radioprogram på X3M. Någon form av Best of Sex & Sånt, säger Ebbe och skrattar.

Mera i skolan Carina Bruun undrar varför det inte finns mer sexualundervisning i grundskolan och på andra stadiet eftersom det är just då man har alla dessa frågor som man behöver få svar på utan att egentligen måsta ställa den där frågan.

– Det är ju i den åldern man tänker väldigt mycket på sex, man kanske vill ha sex och man undrar hur andra gör. Varför diskuterar man inte mer inom skolan vad som är

undervisning.

– Då menar jag grunderna i det biologiska, hur kropparna fungerar och hur fortplantning går till, pubertet, känslor, sexualitet, könssjukdomar och preventivmedel.

Allt det som, hoppeligen, redan erbjuds.

Sexualundervisning tycker jag definitivt att bör finnas även på andra stadiet, det är trots allt då många blir sexuellt aktiva och kanske har ännu fler och mer avancerade frågor än i tidigare om sex.

– Det finns jättemycket som jag inte skulle kunna om jag inte hade lyssnat på Sex & Sånt, säger Ebbe. Jag har fått väldigt lite sexualundervisning i skolan.

Men hur tycker de att man skall använda boken Sex & Sånt i undervisningen?

– Som komplement till undervisningen, för att kunna avdramatisera ämnet. Jag hoppas också att boken kan ge upphov till vidare diskussion, att man kan plocka en fråga eller ett ämne och kanske spinna vidare på de funderingar Carina och jag har i våra dialoger. Det är ändå det vi vill, att få folk att snacka mer, påpekar Ebbe.

Men det är också viktigt att boken både ska svara på frågor och samtidigt väcka egna tankar.

– I boken diskuterar vi till exempel om man ska raka könet eller inte. Varför inte diskutera rådande skönhetsideal med klassen och samtidigt lära eleverna att ifrågasätta rådande normer och skönhetsideal, säger Bruun.

Trender varierar

Programledarna Julie Ebbe och Carina Bruun har i flera år jobbat med Sex & Sånt på Radio X3M. Nu har de också gett ut en bok om ämnet.

okej och vad som inte är okej inom ämnet sex? I högstadiet är kroppen upp och ner och tankarna virvlar hit och dit, det är klart att man måste diskutera och berätta vad det är som händer. Dessutom har redan en liten del haft sex eller funderar på att ha det, så självfallet ska man prata om det. I andra stadiet är det enligt mig viktigt att man fort-

sätter att ha någon sorts sexualundervisning.

Och då är det kanske ännu viktigare med diskussioner i klassen.

Bra komplement Ebbe håller med och anser att grundskolan åtminstone ska erbjuda grunderna i sexual-

Ebbe säger att hon ser trender i frågornas natur och det varierar mycket med vilken som är den vanligaste frågan till Sex & Sånt.

Men det senaste året har det handlat främst om lust, alltså sexlust i parförhållande, och specifikt avsaknaden på lusten, alltså att den försvinner och hur man skall handskas med det och framför allt hur man skall få tillbaka den. Det känns onekligen som att frågorna har förändrats, pubertala frågor om utseende och snoppens storlek har bytts ut till frågor gällande förhållanden och relationer.

Men det har aldrig kommit in en fråga som varken Bruun eller Ebbe inte skulle våga ta upp. Men nog frågor som de inte kan ta upp.

Hur har folk reagerat när ni berättat att ni jobbat med att prata om sex i radio?

– Det är ju våra sexualterapeuter som svarar på frågorna och vi som redaktörer som diskuterar frågorna, men frågor som handlar om ätstörningar har vi valt att inte ta upp.

Det helt enkelt för att det kan vara så riskabelt att sitta där i radion och prata om någon lyssnare har eller inte har en ätstörning eftersom det är så mycket större problem. Vi uppmanar lyssnarna att uppsöka en läkare i sådana fall.

Text och foto: Kia Svaetichin

7

12.12.2013

Staffan Holmberg är van med nya ansikten i korridorerna.

Stor invandring i Närpes:

Många nya kommer med kort varsel För en del skolor kan det vara en utmaning att beräkna elevantalet under ett läsår. En orsak kan vara en stor in- och utflyttning och det är något som länge har varit en realitet i Närpes. Staden har en stor arbetskraftsinvandring och Mosebacke skola har erfarenheter av elever plötsligt dimper ner mitt under en pågående termin.

Närpes är en dominant svenskspråkiga kommun, som saknar finsk skola. Invandrarna lär sig alltså svenska som första språk.

– Om elever kommer till skolan utan förvarning kan det innebära en utmaning. Det gäller i synnerhet planeringen och en sådan situation kan också försvåra undervisningen.

Men hittills har vi lyckats lösa det varje gång det har hänt, säger Staffan Holmberg, rektor för Mosebacke skola i Närpes.

Mosebacke skola (F–6) är en skola som i flera repriser tagit emot elever mitt under pågående termin. Det beror delvis på att Närpes har tagit emot flyktingar och på senare år har staden också haft en stor arbetskraftsinvandring.

– Oberoende av invandringen har vår skola alltid haft en stor rörlighet av elever på grund av att vi är en centrumskola. Under läsåret flyttar en del bort, andra flyttar in och så här har det alltid varit och vi har erfarenhet av sådana här utmaningar, säger Holmberg.

Jämn ström nya Under de senaste åren har Närpes haft en jämn ström av utlänningar som kommit till staden för att arbeta. Många kommer för att arbeta inom till exempel växthussektorn eller metallindustrin som är stark i området.

Enligt Holmberg har det på senare tid inte varit fråga om stora fluktuationer, vilket är att jämföra med tiden kring och efter millennieskiftet när det plötsligt en morgon kunde stå en ny elev i skolans korridor – utan förvarning.

– På den tiden hände det till och med att det kom elever hit som vi inte visste om.

Eleven kunde komma hit med en kusin eller så skjutsade föräldrarna barnet hit och sa att här ska du gå, men utan att ta kontakt med några myndigheter.

– När sådant händer är det inte så lätt att veta vad man omedelbart ska göra, berättar Holmberg.

Tjugo nya är rekord Orsaken till att sådana situationer uppstod var bristfällig information. I dag har kommunikationen med nyanlända invandrare förbättrats.

– Idag har vi alltid förberedande möten med föräldrarna till nya elever som kommer mitt under pågående termin. Vid behov medverkar en tolk och allt dokumenteras så att de vet vilken skola de ska till beroende på var i Närpes de bor, säger Holmberg.

Utöver det antecknas religionstillhörighet, eventuella allergier och föräldrarna och barnet får information om exempelvis hälsovård.

– Det här mötet bör ske åtminstone en vecka innan nya elever kommer till skolan så att vi hinner förbereda oss och ordna de yttre förutsättningarna och planera ett schema för den nya eleven, säger han.

Holmberg minns också ett läsår i början av 2000-talet när det kom ungefär tjugo nya elever vid olika tidpunkter.

– Då placerades eleverna i klasser med förberedande undervisning för invandrare.

Sådana har vi inte haft under de senaste åren, men det handlar inte numera om lika många fall som i början och mitten av 2000-talet, säger han.

Holmberg har arbetat 23 år i skolan ifråga och varit rektor sedan 1995. När han inledde sin yrkesverksamma karriär i Mosebacke skola hade staden nyligen tagit emot vietnamesiska flyktingar och i början av 1990-talet tog staden emot bosnier som var på flykt undan kriget på Balkan.

Många av flyktingarna stannade i Närpes och bildade ett nytt liv och i dag börjar det finnas flera generationer av finländare med invandrarbakgrund i den lilla staden.

– Av våra cirka 122 elever har 30 procent invandrarbakgrund. Många av dem är födda i Finland, är finska medborgare med föräldrar som är invandrare. Men det är naturligtvis inte elever som dimper ner plötsligt utan vår vetskap, förklarar rektorn.

Så kallade förberedande klasser har ordnats varje gång Närpes stad har tagit emot flyktingar eller om antalet arbetskraftsinvandrare varit stort. I praktiken handlar det om undervisning för invandrare eller förberedande undervisning för grundläggande utbildning som staden enligt lag måste erbjuda.

Att ordna förberedande undervisning är en annan utmaning än om skolan tar emot en eller flera nya elever sporadiskt. En sextonåring kan till exempel inte placeras i en grupp med förskoleelever och ibland har Mosebacke skola ordnat två olika klasser för förberedande undervisning samtidigt.

– Det var vi tvungna att göra när två större grupper anlände vid olika tidpunkter.

Vi strävar också efter att den förberedande undervisningen integreras med den vanliga undervisningen och det brukar ske i praktiska ämnen.

Integration prioriteras – Att placera invandrarelever i vanliga klasser i vissa ämnen är inte en sparåtgärd utan också något positivt. Eleven får kontakt med sina blivande klasskamrater och den förberedande klassens lärare får färre elever under några timmar, säger han.

Integrationen i vanliga klasser prioriteras ju yngre eleverna är.

– Det underlättar också inlärningen av rutiner och den sociala biten är också viktig att beakta. Det är viktigt att de känner att de hör till en vanlig klass samtidigt som de hör till en förberedande grupp, menar Holmberg.

Men Holmberg poängterar att det också kan vara en utmaning att planera för elever som plötsligt dimper ner mitt under läsåret.

– För det första får vi inga statsandelar för elever som anländer efter den 20:e september. Det kan också hända att vi måste sätta en lärare på deltid för undervisning i svenska för eleven och ordna förberedande undervisning i mindre omfattning.

– Utöver det försvåras rumsplaneringen och även den ordinarie undervisningen kan försvåras om vi inte har resurser för tillräckliga stödåtgärder. Det gäller i synnerhet om

det är fråga om en elev med några andra svårigheter än språket.

– Jag vill ogärna sätta en prislapp på någonting. Om en familj med arbetskraftsinvandrare anländer är kommunen skyldig att erbjuda barnen undervisning.

– Vi kan bara göra det bästa av situationen och som jag ser det har vi varit rätt duktiga på att lösa sådana här situationer.

Dialogen med bildningssektorns administration har också varit bra och vi har fått extra resurser om det har behövts, säger han.

Svaga svenskkunskaper Att jämföra kostnader och väga dem mot varandra är inte heller bra med tanke på att staden får statsandelar för att ordna undervisning i svenska för de elever som har svenska som andra språk. Holmberg berättar att många av eleverna med utländsk bakgrund har svaga kunskaper i svenska på grund av att de talar ett annat språk hemma.

– Trots att de är finländska medborgare kan de ha svaga kunskaper i svenska och därför har vi i praktiken en lärare anställd för att undervisa svenska som andra språk.

Det har i sin tur gjort att vi har kunnat lyfta ut de eleverna från den vanliga gruppen en del timmar, vilket minskar gruppstorlekarna även för de elever vars modersmål är svenska. Det är möjligt genom det stöd som staten ger för svenska 2-undervisningen, förklarar han.

Som bäst diskuterar stadens fullmäktige om man ska ta emot syriska kvotflyktingar.

Om så blir fallet blir det troligen fråga om att ordna en ny grupp för förberedande undervisning.

– Om fullmäktige fattar beslut om att staden ska ta emot kvotflyktingar blir det först en fråga för bildningsdirektören och bildningsnämnden. Därefter utreder vi hur vi ska göra praktiskt för att ordna förberedande undervisning för en eventuell grupp.

Text och foto: Christoffer Thomasfolk

8

12.12.2013

På scenen i klassrummet Lärare och skådespelare har mycket gemensamt.

De ska förmedla sitt budskap till en grupp och då gäller det att vara lyhörd för samspelet med elever/publik för att skapa förståelse och engagemang.

Ett 20-tal lärare och konstnärer på Åland deltog nyligen i en två dagar lång fortbildningskurs i pedagogik under rubriken ”Möte i mellanrummet, med kreativa estetiska processer mot lärande”.

Dag ett bestod av föreläsningar av nordiska föreläsare som bland andra scenkonstnären Sara TopsöeJensen från Danmark, lektorn i pedagogik Elisabeth Malmström från Sverige och Jonas Sonntag, dramapedagog och programansvarig vid Yrkeshögskolan Novia i Finland. Dag två var en workshop med skådespelaren Bengt Larsson Heppling från Sverige.

Dörren i ditt inre En ideell teaterförening på Åland, LumparLab med Grete Sneltvedt och EvaMaria Mansnerus i spetsen, tog initiativ till kursen som arrangerades i samarbete med Öppna Högskolan. Grete är utövande scenkonstnär som samtidigt undervisar, EvaMaria är konstnär och bildlärare.

– Vi ville skapa ett tillfälle för samtal kring kreativa estetiska processer. Vad innebär de och vad behövs de till? Kan kreativa estetiska processer användas för lärande?

Har pedagogerna något att lära av konstnärerna, säger de båda.

Vad är då dessa kreativa processer? Duon har svaret klart: De sätts igång av en inre motivation, det vill säga en nyfikenhet och leder till att man lär sig något nytt.

Kreativa processer uppstår när man blir intresserad och på eget sätt agerar, till exempel genom att diskutera, läsa, prova, skapa och göra, för att förstå något.

– Det kan vara intressant att understryka att begreppet kreativa estetiska processer inte nödvändigtvis innebär konstnärliga uttryckssätt. Estetik kan beskrivas som ett sätt att förstå världen via sina sinnen och det kan man göra på många olika sätt, säger Sneltvedt och Mansnerus.

De vill också initiera ett gränsöverskridande samtal mellan pedagoger och konstnärer, en interaktivitet mellan olika kunskapskulturer där konstnärer och pedagoger

arbetar.

– Vi vill skapa ett möte i mellanrummet mellan två kulturer, där vi tror att det finns något viktigt att hämta för alla, säger de.

Passar inte alla Varje grupp – oavsett om det handlar om elever i en klass, en teaterpublik eller något annat – består av olika individer med sin historia, sin berättelse. Om gruppen ska utvecklas och kunskap bildas måste man ta tillvara individernas likheter och olikheter.

Bengt Larsson Heppling betonade under sin heldag att det handlar om ett dialogiskt förhållningssätt. Språket i tal och skrift är bara ett av många sätt att kommunicera på. Det finns många fler och ju fler sätt vi kan desto bättre.

– Vi tror dessvärre ofta – därför att det är bra för systemet – att det finns en pedagogisk metod som passar alla men det gäller att ta hand om varje persons unika förutsättningar att skapa kunskap.

Det är viktigt att alla i ett rum blir synliggjorda – ju mer synliggjorda vi blir desto mer kunskap kan vi skapa, säger Larsson Heppling.

Han säger också att det är en stor felsyn att skolan enbart ska vara nyttobetonad – med nytta menar han att man får ett jobb kopplat till utbildningen.

– Att utbilda för arbetsmarknaden kan inte vara det enda ändamålet. Man kan aldrig få för mycket lärande, säger han.

Några färdiga mallar att följa rakt av gav han inte. Det är upp till varje lärare att välja det som känns bra för honom eller henne eller som han eller hon tror sig ha nytta av.

– Det kan bli väldigt framgångsrikt om exempelvis en matematiklärare eller en lärare i historia arbetar mer med bilder. Metoderna kan befrukta varandra och man får inblickar från olika håll.

Han gav dock ett konkret exempel på ett kreativt sätt att undervisa om olika religioners förhållningssätt till olika födoämnen. I en förortsskola i Stockholm bjöds eleverna på en hamburgare och omgående kom ett givande samtal igång med många infallsvinklar.

– Man delar sitt kunnande genom samtalet.

I am the Walrus (goo goo g’joob) Deltagarna i workshopen fick 30 sekunder på sig att välja en bild bland otaliga som låg på golvet och som de tyckte att beskrev deras personlighet. Någon tog en valross

Skådespelaren Bengt Larsson Heppling inbjöds till Åland av scenkonstnären Grete Sneltvedt och bildkonstnären och -läraren EvaMaria Mansnerus längst till höger.

Bildläraren Ida Fyrqvist, klassläraren Sofie Lyyski och keramikern Mia Englund till höger möttes på seminariet om kreativa estetiska processer i lärandet.

för att ”jag är klumpig ibland och smidig ibland”.

En annan valde en stöpsel för att hon gillar att nätverka och ta kontakt med andra medan en tredje valde en maskros för att hon kände sig som en vildvuxen trädgård.

– Bilder påverkar oss. Utan bilderna hade ni sagt något annat om er själva. I dag trängs många in i en mall, man får en grupptillhörighet och förväntas vara på ett visst sätt.

Men ju mer vi kategoriserar desto mer exkluderar vi också när vi borde göra tvärtom – skapa mångstämmighet och en mer mångfacetterad syn på människan. Men det gäller att först synliggöra de system som vi har för att kategorisera och koda av varandra, säger Larsson Heppling.

En annan övning gick ut på att para ihop sig två och två och

att hitta tre saker man har gemensamt. Sedan bytte man partner och försökte än en gång hitta tre gemensamma saker utan att upprepa dem som man nämnt tidigare.

– Ju längre man håller på desto mer intressant blir det för man måste borra allt djupare för att hitta gemensamma beröringspunkter.

Lärarens roll – bland många andra – är att vara spelledare och se till att alla får tid och plats. Det kan plötsligt visa sig att den tystlåtna datanörden, som inte sagt ett ord i skolan, kan formulera sig länge och väl om han eller hon får tid och möjlighet att göra det på egna villkor.

Det är också viktigt att bryta upp strukturer i rummet. Det händer alltid något i gruppen om man byter plats med jämna mellanrum – och vem har sagt att man måste sitta hela tiden medan man

lär sig saker? Hela kroppen kan användas.

Lätt att fastna Maria Carlsson, klasslärare vid Rangsby skola i Saltvik, var en av dem som deltog i fortbildningen.

Hon kom för att hon blev inspirerad av rubriken.

– Som lärare att det lätt hänt att man lär ut saker på det sätt som man själv lär sig och att man fastnar i den modellen. Det är alltid bra att bli påmind om att det finns flera sätt och att det är viktigt att variera sig för att nå så många elever som möjligt. Jag har helt klart blivit inspirerad av det som jag varit med om under de här dagarna, säger hon.

Text och foto: Helena Forsgård

9

12.12.2013

Pisa ger vägkost för skolans egna vägval

Borgaregatans skola deltar i kontinuerligt i olika undersökningar. Att så är fallet tycker rektor Seppo Kallio och biträdande rektor Inger Damlin är bra. Resultaten kan användas för att utveckla verksamheten, men ska inte bli ett verktyg att jämföra skolor.

S

kolorna deltar årligen i nationella, men också internationella undersökningar. Den kändaste är kanske Pisa, vars resultat uppmärksammas stort i medierna.

Men vilket förhållningssätt har egentligen grundskolor (åk7–9) till undersökningar och vilka effekter får resultaten i praktiken?

Medierna brukar snabbt uppmärksamma undersökningar som mäter elevers kunskaper i olika ämnen. Beroende på resultaten kan rubrikerna bli stora som när PISA 2009 visade att finlandssvenska pojkar är dåliga på läsning jämfört med sina finska kamrater.

Bland andra svenska YLE rubricerade ”Finlandssvenska pojkar på u-landsnivå” på sin webbplats.

Resultaten diskuterades ivrigt och man funderade kring de bakomliggande orsakerna samt på vad som bör göras för att åtgärda problemet.

– Det kan faktiskt hetta till en del när olika typer av undersökningar presenteras. Jag tycker att det överlag är bra med undersökningar, men det viktigaste är att man inte använder dem till att börja jämföra varandra, säger Seppo Kallio, rektor för Borgaregatans skola i Vasa.

Tas på allvar Skolan för årskurs 7–9 har medverkat i flera undersökningar och resultaten – oavsett undersökning – tas alltid på största allvar.

– De ger en fingervisning om vad som fungerar och vad som inte gör det. Utgående från resultaten kan vi lägga upp åtgärdsplaner och vi ser undersökningar som viktiga

för vår verksamhet, säger skolans biträdande rektor Inger Damlin.

Vi börjar med PISA-undersökningen som alltså gav vid handen att finlandssvenska pojkar i 15-årsåldern är sämre på läsning jämfört med de finskspråkiga. De skolvisa resultaten för Borgaregatans del var goda, men trots det kommer tyngdpunkten att ligga just på läsning inom ramen för projektet Toppkompetens nästa år.

– Jag tycker inte att man bör djupanalysera resultaten, men anser ändå att de ger en fingervisning om tendensen och därför har vi valt att satsa på läsning nästa år, förklarar Kallio.

Åtgärder sätts in Som bäst planeras ett åtgärdsprogram för läsningen i skolan.

– Läsning är bra för det överlappar många olika ämnen. Det kan vara svårt att läsa och tolka texter i till exempel fysik och kemi och hur man ska tolka symboler och bilder. Samma sak gäller i många andra ämnen och därför lämpar sig läsning bra, säger han.

Enligt Damlin har satsningen på läsning tagits emot väl i kollegiet.

– Det tror jag beror på att projektet kan omfatta flera praktiska ämnen samtidigt. Alla oavsett ämne är involverade och därför ställer sig många lärare positiva till projektets tyngdpunktsområde, säger hon.

Och fortsätter: – Vi planerar mycket noggrant hur vi ska göra det här och på det viset blir det en process som alla arbetar med. Redan nu funderar vi på frågor kring läsning och har

gemensamma möten. I början av nästa år ska en åtgärdsplan presenteras och implementeras under vårterminens gång.

När de skolvisa resultaten av PISA presenteras brukar skolorna inom Vasa stad först behandla dem skilt. Det kan ske på ett lärarmöte eller på specifika ämnesmöten. Därefter går ärendet vidare till direktionen och efter det sker följande behandling i den svenska sektionen inom stadens utbildningssektor.

– Många gånger leder det till nya tyngdpunktsområden om alla olika instanser är överens om att någonting måste förbättras. Som exempel hade vi matematik som tyngdpunktsområde inom Vasa stad i fjol, berättar Damlin och Kallio.

Interna undersökningar Borgaregatans skola har också medverkat i olika nationella undersökningar, som bland annat utförts av Utbildningsstyrelsen.

– Utöver de här undersökningarna sker det också kontinuerligt utvärderingar internt och vi går igenom ämnesvis vad som är bra eller dåligt och lägger upp egna åtgärdsplaner. De interna utvärderingarna är mycket viktiga för vår verksamhet, förklarar Damlin.

Undersökningar som P ISA upptar vanligen endast en liten del av verksamheten.

– Trots det tar vi utomstående undersökningar på största allvar, men de styr inte vår verksamhet, menar hon.

Damlin tycker att det är sunt att en utomstående part tar pulsen på skolan och dess verksamhet.

– Resultat av en undersökning gör att man som lärare själva börjar reflektera över verksamheten och det tycker jag är positivt. Det är aldrig fel.

Båda är överens om att undersökningar lämpar sig utmärkt i syfte att utveckla skolans verksamhet. Men det viktiga är att det sker internt och skilt i varje skola.

– Skolans kärnverksamhet ska grunda sig på läroplanen och den egna interna utvärderingen. Om man strävar efter det är skolan stabil. Det är viktigt att man inte börjar använda resultat för att jämföra sig med andra och det är inte heller bra om medier börjar rankar skolor utifrån resultat.

– Det är fullständigt förkastligt, säger de.

Kan vara känsligt Det finns många exempel på kommuner som reagerat kraftigt om det visat sig att elevernas kunskaper i något ämne ligger under medeltalet för hela landet. Då knackar medierna på dörren direkt och lyfter gärna fram att något är dåligt och att något bör göras.

– Det kan vara känsligt om resultaten är dåliga. Därför förnekar jag inte att det är roligare som rektor för en skola om det visar att skolans elever klarar sig bra i en undersökning. Det är också motiverande för lärarna om resultaten är goda och det ger en kick till vidareutveckling, säger Kallio.

Men han poängterar att det alltid sker en diskussion hur resultaten av undersökningar ska tolkas.

Resultaten kan variera kraftigt om det är fråga om en årskurs med ett större antal svaga elever.

– Det finns många olika faktorer som kan påverka resultaten negativt eller positivt. Mycket kan i praktiken ha förändrats eftersom eleverna redan har gått ut skolan när resultaten presenteras. Det finns alltid en eftersläpning.

– Man bör också komma ihåg att allting startar i årskurs 1–6 och att de skolorna ska ha en eloge om det går bra. Så åtgärder för att förbättra någonting som är dåligt måste ske på alla nivåer i grundskolan, tillägger Kallio.

Skolan har också deltagit i Institutet för hälsa och välfärd, THL:s undersökning om elevhälsa. Damlin, som ansvarar för elevvården i Borgaregatans skola, tycker det är av stor vikt att också mäta annat än kunskaper.

– Det är mycket viktigt för skolan att elevernas levnadsvanor också kartläggs. Utifrån det kan vi vidta åtgärder och ett exempel är mobbning. Genom våra egna åtgärdsplaner har vi kunnat minska mobbningen och det är positivt.

En viktig sak som hon skulle vilja utreda mera är det ökade behovet av lärartid. Enligt henne har dagens elever ett större behov av det jämfört med tidigare.

– Det är viktigt för eleverna att lärarna ser dem, ger dem respons och tid. Det här pratas det mycket om i dag, men på något sätt har det fallit i glömska i skuggan av till exempel Pisa som säger vad som bör göras för att de ska prestera bättre, säger hon.

Text och foto: Christoffer Thomasfolk

10

12.12.2013

KOLUMNEN Annika Luther är lektor i biologi, geografi och humanekologi vid Tölö gymnasium.

Möte i monsunen December är mörkare än någonsin och än är det lite kvar till jul. För att överleva bläddrar jag i spridda anteckningar från monsunen i Nepal. Precis allt var kanske inte underbart då heller: ”Klockan är halv tre på morgonen.

Cikador stora som nypotatisar sjunger i rhododendronträdet utanför och alla Kathmandus hundar håller konferens. Jag vrider ur mig tarmarna i ett hål i golvet och tänker på Gandhi och hans förhållande till sanitet och mänsklig värdighet”.

Boken ”Mahatma! eller konsten att vända världen upp och ned” är en bok jag ofta återkommer till. Författaren Zac o´Yeah funderar mycket över Gandhis nästan perversa passion för toalettstädning som naturligtvis handlade om att de omständigheter under vilka människor sköter sina mest privata funktioner avspeglar deras sociala ställning eller brist på sådan. Den som åker tåg i Indien konfronteras fortfarande med rader av kackande bakar vända mot skenornas relativa anonymitet. I Nepal kan en förtjust gandhian insupa arvet från Mahatman via de jättelika skyltar som hälsar gästerna välkomna till ”Miyagi – Open Defecation Free District”. Trots att jag inte kan läsa nepali lär jag mig snabbt känna igen motsvarande skyltar över hela landet som uppmanar medborgarna att inte huka sig i det fria.

Vi skogsfinnar är ju vana att kissa bakom en buske om det behövs, men här håller jag mig till det yttersta för att hinna fram till ett prydligt bås av lokal sten eller cement med två vita kakelfotsteg och ett ”pikulitet” hål, som innan man vant sig är rätt svårt att träffa. I ett hörn står ett kärl med vatten, i vattnet flyter en kopp som det är meningen att man ska skölja sig med och så länge inga västerlänningar har lämnat oaptitliga toalettpapperstottor eller – ännu värre – stoppat till hålet med dem, luktar det inte alls. Om man nu inte räknar med den bedövande doften av vild hampa i täta snår längs alla vägar.

Många väljer att förhålla sig cyniskt till utvecklingsbistånd och jag träffade nepaleser som är arga över att så mycket pengar verkar fastna i Kathmandu. En mycket stor del av alla de fina toaletterna har i alla fall bekostats via bistånd. Ett annat resultat är vattenposterna, underbart durabla i betong med glimmande mässingskranar ur vilka klart bergsvatten strömmar fram. Vattenposterna möter en i alla byar, välbehagligt standardiserade symboler för framsteg och allmännytta. Här tvättar vackra kvinnor byke eller hår, badar småbarn och hämtar vatten till te och dal-bhat (ris och linser = det som nepaleser äter minst två gånger om dagen alla dagar). Kringstrosande vattenbufflar och getter får dricka, men hålls på avstånd för att inte smutsa ner vattnet. Att ordna loppis eller disco, sälja kex eller toalett(!)papper för Unicef och andra biståndsorganisationer är kanske inte lika heroiskt som att vända upp och ner på världen, men längs Nepals gamla handelsstigar, idag också vandringsleder för turister, ser man att också våra anspråkslösa ansträngningar ger resultat. Och så här års kan man ju dessutom passa på att påpeka att en toalett eller vattenpost i Nepal är den perfekta julklappen till henne eller honom som redan har ALLT.

Snart dags för OAJ-val OAJ:s fullmäktigeval hålls för FSL:s del som urneval 24–25.3.2014. I likhet med valet 2010 kommer F SLmedlemmar att ha möjlighet att förhandsrösta elektroniskt 12.2–23.2.2014.

Rösträtt i OAJ:s fullmäktigeval har alla medlemmar förutom studerande och pensionärer.

Med tanke på valet uppdateras medlemuppgifterna via skolvisa listor som skickats till föreningarna. Listorna ska vara granskade före nyår, eftersom det är medlemsstatistiken 1.1.2014 som gäller med tanke på valet. Att få arbetsplatsen eller skolan rätt är också viktigt med tanke på urnevalet och vallängderna som används då.

I början av januari kommer alla medlemmar med rösträtt att få ett brev. I brevet finns användarnamn och lösenord som ska användas i valet. Lösenordet som finns med i brevet ska ändras. Det är viktigt att genast logga in i systemet, eftersom användarnamnet och lösenordet inte kan användas om man inte ändrat lösenordet före 31.1.2014.

För den elektroniska förhandsröstningen kommer det att finnas ett parallellsystem.

Det går även att rösta genom att använda sina bankkoder.

Via bankkoderna kan man identifiera sig i valprogrammet och sedan rösta.

Under tiden 8–17.1.2014 kan man elektronisk granskning sin rösträtt genom att använda den information som finns i det tidigare nämnda brevet.

Kandidatnomineringen p å g å r o ch d o k u m e n t e n kring nomineringen ska vara förbundskansliet tillhanda 12.1.2014. Enligt inofficiell statistik från hösten 2013 kommer FSL att få bibehålla sina sju platser i OAJ:s fullmäktige.

Före nyår kommer det dessutom att finnas en direkt länk från FSL:s webbplats till OAJ:s webbplats. Information om valet kommer att skickas ut via föreningarna, men webbplatsen och tidningen kommer också att innehålla information om valet.

För FSL:s del är det förbundssekreteraren Christer Holmlund som ansvarar för anordnandet av valet. Frågor kring valet kan riktas till honom antingen via e-post, christer.holmlund@fsl.fi, eller tfn 020 749 54 56.

STADEN JAKOBSTAD Bildningsväsendet i Jakobstad verkar för att skapa mångsidiga och högklassiga utbildningstjänster för invånarna i staden och regionen.

Vi söker en kreativ, engagerad och dynamisk ledare med visioner för framtiden.

Vi erbjuder följande tjänst:

Rektor vid Kyrkostrands- och Jungmans skola (0907)

Kyrkostrands- och Jungmans skola är en skola som fungerar dels som närskola för elever i Kyrkostrandsområdet (åk 0-5) och dels som specialskola för hela regionen (åk 0-9).

Behörigheten för tjänsten bestäms enligt § 2 i förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet (986/1998).

Ansökan skall vara bildningsverket tillhanda senast torsdagen den 2 januari 2014 kl.15.00.

Annonsen i sin helhet med kontaktuppgifter för ytterligare information och elektronisk ansökan finns på www.ostrobotniajob.fi/jakobstad

Jakobstad 12.12.2013 Bildningsnämndens svenska skolsektion

Riksomfattande utbildningsevenemang inom undervisningssektorn

24.–25.1.2014 Messukeskus,

Mässcentrum Helsingfors

Kunskap sm

ittar av sig

!

Finland ledande i kompetens 2030 På Educa 2014-mässan är du med på främsta raden och hör om den senaste utvecklingen inom undervisning och pedagogik.

OAJ:s 40-årsjubileum kulminerar i Educa!

Hoppa inte över detta evenemang – boka in datumet i din kalender redan nu och kom med!

educamessut.fi Mediepartner: ÄKTA MÖTEN. NYA UPPLEVELSER. FRAMTIDEN HÄR.

11

12.12.2013

Tack för ett gott samarbete och God Jul!

www.oph.fi/svenska/bokhandel www.oph.fi/ubs_kurser Sara Razai och Pia Stråhlman

NUDLAR OCH PANNKAKA

Nyheter

Svenska som andra språk för åk 3-6 Boken är delad i trettio kapitel och sträcker sig över hela läsåret. Varje kapitel har ett eget tema som utgår från elevens vardag. Texterna behandlar bland annat familj, vänner, skolvärlden, traditioner, djur, hobbyn, årstider, natur, Finland och geografi. Boken är en kombinerad läse- och övningsbok. Övningarna är mångsidiga och ger eleven möjlighet att tillämpa dem efter sina kunskaper och intressen.

Boken är avsedd för elever i årskurs 3-6, men kan också tillämpas efter språkkunskaper i senare årsklasser.

36,50 € ISBN 978-952-13-4893-8 Kyllikki Kerola, Sari Kujanpää och Anja Kallio MÄNNISKOR EMELLAN En bok om sociala färdigheter Boken visar hur man kan öva sina sociala kunskaper.

Utgångspunkten i inlärningen av sociala kunskaper är att man inte med våld får ta något från den andras hand.

Man ska lära sig att förhandla, be och byta, med andra ord att uppskatta den andra personen som jämnställd med sig själv.

I boken presenteras 93 sociala färdigheter, såsom att uträtta ärenden, vara en god kamrat, skämmas, lära sig förlora, ha självkontroll, ha självrespekt och ta ögonkontakt. Författarna föreslår diskussionsteman och övningar från varje social färdighet för barn, unga och vuxna.

34 € ISBN 978-952-13-5607-0

Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete

NORDPLUS JUNIOR ANSÖKNINGSTIDEN UTGÅR 1.3.2014 Nordplus Junior -programmet 2012-2016 som finansieras av Nordiska ministerrådet understöder • mobilitetsprojekt mellan skolor • lärarutbyten • enskilda elevers mobilitet samt • närverks- och projektsamarbete i de nordiska och baltiska länderna samt självstyrande områdena.

Daghem, förskolor, grundskolor, gymnasier, yrkesläroanstalter och organisationer inom området skola kan delta i programmet.

Dessa kan även delta i projekt under programmen Nordplus Horisontal och Nordplus Nordiska Språk.

Ansökningstiden utgår den 1.3.2014.

Mer uppgifter på webbsidorna: www.cimo.fi/program/nordplus_junior www.cimo.fi/program/nordplus_horisontal www.cimo.fi/program/nordiska_språk www.nordplusonline.org/sca och per telefon 0295 338 582.

www.oph.fi/svenska/bokhandel E-post: tilaukset @kirjakeskus.fi Telefon: 02016 62222

Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete CIMO

PB 343 (Hagnäskajen 6) 00531 Helsingfors

infallet

Juletider stundar Inför årets luciafirande publicerades en rapport med statistik över hur många av forna tiders lucior som varit blonda, smala, långhåriga eller nylänningar, och vad det allt var. Flera gånger har jag själv ondgjort mig över hur luciavalet blivit en skönhetstävling och på många, många år har jag förstås inte deltagit i röstningen. Jag har sett det som så, att då någon blir vald, har de övriga röstats bort. Och tänk att de unga kvinnorna frivilligt ger sig in i en sådan här kamp där det gäller att plocka billiga poäng genom att framstå som den mest gudliga, skönsjungande, fromma och vackra kandidaten?

En morgon vid Tidningen fick jag en plötslig minnesbild av hur det var förr, då jag var liten.

Då skulle man utse sin egen favorit bland de avporträtterade luciakandidaterna och fick bidra med fem eller tio mark, som postades till Tidningens kontor

i kuvert tillsammans med en väl ifylld röstningsblankett, som man kunde klippa ut ur Tidningen. Det var spännande och jag kunde på detta vis dra mitt strå till den här finlandssvenska traditionella stacken.

Inte nog med det; någon vecka senare kunde man i Tidningen i en lista över alla donatorer och väljare läsa sina egna initialer följda av den summa man bidragit med. Ofta förekom bokstäverna tillsammans med de övriga familjemedlemmarnas initialer, vilket medförde en stark samhörighetskänsla.

Här är vi och vi har donerat fyrtio mark till luciainsamlingen!

Helt uppriktigt minns jag detta som en positiv sak och som en viktig del av väntan på julen.

Håller vi nu på att analysera och problematisera allt sönder och samman? Inget kan bara få vara utan att pannorna skall rynkas i djupa veck. Än är det orättvist och ojämlikt, än är det

Upptäck nya MacBook Air hos iTronic. diskriminerande hit och dit i en salig röra. Julen har kommersialiserats alldeles förfärligt, säger vi. Strunt i samvaron, lugnet, givandets glädje, mottagandets fröjd.

All den goda maten får inte heller vara i fred, utan den skall vi allra helst undvika. Eller åtminstone bryskt spjälka till fett, proteiner och kolhydrater.

I värsta fall infaller julafton så tokigt att vi på grund av vår dåvarande diet just den dagen inte kan äta något alls.

Och barnen förstår naturligtvis ingenting, men blir lika analyserande och kritiska och kyliga som vi till allt som kan skänka litet frid till denna vår moderna tid. Till slut är de duktigare på att anlägga en cynisk och samhällskritisk syn på högtiderna än att njuta av dem.

Tom Ahlfors tom.ahlfors@fsl.fi

All den kraft du vill ha. Hela dagen lång.

Nya MacBook Air har fjärde generationen Intel Core-processorer med snabbare grafik, ett batteri som räcker hela dagen och ännu snabbare flashlagring.* Den är tunn, lätt och tålig nog att ta med vart du än ska, samtidigt som den har kraft nog att göra allt när du väl är framme.

Hos oss får du lärarrabatt direkt i webbutiken. *Batteritiden varierar beroende på inställningar och användning. Se www.apple.com/se/batteries för mer information.

Snabbare flashlagring jämfört med föregående generation MacBook Air. TM och © 2013 Apple Inc. Alla rättigheter förbehålls.

Besök iTronic din lokala Apple-expert.

Hovrättsesplanaden 19, 65100 Vasa | www.itronic.fi | T 06-3197780 | E info@itronic.fi

12

12.12.2013

Nytt sätt för matte på dator När utbildningsstyrelsen ordnade sin mässa för virtuell undervisning i början av december presenterades resultaten av PISA-undersökningen för år 2012. Det visade sig att de finländska elevernas resultat i matematikproven gått sämre än tidigare jämfört med de övriga deltagande länderna (också om de svenskspråkiga eleverna klarade sig snäppet bättre än sina finskspråkiga ”kolleger” denna gång). Finland låg nu på en tolfte plats.

På mässan presenterade Åbo stads informatör Josefin Vidjeskog ett datorbaserat läromedel i matematik för gymnasiets långa kurs som heter e-math. Det bygger på ett EU-finansierat projekt där Stockholm, Tallinn och Åbo samarbetar med Ålands landskapsregering, Åbo universitet och Åbo akademi.

Undervisningsmetoden i läromedlet kallas strukturerad härledning och är ett nytt sätt att beskriva matematiska beräkningar.

Det har utvecklats sedan mitten av 90-talet av professor Ralph-Johan Back, projektledare för e-math, och av professor Joakim von Wright vid Åbo Akademi.

Metoden kan användas för vilken typ av matematik som helst och bidrar med ett fixt format för att skriva matematiska bevis och härledningar på ett användarvänligt sätt. Förenklat kan man säga att strukturerade härledningar förutsätter att den studerande noggrant förklarar varje steg i sin beräkning i motsats till att bara skriva ner de successiva formlerna utan

förklaring.

I läroboken på datorn gör så kallade editorer det möjligt för användaren att formulera sig skriftligt med matematiska formler och tecken.

– Editorerna i just det här programmet gäller matematik, men de kan ju vara vilka som helst, säger Ralph-Johan Back.

– Källkoden kommer att vara öppen från och med årsskiftet och kan användas av vem som helst i vilket ämne som helst.

Flera undersökningar visar att trots att mängden datorer och surfplattor ökar, finns det en bristande kunskap om hur dessa kan användas som pedagogiska verktyg. De flesta e-böckerna på marknaden idag är elektroniska kopior av motsvarande pappersböcker och tillför i den formen inget nytt till undervisningen i sig.

Materialet testas nu i 17 skolor av ca 1000 elever i både Finland, Sverige och Estland.

Matematikläraren Tom Rydell i Ålands lyceum är den enda som på finlandssvenskt håll testar Emath i sin undervisning i de två första kurserna i gymnasiets långa matematik. Han är nöjd med både böckerna, metoden och resultatet.

– Jag kan rekommendera det.

Resultaten i proven har i medeltal blivit ett halvt vitsord bättre jämfört med de grupper som inte använder e-math.

Orsaken till detta är just den strukturerade härledningen som gör att en hel del slarvfel elimineras.

Informatör Josefin Vidjeskog förevisar e-math på mässan för virtuell undervisning.

Uppgifterna i proven görs av läraren och eleverna använder inte läroböckerna på dator för att skriva proven. Men den strukturerade härledningen kan förstås också användas till pappers.

Proven ser ut som vanligt och alla elever använder papper och penna, men presentationen och lösningarna är annorlunda. Dock ställs inga krav på att eleverna måste använda sig av den strukturerade modellen i sina provsvar, berättar Tom Rydell. Men statistiken från den kurs som nu avklarats visar att en stor del gärna gör det

ändå. Och elevresponsen har varit riktigt god.

Elevernas övningsuppgifter görs i den elektroniska läroboken och skickas in till Toms motsvarande bok för läraren.

– Uppgifterna i e-math är lättare att korrigera eftersom handstilen inte är svår att tyda och svaren är strukturerade.

– Nyligen fick jag in ett svar som gav noll poäng och då kunde jag genast ge kommentarer om vad som gått fel och skicka dem tillbaka till elevens bok.

– Det är inte sagt att du hinner

kolla alla elevers häften på samma sätt. Det är just den direkta responsen som är det bästa med e-math, säger Tom Rydell.

Att användningen av e-math och korrigeringen medför ett visst merarbete är inget som Tom Rydell sticker under stol med.

– Men kanske man kan få igen den tiden i och med att proven går bättre och inte kräver lika många kommentarer.

ges denna möjlighet, säger Martina, som betonar att deltagandet i träffen förutsätter anmälning på förhand. Det egentliga mässprogrammet förutsätter inte anmälning; programmet är fritt och öppet för alla.

Juhana Vartiainen, överdirektör vid Statens ekonomiska forskningscentral VATT, är en ofta anlitad och välinsatt debattör, när det gäller samhällsekonomiska spörsmål med inriktning på bl.a. arbetsmarknadspolitik. Vartiainen har emellertid många strängar på sin lyra. Han medverkar i en diskussion om genus och jämställdhet i skolan och samhällen, som leds av Bob Karlsson, svensk direktör vid UBS. På plats är också Ellinor Hellman, rektor för Åshöjdens skolan och forskaren Mia Heikkilä.

Diskussionen äger rum på lördag

förmiddag.

Educa 2014 blir en storslagen tillställning, som kulminerar lärarfacket OAJ:s 40-årsfestligheter. Som tema för mässan har valts ”Suomi osaamisen kärjessä 2030”(ung. Finländsk toppkunnande 2030”.

I samband med utbildningsmässan lanserar OAJ sitt emotsedda framtidsmanifest, som har förberetts i nästan två års tid. OAJ:s fullmäktige har kraftfullt bidragit till frambringandet av detta djuplodande dokument, som syftar till att identifiera framgångsfaktorer som bär vår nation till toppen.

Text och foto: Tom Ahlfors

Svenskt Educa-kvarter blir torg Educa-mässan fortsätter att växa.

De svenskspråkiga utställarna blir fler och det svenska programmet sväller. Educa 2013 ordnas i Mässcentret i Helsingfors den 24–25 januari 2014. Inträdet till mässan är avgiftsfritt.

Martina Landén-Westerholm, informatör vid FSL, håller i trådarna för programmet, som hon betecknar som mera mångsidigt än någonsin tidigare.

– Hela mässan flyttar in i större utrymmen. Det innebär samtidigt att det svenska kvarteret får mera utrymme. Kvarteret växer till ett slags torg. Utställarna är fler och också ”hörnan”, alltså det ställe där de svenska programpunkterna ordnas, växer. Publikplatserna blir fler, säger Martina.

Svenskspråkiga intressenter har länge samarbetat kring program-

met. Det innebär att bl.a. Hem och skola och FSL har slagit sina kloka huvuden samman för att finna intressanta programpunkter. Nya för i år är Utbildningsstyrelsen, Folkhälsan och Speres.

– Också Åbo Akademi och PF är nya, även om Centret för livslångt lärande redan varit med tidigare, säger Martina.

Redan en snabb titt på programmet berättar att programmet är väldigt fullspäckat. FSL bidrar med två programpunkter. Bägge är inplacerade på lördagen. Förbundsordförande Dan Johansson diskuterar kommunernas pressade ekonomi med bl.a. Robert Nyman, bildningsdirektör i Raseborg.

– Andra dagens program omfattar också en etikklinik. Det är FSL:s färska yrkesetiska forum, och diskussionsledarna i detta,

som tar upp aktuella etiska frågor i vardagen, berättar Martina.

Utbildningsstyrelsen har under årens lopp haft en stor synlighet i Educa, men nytt för i år är en inbrytning på den svenska sidan.

UBS bjuder bl.a. på högaktuell diskussion om skolspråk i nya landskap.

Utanför det egentliga programmet på mässan finns sedan en annan nyhet i form av ett specialprogram i Helsingfors centrum.

Ståuppkomikern Anders Helenius underhåller vid detta fredagsmingel.

– Det har kommit önskemål speciellt från österbottniskt håll om möjligheter att träffas på fredag kväll. Många jobbar på fredagen och reser ner till Helsingfors först därefter. De hinner inte till mässan, men vill gärna träffas. Nu

C-E Rusk Kolla in det svenska programmet på www.fsl.fi. Här finns också en länk till det yrkesetiska forumet.

ÅRGÅNG 39 (120). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. UTGIVARE: Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60, telefax (09) 142 748. Hemsida www.fsl.fi REDAKTION: Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors. CHEFREDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, mobil 050–5160675, e-post carl-erik.rusk@fsl.fi. REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040–503 65 28, e-post tom.ahlfors@fsl.fi.

PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark@fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist@kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). ANNONSPRISER: 2,55 euro/spalt­mm, fyrfärg 3 euro/spaltmm, PRENUMERATION: 1/1 år 73 euro, 1/2 år 41 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. KSF Media Ab, 2013.