Läraren 23 2014 by Tom Ahlfors

1894–2014

120

år

Carl-Erik Rusk

13.11.2014 Nr 23 Nytt medlemskort kommer på posten Såväl OAJ som FSL byter vid årsskiftet försäkringsbolag från If till Turva. I november får medlemmarna därför ett nytt medlemskort hem med posten. Medlemskortet fungerar också som reseförsäkringskort från och med 1.1.2015 kl. 00.00. Till dess används If-försäkringskort (det nuvarande medlemskortet). Den som är på resande fot över nyåret ska ta med sig både sitt gamla och sitt nya medlemskort.

Fullmäktige samlas för första gången Förbundsfullmäktige sammanträder den 13–14 december för att bl.a. godkänna förbundets budget och verksamhetsplan för år 2015. Fullmäktige sammanträder nu för första gången i sin nya sammansättning. På agendan finns också val att fullmäktiges ordförande och vice ordförande. Därtill väljer fullmäktige också styrelse för FSL för år 2015–16. Det var förbundskongressen, som i somras utsåg förbundsfullmäktige. Över hälften av ledamöterna är nya.

Förlaget S&S drar ner på personalen Förlaget S&S inleder av ekonomiska och produktionsmässiga orsaker samarbetsförhandlingar för att diskutera hur kostnaderna ska minskas under nästa år. Sparåtgärderna förverkligas genom omorganiseringar av arbetsprocesser som kan leda till en minskning av personalstyrkan omfattande högst nio personer. I förhandlingarna diskuteras möjligheter till omplaceringar och utbildning och alternativen för att begränsa den krets av personer som är föremål för minskningen av arbetskraften och för att lindra följderna av minskningen för arbetstagarna. Ägarna till förlaget Schildts & Söderströms har ställt upp de ekonomiska målsättningarna för verksamheten i framtiden: Senast vid utgången av 2017 ska verksamheten uppnå minst ett nollresultat i bolaget. De senaste åren har förlaget gått med förlust. År 2014 beräknas förlusten uppgå till över en miljon euro. Bolaget ägs av Konstsamfundet, Svenska litteratursällskapet, Svenska folkskolans vänner, Finlands svenska lärarförbund (tillsammans äger institutionerna över hälften av aktierna) och ungefär 500 privata aktieägare.

Vådliga löneingrepp får fackliga följder

Dags för åtgärder

– Vi kan inte längre stå med armarna i kors, var den allmänna bedömningen, då de finlandssvenska resultaten i Pisa 2012 synades i sömmarna nyligen. Forskarna Fritjof Sahlström vid Helsingfors universitet och Mikaela Björklund vid Åbo Akademi tog sig en pratstund. Mera på sidan 4.

De stora kommunerna i huvudstadsregionen, alltså Helsingfors, Esbo och Vanda, planerar att anställa nya lärare först i mitten av augusti. Planerna är helt oacceptabla, säger OAJ, FSL och de finska lärarstuderandenas förbund SOOL. Om planerna verkställs kommer motåtgärder att bli aktuella, varnas från fackligt håll. SOOL kommer att vid behov att rekommendera att deras medlemmar avhåller sig från att söka jobb i dessa kommuner. Mera på sid. 2.

13.11.2014

H:fors, Esbo, Vanda:

ledareN

Lömska löneingrepp för unga lärare Chefredaktör Carl-Erik Rusk.

Suget efter sociologi Så har vi då upplevt en ny Pisa-debatt, som föranleddes av offentliggörandet av en fördjupad analys av de finlandssvenska elevernas resultat i Pisa 2012. Mest handlade det om uppvärmd skåpmat, eftersom den fördjupade analysen i stora drag endast bekräftade uppgifter, som offentliggjordes redan i samband med presentationen av den nationella rapporten i december 2013. Skillnaden mellan regionerna kom denna gång att dominera i rapporteringen. Nu omtalades att huvudstadsregionen och Åland når den klart högsta nivån i matematik, jämfört med de andra regionerna i Svenskfinland. Övriga Nyland och Österbotten klarade sig sämst i jämförelsen. Analysen kunde också omtala att skillnaderna mellan könen är små i de svenskspråkiga skolorna inom områdena matematik och i problemlösning. Skillnaderna är däremot klart större, till flickornas fördel, i läsning och naturvetenskap. Kulturfonden stod i samband med offentliggörandet av rapporten värd för en konferens om PISA-resultaten. De regionala skillnaderna kom att dominera såväl de förberedda som spontana inläggen. Ett referat från konferensen finns inne i tidningen. Mest handlade om skrap på ytan, medan svenska UBS-direktören Bob Karlsson inte var riktigt nöjd. Han efterlyste bl.a. en korsanalys, där man också lyfter fram de bakomliggande orsakerna till resultaten i olika skolor. Och Karlsson har förstås rätt. Han har också rätt i att analysen i första hand borde se till de olika skolorna, istället för att slentrianmässigt tala om regioner. Samtliga regioner har ju faktiskt en väldigt stor spännvidd, då man ser till tätorter och landsbygd. I dagens konkurrenssamhälle är det faktiskt så att grunden till vuxenlivet läggs i skolan. Resultaten från grundskolan påverkar de vidare studierna. Eller frånvaron av dessa. Närheten till vidare studier, jämte konkurrensen om studieplatserna, påverkar också motivationen och därmed också resultaten. Idag vet vi att utbildning ofta går i arv, oavsett olika ansträngningar att bryta denna cirkel. Utbildningsnivån och attityderna till utbildning i hemmen styr i stor grad barnens resultat och även vägvalen rörande studier. Pojkarnas svaga läsförmåga utgör här ett stort bekymmer, eftersom läsning utgör nyckeln till mer eller mindre all inlärning. Håller vi alltså på att få ett lågutbildat manligt proletariat också hos oss? Det handlar inte om ett särpräglat finlandssvenskt fenomen. I Norden används begreppet ”Jokkmokkeffekten”, som beskriver just detta. Fenomenet har fått sitt namn efter den lilla byn i norra Sverige, men effekten har också identifierats bl.a. i Danmark och Island. Kort sagt handlar det om att pojkar på landsbygden har värderingar som avhåller dem från att fokusera på akademiska studier. Pojkar har möjlighet att få attraktiva och välbetalda arbeten (hos oss t.ex. i mink- eller grönsaksnäringen) utan formella skolkunskaper, medan flickor inte har stora möjligheter att finna bra jobb på den lokala arbetsmarknaden. Flickorna ser till att de får en hygglig utbildning och flyttar sedan från den lantliga miljön. Studierna öppnar fönster utåt, medan pojkarna väljer att hålla sig kvar i hemregionen. Det är värt att ta Pisa-resultaten på allvar. Det finns en beställning på ett utbildningssociologiskt perspektiv på utvecklingen i Svenskfinland.

Helsingfors, Esbo och Vanda umgås med planer om lönenedskärningar för nya lärare. Enligt dessa planer skulle nya lärare i framtiden anställas till skolstarten, alltså från mitten av augusti i stället för början av augusti. I praktiken handlar det om en lönesänkning för unga lärare och vikarier. Finska lärarstuderandenas förbund SOOL reagerar starkt mot planerna och hotar med att förbundet kommer att avråda sina medlemmar från att söka jobb i dessa kommuner. – Elevernas rätt till läroplansenlig undervisning och trygg skolmiljö äventyras, då lärare inte hinner planera undervisningen och fördjupa sig i läroplaner, läromaterial och elevernas särskilda behov, säger SOOL i ett uttalande. SOOL vänder sig starkt mot att de planerade åtgärderna slår hårt

med nyutexaminerade lärare och lärarstuderande, som söker vikariat. – Helt obegripligt. Kommunerna går ut med dubbla budskap och pratar mot sig själva – å ena sidan ropar de om lärarbrist och samtidigt beskärs de nyrekryterade lärarnas lön, säger Christer Holmlund, ordförande för Finlands svenska lärarförbund FSL. Holmlund pekar också på att hela skolsamfundet påverkas, ifall en del lärare inte ges möjlighet att planera skolarbetet. – Som tidigare rektor finner jag det helt otänkbart att lärare kunde behandlas så här ojämlikt. FSL konstaterar att kostnadsinbesparingarna i själva verket blir små jämfört med den svidande imageförlust som blir följden, ifall åtgärderna verkställs. – Då blir det fåfängt för dessa

kommuner att kalla sig goda arbetsgivare, säger Holmlund. FSL stöder till hundra procent moderorganisationen OAJ, som har meddelat om sin beredskap att skrida till motåtgärder ifall dessa oacceptabla planer verkställs. FSL deltar helhjärtat i kampen för att trygga unga lärares och hela skolsamfundets intressen. Lärarfacket OAJ har meddelat att motåtgärder kan bli aktuella, ifall de berörda kommunerna inte avstår från sina planer. – En lönesänkning av denna typ vore speciellt orättvis eftersom den riktar sig mot lärare som är i början av sin arbetskarriär. Avlöningen av lärarna utgör en helhet, som baserar sig på arbete under hela året, påminner Olli Luukkainen, ordförande för OAJ. C-E Rusk

Universitetsfolk vill inte ha avgifter Forskarna och universitetslektorerna är skeptiska till regeringens planer på att införa läsårsavgifter om minst 4 000 euro av högskolestuderande utanför EU/EESområdet. Forskarförbundet och universitetslektorernas förbund YLL påminner i ett gemensamt uttalande om att avgiftsförsöket, som genomfördes år 2010–14, inte var vinstbringande. Tvärtom ökade byråkratin och ojämlikheten. – Utgångspunkten om att uni-

versiteten tvingas uppbära avgifter, vilka skadar internationaliseringen, är helt fel, säger Forskarförbundet och YLL i uttalandet. Förbunden pekar på att regeringen själv anger i motiveringarna till förslaget att en minskad andel utländska studerande kan föra med sig negativa konsekvenser för en del finländska högskolors strävanden att internationaliseras. – Förslaget om att uppbära studerandeavgifter visar på en väldigt

Pisa borde väcka folk – Det finns ingen orsak att tala inte speglas i Pisa-sammanhang. om att de svenska skolorna reder sig sämre än de finska. På plussidan kan vi dessutom anteckna att eleverna trivs rätt väl i de svenska skolorna. Lärarna, rektorerna och eleverna drar åt samma håll, säger Christer Holmlund, ordförande för Finlands svenska lärarförbund FSL, i ett uttalande med anledning av publicerandet av rapporten om resultatnivån i de svenskspråkiga skolorna. En nationell utvärdering av kunskaperna i främmande språk åk 9, som offentliggjordes tidigare i höst, visar att dessa kunskaper överlag ligger på en högre nivå i de svenska skolorna. – Pisa-undersökningarna berättar ju faktiskt inte hela sanningen. Tvärtom fokuserar undersökningarna på några områden, medan till exempel just språkundervisningen

Christer Holmlund upplever att Pisa-uppståndelsen är överdimensionerad, men undersökningarna har dock fört med sig också goda saker. – I bästa fall kan liknande undersökningar fungera som väckarklockor. Uppgifterna om den sämre läsförmågan på finlandssvenskt håll ledde t.ex. till en rörelse, där många aktörer har bidragit till att stärka läsningens ställning. Jag är imponerad över det engagemang som lärarna, föräldrarna och eleverna har visat i detta sammanhang, säger Holmlund. Han lyfter också fram projektet Toppkompetens, som har engagerat särskilt utbildningsadministratörer. Tidigare i höst visade en rapport, som har beställts av undervisnings- och kulturministeriet, att

En miljon till för gymnasierna Kulturfondens strategiska program för gymnasiet utlystes första gången i november 2013 och följande gång i april 2014. Programmet har väckt stort intresse. Kulturfonden reserverar därför ytterligare 500 000 euro för utdelning ur strategiprogrammet för gymnasiet år 2015 och 500 000 euro år 2016, alltså sammanlagt 1 000 000 euro.

Av de tre miljoner euro som styrelsen reserverat för gymnasieprogrammet har 80 procent redan bundits upp för projekt som pågår under programmets treårsperiod. Kulturfonden motiverar satsningen med att för en språkminoritet är en god utbildning ett livsvillkor och språket är fundamentet för hela utbildningskedjan.

instabil högskolepolitik. Universitetens finansieringsmodell har nyligen förnyats. Den nya modellen syftar till att premiera universiteten för examina, vilka avläggs av internationella studerande. I dagens läge kommer ca tre av fyra utländska studerande i Finland utanför EU/EES-området. C-E Rusk

Finland är på tillbakagång inom utbildningens område. Utbildningsnivån kommer att sjunka stadigt, om man skall tro denna rapport. – Jag är verkligen bekymrad! Orken tryter för dem, alltså lärarna och skolledarna, som jobbar för att se till att undervisningen är högklassig och att skoldagen är trygg. Energin och engagemanget sätts på prov, då resurserna ständigt krymps. Permitteringar, vikarieförbud, för stora undervisningsgrupper och hot om ytterligare nedskärningar anstränger hela skolsamfundets krafter. Pisa 2012 stärker bilden av att utbildningen i vårt land backar. – Jag känner oro för utbildningens och undervisningens ställning överlag, säger Christer Holmlund.

Det nuvarande gymnasienätet har skapats på 1970-talet. Ojämn demografisk utveckling i vissa regioner, omfattande ekonomiska nedskärningar och krav på ett brett kursutbud har lett till diskussioner om behov av både intensifierat samarbete och samgång. Samtidigt vill staten dra ner på finansieringen av gymnasierna.

13.11.2014

ORDförord

Nedslag i Nykarleby I mitten av augusti fick jag ett e-postmeddelande från Simon Ekstrand som är Nykarleby lärarförenings ordförande. Han påminde mig om att jag lovat åka ut på fältet för att träffa lärare – han frågade om erbjudandet fortfarande gällde. Visst gällde det jag sagt under ordförandekampanjen. Vi beslöt att besöket skulle ske sista veckan i oktober och att jag förutom deltagande i höstmöte skulle besöka skolor och bland annat bekanta mig med det gamla seminarieområdet. Ur min synvinkel var arbetsfördelningen bra. Föreningen sköter om programmet – min uppgift blev att ordna biljetter till Nykarleby och sammanställa en presentation över vad som är aktuellt. Torsdagen 30 oktober satt jag mig förväntansfull på morgonflyget med ett dagsprogram som var väl uppbyggt och som gav möjlighet till många möten med lärare. På flygfältet möttes jag av Kerstin Ollandt som vid sidan av sin normala arbetsdag skulle fungera som min chaufför och guide. Kerstin var väl förberedd och det första jag fick när vi satt oss i bilen var en karta över kommunen. Kartan fick jag för att få klarhet i var jag var och hur vi skulle röra oss under dagen – och visst hade jag stor nytta av kartan. Vårt första mål var Kovjoki-Markby skola. Där reflekterade jag som gammal fotbollsspelare över att det fanns både flickor och pojkar ute på skolgården som spelade fotboll på en gräsplan – ingen sand här. Efter det åkte vi först vidare Jeppo-Pensala skola och sedan till Munsala skola. Efter Munsala åkte vi till Seminarieområdet där jag fick bekanta mig med Skogsparkens skola, Normens skola, Carleborg skola och Topeliusgymnasiet. Det fanns mycket jag reflekterade över under dagen och det är omöjligt att i en kolumn kunna skriva ner allt. Alla skolor har sin särprägel vilket gör undervisningen unik med tanke på hur det yttre styr. Fick en bekräftelse över vilken arbetsbelastning det kan vara att jobba i en skola som finns i baracker jämfört med en nybyggd skola.

Fick också bekräftat att en del flyttbara undervisningsutrymmen kan kallas baracker,medan andra kan kallas paviljonger. Det bästa med dagen var alla möten med lärare och rektorer. Diskussionerna i skolorna var inte lika – men alla var givande. Jag fick bekräftat att vi har intresserade och engagerade lärare i våra skolor som tycker om sitt arbete, arbetar för elever och studerandes bästa och vill föra skolan framåt. Före höstmötet fick jag lite egen tid. Den tiden var viktig både med tanke på vila, men främst för att bearbeta alla diskussioner och intryck. Diskussionerna hade innehållit bland annat frågor som berör lärares och rektorers arbetsbelastning, resursfrågor, reformernas inverkan på det dagliga arbetet, skolfastigheter, PISA och alla förändringsplaner inom gymnasiet. Som ny ordförande gav besöket mig mycket. Dels fick jag bekräftat att vi som förbund gör en hel del rätt, men samtidig inser jag att det finns mycket att arbeta kring ännu. Utmaningen för mig och förbundet är att fånga det tänk som finns i skolorna – forma det och få in det i verksamheten.

Ålands Gymnasielärare har årsmöte 17.11 kl. 16.30 på Hotell Park i Mariehamn. Kronoby lärarförening kallar sina medlemmar till ordinarie höstmöte vid folkhögskolan Kvarnen i Kronoby (matsalen), fredagen den 21 november 2014 kl. 19.00. Stadgeenliga ärenden. Efteråt bjuder föreningen sina medlemmar på julbord. För underhållningen ansvarar Småbönders revyorkester. Anmäl dig via ditt skolombud. Borgå lärarförening r.f. kallar sina medlemmar till höstmöte onsdagen den 26.11.2014 kl 18.30 i Kvarnbackens skolas matsal. Kaffe med tilltugg serveras! Vasa svenska lärarförening rf, VSL, håller höstmöte 27.11.2014 kl. 18.00 i Academill. Ärenden enligt § 14 i föreningens stadgar. Efter höstmötet pratar Kerstin Lillhannus- Wikman, psykolog vid Vasa regionala företagshälsovård, om lärarnas välmående. Anmäl dig till ditt skolombud senast 21.11.2014. Servering. FSL:s styrelse den 5 december kl. 10 Helsingfors.

PS. Ett stort tack till Kerstin, Simon och alla som jag träffade under mitt besök!

nf i s r to

Rek

Arbetstidsplan Har den lokala lärarföreningen haft något för sig? Eller har det hänt något annat, som är värt att noteras under Lokaltrubriken? Notismaterial kan sändas till C-E Rusk (carl-erik.rusk[at]fsl. fi) och Tom Ahlfors (tom.ahlfors[at]fsl.fi). Lovisa har fått back på sin anhållan om försök med tvåspråkig skolverksamhet i Isnäs, omtalar Borgåbladet den 30 oktober. Undervisnings- och kulturministeriet har meddelat att anhållan avslås med hänvisning till lagen om grundläggande utbildning. Med ett specialtillstånd kan man inte avvika från stadgandena om skolspråk, som anges i § 10 i sagda lag. Lovisa ville rädda den finska och svenska skolan i Isnäs genom att slå samman dem och bedriva tvåspråkig skolverksamhet. I Esbo får Rödskogs skola fortsätta sin verksamhet och eleverna ska få flytta tillbaka till Rödskog nästa höst. Men de delar av skolbyggnaden som inte kan användas ska ersättas med paviljonger. Det här beslöt nämnden Svenska rum, omtalar svenska.yle.fi den 23 oktober 2014. För närvarande är Rödskogs skola stängd på grund av problem med inneluften och eleverna går i skola i

Kalajärven koulu och i Lagstads skola i stället. Det är tänkt att den gamla skolbyggnaden ska tas i bruk nästa höst, men eleverna ska inte behöva vistas långa tider i byggnaden. Därför placeras utrymmen för bibliotek, lek och rörelse för de yngsta barnen och elevvård där. – Ett annat alternativ skulle ha varit att hela verksamheten skulle ha flyttats till Lagstads skola, då skulle vi ha haft barn som är 7-8 år gamla som skulle ha blivit tvungna att färdas upp till 26 kilometer till skolan. Det tycker vi inte är hållbart i längden, säger nämndens vice ordförande Kristian Meurman (Saml). I Kronoby har MI-rektorn Tom Hansén märkt att språkkurser som kräver mera engagemang och arbete än att bara delta i lektionerna har en tendens att tappa deltagare, omtalar Österbottens tidning den 24 oktober. Han efterlyser ett ökat samarbete mellan medborgarinstituten i norra svenska Österbotten

bl.a. inom språkundervisningen. Ett kommunalt institut ordnar grundkursen, medan ett annat institut står för fortsättningskursen. MI i Kronoby fyller 50 år i höst. Kristinestad bygger ett nytt daghem i anslutning till Kristinestads skola (åk 1–6), omtalar Vasabladet den 24 oktober. Så föreslår tekniska nämnden, som vill senarelägga renoveringen av svenska högstadiet och Kristinestads skola. Det nya daghemmet kunde stå färdigt år 2016. Högstadiet är fuktskadat, men tekniska direktören Joakim Ingves säger att staden inte har råd att sanera skolan i rödaste rappet. – Skolan ska renoveras, men det är inte akut, säger Ingves. Daghemmet tömdes i fjol våras, efter att byggnaden hade utdömts p.g.a. svåra mögelskador och förekomsten av gifter i inneluften. I Åbo betalar skolorna för mycket för sina datorer och ikt-tjänster. Så resonerar tre rektorer för svenska skolor, som uttalar sig för Åbo Un-

derrättelser den 24 oktober. Skolorna hyr en stor del av datorerna av stadens ikt-avdelning. Avtalen är på fyra år och kan inte brytas. Enligt avtalet betalar skolorna drygt 2 100 euro per dator plus underhåll under fyraårsperioden. – Kostnaderna saknar rim och reson, s äger Nicke Wulff, rektor för Cygnaeus skola. I Vasa finns sex svenska grundskolor. I framtiden borde antalet bli två, anser stadsdirektör Tomas Häyry. Vasabladet omtalar den 24 oktober att Vasa står inför stora sparkrav och Häyry vill göra undervisningen billigare t.ex. genom att gå in för större skolor med ca 600–700 elever. – Det här förslaget är en modell för att minska utgifterna. I förvaltningarna och nämnderna finns säkert fler och bättre idéer, säger Häyry om sitt och ekonomikansliets förslag.

Har du som är rektor koll på din arbetstid? Från och med läsårets början ska alla rektorer inom den allmänbildande utbildningen följa upp arbetstiden. I UKTA 2014-16 lanserades en planering och uppföljning av arbetstiden för rektorer. Det här innebär att varje rektor före läsårets början ska göra en plan för hur mycket arbetstid hen reserverar för olika arbetsmoment.

Varför ännu en plan?

Med hjälp av arbetstidsplanen vill man dels synliggöra rektorernas arbetsbörda och dels hjälpa rektorerna att begränsa arbetstiden. I och med att du gör en arbetstidsplan som sedan regelbundet följs upp och vid behov justeras blir det tydligt vilka arbetsmoment som är tidskrävande.

Arbetstiden har ett slut

Rektorernas arbetstid uppfattas ofta som gränslös. Det här är förstås fel. Rektorer har en flexibel arbetstid på i genomsnitt 36 timmar och 15 minuter per vecka. Övertidsbestämmelser saknas däremot i kollektivavtalet.

Reservera tid för planen

Har du tänkt på att du också ska betakta arbetstidsuppföljningen i din arbetstidsplan? Du ska alltså reservera tid också för att göra planen och följa upp den.

Kontakta FSL

Kontakta FSL:s ombudsman om du har frågor kring din arbetstidsuppföljning. Också förtroendemannen kan hjälpa dig med din arbetstidsplan.

www.fsl.fi

Nästa nummer av Läraren utkommer den 20 november.

13.11.2014

”

Kanske det vore dags att ge oss lärare möjligheter att göra studiebesök i länder, vilkas resultat är bättre?

…medan kollegan Carola Wiksten-Gustafsson vid Strömborgska skolan i Borgå noterade att svag konkurrens om studieplats på andra stadiet sänker motivationen,

Rektor Christer Karlsson vid St. Olofsskolan i Åbo lyfte fram behovet av att stärka pojkarnas läsning...

Stora skillnader mellan skolorna Den fördjupade analysen av de finlandssvenska elevernas resultat i Pisa 2012 erbjuder inga stora överraskningar. De första nationella resultaten offentliggjordes ju faktiskt redan i slutet av fjolåret och redan då kunde man konstatera att resultaten i matematik överlag har sjunkit i de finländska skolorna sedan år 2003. Nedgången i de svenskspråkiga skolornas del är emellertid inte lika dramatisk som på finskt håll, vilket innebär att eleverna i de svenskspråkiga skolorna nu klarade sig lika bra som eleverna i de finskspråkiga skolorna.

Larmklockorna

skrällde

i december i fjol och undervisningsminister Krista Kiuru (SDP) tillsatte på rak arm en arbetsgrupp som fick i uppgift att bena ut orsakerna till kräftgången. Samtidigt har nedskärningarna fortsatt, samtidigt som en del kommuner har lamslagit undervisningen genom att permittera lärare. En liknande nedgång i matematik kan för övrigt ses i alla nordiska länderna, förutom Norge som i stort sett har hållit ställningarna. Eleverna i de finländska skolorna nådde fortfarande en klart bättre nivå än eleverna i de andra nordiska länderna. Kulturfonden finansierar detaljstudien av de finlandssvenska resultaten, som innebär att samplet på finlandssvenskt håll var större i Pisa 2012 än vad som egentligen förutsätts i den nationella undersökningen. Fonden står också för fiolerna, när det gäller den fördjupade analysen. Varför? – Utbildningen är ett tyngdpunktsområde. För oss är det naturligt att satsa på skolan, sade Leif Jakobsson, direktör för Kulturfonden, då han i slutet av oktober öppnade ett välbesökt seminarium där de finlandssvenska elevernas

resultat synades i sömmarna. Forskaren Heidi Harju-Luukkainen vid Pedagogiska forskningsinstitutet vid Jyväskylä universitet förmådde inte leverera braskande nyheter, utan konstaterade att resultaten i matematik ur de svenskspråkiga skolornas perspektiv kan ses som rätt positiva. Matematiken var ju det centrala området i Pisa 2012.

svenskspråkiga skolorna redovisar emellertid sämre resultat än de finskspråkiga skolorna i läsning och naturvetenskaper, alltså två andra delområden. I problemlösning låg de svenskspråkiga och finskspråkiga skolorna på ungefär samma nivå. Heidi Harju-Luukkainen konstaterade att det finns rätt stora skillnader i resultat mellan de olika regionerna i Svenskfinland. Huvudstadsregionen och Åland når den klart högsta nivån i matematik, jämfört med de andra regionerna. Övriga Nyland och Österbotten klarar sig sämst i jämförelsen. Skillnaden mellan Österbotten och huvudstadsregionen var t.ex. 21 poäng, vilket motsvarar omkring ett halvt års skolgång. – Det här är inget konstigt. Också internationellt sett finns det inom länderna skillnader mellan regionerna. På landsbygden redovisas i regel sämre resultat än i storstäderna, sade Harju-Luukkainen. Armi Mikkola, undervisningsråd vid Undervisnings- och kulturministeriet, förmedlade ett centralt perspektiv, då hon tog fasta på lärarsituationen särskilt inom ämnet matematik. Behörighetssituationen är sämre på svenskt än på finskt håll. Mikkola presenterade statistik, som speglar våren 2013,

och som visar att 94 procent av mattelärarna var behöriga på finskt håll. I de finlandssvenska skolorna var andelen 78 procent. – Volymerna är ju trots allt rätt små, när man ser till Svenskfinland. Så det borde inte vara en omöjlig uppgift att höja behörighetsgraden. Men attraktionskraften, när det gäller att söka sig till lärarutbildning i matematik, är svag på svenskt håll. Ytterligare kommer pensionsavgången att bli stor inom de närmaste åren, så här finns ett problem, sade Mikkola. Ett annat problem berör fortbildningen. Matematiklärare deltar för litet i fortbildning. Mikkola lyfta fram den internationella studien TIMSS, som senast visade att finländska lärare ligger i botten när det gäller fortbildning. – Här krävs åtgärder, sade Mikkola.

där föräldrarnas utbildningsnivå är hög och där flertalet elever är motiverade för studier bl.a. med tanke på högre studier. Andra skolor verkar i områden, där föräldrarnas utbildningsnivå är låg och det är si och så med motivationen för studier. Bob Karlsson resonemang är att vi måste fråga oss huruvida skolor, där utgångsläget är gott, verkligen presterar tillräckligt goda resultat och vice versa: hur kommer det sig att skolor i en kämpigare miljö trots detta når skäligen goda resultat. Då blir ju resonemanget faktiskt långt djupare än att enögt stirra på rankingpoängen i Pisa. Ria Heilä-Ylikallio, prefekt vid PF, medgav att det finns brister i utbildningen av matematiklärare. Och för den delen också lärare i fysik och kemi.

D i s k u s s i o n e r na

konkret exempel: De som inleder studier i kemi vid Åbo Akademi tar ofta sikte på att komma in till läkarstudier och försvinner den vägen. Rekryteringsbasen i Svenskfinland är inte tillräckligt stark, sade Heilä-Ylikallio. Vad kan och gör göras? Mikaela Björklund, forskare vid PF, uttryckte sin oro över den minskade jämlikheten, som ju borde utgöra en grundbult för hela grundskolan. Björklund är också kommunpolitiker för Sfp i Närpes. – Här finns ett stort glapp mellan mål och resurser. Vi måste stå upp på barrikaderna och försvara utbildningens resurser, manade Björklund, som tillhörde den lilla skaran, som tog upp de minskade resurserna för utbildningen och undervisningen. Hon hade sällskap av FSL-ba-

vi d semi-

nariet kom i stor utsträckning att beröra de regionala skillnaderna, som framkommer i den finlandssvenska analysen. Bob Karlsson, svensk direktör vid UBS, konstaterade att det handlar om uppseendeväckande stora skillnader mellan skolorna. Karlsson saknade emellertid en djupare analys av skillnaderna och orsakerna till dessa. Han pekade på att förutsättningarna för att nå goda resultat varierar i stor grad. Han nöjer sig inte med en ytlig ranking av skolorna. – I stället måste vi fråga vad vi egentligen kan förvänta oss av olika skolor, sade Karlsson, som efterlyser en korsanalys, som också belyser bakomliggande orsaker. En del skolor verkar i socioekonomiskt förmånliga områden,

– Vi saknar studerande! Ett

sen Christer Holmlund, som var ute i samma ärende. Petter Wallenius, lektor i historia och samhällskunskap vid hs Lönkan i Helsingfors, var en av få aktiva lärare på seminariet. Han förmedlade hälsningar från verkstadsgolvet. Han berättade om en allt växande arbetsbörda, som förklaras bl.a. av den allt ökande dokumentationen.

– När resultaten går neråt

borde ju resurserna öka, men så är det ju inte. Vi har alltjämt en strid ström av Pisa-turister, som vill besöka oss trots att resultaten blir sämre. Kanske det vore dags att ge oss lärare möjligheter att göra studiebesök i länder, vilkas resultat blir bättre, föreslog Petter Wallenius. Rapporten om de finlandssvenska skolorna visar att relationen mellan lärare och elever var mera positiv i de svenskspråkiga än i de finskspråkiga. Dessutom var det disciplinära klimatet bättre i de svenskspråkiga skolorna. Hela 86 procent av eleverna i de svenskspråkiga skolorna höll med påståendet ”I min skola känner jag mig glad”. Dessutom var det mindre vanligt med skolk och förseningar i de svenskspråkiga skolorna än i de finskspråkiga. Åland, som redovisar skäligen goda resultat i den senaste Pisaundersökningen, tillägnas en separat rapport, som Heidi HarjuLuukkainen lovade stå färdig den 8 december. Text och foto: C-E Rusk

13.11.2014

Föräldrastöd krävs:

Fram för finskan!

En arbetsgrupp bestående av bland annat Ann-Sofi Hansas (till vänster) och Marianne Nyqvist-Mannsén (till höger) har undersökt hur finskundervisningen i Närpes kan utvecklas för att bättre stöda inlärningen. Bildningsdirektör Åsa Snickars i mitten är belåten över rapporten som gavs ut i våras. Nu ska strategierna verkställas.

Hur kan finskundervisningen i Närpes utvecklas? Det har en arbetsgrupp bestående av ämneslärare och klasslärare i staden funderat på sedan 2012. I våras blev rapporten klar och den föreslår en rad olika strategier för hur eleverna på sikt ska förbättra sina kunskaper i finska. I många österbottniska kommuner varierar invånarnas kunskaper i det andra inhemska språket i hög grad. På enspråkigt svenska områden där de dagliga kontakterna med finskan är få är möjligheterna att tillägna sig finska och träna finska begränsade. Det finska bakgrundsbruset finns inte. Det i sin tur bidrar till att skolan har en tuff utmaning att försöka lära eleverna i de här miljöerna finska. – Närpes har figurerat i negativa sammanhang när det gäller finskan. Ibland har kritiken varit berättigad men oftast inte. Vi upplever att skolan har gjort sitt yttersta och att vi har behöriga lärare. Men ändå har finskinlärningen varit en utmaning för många elever, medger Åsa Snickars, bildningsdirektör i Närpes. I november 2012 tillsatte bildningsnämnden en arbetsgrupp som fick i uppdrag att utarbeta strategier för utvecklande av undervisningen i finska i skolorna i Närpes. – Utgångspunkten var att vi ska försöka se på undervisningen och inlärningen från alla olika håll och inte lämna något åt slumpen. Rapporten är gedigen och jag är mycket nöjd över resultatet som slår hål på en hel del myter, säger Snickars.

Baseras på enkäter Arbetsgruppen har utarbetat sina strategier utgående från enkäter som lärare, rektorer och elever har besvarat. Lärarna har bland annat svarat på vilka åtgärder de själva tar till som lärare för att eleverna ska bli bättre i finska och åtgärder som de ytterligare föreslår. Rektorerna i sin tur har svarat på bland annat hur de bedömer att en eventuell sänkning av antalet årsveckotimmar inverkar på elevens kunskaper i finska. Eleverna har

svarat på frågor som när de på fritiden använder finska och vad som är positivt med att kunna finska. – Utgångspunkten med rapporten var att gå till botten med de olika faktorer som påverkar inlärningen och vi kom fram till att det bästa är att lägga fram strategier som fokuserar på olika delområden, säger Marianne Nyqvist-Mannsén, nyligen pensionerad ämneslärare i engelska och finska och medlem i arbetsgruppen. Strategier har utarbetats för timplan och läroplan, arrangerandet av undervisningen, användningen av läromedel och stödmaterial samt strategier för läraren, eleven och vårdnadshavarna. Det som står klart är att antalet lektioner i finska inte är tillräckligt för att eleverna ska hinna uppnå de uppställda målen. – Vi omvandlade lektionstiden i finska till klocktid och räknade ut att en elev har cirka en och en halv månad finskundervisning totalt under hela grundutbildningen om man skulle koncentrera finskundervisningen till 10 timmar per dag. – Det innebär att ingen elev har läst finska i sju år. Bara det visar ganska tydligt att skolan inte på något sätt kan ta hela ansvaret för ungdomarnas finskinlärning, säger Ann-Sofi Hansas, ämneslärare i finska vid Närpes högstadieskola och ordförande för arbetsgruppen. Den språkliga verkligheten i Närpes är en annan sak som inte direkt stöder inlärningen av elevernas muntliga färdigheter. – På frågan hur ofta eleverna kommer i kontakt med finska på fritiden svarade 29 elever sällan, 41 elever 1–2 gånger i veckan och endast 13 av totalt 83 åttondeklassare uppgav att de dagligen hör finska. Arbetsgruppen konstaterar att det på en ort som Närpes är av största vikt att eleverna

får stöd hemifrån gällande inlärningen av finska. – Vårdnadshavarna har högt ställda förväntningar på undervisningen men som det är nu kan skolan inte ensam till alla delar nå upp till dessa förväntningar, säger NyqvistMannsén.

Föräldrarna får guide – Föräldrarna är i nyckelposition när det gäller att skapa goda attityder till finskan. Föräldrarna är också de som kan uppmuntra sina barn till att lära sig. För att hjälpa vårdnadshavarna ska vi utarbeta en guide för hur de kan stöda barnen när det gäller inlärningen i finska, säger Hansas. Arbetsgruppen har bestått av ovan nämnda ämneslärare i finska i högstadiet samt Maria Komsi, lärare i finska i gymnasiet och klasslärarna Janne Lindström och Victoria Rajasalo. Gruppen har haft fria händer och någon politisk styrning har inte funnits. Målet har varit att det är lärarna själva som ska arbeta fram rapporten, understryker Snickars. – Vårt mål direkt från början var att allt i rapporten ska vara undersökt och att vi inte presenterar någonting som vi inte har belägg för, betonar Nyqvist-Mannsén. – Syftet med rapporten är inte att skuldbelägga någon utan det här är ett gemensamt försök att få till stånd en förändring. Vi har också velat höja finskans status som skolämne och det har varit en ledande tanke genom hela arbetet, fortsätter Hansas. För att kunna förankra och relatera strategiförslagen till de senaste rönen inom forskningen har arbetsgruppen också hört sakkunniga inom området, däribland PD Mikaela Björklund och FD Michaela Pörn, båda verksamma vid pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi i Vasa. – Vi kände att vi behövde ha språkforskare som bollplank och deras stöd har varit till stor hjälp. En viktig slutsats som dras i rapporten är att antalet årsveckotimmar i finska inte får reduceras. I flera år har Närpes stad satsat

fem årsveckotimmar mer än genomsnittet på A-finska, det vill säga 21 årsveckotimmar från årskurs 1–9.

Flera timmar Att stadens beslutsfattare går in för att fortsätta extrasatsningen när den nya timfördelningen träder i kraft 2016 är en förutsättning för att kunskaperna inte ska rasa markant. – Kommer vi att få extra timmar trots att det är ekonomiskt kärva tider? Om resurserna till finskundervisningen minskar kan det gå mycket dåligt, säger Åsa Snickars. Men kommer inte en del av strategierna att medföra ytterligare kostnader för Närpes stad? – Vissa åtgärdsförslag gör det men i många fall handlar det också om att tänka i nya banor. Men det finns så klart förslag som kräver resurser, säger hon. Snickars har utifrån rapporten lagt fram förslag till verkställande av strategierna. Bildningsnämnden föreslår bland annat att ämnesfortbildning i finska uppmuntras och att rektorerna ska uppmuntra till kontakter med finska skolor, ifall sådana kontakter inte redan etablerats, och att man utser en ämnesansvarig för finskundervisningen i varje skola och att de ämnesansvariga bildar ett nätverk över stadiegränserna. För de ämnesansvariga lärarna föreslås bland annat en kartläggning av läromedlen och de digitala läromedlen samt utarbetandet av guiden till vårdnadshavarna, en handbok med konkreta tips. – Det här gör vi för att ytterligare höja motivationen och sporra våra elever att lära sig finska, säger Snickars. Hon får medhåll av Hansas och NyqvistMannsén. – Att lärarna som undervisar i finska får ett utökat stöd är också viktigt. Vår förhoppning är förstås att det här på sikt kommer att förbättra elevernas kunskaper och resultat i finska. Text och foto: Christoffer Thomasfolk

13.11.2014

Irina Österby tror inte på politiska tiopunktsplaner för att råda bot på skolans kris i Sverige. – Ge oss lärare tid och möjlighet att undervisa, säger hon.

Lärarledd undervisning viktigare än reformer

nte helt oväntat blev skolan en av de största frågorna under valkampanjen nyligen i Sverige. Men nu önskar lärarna mer tid för huvudsaken: undervisningen. Och ogärna nya reformer från politiskt håll. Före riksdagsvalet i Sverige kantades gator, torg, tunnelbanestationer och lekparker av en oändlig ström av valaffischer. Många affischer kom med runda löften och budskap till förmån för en bättre skola och högre lärarlöner. Kort efter valet hade en lärarhögskola hakat på och lät sina ”Jag är lärare”reklamplakat pryda tunnelbanestationerna i Stockholm med uppmaningar om att söka till lärarutbildningen. Skolans tillstånd och läraryrket har i många år varit en synlig del av det offentliga samtalet i Sverige. Inte minst landets låga placering i PISA-mätningarna har skruvat upp de upprörda bastonerna i klagokören: varför presterar eleverna inte bättre, hur har det kunnat uppstå så stora skillnader mellan framgångsrika och utsatta skolor, hur står det till med lärarna? Och lärarna har för sin del uttryckt sin frustration och besvikelse över det övriga samhällets bristande förståelse för yrkets pressade situation. I den senaste TALIS-mätningen (Teaching and Learning International Survey) som indikerar hur lärarna i OECD-länderna upplever sitt jobb var det bara fem (!) procent av de svenska lärarna som kände att deras yrke uppskattas av samhället. Strax bredvid Medborgarplatsen i Stockholm ligger Södra Latins gymnasieskola, där jag träffar Irina Österby, förstelärare i svenska och retorik.

Hur är det att vara lärare i Sverige idag? – Jag älskar att vara lärare. Det är roligt att jobba med ungdomar och med undervisning, men samtidigt är det också ganska tungt. Sen påverkas man också av alla skriverier. Hur syns den politiska debatten i skolvärlden? – Den syns väldigt mycket tycker jag. Jag påverkas mycket av den beskrivning som görs av skolan i medier och så påverkas vi ofta av politiska beslut som ibland känns som quick fix – politiker som använder skolan som ett sätt att visa sig handlingskraftiga, säger Irina Österby.

istället för att lärarna skulle ägna sin tid åt att undervisa. Ingrid Carlgren berättar att hon i slutet av 1990-talet var med om att göra intervjuer för en jämförelse mellan finländska och svenska lärare. – De intervjuade svenska lärarna uppfattade att de hade fått ett nytt uppdrag som handlade om att de var ansvariga att åstadkomma elevernas lärande medan de finländska lärarna sade ”det där är inte vårt bekymmer, det är elevernas bekymmer – vi ska undervisa”.

För politiserat

Irina Österby har med sina svensklärarkolleger diskuterat mycket kring hur mål- och resultatstyrningen påverkar hur de lägger upp undervisningen. – Om man till slut bara gör uppgifter som gör att jag kan sätta betyg och som gör att jag kan se var eleverna befinner sig – då är det ju bara det jag håller på med. Österby säger att det nu diskuteras mycket bland kolleger om hur det går att komma på uppgifter som inte endast är resultatstyrda. – Jag kan ju ibland vilja ge en kreativ uppgift som gör att eleven lär sig väldigt mycket, men som är svårare att sätta betyg på. Finns det utrymme för att ge sådana uppgifter? – Det kan jag göra ibland, men sen måste jag göra något som är väldigt resultatfokuserat. Det är ju en balans, man kan inte plocka bort det som gör att jag kan ge ett rättvist och väldokumenterat betyg. Men för att svara på frågan: det finns inte så mycket tid för det där andra, säger Österby.

Många lärare jag talat med har uttryckt en frustration över att skolan är så politiserad. Varje regering har velat sätta sitt eget bomärke med hjälp av skolpolitiska reformer. Ett exempel på politisk styrning är den mål- och resultatstyrning som infördes på 1990-talet och har utökats sedan dess. Enligt många forskare kan denna yttre styrning av undervisningen i viss mån förklara de sjunkande inlärningsresultaten i den svenska skolan. Ingrid Carlgren, professor i pedagogik vid Stockholms universitet, är en av de mer framträdande kritikerna av den mål- och resultatstyrda skolan. Carlgren är bekymrad över lärarnas autonomi över det egna yrket och talar om en allmän avprofessionalisering av läraryrket. – Det nuvarande resultatstyrningssystemet tvingar lärarna att rikta sig mot kriterierna och hela tiden redogöra för eleverna vad som krävs för att uppnå vissa betyg -

Betyg, betyg…

Men så uppstår en lång tankepaus. – Att vara väldigt mål- och resultatstyrd begränsar mig. Det vi lärare vill kunna ägna oss åt kärnverksamheten: undervisningen. Vad säger då Bo Jansson, som är ordförande för Lärarnas Riksförbund, angående frågan om mer undervisning i klasserna? – Jo, det är ju det vi säger: lektionstiden är helig. Vi tror verkligen på lärarens betydelse och vet att det är det som kan göra skillnad. All forskning visar det. Men nu har det istället i Sverige blivit för mycket egna elevarbeten och eleverna ska ta så stort ansvar för sitt eget lärande, där det inte varit lärarledd undervisning, säger Bo Jansson. Jansson påminner ändå om att det är arbetsgivarna, alltså friskolorna och kommunerna, som inte har ställt upp med tillräcklig undervisningstid därför att de velat spara pengar på skolan.

Stor börda, stor brist En annan stor fråga är den skriande brist på lärare som råder i Sverige. Fackförbunden pekar på att lärarna haft för låga löner och nu lovar den nya regeringen att den ska skjuta till statliga pengar för att höja lönerna. Men vad annat kan förklara lärarbristen? En del forskare anser att den negativa bild av läraryrket som målats fram i offentligheten de senaste åren gjort sitt för att minska på läraryrkets attraktionskraft. Men Bo Jansson, ordförande för Lärarnas Riksförbund menar att det är den tuffa arbetssituationen för lärarna som är den främsta orsaken. – Allt har blivit så pressat i skolorna, det läggs mer undervisning på lärarna, mer nya arbetsuppgifter – man har dragit ner flera

13.11.2014

Fria skolvalet orsakar bekymmer

tjänster samtidigt som behoven är allt större hos eleverna, säger Jansson. Jansson påminner om att flera lärare har slutat för att arbetssituationen har blivit orimlig. – Vi har en generationsväxling i skolan det är många lärare som går i pension - men det är ännu fler som har slutat av andra skäl än pension de senaste åren.

Hur går det sen? Kommer all uppmärksamhet kring skolan och lärarna före valet att lämna några tydliga spår? Det är ännu för tidigt att säga om verkningarna, men den nya rödgröna regeringen slog i mitten av oktober fast att den de kommande två åren satsar motsvarande över en miljard euro på högre löner, för en mer jämlik skola och för att ge extra stöd till skolor med låga resultat. Irina Österby är försiktigt hoppfull gällande de kommande åren med den nya utbildningsministern Gustav Fridolin, själv med lärarbakgrund. – Det har ju diskuterats mycket kring att skolpolitiken skulle vara gränsöverskridande för nu behöver skolan lugn och ro med att jobba och med att undervisa. Om man kan tänka sig att överenskommelserna om skolan är blocköverskridande – att både blått och rött vill genomföra politiken – ja, jag vill hoppas på det. Att det inte blir så att de säger ”nu ska vi förändra hela skolan – en tiopunktsplan”, säger Irina Österby. Text och foto: Marcus Floman

Här intill berättas om Lärarnas riksförbunds syn på bl.a. orsakerna till att det råder lärarbrist i Sverige. Det andra lärarfacket, Lärarförbundet har kongress i mitten av november. Bl.a. väljer kongressen efterträdare till långvariga ordföranden Eva-Lis Sirén. Kongressen är Lärarförbundets högsta beslutande organ, vilket bl.a. innebär att det uttryckligen är kongressen som slår fast budgeten och verksamhetsinriktningen för kongressperioden 2015–18. I motsats till de finländska lärarfacken OAJ och FSL saknar Lärarförbundet förbundsfullmäktige, som årligen slår fast inriktning och budget. Lärarförbundets kongress har det övergripande beslutsansvaret, medan styrelsen sköter om löpande ärenden och verkställandet av kongressens beslut.

ger att det finns problem, som är förknippade med det fria skolvalet bl.a. gällande ökad segregation. Skillnaderna i resultat mellan olika skolor har fördubblats sedan början av 2000-talet. ”Det är främst två förklaringar till den ökade segregationen som lyfts fram, boendesegregation och segregation på grund av det fria skolvalet. Båda två påverkar skolan, men forskare är till viss del oense om vilken betydelse det fria skolvalet har. Enskilda studier kan peka i olika riktning men Skolverket och OECD drar slutsatsen att det fria skolvalet med stor sannolikhet har bidragit både till ökade skillnader och en minskad likvärdighet” antecknar Lärarförbundet.

Massa motioner

Så var det inte tänkt, men så har det gått: möjligheten att välja skola attraherar i första utbildade medelklassföräldrar. Så har konstaterats i flera undersökningar och Lärarförbundet är inne på samma linje: ”Om man ser till vilka elever som attraheras av fristående skolor i grundskolan är det tydligt att de främst lockar socioekonomiskt starka elever.” I Sverige har uppstått stora friskolekoncerner, som ofta drivs av riskkapitalbolag som fikar efter vinster. I många fall är dessa bolag inte intresserade av att betala skatt på vinsterna. I syfte att kringgå skatterna bollar företag med diverse holding bolag, vinstöverföringar till dotterbolag etc. Alltså har i den politiska diskussionen lyfts fram behovet av att skärpa lagstiftningen om friskolor. Bl.a. har införandet av vinstförbud diskuterats.

Till kongressen, som äger rum i Lärarnas hus i Stockholm den 11–14 november, har inkommit många motioner, som har besvarats av styrelsen genom yttranden. I själva verket är motionerna synnerligen många, så att det dokument, som innehåller motionerna jämte därtill anslutna yttranden, omfattar 298 (!) sidor. Här samsas såväl stora som små frågor. Motionerna kan handla om pengar, en detalj i verksamheten eller principiellt viktiga och grundläggande frågor. Eftersom ett förstatligande av skolan jämte det fria skolvalet har utgjort heta frågor i den rikssvenska skoldebatten har styrelsen lyft fram dessa frågor, som berörs i flera motioner, i ett omfattande yttrande. Det fria skolvalet har nämnts som en central orsak till Sveriges usla resultat i Pisa- och andra internationella utvärderingar. En statlig utredning har tidigare tillsatts för att utreda effekterna av de fria skolvalet och vinster i fristående skolor, men utredningen är inte klar.

Fria skolvalet Det andra lärarförbundet, alltså Lärarnas riksförbund, har för sin del lyft fram krav om att förstatliga skolan. Lärarförbundet är emellertid inte med på noterna, utan styrelsen antecknar alltså att den beskrivning av kommunaliseringen av skolan, som genomfördes i Sverige år 1989, och dess effekter är överdriven. Lärarförbundet pekar också på att finansieringen av skolan jämte behörighetskraven alltjämt är i statens händer. Angående det fria skolvalet och vinster i fristående skolor intar Lärarförbundet en vacklande hållning. Förbundsstyrelsen med-

Social segregation

Är det ok att läromedelsföretag och liknande tar ut vinstinkomster från skolverksamhet? Är det ok att fastighetsbolag, kommunala eller privata, tar ut vinst på skolans hyra eller byggföretag på att bygga/underhålla skolans fastigheter”, frågar Lärarförbundet retoriskt.

C-E Rusk

Är det ok att läromedelsföretag och liknande tar ut vinstinkomster från skolverksamhet?

Marcus Floman

Svårt med vinstförbud Vad säger då Lärarförbundet, som ju faktiskt har många medlemmar som jobbar i friskolor? Nja, sägs i kongresshandlingarna. ”Förutom att flytta runt pengar för att dölja vinst skulle det även vara förhållandevis enkelt att kringgå ett vinstförbud på andra sätt. Ett sätt är att låna ut pengar till skolföretagen och ta ut ränta istället för att sätta in kapital. Detta skulle göra att skolorna hamnade i finansiellt svagare position, vilket skulle öka risken för konkurser. Ytterligare en svårighet med att begränsa vinst är att det alltid finns möjlighet att ta ut pengar i form av lokalhyror, vd-löner, styrelsearvoden och liknande”, resonerar alltså Lärarförbundet. Och var ska gränsen egentligen dras? ”Kan ett företag göra vinst på städning, skolmat, IT-drift eller annan teknisk service?

Skolfrågor var högt på agendan i riksdagsvalet i Sverige. En lärarhögskola passade på att göra reklam för läraryrket och -utbildningen.

Friskolor på rea? I början av sommaren i fjol kom den första riktigt stora friskolesmällen. Då meddelade JB-koncernen, tidigare John Bauer, att den lägger ner sin grundskole- och gymnasieverksamhet till sommarlovet. Ägaren, den danska riskkapitalbolaget Axcel, såg inga förutsättningar att fortsätta verksamheten i de 26 skolorna. Bl.a. brist på studerande nämndes som en orsak. Ca 1600 anställda och 10 500 elever berördes av konkursen, som chockade Skolsverige. Efter det har luften gått ur friskolebubblan och allt fler politiker har gjort bedömningen att det är dags att strama åt reglerna, bl.a. just med tanke på konkurser av denna

typ som lämnar lärare och studerande på bar backe. Kommunerna tvingas städa upp efter kraschen. Sverige har fått en socialdemokratisk regering, som ämnar ta itu med regleringen av friskolorna. Socialdemokraterna och Västerpartiet har ingått en överenskommelse, som innebär att framtiden är osäker för de ca 250 skolor som drivs av riskkapitalbolag. De två partierna vill bl.a. ha regler, som begränsar möjligheterna att göra vinst när bolag/koncerner säljs. Partierna vill också införa ett kommunalt veto mot etableringen av friskolor. Vidare vill partierna införa bemanningskrav, som förhindrar nerdrag-

ningar av personalen i vinstsyfte. Svängrummet förväntas minska för riskkapitalbolaget. Pär Strömberg, professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan, säger i en kommentar till Lärarnas tidning nr 17/2014 att han förväntar sig en utveckling där skolor läggs ner, skänks bort eller säljs till reapris till kommuner, ideella krafter eller personer som vill ta över verksamheten. Socialdemokraterna räknar med att en lagproposition lämnas till riksdagen år 2016. C-E Rusk

13.11.2014

Pekdatorerna har kommit för att stanna

Den största förändringen är pedagogisk. Alla lärare har varit modiga och duktiga på att släppa loss. Det här är två omdömen som rektor Jennie Ahtola i Pojo kyrkoby skola i Raseborg ger efter att i ett drygt läsår deltagit i ett försök med pekdatorer. I augusti i fjol kunde Läraren rapportera om skolan i Pojo som fick dela ut varsin pekdator – lärplatta kallade de dem – åt samtliga elever och lärare. På det här sättet återgavs intervjun med Jennie då: ”Kontentan av vårt samtal blir klart och tydligt att arbetet med lärplattorna har mycket att ge och det finns hur många möjligheter som helst i alla ämnen. Men plattorna är ett hjälpmedel som inte får ta för mycket tid av elevernas skoldag. Lärarna följer med hur det artar sig och man tar det lugnt och ser tiden an. Jennie säger att det tvååriga pilotprojektet skall utmynna i en kontinuerlig utvärdering om huruvida detta slag av undervisningsarbete skall gå vidare inom Raseborg. – Lönar det sig att använda datorer eller klarar man sig kanske helt utan datorer i lågstadiet? Kanske.” Ett och ett halvt år senare verkar det nog som om det skulle löna sig. – Det som återstår att se är om det går att klarar sig bara med plattor, eller om eleverna också borde använda vanliga datorer. Jag tror att det kan fungera också utan de vanliga datorerna, säger Jennie Ahtola. Faktum är att i och med försöket har skolan gjort sig av med alla sina vanliga bordsdatorer eller bärbara datorer.

Rektor Jennie Ahtola i Pojo kyrkoby skola. En selfie från en gången tid i augusti i fjol.

Det pedagogiska har genomgått en förändring, som sagt. – Handledningen och fostran kring mediekultur har vuxit fram som en stor del av vårt uppdrag. Det dyker hela tiden, på varje lektion, upp något som gäller detta, säger Jennie. Hon säger också att det är viktigt att läraren kan släppa taget och inte känna att alla svar måste finnas från början. Nu skall ingen tro att det enda man gör i Pojo är att sitta vid sin platta. – Vi är verkligen aktsamma med

skärmtiden och har hittat en bra balans. Eleverna skall inte sitta vid sin skärm utan böcker hela dagen, säger Jennie och tillägger att det ju blir en hel del skärmtid hemma för eleverna också. – Vi har vanliga läromedel också och minsann även skoldagar då ingen använder sin platta. Men försöket har utfallit mycket väl och Jennie är positiv till att skolan också i fortsättningen kan gå in för en platta till varje elev. Vilka är då de negativa sidorna med försöket? – Vi kan inte förutsätta att alla

har en nätuppkoppling hemma, vilket gör det besvärligt med hemuppgifter som skulle kräva det. Det blir litet konstiga omvägar om man skall göra samma uppgift utan tillgång till internet. – Man kan t.ex. filma med sin platta utan nät, men man kan inte se en film på nätet. Jennie berättar om ”flipped classroom” som innebär en annorlunda undervisningsordning där eleverna i förväg bekantar sig med en introduktion som Jennie gjort som en film som kan ses på nätet, före lektionen, hemma. Har

eleven inte tillgång till internet blir det en utmaning att lagra filmen i varje enskild plattas minne, så att den finns tillgänglig också offline. Det här är ett nytt slag av pedagogik och då det introduceras på en pekdator väcker det stor iver och stort intresse hos eleverna. Det förekommer också ett ”missbruk” i form av olämpliga webbsidor med pornografiskt innehåll som studeras på lärplattorna. – Vi har gjort stickprov och hittat spår i historiken av olämpliga nätsidor. Man får inte vara blind för det här, intresset uppstår tidigt. Visst är det tråkigt, men det är verklighet nu, säger Jennie. Det är viktigt att skydda eleverna och diskutera och förklara. Då kan en del av intresset svalna, efter nyhetens behag. – De n h ä r m e d i e k r i t i s k a touchen är en del av vårt förändrade uppdrag. Och den gäller också exempelvis sociala medier. Vilken bild ger man av sig själv då man sätter in ett självporträtt? Det dyker hela tiden upp ämnen av det här slaget och diskussionerna får helt enkelt ta den tid de tar. Handledning och fostran kring medier och sekretess kräver vuxet stöd, vilket är en stor uppgift för lärarna. – Det gäller också att hålla sig ajour med vilka appar och vilka sociala medier som är inne. Det är roligt om man vet vad eleverna pratar om, säger Jennie Ahtola, som absolut vill att försöket med lärplattorna blir permanent. Tom Ahlfors På adressen entillenpojo.wordpress. com för Jennie Ahtola en blogg om erfarenheterna av att använda lärplattor i undervisningen.

Slutna nätverk för abiturienterna Det tar några år innan Ekenäs gymnasium får sina första elever som inlett sin skolgång i Pojo kyrkoby skola med tillgång till egna pekdatorer, enligt det försök som beskrivs i artikeln ovan. Däremot är det inte långt kvar tills studentexamen skall avläggas som elektroniska prov. Skolor och kommuner är stadda i olika grad av beredskap inför de prövningar denna stegvisa förändring kommer att medföra. Rektor Misha Eriksson i Ekenäs gymnasium är till sin utbildning diplomingenjör och ämneslärare i IT och matematik samt studiehandledare. Vad förväntar du dig av de elektroniska studentskrivningarna? – Jag tror att de till att börja med inte är så mycket annat än ett elektroniskt sätt att svara på uppgifter som motsvarar dem som har funnits tidigare. Datorn används som skrivmaskin och flervalsfrågorna fylls i på skärm och så vidare. I framtiden ser Misha dock möjligheter till fina uppgifter i olika

Misha Eriksson är rektor för Ekenäs gymnasium. Han tar det lugnt inför de elektroniska studentskrivningarna.

ämnen där skribenten har tillgång till multimediematerial, såsom filmer och ljudfiler och varför inte bilder på mikroskoppreparat. – Inom t.ex. fysiken kunde abiturienten ha en virtuell omgivning och få ställa upp ett experiment

där för att illustrera något. Det är bara fantasin som sätter gränser, säger han. Möter studentexamensnämndens fantasi gymnasieundervisningens? – Detta är en av orsakerna till

att nämnden måste vara litet försiktig i början. Men i framtiden kommer det nog att finnas en resonans mellan prov och gymnasieundervisningen. I början kommer proven inte att vara så olika det de är nu. En god målsättning för undervisningen är att eleverna skall bli bra på att arbeta med en skärm, säger Misha. Är de inte det redan? – Inte så bra som man skulle tro eller önska. Eleverna rör sig obehindrat på skärmar, men då det gäller litet mera tekniska färdigheter kommer väggen fort emot för rätt många. Många centrala egenskaper hos de viktigaste verktygen i ett program är obekanta för gymnasieeleverna. Och de har inte heller lärt sig fråga efter dem. – Att kunna använda en dator ser jag som en medborgarfärdighet. Om man lyckas få undervisningen i gymnasiet verkställd så att materialet kan delas ut och utföras och lämnas in på dator blir helheten större än summan av delarna. Misha Eriksson tror att detta

är tanken bakom att göra studentskrivningarna elektroniska. Tror du att kraven på den tekniska apparaturen ställer till problem? Ska abiturienterna ha egna datorer, hur gamla får dessa vara, skall internet stängas av helt och hållet? – Man måste nog beakta allt detta i planeringen. Enligt den insyn jag har fått på olika fortbildningar verkar det ganska säkert och välplanerat. Det finns backupsystem och slutna nätverkssystem som fungerar bara i de aktuella datorer som används till skrivningarna. Det kommer också att finnas en övervakningscentral i varje skola där lärarna kan följa med varje dator och reagera på om den börjar bete sig på ett felaktigt sätt, och t.ex. får kontakt med internet. Studentexamensnämndens webbsida www.ylioppilastutkinto. fi/se innehåller detaljerade anvisningar om tidtabell, teknik och provens art. Tom Ahlfors

13.11.2014

Educa-mässan står för dörren

Humorgruppen

En viktig del av Educa-mässan är alla de föreläsningar, presentation och debatter som ordnas på olika scener och i utställarnas montrar. Många kommuner och andra arbetsgivare ger lärare och rektorer möjlighet att få Educamässan som en (eller en halv) FBA-dag. Det är skäl att kontrollera med rektor eller kommunens bildningschef vad som gäller i den kommun man jobbar i. Det lönar sig att i god tid försöka komma överens med arbetsgivaren om mässan som FBA-dag. FSL deltar ock så år 2015 i Educa-mässan som utställare och programkoordinator i det svenska kvarteret. FSL:s mässmonter f inns intill Hörnan i svenska kvarteret. Det går bra att slå sig ner och prata en stund om skola, lön och anställning med FSL:s personal. Programmet på mässan börjar fredagen den 23 januari med ett framträdande av Liisa Ilomäki, som är särskilt intresserad av hur skolan utvecklas och förändras i och med utnyttjandet av modern informationsteknik. Hur kan vi stöda genererandet av nya och mångsidiga framtidskompetenser hos eleverna så att de klarar arbetslivskraven efter skolan? Liisa Ilomäki är forskare på beteendevetenskapliga institutionen vid Helsingfors universitet och utbildare på Palmenia.

KAJ:s Facebook

Vöråkillarna Axel Åhman, Kevin Holmström och Jakob Norrgård bildar humorgruppen KAJ, som uppträder på FSL:s efterfest i samband med Educa-mässan i Helsingfors.

Hennes intressesfär tangeras en halv timme senare då det är dags för en paneldebatt med gymnasiestuderande från huvudstadsregionen. Som moderator fungerar rektor Laila Andersson från Mattlidens skola. Liisa Ilomäki deltar i diskussionen med kommentarer. Kl. 15.30 sker den stora valdebatten vid Hörnan. Den ar-

En klok lärarröst Många HBL-läsare har nog vid det här laget upptäckt att en klok lärarröst tystnat i kåserispalten. Anna Lena Bengelsdorff har tröttnat på att ständigt få sina kåserier rättade och ”sverigeförsvenskade”. Vilken finlandssvensk läsare föredrar att placera skolbarn i en bänk istället för i en pulpet? Anna Lena har öst ur sin rika lärarerfarenhet när hon skrivit sina kåserier. Hon blickar både bakåt och framåt med perspektiv på skolverkligheten. En gång lärare – alltid lärare! Jag har glatt mig åt att det finns någon som med klokhet och djup erfarenhet för skolans, lärarens och elevernas talan. Jag saknar hennes röst. Därför är det med stor tillfredsställelse jag noterar att en tredje bengelsdorffsk kåsesisamling nu kommit ut i bokform. Brev från min pulpet heter boken. När man får nöjet att läsa kåserierna i ett svep uppstår en känsla av kontinuitet, som glest publicerade texter i Hbl inte förmår ge. Årstidernas växlingar, helger och vardag, barnbarnens utveckling, aktuella samhällsfrågor – allt får sin speciella bengelsdorffska inramning. Det som frapperar mig

roar lärarna

alldeles särskilt är att dessa kåserier känns så tidlösa, fastän de tar upp aktuella samhällsfrågor. Kanske det att många företeelser också ses genom barnaögon ger resonemanget en avväpnande friskhet och aktualitet. Barn ställer frågor som får oss att ompröva gamla sanningar. Kåserierna bjuder på många människomöten, där också riktigt gamla personer får ett generöst utrymme. Och så finns det naturligtvis många lärarpersonligheter, elever, odygdspåsar, tandömsare, världsförbättrare, politiker, upptäcktsresande och helt vanliga medborgare i republiken Finland. Att det är en erfaren lärare som skriver går inte att ta miste på. Berikande är också mötena med djuren på Kila gård: Tjuren Hektor som älskar att bli kliad, den förtjusande kossan Sötnos, sångsvanarna med ungarna Asterix och Obelix, snoken som simmar tantsim … Anna Lena rör sig obehindrat mellan dagens värld och länge sedan svunna tider men hon blickar också framåt. Hon nöjer sig inte med att påtala det som är vrångt

rangeras av FSL i samarbete med Utbildningsstyrelsen. I debatten deltar Maarit Feldt-Ranta (sdp), Silvia Modig (vf ), Mikaela Nylander (sfp), Ville Niinistö (gröna) samt någon kandidat från Samlingspartiet. Moderator för valdebatten är Bob Karlsson, direktör på Utbildningsstyrelsen. På aftonen blir det FSL:s efterfest på restaurang Ostrobothnia

i tiden. Här finns också utrymme för konstruktiva lösningar. Genom att satsa på barn och unga kan man bygga en bättre värld. Hennes tro på skola och utbildning är orubblig. Hon skriver: ”Åt alla byråkrater och skolförbättrare önskar jag till julklapp goda böcker och den insikt litteraturen kan ge – att vishet inte är synonymt med besserwisseraktighet. Genom att ta till sig kloka tankar den unga skoleleven förmedlar vågar jag påstå att man kunde få lutningen på vårt eget finlandssvenska Pisatorn avsevärt reducerad.” Visst skulle våra beslutfattare må bra av att få Brev från min pulpet till julklapp. Det är också den ultimata julklappsboken till både unga och gamla lärare. Tove Fagerholm

BREV FRÅN MIN PULPET Kåserier av Anna Lena Bengelsdorff Kila Bok 2014. 20 euro.

i Helsingfors. Intresserade skall anmäla sig på förhand via ett webbformulär på www.fsl.fi. Då blir det underhållning med KAJ, mat för 25 euro och dryck till självkostnadspris. På lördagen kl. 10.30 berättar den finlandssvenska läsambassadören Katarina von Numers-Ekman om sitt projekt och funderar på vad hon lärt sig hittills.

Kl. 12–13 samma dag föreläser Dennis Westerberg från Sverige under rubriken ”Konsten att leda i nuet – Hur kan vi finna ro och harmoni i en värld då allting måste ske i realtid?” Dennis Westerberg är före detta lärare, men numera bland annat föreläsare, entreprenör, författare, mental coach, musiker och artist. – Lärare och rektorer upplever en konstant stress, en orimlig arbetsbörda och en arbetssituation med krav från alla möjliga håll. Teknikutvecklingen har dessutom gjort att allting måste ske i ”realtid”, vilket gör att vi skärmar oss ifrån en värld med en början, en mitt och ett slut, säger Westerberg. Han har ambitionen att ge sina åhörare en ökad förståelse kring vad stress och oro egentligen är, så att de kan finna varaktig balans samt uppleva välmående, oberoende av krav och påfrestningar från omgivningen. I LP2016 betonas den formativa bedömningens betydelse. Hur kan vi genomföra en meningsfull formativ bedömning i en stor elevgrupp? Under sitt pass kl. 13.30 ger Ann-Catherine Henriksson några konkreta exempel på hur man kan göra. Lördagseftermiddagen fortsätter i utbildningsmässans tecken med flera intressanta framträdanden. Mässan avslutas klockan 17.

Finländsk skola slog upp dörrarna i Qatar Pisa-turisterna fortsätter att strömma till Finland och samtidigt visar många länder intresse för det finländska utbildningssystemet. I detta nummer av Läraren (sidan 12) berättas t.ex. om hur friskolan Gripsholmsskolan, som tar impulser från Finland, har visat sig vara synnerligen framgångsrik. Samhällena är trots allt rätt lika i Finland och Sverige, så kopplingen ter ju sig knappast särskilt märkvärdig. Men det finns också andra exempel. Undervisningsminister Krista Kiuru ( SDP) öppnade nämligen i början av november en finländsk lågstadieskola i Doha i Qatar. Hon hade gott sällskap av lokale utbildningsministern Al Hammadi. Skolan följer den finländska läroplanen och företaget EduCluster Finland driver verksamheten. – Det här är ett utmärkt exempel på intresset för finländsk utbildning ute i världen. Jag tror att denna skola blir ett visitkort för finländskt utbildningskunnande i hela området kring Persiska viken, yttrade minister Krista Kiuru. C-E Rusk Fotnot: Qatar är en absolut monarki där den verkställande, lagstiftande och dömande makten i stort utövas av emiren. Landet har ett enkammarparlament, Rådgivande församlingen, där samtliga ledamöter utses av emiren. Enligt 2003 års författning ska 30 av totalt 45 ledamöter vara folkvalda men i juni 2013 meddelades att det planerade parlamentsvalet skjuts upp på obestämd tid. Regeringen, Ministerrådet, utses av emiren och har befogenhet att föreslå lagar som parlamentet har begränsat inflytande att påverka. Källa: Wikipedia.

Ny Aslak-kurs Ännu finns det några lediga platser på lärarnas nästa Aslak-kurs. Aslakrehabiliteringskursen börjar i februari 2015 på Härmä Rehab Center. Kursspråket är svenska. Att delta i en Aslak-kurs är alltid gratis för deltagarna. Rehabiliteringen finansieras av Folkpensionsanstalten. Mera information om rehabkursen och ansökningsförfarandet hittar du på www.fsl.fi.

13.11.2014

Rönnberg ny på NLS-kansliet

KOLUMNEN Thomas Rosenberg är sociolog och skriftställare.

”Peffan sviker alltid” Trepunktsmodellen. Minns ni den? Kungstanken inom finlandssvensk högskolepolitik under 1970-talet. Nu stendöd. Den formulerades i tiden i ett försök att ge alla regionerna sin beskärda del av kakan; Nyland, Åboland och Österbotten. Nylänningarna hade redan väl förspänt, med många högre utbildningar och hög gymnasiebenägenhet, likaså Åboland med enklaven Åbo Akademi. Men österbottningarna var det synd om. De hade ingenting, annat än ett väldigt uppland som landskapen i söder sög studerande ifrån. Det krävdes seg kamp och spring i trapporna, men lyckades till slut; Österbotten fick inte bara ett tätare nät av gymnasier utan framför allt en pedagogisk fakultet, småningom utvidgad till nästan ett helt universitet. Nu också kompletterad med en stark utbildningshärd i Jakobstad (till Vasabornas förtrytelse, men det är en annan historia). Men den högskolepolitiska friden infann sig aldrig helt. I söder har ropen skallat allt högre, fr.a. i anslutning till lärarutbildningsfrågan: Peffan, alltså Pedagogiska fakulteten, klarar inte av det! Vi kräver lärarutbildning också i söder! Ett lågvattenmärke nåddes häromveckan. Gitta Dahlberg (erfaren SFP-politiker) skrev i Hufvudstadsbladet syrligt kring ÅA:s sjabbel med den kompletterande lärarutbildningen i Helsingfors, och rubricerade artikeln ”Peffan sviker alltid” (jfr ”Kepu pettää aina!”). Roger Broo (erfaren högskoleminens) svarade med samma mynt. Han uppmanade Dahlberg att upplåta sitt slott (hon bor som ättling till släkten von Born för närvarande på Sarvlax), för att avhjälpa lärarnas bostadsproblem. Att två så erfarna personer sänker sig så lågt säger allting om tillståndet i republiken Svenskfinland. Den ”officiella” ståndpunkten har ju hittills varit att vi inte har råd att splittra oss när det gäller den högre utbildningen, och att man därför måste åtgärda bristen på behöriga lärare i Nyland på annat sätt. Men man behöver inte vara speciellt cyniskt lagd för att säga att den enigheten är som bortblåst, och att alla försök att lappa hålen med tillfälliga arrangemang är dömda att misslyckas. Ilskan i söder är alltför stor. Om den är befogad är sedan en helt annan sak. Det mesta tyder ju på att problemet egentligen inte alls är att lärarna utbildas på fel ställe utan att utbildade lärare i Nyland, och framför allt Helsingforsregionen, hellre gör annat än jobbar som lärare. I kombination med hutlöst höga levnadskostnader. Men som sagt; oviljan att hålla fast vid gamla trepunktsmodeller och den regionala högskolepolitiska balansen är redan för stark. På den punkten har Svenskfinland rämnat. Det finns knappast något som längre kan stoppa kraven på en egen lärarutbildning i Helsingfors. Man är i söder helt övertygad om att lärarbristen beror på en de finlandssvenska dumskallarnas sammansvärjning, där man av missriktade regionalpolitiska ambitioner skapat en till kvaliteten undermålig utbildning, på fel ställe. Apropos sammansvärjning; jag nämnde ovan att det österbottniska landskapet länge fungerade enbart som rekryteringsbas för universiteten i Helsingfors och Åbo. Det har i sin tur i Österbotten på sina håll gett upphov till en helt motsatt konspirationsteori, enligt vilken hela den s.k. Taxellska paradoxen (strategin om det nödvändiga i enspråkiga lösningar) bara är en illvillig list av den finlandssvenska disponentklassen i söder. Avsikten har, enligt detta resonemang, varit att hålla österbottningarna kvar i ett enspråkigt mörker, och därmed producera råmaterial (dvs. studerande) till utbildningsanstalterna i söder. Överdrivet, givetvis – men inte helt utan grund. Förutsättningarna för en rättvis och regionalt balanserad utbildningspolitik i Svenskfinland är alltså inte de bästa. Också i övrigt är de splittrande faktorerna i dag väldigt starka. Eller, för att parafrasera Strindberg: det är synd om utbildningen i Svenskfinland.

Pol.mag. Eva Rönnberg har tillträtt sitt nya jobb som medarbetare i Nordiska Lärarorganisationers Samråd, NLS. Eva har bland annat jobbat som praktikant vid EIGE (European Institute for Gender Equality) i Vilnius i Litauen och som projektkoordinator och forskningsassistent vid Helsingfors Universitet. Eva har också i flera repriser arbetat som vikarierande lärare. Hon har studerat nordisk litteratur och har en god skandinavisk språkförståelse. Som generalsekreterare för NLS fungerar Anders Rusk.

Dan J fick folktingsmedalj FSL:s tidigare ordförande Dan Johansson har emottagit folktingsmedaljen. Medaljen utdelas i samband med Svenska dagen-festen i Raseborg den 6 november. I motiveringarna anges bl.a. att han som ordförande konsekvent arbetade för att bevara svenskan som ett samhällsbärande språk. Johansson har också betonat lärarnas roll som språkliga förebilder för den växande generationen. Folktingets förtjänstmedalj i guld förlänades minister Pär Stenbäck. Sammanlagt utdelades 15 folktingsmedaljer. Andra folktingsmedaljörer är bl.a. Else-Maj Boström (lektor, Jakobstad), Sisko Harkoma (lektor i svenska, Ylöjärvi), Jorma Mattinen (Åbo Akademis rektor, Åbo), Kerstin Romberg (tidigare rektor för Västra Nylands folkhögskola, Raseborg) och Anneli Sjöholm (tidigare MI-rektor, Lovisa).

Vi erbjuder mer än bara utrymmen för lägerskola. Vi vill göra det enkelt för dig och hjälper gärna till att fixa programmet. Hur låter paddling, sjöräddning, frisbeegolf och äventyrsbana som förslag?

Vi kan erbjuda hela paket med både övernattningsutrymmen i fräscha lokaliteter, bastu, samlingsutrymmen, spännande program och god mat.

Ex. logi samt alla måltider

45,-

/pers. per dag

www.evangelica.net

Hangö campus

Evangeliska folkhögskolan i Svenskfinland Esplanaden 61, 10900 Hangö 010 327 1620, kansli@evangelica.net

MAGASINET & TURNÈ

En berättelse om omhändertagna ungdomar Av Harriet Abrahamsson och Paul Olin efter samtal och dramaövningar med elever på Lagmansgården Regi: Paul Olin Urpremiär fredag 26 september 2014 WASA TEATERS BILJETTKASSA

Sandögatan 7, 06-3209330 öppen må-lö kl 12-14.30 & 15-17 WWW.NETTICKET.FI WWW.WASATEATER.FI

Dan Johansson.

Esch belönades Musiklärare Marika Esch i Närpes tilldelades i år Svenska kulturfondens regionala Svenska dagen-pris. Motiveringen för prisutdelningen är att Esch i sitt arbete leder flera körer och ensembler. Hon har genom åren aktivt engagerat sig i musikaliska samarbeten som sträckt sig över hela Österbotten samt över Svenskfinland. Marika Esch är verksam som musiklärare vid Närpes vuxeninstitut. Priset delas ut på Svenska dagen den 6 november varje år. Prissumman är 3 000 euro, och priset ges till personer, föreningar eller projekt som har stor betydelse för kulturen, utbildningen eller för det svenska i samhället. Årligen delas det ut nio priser, tre i Nyland, tre i Åboland och Åland, och tre i Österbotten.

Kom på lägerskola

TA KONTAKT OCH HÖR MER OM PROGRAMMET: Naturskollärare Emilia Nordling, 045 880 4480 lagerskola@naturochmiljo.fi

www.naturochmiljo.fi

13.11.2014

Lä

rsk e g 2014

ola

L ä g e r s k o l a

P å r e s a m e d ex p e r t e n

Borgå, 2 dgr fr. 215 €/pers.

Lomalinja har över 20 års erfarenhet av att organisera lägerskolor och det är ett tryggt och enkelt alternativ att boka resan av oss. Våren är en aktiv planeringstid och bifogat finns några exempel på vårt utbud. Ni kan hitta mera på adressen www.lomalinja.fi

Berlin, Stockholm4 dgr Uppsala, 4 dgr fr. fr. 420 €/pers. 310 €/pers.

Som ansvarskännande researrangör ansvarar vi för alla researrangemang, vilket garanterar mera tid för läraren att koncentrera sig på andra frågor som har att göra med en lyckad lägerskola. Ifall ni inte kan hitta ett lämpligt alternativ som passar er, kan vi skräddarsy resan enligt era önskemål.

På detta uppslag har vi samlat annonser från företag som erbjuder lägerskolor och utflykter.

Åland 4 dgr fr. 420 €/pers.

London, 4 dgr fr. 595 €/pers.

Pärnu, 4 dgr fr. 455 €/pers.

En spännande utflykt i pengarnas värld!

Ta modigt kontakt och fråga mera! Offertanbud: anu.piiroinen@lomalinja.fi tel. 010 289 8110 eller leena.siukola@lomalinja.fi tel. 010 289 8112

FINLANDS BANKS MYNTMUSEUM presenterar centralbankens och penningekonomins nutid och historia på ett mångsidigt sätt. Fyra multimedier skildrar interaktivt ekonomins historia och fenomen. Du kan pröva på att vara centralbankir, testa dina kunskaper i penningpolitik eller följa hur pengarnas köpkraft varierat under årtionden. Boka gratis studiebesök för din klass!

h utveckling

s uppväxt oc

gdomarna Vi stöder un

K3 T E R Y T N lass ÄV E g för din k

oleutmanin En lägersk

Finlands

CENTRA

UNGDOMS

V EnAaSATO re K

E SYÖT järvi Pudas

VILLA Karl ELBA eby

TINEN MARTis Virdo AH Sag TELA u

I ANK OIV samo Kuu

HYVÄRI Nurmes LÄ

PIISPALA ski Kannonko

M Ra ETSÄ uta KA vaa RTA ra NO

A Ko NJA uv LA ol a

N GF O RS H EL SI SuomenHostel Sveaborg linna,

ÄVENTYRET K3 för riksomfattande ungdomscentran är ett intensivt äventyrsläger, som får oss att tro på den egna förmågan och styr mot en entusiastisk livssyn. ÄVENTYRET K3 är en målinriktad, trygg och ﬂexibel fem dagars helhet, där man har möjlighet att lära saker om sig själv, om andra och om att fungera i grupp. ÄVENTYRET K3 lämpar sig mycket väl som lägerskola och även för övriga grupper.

E N TY O O M ÄV MER INF

R E T K3

fi/K3 . k n s . w w w

P! ER GRUP LA S S E L L K n/ IN ra a D g L e /anbudsb B O K A T IL sv/kontakt i/ f k. n .s w ww

Finlands ungdomscentra, Sveaborg C9, 00190 Helsingfors * www.snk.f i

Läraren_99 x 130 mm_SNK.indd 1

Finlands Banks myntmuseum Snellmansgatan 2, 00170 Helsingfors ti–fr 11–17, lö–sö 11–16, må stängt guidade visningar, tfn 010-831 29 81 fritt inträde, kafé, www.rahamuseo.fi

26.2.2013 12:09:01

            

          

13.11.2014

Bred kompetens och disciplin, nämner Christel Fors (t.v.). Yrkesstolthet och läxor, nämner Stefan Häggman. Då talar de om framgångsfaktorer, som har gett den fristående skolan Gripsholmsskolan ett gott rykte.

Mix av finskt och svenskt lyfter Gripsholmsskolan Yrkesstolthet. En gnutta disciplin – och finsk sisu. Det är några saker som klasslärarna Christel Fors och Stefan Häggman tagit med sig från Finland till friskolan Gripsholmsskolan i Sverige. En skola som väckt stor uppmärksamhet i medierna under de senaste åren. Föräldrarna sätter sina barn i tidig ålder i kö till skolan. Under det senaste åren har det skrivits otaliga artiklar om Gripsholmsskolan i Mariefred, en liten ort sjuttio kilometer från Stockholm. En stor bidragande orsak till uppmärksamheten i Sverige är att den fristående skolan har anammat en hel del tänkande från det finländska skolsystemet. I Finland har medierna gärna skrivit om att det är finlandssvenskar som starkt har varit med och byggt upp verksamheten som inleddes 2009. Rektorn Nina Lidfors var med från början och sedan starten har hon anställt många finlandssvenska lärare och i dag är 15 av de 20 heltidsanställda lärarna från Finland. – Visst känner man sig stolt att få jobba på en skola där vi i medierna figurerar på ett positivt sätt. Det är kul att komma hem till Österbotten där många känner till vår skola, säger Stefan Häggman. Stefan har också varit med från början då skolan startade med 42 elever i F–2. I dag är han vice rektor på heltid och nu har skolan sju årskurser med drygt 300 elever. Om två år har skolan tio årskurser från förskola till årskurs 9. – Det har varit en mycket spännande resa och det känns unikt att få vara med om att bygga upp en ny skolverksamhet. Varje läsår får vi ta ställning till nya saker, säger han.

Långa köer Stefan får medhåll av Christel Fors, en annan finlandssvensk lärare, som arbetat på Gripsholmsskolan sedan 2012. – Det känns inspirerande och utmanande att jobba här. Det är onekligen givande att som lärare få vara med om ett sådant

här utvecklingsarbete, säger hon. Vad är orsaken till att Gripsholmsskolan har vuxit så att det bokstavligen knakat? Och att föräldrar tidigt sätter sina barn i kö för att de ska få en plats när det är dags att inleda skolgången? Stefan och Christel funderar en stund på frågan. – Frågan borde egentligen ställas till föräldrarna, konstaterar de. Men utgående från vad de har hört uppskattar föräldrarna skolan mycket. – Utifrån vad jag har läst i tidningar och hört från föräldrarna själva tycker de om att vi har en tydlig struktur. Arbetsro, ordning och reda på lektionerna är något som också lyfts upp ofta, säger Christel. – Det som också lyfts fram är att personalen på Gripsholmsskolan är engagerad. Vi satsar också mycket på att vara tydliga och ha en aktiv kommunikation med hemmen. Många har också sagt att de känner sig bemötta på rätt sätt när de kommer hit, menar Stefan i sin tur. I Finland får vi ofta läsa om att det råder just brist på ordning och reda i de svenska skolorna. Eleverna uppför sig dåligt mot lärarna som enligt många bedömare har tappat kontrollen i klasserna. Något som kan vara en orsak till att den svenska skolan har tappat mark rejält i PISA-undersökningarna. – Det är svårt för oss att uttala oss om hur det är i andra skolor i Sverige eftersom vi endast har den finlandssvenska skolan att jämföra med, säger Stefan.

Ordning och reda I Gripsholmsskolan är det däremot ordning och reda. Att skapa arbetsro i klassen är en av hörnstenarna i verksamheten som har finländska influenser som ett tyngdpunktsområde. – Det innebär att det i klassrummet finns en struktur och att vi arbetar med att skapa ordning, reda och arbetsro, förklarar Christel. Stefan fortsätter:

– I vår skola är det inte heller tillåtet att använda mobiltelefoner fritt och mössorna används endast utomhus. Det är normala ordningsregler i Finland, men här har vi satsat på att ha en diskussion kring varför vi gör som vi gör. När Stefan började arbeta på skolan innebar det en liten kulturchock både på gott och ont. Han var tvungen att tillämpa andra metoder i Sverige för att skapa arbetsro – något som kan bero på kulturella skillnader. – Svenska elever är frimodigare än finska och de är bra på att diskutera. Det gör att det kan bli pratigt och den biten var en utmaning i början. Samtidigt är det en fördel när eleverna deltar aktivt genom att diskutera, hålla föredrag och argumentera. I Finland var det här en utmaning.

Satsar på läxor Läxor är något som allmänt diskuteras mycket i vårt västra grannland. Det finns debattörer som betraktar läxor som en klassfråga och att de bör slopas helt. På Gripsholmsskolan är det självklart med läxor. – Vi anser att läxorna ska fungera som ett sätt att befästa det vi har gått igenom. Det handlar inte om att barnen ska få ny kunskap genom att läsa läxorna utan repetera det som de har gått igenom under dagen. – Vi satsar på att nöta in och öva och vi kräver litet finsk sisu av eleverna, säger Christel. Stefan berättar att man i början informerade hemmen om att skolan har läxor. – Första året byggde vi upp ett förtroende till hemmen och motiverade varför vi har läxor. I dag är alla medvetna om vårt system och utgående från mina utvecklingssamtal tycker eleverna till och med om läxorna. – Nu är det inga problem att i årskurs två ha två läxor dagligen, säger han. En annan sak som man tagit med sig

från Finland är att specialundervisningen sätts in direkt. – I Sverige läggs specialundervisningen ofta in i ett senare skede när eleverna har blivit mognare. Men i Finland görs det direkt i årskurs 1 och 2 och man testar och följer upp utvecklingen. Samma system har vi här, berättar Christel.

Stolta över sitt yrke Vad har de finlandssvenska lärarna tagit med sig från Finland till Sverige? En sak som deras svenska kolleger på skolan har påpekat är att lärarna från Finland har en yrkesstolthet. – Vi är stolta över vårt yrke. Vi har kämpat för att komma in till utbildningen och sådana krav finns inte här, säger Stefan. – Det är stor skillnad på uttagningsprocesserna. I Finland är det svårt att komma in på Pedagogiska fakulteten vid ÅA jämfört med Lärarhögskolan i Sverige där det ibland finns platser lediga, fortsätter Christel. Att kunna falla tillbaka på en gedigen utbildning är mycket viktigt, konstaterar hon. – Vi har en bredare utbildning i Finland och blir behöriga i fler ämnen. I Sverige är lärarutbildningen fyra år medan den är femårig i Finland, säger hon. Christel och Stefan understryker också att det svenska skolsystemet har många positiva inslag. Som exempel satsas det på trivsel och emotionell kompetens mera i Sverige än i Finland. – Vi har lärt oss mycket från det svenska systemet och allt är inte negativt i Sverige, vilket många tycks tro. Det som vi gör vid Gripsholmsskolan är att kombinera det bästa ur båda systemen. Därför tror vi att vi har lyckats skapa en bra skola, säger de. Text och foto: Christoffer Thomasfolk

ÅRGÅNG 40 (121). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. UTGIVARE: Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60, telefax (09) 142 748. Hemsida www.fsl.fi REDAKTION: Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, besöksadress Magistratsporten 2, 00240 Helsingfors. CHEFREDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, 050–5160675, e-post carl-erik.rusk[at]fsl.fi. REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040–503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi. PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi. ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). ANNONSPRISER: 2,60 euro/spaltmm, fyrfärg 3,05 euro/spaltmm, PRENUMERATION: 1/1 år 73 euro, 1/2 år 41 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. KSF Media Ab, 2014.