Läraren 25 2015

Årgång 41 (122) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund Tom Ahlfors

FSL-fullmäktige:

Hjälp oss!

3.12.2015 Nr 25 Mera pengar för undervisning av invandrare

Kommunerna får mera pengar för förberedande undervisning för invandrarbarn. Til�läggsfinansieringen gäller barn i förskole- och läropliktsåldern.

Regeringen ändrar temporärt finansieringslagen för undervisnings- och kulturväsendet.

Finansiering kan beviljas även för elever, som inte är inskrivna i skolan eller i förskoleundervisningen under den årliga s.k. beräkningsdagen (20.9), men som får förberedande undervisning under minst fyra månader.

– Ett steg i rätt riktning, säger Päivi Lyhykäinen, specialsakkunnig vid OAJ.

Taimine fick barndagspris Barndagspriset 2015 har beviljats till Teater Taimine och Kulttuuriosuuskunta Uulu. Statspriset för barnkultur gick till Inger-Mari Aikio och Sjukhusclowner rf. Barndagspriset, som är värt 8 500 euro, beviljas av undervisnings- och kulturministeriet.

I prismotiveringarna anges att Taimine är en mångspråkig teatergrupp, som årligen lockar 40 000 unga åskådare. I föreställningarna lyfts fram den alltmer komplicerade verkligheten för barn och unga. Och framförallt: Taimine är alltid på de ungas sida.

Luukkainen kvar som bas för FOSU PeD Olli Luukkainen, ordförande för lärarfacket OAJ, har fått förnyat förtroende som ordförande för förhandlingsorganisationen FOSU. Mandatperioden omfattar två år. Valet skedde vid FOSU:s förbundsmöte i Helsingfors.

– Den offentliga sektorn bör under de kommande åren bli en förstklassig och konkurrenskraftig arbetsgivare. Många offentligt anställda går i pension och dessutom kommer hela sektorn att undergå en kraftig reform av servicestrukturerna. Därför krävs ett starkt ledarskap inom de offentliga branscherna, säger Olli Luukkainen.

OAJ fick sina första hedersmedlemmar

Anna Wahren-Cederberg från Borgå lärarförening, Camilla Hellström från Ålands lf och Joakim Häggström från Helsingfors svenska lf under ett arbetspass på fullmäktigemötet i november.

– Vi som är lärare och rektorer vill vara med och utveckla elevernas användning av digitala verktyg, konstaterade fullmäktige för FSL i sitt uttalande från höstmötet.

– Hjälp oss, beslutsfattare och arbetsgivare. Ge oss de redskap och den fortbildning vi behöver så att vi kan fortsätta leverera, manar förbundsfullmäktige.

Läs mera på sidan två och på mittuppslaget.

Lärarfacket OAJ har fått sina första hedersmedlemmar i Antti Henttonen, Voitto Ranne och Erkki Kangasniemi. Henttonen var mångårig chefredaktör för tidningen Opettaja, medan Ranne och Kangasniemi har fungerat som ordförande för OAJ. Antti Henttonen var chefredaktör för Opettaja åren 1953–1984.

Voitto Ranne började som ordförande för nygrundade OAJ år 1975. Under Rannes tid som ordförande växte organisationen kraftigt. År 1991 blev Ranne ordförande för Akava.

Erkki Kangasniemi kom till OAJ i samma tider som Ranne valdes till ordförande. Kangasniemi valdes till förhandlingschef år 1984 och till ordförande år 1991.

Kangasniemi trädde tillbaka som ordförande år 2010. Från år 2013 har han varit ordförande för Undervisningssektorns Seniororganisation OS.

2

3.12.2015

FSL-fullmäktige:

ledareN

Vi lärare levererar det vi kan Chefredaktör Carl-Erik Rusk.

Vi som är lärare och rektorer vill vara med och utveckla elevernas användning av digitala verktyg. Vi vill att skolarbetet ska vara intressant, inspirerande, varierande och i tiden. Det konstaterar fullmäktige för Finlands Svenska Lärarförbund FSL i ett uttalande från höstmötet i Tammerfors den 18-19 november.

Eleverna är idag vana användare av

digitala hjälpmedel. Vi lärare behöver pedagogiska metoder för att lära eleverna att tillämpa tekniken på ett meningsfullt sätt, så att den stöder inlärning och kunskapsinhämtning.

Vi behöver utrustning och fortbildning för vår egen digitala kompetens.

Tillgången på såväl utrustning som fortbildning ska vara oberoende av kommunens ekonomiska läge. Att

skära i fortbildning och samtidigt satsa digitalt är en svår kombination.

Att lära sig är fantastiskt, det tycker vi lärare och rektorer. Och vi är beredda att kämpa för att alla elever ska tycka lika. Hjälp oss, beslutsfattare och arbetsgivare. Ge oss de redskap och den fortbildning vi behöver så att vi kan fortsätta leverera, manar förbundsfullmäktige.

Nödropet

Kärvt läge i förhandlingarna

I min e-postlåda inflöt nyligen ett meddelande från utbildningskoncernen Axxell. Budgetarbetet pågår inom Axxell och nu står det klart att utmaningarna är enorma. ”För Axxell Utbildning Ab innebär statens färska besked om statsandelarna för grundutbildningen ett oerhört stort inkomstbortfall. Enhetspriset för grundutbildningen sjunker med ca 982 euro/studerande, nästan 9 procent, vilket innebär ett inkomstbortfall på ca 1,45 miljoner euro.

Då man till detta lägger statens tidigare beslut om minskad finansiering till integrations- och arbetskraftsutbildningen sjunker hela bolagets omsättning 2016 från 33 miljoner till ca 26 miljoner.

Att få ned utgifterna i samma takt är inte möjligt.

Mycket har gjorts under de tre senaste åren, men de nya nedskärningarna gör att budgeten för 2016 för närvarande ändå visar ett underskott på hela 2,8 miljoner euro. Detta innebär bl.a. att samarbetsförhandlingar med hela personalen kommer att bli aktuella under början av år 2016.”

Ord och inga visor, här alltså. Axxell går på knäna, men Axxell är ingalunda ensam i sin belägenhet. De allra flesta utbildningsanordnarna kunde svarva ihop liknande meddelanden. Det gäller inte minst högskole- och universitetssektorn, som blöder allra mest.

Uppgifter om pågående och förestående minskningar av personalen har inom utbildningssektorn duggat tätt den senaste tiden. Mot den bakgrunden var det föga överraskade att tongångarna gick i moll, då OAJ:s fullmäktige sammanträdde i slutet av november.

Företrädare för alla tänkbara lärargrupper marscherade upp i talarstolen och vittnade om svåra beslut och trött personal. Ordföranden Olli Luukkainen talade om utbildningen som en krisbransch.

Luukkainen hör till dem som oförtröttligt har orkat varna för konsekvenserna av de senaste årens brutala nedskärningar inom utbildningen. Han är för all del inte ensam; speciellt inom den politiska oppositionen har höjts många röster för att utvecklingen går i helt fel riktning.

Politiker i vårt land har en tendens att gärna luta sig mot organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD. Intresset är emellertid inte kontinuerligt, utan det stegras endast när Pisa-undersökningarna presenteras.

Vare sig det mediala eller politiska intresset var alltså inte särskilt stort när Angel Gurria, generalsekreterare för OECD, besökte vårt land i slutet av oktober.

Hans budskap till de politiska beslutsfattarna var tydligt: nedskärningar inom utbildningen är bekymmersamma. Nedskärningarna får inte vara för stora och de får inte sträcka sig över alltför många år.

Den färska upplagan av OECD-publikationen Education at a Glance bär syn för sägen. Utbildningsnivån i Finland sjunker stadigt. Alltid fler länder har gått om oss och den fortsatta trenden med nedskärningar förebådar inte bättre tider. De yngre årsklasserna erbjuds inte samma möjligheter till högre utbildning som äldre årsklasser. I själva verket inleds nedskärningarna redan i daghemmen, där grunden för lärandet läggs.

Finland befinner sig i en ekonomisk kris, men åtgärderna för att få bukt med problemen är inte de rätta. Nu skär man ner på framtiden.

– Förhandlingarna om ett samhällsfördrag har inte avslutats. Finlands näringsliv EK har för all del meddelat om sin avsikt att i framtiden säga nej till centrala uppgörelser. Och bil- och transportfacket AKT har meddelat att man inte är med i ett eventuellt samhällsfördrag. Men förhandlingarna äger ju faktiskt rum mellan de centrala organisationerna, sade Olli Luukkainen inför lärarfacket OAJ:s fullmäktige, som sammanträdde i Vanda den 25–27 november.

Beskedet om EK:s hållning och AKT:s reaktion slog ner som smärre bomber just under dessa dagar. Luukkanen, som är första vice ordförande i akademikercentralen Akava, tonade ner dramatiken och uttalade att det alltjämt finns hopp om en arbetsmarknadsuppgörelse.

EK, som också tidigare har intagit en negativ hållning till centrala uppgörelser, har nu ändrat sina stadgar så att organisationen inte längre kan ingå centrala inkomstpolitiska uppgörelser efter april 2016.

Enligt Matti Alahuhta, styrelseordförande för EK är det fråga om en strategisk lösning, som EK redan länge har förberett. Beslutet är inte bundet till det nuvarande förhandlingsläget.

– Vårt mål är att de pågående förhandlingarna om samhällsfördraget förs till övergångsperiodens slut. Målet är att sänka enhetsarbetskostnaderna med fem procent, nolltillväxt av lönerna till år 2017 och att därefter från år 2018 övergå till den svenska exportbaserade lönemodellen, sade Alahuhta.

– Någon kan nu fråga sig om det här är slutet på konsensus i Finland.

Leena Louhivaara

Olli Luukkainen.

Mitt svar är klart och tydligt: nej det är det inte. Konsensus försvinner inte, utan dess tyngdpunkt flyttas dit, där man bäst känner till läget och utmaningarna, dvs. till företagen, förtydligade Alahuhta.

Ett samhällsfördrag är möjligt också utan AKT och EK, men förhandlingarna blir betydligt svårare. Om övriga centralorganisationer inte lyckas kom-

mer regeringen sannolikt att i många frågor införa tvingande lagstiftning istället.

AKT:s beslut fick statsminister Juha Sipilä (C) att ilskna till.

– Fosterlandets bästa kommer inte i första hand, sade Sipilä i riksdagen.

Sipilä uppgav sig fortfarande vänta på något alternativt erbjudande från arbetsmarknadsparterna. Om det inte blir av kommer regeringen att ”åka framåt på ett annat spår”, vilket sannolikt betyder nya lagar och regeringens paket för ökad konkurrenskraft.

– Nu har arbetsmarknadsorganisationerna chansen att visa om vi i Finland klarar av att komma överens om saker eller inte. Bollen ligger på arbetsmarknadsorganisationerna planhalva, sade Sipilä.

Sture Fjäder, ordförande för Akava, förstår inte vad AKT har för motiv för sitt senaste utspel.

– Det är en överraskning, för jag har haft uppfattningen att FFC i sin helhet är med i dessa förhandlingar. Vill de pressa arbetsgivarna till ett kontrakt eller vad är det frågan om? frågade Fjäder.

I offentligheten har spekulerats om att den inofficiella deadlinen för förhandlingarna har framskjutits. Tidigare talade om månadsskiftet novemberdecember, men nu talas om årsskiftet.

Statsminister Juha Sipilä har inte gett sig in på spekulationer om deadline, men i slutet av november talade han om ”väldigt litet tid”.

CER-FNB

Olyckligt pensionsbeslut Förtroendet för pensionsskyddet eroderar, varnar akademikercentralen Akava och förhandlingsorganisation FOSU. Beslutet att höja de särskilda och yrkesbaserade pensionsåldrarna inom den offentliga sektorn i anslutning till pensionsreformen år 2017 sänder väldigt olyckliga signaler, resonerar Akava och FOSU. Pensionspaketet godkändes nyligen av riksdagen.

Beslutet om att höja de särskilda pensionsåldrarna berör ca 8 500 arbetstagare, vilka har gjort ett individuellt och bindande beslut rörande pensionen. Dessa grundskollärare, sjukvårdare m.fl. grupper har valt en lägre pensionsålder och i gengäld avstått från bl.a. möjligheten till deltidspen-

sion. De yngsta är födda på 1960-talet.

Regeringen valde, trots protester från alla löntagarorganisationer, att föra till riksdagen ett förslag om att höja pensionsålder för sagda arbetstagare, så att höjningen genomförs stegvis från tre månader upp till två år.

– Dessa arbetstagare har litat på att det löfte, som de gavs då de tog sitt beslut om hålla fast vid den tidigare pensionsåldern, håller ända fram till slutet av arbetskarriären. Om avtalsförfarandet ändras på detta sätt hotas den allmänna tilltron till pensionsskyddet. Kommer speciellt de unga årsklassernas misstro mot pensionsskyddet att ytterligare öka, frågar Pekka Piispanen, direktör vid Akava.

Det är inte endast Akava och FOSU som protesterar mot höjningen av pensionsåldern för anställda med särskilda och yrkesbaserade pensionsåldrar.

Huvudavtalsorganisationerna inom den kommunala sektorn har meddelat om sin beredskap att föra ärendet till juridisk prövning på EU-nivå. Organisationerna anser att beslutet strider mot det egendomsskydd, som är inskrivet i Finlands grundlag.

C-E Rusk Mera info på www.fsl.fi och www.oaj. fi. Här finns uppgifter om hur särskilda pensionsåldrar stiger med början från år 2018.

3

3.12.2015

ORDförord

Ad

ob

e

oc k

Välmående rektorer November är en tid, som präglas av FSL:s och OAJ:s fullmäktiges höstmöten. Under dessa möten diskuteras många ärenden som lyfts fram under året samtidigt som fullmäktige drar upp riktlinjer för nästa års verksamhet.

Det finns många saker som kunde och borde lyftas fram, men nu väljer jag att koncentrera mig på våra rektorer eller skolledare som vi också brukar kalla dem.

Det blir lätt komplext då lagstiftningen endast känner till benämningen rektor, medan det i skolvardagen finns rektorer med många olika arbetsbeskrivningar.

Inom förbundet har vi två stora grupper av rektorer.

Den ena består klasslärare som vid sidan av sitt läraruppdrag sköter rektorskapet. Denna grupp har en hög undervisningsskyldighet samtidigt som den ska sköta alla administrativa uppgifter. Den andra är våra tjänsterektorer som leder större enheter med de alla utmaningar en stor enhet medför.

De är otaliga bollar som ska hållas i luften samtidigt och det blir allt mera utmanande att inte fälla någon boll.

Listan över arbetsuppgifter är lång och jag plockar fram några ansvarsområden. Det förväntas att rektor ska leda den pedagogiska utvecklingen och för det krävs en inblick i vad som sker i klassrummen. Dessutom ska personalförvaltningen hanteras, medan ekonomin, fastigheten samt bespisningen ska skötas i samarbete med någon annan förvaltningsgren inom kommunen. På rektors ansvar ligger dessutom att leda kontakten med hemmen och den övriga omvärlden.

I dagens läge är det arbetsbelastning som verkar vara rektorernas stora utmaning. Ja, det finns för all del avtal och paragrafer som ska begränsa arbetstiden. Problemet är bara att teori och praktik inte möts fullt ut. Våra rektorer har dessutom en hög arbetsmoral vilket betyder att de frånser sina arbetstider för att göra ett gott arbete.

Delat ledarskap förs ofta fram som ett alternativ för rektorernas arbetsbelastning. Det är säkert ett bra förslag att utgå från. Här borde vi först få förändringar i lagstift-

ningen, som på juridiskt hållbart sätt skulle möjliggöra delat ledarskap. Nu går det att fördela uppgifter, men i slutändan är det ändå rektorn som har det juridiska ansvaret.

Inom förbundet har vi ett stort intresse att ha med rektorerna i vår verksamhet. De ger oss en bredd i tänket och i formandet av åsikter. Tyvärr kan det bli en intressekonflikt, då en del arbetsgivare upplever att rektorerna ska ses som arbetsgivarens representanter i skolorna. Denna tolkning delar vi inte, utan vi ser rektorerna som en naturlig del av vår intressebevakningsorganisation.

Förbundsstyrelsen förde på sitt novembermöte en lång diskussion över hur FSL kunde förbättra samarbetet med rektorerna. Styrelsen beslöt att utse en rektorsgrupp. Rektorsgruppen var ett initiativ från aktiva rektorer.

Det är viktigt för hela Svenskfinland att bibehålla rektorsjobbets attraktionskraft. Arbetsuppgiften borde locka många sökande. I dag finns en trend där lärarjobben lockar sökande, men inte rektorsjobben. Denna trend måste vi bryta!

Avslutningsvis vill jag citera den allra sista meningen från det utmärkta anförande om rektorer som framfördes av våra OAJ-fullmäktigeledamöter via Martin Ahlskog under OAJ:s fullmäktigemöte förra veckan: ”Vad skolorna behöver idag mer än någonsin är välmående rektorer.”

Utbildningsnivån sjunker Om man ser till allmänna trender ser det mörkt ut för utbildningen i Finland åtminstone i ett centralt avseende. Utbildningsnivån hos den finländska befolkningen i arbetsför ålder låg ännu år 2014 klart över OECD:s genomsnitt, men det faktum att yngre åldersklassers utbildningsnivå inte längre stiger innebär att allt flera länder lämnar Finland bakom sig när det gäller nivån på högskoleutbildning.

Fram till de senaste åren har de unga åldersklasserna i Finland varit bättre utbildade jämfört med hela den arbetsföra befolkningen, men enligt 2014 års uppgifter var andelen högskoleutbildade bland den yngre åldersklassen lägre än bland hela den arbetsföra befolkningen. Av den arbetsföra befolkningen har 42 procent en utbildning på högskolenivå.

– Inriktningen är inte endast oroande, utan snarare skrämmande. Det är uttryckligen de högutbildade som producerar innovationer, produkter och servicekoncept som är konkurrenskraftiga på den internationella marknaden och som skapar nya jobbar. Reger-

ingens åtstramningspolitik gällande universiteten och forskningen kommer att ytterligare bidra till en sänkt utbildningsnivå, säger OAJordföranden Olli Luukkainen.

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD har gett ut den årliga indikatorpublikationen Education at a Glance. Indikatorerna beskriver utbildningsnivån, deltagandet i undervisningen, kostnaderna, studentmobiliteten och organiseringen av undervisningen i OECD:s 34 medlemsländer och vissa partnerskapsländer. Statistiken gäller i huvudsak år 2013.

Det handlar om en diger statistisk volym, som omfattar närmare 600 sidor. OECD tillhandahåller också nationsrapporter, som lyfter i korthet fram nationella särdrag bl.a. rörande lärarnas löner.

Finländsk a barnträdgårdslärare har usla löner, konstaterar OECD, medan grundskol- och gymnasielärarna har det bättre förspänt.

OECD laborerar med köpkraftsjusterade årslöner och då är genomsnittet för

barnträdgårdslärare i vårt land 31 907 dollar. Eftersläpningen är stor, eftersom OECD-genomsnittet uppgår till 37 798 dollar.

Klasslärare i vårt land har enligt OECD en årslön om 43 538 dollar, vilket ligger över OECD-genomsnittet om 41 248 dollar.

Högstadielärare når 47 898 USD, medan snittet i OECD-länderna är 43 626 dollar.

Gymnasielärarna i Finland ligger långt över OECD-snittet med en årslön om 54 128 USD. I OECD nås en snittlön om 47 702 dollar.

Andra centrala rön, som framgår ur Education at a Glance: – Färre finska barn i förskoleåldern deltar i småbarnspedagogik än i de flesta andra OECD-länderna. I många länder hör tre- och fyraåringar redan till ett utbildningssystem. År 2013 deltog 68 procent av finska treåringar och 75 procent av fyraåringar i småbarnspedagogiken, i OECD-länderna i genomsnitt 74 och 88 procent.

– Gruppstorlekarna inom den grundläggande utbild-

St

ningen i Finland är mindre än i OECD-länderna i genomsnitt. De finländska klasserna har i genomsnitt 19 elever per klass i lågstadiet och 20 elever per klass i högstadiet. Den genomsnittliga gruppstorleken i OECD-länderna år 2013 var i den grundläggande utbildningens lägre klasser 21 och i de övre klasserna 24 elever. EU-ländernas genomsnittliga gruppstorlek i de lägre klasserna var 20 och i de övre 21 elever.

– De genomsnittliga utbildningskostnaderna per studerande i OECD-länderna var 2012 ca 9 400 euro. I Finland var de elevspecifika kostnaderna för hela utbildningen knappt 10 200 euro. I den grundläggande utbildningens lägre klasser var kostnaderna per elev knappt 7 700 euro och i de högre klasserna knappt 9 900 euro.

– I Finland är elevernas inlärningsresultat goda, trots att timantalet inom den grundläggande utbildningen ligger klart under OECD:s genomsnitt.

C-E Rusk

Korvar lockar till facklig aktivitet Danmarks Lærerforening väljer styrelse för förbundet genom direkta medlemsval. Det är alltså förbundets medlemmar, som via digital röstning utser den nya förbundsstyrelsen. DLF:s ordförande Anders Bondo Christensen och vice ordföranden Dorte Lange fick för en tid sedan förnyat förtroende för fyra år framöver av förbundskongressen.

Skolledarna, studerandena och pensionärerna har egna platser i styrelsen. Medlemsvalet gäller därmed 18 av sammanlagt 23 platser i styrelsen, då man räknar ordförandena med.

Sammanlagt konkurrerar 23 uppställda kandidaterna om de 18 lediga platserna. Fem av kandidaterna jobbar i Köpenhamn.

DLF-kretsen i Köpenhamn gör sitt bästa för att locka medlemmarna att delta i valet. Kretsen har lockat att bland de skolor, som når över ett valdeltagande över 90 procent, utlottas pris. Första priset består av en visit av en äkta ”pølsevogn” från 1950-talet. Det handlar alltså om en vagn, som tillhandahåller äkta danska korvar med tillbehör. Vagnen besöker följande personalfest och bjuder på avgiftsfria läckerheter jämte rostad lök.

Tröstpriserna består av tårtor, som går till två lärarrum med högt valdeltagande. Valet avslutades den 1 december.

C-E Rusk

Finlands Svenska Lärarförbund FSL Järnvägsmannagatan 6 00520 HELSINGFORS (Besöksadress: Magistratsporten 2, 00240 Helsingfors) www.fsl.fi tfn 020 749 54 60 E-post till anställda: fornamn.efternamn@fsl.fi

Medlemmarna ombeds i första hand vända sig till den egna lokala förtroendemannen i frågor som rör bl.a. löne- och anställningsvillkor.

Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 020 749 54 65 Ombudsman Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Förbundsekonom Agneta Roine, tfn 020 749 54 66 Informatör Martina Landén-Westerholm, tfn 020 749 54 63 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64 Arbetslöshetsärenden och frågor rörande t.ex. alterneringsledighet sköts av Lärarnas arbetslöshetskassa, www.opetk.fi Tfn 09 2294 4100.

A-kassans telefontider: måndag till torsdag kl. 9–15.

Grundlig information om arbetslöshetsskydd, beräkningen av inkomstrelaterade dagpenningar m.m. på Arbetslöshetskassornas samorganisations hemsida www.tyj.fi Kontaktuppgifterna rörande tidningen Läraren finns på sista sidan.

Nästa nummer av Läraren utkommer den 17 december.

4

3.12.2015

OAJ-fullmäktige:

Praktik bör i regel ske i övningsskolor Den svenskspråkiga klasslärarutbildningen lyftes fram vid lärarfacket OAJ:s höstfullmäktigemöte i Vanda den 25–27 november. Fullmäktige slog fast att lärarstuderandes praktik i huvudsak bör ske vid övningsskolor. Handledande lärare i eventuella samarbetsskolor bör få ersättningar som motsvarar ersättningarna till övningsskollärare.

Nedskärningarna inom universitetssektorn dryftades allmänt och bl.a. tangerades oron för att den finska lärarutbildningens campus i Nyslott hotas av drastiska nedskärningar.

Bilden är emellertid en annan på svenskt håll och Inger Damlin, fge-ledamot och ledamot i OAJ:s styrelse, belyste orsakerna till att det sannolikt finns tre olika svenska klasslärarutbildningar hösten 2016.

– Ministeriet har uppmanat Helsingfors och Åbo Akademi att samarbeta kring en undantagsutbildning i huvudstadsregionen för att på detta sätt upphjälpa det akuta lärarbehovet. Det oaktat har universiteten inte nått samstämmighet kring samarbetet, vilket har lett till en otrolig situation med tre utbildningar, sade Damlin.

Damlin såg det som synnerligen problematiskt ifall svenskspråkiga lärarstuderande vid HU inte ges möjlighet till praktik vid övningsskola.

Joakim Häggström diskuterade också den svenska klasslärarutbildningen och speciellt handledningen och praktiken i ett inlägg.

– Vid Helsingfors Universitets klasslärarutbildning kommer det att finnas tre praktikperioder. I stället för övningsskolor kommer fem till sex så kallade samarbetsskolor att användas. I praktiken betyder detta att handledning som getts på en övningsskola nu kommer att splittras på många olika skolor i flera olika kommuner, omtalade Häggström.

OAJ instruerar Häggström framlade en kläm, där det centrala innehållet är att fullmäktige förutsätter att OAJ i samarbete med FSL utreder huru-

vida arrangemang med samarbetsskolor är i linje med den övriga lärarutbildningen i landet. Samtidigt bör de handledande lärarnas ersättningar bevakas så att dessa är på samma nivå som för lärare i övningsskolor. Klämmen godkändes med smärre ändringar.

Beslutet blev att OAJ:s fullmäktige förutsätter att undervisningspraktik i regel bör ske i övningssskolor.

Vidare förutsätter OAJ:s fullmäktige att lärare, som handhar undervisningspraktik i samarbetsskolor, ersätts i fråga om arbetstiden och arvodena för uppgiften i linje med motsvarande ersättningar vid övningsskolorna. OAJ instruerar de lokala förhandlingarna rörande ärendet.

Krisstämningarna präglade fullmäktiges sammanträde.

– Utbildningen riskerar bli en krisbransch. Allt fler lärare blir arbetslösa och anställningsvillkoren försämras. Vi kan inom en snar framtid stå inför en situation, där vi med hjälp av konfliktåtgärder kan tvingas försvara utbildningen, lärarna och hela den offentliga sektorn. Då prövas den grundläggande grundbulten för facklig verksamhet: solidaritet och hjälp till de som behöver stöd, sade ordförande Olli Luukkainen i sitt öppningstal.

Framtidsforum behövs Fullmäktige efterlyser i ett uttalande från mötet ett nationellt projekt för att rädda utbildningen.

– Utbildningsnivån sjunker, resultaten försämras och elevernas fostran till ansvarstagande medborgare är hotad, noterar fullmäktige.

I uttalandet lyfts fram att kvaliteten på utbildningen, småbarnsfostran och forskningen eroderar ofrånkomligen, ifall resurserna inte tryggas och om det inte finns någon gemensam syn på framtiden.

– Målen för utvecklingen bör slås fast för en längre tid än en valperiod. Vårt land är i behov av ett framtidsforum för utbildning, som arbetar långsiktigt för att trygga utbildningens ställning och förut-

Joakim Häggström och Inger Damlin samarbetar kring den svenska lärarutbildningen vid lärarfacket OAJ:s fullmäktigemöte i Vanda.

Klassläraren Sami Nur minen sjunger om dyra bostäder i huvudstadsregionen, medan kollegan Gretel Ruuskanen tolkar budskapet på teckenspråk.

sättningar. Alla centrala intressegrupper deltar och förbinder sig till framtidsarbetet. Målet är att trygga Finlands roll som utbildningssamhälle, anser OAJ-fullmäktige.

Vårt land står inför rekordsvåra år i ekonomiskt hänseende.

– Samtidigt saknas en tydlig inriktning för utbildningspolitiken.

Tusentals lärare från småbarnsfostran till universiteten riskerar dessutom mista jobbet, fastslår fullmäktige.

I fullmäktiges remissdebatt, som i OAJ-sammanhang i huvudsak är samlad under en mötespunkt, tangerades de svåra tider, som har drabbat utbildningens olika områden.

Fullmäktige gavs information om de pågående förhandlingarna mellan OAJ och Kommunarbetsgivarna KT gällande försök med årsarbetstid. I remissdebatten tangerades de eventuellt kommande försöken i många inlägg.

Kom ihåg rektorer!

Martin Ahlskog lyfte fram rektorernas svåra sits i ett inlägg.

– Arbetsbördan för rektorer ökar hela tiden och ger inte tillräckligt med utrymme för pedagogiskt ledarskap. Rektorn i skolan står som ledare för skolutvecklingen i enheten, leder läroplansprocesserna och fungerar som byggledare för morgondagens skola. Utan ändringar i rektorernas arbetsbild blir det bara en vacker fras som är omöjlig att förverkliga, konstaterade Ahlskog.

Han anknöt till diskussionerna om försök med årsarbetstid.

– Om och när lärarna övergår till årsarbetstid eller i samband med andra försök accentueras rektorernas roll. Det vore gynnsamt för lärarna om också OAJ utbildar rektorerna i detta sammanhang, sade Ahlskog.

Hans inlägg följdes upp av Olli Autio, rektor i Vasa.

– Jag är rektor i en skola, som eventuellt deltar i ett arbetstidsförsök. Jag ser framför mig en situation, där rektorerna får mycket extra arbetsuppgifter med bl.a. arbetstidsplanering och – uppföljning. Kom ihåg rektorernas sits i förhandlingarna, manade Autio.

På fullmäktiges frågestund aktualiserade den sju personer starka FSL-delegationen religionsundervisningen och OAJ:s syn på hur denna kunde utvecklas.

Återtåg till Akava-huset Budgeten för år 2016 godkändes.

Ekonomidirektör Heikki Nykänen informerade om många utmaningar under nästa år, som präglas av stramhet inte endast för OAJ:s del utan för hela nationen.

Renoveringen av Akava-huset är inne på sluttampen. OAJ är huvudaktionär i husbolaget och det handlar om ett projekt, som slukar tiotals miljoner euro. OAJ verkar, liksom även FSL, till årsskiftet, i temporära utrymmen i västra Böle i väntan på att flyttningen tillbaka till Akava-huset i östra Böle sker i början av januari 2016.

Text och foto: C-E Rusk

5

3.12.2015

Användningen av sociala medier ökar också bland yngre elever.

Så är fallet i Smedsby-Böle skola som därför har valt att arbeta förebyggande mot nätmobbning. Vi tar nätmobbning på allvar, säger rektor Lena Sjöholm-Fahllund till vänster. Klasslärarna Patrik Mäkelä och Jessica Bergdahl är aktivt med i arbetet.

Mota nätmobbning när eleverna är unga Nätmobbning och kränkningar har varit ett aktuellt ämne i samhället denna höst. Men vad kan skolan göra åt problemen som enligt undersökningar är utbredda?

Smedsby-Böle skola i Korsholm har vidtagit flera åtgärder och har redan tidigare inlett satsningar på förebyggande arbete.

För en tid sedan briserade en smärre bomb när Svenska Yle presenterade resultaten av en granskning om nätmobbning. En undersökning som visade att hälften av respondenterna i årskurs 8 och 9 har blivit utsatta för kränkningar på nätet – men nästan ingen vände sig till vuxna.

Granskningen fick det lämpliga namnet ”#NiVetIngeting” och efter det har nätmobbning varit på allas läppar under hösten. Skolan är naturligtvis i fokus.

– Jag tycker det allvarligaste är att undersökningen visade att lärare och föräldrar inte vet hur utbredd nätmobbningen faktiskt är. Det var min första tanke när resultaten presenterades och det var utan tvekan en liten väckarklocka, säger Patrik Mäkelä, klasslärare och tillika medlem i KiVa-teamet och en av de IT-ansvariga lärarna i Smedsby-Böle skola i Korsholm.

Ingen skonas Nätmobbning eller kränkningar och övertramp på nätet förekommer troligen i högre grad i årskurs 7–9. Men lågstadierna är inte heller skonade från problemen. Inte heller Smedsby-Böle skola.

– Förra året kom några fall till vår kännedom. Det gjorde att vi bestämde oss för att vidta åtgärder och har nu inlett ett förebyggande arbete och har tagit itu med nätmobbningen på allvar, säger

skolans rektor Lena SjöholmFahllund.

Ett exempel på det är att skolan det här läsåret har netikett som ett arbetstema. Man har bland annat skapat ett dokument som informerar eleverna och hemmen om netikett, det vill säga hur alla bör uppföra sig på nätet.

– Dokumentet har skickats till hemmen, säger Sjöholm-Fahllund.

Folkhälsan ger stöd För en tid sedan höll en expert på nätmobbning från Folkhälsan fortbildning för personalen och på kvällen ordnades också föreläsning för föräldrarna.

– I januari ska vi också ordna en föreläsning för hela skolan och vi implementerar vårt antimobbningsarbete gradvis också i klasserna. Utöver det ska vi också ha en teaterpjäs som behandlar temat nätmobbning, säger klassläraren Jessica Bergdahl, som också är engagerad i de här frågorna.

Det förebyggande arbetet är i startgroparna och verktygen som kan användas är många.

– Det söker sina former och vi diskuterar flera olika alternativ kring hur vi kan arbeta förebyggande. Vi funderar allvarligt på att ha en utförlig enkät så att vi kan skapa en bild av hur omfattande problemen med nätmobbning är i vår skola, säger Mäkelä.

Aktiv roll Lärarna betonar vikten av att skolan tar en aktiv roll i kampen

mot nätmobbning. Det gäller inte minst med tanke på att många av de yngre eleverna redan mycket aktivt använder smarttelefoner och kommunicerar på sociala medier.

– Mina tredjeklassare är ytterst aktiva på nätet och nästan alla använder sociala medier som WhatsApp, Instagram och Youtube. Man kan faktiskt säga att användningen av sociala medier har eskalerat i min grupp under det senaste året.

– Hittills verkar det gå ganska lugnt till men sannolikheten för att det kan uppstå situationer med kränkningar kan vara stor, men jag vet inte om något har hänt ännu.

Jag har en bra dialog med mina elever som ofta berättar direkt om något inträffat och hittills har ingen sagt att någon i klassen skulle ha blivit utsatt för nätmobbning eller kränkningar, men enskilda fall har kommit till min kännedom, säger han.

Lärare ska vara nyfikna Bergdahl betonar att lärarens egen aktivitet är viktig för att få insyn i vad som sker på nätet. Som exempel provade hon att ha en nätdagbok för sjätteklassare som fick berätta om sina erfarenheter.

– Jag fick igång bra diskussioner om nätmobbning och här har vi lärare en viktig roll. Vi ska vara nyfikna och fråga eleverna om sociala medier för undersökningarna visar att de i allmänhet inte berättar för oss vuxna vad som händer på nätet, säger hon.

Mäkelä är inne på samma linje.

– Jag tror många av oss har blivit tagna på säng av allt det här.

Vi har inte riktigt förstått omfattningen av elevernas nätanvändning. En åtgärd som jag ska vidta är att själv bli aktivare och börja fråga eleverna om de har något att berätta om det sker övertramp på

sociala medier.

Lärarna har i likhet med traditionell mobbning också ett stort ansvar för vad som sker på webben.

Men faktum kvarstår att en stor del av eventuella kränkningar sker på fritiden och det innebär naturligtvis att det är föräldrarna som har det största ansvaret.

– Föräldrarna har det största ansvaret men det är viktigt att alla vuxna – också vi lärare – samarbetar och tar ett gemensamt ansvar.

Alla vuxna har ett ansvar att ta itu med eventuella problem i ett tidigt skede innan det uppstår situationer med nätmobbning, säger de.

I och med den ökade aktiviteten i den virtuella världen har mobbningen hittat en ny arena som inte fanns förr. Men mobbning måste ändå betraktas som ett fenomen – oavsett om den sker ansikte mot ansikte eller på nätet.

– Men gränserna är inte lika tydliga längre. Det som sker på fritiden kommer in i skolvärlden och därför har vi lärare ett stort ansvar. Det gäller speciellt eftersom en elev som mobbas på sociala medier inte kan stänga av sin apparat för gott, utan meddelandena droppar in igen följande morgon.

– Det finns där ändå jämfört med förr när en mobbad elev åtminstone fick en paus från utsattheten efter skolan. De nya medierna gör också att allt kan gå så otroligt mycket snabbare och eskalera, konstaterar Bergdahl.

Hemmen i nyckelposition Att ordna föreläsningar och informera hemmen är därmed en central åtgärd.

– Vi visar att vi bryr oss och är nyfikna men betonar samtidigt att vuxna och föräldrar utanför skolan är i en nyckelposition och har ett

mycket stort ansvar. Vi finns där och hjälper dem och problem uppstår men skolan behöver föräldrarnas stöd och hjälp, säger SjöholmFahllund.

Det är just därför som netikett bör betonas redan när eleverna är yngre. Sociala medier är en del av deras liv och behovet av information är mycket stort.

– Eleverna förstår inte skillnaden mellan det virtuella och det vanliga livet utan de flyter ihop.

Det som vi måste betona är vikten av att som man beter sig i verkligheten ska man också bete sig på nätet. Samma regler gäller och här har skolan en viktig roll att lära dem om de här reglerna, säger Bergdahl.

Lärarna vid Smedsby-Böle betraktar nätmobbningen som en stor utmaning och en ny infallsvinkel i det förebyggande arbetet mot mobbning. Alla har mycket att lära om fenomenet och här är den nya läroplanen också en möjlighet, menar Bergdahl.

– Vi har en IKT-strategigrupp i Korsholm som arbetar med den nya läroplanen. Vi kan väva in nätmobbning och netikett på olika sätt i olika ämnen eftersom de överlappar flera i stort sett hela vår verksamhet.

Mer fortbildning om netikett och nätmobbning välkomnas också.

– Det är aldrig fel med fortbildning och jag tror många lärare och föräldrar har behov av att veta mera om hur man bemöter och motverkar nätmobbning, säger Sjöholm-Fahllund Text och foto: Christoffer Thomasfolk

6

3.12.2015

FSL:s fullmäktigepresidium består av ordförande Kerstin Ollandt från Nykarleby och Nicke Wulff från Åbo. Wulff ville att styrelsen skall se över förbundets resekostnader.

Anders Rosenqvist representerar Esbo-Grankulla lärarförening. Han berättade mera om en motion som inlämnats av Södra Finlands svenska rektorsförening, där man önskade att FSL inte glömmer bort sina rektorsmedlemmar utan starkare driver deras intressen.

Malin Höglund-Snellman (t.v.), Jakobstad-Larsmo lf, befarade att försämrade anställningsförhålla till höger Marianne Grannas från Kristinestad.

Oron för ett framtida överutbud av klasslärare är stor inom FSL. –En av styrkorna i den finländska skolan har varit goda och tillräckligt många sökande till lärarutbildningen. Kan vi behålla den höga nivån på sökandena om sysselsättningsläget för nya lärare blir ännu osäkrare, frågade förbundsordförande Christer Holmlund vid öppningen av FSL:s fullmäktigemöte i Tammerfors onsdagen den 18 november 2015.

Holmlund krävde tillförlitlig statistik som presenteras av en oberoende aktör. Nu förekommer väldigt varierande uppgifter om hur stort lärarbehovet speciellt i huvudstadsregionen är.

– Varför har vi inte sett en enda analys av hur de tilltänkta lärarutbildningarna påverkar lärarnas sysselsättningsläge? Svenskfinland måste akta sig för att utbilda klasslärare för arbetslöshet. Klasslärarutbildningen är en förhållandevis dyr utbildning, konstaterade Christer Holmlund.

De finlandssvenska fonderna och stiftelserna har visat stort intresse för klasslärarutbildningen främst i form av löften om

ändringar närmast av stilistisk art.

Under verksamhetsåret 2016 är förbundets viktigaste tyngdpunktsområden.

• Förbundet uppmuntrar medlemsföreningarna till aktivitet och stöder deras verksamhet.

• Förbundet utarbetar ett förslag till en ny organisationsmodell för FSL. • Förbundet arbetar för en lika högklassig utbildning i hela landet och inom alla skolformer.

Lärarutbildningen och sysselsättningen tas upp i verksamhetsplanen för år 2016. ”I hela Svenskfinland måste det finnas tillräckligt många behöriga lärare. Vi deltar i debatten om lärarutbildningen och lärartillgången i Svenskfinland. Vi för fram att lärarutbildningen ska vara högklassig och rätt dimensionerad. I vår argumentation lyfter vi fortsättningsvis fram lön och arbetsvillkor som medel för arbetsgivare att locka behöriga lärare”, anges i planen.

– Fokusera på första meningen! Den är allra viktigast, manade Anders Rosenqvist, Esbo-Grankulla lf, som ansåg att förbundet inte ska sätta ner energi på resonemang om

FSL vill ha neutral utredning finansiering av den planerade utbildningen i Helsingfors. Som det nu ser ut kommer såväl Åbo Akademi som Helsingfors universitet att starta svensk lärarutbildning i Helsingfors hösten 2016. Samtidigt fortsätter den inarbetade utbildningen i ÅA:s regi i Vasa.

Ta en timeout!

– Kunde fonderna satsa pengar på att analysera läget? En neutral utredare – utan kopplingar till någondera lärarutbildningen – kunde faktiskt bringa litet klarhet i lärarsituationen i Svenskfinland, föreslog Holmlund.

Holmlund upprepade sitt krav om att aktörerna borde samarbeta.

– Hetsa inte fram dyra lösningar! Ta hellre en timeout och fundera över hur ni kan samarbeta med varandra istället för att motarbeta varandra, hälsar Holmlund till universitetsfolket i Vasa, Åbo och Helsingfors.

Fullmäktige godkände styrelsens förslag till verksamhetsplan för år 2016 med smärre

vem eller vilka som utbildar svenska lärare.

Rosenqvist, som är rektor i Grankulla, delade inte oron för ett överutbud.

– Många lärare har hittat jobb utanför skolan, påminde Rosenqvist.

Inger Damlin, som representerar FSL i styrelsen för OAJ, var inte av samma åsikt.

– Vi kan inte acceptera ett överutbud, sade Damlin.

Lärarutbildningen dryftades alltså föga.

Den allra hetaste diskussionsfrågan blev uttalandet från mötet. Styrelsen framlade ett förslag, som tangerade bl.a. digitaliseringen av skolan jämte elevernas trivsel.

– Eldfängt, sade Anders Rosenqvist, som backades upp av bl.a. Christoffer Sourander, Kimitobygdens lärare, som ansåg budskapet vara felaktigt.

Petra Blomqvist, Raseborgs lf, och Tove Waller, Ålands lf, var också missnöjda med styrelsens förslag, som stöttes och blöttes grundligt. Uttalandet remitterades till informationsutskottet, som under ledning av Maria Järf, Närpes-Kaskö lf, levererade en ny och komprimerad version. Texten, som godkändes av fullmäktige, publiceras på si-

7

3.12.2015

Rektorerna behöver fackets stöd Rektorernas anställningsförhållanden uppmärksammas inte i önskvärd utsträckning av lärarfacket, noterade Södra Finlands svenska rektorsförening i sin motion till höstens fullmäktigemöte. Lärarfackets två organisationer, d.v.s. OAJ och FSL, gick ut med ett stöd för manifestationen i september i Helsingfors mest som ett stöd för de kvinnodominerade branscherna inom den offentliga sektorn, men glömde bort rektorernas sits, skriver motionärerna.

Anders Rosenqvist, rektor i Grankulla och fullmäktigeledamot, tog till orda.

– Rektorerna behöver fackets stöd.

Vi skall följa upp våra arbetstider, men det sägs inget om vad vi skall göra då arbetstiden spränger alla ramar. Lokala avtal om att ta ut övertiden som ledig tid förekommer, sade Rosenqvist och framförde en förhoppning om flera olika lokala avtal.

– Detta kan leda till rekryteringsproblem, sade Malin Höglund-Snellman, Jakobstad-Larsmo lf, och berättade om en rektorstjänst som lockade endast två behöriga sökande.

Fullmäktige delade i sitt svar motionsställarnas oro för rektorernas arbetssituation. För att få en tydligare bild av rektorernas arbete gör FSL under denna höst en undersökning av arbetstiden för rektorerna i skolor 7–9 och 1–9. Denna information tillfredsställde Anders Rosenqvist.

– FSL har tagit ett bra initiativ som

Gun Väkeväinen (t.v.), Korsholms svenska lf, och Maria Järf, NärpesKaskö lf, under fullmäktigeförhandlingarna.

jag gärna bär med mig till Södra Finlands svenska rektorsförening, sade han.

I en annan motion ville Borgå lärarförening att FSL jobbar för att lärare ersätts lika för klassföreståndaruppgifter oberoende av om uppgiften räknas till undervisningsskyldigheten eller ersätts som övertimmar.

Lärarnas lönesystem är komplicerat och olika variabler påverkar varandra, konstaterade förbundets ombudsman Jan-Mikael Wikström i sin genomgång av det synnerligen snåriga systemet för arvodena.

Fullmäktige kom att besvara motionen och konstatera att FSL fortsättningsvis kommer att arbeta för det av kongressen omfattade målet om ett arbetstidssystem som rymmer alla arbetsuppgifter och som är rättvist.

Tom Ahlfors

anden för rektorer kan leda till rekryteringsproblem. I mitten Johanna Räihä-Jungar från Vasa och

om lärarläget i söder Christoffer Sourander (t.v.) är Kimitobygdens representant i fullmäktige, medan Martin Ahlskog sitter som FSL-representant i OAJ:s fullmäktige.

dan två i denna tidning. Styrelsens förslag till budget för år 2016 godkändes utan ändringar. Medlemsavgifterna förblir de samma som i år. Också kursplanen för år 2016 godkändes utan gny.

Resekostnader synas Däremot blev det diskussion om en smärre detalj. Då gäller det reseersättningar. Nicke Wulff, Åbo lf och vice ordförande i fullmäktige, framförde ett klämförslag gällande en utredning om resekostnaderna i syfte att

nedbringa sagda kostnader.

Petra Örn, Åbo lf, backade upp initiativet, som bl.a. syftar till att se på de kmersättningar som utbetalas vid bruk av egen bil.

Madeleine Karlsson, FSL-representant i OAJ:s fullmäktige, tyckte inte om vare sig initiativet eller diskussionen.

– Km-ersättningarna definieras i avtal.

Det är ju faktiskt inte så att ersättningen endast ska täcka förbrukningen av bränsle utan också bl.a. slitage, skatter och service, sade Karlsson.

Finans- och verksamhetsutskottet backade emellertid upp klämförslaget. I den förrättade omröstningen stöddes klämmen av 17 ledamöter, medan 10 ledamöter ville förkasta denna. Alltså gavs styrelsen i uppgift att utreda frågan.

En del av mötestiden användes till arbete i seminarieform. Styrelseledamöterna i FSL fungerade som ledare för ena seminariet, medan FSL-gruppen i OAJ-fullmäktige ledde det andra seminariet.

Sex frågor På fullmäktiges frågestund avhandlades sex frågor. Pia Pujol, Helsingfors lf, ville ha mera information om arbetarskydd på svenska.

Maria Udd, Sibbo lf, ville veta mera om skolcoachers, jämställdhetskoordinatorers m.fl. gruppers roll i skolsamfundet. ”På vilket sätt kommer förbundet att arbeta för att underlätta implementerandet av de digitala kompetenserna hos lärarstuderande och lärarna ute i skolorna?”, löd en fråga som hade formulerats av Inger Damlin, FSL-ledamot i OAJ:s styrelse.

Korsholms lf ville genom ordföranden Ann-Charlott Vikström veta mera om FSL:s syn på bl.a. lärarnas rättigheter och skyldigheter vad gäller flyktingundervisning.

Monica Äikäs, Helsingfors svenska lf, tog fasta på den planerade nya klasslärarutbildningen i Helsingfors. ”Vad gör FSL för att garantera likvärdiga arbetsförhållanden gällande arbetstid och ersättning för de lärare som handleder lärarstuderanden vid samarbetsskolorna?”, frågade Äikäs.

Anna Wahren-Cederberg, Borgå lf, tog fasta på planerna på och spekulationerna om en flexibel skoldag.

– Hur är det med ansvaret och arbetstiden, frågade Anna Wahren-Cederberg.

Frågorna besvarades av styrelseledamöter i FSL. Fullmäktige samlas till vårmöte i Tammerfors den 27–28 april 2016.

Text: C-E Rusk Foto: Tom Ahlfors

8

3.12.2015

Rektor får svår sits när årsarbetstid fördelas Tjänstekollektivavtalet, som grundar sig på årsarbetstid, har permanentats för gymnasielärarna på Åland.

Men på fältet går åsikterna isär. Mest missnöjda verkar språklärarna vara. De anser att antalet timmar per kurs inte räcker till i praktiken. Rektorn har också hamnat i en utsatt position – han har blivit en indirekt löneförhandlare.

Marcus Koskinen-Hagman är rektor vid Ålands lyceum, den studieförberedande enheten inom Ålands gymnasium. På hans axlar faller att varje vår skapa individuella arbetsplaner för alla lärare vid skolan, i dagsläget 42 personer.

Varje lärare ska få en färdig plan före 1 augusti.

Enligt avtalet har varje heltidsanställd lärare en årsarbetstid på 1600 timmar – timmar som Koskinen-Hagman ska fördela så att arbetsbördan blir någorlunda jämn för lärarna.

Varje kurs i ett teoretiskt ämne är värd 63 timmar vid lyceet – 38 timmar för klassrumsundervisningen och 25 timmar för för- och efterarbete. Vid speciella behov kan 1–15 timmar ges extra per kurs, till exempel om elevgruppen är stor eller om läromedel saknas.

Timpotten för för- och efterarbetet kallas förtroendearbetstid.

Den uppgår till 400 timmar per år och den får lärarna disponera som de vill. Inga krav finns att de måste befinna sig i skolan.

I varje arbetsplan upptas också timmar för annat arbete, som faller på varje enskild lärare, som till exempel grupphandledning (olika antal timmar beroende på årskurs), korrigering av studentprov, tid för ämnesgrupper och kustodiering.

Dessutom ingår en pott på 200 timmar för kollegial tid för alla – till exempel tid för att delta i lärarmöten, fortbildning, julfest och avslutning. När allt räknas ihop för varje enskild lärare borde alltså slutsumman ligga så nära 1600 timmar som möjligt.

Många detaljer – Jag träffar först lärarna ”klumpvis”, det vill säga enligt ämnesområde, och diskuterar kommande läsår. Är förändringar på gång som digitalisering eller nya läromedel som kräver extra åtgärder? Vilka önskemål har de själva? Införs en

ny kurs som kräver extra mycket arbete?

Det blir, säger Koskinen-Hagman, ”många detaljer att peta i” och det har blivit en slitsam och olustig del av arbetet.

– Jag måste göra en arbetsvärdering inför varje enskild arbetsplan. Hur mycket är en uppgift värd? Hur många timmar extra ska jag lägga på att exempelvis kemilärarna ska ta sig an ett helt nytt läromedel? Eller omvänt – ska jag dra bort timmar för att man använt samma läromedel i många år? Och om jag drar bort timmar – vilka signaler ger det? Att ämnet inte måste utvecklas? Lärare som fått färre kurser kan känna att deras ämne uppvärderats, medan de som fått många kurser kan känna tvärtom.

Det handlar i praktiken om en löneförhandling varje gång, något han slapp med usk-systemet. Då visste alla vilket antal timmar som gällde för varje ämne.

– Nu är det upp till mig som rektor att avgöra om eventuella extra timmar per kurs ska anslås.

Avtalet har helt klart gett mig mer jobb, säger han.

Varje lärare får säga sitt om förslaget till arbetsplan innan den slås fast.

– Det finns jobb så det räcker.

Det blir inte luft i någon arbetsplan, säger Koskinen-Hagman.

Inget extra i lönekuvertet Förr kunde lärare ta på sig ett antal övertimmar och ”då sa det pang i lönekuvertet”. Det är inte möjligt med det nya avtalet. Eventuella timmar över 1600 ska enligt avtalet räknas läraren till godo i nästa års arbetsplan. Olika omständigheter kan dock leda till att det inte gått i praktiken och då har KoskinenHagman fattat beslutet att betala bort timmarna istället.

– Möjligheten att förtjäna extra om man vill jobba mer är i teorin

Ann-Kristin Dahlblom-Mattsson är språklärare och Björn Lindqvist undervisar i matematik och fysik. Björn var tidigare förtroendeman vid Ålands lyceum men nu har Ann-Kristin tagit över. – En del är nöjda med avtalet, andra är missnöjda, säger de.

borta. Men i stället överbelastas inte lärare och det kan i gengäld leda till att vi har en lärarkår som mår bättre, säger han.

Timmar räcker inte Ann-Kristin Dahlblom-Mattsson undervisar i finska och tyska vid lyceet och är även förtroendeman.

I det här fallet uttalar hon sig dock enbart som lärare, eftersom hon är helt ny på den fackliga posten.

– För mig innebär det nya avtalet helt klart mer jobb. Vi språklärare får 63 timmar per kurs och 5 timmar extra som ett ”språktillägg”.

Lärarna i finska har utvärderat sitt arbete och kommit fram till att de jobbar i snitt mellan 85 och 90 timmar per kurs. Språkundervisningen har förändrats mycket på senare tid. Numera ska eleverna bedömas i fyra olika moment vilket ger mer arbete.

När de påtalat att de inte ”ryms” inom 63 + 5 timmar har de fått till svar att de ska stryka i sin undervisning.

– Det känns inte bra! Vi tänker på eleverna och vill förmedla en bra undervisning. Om något ska bort måste arbetsgivaren tala om vad som ska slopas, säger hon.

Positiv blev negativ När avtalet presenterades såg det bra ut, säger hon, och i början gavs oftare fler än fem timmar extra per språkkurs. Men nu knapras det in på timmarna.

Ett annat fall: Om man är med i två ämnesgrupper – till exempel i två språk – fick man tidigare räkna 20 plus 10 timmar för det. Nu får man enbart 20 timmar.

– Det ser jag också som en löneminskning. Det känns inte heller

bra att nya lärare kan få extra timmar för en ny kurs medan vi äldre, som ofta är handledare för dem, inte får något extra. Eller med andra ord – man blir inte värderad för sin kompetens. Jag var positiv till avtalet tidigare, men nu känner jag mig besviken i stort, säger hon och tillägger: – Jag förstår att rektorn hamnat i en knepig situation. Han ska också ansvara för att budgeten går ihop.

Egna tolkningar Björn Lindqvist är lärare i matematik och fysik och tidigare förtroendeman vid Ålands lyceum. Han var inte med när avtalet förhandlades fram, men har följt processen från första parkett.

– Jag tror att alla såg det på sitt sätt när det presenterades – underförstått att man hade lite usk-tänk kvar i bakhuvudet och tolkade det så att vissa ämnen skulle få mer extra timmar per kurs, andra mindre.

Han säger att det inte finns en gemensam åsikt bland lärarna om avtalet, inte ens inom samma ämnesgrupp. Bland dem som undervisar i matematik och fysik finns både nöjda och missnöjda.

– Man kan se det på olika sätt.

En kurs kanske ger mer arbete än 63 timmar, en annan kanske något mindre och under ett läsår kan det jämna ut sig. Det finns alltid toppar och dalar i vårt arbete och det kanske inte klagas när man har mindre jobb, men väl när man har mer, säger han.

I fjol gavs minustimmar om man hade dubblettkurser, vilket ledde till stort missnöje bland berörda lärare.

– Inte får till exempel en rörmokare lägre betalt om hen gör samma jobb flera gånger. Varför

skulle vi lärare får det?

– Med facit i hand borde det tydligt ha kommit fram i avtalet att en kurs ger minst 63 timmar, men i det stora hela är jag nöjd med avtalet. Men den extra potten på upp till 15 timmar per kurs borde användas mer. Man har också diskuterat att gå in för mer flexibla gafflar för varje ämne, till exempel 65-67 timmar för en kurs i fysik, men det blir också svårt. Det leder förmodligen till att arbetsgivaren utgår från det lägsta timantalet.

Jämnats ut Dan Nordman, lärare i historia och samhällskunskap, säger att avtalet har både goda och dåliga sidor. Som realämneslärare hade han en hög usk i det gamla systemet, vilket bland annat ledde till att han fick lägre timlön än en språklärare om han kustodierade eller skötte biblioteket – ”en rent kränkande orättvisa”.

– Skillnaderna har jämnats ut, men en dold usk lever vidare. Fortfarande har realämneslärarna fler kurser än språklärarna eftersom de per automatik får 5 timmar extra per kurs, säger han.

– Jag vill inte så split, men det är klart att även andra än språklärare tidvis lägger ner mer tid än angivet antal timmar per kurs. Men det är jättesvårt att uppskatta all sin arbetstid – jag sitter inte med stoppur i handen när jag till exempel tittar på historiska filmer och funderar på om någon snutt går att använda i undervisningen eller när jag intensivt läser dagstidningarna. Arbete och fritid går ihop, säger han.

Avtalet gäller till 2017.

Text och foto: Helena Forsgård

9

3.12.2015

Materialet producerat av SFSI

BASKETCUP 2016

för andra stadiet och grundskolan åk 7–9, flickor och pojkar.

Alla klasser spelar separata finaler Södra Finland/ Österbotten

För pojkar och flickor i klasserna: * Andra skolstadiet /gymnasier/fackskolor) * Grundskolan klasserna 7–9 (högstadier) Alla klasser spelar separata finaler Södra Finland/Österbotten.

Anmälningar per 9.1.2016. http://shop.idrott.fi/anmalningar/skolidrott Avgift 25€/lag. Skriv ut din egen faktura med rätt fakturaadress.

LÄRARFORTBILDNING

www.idrott.fi

på VARALA idrottsinstitut, Tammerfors 22-23.1.2016 PROGRAM: - SKOLAN I RÖRELSE - RASTISUTBILDNING - AKROBATIK-CIRKUS - BUBBELFOTBOLL/ KUPLAFOTIS

95 € inkl. kost & logi Anmälan per 12.1.2016 kite@idrott.fi

Skidkul

SKOLMÄSTERSKAP I VOLLEYBOLL 2016

Poängberäkning: Löpande poäng och två vunna set till 25. I ett avgörande set löpande poäng till 15. Serven får röra nätet. Serven får inte förnyas när man väl kastat upp bollen.

Grundskolan åk 7–9 servar en underhandsserv.

Bollen servas med ett slag där handen rör sig nedre vägen bakifrån framåt.

SIsta anmälningsdag: 9.1.2016.

Kontakt: 09 701 02255 040 578 0560 kite@idrott.fi

Anmälan via shop.idrott.fi/ anmälningar Avgift: 25€/lag. Skriv ut din egen faktura med rätt faktureringsadress.

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetue

FÖR ALLA FINLANDSSVENSK KA KA SKOLOR I OMRÅ R DET SOM ÄR RÅ MED I SKOLAN I RÖRELSE E Rastislekledarutbildning

beställ senast den 23 december! kite@idrott.fi

v. 7 i Sirkkala skola v. 8 i Smedsby-Böle skola Mera info inom kort!

Den finlandssvenska skolidrotten arrangeras i samarbete mellan Finlands Svenska Idrott (FSI) och Svenska Finlands Skolidrottsförbund (SFSI). Målsättningen med skolidrotten är att uppmuntra till idrotts- och rörelseglädje och att stöda skolorna i att fostra till sunda levnadsvanor.

10

3.12.2015

KOLUMNEN

Tom Gullberg är akademilektor i Vasa.

Skolan i rörelse?

Skall skolan spela med i politikernas alla nycker? Det frågar sig säkert många lärare varje gång som politiker öppnar munnen och anser att det är skolans uppgift att ”lösa” alla samhällsproblem.

Givetvis ska skolan inte alltid anpassa sig efter politikers tyckande. Samtidigt kan man inte förneka att skolan genom tiderna anpassat sig till samhället, men också bidragit till förändringsprocesser som knappast alla politiker känt sig bekväma med.

Den första allmänna folkskolan var en civiliserande skola, som skapade förutsättningar för ett mera jämlikt samhälle. I praktiken lärde den flertalet finländare att läsa och skriva, och avskaffade småningom spåren av ståndssamhället.

Grundskolan kunde länge uppfattas som en socialiserande skola, med uppgiften att skapa lojala och välutbildade samhällsmedborgare. Småningom började läroplanerna även understryka att de små eleverna var framtidens ”aktörer”. Huruvida skolan skapade 1990-talet individualism, eller bara anpassade sig till rådande samhällsklimat, blir en fråga för vetenskapen om ”hönan eller ägget” att svara på.

Det uppenbara var ändå att eleverna inte enbart utvecklade en individualism (eller själviskhet), utan de blev också tjockare och klumpigare. Hela västvärlden blev mera stillasittande, flottyrrestaurangerna och tv-soffan blev de nya favoritplatserna.

Efter 20 års förskingring i den akademiska världen (och åtminstone 30 kilo senare), började jag igen följa med den friidrottsvärld jag varit en så intim del av under ungdomsåren. Utan att skryta desto mera, kunde jag konstatera att med de resultat jag knappt kom in bland de tio bästa på nationell nivå på 1980-talet, skulle räckt till ett nationellt mästerskap på 20-talet. Otränade ungar blir inte bättre löpare när de blir äldre.

Under min barndom sparkade vi fotboll överallt, klättrade i träd och cyklade lång sträckor. Vikinga skolas gård förvandlades till Camp Nou på rasterna. Jag och bästa vännen Mats Lundberg, numera eminent sportredaktör på ÅU, arrangerade turneringar mellan klasserna. Ibland blev det förlängning - vår klass hade inte hade hunnit sparka in segermålet – och lärarna lät oss hållas och tyckte antagligen att vi sysslade med ganska vettiga saker.

Allt detta spring gav oss en hyfsad grund för ännu hårdare träning. Den grunden saknar allt flera barn idag.

Idrottshatarna har sablat ner den nya regeringen löfte om en timme idrott om dagen i skolorna. Idrottshatarna har alltför länge fått dominera i debatten. Det är dags att säga ifrån, och påminna om att människan inte är skapt för dagens it-samhälle. Vi behöver alla röra på oss, och inte endast för att producera elitidrottare. När vi rör på oss fungerar vi också bättre i skolan och på våra arbetsplatser.

Det har talats om mera idrott i skolan redan långt före det nuvarande regeringsprogrammet. Projektet Skolan i rörelse har redan engagerat många skolor. Det har visat sig finnas många kreativa sätt att få till en timme extra motion varje dag. Denna gång lönar det sig att lyssna på politikerna, och förverkliga en mera rörlig skola. Jag har på nära håll kunnat följa med hur lyckat det blir. Det finns ingen förlorare i ett samhälle med rörliga barn och vuxna.

Sexuella trakasserier oroväckande vanliga Är skämt med sexuella undertoner på skolgården harmlöst skojande eller skadliga trakasserier? Riittakerttu Kaltiala-Heino, professor i ungdomspsykiatri, säger att de kan vara både och, men ofta finns det väldigt oroväckande drag förknippade med dem.

Beräkningarna om hur många som utsatts för trakasserier varierar. I västerländerna varierar mängden från en tredjedel till två tredjedelar av barn i högstadieålder.

Både pojkar och flickor utsätts i ungefär lika hög grad för lindriga trakasserier, flickor i högre grad för

allvarliga trakasserier.

Kaltiala-Heino delar in trakasserierna i tre grupper: osmakligt prat med sexuella undertoner, icke-önskad och påträngande uppmärksamhet samt sexuellt våld, som kan bestå av utpressning eller tvång.

Som bakomliggande orsaker till trakasserierna ses till exempel ungdomarnas sociala omognad, genuint sexuellt uppvaknande och mobbning. Oberoende av bakgrunden kan följderna vara allvarliga. En amerikansk undersökning visar att sexuella trakasserier

var mer betungande för ungdomar än mobbning på grund av etnisk bakgrund, övervikt eller fattigdom.

– Unga, som börjat sällskapa tidigt och har många partners, trakasseras oftare än andra. Samma gäller könsminoriteter och sexuella minoriteter och dem som rör sig i äldre och i asocialt sällskap. Även unga som har det svårt hemma faller oftare än andra offer för sexuella trakasserier. Utan hemmets stöd är de unga ofta sårbara och saknar verktyg att skydda sig själva. (FNB)

Sverige smakar på lämplighetstester Logistiken är den största utmaningen om lämplighetsprov ska användas i stor skala vid antagningen till lärarutbildningen i Sverige, rapporterar Lärarnas nyheter den 10 november.

Linnéuniversitetet och Jönköping University har genomfört de första försöken. Bedömningen fungerar bra men det är mycket kvar att lösa inför vårens egentliga tester.

De som är inblandade i projektet har besökt Finland för att ta del av erfarenheter av lämplig-

hetstester därifrån. Sedan bar det av till Skottland, där man också lämplighetstestar lärarstuderande.

Testerna genomfördes våren 2015 med redan antagna lärarstudenter och på sökande för att utvärdera processen.

– Det har fungerat väldigt väl.

Det har funnits en god samstämmighet i bedömningen, säger Per Gerrevall, projektledare vid Linnéuniversitetet.

Universitets- och högskolerådet (UHR) listar i ett förslag fem punkter som anger vad lämplighet

Tuff match på Facebook Att skapa en profil på de så kal�lade sociala medierna kan vara förenat med mycken möda och stort besvär, konstaterar PM Suvi Uski i sin doktorsavhandling inom området socialpsykologi vid Helsingfors universitet.

– Arbetet med profilen är påfallande ansträngande då den skall planeras, eller gällande inlägg som inte skall publiceras eller raderas.

Till profilarbetet hör också att grämas över sådant som publicerats, också om innehavaren inte raderar det. Det räcker nämligen inte med att innehavaren själv är nöjd med sin profil, också läsarna skall vara det. Risken att framställningen är misslyckad är ett hot mot den egna identiteten, konstaterar Uski.

Till yttermera visso lever detta hot vidare också utanför de sociala medierna bland dem som sett personens framställning.

Förut var det lättare att bibehålla äktheten i sin identitet. För första gången i historien skall nu människor på de sociala medierna ge en enhetlig bild av sig själv till alla användare.

Communities som Facebook och Instagram utmanar sina användare att utföra profilarbete även utanför de sociala medierna, menar Suvi Uski.

Tom Ahlfors

som lärare innefattar. Det handlar om kommunikativ förmåga, interaktiv förmåga, förmåga till självreflektion, förmåga till ledarroll och motivation för den kommande lärarrollen.

– Vi testar de fyra första direkt.

Motivationen för yrket kommer med indirekt i testet av förmågan till självreflektion, säger Per Gerrevall.

C-E Rusk

Dialog 2016 4-5.2. i Mariehamn Välkommen på seminarium och minimässa till Åland!

Dialog 2016 har fokus på lärande och hålls på Alandica kultur och kongress. Seminariet vänder sig till lärare, skolledare, tjänstemän och politiker inom undervisningssektorn.

Vi bjuder på inspirerande föreläsningar om:    

Forskning kring IT och lärande Digitala verktyg i undervisningen Undervisningsmetoder med stöd av IT IT som stöd för specialundervisningen

Axplock bland våra föreläsare:     

Håkan Tallvid, Analyser av en praktik i förändring Carlotta Hilli, Virtuell dialog Alastair Creelman, Nya arenor för lärande Kicki Häggblom, Upphovsrätt för lärare Håkan Fleischer, Till frågan om stretchad kunskap

Arbeta praktiskt med

 Arduino, Makey Makey och Scratch med Linda Mannila.

Information om program och anmälan: www.regeringen.ax/utbildning-larande

Kvällsmingel med mat ordnas på restaurang Indigo.

Utbildnings- och kulturavdelningen

11

3.12.2015

Med fackmedlemskortet kan du hyvla ned försäkringsavgifterna med hela 17 % OAJ:s fackmedlemskort är ett fantastiskt förmånskort. Hos oss behöver du inga andra. Du sparar genast reda pengar, upp till 17 % på avgifterna för frivilliga försäkringar, genom att höra till fackförbundet och koncentrera dina försäkringar hos oss. Läs mer om förmånerna på turva.fi/oajfslsvenska

Vi är ett ömsesidigt försäkringsbolag som ägs av sina kunder, och vi erbjuder förmåner och skräddarsydda produkter framför allt till fackförbundsmedlemmar. Vi betjänar på numret 01019 5110 mån–fre kl. 8–18 och på webben på adressen www.turva.fi

Konkretisera läroplanen

med Otavas multimodala läromedel!

OMGIVNINGSLÄRA åk 1–6

BIOLOGI åk 7–9

GEOGRAFI åk 7–9

EDUCA Kom och bekanta dig med Otavas svenska läromedel på Educa-mässan i Helsingfors 29–30.1.2016...

MATEMATIK åk 0–6

www.otava.fi

Alla serier består av både tryckt och digitalt material!

HISTORIA och SAMHÄLLSLÄRA åk 4–9

HÄLSOKUNSKAP åk 7–9

OTAVAS SKOLTURNÉ ... eller beställ en presentation till din skola från laromedel@otava.fi.

Nya läromedel även för gymnasiet!

KATALOG Mer information hittar du i vår svenska läromedelskatalog, som skickas till skolorna i januari 2016.

12

3.12.2015

När kvalitet och säkerhet avgör... ...kontakta då

Säkert kort att bli lärare i Sverige

SUOMEN OPETUSKALUSTE OY TAVELFABRIK PB 183, Niittaajantie 2, 26820 RAUMA TEL. 02-83876500 FAX 02-83876555 suomen.opka@co.inet.fi www.opetuskaluste.fi * Projektortavlor och projektorer även installerade * Äkta glasemaljerade skrivtavlor * Anslagstavlor * Draper-projektionsdukar * Tavelskensystem Vi betjänar också på svenska!

Riksomfattande utbildningsevenemang inom undervisningssektorn

29–30.1.2016

Messukeskus, Mässcentrum Helsingfors

Känner du barnet som är intelligent, men som ...

• läser långsamt och ogärna • skriver och stavar dåligt • är känsligt för och lätt blir störd av ljud • inte kan koncentrera sig • är klumpigt • har dålig ork och blir lätt trött • lätt blir argt, ofta utan orsak Vi har hjälpt många barn, unga och vuxna med dessa symtom och andra inlärningshinder.

Studera till SENSOMOTORISK REFELEXPEDAGOG på Norrvalla i Vörå.

Kursen startar 15 januari 2016.

Mera info: www.folkhalsan.fi/idrott eller www.allasinnen.se eller jessica.havulehto@folkhalsan.fi, tfn 06 383 1052

Utbildning Ab

Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete

NORDPLUS stöder samarbete mellan skolor i Norden och Baltikum

Temat för Educa 2016:

Nordplus Junior -programmet 2012–2016 som finansieras av Nordiska ministerrådet understöder • mobilitetsprojekt mellan skolor • lärarutbyten • enskilda elevers mobilitet samt • närverks- och projektsamarbete

• • • •

Daghem, förskolor, grundskolor, gymnasier, yrkesläroanstalter och övriga organisationer inom skolvärlden kan delta i programmet. Dessa kan även delta i projekt under programmen Nordplus Horisontal som stöder tvärsektoriellt samarbete och Nordplus Nordiska Språk.

LÄRARE 2.0 – UPPDATERAD VERSION

Registrera dig som besökare: educamessut.fi

Digitaliseringen erövrar Finland Användningen av sociala medier Glädjen att arbeta i en välmående gemenskap Mångkulturalism – en möjlighet och utmaning

ÄKTA MÖTEN. GENUINA UPPLEVELSER. EN SMAKBIT AV FRAMTIDEN.

ANSÖKNINGSTIDEN UTGÅR DEN 1.3.2016.

Mer uppgifter på webbsidorna: www.cimo.fi/nordplus_sv www.nordplusonline.org

och per telefon 0295 338 582.

Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete CIMO

Det råder stor brist på lärare i förskoleklass, årskurs 1–3 och årskurs 4–6 i Sverige, konstaterar Sveriges Akademiker Saco i en pinfärsk rapport. Redan i år behövs det anställas mer än dubbelt så många lärare i årskurs 1–3 och 4–6 än vad som examineras för att täcka rekryteringsbehovet. På fem års sikt bedömer Saco att det är fortsatt liten konkurrens om jobben.

De k o m m a n d e å r e n kommer antalet barn i grundskolans tidigare år att ök a s amtidigt som många lärare inom denna yrkeskategori pensioneras. Detta i kombination med krav på färre elever per lärare för eleverna i de yngre åldrarna och att lärare utan lärarexamen måste ersättas med behöriga lärare, tyder på att det kommer vara mycket liten konkurrens om jobben för lärare i grundskolans tidigare år inom en femårsperiod. Enligt Statistiska Centralbyrån, SCB, kommer efterfrågan på lärare i grundskolans tidigare år att öka med 25 procent fram till år 2035.

Prognoserna för lärare i årskurserna F–3 och 4–6 är överlag mycket säkra och styrks av prognoser gjorda av Skolverket, Universitetskanslersämbetet och Arbetsförmedlingen. Det mesta tyder på att om inte antalet examinerade lärare för dessa årskurser ökar markant de kommande åren kommer arbetsmarknadsläget vara mycket bra för nyutexaminerade. Övriga yrken med goda framtidsutsikter är t.ex. matematiker och arkitekter. Tuffare blir det för bl.a. veterinärer och biologer, konstaterar Saco.

Nästa nummer av Läraren som utkommer den 17 december är det sista för detta år.

Tom Ahlfors

PB 343 (Hagnäskajen 6) 00531 Helsingfors

ÅRGÅNG 41 (122). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. UTGIVARE Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. REDAKTION Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, besöksadress Magistratsporten 2, 00240 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, 050 516 06 75, e-post carl-erik.rusk[at]fsl.fi.

REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

Hemsida www.fsl.fi/lararen Nättidning issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). ANNONSPRISER 3,10 euro/spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 73 euro, 1/2 år 41 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. KSF Media Ab, 2015.