1894–2013
120 årgången
Tom Ahlfors
7.11.2013 Nr 23 Pesonen bas för OAJ:s organisation Pasi Pesonen, 32, har valts till organisationsdirektör vid lärarfacket OAJ. Pesonen är till utbildningen klasslärare och ämneslärare i slöjd. Han har jobbat med olika organisationsfrågor vid OAJ:s kansli sedan år 2008. För tillfället innehar han en post som utvecklingschef. Pesonen är även styrelsens sekreterare. Pesonen efterträder Petri Lindroos, som vid årsskiftet blir förhandlingsdirektör vid OAJ.
Kommunlöner i snitt 3 015 e De kommunalt anställda hade i oktober 2012 en genomsnittlig månadslön om 3 015 euro. Läkarna låg i topp med 7 183 euro, medan snittlönen inom den kommunala undervisningssektorn uppgick till 3 732 euro. Inom den kommunala tekniska sektorn var snittlönen 3 076 euro, medan de anställda inom allmänna kommunala avtalet (som inkluderar t.ex. hälsovårdspersonal och barnträdgårdslärare) hade en genomsnittlig månadslön om 2 657 euro. Det är Kommunarbetsgivarna KT som presenterar dessa uppgifter.
Stadsdirektörer i kommuntopp KT redogör på sin hemsida också för lönerna inom olika yrkesbeteckningar. KT har plockat ut en del yrken. Det handlar om genomsnittliga månadslöner, inklusive tillägg, i oktober 2012. I topp finns stadsdirektörer, som har en snittlön om 9 069 euro. Avdelningsläkare har en genomsnittlig lön om 7 842 euro. Inom undervisningssektorn toppas löneligan av gymnasierektorer, som uppges ha en snittlön om 5 732 euro. Gymnasielektorer har en snittlön om 4 289 euro, enligt KT:s statistik. Ämneslärare i grundskolan har en snittlön om 3 793 euro, medan klasslärarna har en månadslön om 3 412 euro. Barnträdgårdslärare når en snittlön om 2 501 euro.
Stärkt delaktighet
Bildning inom fria ramar Lärarnas löner inom den fria bildningen släpar fortfarande efter rejält, vilket bekymrar rektor Tom Hansén vid Kronoby folkhögskola. Han tror att orsaken till att en del lärare ändå vill jobba inom folkhögskolan är den frihet som finns där. Läs mera på sidan fyra.
Republikens president Sauli Niinistö uttryckte i slutet av oktober sin oro för delaktigheten i skolorna. I en intervju i en morgonsändning i tv talade Niinistö för det som tidigare kallades klassanda, men som idag inte längre finns i våra årskurslösa gymnasier. Finska gymnasistförbund SLL delar Niinistös oro, men tror inte på en återgång till klassbundna gymnasiestudier. SLL tror inte heller att delaktigheten kan lappas via disciplinära åtgärder. I själva verket upplever SLL-ordföranden Daniel Sazonov att den affekterade samhällsdiskussionen om skärpt disciplin har hindrat en förnuftig dialog om hur delaktigheten kan stärkas. – I samband med riksdagens behandling av regeringens proposition om arbetsron i skolan finns goda möjligheter att stärka trepartssamarbetet, där studerandena, lärarna och skolledningen tillsammans utarbetar spelregler och utvecklandet av skolarbetet och stödfunktionerna, säger Sazonov.
2
7.11.2013
ledareN Chefredaktör Carl-Erik Rusk.
Vad händer nu?
Löneförhöjningar och deras profil är sist och slutligen endast en del av den centrala helhetsuppgörelse, som nyligen signerades. Uppgörelsen sekunderades sedan av regeringens bud om att den håller fast vid utfästelser om lindrad inkomstbeskattning jämte ett par andra åtgärder. Undertecknandet av det centrala uppgörelsen utgör inte slutet på en process, utan snarare kan man tala om en början. Det samhälleliga samförståndet stärktes och nu gäller det att ta itu med strukturella frågor, vars verkningar ses först i framtiden. Uppgörelsen omfattar en del utfästelser om åtgärder, som arbetsmarknadens centralorganisationer förbinder sig till. Parterna har förbundit sig att inleda förhandlingar om åtgärder, som är förknippade med regeringens strukturella paket som syftar till att få ner hållbarhetsgapet i den offentliga ekonomin. Pensionsåldern har länge varit en het potatis i samhällsdiskussionerna. I motsats till många andra länder bygger den finländska modellen rörande beslut om arbetspensionerna på samarbete och samförstånd mellan arbetsgivare och arbetstagare samt förstås regeringen. Parterna tar nu tjuren vid hornen och förbinder sig att förhandla om en lösning för en kommande arbetspensionsreform. I avtalet nämns inte den eventuellt kommande förhöjda pensionsåldern, utan här talas om att trygga sysselsättningen och säkerställa ett tillräckligt pensionsskydd samt rättvisan mellan generationerna. Men alla vet att det ytterst handlar om att höja pensionsåldern och skapa förutsättningar för längre arbetskarriärer. Siktet är ställt på en lösning före hösten 2014. Riksdagen tar itu med de nödvändiga lagpropositionerna efter riksdagsvalet år 2015 och reformen förväntas träda i kraft från början av år 2017. Både arbetsgivarna och arbetstagarna verkar ense om att det krävs åtgärder för att få bukt med hållbarhetsgapet. Det är därför föga överraskande att ordförandena för de kommunala fackliga huvudorganisationerna manifesterar sin oro för hållbarhetsgapet i ett färskt ställningstagande. Här anges att kommunerna drabbas av pensionsfinansieringens utmaningar med full kraft redan om 10-20 år. Offentliga och privata sektorns anställda måste behandlas likvärdigt, sägs bl.a. i ställningstagandet. Arbetspensionerna och deras finansiering är den största utmaningen, men i det centrala avtalet har också inskrivits andra kommande åtgärder. Arbetsgivarna har t.ex. lyckats få in en formulering om att centralorganisationerna utreder, tillsammans med kyrkans representanter, möjligheterna att utöka sammanhängande arbetsveckor genom en permanent flyttning av trettondagen och Kristi himmelfärdsdag till lördagar. Kyrkans representanter har emellertid hittills visat ett synnerligen blygsamt intresse för en liknande nyordning och på fackligt håll är skepsisen också stor. Den centrala uppgörelsen utgör inte en lösning på problemen rörande hållbarhetsgapet eller den internationella konkurrenskraften, har det sagts. Det stämmer, men åtminstone ger den fleråriga uppgörelsen regeringen arbetsro, medan arbetsmarknaden gagnas av den arbetsfred och stabilitet som avtalet medför. Förhandlingarna är slutförda. Nu börjar förhandlingarna på allvar.
Centrala avtalet och hur det tillämpas Centralorganisationerna på arbetsmarknaden undertecknade fredagen den 25 oktober en central uppgörelse, som denna gång kallas sysselsättnings- och tillväxtavtal. Uppgörelsen omfattar över 90 procent av löntagarna. Alla medlemsorganisationer i Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade (FOSU) berörs av den centrala uppgörelsen, som de facto innebär magra tider för löntagarna under de följande åren. Den centrala uppgörelsen, som låg som grund för förhandlingarna på förbunds- och branschnivå, består bl.a. av följande element: – Den första perioden är ca två år. Avtalet innehåller även en option om ett tredje år. Löneförhöjningarna utbetalas två gånger under de två första åren. – Fyra månader efter att avtalsperioden börjat höjs månadslönerna med 20 euro. Ett år efter det höjs lönerna med 0,4 procent. I vissa fall har emellertid parterna på förbunds- och branschnivå kommit överens om avvikande sätt att omräkna löneförhöjningarna. – I juni 2015 samlas centralorganisationerna till förhandlingar om ytterligare en avtalsperiod på ett år och om en lönelösning för denna period. Då går organisationerna igenom bland annat den ekonomiska situationen, konkurrenskraften och hur de strukturella reformerna utfallit. – Om samförstånd inte nås i förhandlingarna i juni 2015 har parterna rätt att säga upp sina avtal. Och så här tillämpas det centrala avtalet:
UKTA Inom den kommunala undervisningssektorns (UKTA)avtal omfattar den första perioden 22 månader och avslutas 31.12.2014. Den andra delen, alltså det s.k. optionsåret, sträcker sig till 31.1.2017 Fö r s t a l ö n e f ö r h ö j n i n g e n 1.7.2014 Inom UKTA omräknades den allmänna förhöjningen om 20 euro till en kostnadseffekt till 0,68 procent av lönesumman. Detta verkställs som en allmän förhöjning om 0,58 procent. Inom
UKTA sätts en del av kostnadseffekten på att utjämna lönerna i dyrortsklass 1 och 2. Det betyder att anställda, som jobbar på orter i dyrortsklass 2 får en allmän förhöjning om 0,88 procent. Ambulerande lärares reseersättning förnyas så att den motsvarar AKTA. En försämring som träder i kraft 1.8.2014 för nya, för dem som redan berörs sker ingen förändring. Löneförhöjningen 1.7.2015, som motsvarar 0,4 procent av lönesumman, har man inte avtalat om än. Parterna, alltså KT och OAJ, har dock avtalat om att en del av pengarna kan användas till annat än allmänna förhöjningar.
AKTA För det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA) är avtalsperioden 1.3.2014–31.1.2017. Första perioden 1.3.2014– 31.12.2015 (22 månader) Andra perioden(det s.k. optionsåret) 1.1.2016–31.1.2017 (13 månader) Löneförhöjningar enligt följande: 1.7.2014: De uppgiftsrelaterade lönerna höjs med 20 euro. De individuella tilläggen höjs med 0,88 procent 1.7.2015: Lönelyft på 0,3 procent som parterna förhandlar om fram till 31.5.2014. Om parterna inte kommer överens, genomförs höjningen i form av ett allmänt lönelyft. Av förhöjningsmånen på 0,4 procent enligt centrala sysselsättnings- och tillväxtavtalet används 0,1 procent för att finansiera de kostnader som den reviderade semesterlagen medför.
Staten Avtalsperiod: 1.4.2014–31.1.2017 Första perioden 1.4.2014– 31.1.2016 (22 månader) Andra perioden (”optionsår) 1.2.2016–31.1.2017 (12 månader) Arbetsmarknadsparterna tar i juni 2015 ställning till den andra delperiodens löneförhöjningar. Om inget avtal träffas senast 15.6.2015, får statens avtalsparter säga upp avtalet med fyra måna-
ders uppsägningstid, så att det löper ut 31.1.2016. Löneförhöjningar: 1.8.2014: Allmän förhöjning på 20 euro, som genomförs som förhöjning i lönetabellerna efter kravnivå. Höjningen återspeglas automatiskt på de procentuella tilläggen. Detsamma gäller andra tillägg som enligt avtal ska höjas eller som också förut höjts genom allmänna förhöjningar. 1.8.2015: Allmän förhöjning på 0,3 procent. Av förhöjningsmånen på 0,4 procent enligt den centrala uppgörelsen används 0,1 procent för att avskaffa semesterkarensen och för att finansiera semesterlönen. Höjningen verkställs enligt samma principer som höjningen år 2014.
Privata undervisningssektorn (PTY) Avtalsperiod: 1.4.2014–31.1.2017 Första perioden 1.4.2014– 31.1.2016 (22 månader) Andra perioden (”optionsår) 1.2.2016–31.1.2017 (12 månader) Löneförhöjningar: 1.8.2014 höjs lönerna med en allmän förhöjning, som i yrkeshögskolorna är 0,53 procent och i den andra läroanstaltsbilagorna 0,70 procent. 1.8.2015 höjs lönerna med en allmän förhöjning om 0,4 procent. För den undervisningspersonal och övriga personal som lyder under semesterlagstiftningen är förhöjningen 0,3 procent.
Universiteten (Bildningsarbetsgivarna) Avtalsperiod: 1.4.2014–31.1.2017 Första perioden 1.4.2014– 31.1.2016 (22 månader) Andra perioden (”optionsår) 1.2.2016–31.1.2017 (12 månader) Löneförhöjningar: 1.8.2015 De uppgiftsbaserade lönerna höjs med 20 euro. Förhöjningen avspeglas också på den personliga lönedelen. Övriga personalkategorier får en allmän förhöjning om 0,3 procent. Skillnaden beror på ändrade bestämmelser i semesterlagen. C-E Rusk
Hur är det egentligen ställt? Finlands svenska lärarförbund FSL genomför tillsammans med lärarfacket OAJ en arbetslivsbarometer bland lärare och chefer inom undervisningssektorn. Målsättningen med undersökningen är att få en klarare bild av lärarnas och undervisningssektorns chefers välbefinnande i arbete och arbets-
säkerheten. Enkäten sändes förra veckan till ett slumpartat urval lärare och chefer, alltså företrädesvis rektorer, men också andra chefer såsom enhetschefer inom yrkesutbildningen och daghemsföreståndare. I enkäten speglas bl.a. olika belastningsfaktorer, samverkan på
arbetsplatsen och eventuella våldsamma situationer. Också inomhusluften, som ofta nämns som ett stort problem, tas upp i enkäten, som har distribuerats i elektronisk form. Resultaten av enkäten publiceras nästa år.
3
7.11.2013
ORDförord Tammerfors svenska lärarförening kallar sina medlemmar till höstmöte tisdagen den 12 november kl. 18.00 på Teerenpeli. Stadgeenliga ärenden och val av styrelse för år 2014. Föreningen bjuder på smått tilltugg. Anmäl dig till karin.hollsten@samskolan.fi.
Gammal är äldst Åldern kommer vi aldrig undan. En människa lever sällan längre än 100 år men vårt minne kan vara mycket längre än så. Min mormor var född år 1890 och min farmor ett år senare. Båda var goda berättare och kunde förtälja om vad deras föräldrar upplevt innan de föddes. På så sätt sträcker sig mitt minne tillbaka till 1850- och 1860-talen. Mycket som sagts och gjorts består längre än människorna själva. Just nu är tiden sådan att många institutioner firar eller nyligen har firat sina hundra år. Många av våra organisationer grundades just under de sista åren av storfurstendömets tid. År 1894 grundades Tidskrift för folkskolan som är föregångare till Läraren. Man har inte behövt vara särskilt uppmärksam för att lägga märke till att tidningen hela året på paraden ståtat med att den 120:e årgången är på gång. Läraren har i obruten följd utkommit alla dessa år och den bär alltså på gamla traditioner kombinerat med den tid vi lever i. En egen tidning är en väldigt central del av FSL:s möjligheter att nå ut med sitt budskap och likaledes en kanal för den som vill få sin röst hörd. Vid de två stora medlemsenkäter som gjorts på senare tid har tidningen fått gott betyg. Visst har också en del kritik framkommit, men det är ett tecken på att Läraren engagerar och att läsarna bryr sig om och uppskattar att det skrivs om sådant som angår oss lärare. Tidningen har en stor redaktionell frihet. I praktiken betyder det att det är chefredaktören som avgör tidningens innehåll. Den här arbetsfördelningen mellan förbundet och dess tidning har mångåriga traditioner. Förhållandet kan liknas vid ett gammalt strävsamt par där båda jobbar på att nå samma mål och någon konflikt har aldrig uppstått. Ibland har en uppmärksam lärare kunnat skönja vissa nyansskillnader mellan chefredaktörens ledare och
förbundsordförandens kolumn, men vad ska en tidning vara om inte en plats för olika synsätt. Varken tidningen eller förbundet har någonsin strävat efter att Läraren ska vara någon sorts Pravda. Vi lever i ett brytningsskede med tanke på informationsgången. Hur ska det gå för papperstidningen och tidskrifterna i konkurrensen från de snabba och allestädes närvarande elektroniska medierna? Också detta ställs vi inför och redan nu finns tidningen in extenso att läsa på webben. Om vi en dag måste inse att tiden kört förbi papperstidningen som medium kommer nog inte Läraren att försvinna. Den byter i så fall form. Det kommer alltid att behövas ett forum för meningsutbyte med en egen profil. Den dagen, om den kommer, är det fint att bygga vidare på Lärarens anor. För en tidskrift är 120 år ingen ålder.
Trängseln kommer att fortsätta i de två åk 1–6-skolorna Cygnaeus och Sirkkala. Kjellman, som ihärdigt har jobbat för byggandet av Brahe-skolan, säger att en större skola inte skulle ha varit politiskt möjlig att genomdriva i Åbo, som dras med dålig ekonomi. I Kristinestad och Korsholm och kanske också på andra orter kommer elever att fördjupa sig i Kalle Anka och Bamse på lektionstid, omtalar Åbo Underrättelser den 9 oktober. ÅU berättar om förlaget Egmont, som har initierat projektet Serier i undervisningen. Den bärande idén är att uppmuntra till läsning. Projektledaren Jonas Liedheimer berättar att förlaget under bokmässan i Göteborg nyligen fick förfrågningar också från finlandssvenska skolor. Liedheimer säger att material kommer att sändas åtminstone till
Svenska Lärarföreningen i Uleåborg r.f. sammankallar till ett extra allmänt möte i gymnasiets konferensrum på Svenska Privatskolan i Uleåborg (Sepänkatu 7) onsdagen den 13 november 2013 kl. 12.10. Val av styrelse för kalenderåret 2014. Anmälan till mats.hilli@ eduouka.fi. Välkomna! FSL:s förbundsfullmäktige sammanträder onsdag– torsdag 13–14.11.2013, Åbo. Kyrkslätt lärarförening kallar sina medlemmar till stadgeenligt höstmöte 14.11.2013 kl. 16 i Winellska skolans matsal. I samband med höstmötet bjuds det på en liten matbit. Därefter bjuder föreningen på teater eller bio. Välkommen! Karleby svenska lärarförening r.f. kallar sina medlemmar till höstmöte fredagen 15.11 kl. 17.00 i Jungsborg. Stadgeenliga ärenden behandlas. Föreningen bjuder på mat och dryck.
Dan Johansson är ordförande för FSL.
Kronoby lärarförening håller sitt höstmöte fredagen 15.11 klockan 19.00 på Folkhögskolan. Stadgeenliga ärenden behandlas. Ålands lärarförening r.f. välkomnar till höstmöte i Kaptenssalen på Hotell Arkipelag fredagen den 22 november 2013 kl. 18.30. Stadgeenliga förhandlingar samt diskussion om hemundervisning. Efter mötet bjuds medlemmarna på tvårättersmiddag i restaurangen. Skolvisa anmälningar till viceordförande per e-post (anderssonchrister21@gmail.com) senast 7.11. För vidare information; se medlemsbrev.
Har den lokala lärarföreningen haft höstmöte och valt styrelse? Eller har det hänt något annat, som är värt att noteras under Lokaltrubriken? Notismaterial kan sändas till C-E Rusk (carl-erik.rusk@fsl.fi) och Tom Ahlfors (tom.ahlfors@fsl.fi) I Malax tvingas skolorna dra ner på sina vikariekostnader, omtalar Vasabladet den 25 oktober. Bildningsnämnden har minskat vikariebudgeten för lågstadierna, högstadiet och Petalax gymnasium. Det är kommunstyrelsen som har äskat om att nämnderna ska minska på vikariekostnaderna i nästa års budget. – Jag hoppas att det här är tillräckligt. Det går inte att göra vad som helst med lagstadgad verksamhet, säger bildningsdirektör Agneta Martin. I Åbo blir den nya Braheskolan, som är en s.k. kombiskola som förenar såväl daghem som grundskola åk 1–2, färdig hösten 2015. Men redan nu vet man att den är underdimensionerad, omtalar Åbo Underrättelser den 8 oktober. – Vi hade egentligen behövt åk 1–6 i Braheskolan, medger bildningsdirektören Liliane Kjellman.
FSL:s styrelse sammanträder tisdag 12.11.2013, Åbo
skolor i Lappfjärd och Kvevlax. På Åland minskar högstadieelevernas intresse för frivilliga språk, omtalar Nya Åland den 16 oktober. Av samtliga högstadieelever läser 25 procent två frivilliga språk, 45 procent ett språk och 30 procent nöjer sig endast med engelska som främmande språk. Som frivilliga språk erbjuds finska, tyska och franska. Det är Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB), som har synat läget. Antalet elever som läser två frivilliga språk har halverats sedan början av 2000-talet. I Nykarleby har studerandena vid Topeliusgymnasiet överskridit könsgränser inom ramen för projektet ”Kille eller tjej”, omtalar Österbottens tidning den 12 oktober. Det handlar alltså om genustänkande och -pedagogik. Projektet utmynnade i en vernissage, där bildkonste-
leverna visade tvillingbilder som de har gjort under konstnären Heidi Lunabbas ledning. Studerandena har spelat rollen som sin tvilling av motsatt kön. I Lovisa förargas Maria Grundström, ordförande för bildningsnämnden, av skolnätsrykten som hon bedömer som grundlösa, omtalar Östra Nyland den 19 oktober. Hon tar bl.a. avstånd från Lovisa gymnasiums lärarkårs färska insändare, där lärarna tar avstånd från en eventuell sammanslagning av det finska och svenska gymnasiet. – En sammanslagning av gymnasierna är inte en lösning, som har dryftats i bildningsnämnden, inte heller i skolnätsgruppen. Det är en av de s.k. radikala modellerna, säger Grundström och talar om förslag, där man spekulativt monterar ner hela skolnätet för att finna nya infallsvinklar.
Helsingfors svenska lärarförening kallar till höstmöte tisdagen den 26 november 2013 kl.17.30 på Kronohagens lågstadieskola. Adress Gengatan 7, 00099 Helsingfors. Under höstmötet behandlas stadgeenliga ärenden och en ny styrelse väljs. Kom med och påverka! Efter mötet bjuds deltagarna att se pjäsen ”Där vi en gång flått” på teater Viirus. För närmare information kontakta ditt skolombud. Åbo lärarförening r.f. kallar sina medlemmar till höstmöte fredagen den 29 november klockan 18.30 på S:t Olofsskolan i Åbo, Klostergatan 11. På mötet behandlas stadgeenliga ärenden. Efter mötet fortsätter vi i glad stämning med mat, glögg, musik, m.m. Ta med din tomteluva. Anmälan och betalning via skolombuden senast 15.11. Välkomna! FSL:s styrelse sammanträder fredag 13.12.2013, Helsingfors.
Finlands Svenska Lärarförbund FSL Järnvägsmannagatan 6 00520 HELSINGFORS www.fsl.fi tfn 020 749 54 60 E-post till anställda: fornamn.efternamn@fsl.fi
Nästa nummer av Läraren utkommer den 14 november.
4
7.11.2013
Rektor Tom Hansén i sitt arbetsrum på Kronoby folkhögskola.
Folkhögskola av idag
Rektorn är VD, men bildningen är fri Tom Hansén, som sedan år 2007 är rektor för Kronoby folkhögskola och Kronoby medborgarinstitut, som bägge upprätthålls av Kvarnen samkommun, är inte längre ansluten till FSL. Han har en diger facklig gärning inom förbundet bakom sig, med bland annat tolv år som fullmäktigeledamot och fem år som ordförande för Kronoby lärarförening, men som rektor för en folkhögskola blev det ohållbart. – Det var när en anställd och jag hade olika åsikt i en facklig fråga som jag noterade att vi båda hörde till lärarförbundet och då vi tog kontakt med FSL:s kansli hade vi samma ärende. Det var inte så klokt, säger han och konstaterar att han utan vidare upplever sig – och är – arbetsgivare och inte bara rektor, rentav verkställande direktör. – Också skoldirektörsuppgifterna faller ju på mig. Folkhögskollärarnas verklighet står dock hans hjärta nära. Han drar sig till minnes hur en representant för folkhögskolorna ensam fick försvara sin yrkesgrupps rättigheter i FSL:s fullmäktige och ibland hade svårt att få sin röst hörd. Hon hette Kerstin Kainlauri och representerade Korsholm. – Nu förstår jag henne helt och hållet. Lärarna inom folkhögskolorna har ju sämre lön än lärare i lågstadiet, för att inte tala om högstadiet och gymnasiet. Vid Kronoby folkhögskola fungerar en linje som kallas Base Camp som i praktiken är grundskolans åk 10. – Eleverna är i samma ålder som de som börjar gymnasiet och lärarna har en mycket krävande uppgift men har en lågstadielärarlön. Skolan har idag över fyrtio anställda. – Vi är inte så strikta som i
kommunen med ledigheter och andra arrangemang, också om vi nu är så många anställda att mera måste finnas till pappers än tidigare, säger Tom. – Vi bestämmer också själva skolårets längd. En folkhögskola får statligt stöd enligt det antal studerandeveckor som skolan presterar. Är skolåret längre blir det flera studerandeveckor. – Å andra sidan kan jag inte ha ett längre skolår än lärarna är på jobb, säger Tom Hansén. De anställda har helhetsarbetstid vilket enligt Tom betyder att det är ovanligt att någon går hem före kl. 15. – Det ger ju oss möjlighet att träffas också efter skolans slut och inte bara i korridoren, säger han, som tidigare jobbade inom den kommunala skolan. Folkhögskolemiljön är tilltalande och inspirerande och verksamheten flexibel, men arbetet kan nog vara stressande ändå. På sex år har skolan ökat sina studerandeveckor från 7500 till 10000 vilket får anses vara mycket. – En gång i tiden hade man i styrelsen bestämt att då man når 2000 studerandeveckor är det dags att minska på farten och inte ta in flera elever. M en n u behövs mera undervisningsutrymmen och det är också på gång. Köket är trångt och matsalen är dimensionerad för ungefär sjuttio personer och i skolan rör sig omkring 150 personer dagligen. – Vi får äta turvis, säger Tom, i väntan på att planerna på nya motsvarande utrymmen blir verklighet. För att samla ihop studerandeveckor krävs att undervisningen sker minst 15 timmar och att den är fördelad på minst två dagar. Så
den föreläsning som skådespelaren Tom Pöysti nyligen har hållit på folkhögskolan då jag gör mitt besök, ordnades i medborgarinstitutets regi. Den var tre timmar lång och skulle inte ha gett folkhögskolan några studerandeveckor. – Men vi tar ju en liten inträdesavgift för att få det att gå ihop i sådana fall, säger Tom Hansén. Åk 10, den s.k. Base Camplinjen, är en del av den kommunala grundskolan som i detta fall är utlokaliserad till Kronoby folkhögskola och den har 40 elever. För den verksamheten får skolan statligt stöd direkt. På den linjen jobbar främst klasslärare. Finns det inte behörighetskrav på att lärarna på åk 10 skall vara ämneslärare? – Inte har jag sett sådana krav, säger Tom. – De lärare vi har är specialiserade på ämnen som matematik och gymnastik. Vi har en speciell pedagogik som kombinerar friluftspedagogik med vanlig skola. Eleverna är ute lika mycket som de är inne och vi tillämpar också folkhögskolepedagogik vilket innebär att vi diskuterar mycket med eleverna. För tillfället är det endast några folkhögskolor i Svenskfinland som erbjuder åk 10. Snart skall läroplikten förlängas till tio år, men det förändrar inte situationen så mycket för Toms skola. – Fortfarande kommer kommunerna att skicka elever hit. Vi har ett fungerande koncept och jag tror inte att det gynnar eleverna att fortsätta ett tionde år i samma byggnad de gått högstadiet i och där skall försöka höja sina vitsord. – Inte blir de motiverade på ett år. I Toms region finns det visserligen en del unga som blir ”häng-
ande” efter grundskolans nionde år, men han vill ändå inte ha flera elever tionde årskursen större vid sin skola. Förklaringen hör litet ihop med folkhögskolepedagogiken som nämndes tidigare. Varje år åker alla elever på en introduktionsvecka i Tärnaby i Sverige, där man bor tillsammans och lär känna varandra. Denna vecka är förstås kostnadsfri för grundskoleleverna. – Men det är nästan billigare att vara där än här i Kronoby. Eleverna som går här har ju skolskjuts och den faller ju bort den vecka vi är i Tärnaby där vi hyr en gammal folkskola, som är billig. En intressant detalj i sammanhanget är att det är folkhögskolan själv som ordnar transporten av eleverna, en mindre buss och två bilar sköter den för tillfället. En del använder sig också av kommunala transportmedel. I princip kunde också eleverna som går åk 10 bo på folkhögskolans internat, men där finns inte plats. De fyrtio platserna är besatta. – Då åk 10 startade här visade sig att det inte var lätt att ha eleverna boende på vårt internat. Det drog till sig övriga lokala förmågor med moped, småler Tom. Förutom Base Camp har Kronoby folkhögskola en stor språklinje för invandrare där 100 elever studerar. – Vi har också drygt trettio elever på vår linje för friluftsguider. Hälften av året är de dock i fält och befinner sig inte här. Den här hösten var de en vecka här och sedan dess endast sporadiskt på plats. Den linjen sorterar under något som kallas yrkesinriktad tilläggsutbildning och är inte fri bildning. Det finns också olika snickaroch sömnadslinjer för mest ”unga
pensionärer”, d.v.s. nyblivna pensionärer, men där går också personer som är alterneringslediga och ett par som studerar vid åk 10. Språklinjen och snickarlinjerna hör till den fria bildningen och fungerar ett år. De flesta återvänder ändå flera år i följd ifall de får plats. Studerandena bor i allmänhet inte på internatet, trots att folkhögskolan av hävd är en internatutbildning. Men trenden kanske har förändrats och folkhögskolan är inte riktigt ett alternativ för så många längre? – Tidigare kom ju våra elever hit efter medborgarskolan, men de var ganska få. I slutet av 1980-talet hade skolan kanske 20–30 elever sammanlagt som gick någon linje här ett år och bodde på internatet. Det var mera traditionell folkhögskola på den tiden och för en del av eleverna var det den enda utbildningen efter medborgarskolan. – Den gruppen har ju fallit bort nu. De som studerar vid folkhögskolan vill ha ett mellanår. När Tom Hansén gick ut det som skulle bli grundskolan skrev vi år 1973. Något gymnasium fanns inte och yrkesskolan var inte attraktiv med sina gråa väggar och sjabbiga yttre, då kunde folkhögskolan ges en chans. Numera finns det ett gymnasium i Kronoby (det kom redan 1974) och yrkesskolan Optima har blivit vald till landets bästa. Det lockar elever. För tillfället är dock rektor Tom Hansén nöjd med elevtillströmningen. Väldigt många fler skulle helt enkelt inte rymmas just nu. Och skolan är Svenskfinlands största folkhögskola med sina tiotusen studerandeveckor per år. Text och foto: Tom Ahlfors
5
7.11.2013
Världsarv för alla sinnen Utanför Alskathemmet ett stenkast från Replotbron i Korsholm sjuder det av aktivitet denna vackra höstdag. Femte och sjätteklassister från Tölby-Vikby skola turas om att hålla i lödkolven. Det är lägerskolans första dag och kvällsuppgiften är att göra ett eget världsarvsmärke ”Patrimonito”. Medan flickorna badar bastu gör pojkarna klara sina märken. Det är inte fråga om vilken lägerskola som helst utan det är ett pilotprojekt för att prova ut ett lägerskolkoncept på 2–5 dagar som håller på att utvecklas inom världsarvet i Kvarkenområdet. Arbetsnamnet för konceptet är Världsarvet för alla sinnen. Pilotprojektet är EU finansierat via Österbottens förbund och VASEK (Vaasan seudun kehitys). Det ingår i en större helhet som heter ”Res och relaxa” som dras av Vasa yrkeshögskola och Svenska Handelshögskolan. Initiativtagare och dragare av konceptet är Anita Storm, som under flera års tid har guidat grupper och lägerskolor i världsarvet. – Det är ett mångsidigt undervisningspaket med lokal historia, geologi, djur och natur. Pedagogiken följer metoden ”learning by doing”, säger Anita Storm. Eleverna är med och gör saker. Anita är i grunden biolog. Hon har undervisat i Petalax högstadium och varit projektledare på Kvarkenrådet. Dessutom är hon hantverkare, jägare och gör gärna mat över öppen eld. Hon är också redaktör för ett flertal böcker och är aktuell med en ny bok, ”Världsarvets ABC”, som hon skriver med doktoranden Stina Svels. En väsentlig punkt på meritlistan i det här sammanhanget är att hon under sin tid som projektledare på Kvarkenrådet hade ansvaret för en lärarfortbildning som utbildade 500 lärare i världsarvskunskap med en problembaserad undervisningsmetod. Projektet omfattade världsarvet både på den svenska och den finska sidan. Det resulterade i ett material som finns tillgängligt på nätet under www. kvarken.fi. Det var på den fortbildningen som läraren för Tölby-Vikby eleverna, Johan Smedlund, kom i kontakt med henne. – Det är klart att jag kunde ta hit eleverna själv också, säger Johan Smedlund. Men det ger ett mervärde att ha Anita som dragare för lägerskolan. Förutom att hon har ett bra tilltal till eleverna så har hon också en lokalkännedom och har knutit de rätta lokala kontakterna för att ge upplevelserika och minnesvärda dagar till eleverna.
Fartfyllt program Målet är att få till stånd en tvärvetenskaplig lägerskola där alla ämnen binds in i varandra - allt från teckning, gymnastik, matematik, biologi, geografi, historia och
matlagning ute i naturen. Under Tölby-Vikby elevernas första dag har det varit fokus på världsarvet och geologin, men på ett lekfullt och upplevelserikt sätt. Då eleverna klev ur bussen fick de sätta sig i en båt som styrdes av en lokal skeppare. Med van hand och i hög fart körde Fredrik Sandvik ut i Björkö skärgård mellan moränryggarna. Vattnet i kvarken är ytterst stenigt och farleden är inte mer än 2 meter bred på sina ställen. Det var med adrenalinstinn förtjusning och vita knogar som hållit fast i relingen som eleverna kom fram till lägerplatsen. Väl framme fick eleverna höra den mytologiska berättelsen om jätten Finn och hur hans säck med stenar gick sönder och föll ner i kvarken. Sedan utdelades instuderingsmaterial. Eleverna skulle bygga världsarv med befintligt material från naturen. Presentera för de andra eleverna skulle ske i dramatiserad form. Den förberedda lunchen fick eleverna woka själva över öppen eld.
Fisk och repslagning En guidad promenad längs en 3–4 km lång stig ledde gruppen tillbaka till Björkö och Saltkaret. Uppe i utkikstornet hölls räkneövningar kring temat landhöjning. Första dagen avslutas på lägergården Alskathemmet med att göra symbolen för världsarven ”Patrimonito” i två olika tekniker. Temat för den andra dagen är historia och skärgård kunskap. Planen är att besöka Granösunds fiskeläge i Södra Vallgrund där eleverna bland annat ska slå rep, identifiera fiskarter, rensa strömming, lära sig knopar och att torrkasta med kastspö – ”casting” som tävlingsgrenen heter. Testet med Tölby-Vikby skolans elever var att pröva på ett tvådagars koncept. Tanken är att kunna erbjuda ett koncept på upp till fem dagar. Målgruppen är elever från årskurs fem ända upp till gymnasiet. – Om man har flera dagar att tillgå kan man ha en aktivitetsdag där man gör olika saker vid Alskathemmet, uppleva fisket från Replotbron och besöka fort Sommarö. Kommer grupperna längre ifrån kan man börja med ett besök i naturmuseet Terranova i Vasa, säger Anita Storm. Konceptet kan också passa för vuxna grupper, till exempel som rekreationsdag för arbetsplatser.
Starka upplevelser Camilla Stenbäck från Vasa Yrkeshögskola har gjort en utvärdering bland Tölby-Vikby skolans deltagare. Det var olika saker som gick hem hos eleverna. En del uppskattar båtfärden, andra att göra mat över öppen eld eller att gå upp i utkikstornet Saltkaret och titta på
moränryggarna ovanifrån. Förstås uppskattades kvällsprogrammet; diskot på kvällen, bastun och att spela biljard. – Lägergården i Alskat som hör till Vasa svenska församling har varit en utmärkt samarbetspartner med ändamålsenliga utrymmen. Dessutom ligger det naturskönt i närheten av Replotbron, säger Camilla Stenbäck. En del av pojkarna hade förväntat sig att få fiska. Det rymdes inte med under de här två dagarna, men kommande lägerskolor kan planeras upp till fem dagar. I ett längre koncept skulle fiske mycket väl kunna ingå. Kombinationen att personligen få uppleva det som undervisas i klassrummet var bra. Förövrigt tyckte flera elever att det var mycket roligare än förväntat. Läraren Johan Smedlund från Tölby-Vikby skola tänker ta med sina klasser på världsarvslägerskola i fortsättningen också – Det är Anita som har kommit på idén och programmet, så det är tack vare henne som det har blivit en världsarvslägerskola, säger Camilla Stenbäck. Det här är något som kan anammas även bland skolor på den svenska sidan och som naturligtvis är intressant för skolor i hela Finland. Världsarvet finns ju på både på den svenska och den finska sidan. Camilla Stenbäck själv anser att en världsarvslägerskola är något så självklart i Kvarkenområdet att det är förvånande att den inte har funnits tidigare. Målsättningen är att lägerskolan ska bli bestående.
Från vänster Waldemar Särs, Juusua Jantunen och Oscar Holm.
Patrimonito, världsarvssymbolen, gjordes i flera olika tekniker.
Elisabeth Morney
”
En ”slalomrutt” med båt.
Jag lärde mig om jätten Finn och hur hans säck med stenar gick sönder och föll ut i Kvarken. Jag har också lärt mig om hur världsarvet blev till, att isen skyfflade jord och stenar så att de blev moräner, berättar Isak Enqvist.
Isak Enqvist tyckte att ”slalomrutten”med båt var festlig. Att promenera längs med stigen var inte lika roligt. Totalt ger han betyget 8–9 för hela lägerskolan.
6
7.11.2013
KOLUMNEN Tom Wikman är lärarutbildare.
Praktik göder tyst kunskap I senaste numret av tidskriften Kasvatus inleds en diskussion om hur lärare egentligen borde utbildas. Det är bra. Utgående från yrkesgruppens statusambitioner utvecklades Finlands forskningsbaserade lärarutbildning. Den som nu friskt kopieras utomlands. Frågan är hur strukturen och lärarens konkreta arbete möts. Innan jag ger min syn på detta, vill jag kommentera ett uttalande av den danska professorn Jens Rasmussen. I en jämförelse av de nordiska lärarutbildningarna hävdar han att det är speciellt svaga studerande i Danmark som önskar sig mera praktik i lärarutbildningen. Den här kommentaren gjorde mig förbryllad. Utvärderingsresultat är alltså beroende av studerandes färdigheter? Kanske Rasmussens iakttagelse kan förklara mina egna uppfattningar om hur lärarutbildningen borde utvecklas? Jag anser nämligen också att praktikens andel i studierna borde ökas. En stor del av lärarens kunnande utgörs av individuell tyst kunskap som bara kan utvecklas när man själv möter grupper och man i praktiken får testa den förståelse som utvecklats under utbildningen. Detta understryker betydelsen av handledande samtal om den egna undervisningen. Att utbilda lärare känns ibland som om man skulle lära någon att cykla med hjälp av powerpoint. När jag började jobba som lärare visste jag väldigt lite om bedömning. I alla mina didaktikkurser ingår därför konkreta bedömningsövningar. Inom den ämneslärarutbildning som Åbo Akademi arrangerar i sin helhet har studerandena på senare tid faktiskt gett högre betyg än tidigare för denna del av undervisningen. Ändå önskar studerandena mera undervisning om bedömning och vitsordsgivning. Vissa delområdens specifika vikt är större än andras. Den första tiden i yrket fick mig att förstå specialpedagogikens betydelse. Idag läser alla blivande lärare vid Åbo Akademi två studiepoäng specialpedagogik under det första studieåret. Det är bra, men också det här är för lite. Lagen om stöd i undervisningen har visserligen angelägna utgångspunkter. Med vårt decentraliserade skolsystem har jag ändå svårt att se hur de goda tankarna i lagen skall kunna förverkligas. Jag är inte heller säker på att det var klokt att öka dokumentationsbördan för lärarna. I stället kunde lärarnas kompetens i specialpedagogik ökas t.ex. genom att klass- och speciallärare skulle ha samma studier på kandidatnivån. Till avhandlingsskrivandet har jag en något ambivalent inställning. Tanken med läraren som forskare i sitt eget arbete är korrekt. Forskningens betydelse berördes i ett intressant meningsutbyte mellan professorerna Hargreaves och Hammersley i British Educational Journal år 1997. Hargreaves inleder med att konstatera att någonting är galet riktigt på allvar, när forskningen har ett så litet inflytande på utvecklingen av lärarens konkreta arbete. Forskningen borde utföras av praktiserande lärare för att den skall få största möjliga nytta. Hammersley kontrar med att hävda att den pedagogiska forskningen enbart kan spela en begränsad roll för att lösa problem i skolan. Att lösa problem i skolan är en praktisk business, som inte ensidigt kan reduceras till den typ av kunskap som forskningen utvecklar. Hargreaves svarar med en jämförelse mellan läkarens och lärarens arbete. Många läkare baserar sina beslut på forskning om vilken effekt deras åtgärder har. De flesta lärare gör det inte. En utbildning som skall ge beredskap för de närmaste 40 åren behöver givetvis utveckla konkreta färdigheter, men man måste också kunna höja blicken ovan om detaljerna. Lärares forskning bör dock riktas in mot själva kärnan i yrkesutövningen. Där behöver lärarutbildningen sätta i en ny växel. Själv fick jag i tiderna en väldigt bra lärarutbildning. Men mycket fick jag reda ut själv i jobbet. Det var learning by working.
Thomas Rosenberg koordinerar det finlandssvenska tidskriftsprojektet.
Tidskrifterna mår bra
Det kommer nya och ingen dör Av de omkring 100 finlandssvenska tidskrifter som ges ut i vårt land presenteras över nittio vid Thomas Rosenbergs mässdisk på bokmässan i Helsingfors. Han är koordinator för tidskrifterna och hans definition på en tidskrift är ganska ”generös”, som han säger själv – utkommer en publikation regelbundet minst två gånger per år så kan den kallas tidskrift. Det skall också gå att prenumerera på en tidskrift. Så den till upplagan största finlandssvenska publikationen Kyrkpressen ligger på samma hylla som det nya livsstilsmagasinet Est Elle och denna tidskrift, Läraren, som i en eller annan form oavbrutet utkommit sedan år 1894 (120:e årgången i år!) och som nu utkommer med 26 nummer per år och en upplaga på 5500 exemplar. Och snart skall alla tidskrifter försvinna ut på internet, eller hur, Thomas Rosenberg? – Nej, det där stämmer inte alls. Jag vet av egen erfarenhet att tid-
skrifterna är sega. De stora dagstidningarna kan få det svårt, medan redan de mindre lokaltidningarna finns länge än, tror Rosenberg. – Över tjugo stycken av de finlandssvenska tidskrifterna är över 100 år gamla! Många av dem är de äldsta i Norden inom sitt område. Det kommer nya och ingen dör, påpekar han. En papperstidskrift är mycket behändig. Pekdatorerna må vara hur bekväma att använda som helst, men de kan aldrig konkurrera med pappersversionen när det gäller läsarvänlighet, tycker Thomas Rosenberg. – Folk orkar inte läsa på nätet! Alla får så otroligt mycket e-post och har annat som de måste läsa på en skärm. – Det har talats mycket också om e-böckerna. Men inte vill folk ha dem heller i den utsträckning man har trott. Men vem vill ha tidskrifterna då? – De som tycker att ett visst
ämnesområde är intressant. Just därför är det ett idealiskt format. En grupp människor som är intresserade av samma sak har lätt att samlas kring ett forum som en tidskrift. Upplagan behöver inte vara stor och tidskrifterna ges ofta ut på ideell basis, men är i behov av understöd. Kommer tidskrifterna att få understöd också i fortsättningen? – Inga signaler från undervisnings- och kulturministeriet har kommit om att det statliga stödet skulle minska. Det handlar om en miljon euro i stöd som fördelas på 150 tidskrifter, av dem drygt tio finlandssvenska. – Konstsamfundet delar ut en hel del understöd, men dessvärre har rykten dykt upp om att man skulle ompröva stödet. Text och foto: Tom Ahlfors Läraren är en tidskrift enligt alla definitioner som utges av Finlands svenska lärarförbund och som inte får statligt eller privat understöd.
7
7.11.2013
Upplev spännande äventyr på klassresan till Åland! Paddla kajak, klättra i berg, spela äventyrsgolf och ta del av Ålands intressanta historia – ett härligt gemensamt äventyr för hela klassen.
Paket Hav och berg från 178 € /person Läs mer på www.alandsresor.fi/havochberg
Tel. 018-28 040. www.alandsresor.fi
Hur ser föräldrarna på skolan? Förbundet Hem och Skola genomför en finlandssvensk föräldrabarometer i samarbete med Enheten för allmän pedagogik vid Åbo Akademi. Avsikten är att förstå hur föräldrar till barn i svenskspråkiga grundskolor ser på skola och fostran. Föräldrar och vårdnadshavare till barn i grundläggande utbildning är välkomna att fylla i enkäten. Föräldrabarometern nås via www.hemochskola.fi. Svaren är anonyma. – Vi hoppas på att så många föräldrar som möjligt svarar på enkäten berättar verksamhetsledare Micaela Romantschuk. Det tar ca 20 minuter (då ska man nog vara synnerligen snabb. Red:s anm) att fylla i förfrågan som är öppen under oktober månad. Varje svar är värdefullt för det bidrar till statistiskt relevant information om föräldrars åsikter och erfarenheter vid svenskspråkiga skolor. – Vardagen i familjerna genomgår betydande förändringar som skolan behöver känna till, säger professor Michael Uljens. Det är forskaren Cilla Nyman som kommer att analysera resultatet som kommer att publiceras i början av 2014.
a
ig på s m ed m
T
L ä g e r s k o l a
Klassresa till Åland!
Barntidningen Eos ökar! Stort tack till alla lärare och föräldrar. Eos tar emot prenumerationer under hela året. www.eoswebben.fi
Kom och lär er om Ålands självstyre Gratis guidning för skolklasser i Ålands parlamentshus. Boka per e-post till merja.karlsson@pp.inet.fi eller per telefon 0457–342 5333
www.lagtinget.ax
Ge järnet med idiom Folkuniversitetets förlag i Sverige har nyligen släppt sin nya hemsida med fokus på svenska idiom. Sidan vänder sig framförallt till tvåspråkiga elever med kontinuerlig presentation av ett urval av vardagsuttryck hämtade från ordboken Svenska Idiom – 4 500 vardagsuttryck! Sidan länkar också till Peter U Larsson populära arbeten om svensk grammatik. Kolla alltså gärna in sidan www.idiom.nu. Här finns gamla godingar, men också förhållandevis nya idiom som har tillkommit då språket lever. Sviktande språkkänsla är ett problem i våra skolor. Då gäller det att stämma i bäcken och notera dessa utmärkta idiom, som kryddar språket. Oftast faller de nämligen i god jord. Fast stundom faller de på hälleberget.
8
7.11.2013
Många kryphål Studentexamensnämndens (SEN) projekt Digabi lade ut sökandet efter datasäkerhetsproblem på allmänheten genom att organisera hackertävlingen Hackabi 7.8–1.9 2013. Ett tjugotal tävlingssvar inkom, de flesta från Finland. På en knapp månad laddades operativsystemet omkring 1 750 gånger. Hackertävlingen visade sig vara en fungerande metod att få entusiastiskt och kunnigt folk från fältet att delta i statsförvaltningens IT-projekt. De tre främst bidragen belönas med en smarttelefon eller tablettdator som pris. Domarna berömmer tävlingsbidragen för deras originalitet och omfattning – svaren höll verkligen hög standard Det var en första, Linuxbaserad testversion av SEN:s operativsystem, som inte hade genomgått någon ingående säkerhetsauditering, som skulle hackas. Många av tävlingsdeltagarna hade funnit flera säkerhetsluckor i operativsystemet. Vissa svagheter hade att göra med brister i operativsystemets säkerhetsinställningar eller fel i mjukvaran som fanns med i distribueringen. En sammanfattning av tävlings-
bidragen finns på webbsajten digabi.fi/hackabi. Med hackertävlingen Hackabi söktes efter datasäkerhetsproblem och svagheter hos SEN:s operativsystem, som kunde användas för att hindra kandidater från att nyttja olovliga program i studentexamen. Syftet är att frambringa ett operativsystem , som möjliggör organiserandet av ett examenstillfälle som är likadant för alla kandidater vad gäller källmaterial och program. Operativsystemet, som har designats så att det kan startas t.ex. från ett USB-minne till kandidaternas egna apparater, finns fortfarande tillgängligt för att laddas ner och testas. Operativsystemet kommer att vidareutvecklas enligt den feedback som fått. Under hösten kommer projektet att turnera med planerna för hur proven kommer att arrangeras. Före årsskiftet kommer nämndens ämnesutskott som lägger upp provfrågorna att presentera sina planer för hur de elektroniska proven kommer att se ut i de olika ämnena. Före årsskiftet kommer också mjukvaran för examenssystemet att väljas.
Vi ses i Hörnan Nu bjuder vi på inspiration. Vi ses i Hörnan på EDUCA-mässan den 24-25 januari 2014 i Mässcentret, Helsingfors.
Hur spelar genus roll? Lördag kl. 10.30 Mia Heikkilä, forskare Juhana Vartiainen, överdirektör, VATT Ellinor Hellman, rektor för Åshöjdens skola diskussion med Bob Karlsson, direktör, Utbildningsstyrelsen Standup med Anders Helenius Fredagsmingel kl. 20 på Scandic Simonkenttä Förhandsanmälningar till martina.landen-westerholm@fsl.fi, läs mera på www.fsl.fi. Sätt dig hos FSL
Besök FSL:s monter och prata lön och arbete. Träffa också oss och våra gäster i Hörnan:
Billig och bra skola? Lördag kl. 14.30 Dan Johansson samtalar med Robert Nyman, bildningsdirektör i Raseborg, och Christel Raunio, förbundsdirektör och fd beslutsfattare, om kommunekonomi och skola Etikklinik Lördag kl. 15.30 Diskussionsledarna för FSL:s yrkesetiska forum pratar vardagsetik för lärare och rektorer Kolla hela det svenskspråkiga programmet på www.fsl.fi. Arrangörer och utställare i svenska kvarteret: Förlag och utbildningssektorns organisationer i Svenskfinland
Kostnadsfritt läromedel
om att minska avfallet och om hållbar konsumtion Åk 0–2: Den Smarta Förskoleeleven • ett brett urval av olika slags läromaterial: pyssel, spel, lekar, ramsor och berättelser
Lågstadiet: Den Smarta Skoleleven • insiktsfulla uppgifter för olika läroämnen • inspirerande bakgrundsmaterial såsom berättelser, illustrationer och bilder
Högstadiet och gymnasiet: Den Smarta Studeranden
hs
y.fi /se /fi k
su
• mångsidiga uppgifter för olika läroämnen • bakgrundsmaterial såsom artiklar, statistik och bilder
Yrkesläroanstalten: Den Smarta Yrkesmänniskan • • • • •
bilbranschen elbranschen livmedels-, hotell- och restaurangbranschen vård och omsorg hår- och skönhetsbranschen
hsy.fi/se/fiksu
Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster Helsingin seudun ympäristöpalvelut -kuntayhtymä
ÅRGÅNG 39 (120). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. UTGIVARE: Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60, telefax (09) 142 748. Hemsida www.fsl.fi REDAKTION: Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors. CHEFREDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, mobil 050–5160675, e-post carl-erik.rusk@fsl.fi. REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040–503 65 28, e-post tom.ahlfors@fsl.fi. PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark@fsl.fi. ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist@kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). ANNONSPRISER: 2,55 euro/spaltmm, fyrfärg 3 euro/spaltmm, PRENUMERATION: 1/1 år 73 euro, 1/2 år 41 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. KSF Media Ab, 2013.