Läraren 25 2013

1894–2013

120 årgången

Tom Ahlfors

28.11.2013 Nr 25 Fackligt stöd till tyfonoffer Lärarorganisationerna i Filippinerna har engagerat sig starkt i arbetet med att bistå människor som har drabbats av tyfonen Haiyan. Lärarna i Filippinerna har också vädjat om hjälp från andra lärarfack runt om i världen via världsorganisationen Education International.

Styrelsen för FSL beslöt den 12 november göra en inbetalning om 500 euro till Röda korsets katastroffond. Lärarförbundet i Sverige har också bistått Röda Korset med 50 000 kronor (ca 5 600 euro) och dessutom gett ett löfte till lärarfacken om särskilt ekonomiskt stöd för det fackliga arbetet. T.ex. genom teknisk utrustning eller pengar för att återuppbygga byggnader.

Allt färre stora grupper Andelen stora undervisningsgrupper har minskat, rapporterar undervisnings- och kulturministeriet. Regeringen har i flera års tid anvisat öronmärkta pengar, som används till att göra undervisningsgrupperna mindre.

En färsk undersökning visar att antalet stora undervisningsgrupper med över 25 elever har minskat.

Undervisningsminister Krista Kiuru (SDP) gläder sig över resultaten.

– Undervisningsgrupperna har minskat som följd av målmedvetna åtgärder. Den finansiering som riktas till att minska undervisningsgrupperna har fördubblats jämfört med förra regeringen, säger minister Kiuru.

Andelen undervisningsgrupper i årskurserna 1–6 med över 25 elever var våren 2013 ca 12 procent. År 2010 var andelen stora grupper 17 procent och 2008 över 20 procent.

Mest minskade grupperna i årskurserna 3–6.

Våren 2013 var den genomsnittliga storleken på undervisningsgrupperna i årskurserna 1–6 18,84 elever, medan motsvarande antal var 19,21 våren 2010. Gruppstorlekarna har minskat i alla årskurser, med undantag av årskurs ett.

Grupper behöver bindande maxtak Lärarfacket OAJ kräver bindande normer för undervisningsgruppernas storlek. Systemet med öronmärkta statspengar för minskade grupper fungerar inte längre. En del kommuner ansöker inte ens om pengar, utan förstorar frankt grupperna.

Lämpliga tak vore 18 elever i åk 1–2 och 20 elever i åk 3–9, föreslår OAJ. Mera på sid 2.

OAJ stiftade jubileumsfond

Tiden är knapp

Vägg i vägg sitter rektorerna för Donnerska skolan och Karleby svenska gymnasium i sina arbetsrum. Jobben har vissa olikheter, men ändå flera likheter. Möt Kaj Holmbäck (t.v.) och Bernt Klockars på sista sidan i ett samtal om rektorns roll och arbete och om att hantera tid.

Lärarfacket OAJ:s förbundsfullmäktige har stiftat en jubileumsfond med anledning av organisationens 40-åriga verksamhet. OAJ grundades i november 1973. Grundkapitalet är 100 000 euro och avkastningen används till stipendier för förtjänta aktörer inom undervisning och fostran.

40-årsfestligheterna kulminerar i anslutning till Educa-mässan i Helsingfors i januari 2014.

2

28.11.2013

Tåget går i fel riktning

ledareN Chefredaktör Carl-Erik Rusk.

Bro över mörka vatten FSL:s språkliga linjedragningar ligger rätt i tiden. Språket, alltså svenskan, utgör hela förbundets existensberättigande och FSL utgör en viktig länk i den svenska utbildningsautonomin, som säkerställer de svenskspråkiga barnens och ungdomars jämlika rätt till utbildning på sitt modersmål.

Det är faktiskt första gången som förbundet har gett sig i kast med att i ett separat dokument nedteckna sin hållning rörande bl.a. samlokaliserade skolbyggnader och de svenska skolornas språkmedvetna profil, som ju faktiskt är värd att lyfta fram.

Språkundervisningen är mera omfattande i svenska än i finska skolor. I övrigt motsvarar skolorna varandra väl. För säkerhets skull har styrelsen för FSL, som har utmejslat dokumentet med stöd av grundliga diskussioner, antecknat det som borde utgöra en självklar sanning: Föräldrar som väljer svensk skola för sina barn bör vara medvetna om de finlandssvenska skolornas särdrag. De bör också vara medvetna om att finlandssvenska skolor i regel inte är språkskolor, men nog språkmedvetna svenska skolor.

Den svenska skolans bärande uppgift är utbildning på svenska för alla som valt skolgång på svenska oavsett modersmål, dvs. en identitetsskola precis som den finska skolan. Alla barn har oberoende av modersmål rätt till fullödig undervisning på skolans undervisningsspråk.

Den svenska skolan i Finland är alltså inte en språkskola.

Det finns faktiskt skolor, som ligger nära det som kan kallas språkskolor. Då handlar det om svenska skolor, som verkar på dominant finska orter. Många ”språköskolor” rekryterar huvudsakligen sina elever från finskspråkiga hem, men det oaktat utgör de otvetydigt viktiga länkar i den finlandssvenska skolkedjan. Föräldrar som väljer dessa skolor känner till deras särdrag och räknar med att eleverna bibringas mångsidiga språkkunskaper.

FSL intar en restriktiv hållning till samlokaliserade skolor och en direkt negativ hållning till tvåspråkiga skolor, alltså skolor som förmedlar undervisning växelvis på två språk. Lagstiftningen känner inte heller till liknande skolor.

Slår då förbundet in öppna dörrar? Svaret måste bli ett nej, utan snarare handlar det om att slå en bro över mörka vatten.

Det verkar finnas ett hav av okunskap rörande den svenska skolans uppgift, vilket självfallet är djupt oroande i dessa tider av samhällsekonomiska bekymmer.

I Lovisa gnor aktivister på i syfte att rädda den finska och svenska byskolan i Isnäs. Man tror sig ha funnit en räddningslina i form av en tvåspråkig lösning, där eleverna får sin undervisning växelvis på finska och svenska. Aktivisterna talar redan om extern finansiering (också här talar vi om en hybrid) och ansökan om undantag från lagstiftningen.

I Kronoby äskar en centerpolitiker i en fullmäktigemotion om inrättandet av introduktionsklasser, där lärare undervisar på två språk. Svenska elever skulle få undervisning på svenska och finska på finska. På sått sätt nås kostnadsinbesparingar och dominant svenskspråkiga Kronoby skulle få finskspråkig undervisning, vilket i sin tur kunde locka potentiella inflyttare med finsk bakgrund. Idag går de finska eleverna i skolor i grannkommunerna.

Det finns andra lika talande exempel. Samarbetet över språkgränsen får gärna öka, men den svenska skolans autonomi och särart får inte offras. Barn och unga har språkliga rättigheter, som bör respekteras också under kristider.

– Det här är ett nödrop. Tåget går i fel riktning, ja rakt åt fanders, sade Oili Luukkainen, ordförande för lärarfacket OAJ på en presskonferens inför OAJ:s fullmäktigemöte i Esbo den 20–22 november.

Redan verkställda nerskärningar och hot om ytterligare ingrepp för hela utbildningssektorn mot avgrundens brant, anser OAJ. Permitteringar av lärare, större undervisningsgrupper, skolindragningar jämte andra ingrepp leder till att undervisningen blöder. Och det innebär ofrånkomligt till sämre resultat.

–Jag är allvarligt oroad. Färska undersökningar berättar bl.a. om allt sämre attityder till skolan bland elever i åk 9. Andra undersökningar berättar om att skillnaderna mellan kommunerna och skolorna ökar stadigt, sade Luukkainen.

OAJ:s utspel måste ses mot bakgrunden av hoten om kommande nya ingrepp. Staten har satt kommunerna på en rejäl bantningskur och inom november väntas beslut om kommunala nedskärningar till ett belopp om en miljard euro.

– Politikerna sviker sitt uppdrag. De står handfallna inför uppgiften att omorganisera socialoch hälsovården och i stället planeras nya ingrepp, som slår hårt mot särskilt barn och unga. Dags att vända tåget in på ett nytt spår!

De röda ljusen blinkar redan, sade Luukkainen.

Maxtak för grupper OAJ föreslår ett konkret ingrepp, som bör verkställas snabbt. Då gäller det att få till stånd bindande bestämmelser om maxtak för undervisningsgruppernas storlek.

OAJ föreslår ett tak om 18 elever i åk 1–2 och 20 elever i åk 3–9.

– Storleken på undervisningsgrupper har ett klart samband med särskilt svaga elevers inlärningsresultat, motiverar Olli Luukkainen utspelet.

Enligt OAJ:s uppgifter finns det alltjämt grupper om över 30 elever, även om den genomsnittliga gruppstorleken har minskat tack vare regeringens specialdestinerade s.k. POP-pengar. Det handlar om pengar, som regeringen delar ut till kommuner som förbinder sig att minska på undervisningsgrupper.

– Men det finns kommuner, som hellre förstorar undervisningsgrupper och därmed inte ens kan söka om POP-pengar. Pengarna kan användas effektivare, säger Heljä Misukka, direktör för undervisningsärenden vid OAJ. OAJ har räknat ut att införandet av bindande maxtak för undervisningsgrupperna är i stora drag en rätt billig lösning, eftersom POPpengarna frigörs för ändamålet.

Regeringen lovade i våras att utreda införandet av normer för undervisningsgrupperna. Riksdagen har begärt en utredning, som emellertid inte har setts av.

KT vill inte ha tak Kommunarbetsgivarna KT är emellertid inte med på noterna.

I ett bitskt uttalande förvånar sig KT över OAJ:s krav om maxtak för undervisningsgrupperna och pekar på att kostnaderna för undervisning i själva verket har skjutit i höjderna sedan år 1980. Nya utgifter är alltså inte välkomna, anser KT. KT säger att kommunerna under goda år har satsat på kvaliteten i grundskolan bl.a. genom att utöka lärartätheten och antalet skolgångsbiträden.

KT vill istället för normerande maxtak har flexibla undervisningsarrangemang. KT hävdar också att forskningen inte har lyckats påvisa en tydlig koppling mellan inlärningsresultaten och storleken på undervisningsgrupperna.

KT försvarar också permitteringarna av lärarna och säger att alla personalgrupper bör behandlas lika. I motsats till OAJ ser KT inget samband mellan lärarpermitteringar och inlärningsresultat.

C-E Rusk

Vem granskar riksinternaten?

En märklig tvist, som rör statliga myndigheten Skolinspektionens mandat och kompetensområde, har seglat upp i Sverige.

Härvan fick sin början, då medierna rapporterade om grov pennalism i riksinternatet Lundsbergs skola. Bl.a. uppdagades att äldre elever hade misshandlat och tom. bränt yngre elever med strykjärn i samband med en s.k. nollning. I Finland brukar vi tala om gulnäbbsintagning.

Redan hösten 2011 inträffade incidenter, som ledde till att Skolinspektionen satte in insatser för trygga elevernas säkerhet. Våren 2013 avslutades Skolinspektionens särskilda granskning av Lundbergs skola.

När rapporterna om de nya

kränkningarna nådde Skolinspektionen var måttet rågat. Riksinternatet stängdes, rektorn fick sparken och 170 elever stod utan skola.

Stiftelsen, som står bakom skolan, skred till motåtgärder och överklagade beslutet. Verksamheten vid skolan återupptogs, då förvaltningsrätten ansåg att Skolinspektionen inte har laglig grund för sin tillsyn i ärendet. Rätten ansåg att riksinternat inte berörs av Skolinspektionens beslut.

– Vi anser att vi har tillsyn och att förvaltningsrätten kommit fram till ett felaktigt beslut, säger Marie Axelsson, rättschef vid Skolinspektionen.

Skolinspektionen har vänt sig till Kammarrätten, som i slutet av oktober meddelade att man tar

Alla talar om PISA PISA-hysterin eskalerar och från nästa år kan grundskolor i Storbritannien trimma inlärningsresultaten med hjälp av en version av OECD:s PISA-undersökning.

Avsikten är att skolorna kan jämföra sina resultat med resultat från ”världens bästa skolsystem”, omtalar OECD. Skolapplikationen syftar till att hjälpa lärare och skolledare att se hur deras 15-åriga elever kan anpassa sina kunskaper i läsning, matematik och naturvetenskaper

till praktiska situationer. Bilden kompletteras av ett frågebatteri, där elever konfidentiellt ger sin syn på hur de trivs i skolan.

Andreas Schleicher, ”P ISAgeneral” vid OECD, stöder helhjärtat satsningen. Han säger att den bärande idén är att hjälpa lärare och skolledare att fokusera sina insatser för att höja kvaliteten och dra lärdomar av framgångsrika utbildningssystem i andra länder.

Ett pilotprojekt med liknande innehåll genomfördes år 2012 i 22

ärendet till prövning.

Det finns tre riksinternat i Sverige. Ursprungligen var de tänkta att betjäna barn till föräldrar som befinner sig i utlandet. Skolverkets uppgifter omtalar emellertid att i dag gäller detta endast för omkring en femtedel av eleverna.

I praktiken fungerar riksinternaten i första hand som tummelplats för barn till rika föräldrar, som ogärna ser att deras telningar går i skolor som är öppna för ”vanligt folk”.

Skolavgifterna i sagda internat är rätt dryga, men dessutom skjuter staten till pengar.

C-E Rusk

amerikanska delstater, Kanada och Storbritannien. Regeringen i Spanien har också visat intresse för att liknande aktiviteter.

Resultaten från PISA 2012 offentliggörs den 3 december. Den allmänna tippningen lyder att Finland inte längre förmår hävda sig i det absoluta toppskiktet i undersökningen.

C-E Rusk

3

28.11.2013

Olli Luukkainen vill gärna fortsätta

ORDförord

Mammons makt ”Vårt samhälle är uppbyggt på politiska avgöranden och på förtroende för dem och på att besluten är fattade på de rätta premisserna och inte av hänsyn till någon dold agenda. Skolan och undervisningen, all utbildning, är beroende av politikernas vilja och förmåga till insikt, kunskap och intresse för utbildningsfrågor. Vi behöver uppriktighet i utbildningspolitiken på både nationell och kommunal nivå.”

Ovanstående rader skrev jag i en kolumn här i tidningen Läraren i september i fjol. Den här veckan infaller tidningens utgivning med regeringens supertorsdag, då landets högsta ledning ska presentera innehållet i det utlovade och på många håll fruktade strukturprogrammet.

Hittills har det varit väl dolt vad regeringen tänker drämma till med, då man offentliggör hur kommunerna under de närmaste åren bland sina uppgifter ska skära bort en hel miljard, alltså tusen miljoner euro.

Enligt obekräftade rykten kommer utbildningen som helhet att få stå för ungefär en tredjedel av denna astronomiska summa. Redan tidigare har ju beslut om att knipa bort en lika stor summa av statsandelarna till kommunerna fattats.

Jag har en bestämd känsla av att regeringen i sin nit att täppa till det s.k. hållbarhetsunderskottet egentligen tappat bort fokus på sin egen roll som ansvarstagare för samhällsverksamheten. Naturligtvis förstår jag dilemmat med den stigande statsskulden, men jag har inte lika stor förståelse för att välfärdssamhället ska slimmas enbart för att Finland ska vara bäst i klassen och uppfylla alla AAA-kriterier som sifferstirrande rankinginstitut i USA kan tänkas

kräva utifrån sina perspektiv. Tillvägagångssätten pekar på att man vill befria staten från uppgifter, skuffa över dem på kommunerna och samtidigt genom nedskärningar låta kommunerna göra de svåra prioriteringarna. När ansvaret knuffas i famnen på kommunerna betyder det att det finländska samhället ytterligare görs mera ojämlikt, eftersom resultaten av åtstramningarna blir helt olika.

I dag torsdag blir vi alltså klokare. Vad ämnar regeringen göra och på vilket sätt? Jag undrar om de besluten är fattade på de rätta premisserna. Jag hänvisar till de första raderna. Om insikt och kunskap om utbildningen saknas är det barnen och ungdomarna som sätts att betala. Ska det vara så i ett civiliserat, nordiskt välfärdsland?

Dan Johansson är ordförande för FSL.

Har den lokala lärarföreningen haft höstmöte och valt styrelse?

Eller har det hänt något annat, som är värt att noteras under Lokaltrubriken? Notismaterial kan sändas till C-E Rusk (carl-erik.rusk@fsl.fi) och Tom Ahlfors (tom.ahlfors@fsl.fi).

Olli Luukkainen, ordförande för lärarfacket OAJ, är beredd att fortsätta på posten. Luukkainen, som även är ordförande för förhandlingsorganisationen FOSU och förste vice ordförande i Akava, har lett OAJ sedan år 2010.

Han är till utbildningen pedagogie doktor. Luukkainen meddelade om sin kandidatur i ordförandevalet, som förrättas av OAJ:s fullmäktige i maj 2014, i samband med avslutningen av höstfullmäktigemötet i Esbo den 22 november.

Det var sista mötet för denna fullmäktigeförsamling.

Nya fullmäktige väljs genom ett direkt medlemsval våren 2014. Såväl fullmäktiges som ordförandens mandatperiod omfattar fyra år.

Fullmäktige arbetade intensivt med OAJ:s framtidsdokument, som syftar till att måla upp visioner för utbildningen och fostran i vårt land fram till år 2030. Framtidsdokumentet offentliggörs i anslutning till utbildningsmässan Educa i januari 2014.

Sinikka Vahalahti, en av sju FSL-are i församlingen, förmedlade hälsningar från FSL:s fullmäktigemöte nyligen.

Vahalahti lyfte i ett inlägg fram särskilt gymnasielärarnas belägenhet. Hon pekade på digitaliseringen av studentexamen, de ökade nätkurserna och arbetet med nya läroplansgrunder.

– Det har framkommit uppgifter om att valfriheten ökas i gymnasiet i namnet av ökad allmänbildning. Detta kan emellertid också utgöra ett hot om lärarnas sysselsättning, sade Vahalahti och uttryckte en önskan om att OAJ måtte noggrant följa med situationen i gymnasieutbildningen och även ha en kritisk hållning till en alltför stor valfrihet.

Oron över nedskärningarna av resurserna präglade fullmäktigemötet. Fullmäktige avgav en mötesresolution, där man påminner om att vårt lands framgångar vilar på en grund av kunnande och utbildning av goda kvalitet. Men inlärningsresultaten försämras i takt med att resurserna för utbildning och fostran minskas.

– Finland drar ner på kostnaderna för utbildningen samtidigt som många andra länder genomför målmedvetna satsningar på utbildningen, sägs i resolutionen.

Fullmäktige kräver ett särskilt skydd för småbarnsfostran och utbildning. Utbildningen normer bör skärpas genom att ett ”räddningsprogram”, som tryggar kvaliteten i fostran och utbildningen jämte en jämlik utbildningsstandard i hela landet.

C-E Rusk

Vasa svenska lärarförening satsar på en gedigen 40-årshistorik. Benita Kavander har anlitats som skribent för en historik, som bl.a. förtäljer om skeendena när de svenska folkskol- och läroverkslärarna i Vasa gick samman i en förening. Detta speglade ju samtidigt den process, som ägde rum på riksnivå i anslutning till att OAJ och SLF/SFL/FSL kom till.

Namnvarianterna har varit många.

Kavander beskriver i boken också den tidvis hätska diskussion, som ledde till övergången från ett parallellskolesystem till en enhetsskola, benämnd grundskola. Också diskussionerna om var den svenska lärarutbildningen skulle förläggas behandlas i VSL-historiken.

Svenska Lärarföreningen i Uleåborg r.f. har valt styrelse för kalenderåret 2014. Till ny ordförande valdes Karin Latvasalo som är lektor i modersmål och litteratur vid Svenska

Privatskolan i Uleåborg.

Till sekreterare valdes Mari Lahti och kassör Irmeli Louhelainen. Latvasalo vill som ordförande betona den sociala samvaron i föreningen och alla medlemmars gemensamma ansvar för verksamheten. Jarmo Sakko fortsätter som förtroendeman för FSL-arna i Uleåborg.

I Karleby har 14 lärare från svenska gymnasiet besökt två danska gymnasier i syfte att förkovra sina insikter i digital undervisning, omtalar Österbottens tidning den 11 november.

Studentexamen avläggs i Danmark per dator, vilket intresserade gästerna från Karleby eftersom en liknande reform är på kommande i vårt land.

– Digitala studentprov ger bredare utvärderingsmetoder, men de kräver också en satsning på lärarnas kompetensutveckling, säger rektor Bernt Klockars.

I Vasa har fakultetsrådet vid ÅA:s pedagogiska fakultet visat grönt ljus för

en utbildning av klasslärare för språkbad, omtalar Österbottens tidning den 31 oktober. Utbildningen torde inledas i höst med 20 företrädesvis finskspråkiga studerande.

Själva utbildningen sker i Vasa universitets regi, men ÅA är med ett hörn bl.a. genom att sälja tjänster.

Undervisnings- och kulturministeriet har gett ett löfte om extra pengar för utbildningen.

Närpes gymnasium har dimitterat ca 2 000 studenter, omtalar Vasabladet den 15 november. Gymnasiet har 40 år på nacken och detta har avfirats med bl.a. en historik och fest.

Ur historiken framgår bl.a. att många studenter blir kvar eller återvänder till närregionen.

I Malax har Margareta Bast-Gullberg tagit över rektorsuppdraget i Petalax gymnasium, omtalar Vasabladet den 11 november.

Hon säger att hon ämnar fortsätta företrädaren Lars Varstalas idoga kamp för

att hålla landsbygdsgymnasierna vid liv.

Bast-Gullberg, som senast var verksamhetsansvarig vid Centret för livslångt lärande CLL, lovar också att satsningen på digital undervisning fortsätter i Petalax.

I Raseborg har klassläraren Henry Gustafsson genom sämjoval valts till arbetarskyddsfullmäktig på heltid under period 2014–17. Gustafsson har säte i styrelsen för FSL. I Vörå har fyra elever utsetts till segrare i dikttävlingen Tegengrens fåglar 2013, meddelar Marja-Lena Södergård, ordförande för sällskapets litteraturutskott.

De segrande bidragen hade författats av Erica Wester, Jere Haapamäki, Shpetim Rama och Fanny Hästbacka De segrande dikterna framfördes som del av ”Kura skymning”-programmet på Vörå bibliotek den 11 november 2013.

Finlands Svenska Lärarförbund FSL Järnvägsmannagatan 6 00520 HELSINGFORS www.fsl.fi tfn 020 749 54 60 E-post till anställda: fornamn.efternamn@fsl.fi Medlemmarna ombeds i första hand vända sig till den egna lokala förtroendemannen i frågor som rör bl.a. löne- och anställningsvillkor.

Förbundsordförande Dan Johansson, tfn 020 749 54 70 Förbundssekreterare Christer Holmlund, tfn 020 749 54 65 Ombudsman Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Förbundsekonom Agneta Roine, tfn 020 749 54 66 Informatör Martina Landén-Westerholm, tfn 020 749 54 63 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64 Arbetslöshetsärenden och frågor rörande t.ex. alterneringsledighet sköts av Lärarnas arbetslöshetskassa, www.opetk.fi Tfn 09 2294 4100.

A-kassans telefontider: måndag till torsdag kl. 9–15.

Grundlig information om arbetslöshetsskydd, beräkningen av inkomstrelaterade dagpenningar m.m. på Arbetslöshetskassornas samorganisations hemsida www.tyj.fi Kontaktuppgifterna rörande tidningen Läraren finns på sista sidan.

Årets sista nummer av Läraren utkommer den 12 december.

4

28.11.2013 Tom Ahlfors

Tore Jungesrtam, Pedersöre lärarförening, diskuterade prislappen på informationsprylarna, som t.ex. plastflaskan på bordet framför honom. Bredvid sitter Tina Lindkvist från Kronoby. Till höger på bilden Annika Rajala från Kyrkslätt.

Prylar är cool

Förbundskongressen i juni 2014 belastar tillsammans med en förestående grundlig sanering av Akava-huset FSL:s ekonomi under år 2014. Medlemsavgifterna hålls på samma nivå som tidigare, men förbundets budget uppvisar ett underskott om drygt 200 000 euro.

Förbundsekonom Agneta Roine kunde bl.a. berätta att förbundskongressen beräknas kosta förbundet ca 130 000 euro. Hon kunde också berätta att förbundskansliet flyttar temporärt, då hela Akava-huset töms och grundrenoveras. Såväl flyttningen som renoveringen av förbundets utrymmen genererar dryga tilläggskostnader.

Förbundets likviditet är emellertid i skick, så ett dåligt år efter många goda år påverkar på inget sätt förbundets betalningsförmåga.

Fullmäktigeledamöterna var nöjda med denna försäkran, eftersom diskussionerna inte kom att handla om vare sig förbundets långsiktiga solvens eller de egentliga verksamhetskostnaderna Tore Jungerstam, Pedersöre, hade fäst sig vid att förbundet satsar mycket pengar på informationsmaterial, alltså bl.a. gåvor med FSL:s logo. ”Prylarna” bli väl dyra, reflekterade Jungerstam.

– Prylar är dyra, bekräftade förbundets

informatör Martina Landén-Westerholm, som även fungerar som prylackvisitör. Hon insköt att också tryckningen och framställningen av diverse trycksaker också räknas som informationsmaterial.

Fullmäktige undfägnades en flaska med trycket ”Lärarens flaska”, som ursprungligen hade framställts för utdelning vid årets Stafettkarneval. I flera inlägg betonades att flaskan hade upplevs som en synnerligen välkommen håva.

– Synlighet behövs, bekräftade Jens Mattfolk, Raseborg.

Prylarna och förbundets synlighet ägnades sedan också uppmärksamhet i gruppdiskussionerna, som ägde rum i anslutning till fullmäktiges sammanträde.

Styrelsens förslag till verksamhetsplan för år 2014 godkändes med smärre ändringar och tillägg. Språkdräkten och speciellt valet av verb ägnades intresse i diskussionerna.

På frågestunden avhandlades två frågor, som hade inlämnats av Linda Felixson, Korsholm, jämte Pamela Leka, Helsingfors.

Felixson ville veta mera om grunderna för den geografiska placeringen av fullmäktiges sammanträden.

Pamela Leka uttryckte sin oro för gymnasielärarnas ork och hänvisade till kommande

och genomgripande reformer. Leka ville veta vad FSL ämnar göra inom detta område.

Hon fick svar av Joakim Häggström, styrelsen, som själv är gymnasielärare. Häggström berättade att styrelsen har dryftat behovet av att aktivera gymnasielärare och att fånga in deras åsikter, så att dessa avspeglas i förbundets agerande och utlåtanden till aktuella reformer. Nästa år planeras också

regionala träffar för gymnasielärare.

Fullmäktige samlas till sitt sista sammanträde i Vasa i april 2014. Förbundskongressen utser i juni 2014 förbundsfullmäktige för FSL för åren 2014–18.

C-E Rusk

Ordning på digiutrustningen Styrelsen för Kustvägens lärarförening r.f. yrkade i sin motion till FSL:s fullmäktigemöte på att förbundet må arbeta för en ersättning för skötsel av AV-apparatur och ansvar för datautrustning i skolan som motsvarar det faktiska jobbet och ansvaret. Kustvägens lf hänvisade till det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal (UKTA).

Fullmäktige ansåg att motionen behandlar en avtalsfråga där avtalet inte hängt med i den utveckling som skett i skolan. En del av den nu gällande skrivningen fanns redan med i avtalet som trädde i kraft 1.10.1990 andra delar har kommit med i avtalet år 1998.

Utgår man från avtalstexten är det frågan om tekniskt underhåll inte pedagogisk handledning av kolleger. Fullmäktige höll med styrelsen som i sin beredning ansåg att det i dagens läge bör finnas en klar arbetsfördelning mellan skolornas dataansvariga och kommunens IT-stöd. Fullmäktige godkände motionen.

5

28.11.2013

Postmodern seminariedialog om individens relation till det fackliga kollektivet Varken någon objektiv sanning eller några subjektiva truismer blev kontentan av seminariedelen under höstens fullmäktigemöte.

Ett nästan postmodernistiskt filosofiskt resonemang fördes om digitaliseringen av undervisningen där flertalet ledamöter kunde vittna om hur deras elever nog behärskar spelandet över nätet och samt sökandet efter information, men inte klarar av att redigera en text i ett textbehandlingsprogram och spara eller flytta den. Spörsmål om framtiden kunde i detta sammanhang inte undvikas och en av diskussionsdeltagarna undrade bland annat hur det kommer att gå i de kommande digitala studentexamensproven.

En viss oro inför de klassiska kommunikationsmedlen och uttryckssätten yppades

också och en seminariedeltagare frågade sig retoriskt vart hantverket och de klassiska attributen penna och papper tar vägen om all undervisning skall bli digital.

– Det måste finnas ett mervärde för att ta in det digitala i undervisningen!

Frågor om bland annat läraryrkets status fördes samman med en nutida syn på FSL:s verksamhet med tilläggsfrågan ”Vilka når vi?”. Seminariegrupperna, som var fyra till antalet, fick samtliga penetrera fyra ämnen för diskussion. Styrelseledamöterna fungerade som presentatörer och diskussionsinledare i grupperna.

En av diskussionsrubrikerna – den om vilka FSL egentligen når – gav upphov till flera följdfrågor i grupperna. Sålunda kunde

Tom Ahlfors

Åtminstone Nina Eriksson-Holmström och Christer Holmlund är kandidater i FSL:s ordförandeval.

Kampen knyckte igång Kampen om vem som ska efterträda Dan Johansson som ordförande för FSL har inletts.

Johansson tänker träda tillbaka med ålderns rätt efter 16 år som förbundsbas.

Ordförandevalet förrättas av förbundskongressen i början av juni 2014. Det finns ingen deadline för nomineringen av kandidater och likaså finns det inte heller någon angiven procedur hur nomineringen sker.

Fullmäktigeordförande Kerstin Ollandt konstaterade emellertid i anslutning till att sammanträdet i Åbo avslutades att det är viktigt att medlemmarna i god tid ges möjlighet att diskutera valet av FSL-ordförande.

Nina Eriksson-Holmström och Christer Holmlund meddelade att de ställer sig till förfogande för ordförandeposten.

Eriksson-Holmström, 55, är speciallärare.

Hon arbetar i Helsingfors, men är född i Hangö. Eriksson-Holmström har en diger facklig meritlista. Hon bestrider som bäst FSL:s mandat i styrelsen för lärarfacket OAJ. Hon har tidigare haft säte bl.a. i styrelsen och även fullmäktigepresidiet i FSL. Hon har i många år fungerat som förtroendeman.

– Jag har fullgjort min fackliga ”värnplikt”. Arbetet i FSL har gett mig mycket och jag tycker att tiden är mogen att ta steget ut. Jag är beredd att lämna mitt yrke, som jag älskar, och jobba med fackliga frågor på heltid som ordförande för FSL, meddelade Eriksson-Holmström.

Christer Holmlund, 45, är förbundssekreterare i FSL. Han är i grunden PeM och har jobbat som klasslärare och även rektor i

Esbo och Grankulla. Han är född i Hangö.

Holmlund anställdes vid FSL-kansliet år 2008 och han har en diger facklig meritlista.

Han har haft säte i styrelserna för såväl FSL som OAJ. Han har också fungerat som huvudförtroendeman i Grankullla.

– Jag har varit fackligt aktiv under hela mitt yrkesliv. Jag har trivts med uppgifterna och ser ordförandeskapet som en möjlighet att föra mitt engagemang upp på en högre nivå. Jag tror på delaktighet, som tar vara på medlemmarnas erfarenhet, meddelade Holmlund.

Nomineringen är på inga sätt slutförd.

Startskottet sköts i Åbo, men processen rul�lar nu vidare. Förbundskongressen är det högsta beslutande organet i FSL. Kongressen sammankommer vart fjärde år för att bl.a. välja ordförande för förbundet.

De lokala lärarföreningarna har rätt att sända ett kongressombud per varje påbörjat 50-tal medlemmar. Det betyder att ca 117 ombud sammankommer till förbundskongressen i Helsingfors den 4–5 juni.

Dan Johansson har lett FSL sedan år 1998, då han hade konkurrens av två andra kandidater. Därefter har han Johansson återvalts enhälligt.

Läraren presenterar ordförandekandidaterna mera ingående i april-maj 2014, då nomineringen i praktiken torde vara slutförd.

C-E Rusk

fullmäktige göra en kort och tillfällig djupdykning i medvetenheten om framtidsfrågor och ge sina visioner och filosofera en stund kring detta under sin seminariedel. Var står det fackliga arbetet idag och vart är vi på väg? Vittnesbörd avlades om hur svårt det är att locka föreningsmedlemmar till facklig aktivitet, varför fullmäktige analyserade informationsspridningen. Tidningen Lärarens chefredaktörs Carl-Erik Rusks blogg befanns vara en synnerligen viktig kanal. Fullmäktige ställde sig också frågan om vilken roll styrelsemedlemmarna har som regionala informationsspridare.

Tom Ahlfors Innovativ redovisning av seminariediskussionerna.

Språkmedveten skola, men inte språkskola Lärarna har en central roll, när det gäller att bevara svenskan som ett levande och samhällsbärande språk i Finland. FSL ser detta som ett nationellt intresse och värnar om de språkliga rättigheterna, men identifierar också skolans och lärarnas ansvar för den språkliga kvaliteten.

Styrelsen för FSL har formulerat ett strategidokument, som syftar till att belysa och även förankra förbundets hållning i språkliga frågor. I bakgrunden finns självfallet den kontinuerligt uppblossande diskussionen om tvåspråkiga skolor i varierande tappning. ”De finlandssvenska skolorna finns till för elever från svensk- och tvåspråkiga familjer, men dörrarna ska också hållas öppna för finskspråkiga elever och elever med annan språklig bakgrund. FSL förutsätter att alla elever har åtminstone grundläggande kunskaper i skolans undervisningsspråk då skolgången inleds. Föräldrar som väljer svensk skola för sina barn bör vara medvetna om de finlandssvenska skolornas särdrag. De bör också vara medvetna om att finlandssvenska skolor i regel inte är språkskolor, men nog språkmedvetna svenska skolor”, anges bl.a. i dokumentet.

FSL intar en skeptisk hållning till samlokaliseringen av svenska och finska skolor i samma byggnad. Om så sker påminner förbundet om att barn och unga har språkliga rättigheter, som under alla omständigheter måste tillgodoses i samband med ev. samlokalisering. ”Den svenska skolans uppgift är utbildning på svenska för alla som valt skolgång på svenska oavsett modersmål, dvs. en identitetsskola precis som den finska skolan.

Alla barn har oberoende av modersmål rätt till fullödig undervisning på skolans undervisningsspråk”, fastslår FSL. FSL uppmuntrar till aktiviteter som syftar till att göra undervisningen i finska attraktiv och populär. ”Speciellt i dominant svenskspråkiga trakter behövs olika stimulerande åtgärder för att göra undervisningen motiverande och engagerande”, anser FSL. FSL uppmuntrar också till vardagsnära samarbete mellan svenska och finska skolor samt mellan skolorna på de s.k. språköarna och övriga svenska skolor.

I dokumentet anges vidare att FSL uppskattar det arbete som utförs i språköskolorna på dominant finskspråkiga orter. Lärarna och annan personal utför ett gediget arbete, som gagnar hela Svenskfinland.

Formuleringarna föll emellertid inte alla i smaken. Sonja Westerlund, som företräder FSL i OAJ:s fullmäktige, välkomnade samlokalisering av finska och svenska skolor som ett gott alternativ till permitteringar och nedskärningar.

Hon rapporterade i panegyriska ordalag om välfungerande samlokaliseringslösningar på gymnasienivå i Jakobstad och grundskolnivå i Pedersöre.

Hon ifrågasatte formuleringarna om svenska skolornas identitetsskapande funktionen och frågade om det inte också finns barn med tvåspråkig identitet. I dokumentet anges att svenska skolor inte är språkskolor, men Westerlunds analys löd att många svenska skolor de facto är språkskolor redan idag.

Tina Lindkvist, Kronoby, var upprörd och fann det som skamligt att förbundet desavouerar sina egna medlemmar. Då avsåg hon formuleringen om att göra finskundervisningen mera engagerande och attraktiv, som hon ansåg vara kränkande för finsklärarna.

– Finsklärarna gör ett gott jobb, men behöver stöd. Styrelsen var medveten om att formuleringen kunde leda till debatt, men avsikten är uttryckligen att lyfta fram finska språkets betydelse i skolorna. På en del håll i Svenskfinland finns en oerhört negativ inställning till finskan, som självfallet påverkar elevernas motivation. Finskan är efter svenskan det mest centrala språket i våra svenska skolor, sade Dan Johansson.

Sinikka Vahalahti, vice ordförande i styrelsen och finsklärare i Åbo, backade upp styrelsens formulering och påminde om stora utmaningar i finskundervisningen.

– Det gäller att ständigt vara påhittig bl.a. i fråga om läromedlen. Fortbildningen är också bristfällig, sade Vahalahti.

C-E Rusk

6

28.11.2013

KOLUMNEN Thomas Rosenberg är sociolog och skriftställare.

Digitalisera Läraren? ”Tidskriftskoryfén Thomas Rosenberg”, skriver Kalle Rusk, i samband med sin artikel nyligen om den jubilerande Läraren.

Jo, jag tackar. Men eftersom jag onekligen ägnat en hel del åt de finlandssvenska tidskrifterna spinner jag gärna vidare på temat.

Läraren hör till de drygt tjugo av våra finlandssvenska tidskrifter som redan hunnit fylla 100 år. Många av dem är dessutom äldst i sitt slag i hela Norden. En imponerande vitalitet och livskraft, trots domedagsprofetiorna. Det talas ju ständigt om att vi alla, och på alla områden, tvingas övergå till digitala lösningar.

Men hur är det egentligen? Kan vi tänka oss att läsa Läraren enbart på nätet? Jag vet att frågan diskuterats, också inom Lärarens redaktion. För så måste man i dag göra, på alla redaktioner. Framför allt dagstidningarna, men också när det gäller tidskrifter. De förstnämnda funderar sedan flera år febrilt på hur de skall överleva digitaliseringen, och många verkar redan i förtid ha gett upp hoppet. Följden ser vi omkring oss: tidningsutgivarna tvingar redaktionerna till sparkurer så hårda att den negativa spiralen accelererar snabbare än vad som egentligen är nödvändigt. De flesta läser fortfarande helst på papper – men får till sin förtvivlan en tidning som blir allt magrare, speciellt ifråga om innehåll och djup.

De flesta bedömarna runtom i världen tycks emellertid ge tidskrifterna bättre odds, också och inte minst dem som trycks på papper. Det finns, tror jag, två och sinsemellan olika orsaker till detta, beroende på typ av tidskrift.

För de egentliga kulturtidskrifterna (såsom Finsk Tidskrift, Nya Argus, Horisont, Astra och Filmjournalen) gäller att det tryckta formatet fortfarande har det bästa ”gränssnittet” ifråga om läsarvänlighet, beständighet och slitstyrka. Med en tryckt produkt kan man förhållandevis lätt och till små kostnader nå sin specifika publik, också med långa och fördjupande texter.

Det är ingen slump att det fortfarande finns mycket få digitala tidskrifter av betydelse, även om det gjorts flera försök. Och även om det i princip är enkelt att lägga upp artikelbanker på nätet, inte minst för långa och avancerade texter, vill inte heller de ta skruv, jämfört med enkelheten i att ha dem samlade i en tryckt produkt.

För den typ av tidskrifter Läraren representerar, dvs. språkrör för en organisation eller rörelse, där tidskriften i huvudsak fungerar som informationsorgan och medlemsförmån, är situationen delvis en annan. Här kunde man kanske tänka sig att en digitalisering skulle vara lätt, ja rentav naturlig.

Att så få ändå har övergett papperet (även om allt större delar av tidskriften också finns digitalt, ibland rubbet), beror sannolikt på att alla har dragit samma, något trista slutsats: man skulle då tappa alla sina läsare. För så fungerar vi, hur flinka vi än är på våra ”paddor”: om vi aktivt måste söka upp sajten fsl. fi för att läsa senaste nytt blir det ogjort. Vi har så mycket annat att klicka in oss på. Att tidningen droppar ner i postlådan är just den puff vi behöver för att bläddra i den. Vi läser någon eller några av artiklarna, och skummar resten. Tio minuter, i bästa fall, och så i pappersinsamlingen.

Utan papper faller också den kontakten bort. Vill man alltså nå sina medlemmar är det papper som gäller, också framöver.

Därmed inte sagt att det inte skulle vara skäl att hela tiden följa med utvecklingen, och skapa digitala lösningar där de på ett meningsfullt sätt kompletterar papperet. Hit hör t.ex. det arbete Brages pressarkiv gör för att arkivera också tidskrifterna digitalt.

Vad Läraren beträffar finns det säkert spännande möjligheter att på nätet utveckla samarbetet med eleverna och deras organisationer, t.ex. Elevbladet och FSS. Och varför inte också den tredje parten i skolvärlden, dvs. föräldrarna och deras tidning Hem och Skola?

Pengar binds till resultat i yrkeshögskolor Statsfinansieringen av yrkeshögskolor kommer i framtiden att i hög grad betona resultat. Finansieringen bestäms på basis av avlagda examina, studieprocessernas kvalitet, effektivitet, sysselsättning samt forsknings- och utvecklingsverksamhet. Resultatens inverkan på finansieringen ökas gradvis.

Avsikten är att uppmuntra yrkeshögskolorna till resultatrik och effektiv verksamhet. I och med yrkeshögskolornas betoning på arbetslivet betonar man i finansieringsmodellen andelen avlagda examina och studiepoäng samt tillämpat forsknings- och utvecklingsarbete som tjänar arbetslivet och den regionala utvecklingen.

Resultaten som baserar sig på finansieringskriterierna inverkar på varje enskild yrkeshögskolas finansiering och på så sätt hur finansieringen fördelas mellan de olika yrkeshögskolorna. Modellen ändrar dock inte på helhetsfinansieringen. Resultatens inverkan på finansieringen ökas gradvis, och under övergångstiden kan ändringen för priset per enhet vara högst tre procent per år.

Revideringen av finansieringsmodellen är en del av yrkeshögskolereformens första skede. I reformens andra skede är det meningen att helt flytta över ansvaret för yrkeshögskolornas basfinansiering till staten och göra yrkeshögskolorna till självständiga juridiska personer.

Riksomfattande utbildningsevenemang inom undervisningssektorn

24.–25.1.2014 Messukeskus,

Mässcentrum Helsingfors

Kunskap sm

ittar av sig

!

Finland ledande i kompetens 2030

Villa Elba håller måttet I Karleby har Ungdomscentret Villa Elba tilldelats Europeiska Ungdomscentrens kvalitetsstämpel. Det är Europeiska Rådet som står bakom utmärkelsen.

Den expertgrupp som i våras granskade Villa Elba, som bl.a. sysslar med lägerskol- och naturskolverksamhet lyfter fram speciellt följande: – Ungdomscentrets uppgift är klar: Att erbjuda service och kunnande till ungdomsarbetsfältet. Största delen av besökarna är barn, ungdomar och de som jobbar med dessa.

– Det finns kunnig personal som producerar basservice och sakkunnig pedagogisk personal.

Kvalitetsstämpelarbetets målsättning är att säkerställa kvaliteten i de europeiska centren.

På Educa 2014-mässan är du med på främsta raden och hör om den senaste utvecklingen inom undervisning och pedagogik.

OAJ:s 40-årsjubileum kulminerar i Educa!

Hoppa inte över detta evenemang – boka in datumet i din kalender redan nu och kom med!

educamessut.fi Mediepartner: ÄKTA MÖTEN. NYA UPPLEVELSER. FRAMTIDEN HÄR.

Lärarutbildning i tiden Lärarutbildningsseminarium 4–5.2.2014 vid Åbo Akademi, Vasa Avgiftsfritt seminarium för skoldirektörer, rektorer, politiker och intressebevakare, utbildningsadministratörer, verksamma lärare, lärarutbildare, lärarstuderande och övriga intresserade.

Välkommen!

http://lararutbildningitiden2014.wordpress.com

7

28.11.2013

Etiskt råd utdömer kortsiktiga nedskärningar

Sverige, Dalarna, Borlänge, Bildningssektorn söker

Förskollärare och Grundskollärare Borlänge kommun är en kommun som vill ligga i framkant av utvecklingen med ett rikt näringsliv, omfattande service och goda utbildningsmöjligheter.

Bildningssektorn expanderar.

Arbetet med Framtidens skola är spännande - kom och bli en del av den Du också !

På kommunens hemsida kan Du under fliken Barn & utbildning läsa mer om de olika förskolorna och skolorna och deras verksamhet.

För att få en tillsvidareanställning i Sverige måste Du ansöka om lärarlegitimation.

Se information på www.skolverket.se Medflyttarservice genom www.rekryteringslots.se Läs mer på www.borlange.se/ledigajobb I Borlänge lever du bland trevliga människor, då är det enkelt att trivas.

Kommuner som brottas med ekonomiska problem frestas att skära ner i service för barn och unga.

Under recessionen på 1990-talet gjordes nedskärningar som inverkade menligt på barns och ungdomars välbefinnande. De negativa följdverkningarna ger sig till känna ännu i denna dag. Nu riskerar man att begå samma fel som på 1990-talet, anser Undervisningssektorns etiska råd.

I ett ställningstagande, som offentliggjordes på Barnkonventionens dag den 20 november, betonar Rådet att den kommunala servicen är viktig när det gäller att trygga barnens och ungdomarnas välbefinnande. ”Konventionen om barnens rättigheter är juridiskt bindande och den förpliktar också kommunerna.

Enligt konventionen ska man i officiella beslut i första hand beakta barnen”, påminner etiska rådet.

Det finns en mängd undersökningar som pekar på att nedskärningar i basservicen ökar kommunens utgifter på lång sikt, anser etiska rådet, som är ett oavhängigt organ bestående av sakkunniga inom utbildning och fostran,

Skolan = trygghet I många barns och ungas liv är skolan den plats som representerar kontinuitet och trygghet. Viktigt är

att kunna trygga skolans grundläggande funktion och barnens normala vardag. En skola med tillräckliga resurser skyddar barnens och ungdomarnas utveckling. Skolan utjämnar också skillnader i hälsa.

Goda kamratrelationer och ett positivt förhållande till läraren utgör en brygga till en god uppväxtmiljö i en situation då barn och unga riskerar att fara illa i sin egen miljö.

Barn och unga behöver uppleva känslor av att de lyckas i skolan eller i sina hobbyer: deras utveckling gynnas av en identitetsstärkande inlärning i positiv miljö.

Allt fler störda Ekonomiska nedskärningar med negativa konsekvenser för atmosfären i klassrummet inverkar menligt på barnens känsloliv. Beteendestörningarna hos barnen ökar. Forskning i Finland visar att nedskärningar i undervisningspersonalen, gruppstorlekarnas tillväxt och försämrade möjligheter att komma i åtnjutande av skolhälsovårdens tjänster är exempel på en ogynnsam utvecklingstrend. Speciellt sårbara är elever som också i övrigt ställs inför utmaningar eller som av någon orsak hemma inte får stöd för sin skolgång.

Likvärdiga inlärningsmöjligheter har utgjort det finländska skolsystemets grundbult. I praktiken

innebär likvärdighet att sådana elever som har behov av specialstöd får den hjälp som de behöver i tid. Nedskärningarna har speciellt drabbat elever i svag ställning.

Kommer fram i tö Nedsk ärning ar som drabbar barn och unga är kortsiktiga och de har efterverkningar långt in i framtiden. Satsningar på till exempel skolan, som är basservice för barn och unga, är en lönande investering som genererar välbefinnande och sparar på offentliga medel. Arbete som gynnar välbefinnande och förebygger problem är mångfalt mer lönsamt än att i efterskott och för dyra pengar åtgärda uppkomna problem. Redan nu har man negligerat basservicen i många kommuner, vilket på sina håll leder till omfattande kostnader. År 2011 satsades t.ex. 66 miljoner euro på skolhälsovården.

Samma år slukade barnskyddets anstaltsvård 619 miljoner euro, det vill säga ett niofaldigt belopp.

Nobelpristagaren i ekonomi James Heckman är en av dem som har konstaterat att satsningar på att utveckla basservice för barn leder till välbefinnande som jämfört med satsningen är mångdubbel.

C-E Rusk

Kostnadsfritt läromedel

om att minska avfallet och om hållbar konsumtion Åk 0–2: Den Smarta Förskoleeleven • ett brett urval av olika slags läromaterial: pyssel, spel, lekar, ramsor och berättelser

Lågstadiet: Den Smarta Skoleleven • insiktsfulla uppgifter för olika läroämnen • inspirerande bakgrundsmaterial såsom berättelser, illustrationer och bilder

Högstadiet och gymnasiet: Den Smarta Studeranden

hs

y.fi /se /fi k

su

• mångsidiga uppgifter för olika läroämnen • bakgrundsmaterial såsom artiklar, statistik och bilder

Yrkesläroanstalten: Den Smarta Yrkesmänniskan • • • • •

bilbranschen elbranschen livmedels-, hotell- och restaurangbranschen vård och omsorg hår- och skönhetsbranschen

hsy.fi/se/fiksu

Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster Helsingin seudun ympäristöpalvelut -kuntayhtymä

8

28.11.2013

Kaj Holmbäck.

Bernt Klockars.

Rektorn är rektorns bästa vän – Rektors kalender fylls fort, det kan du börja med att skriva, säger Bernt Klockars som är rektor för Karleby svenska gymnasium, då jag (i god tid) tar kontakt för att boka tid för en intervju med honom och hans kollega Kaj Holmbäck i Donnerska skolan i samma byggnad.

Rektors uppgifter är inte nödvändigtvis särdeles svåra, utan det är samtidigheten som är jobbig, säger Kaj. – De långsiktiga ärendena sköts medan deadline närmar sig, men det dyker också hela tiden upp löpande ärenden som kan beröra till exempel omständigheterna på skolan.

– Många gör anspråk på rektorns tid, säger Bernt.

– Man kan inte riktigt själv bestämma om sin tid. När man åtgärdat en sak uppstår det fyra nya saker som skall ordnas.

Det kan vara så enkelt som att någon kollega ställer en fråga och innan den kan besvaras måste rektorn vara i kontakt med många andra. Och det är ju inte heller sagt att de rätta personerna går att nå genast, vilket gör att kollegans fråga blir hängande i luften, och alltså oavslutat.

Bernt för fram att det är rektorn som skall driva saker och ting om en utveckling skall ske, det finns ingen annan som gör det, säger Bernt och tar som exempel ett nytt arbetsutrymme för skolans vaktmästare.

– Det är rektorn som skall äska om pengar för utrymmet i budgeten, kolla att ärendet finns med i stadens investeringsplaner och att det gjorts upp ritningar. Gör man inte det, utan bara sitter och väntar på att det skall ske av sig själv, blir ingenting gjort.

Kaj säger att det ju inte går an att själv måla en vägg i skolan, men framhåller ändå med glimten i ögat att det är lättare att måla

en vägg själv än att få den målad.

Det finns onekligen en viss galghumor mellan de här rektorerna i Karleby.

Undervisning också för rektorn Perfektionist skall man helst inte vara som rektor.

– Det gäller att prioritera så att man inte behöver jobba på kvällen och ändå veta att morgondagen och dagen därefter rullar på.

Ibland kan det gå så att allt annat är fixat, men planeringen av de egna lektionerna följande dag har fallit i glömska, säger Bernt.

Han har fyra kurser per år i religion och musik medan Kaj undervisar 6 årsveckotimmar, i den pågående perioden har han sexpass á 70 minuter i veckan.

– Det är ju bra att vi undervisar, det är ju därför vi håller på med det här, säger Kaj. – Men det splittrar nog arbetsveckan och möteskallelserna tar inte i betraktande att rektorn undervisar. Rektorns elever har nog flera vikarier än andra.

Bernts elever i gymnasiet är ju litet äldre och kräver inte övervakning i samma utsträckning.

– Jag kan ge dem ett projektarbete om jag är borta.

Men det projektarbetet skall ju förberedas och följas upp. Nyligen gick Bernts elever på konsert en lördag kväll vilket kunde ersätta en lektion följande vecka. Ett sådant arrangemang går inte i högstadiet.

– Nej, vi skall nog ha eleverna här, säger Kaj. Kaj Holmbäck är engagerad i föreningen Finlands rektorer där han har säte i styrelsen. Han tror att nästa förhandlingsrunda kan ta upp frågan om vad rektors undervisningsskyldighet kan innefatta.

– Visst skall det ju vara ganska konkret pedagogiskt arbete, men kan undervisningsskyldigheten i stället för undervisning som är inbokad vid särskilda tidpunkter vara till exempel handledning av nya lärare?

Det händer ibland att någon lärare in-

sjuknat och rektorn tar hand om den lärarens undervisning, åtminstone tills en vikarie hittas.

– Men en rektor får aldrig extra ersättning för att vikariera. Kunde inte den här undervisningen räknas in i rektorns usk?

I en del kommuner reserveras någon timme av rektorns usk just för vikarierande, men Kaj efterlyser att det skulle skrivas in i kollektivavtalet.

För sin egen del säger Kaj att han utan vidare skulle fylla en årsveckotimme av sin undervisningsskyldighet, alltså 38 timmar, med vikariejobb.

Skriv ner det som stressar Ett sätt att finna ro till veckoslutet kan vara att skriva ner de saker som åstadkommer stress.

– Att hålla något i huvudet är ett stressmoment till, säger Kaj, som berättar att han regelbundet för anteckningar om sådant han inte får glömma i sin mobiltelefon och ställer in den på alarm vid lämplig tidpunkt.

Ibland lyckas rektorn knyta ihop de flesta trådar inför veckoslutet på fredag eftermiddag, som enligt Bernt är en bra arbetstid för en rektor.

– Folk har annat i tankarna och kontakterna till rektorn är ganska få. Å andra sidan finns det också fredagar som är helt annorlunda. Det kan finnas många lösa trådar, och Kaj har ogärna möten på fredag eftermiddag.

Kaj och Bernt sitter alltså i samma hus med sina kanslier vägg i vägg. Och också om de i någon utsträckning har samma lärare är deras skolor väldigt olika.

Bernt har också varit rektor för en skola med åk 7–9.

– Det finns nog olikheter i arbetsbilderna. På gymnasienivå betonas samarbetet väldigt mycket numera vilket för med sig mängder av möten och planering och strategier, säger han.

Kaj håller med.

– Du jobbar mera med tanke på framtiden, medan jag ibland har eldsvådor att släcka, noterar han.

Dock tills vidare inte bokstavligen, för det mesta är nog läget lugnt i Karleby.

– Men det är ett ovärderligt stöd att ha en kollega som man har bra kommunikation med och kan använda som bollplank, säger de med en mun.

Inom Österbottens svenska rektorsförening har man haft devisen ”Rektorn är rektorns bästa vän”, berättar Kaj. – För en vanlig lärare kan det vara svårt att se saker och ting ur samma perspektiv.

Varför ville ni bli rektorer?

– Mera och nya utmaningar helt enkelt.

Och det fick jag, säger Kaj och tillägger att han inte just nu har behov av att byta jobb.

– Skolutveckling har alltid intresserat mig, säger Bernt.

– Att vara i ledarposition ger ett annat perspektiv och möjlighet att påverka utvecklingen.

Får en rektor sin röst hörd gällande skolutveckling?

– Om man tar sig den rollen och gör sin röst hörd inför alla. ”Alla” är högre tjänstemän i kommunen, politiker, kolleger, elevernas vårdnadshavare.

Och eleverna.

– Det bästa är ju att kunna uppmuntra andra att jobba för något. Vi har ju goda exempel på hur lärare har blivit engagerade i något ärende och börjat driva en utveckling i nära samarbete med rektorn. Då får man det bästa resultatet, säger Kaj. – Det är roligt att starta projekt, men det kan vara svårt att ro dem alla i land.

Just nu efterlyser Bernt en projektpaus i sin skola.

– Vi har stora projekt på gång så vi får skala bort annat och fokusera nu. Lärarna måste få arbetsro, säger han.

Text och foto: Tom Ahlfors

ÅRGÅNG 39 (120). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. UTGIVARE: Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60, telefax (09) 142 748. Hemsida www.fsl.fi REDAKTION: Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors. CHEFREDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, mobil 050–5160675, e-post carl-erik.rusk@fsl.fi. REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040–503 65 28, e-post tom.ahlfors@fsl.fi.

PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark@fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist@kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). ANNONSPRISER: 2,55 euro/spalt­mm, fyrfärg 3 euro/spaltmm, PRENUMERATION: 1/1 år 73 euro, 1/2 år 41 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. KSF Media Ab, 2013.