Läraren 1 2016 by Tom Ahlfors

ledaren FSL är ett förhållandevis litet fackförbund. Förbundets, och även tidningen Lärarens, existensberättigande står på en finlandssvensk grund. ʌʌ sidan 2

21.1.2016 • Nr 1 Årgång 42 (123) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Datorn kan lära barnen läsa

Norske professorn Arne Trageton har envetet och målmedvetet försökt sälja tanken om att låta datorn ersätta pennan i läs- och skrivundervisningen, men han medger att han jobbar i motvind. Är lärarna ovilliga att ta till sig nya grepp?

ʌʌ sidan 5 foto: c-e rusk

foto: tom ahlfors

Irritationen i lärarleden är stor

Nytt och fint

Vid årsskiftet kunde FSL:s kansli återinträda i sina utrymmen som renoverats under ett och ett halvt år. Också tidningen Läraren har genomgått en ansiktslyftning. ʌʌ sidan 6 och 8

"Lärarna är trötta! Nedskärningarna har lett till merarbete och stress. Undervisningsgrupperna blir t.ex. större och samtidigt kommer reformer, som påverkar arbetet. Genomdrivandet av nya läroplaner åtföljs inte av nödvändiga tilläggsresurser"

Lärarna bör kunna förbjuda mobiler på rasterna

CHRISTER HOLMLUND ordförande för FSL

ʌʌ sidan 4

ʌʌ sidan 3

21.1.2016 • Nr 1

Ledaren Carl-Erik Rusk Chefredaktör

Skickelsedigert Året blir skickelsedigert, förutspår FSL-basen Christer Holmlund i en intervju inne i tidningen. Han får sannolikt rätt. Året blir händelserikt också för oss, som jobbar med tidningen Läraren. I fjol höstas inleddes processen med att förnya tidningen och delvis även förbundets kommunikation. Ett resultat av detta håller du i handen just nu. FSL är ett förhållandevis litet fackförbund. Förbundets, och även Lärarens, existensberättigande står på en finlandssvensk grund. FSL utgör en självständig del av stora lärarfacket OAJ och i själva verket kan man se FSL som ett OAJ i miniatyr. Det samma gäller Läraren vs. den stora finska lärartidningen Opettaja. Läraren kan aldrig sikta på att bli störst, utan styrkan finns i närheten till läsarna. Vi gör en svenskspråkig tidning för finlandssvenska lärare. Denna tidning ser annorlunda ut jämfört med det sista numret i fjol. Innehållet förnyas också bl.a. så att vi har gjort omprioriteringar. Det betyder bl.a. att texterna i tidningen överlag är kortare än tidigare. Utgivningen minskas från fjolårets 26 till 20 nummer i år. En central nyhet är att notismaterialet har minskat radikalt. I utvecklingsarbetet landade vi i en slutsats om att det i dagens värld knappast är relevant att i tryckt form återge nyheter, som ohjälpligt är gamla närväl tidningen väl kommer ut.

Bortfallet av nyhetsnotiserna kompenseras emellertid av introduktionen av en nyhetsruta på förbundets hemsida. Tidningens två redaktörer kommer framgent också att skriva nyhetsnotiser som enbart publiceras på webben. Och det kan minsann vara på sin plats, då vi sannolikt står inför en tid av snabba skeenden på arbetsmarknaden. Nyheter kompletteras av en blogg, som mer eller mindre uteslutande kommenterar frågor rörande arbetsmarknaden. Uppbyggnaden av nyhetsrutan är på god väg och introduktionen sker denna vinter. En annan nyhet, som vi hoppas sjösätta under vårterminen, är en kolumnserie i tidningen, där aktiva FSL-are med uppdrag inom FSL som OAJ presenterar och kommenterar aktuella fackliga frågor. Papperstidningens tid är inte ute, resonerar vi. Vi satsar på att utveckla tidningen och samtidigt synas mera på webben. Det finns alltjämt en beställning på nyheter från utbildningssektorn och arbetsmarknaden i en finlandssvensk tappning. Vi gör vårt bästa för att effekturera denna beställning. Vi hoppas förstås också i fortsättningen på en bra dialog med läsarna. Bl.a. i form av reportagetips och insändare. Vi tar gärna emot synpunkter på omläggningen. Redaktionens kontaktuppgifter finns i tidningen.

Papperstidningens tid är inte ute, resonerar vi. Vi satsar på att utveckla tidningen och samtidigt synas mera på webben.

ÅRGÅNG 42 (123). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, besöksadress Magistratsporten 2, 00240 Helsingfors. CHEFREDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, 050 516 06 75, e-post carl-erik.rusk[at]fsl.fi. REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi. HEMSIDA www.fsl.fi/lararen NÄTTIDNING issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi. ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth. lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,15 euro/ spaltmm PRENUMERATION 1/1 år 60 euro, 1/2 år 30 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. KSF Media Ab, 2016.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 020 749 54 65 Ombudsman Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Förbundsekonom Agneta Roine, tfn 020 749 54 66 Informatör Martina Landén-Westerholm, tfn 020 749 54 63 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64 E-post: fornamn.efternamn[at]fsl.fi

I mars på Åland

Må bra-kurs med FSL Upplever du stress på jobbet? Är din arbetsmängd för stor? Hur sätter du gränser för ditt lärarjobb? Nu tar vi oss an frågorna på Åland. I mars ordnar FSL igen den populära Må bra-kvällskursen; den här gången på Åland. Under Må bra-kursen diskuterar vi hållbara arbetsmetoder, lärarnas arbetsbild och hur du mår bra med ditt jobb som lärare eller rektor.

Anmäl dig senast torsdagen den 18 februari; antingen genom att logga in i FSL:s medlemsregister https://www.koodata.net/ fsl/ eller genom att mejla anita.stark@fsl.fi. Kursen är öppen och gratis för dig som är FSL-medlem.

Kvällskursen ordnas torsdagen den 3 mars på Hotell Arkipelag i Mariehamn. Kursen pågår mellan kl. 17 och 20. Vi bjuder på buffetmat från och med kl. 16.

Har du frågor om Må bra-kursen? Kontakta FSL:s ombudsman och kursansvarige Jens Mattfolk, jens.mattfolk@fsl.fi eller 040 551 00 23.

Lärare med gränser Finlands Svenska Lärarförbund FSL www.fsl.fi

21.1.2016 • Nr 1

Norge etablerar etiskt råd Norge får ett etiskt råd för utbildningssektorn. Lärarfacket Utdanningsforbundets kongress beslöt efter en jämn omröstning, som slöt 100-92, att inrätta ett professionsetiskt råd. Ärendet splittrade kongressen, som ordnades i Lilleström i november. Styrelsen uttalade ett ja till förslaget bl.a. med hänvisning till att andra professioner, såsom journalister och läkare, har professionsetiska råd. Den livliga diskussionen överraskade ingen. I fylkena, alltså regionerna, har frågan om ett etiskt råd stötts och blötts flitigt. Nu beslöts att Utdanningsförbundet skall arbeta för en etiskt hållbar praxis och vidareutveckla professionsetiken bl.a. genom att

inrätta ett särskilt råd. Kongressen år 2019 ska utvärdera rådets verksamhet. Lärarprofessionens etiska råd skall stöda en etiskt hållbar praxis som gagnar barn, unga och vuxna. Rådet skall bidra till ett ökat medvetande och ökad kunskap om lärarprofessionens etiska ansvar och värden i samfundet, professionen och lärarutbildningen. Rådet har fria händer att uttala sig och fungera som rådgivande organ för professionen i principiella, etiska frågor. Rådet ska bidra till debatt och öka förståelsen för professionens unika bidrag i samfundet. Motståndet mot etableringen av ett etiskt råd byggde på att rådet tar fokus från det professionsetiska arbete och dialogen på ar-

betsplatserna. Det är fel att lägga ut den etiska debatten på ett råd, ansåg kritikerna. Rådet kommer att bestå av fem representanter för lärarprofessionen, som dagligen jobbar i daghem, skolor eller inom lärarutbildningen, jämte fem representanter för andra relevanta kompetensområden. Rådet leds av en representant för professionen. Utdanningsforbundet valde enhälligt tidigare vice ordföranden Steffen Handal till ny ordförande. Han efterträder Ragnhild Lied, som trädde tillbaka efter att ha lett förbundet sedan år 2013. Lied valdes i slutet av fjolåret till ordförande för huvudorganisationen Unio.

ordförord Christer Holmlund Förbundsordförande

Måtte förnuftet segra

c-e-rusk

Telefoner har också en off-knapp

Utbildningsstyrelsen har framlagt ett utkast till nationella instruktioner för ordningsregler i skolor och läroanstalter. Enligt utkastet kan skolan förbjuda att mobiltelefonen är påslagen, att den används eller är framme under lektionen, men förbudet gäller inte rasterna. Instruktionerna var sända på remiss i slutet av förra året. I OAJ:s utlåtande lyfts bland annat fram att rektorer och lärare bör ha rätt att ingripa och förbjuda att mobiltelefoner används på rasterna, exempelvis av säkerhetsskäl. Enligt OAJ är det viktigt att mobiler och andra tekniska apparater används i skolan till stöd för inlärningen. Informationsoch kommunikationstekniska redskap bör dock vara under lärarens handledning och övervakning. – Läraren definierar när och hur apparaterna används. Rasterna är en del av skoldagen. För att säkerställa en smidig och trygg arbetsdag måste läraren ha rätt att ingripa i användningen av mobiltelefoner, också på rasterna. Om någon exempelvis tittar på porr

foto: adobe stock

Lärarfacket OAJ vill inte införa ett totalförbud vad gäller elevernas användning av mobiltelefoner på rasterna, men understöder däremot en vettig användning av apparaterna i skolan. Lärarna bör ändå vid behov ha rätt att förbjuda att mobiltelefonerna används på rasterna.

 Inget totalförbud mot mobiltelefoner i skolan, men däremot nog vettig användning, förespråkar OAJ.

eller håller på med nätmobbning, då måste man givetvis ingripa, säger Nina Lahtinen, utvecklingschef vid OAJ. Även direkt webbsändning från lektionerna utan lärarens och elevernas lov måste förbjudas. OAJ föreslår att förbudet förstärks så att det skrivs in i instruktionerna och inte bara som en fotnot som i Utbildningsstyrelsens förslag. Vidare föreslår OAJ att man i instruktionerna lägger till en anvisning om klädseln. I skolan klär man sig på ett sakligt sätt som inte sårar andras åsikter, religion eller goda seder. – Skoldemokratin har glömts, rasar Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS som anser att eleverna själv får och ska bestämma var den egna telefonen förvaras och i vilket läge, förutsatt att den inte stör undervisningen. Så-

vida kan ett motsvarande telefonförbud inte gälla till exempel raster, där eleverna inte får någon undervisning. OAJ:s synpunkter på elevernas klädsel retar också FSS, som anser att klädstilen och utvecklandet av den är en viktig del av att den egna identiteten och att lära känna sig själv. FSS anser att varje skolas ordningsregler ska grunda sig på ett demokratiskt beslut av alla inblandade. I en äkta skoldemokrati gäller de regler som alla inblandade, personal, elever och i vissa fall föräldrar kommit överens om. – De gemensamma ordningsreglerna ska följas av alla, t.ex. ska ett eventuellt telefonförbud också gälla personalen, i det goda syftet att vara mer närvarande i elevernas telefonlösa vardag, anser FSS. c-e-rusk

Inför ett nytt år borde det alltid finnas stora förväntningar för att saker åtminstone ska bli lite bättre. Det hoppas även jag då jag skriver min första kolumn för året. Rent konkret ser jag fram emot att få se hur denna kolumn ser ut i tidningen. Redaktionen på tidningen har lagt ner mycket tid på att planera den reviderade tidningen. Jag är tacksam för att tidningens redaktion hörsammat feedback från fältet och går i bräschen för det förnyelseprojekt som är på gång inom förbundet. Förnyelseprojektet, som bl.a. omfattar förbundets organisation, kommer även att vara ett tyngdpunktsområde i styrelsens arbete. Under FSL:s föreningskurs i början av februari kommer styrelsen att lägga fram sina tankar. Därefter åker förslaget till föreningarna på utlåtande. Fullmäktige kommer att få ta del av planerna och säga sitt på vårmötet. Vårterminen blir utmanande för våra lärare och rektorer med tanke på att läroplansarbetet är på slutrakan. I denna process fick lärarna inom den grundläggande utbildningen betydligt längre tid på sig för arbetet jämfört med gymnasielärarna. Samtidigt ska vi komma ihåg att förändringarna inom grundläggande utbildningen är större än inom gymnasiet. Arbetet med de kommunala läroplanerna är nog viktigt, men arbetet få inte bli viktigare än det arbete lärare och rektorer gör med sina elever och studerande i vardagen. All ork och allt engagemang får inte gå till läroplansprocesserna!

Arbetet med de kommunala läroplanerna är nog viktigt, men arbetet få inte bli viktigare än det arbete lärare och rektorer gör med sina elever och studerande i vardagen.

Det ekonomiska läget kommer säkert också att påverka vardagen i skolan under det kommande året. Frågan är hur vi ska få politiker på nationell och kommunal nivå att inse att det inte går att spara i skolan ytterligare. Inom förbundet har vi ofta diskuterat kring avsaknaden av en konsekvensanalys med tanke på alla sparåtgärder. Då jag följt den politiska debatten har De gröna hittills starkast talat för utbildningen. Glädjande är det dock att läsa SFP:s ordförandes I dag-kolumn i Hbl (16.1.2016). Där efterlyser han en konsekvensanalys av vad regeringens beslut leder till. Viktigt skulle det vara att få regeringen att se vår och oppositionens oro för utbildningens framtid. Regeringens tvångslagar och förhandlingarna med tanke på ett samhällsfördrag kommer säkert att sysselsätta oss under våren. Här kan jag inget annat önska än att förnuftet vinner och vi lyckas enas om ett samhällsfördrag. Efter en mörk och regnig höst då mycket kändes tungt ska vi tillsammans ta vara på ljuset som våren för med sig. Vi ska ta vara på den energi som den ger – sprida den och stöda varandra i vardagen!

21.1.2016 • Nr 1

 Christer Holmlund säger att lärarfacken OAJ och FSL inte eftersträvar konflikter, men förbereder sig i normal ordning för en avtalsrörelse som kan bli dramatisk. foto: tom ahlfors

Jag upplever att frysta löner år 2017 är att föredra framför regeringens tvångslagar. CHRISTER HOLMLUND FSL:s ordförande

Inga sötebrödsdagar i sikte Förbundsordförande Christer Holmlund vid FSL räknar med ett kämpigt år på arbetsmarknaden, men han förmår dock vara optimist. – Jag hoppas verkligen att förnuftet segrar och att arbetsmarknadens parter återupptar förhandlingarna om en lösning, som kan ersätta regeringens hot om tvingande lagstiftning på arbetsmarknaden. Finland kan stå inför ett stökigt år på arbetsmarknaden. En omfattande enkät, som baserade sig på kontakter till personer i ledande position i landets fackliga organisationer, berättade nyligen om en stark förbittring i de fackliga leden. Risken för en omfattande konfrontation på arbetsmarknaden år 2016 är stor, visar enkäten. – Facken har orsak till förbittring. Regeringens lagpaket utgör ett stort hot mot vår beprövade avtalsmodell. Parternas rätt att fritt avtala om villkoren i kollektivavtalen är hotad, om regeringen verkställer sina hot, säger Holmlund.

Höjd beredskap Lärarfacken OAJ och FSL har höjt beredskapen för organisatoriska åtgärder. – Vare sig FSL eller OAJ eftersträvar konflikter. Vi hoppas tvärtom på en bred och rättvis uppgörelse, säger Holmlund. Han pekar på att höjandet av den organisatoriska beredskapen närmast kan ses som en rutinåtgärd inför en förestående avtalsrörelse. För den kommunala sektorns del utlöper avtalen kring årsskif-

tet 2016–2017 och därmed skulle förhandlingarna om avtal på branschnivå knycka igång hösten 2016. – Om den tvingande lagstiftningen genomdrivs verkar det uppenbart att regeringen kan glömma detta med måttfulla löneförhöjningar 2017. Fackförbunden har redan nu meddelat om att de kommer att kräva kompensation för de försämringar som de eventuella tvångslagarna för med sig, säger Christer Holmlund.

Ok med frysta löner Fackcentralerna, med FFC i spetsen, har tidigare erbjudit arbetsgivarna en uppgörelse, som bl.a. skulle innebära en allmän nollinje år 2017. Erbjudandet gäller för all del inte längre sedan avtalsförhandlingarna kraschade i slutet av fjolåret. – Jag upplever att frysta löner år 2017 är att föredra framför regeringens tvångslagar. En nollinje är inte angenäm för någon, men åtminstone drabbar den alla likvärdigt, säger Holmlund. Frysta löner år 2017 är inte en helt odramatisk åtgärd, speciellt eftersom ett eventuellt nollår skulle följa på tre år av synnerligen magra löneförhöjningar.

– Det är sant, men å andra sidan upplever jag att det finns en utbredd krismedvetenhet i samhället. Folk är beredda att dra sitt strå till stacken för att stärka Finlands konkurrenskraft, men då krävs solidariska och likvärdiga lösningar. Regeringens lagpaket påverkar årsinkomsten genom att ändra två söckenhelger till arbetsdagar, beskära lönen under sjukledigheter, reducera semesterpenningen och förkorta maximilängden för semester utan kompensation. Alla ingrepp svider, men allra hårdast slår förslaget om att begränsa semesterrätten. Inom många offentliga sektorer är rätten till semester generösare tilltagen än vad semesterlagens miniminivå förutsätter. I gengäld släpar de offentliga lönerna efter jämfört med privata sektorn. – De flesta lärarna följer andra arbetstidsarrangemang, men ingreppet skulle drabba bl.a. rektorer med full kraft. Vi talar alltså om hårt arbetande människor som har synnerligen svårt att få arbetstiden att räcka till för alla göromål. Det är rent ut sagt absurt att tala om att deras semestrar borde förkortas, säger Holmlund.

Irritationen i lärarleden är stor. Det beror inte endast på regeringens förslag om lagstiftning på arbetsmarknaden, utan också på regeringens dramatiska nedskärningar av anslagen för fostran, utbildning och forskning. – Lärarna är trötta! Nedskärningarna har lett till merarbete och stress. Undervisningsgrupperna blir t.ex. större och samtidigt kommer reformer, som påverkar arbetet. Genomdrivandet av nya läroplaner åtföljs inte av nödvändiga tilläggsresurser, säger Holmlund.

Ja till usk-försök Flertalet lärare inom den allmänbildande utbildningen har ett löne- och arbetstidssystem som bygger på en undervisningsskyldighet per vecka. Systemet har setts som föråldrat och orättvist länge. Nu förhandlar OAJ och Kommunarbetsgivarna KT om omfattande försöksverksamhet, som bygger på årsarbetstid. – Jag är positiv till försöken. Också lärarna måste vara proaktiva och kreativa, då man diskuterar arbetstider. Och jag räknar självfallet med att också FSL-medlemmar deltar i de försök, som eventuellt kommer igång hösten 2016, säger Holmlund. Det är uttryckligen moderorganisationen OAJ, som förhandlar med KT om försöksverksamheten. FSL har emellertid representation i såväl styrelsen som fullmäktige i OAJ. – Vi har lyckan att ha synnerli-

gen aktiva och duktiga representanter i OAJ:s beslutande organ. Vi har en bra kontakt och en fungerande kommunikation mellan FSL och OAJ, försäkrar Holmlund. Konfliktberedskapen har alltså höjts i OAJ och FSL utgående från en situation, där avtalsrörelsen blir dramatisk. – Vi utvecklar kommunikationen med medlemmar och försöker göra vårt bästa för att medlemmar vet vad som är på gång. I slutet av fjolåret sändes en julhälsning till medlemmarna per e-post. Samtidigt testades hur massutskick av denna typ fungerar, säger Holmlund.

Modell från 1970-talet Men det är inte endast arbetsmarknadsfrågor som sysselsätter FSL-ordföranden. Styrelsen har under hans ledning en längre tid grunnat på en reform av FSL:s organisation. Styrelsen sammanträder i slutet av januari för att finslipa förslag, som sedan sänds på remiss till förbundets ”ägare”, alltså de lokala lärarföreningarna. – Förbundets organisation härstammar från 1970-talet. Omgivningen är inte den samma som tidigare och den nuvarande modellen upplevs som dyr, trög och föga tidsenlig. Där jobbar styrelsen med att få fram en modell, som föreläggs förbundskongressen 2018. Stadgeändringar kräver beslut av kongressen, säger Christer Holmlund. c-e rusk

21.1.2016 • Nr 1

Pennan klår tangenterna:

Attityder och pekdatorer bromsar upp datorskrivning Datorerna har inte konkurrerat ut pennorna i läsoch skrivinlärningen för nybörjare. ASL-metoden (Att Skriva sig till Läsning) har inte fått luft under vingarna. – Attityderna är konservativa, säger Arne Trageton, norsk pedagog, professor och lärarutbildare. Han är pappa till ASL-metoden. Arne Trageton har besökt Finland flitigt och hans verk finns publicerade på såväl svenska som finska. I januari var det åter dags för ett besök i Helsingfors. Då handlade det om en svenskspråkig ASLkurs i Palmenias regi. På plats var ett tjugotal finlandssvenska lärare. Trageton har envetet och målmedvetet försökt sälja tanken om att låta datorn ersätta pennan i läs- och skrivundervisningen, men han medger att han jobbar i motvind. ASL-metoden är och förblir i marginalen. – Metoden har spritt sig långsamt. Läs- och skrivundervisningen har i stort sett varit likadan i hundra år. En bokstav i veckan, som nybörjarna präntar i sina böcker, säger Trageton, som talar om en utbredd konservatism i skolvärlden. Men vilka står för denna konservatism, som han säger sig ha identifierat? Handlar det om föräldrar, tjänstemän, rektorer eller lärare? – Min syn är att det handlar om lärare, som är ovilliga att ta sig an nya grepp. Gamla traditioner sitter djupt. Däremot är t.ex. rektorer och föräldrar är betydligt mera benägna att pröva på nya grepp, såsom att låta datorn ersätta pennan, säger Arne Trageton. Undervisningen i skrivstilen upphör i höst i finländska skolor i och med de nya läroplanerna. – ASL-metoden kommer här väl till pass. Min erfarenhet är att eleverna får stöd för formandet av bokstäver av att skriva med dator. Datorskriven text erbjuder goda modeller, säger Trageton. Men det är inte endast attity-

der, som utgör hinder för ASL-metodens frammarsch. I början av 2000-talet var datoriseringen av klassrummen på hälft, men under senare år har pekdatorerna allt mera kommit med i bilden. De är som bekant inga skrivdon. – Om skolor skaffar pekdatorer bör de ovillkorligen åtföljas av externa tangentbord. Annars tvingas eleverna ta till ”pekfingervalsen”, som ju inte är särskilt effektiv. Tvärtom är den kontraproduktiv, säger Trageton, som emellertid medger att en pekdator utrustad med tangentbord inte är lika skickad för ASL-metoden som en bärbar dator eller en bordsdator. ASL-metoden har fått mothugg. Ett centralt argument är att metoden inte utvecklar elevernas motoriska och finmotoriska färdigheter på samma sätt som när de formar bokstäver. – Ett falskt argument. Visst utvecklas motoriken när eleverna sitter, eller helst står, vid datorns tangentbord och skriver texter, säger Trageton. Vid kursen i Helsingfors berättar entusiastiska lärare, som har prövat på ASL-metoden, om sina erfarenheter. Lärarna visar upp präktiga alster som eleverna har presterat. Det är si och så med stavningen och språkriktigheten, men det är faktiskt ett centralt element i ASL-metoden. Tanken är att lärarna uttryckligen inte går in i texterna och rättar dem. Däremot sekunderas texterna av teckningar, som kompletterar elevernas berättelser. – Teckningarna är viktiga! Bilder är ju faktiskt det enda internationella språket, som alla begri-

 Anita Kantoluoto, lärare i svenska skolan i Lahtis, har goda erfarenheter av att använda datorer i läs- och skrivinlärningen.  Lättare att skriva än att läsa, motiverar Arne Trageton sin nybörjarundervisning per dator.

per, säger Trageton, som nöjt följer med lärarnas redogörelser. Speciellt nöjd verkar han vara då Anita Kantoluoto berättar om hur man jobbar med ASL i Svenska skolan i Lahtis. Det handlar alltså om en relativt ny svensk skola (åk 0–6), som finns i dominant finskspråkiga Lahtis. I skolan finns 67 elever fördelade på fyra sammansatta klasser jämte en förskola. Anita Kantoluoto har hand om eleverna i åk 1–2. – En fantastisk idé, utbrister Arne Trageton, då Anita Kantoluoto berättar om hur man i skolan binder in elevernas datorskrivna texter i små böcker. Dessa böcker hängs sedan ut i korridoren, så att eleverna kan bekanta sig med historierna. Detta skedde t.ex. då man hade Astrid Lindgren som tema för ASL-aktiviteterna i höstas. – Men läser eleverna verkligen varandras texter, undrar Trageton. – Javisst! Ofta och dessutom väldigt gärna, svarar Kantoluoto. Kantoluoto berättar att eleverna trivs utmärkt med att jobba i par kring en dator. – De sporrar och hjälper varandra, säger Kantoluoto. text och foto: c-e- rusk

Min syn är att det handlar om lärare, som är ovilliga att ta sig an nya grepp. Gamla traditioner sitter djupt. ARNE TRAGETON Professor

Kort om ASL

ASL – att skriva sig till läsning är en metod för att lära sig läsa och skriva per dator. Metoden blev känd tack vare norska professorn Arne Tragetons forskning. Han finslipade och lanserade metoden i början av 2000-talet. Kort sagt handlar det om att datorn ersätter pennan för nybörjarelever, som försöker få kontroll över bokstäverna. Arne Tragetons resonemang bygger på att eleverna slipper kämpa med formandet av bokstäver, då de försöker forma sina berättelser. Allting blir lättare med datorn, eftersom bokstäverna redan finns färdiga på tangentbordet. – Det är lättare att lära sig att skriva än att läsa, anser Trageton. Läs mera: www.arnetrageton.no. Här finns bl.a. länkar till en massa videofilmer från skolor, där man utnyttjar sig av ASL.

21.1.2016 • Nr 1

kolumnen Tom ahlfors Redaktör på tidningen Läraren

Nytt år, nytt kansli, ny tidning Årsskiftet är alltid en tid för andhämtning. Vårterminen kör igång och det blir ljusare. Ljusare har det med besked blivit i FSL:s kansli i östra Böle i Helsingfors efter en grundrenovering som pågått i ett och ett halvt år. Material och murriga färger från 1970-talet har bytts ut mot mera kuranta varor och kulörer. Färgskalan är nu ljus, väggarna är vita, golven gråa. Dörrarna är av glas och arbetsborden höjs och sänks elektroniskt enligt behov. Men året och kansliet är inte de enda som förnyats. Tidningen Läraren har också genomgått en ansiktslyftning av förhållandevis stora mått. Också här har färgskalan lagts om och helhetsintrycket är, precis som i förbundets nya kansli, ljusare. En av de stora förändringarna, om också den minst påtagliga, gäller typsnittet. Från att ha laborerat med flera olika typsnitt i rubriker och brödtexter, bildtexter och andra redaktionella texter används nu ett enda typsnitt jämte fonter och variationer i alla redaktionella texter. Nykomlingen heter Adelle och är skapad av tjeckiska Veronika Burian och argentinska José Scaglione, bägge i 40-årsåldern. Denna förändring skapar i sig en välkommen luftighet då en viss mängd text i en spalt tar upp större utrymme än då den sattes med den förra brödtexten. Också i sidlayouten har vår grafiker Christian Aarnio, eftersträvat luft och lättare textmassa. Chribbe Aarnio är samma man som för snart 15 år sedan skapade FSL:s nya logotyp, som ännu är en del av Lärarens tidningshuvud. Gällande den innehållsmässiga renoveringen finns givetvis inga färdiga mallar att följa. Varje reportage är olika, varje intervju unik, varje presskonferens en sak för sig.

Välkomna till ett nytt år med lärarnas egen tidning. Den 123:e årgången sedan starten år 1894.

debatt

Lovsång till skolorna! Det här är en lovsång till våra finlandssvenska skolor som villigt öppnar sina dörrar för Åbo Akademis klasslärarstuderande. Alla utbildningsprogram utvärderas och revideras regelbundet, så också klasslärarutbildningen vid Åbo Akademi. Den grupp klasslärarstuderande som inledde sin utbildning i höstas följer det nyaste programmet. En förbättring i detta program är att utbildningspraktiken ökar. Ökade inslag av praktik var uttryckligen studentrepresentanternas åsikt i revideringsarbetet. Praktikinslagen fördelas under alla fem studieåren och ordnas både vid Vasa övningsskola och vid så kallade fältskolor runt om i Svenskfinland. Här behöver vi naturligtvis fortsatt samarbete med det finlandssvenska utbildningsfältet. Och det fungerar alldeles utmärkt, vilket bekräftas av att 68 första årets klasslärarstuderande vid Åbo Akademi erbjudits en praktikplats i en valfri skola. Det är alltså 68 lågstadier från Lovisa till Karleby med utstickare till Tammerfors och Åland som

der första studieåret ordnas sedan följande praktikinslag, då vid Vasa övningsskola och med särskilt fokus på förskole- och nybörjarundervisning. Utöver ovan nämnda två praktikinslag finns fyra längre praktikperioder, omfattande fem studiepoäng var. Klasslärarstuderande kan också välja ytterligare en valfri praktik i sin utbildning. Den valfria praktiken är ofta av intresse för de klasslärare som önskar avlägga dubbelbehörighet till exempel som ämneslärare i något undervisningsämne och då också få möjlighet att praktisera i det ämnet i åk 7–9 under handledning av en ämneslärare. Man brukar säga att det behövs en hel by för att fostra ett barn. I linje med det kan det lugnt konstateras att det behövs ett helt svenskt skolnätverk för att utbilda mångsidiga klasslärare på svenska i Finland. Ria Heilä-Ylikallio Professor Utbildningslinjeansvarig för klasslärarutbildningen vid Åbo Akademi

Bli vår VIP-gäst på Educa! EDUCA 29–30.1.2016

Att skapa journalistik hör inte till det lättaste idag. Många känner sig kallade att ingå i det mediala flödet, men det gör inte alla till journalister. För någon vecka sedan skrev några journalistutbildare vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet en debattartikel i Hbl. ”I dag öppnas många portar för dem som söker offentlighet, och det är mindre tydligt vem som är journalist och exakt vad beteckningen står för”, noterade skribenterna. De konstaterade också att ”journalistikens förankring i samhällskunskap och humaniora accentueras.” För tidningen Lärarens redaktion är enkannerligen denna förankring viktig, har alltid varit och kommer alltid att förbli. Det är vår fromma förhoppning att också följande stycke i debattartikeln skall beskriva redaktörernas strävanden. ”Journalistiken utvecklas också systematiskt, med hjälp av sofistikerade metoder för att analysera användarbeteende. Analyserna visar att berättarglädje, nyfikenhet, passion i kombination med en stark värdegrund – en unik röst – lockar.” Välkomna till ett nytt år med lärarnas egen tidning. Den 123:e årgången sedan starten år 1894.

tar emot klasslärarstuderande andra veckan i januari för en så kal�lad åhörarpraktik. Skolorna förtjänar ett varmt tack– därför denna lovsång! Åhörarpraktiken som pågår i en vecka innebär att de studerande följer med arbetet i skolan ur olika perspektiv, men håller ännu inte egna lektioner. Åhörarpraktiken ingår i kursen Didaktik I och erfarenheterna följs sedan upp under universitetslärare Jenny Teirs ledning. Avsikten är att tidigt i studierna ge en inblick i lärarens arbete. Studerandena får bekanta sig med planering av undervisning och ökar sålunda sin förståelse för läroplanens betydelse för planeringen. Vidare får studerande komma i kontakt med varierande arbetssätt och undervisningsmetoder samt exempel på olika typer av bedömning som stöder elevers lärande. Förhoppningen är också att de studerande skall inleda utvecklingen av den egna lärarprofilen genom iakttagelser, diskussioner med lärare, elever och övrig personal i skolan. Senare under vårterminen un-

Schildts & Söderströms vill inbjuda dig lärare som vår VIP-gäst till vår förnyade monter 6f 111 i svenska kvarteret. Som vår VIP-gäst får du gratis ett läromedel! Anmäl dig hos oss på förhand och välj vilket av våra nya läromedel du vill ha. Se vårt program och anmäl dig via sets.fi. • • • • •

Aktuella program i Hörnan Läromedelsförfattare i vår monter Nya läromedel enligt Läroplan 2016 Educas bästa lotterier Kul #Årets lärare 2016-fotografering

Vi ses på Educa! Fredag 29.1 kl. 10–18 och lördag 30.1 kl. 10–17 Helsingfors Mässcentrum, Mässplatsen 1

21.1.2016 • Nr 1

Fysisk aktivitet sätter fart på hjärncellerna Regeringen vill satsa på ökad fysisk aktivitet i vardagen för barn och unga. Rätt tänkt, anser Kim Lindblad, lektor vid yrkeshögskolan Humanistinen ammattikorkeakoulu och projektchef för Toimeen! . Ungdomarna på högstadiet har ett klart behov av att röra på sig och få frisk luft under skoldagen. Det är viktigt såväl för deras välmående som för koncentrationen och inlärningsresultaten under skoldagen. Så resonerar många lärare som ser ett klart behov av en större användning av funktionella metoder i ämnesundervisningen. ToiMeen! – funktionella metoder som hjälpmedel i ämneslärarens vardag är ett treårigt utvecklingsprojekt finansierat av Undervisnings- och kulturministeriet och genomfört i samarbete med Humanistinen ammattikorkeakoulu (Humak). Projektet fokuserar på att öka användningen av funktionella undervisningsmetoder bland ämneslärare på högstadiet. Målsättningen är att kunna erbjuda flera möjligheter till fysisk aktivitet för eleverna under skoldagen, vilket vänjer eleverna vid en fysiskt aktiv livsstil och därigenom gynnar både deras fysiska och mentala välmående. Projektet genomförs i samarbete med programmet Skolan i rörelse. Det

är frågan om nationellt projekt vars resultat sprids via nationella nätverk. Grundidén med funktionella metoder är att skapa inlärningsmiljöer vilka är fysiskt, psykiskt och socialt aktiverande och motiverande. Det innebär att såväl klassrummet som utomhus miljöer utnyttjas mångsidigt. Metoderna grundar sig på teorier och tillämpningar av metoder i friluftspedagogik och fysiskfostran. Genom funktionella undervisningsmetoder stimuleras elevernas engagemang och de erbjuds möjlighet till fysisk aktivitet vilket gör inlärningen mer intressant. Under projektets första år, 2015, har ämneslärare från svensk- och finskspråkiga samt internationella högstadieskolor från landets alla delar intervjuats gällande sina erfarenheter av funktionella metoder. Intervjuskedet fortsätter även under inledningen av år 2016. Av de intervjuer som redan gjorts framgår klart att många goda arbetssätt finns i användning och det viktiga är att nu kunna samla alla dessa goda metoder och finna det rätta sättet och den kanalen för att sprida informationen och på så sätt få metoderna i en mer utbredd användning. Många ämneslärare utnyttjar aktivt skolans närmiljö som undervisningsmiljö bl. a. i modersmåls-, historia- och biologiunder-

visningen. Drama, promenadförhör och möjlighet till olika arbetsställningar är goda exempel på funktionella metoder som utnyttjas. I många skolor ställer man gymnastiksalen och –redskapen till elevernas förfogande under längre raster samt erbjuder lärar- eller elevledd verksamhet regelbundet under rasterna. Många skolor har börjat fästa mera uppmärksamhet vid utomhusmiljön. Miljön bör stimulera och locka eleverna till att vistas utomhus på rasterna och erbjuda dem möjlighet att röra på sig. Kartläggningsarbetet fortsätter under hela projektets gång och under år 2016 flyttar vi fokus till sammanställandet av de goda arbetssätten och planering av pilotutbildningar vilka vi sedan förverkligar på pilotskolorna. Genom pilotutbildningarna utvecklar vi en utbildningsmodell vilken vi sedan strävar efter att kunna erbjuda övriga högstadier i landet. På basis av intervjusvaren kommer vi även att besluta genom vilket forum och i vilket format vi kommer att dela med oss av den inhämtade informationen och de användbara metoderna. Det forum som hittills lyfts fram mest är någon form av internetportal. Det forum vi nu väljer som informationskanal kommer vi att börja utforma under år 2016 och förväntar oss att i slutet av året öppna för allmänt bruk.

FSL har fått anslag för medlemmars

TYK-rehabilitering Nu kan du som är FSL-medlem ansöka om TYK-rehabilitering. I april inleds en ny kurs för svenskspråkiga lärare och rektorer. Kursen ordnas på Härmä Rehab. Har din arbetsförmåga försämrats på grund av sjukdom eller skada? Har du redan fått stöd för att orka i arbetet? I så fall kan TYK-rehabiliteringen vara ett alternativ för dig. Målsättningen med TYK-rehabiliteringen är att upprätthålla och förbättra deltagarnas arbetsförmåga. TYK-rehabiliteringen arrangeras särskilt för FSL-medlemmar. Kursen består av fem kursmoduler som arrangeras mellan april 2016 och januari 2018. Kurserna, som ordnas på Härmä Rehab i Ylihärmä, Österbotten, är gratis för deltagarna. Rehabiliteringen ordnas på svenska. Intresserad? Kontakta företagshälsovården så fort som möjligt. Du måste ansöka om en plats på kursen senast den 5 februari. Mera info om kursen får du via Mona-Lisa Aspholm på Härmä Rehab, mona-lisa.aspholm@ harmankuntokeskus.fi, tfn 050 4053 651. Läs mera på www.fsl.fi.

Nyheter från Lärum-förlaget – Lättläst it, för digital delaktighet Tidningen Läraren utkommer år 2016 med tjugo nummer enligt följande. Nr 1 Nr 2 Nr 3 Nr 4 Nr 5 Nr 6 Nr 7 Nr 8 Nr 9 Nr 10

21.1 4.2 18.2 3.3 17.3 7.4 21.4 12.5 26.5 9.6

Nr 11 Nr 12 Nr 13 Nr 14 Nr 15 Nr 16 Nr 17 Nr 18 Nr 19 Nr 20

11.8 25.8 8.9 22.9 6.10 20.10 3.11 17.11 1.12 15.12

Vi ses på Educa 2016! Lärum deltar som utställare i Educa i mässcentret i Helsingfors 29–30.1.2016. Vi finns i Hörnan på plats 6g101.

Rör dig tryggt på internet 25,00 € Lättläst om ipad 29,00 € Rör dig tryggt på internet är en lättläst bok om hur du använder internet på ett tryggare sätt. Spiralrygg, 113 sidor.

Boken Lättläst om ipad är en lättläst bok om hur du kan använda din ipad. Den berättar också om olika appar och hur de fungerar. Spiralrygg, 170 sidor.

Beställningar: forlaget@larum.fi (06) 319 56 59 shop.larum.fi

Lättläst it-böckerna passar alla som vill lära sig ikt på ett enkelt sätt. Projektet finansieras av RAY.

L ÄRUM F

21.1.2016 • Nr 1

Nyrenoverat för FSL

Äntligen hemma! Efter ett och ett halvt år i exil på andra sidan järnvägen i Böle i Helsingfors, har nu FSL:s kanslipersonal fått flytta tillbaka till sina egna arbetsrum i nyrenoverade Akavahuset.  Förbundsekonom Agneta Roine har bänkat sig i soffan i FSL:s nyrenoverade kansli.

Ett inredningsalternativ för det nyrenoverade kansliet var ett så kallat kontorslandskap, men FSL valde att inreda med varsitt rum för de åtta anställda. Orsaken till detta är, enligt förbundsekonom Agneta Roine, att personalen alla har specifika uppgifter, som kräver ett eget utrymme. – Men vi är ju inte asociala, utan har i gengäld välfungerande sociala utrymmen, där vi kan umgås med varandra. För ett och ett halvt år sedan beslöts att Akavahuset i Böle i Helsingfors måste repareras. Byggnaden uppfördes år 1976 och sedan dess har inga mer omfattande reparationer utförts. – Det fanns asbest i konstruktionerna och ventilationen och vattenrören var dåliga, säger Agneta Roine. Finlands svenska lärarförbund är den fjärde största ägaren till Akavahuset med sina två procent,

som berättigar till drygt 200 kvadratmeter kontorsyta. Dessutom hyr FSL nu omkring 80 kvadratmeter av OAJ i direkt anslutning till det egna kansliet. Extra utrymme var av nöden på grund av att Akavahusets garage förstorades och FSL gick miste om sitt källarlager. – Förbundet har en skyldighet att arkivera material, såsom medlemsuppgifter och tidningar, vilket kräver utrymme. – Nu har vi också bättre sociala utrymmen där folk kan samlas. Det blir lättare att ta emot litet större grupper besökare och arbetsgrupper. Det är också möjligt för någon som har ärende i närheten att sticka sig in och till exempel jobba en stund, det finns lediga utrymmen för det, säger förbundsekonom Agneta Roine. FSL äger utrymmen på gatuplanet mitt emot Mässcentrums

huvudingång. Inredningen är nu ljus och modern. – Man ville satsa på inhemska material och energieffektivitet. På sikt bespetsar sig husbolaget på att ha solpaneler på taket och på att få ett certifikat för s.k. green office. FSL har dessutom satsat på ergonomi, med höj- och sänkbara bord som möjliggör arbete på stående fot samt sittriktiga stolar. Renoveringen som hållit tidtabellen väl har tagit 1,5 år i anspråk och sammanlagt har ett hundratal personer varit sysselsatta med arbetet. Agneta Roine har varit FSL:s kontaktperson under hela tiden och också den som konfererat med hantverkare och arkitekter. – Inredningen var i sin första planering mycket dyr så jag gjorde vissa ändringar och hittade förmånligare alternativ. Inrednings-

arkitekten hade också möblerat vårt kansli ganska tätt, så jag tog bort vissa element, vilket har visat sig vara bra. En grundrenovering av denna kaliber är mycket kostsam. För FSL:s del landade slutsumman för alltsammans på ungefär 700 000 euro. Ett lån på 450 000 har lyfts och resten har finansierats med att realisera ekonomiska placeringar. Lånetiden är tio år. Någon höjning av medlemsavgiften kommer renoveringen inte att leda till. – Nej, verksamheten skall inte lida av detta. Vi får bra avkastning på våra placeringar och vi har ett bra lånearrangemang. Vi gjorde en offertrunda och fick ett bra erbjudande från Nordea. Vi fick en fast ränta för hela lånetiden, vilket är bra, säger förbundsekonom Agneta Roine.

FSL:s medlemsavgift kommer inte att höjas på grund av den här renoveringen. AGNETA ROINE Förbundsekonom

text och foto: tom ahlfors

bakbrädet Alla sätt är bra utom de dåliga, resonerar man på danska tidningen Folkeskolen. Det handlar alltså om förbundsorganet för Danmarks laererforening DLF, som i fjol bytte utgivare. Nu ges tidningen ut av ett företag, där DLF är majoritetsägare. Tryckeriet Stibo, som har tryckt tidningen i ca 60 år är minoritetsägare. Orsaken är att tidningen på detta sätt kan få statligt mediestöd. Enligt ett förhandsbesked uppgår stödet år 2016 till knappt två miljoner danska kronor (ca 268 000 euro). FSL växte under fjolåret. Vid årsskiftet hade FSL 5 125 medlem-

mar. Medlemsantalet ökade sammanlagt med 74 personer jämfört med årsskiftet 2014-2015. Till det sammanlagda medlemsantalet räknas alla medlemskategorier - också lärarstuderande, pensionerade lärare och lärare i annan tjänst. Bland medlemskategorierna ökade antalet lärarstuderande mest. Finlands Svenska Lärarstuderande FSLF ökade sitt medlemsantal från 326 till 410. Bland lärarföreningarna var Ålands lärarförening etta. Ålands lärarförening hade vid årsskiftet 461 medlemmar, medan Helsingfors svenska lärarförening hade 434 medlemmar.

Lärarfacket OAJ har slagit medlemsrekord. Vid årsskiftet hade OAJ, som är största medlemsorganisation i Akava, 121 621 medlemmar. Ökningen jämfört med fjolåret uppgick till 583 medlemmar. Om man ser till de olika medlemskategorierna ökade antalet barnträdgårdslärare mest. Barnträdgårdslärarförbund BTLF redovisar en ökning om 232 medlemmar.

På fredag kväll ordnas en tillställning för svenskspråkiga lärare. Mat, dryck och gott sällskap utlovas. För musikunderhållningen står Kevin Stocks, som nådde en framskjuten placering i The Voice of Finland i fjol. Denna brittiska gentleman, som idag bor i Pargas, lär bjuda på tolkningar av bl.a. Elvis-låtar jämte andra godingar från speciellt 1970-talet. Kolla www.fsl.fi

Du kommer väl ihåg utbildningsmässan Educa, som ordnas den 29–30 januari? Mässan erbjuder ett mångsidigt svenskspråkigt program och en massa utställare. Inträdet är dessutom avgiftsfritt.

Mögelskolorna är många. Många är även de studerande och lärare som har drabbats av mögelrelaterade sjukdomar. Joni Lappalainen hävdar att han fick sjukdomssymptom snabbt efter att

han inledde studier vid yrkeshögskolan i Jyväskylä JAMK år 2012. Tre år senare har han flera kroniska sjukdomar, såsom huvudvärk, svindelattacker, kramper och trötthet. Han lider också av överkänslighet för kemikalier och mögel. Lappalainen har tidigare vänt sig till justitiekanslern med en klagan och han har också inlämnat en brottsanmälan till polisen. Nu har han stämt JAMK inför rätta och kräver ett skadestånd på över 90 000 euro. JAMK bestrider Lappalainens krav och hävdar att skolans byggnader har renoverats sakenligt.