Läraren 19 2015

Årgång 41 (122) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund Christoffer Thomasfolk

1.10.2015 Nr 19 Skärpta krav för alternering Villkoren för alterneringsledighet kommer att skärpas ytterligare. Regeringen har aviserat nedskärningar och Helsingin Sanomat återger den 19 september uppgifter om att det i framtiden att krävs en arbetserfarenhet på 20 år för att kunna ansöka om ledigheten då man i nuläget måste ha jobbat 16 år.

Längden på ledigheten skärs samtidigt ner betydligt, kanske till och med till hälften. I nuläget varar alterneringsledigheten i 100–360 dagar. Skärpningarna är tänkta att träda i kraft nästa år. Villkoren för alterneringsledighet skärptes senast för bara ett år sedan Årligen utnyttjas systemet med alterneringsledighet av ca 20 000 löntagare, vilket motsvarar knappt en procent av alla löntagare. I snitt omfattar alterneringsledigheten 28 veckor.

HU skär ner

Helsingfors universitet inleder omfattande samarbetsförhandlingar. Uppemot 1 200 anställda kan få gå före 2020.

Universitetet ska genomföra ett förändringsprogram som ska ge 86 miljoner euro i besparingar. Sparprogrammet innefattar förutom personalminskningar också många andra sparåtgärder och reformer. Enligt universitetet kommer det nya regeringsprogrammet att innebära ett bortfall på cirka 106 miljoner euro, vilket utgör 15 procent av universitetets intäkter.

Frän debatt kring interpellation om utbildningen

Inte bara solsken

De bistra ekonomiska tiderna drabbar även fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid ÅA i Vasa.

– Jag är orolig för utbildningssektorn och också för min egen framtid som lärare, säger Anna Nylund (t.v.), ordförande för Finlands svenska lärarstuderandes förening, FSLF. Styrelsemedlemmen Antonia Prinsén (t.h.) håller med. Läs mer på sidan 4.

Oppositionspartierna angrep regeringen i fräna ordalag den 22 september i anslutning till en interpellation rörande regeringens nedskärningar inom utbildning och forskning.

De gröna, Vänsterförbundet, SDP och SFP anser att nedskärningarna äventyrar Finlands kunnande och framtid.

– Finland är på väg att förlora sin position som utbildningens mönsterland. På första gången på 100 år är en regering på väg att försämra utbildningsnivån, sade Jukka Gustafsson (SDP).

Så yttrade tidigare undervisningsministern Gustafsson. Vänsterförbundets Li Andersson spädde på genom att anklaga regeringen för att slå sönder grunden för framtiden.

– Regeringen bygger en framtid, där det humana kapitalet blir ett privilegium för en liten elit, sade Andersson.

Undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) försvarade regeringens politik och ville hellre tala om utveckling än nedskärningar.

– Vi tvingas utveckla utbildningen och det finländska kunnandet i en samhälleligt och ekonomiskt svår situationen. Regeringen kan inte vänta på att vårt utbildningssystem, som är i akut behov av förnyelse, eroderar och att vi hamnar på efterkälken, sade Grahn-Laasonen.

I omröstningen fick regeringen riksdagens förtroende med rösterna 104–60.

2

1.10.2015

ledareN

Facken söker gemensam lösning Chefredaktör Carl-Erik Rusk.

Systemets fånge

Kommunarbetsgivarna KT funderar inte aktivt på en lockout, som riktar sig mot lärarna. Så meddelar förhandlingschef Henrika Nybondas-Kangas inne i tidningen.

Det är bra, men det mest intressanta är att lockout överhuvudtaget diskuteras på ett KT-seminarium. De gällande avtalen, som innefattar arbetsfred, är nämligen i kraft i över ett års tid. Att i detta läge lyfta fram lockout som ett medel att få ordning på lärarnas arbetstider ter sig minst sagt besynnerligt.

Lockout är en stridsåtgärd, som innebär att arbetsgivare utestänger arbetstagare från arbetsplatsen. Det handlar om en synnerligen drastisk och dramatisk åtgärd, som tillämpas sällan.

På KT-seminariet nämndes Danmark som ett exempel. År 2013 genomfördes i Danmark en lockout, som innebar att skolorna var stängda i fyra veckor. Under denna tid fick lärarna alltså ingen lön.

Ett uppseendeväckande drag var att den långvariga lockouten genomfördes utan varning. Lärarna ville förhandla om arbetstiden, men arbetsgivarnas ointresse för förhandlingar satte käppar i hjulet. Också under lockouten vädjade arbetstagarsidan om att lösa konflikten vid förhandlingsborden. Vädjandena klingade dock för döva öron. Arbetsgivarna agerade helt tydligt med regeringens goda minne och slutligen stiftade folketinget, alltså riksdagen, en lag, som band upp lärarnas arbetstid på ett aldrig tidigare skådat sätt.

Det var ett oerhört angrepp på lärarnas avtalsrätt, som väckte stor uppmärksamhet. Lärarnas motivation och läraryrkets attraktionskraft vägde lätt i vågskålen i denna groteska operation.

Det är förstås ingen slump att KT nämner lockout à la Danmark som en möjlig utväg utan här finns en direkt koppling till regeringen Sipiläs politik. Regeringen har på en kort tid lyckats förgifta atmosfären på arbetsmarknaden, och därmed också i samhället, och det förtroende som har byggts upp sedan 1940-talet har åsamkats stor skada.

Regeringen har lystrat till arbetsgivarna, som sannolikt också själva är överraskade över sin framgång. Med statsminister Juha Sipilä i förarsätet har regeringen farit fram som en ångvält och kört över löntagarna. Åtgärdspaketet med de tvingande lagarna för arbetsmarknaden är som körsbäret i arbetsgivarnas gräddtårta.

Regeringen har öppnat slussarna och arbetsgivare av olika slag tar tillfället i akt att leverera bistra hot mot arbetstagare. KT:s utspel om lockout som tänkbar hävstång måste ses mot denna bakgrund.

Men har regeringen egentligen gjort arbetsgivarna och samhället en rejäl björntjänst genom sitt ensidiga agerande? Många har ställt frågan och senast slöt sig Lasse Laatunen, pensionerad och mångårig arbetsmarknadsdirektör för Finlands näringsliv EK, till kritikerna.

Laatunen, som har sysslat med arbetsmarknadsförhandlingar under flera decennier, uttalade nyligen i Aamulehti en tydlig varning: när regeringen blir en aktör på arbetsmarknaden riskerar den bli systemets fånge. Att hitta en väg ut ur spelet blir inte lätt.

Arbetsmarknadsförhandlingar är som ett maratonlopp, inte en sprintersträcka, konkluderar Laatunen.

Fackcentralen FFC har krupit ur sitt skal och framlagt en modell, som verkar duga som ett underlag för verkliga förhandlingar om en långsiktig arbetsmarknadslösning. Modellen duger inte självfallet som sådan, men såväl Akava som STTK har också goda kompromisser att erbjuda. Nu gäller det för regeringen och EK att ta det fackliga initiativet på allvar.

Det finns hopp om en arbetsmarknadslösning, som kan ersätta regeringens bistra åtstramningspaket. Statsminister Juha Sipilä (C) har upprepade gånger uttalat att regeringen kan frångå sitt lagpaket, som bl.a. inkluderar minskade söndags- och övertidsersättningar, förkortade semestrar och karens för första sjukdagen, ifall arbetsmarknadens organisationer levererar gemensamt formulerade förslag om hur man sänker arbetskraftskostnaderna med fem procent.

Fackcentralen FFC har, i motsats till tjänstemannacentralen STTK och akademikercentralen Akava, motsatt sig ett så tydligt angivet krav.

Styrelsen för FFC öppnade emellertid spelet den 24 september genom att presentera ett förslag till en långsiktig uppgörelse på arbetsmarknaden.

Nollinje år 2017 Smått överraskande föreslår FFC en nollinje för lönerna 2017 och att den konkurrensutsatta exportindustrin definierar nivån för löneförhöjningarna 2018. Genom detta ska kostnadskonkurrenskraften förbättras med minst 4,2 procent.

FFC är beredd att sänka arbetsgivaravgifterna och att måttfullt höja den andel som löntagarna betalar. På det sättet skulle de som arbetar bära ett större ansvar också för att finansiera det inkomstrelaterade arbetslöshetsskyddet. Samtidigt kräver FFC att ar-

betslöshetsskyddet ska skäras ner mindre än planerat.

Paketet duger inte som sådant, men nog som underlag för förhandlingar om ett samfällt anbud från de tre fackcentralerna. Statsminister Sipilä var inte heller ogin i sina kommentarer och han har uppenbarligen tvingat arbetsgivarna till förhandlingsbordet.

Egna Akava-tankar Akava sväljer inte FFC-förslagen fullt ut, utan har egna tankar om hur kostnaderna kan fås ner. Det samma gäller STTK. Akava kräver att löntagarna samfällt enas om ett balanserat åtgärdspaket, som kan tillfredsställa regeringen.

– Det krävs strukturella reformer, men på ett sätt som berör alla likvärdigt. Akava kan inte godkänna förslag, som på ett orättvist sätt drabbar de offentligt anställda och speciellt kvinnor, säger Sture Fjäder, ordförande för Akava.

Akava kan bl.a. tänka sig justeringar av semesterpenningen eller arbetstiderna.

Stabilisera samhället!

STTK vill inte ha en situation, där olika organisationer torgför sina förslag i offentligheten. STTK manar alla parter till sans, inte minst med tanke på situationen i samhället. Antti Palola, ordförande för STTK, påminner om

att allt fler asylsökande kommer till Finland. Vissa prognoser talar om 50 000 personer som söker asyl.

– I denna exceptionella situation vore det av största vikt att stabilisera samhället med allmänt godtagna medel. Avtalssystemet på arbetsmarknaden är en sådan stabiliserande faktor.

När det råder storm i världen och vid Finlands gräns vore det bra att bevara freden i vårt eget land, säger Palola.

På arbetsgivarsidan är Jyri Häkämies, VD för Finlands näringsliv EK, försiktigt positiv.

– FFC:s tanke om en måttfull löneutveckling är ett välkommet och ansvarsfullt förslag, men vi önskar helst en utveckling där de kommande årens löneförhöjningar slås fast på branschnivå, säger Häkämies. EK har tidigare uttalat att man inte vill se fler helhetsuppgörelser.

Regeringen torde avge sin upplysning rörande de beramade åtstramningarna till riksdagen på onsdag denna vecka. Men det är ingen absolut deadline, eftersom beredningen av berörda lagar tar många månader i anspråk. Sipilä har meddelat om regeringens beredskap att dra tillbaka lagarna, såvida arbetsmarknadsorganisationerna lyckas få till stånd ett alternativt åtgärdspaket också efter det att regeringen har delgett riksdagen sina planer.

C-E Rusk

Gemensam front mot rasism Arbetsmarknadens centrala organisationer påminner om att Finland har förbundit sig till internationella konventioner och ett gemensamt Europa.

Invandringsfientlighet och rasism är inte Finlands lösning på den invandringsvåg som flyktingströmmarna ger upphov till.

I år har mer än 8 000 asylsökande anlänt till Finland. Redan nu är antalet nyanlända dubbelt så stort som det totala antalet under hela fjolåret, och antalet ökar fortsättningsvis.

– En invandrare är alltid också en medmänniska och det är viktigt att bemöta honom eller henne med medmänsklighet. Finländarnas attityder och gemensamma ansvar är extra viktigt i en situation som denna, där människor flyr från sina egna hembygder till okända länder, klimatförhållanden, språkliga miljöer och kulturella sedvänjor, betonar organisationerna.

– Betydelsen av tolerans och samförstånd bör betonas i alla möten där rasism, främlingsfientlighet och hat lyfter upp huvudet: i hemmen, skolorna, på arbetsplatserna eller i hobbyverksamhet. Alla kan göra något och även med små gester kan vi visa att finländarna bryr sig och bär sitt gemensamma ansvar.

Invandrarna stöter på många utmaningar även i arbetslivet. Organisationerna betonar att i Finland har alla anställda samma ansvar, rättigheter och skyldigheter, oberoende av t.ex. etnisk bakgrund, hudfärg, språk eller kön.

Trots det svåra ekonomiska läget och sysselsättningsläge som för närvarande råder behöver Finland ny arbetskraft framöver – även från utlandet.

KT Kommunarbetsgivarna, Finlands Näringsliv EK, Kyrkans arbetsmarknadsverk KyA, Statens arbetsmarknadsverk, akademikercentralen

Akava, fackcentralen FFC och Tjänstemannacentralen STTK har undertecknat ställningstagandet.

C-E Rusk

Löntagarorganisationerna Fackcentralen FFC, tjänstemannacentralen STTK och akademikercentralen Akava betonar tolerans i samhället.

Femårigt personalskydd kan ersättas av omställningspaket Regeringen vill slopa det femåriga uppsägningsskyddet för personalen i anslutning till kommunsammanslagningar. På arbetstagarsidan är man beredd att svälja detta, såvida personalen istället garanteras ett omställningsskydd.

Uppsägningsskyddet kvarstår i kommunsammanslagningar som träder i kraft år 2017, dock så att berörda kommuner kan avtala om att skyddet inte

tillämpas i sammanslagningar som träder i kraft år 2016.

Regeringen tror att ändringen kan uppmuntra kommuner till frivilliga sammanslagningar.

Olli Luukkainen, ordförande för lärarfacket OAJ och förhandlingsorganisationen FOSU, har redan tidigare stött tanken om ett slopat uppsägningsskydd med motiveringen att

detta passiverar arbetsgivarna.

– I stället krävs ett mera dynamiskt omställningsskydd, som kunde innehålla t.ex. olika slags avgångspaket och omskolning. Också företagande kan vara ett alternativ, som kan stöda genom startpaket, säger Olli Luukkainen.

C-E Rusk

3

1.10.2015

ORDförord Nykarleby lärarförening rf sammankallar till höstmöte 23.10 kl 17.15 på Juthbacka herrgård. Kl 18.00 40-års JUBILEUMSFEST. Anmälan till Gun-May.

Universiteten körs ner Jag har under den gångna hösten följt med diskussionerna kring universitetens ekonomiska situation. Klara signaler om sämre tider inom universitetsvärlden har varit vardagliga nyheter. Idén att skriva om universitetens situation fick jag redan då Helsingfors universitets rektor Jukka Kola höll sitt inskriptionstal i slutet av augusti. Efter det har material samlats på hög och med tanke på skrivandet är jag glad över det jag samlat in. Men med tanke på universitetens verksamhet är materialet bedrövligt.

Jukka Kola sade i sitt inskriptionstal att universiteten ska producera ny kunskap och förståelse samt vara fundament för förnyelse och nationell utveckling. Vi är säkert många som anser att Kola har rätt i det han säger. Också undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen sade i sitt svar på oppositionens interpellation kring nedskärningar inom utbildningssektorn fritt översatt att ”vår styrka som ett litet land ligger i bildning, hög kunskapsnivå, innovation och kvalitativ utbildning”.

Då jag speglar detta mot de nyheter jag tagit del av blir ekvationen svårlöst. Enorma sparkrav läggs mot krav på hög kunskapsnivå, ny kunskap och förståelse samt innovation. Utmaningen för våra universitet blir att försöka lösa ekvationen.

Lösningsmodellen som Helsingfors universitet presenterade kan inte vara den väg vi vill gå. Universitet presenterade en lösning som går ut på att minska personalen med 1200 personer fram till år 2020. Universitetssektorn har säkert med tanke på kostnadseffektivitet likartade problem som alla andra utbildningsformer. Det är svårt att spara i fastighetskostnader och personalen utgör den största utgiftsposten. Detta leder till planer på att minska personalkostnaderna, en lösningsmodell som troligtvis alla universitet i vårt land funderar på.

Faktum är att antalet studerande inte kommer att minska i förhållande till personalnedskärningarna. Ur den synvinkeln vill jag lyfta fram två aspekter. Det ena handlar

om kvaliteten på undervisningen och den andra om personalens arbetsbelastning.

Kvaliteten kommer att sjunka då antalet studerande per undervisningsgrupp blir större. Auditorier som fylls till brädden med studerande och där massföreläsningar varvas med tentamina kommer att bli vardag. Undervisning i smågrupper och individuell handledning kommer att marginaliseras. De pedagogiska förnyelserna med målsättningen att bland annat frångå föreläsningar för stort antal studerande kommer att ta stryk av sparkraven.

Personalens ork är inget regeringen funderat över. Att ha en känsla av otillräcklighet och vara medveten om att kvaliteten inte är vad den kunde vara tär på orken. Dessutom kommer masstentamina att leda till arbetsuppgifter som egentligen inte för en högre kunskapsnivå framåt – de ger endast studerande godkänt eller underkänt i kursen.

Finland lyfter vi inte genom att konkurrera med länder som kan massproducera vardagsprylar till ett billigt pris.

Finland lyfter vi genom att förädla kunnandet. Kunskap via kvalitativt god utbildning är en grund för innovation.

Således har vi inte råd att spara inom universitetsvärlden.

Förtroendemannakurs må–ti 5–6.10.2015 i Tammerfors, Scandic Tampere City.

Kyrkslätt lärarförening kallar sina medlemmar till stadgeenligt höstmöte fredag 9.10.2015 kl. 18.00 på Bistromat i Kyrkslätt. Anmälningar tas emot fram till 5.10 (ann-britt.romar@kirkkonummi.fi). I samband med höstmötet bjuds det på en bit mat. Välkommen.

Styrelserna för Raseborgs lärarförening och Hangö lärarförening kallar sina medlemmar till höstmöte med stadgeenliga ärenden tisdag 13.10 kl.17.00 (Raseborgs lf) resp. 17.30 (Hangö lf) på Hotel SeaFront i Ekenäs.

I samband med mötet ordnas en medlemskväll för Raseborgs lf, Hangö lf och Kustvägens lf med aktuella diskussioner och middag. Joakim Häggström och Jens Mattfolk deltar. Anmälningar tas emot av skolombuden.

Välkomna!

Styrelsen sammanträder to–fr 22–23.10.2015 på Magistratsporten 2, Helsingfors.

Närpes-Kaskö lärarförening håller höstmöte med stadgeenliga ärenden på Bistro i Närpes, måndag 26.10.

Mötet inleds med kaffe och smörgås kl. 15.30. Efter mötet följer aktualiteter från FSL och allmän diskussion.

Anmäl till ehellman@narpes.fi senast 9.10.

FSL-Akademi Kurs 3 del 1, fr–lö 6–7.11.2015 Scandic Tampere City, Tammerfors.

Styrelsen sammanträder ti 17.11.2015 i Tammerfors.

Förbundsfullmäktige sammanträder on–to 18–19.11.2015 i Tammerfors.

Har den lokala lärarföreningen haft något för sig?

Eller har det hänt något annat, som är värt att noteras under Lokaltrubriken? Notismaterial kan sändas till C-E Rusk (carl-erik.rusk[at]fsl.fi) och Tom Ahlfors (tom.ahlfors[at]fsl.fi).

I Vasa räds professor Gö-

ran Djupsund, rektor för Åbo Akademis enheter i Vasa och Jakobstad, inte ett eventuellt överutbud av klasslärare, omtalar Vasabladet det 6 september.

Sysselsättningsläget för lärare har överlag försämrats radikalt den senaste tiden och samtidigt kommer en ny svenskspråkig klasslärarutbildning att se dagens ljus i Helsingfors.

Utbildningen är tänkt att ske i ÅA:s och Helsingfors universitets regi.

Ur Vasaperspektiv är det bra att erövra nya marknader och öppna en filial, resonerar Djupsund och kommenterar farhågorna om ett överutbud så här: – Om man absolut ska bo i Smedsby(i Korsholm) och ha jobb inom 20 kilometers radie kan det vara svårt att få jobb, annars inte, lyder Djupsunds analys.

I Borgå kan Anna-Lena Juslin gläda sig över att hon personligen har lockat minst en person till läraryrket, omtalar Borgåbladet

den 5 september. Bbl har träffat Juslin, lektor i fysik och matematik vid Borgå gymnasium, och kollegan Mia Borg, lektor i kemi och matematik.

Borg avslöjar att det var uttryckligen Juslin som fick henne att bli intresserad av naturvetenskap. Efter studier till farmaceut och ingenjör kom Borg slutligen fram till att hon ville bli lärare. Alltså läste hon in de nödvändiga pedagogiska studierna.

Och Juslin? Hon blev i sin tur inspirerad av sin mattelärare Marita Berg-Perälä vid Borgå gymnasium.

I Åbo stundar bistra ekonomiska tider för svenska skolorna, omtalar Åbo Underrättelser den 16 september. Tajta budgetramar ställer till med svårigheter för daghemmen, grundskolorna, gymnasiet och Arbis.

Som lök på laxen ökar antalet barn i förskolan och i grundskolorna, vilket ytterligare sätter press på bl.a. undervisningsgruppernas storlek. Ansvariga

direktören Liliane Kjellman säger att de svenska skolornas sits är värre än de finska bl.a. just på grund av den överraskande stora ökningen av elever.

Karleby kan i värsta fall stå inför en slakt av byskolor, omtalar Österbottens tidning den 9 september.

Som bäst görs en utredning över skolnätet, som torde behandlas av stadsstyrelsen den 8 oktober. ÖT har kollat fullmäktigeledamöternas inställning och det visar sig att majoriteten anser att det är dags att lägga ner svenska skolor. På svenskt håll finns byskolor bl.a. i Rödsö, Vittsar, Öja och Såka.

Kronoby sällar sig till skaran av kommuner som drar ner på skolfinskan, omtalar Österbottens tidning den 12 september.

Från hösten 2016 dras finskundervisning ner till den lagstadgade miniminivån.

För eleverna i åk 8 innebär att de har en s.k. nollperiod då de inte har finska på schemat. ÖT uppger att

också Larsmo överväger att minska på finskan.

I Kronoby säger bildningschefen Leif Jakobsson att det handlar om en sparåtgärd.

– Om man måste vända på varje sten är det här ett sätt, säger Jakobsson.

I Kristinestads gymnasium hoppas rektor Margareta Rissanen innerligt på att hösten inte blir regnig.

Syd-Österbotten omtalar den 19 september att taket läcker och vaktmästaren har fullt sjå att placera ut ämbar och t.o.m. såar när det regnar.

Flera plåtslagare har konstaterat att ett nytt plåttak är enda räddningen. Hålen är för många. Det råder emellertid njugga tider i K:stad och ett nytt tak har inte rymts med i tekniska centralens budgetförslag.

Rissanen hoppas att Museiverket kunde ge ett bidrag, som kunde möjliggöra nödvändiga reparationer.

Den ståtliga skolbyggnaden är uppförd i mitten av 1920-talet.

Styrelsen sammanträder to 10.12.2015 på Magistratsporten 2, Helsingfors.

Finlands Svenska Lärarförbund FSL Järnvägsmannagatan 6 00520 HELSINGFORS (Besöksadress: Magistratsporten 2, 00240 Helsingfors) www.fsl.fi tfn 020 749 54 60 E-post till anställda: fornamn.efternamn@fsl.fi

Medlemmarna ombeds i första hand vända sig till den egna lokala förtroendemannen i frågor som rör bl.a. löne- och anställningsvillkor.

Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 020 749 54 65 Ombudsman Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Förbundsekonom Agneta Roine, tfn 020 749 54 66 Informatör Martina Landén-Westerholm, tfn 020 749 54 63 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64 Arbetslöshetsärenden och frågor rörande t.ex. alterneringsledighet sköts av Lärarnas arbetslöshetskassa, www.opetk.fi Tfn 09 2294 4100.

A-kassans telefontider: måndag till torsdag kl. 9–15.

Grundlig information om arbetslöshetsskydd, beräkningen av inkomstrelaterade dagpenningar m.m. på Arbetslöshetskassornas samorganisations hemsida www.tyj.fi Kontaktuppgifterna rörande tidningen Läraren finns på sista sidan.

Nästa nummer av Läraren utkommer den 8.10.2015.

4

1.10.2015

Antonia Prinsén (t.v.) och Anna Nylund försvarar lärarstuderandenas intressen i Finlands svenska lärarstuderandes förening. Aktuella frågor just nu är försämrade arbetsvillkor för nya lärare i huvudstadsregionen och den nya lärarutbildningen i Helsingfors. De anser att beslutet att inrätta en ny utbildning där är förhastat.

Oro för framtiden ger FSLF nya medlemmar Det händer mycket just nu inom det finländska utbildningsfältet. Just nu är det främst negativa saker i form av ekonomiska nedskärningar som diskuteras livligt. Åbo Akademis fakultet för pedagogik och välfärdsstudier är inget undantag. Här pågår en ständig debatt och bevakning av situationen på fältet.

”

Vi följer aktivt med den svåra situation som pågår som bäst. För tillfället är det ganska tungt att vara engagerad och det är definitivt ingen trevlig stund att läsa tidningar och följa med nyhetsflödet. Jag är orolig för utbildningssektorn och också för min egen framtid som lärare, säger Anna Nylund, ordförande för Finlands svenska lärarstuderandes förening, FSLF. Hon får medhåll av studiekompisen och styrelsemedlemmen Antonia Prinsén.

– Skolorna påverkas mycket negativt av inbesparingar för där märks de direkt. Ibland känns det nästan som om det vore lättare att stänga in sig i en liten bubbla och bara fokusera på studierna, säger hon.

Trots att det är dåliga tider blickar Anna och Antonia framåt och arbetar för att bevaka lärarstuderandenas intressen.

– Det är givande att aktivera sig i de här frågorna och FSFL har många medlemmar. Som bäst har vi en rekryteringskampanj och i väskan har jag en hel bunt med namn på nya medlemmar.

– Jag upplever att intresset för FSFL är större än normalt och jag tror att en orsak kan vara att många känner viss oro inför framtiden. Det finns ett behov av och en efterfrågan på vår verksamhet, säger Nylund.

En fråga som är aktuell är de

försämrade anställningsvillkoren för nya lärare i många kommuner i huvudstadsregionen. En del kommuner har infört ett förfarande där nya lärare anställs först från den första arbetsdagen – inte från den 1 augusti.

– Det här tycker vi inte om och många har reagerat på de försämrade anställningsvillkoren som gör att nyanställda lärare går miste om en halv månadslön. Ingen ska arbeta oavlönad i två veckor, vilket nya klasslärare som anställs i en sådan här kommun nu är tvungna att göra eftersom de inte kan komma oförberedda till en ny arbetsplats, säger Prinsén.

De har förståelse för att många kommuner måste spara pengar, men att försämra villkoren för nya lärare är fel väg att gå, anser de. I synnerhet i kommuner i huvudstadsregionen som har problem med att locka behöriga lärare till sig.

– Hur ska den här strategin öka kommunernas chanser att få behöriga lärare, frågar de sig.

En stor del av tjänsterna är dessutom timlärartjänster, poängterar de.

– De flesta som söker en tjänst vill ha trygghet och inte en timlärartjänst. Som ny lärare måste man bedöma fördelar och nackdelar. Är det bättre att söka en tjänst i Österbotten som inte är en timlärartjänst och samtidigt ha en hyra som är hälften lägre.

– Allt det här vägs in när en ny

lärare funderar på var han eller hon ska börja jobba, säger Prinsén.

Beslutet var förhastat En annan diskussion som går het är planerna på en ny lärarutbildning i Helsingfors. Åbo Akademis styrelse gav i våras grönt ljus för utbildningen som ska ordnas i samarbete med Helsingfors universitet.

Om den externa finansieringen löser sig kör den nya utbildningen igång nästa höst.

– Det finns både för- och nackdelar med att ha ytterligare en permanent klasslärarutbildning i Svenskfinland. Men när jag analyserar frågan tycker jag att det var ett förhastat beslut. Det finns redan en behörighetsgivande utbildning i Helsingfors och frågar du mig är det en enda soppa, säger Nylund.

Hon framför flera olika argument och hänvisar bland annat till en undersökning i Hbl som visar att situationen med obehöriga

lärare i södra Finland inte är lika prekär som man trott.

– De stora skolorna i skolorna i södra Finland har det ganska bra ställt. Det är huvudsakligen mindre skolor i huvudstadsregionen som har problem med rekryteringen av behöriga lärare. Då kan man fråga sig om det finns behov av en ny utbildning, säger Nylund.

De frågar sig också var lärarstuderande ska göra sin praktik. Som det är nu finns ingen svenskspråkig övningsskola i huvudstaden.

– Men det finns en i Vasa och den fungerar utmärkt. Ska studerande i Helsingfors öva i Vasa?

Eller hur är det egentligen tänkt?

Båda poängterar att det är viktigt att det förs en saklig debatt och att alla parter håller sig till fakta.

– Frågan om en lärarutbildning i Helsingfors är mångfacetterad och det finns olika aspekter. Men utifrån de fakta som finns ifrågasätter vi den nya utbildningen, men vi motarbetar inte heller beslutet, säger de.

Länk till FSL FSFL har i allmänhet 320–340 medlemmar. Föreningen kan beskrivas som en länk mellan lärarstuderande, fakultetspersonal och Finlands svenska lärarförbund, FSL. – Vi skapar kontakter mellan våra medlemmar och ordnar aktiviteter för dem. Vi har också kontakt med facket och för en dialog med personalen på fakulteten.

Man kan säga att vårt syfte är att föra en trepartsdialog, förklarar Nylund.

Nylund och Prinsén är nöjda med FSL:s intressebevakning.

– Ytterst sällan har vi olika åsikter och vi har en bra kontakt med förbundet. När vi har haft idéer har facket varit tillmötesgående och hjälpt oss genomföra dem, säger de.

Text och foto: Christoffer Thomasfolk

5

1.10.2015

Rungande nej till regeringen – Lagstiftningen bör stå på den svagares sida.

Akava är emot tvingande lagar och för avtalssystemet. Män och kvinnor är värda sina l ö n o ch s e m e s t r a r, dundrade Akava-ordföranden Sture Fjäder, då han talade inför en publik bestående av ca 30 000 demonstranter.

– Regeringen inte bestämma om priset på finländskt arbete. Det ska arbetstagare och arbetsgivare förhandla om, sade Fjäder och krävde att regeringen drar tillbaka sin tvingande lagstiftning Ak ava, STTK och FFC stod som arrangörer för den massiva de-

monstration, som fyllde Järnvägstorget i Helsingfors fredagen den 19 september. Facken gjorde gemensam sak och uttalade ett tydligt nej till regeringens bistra åtstramningsåtgärder.

Det kvinnliga inslaget i demonstrationen var påfallande stort. Det har

sin förklaring i att regeringens lagpaket, som bl.a. inbegriper stympad semesterrätt, sämre övertids- och söndagsersättningar och skärpt sjukkarens, slår hårdast mot offentligt anställda kvinnor och kvinnor överhuvudtaget i låglönebranscher.

Vid sidan av den stora

demonstrationer lade uppskattningsvis ca 300 000 arbetstagare runt om i Finland ner arbetet under två timmar eller hela dagen denna fackliga aktionsdag.

Mera om läget på arbetsmarknaden på sid.2.

Text: Carl-Erik Rusk Foto: Tom Ahlfors

6

1.10.2015

KOLUMNEN

Inga aktiva lockoutplaner Katarina von Numers-Ekman är modersmålslärare och finlandssvensk läsambassadör.

Gäst i skolan Skolan är en dynamisk arbetsplats där det händer hela tiden.

Men samtidigt springer man runt i en egen liten värld som begränsas av staketet runt gården och de fastspikade rutinerna. Det har nu gått ett drygt år sedan jag steg ut ur mitt eget klassrum för att resa runt och besöka finlandssvenska skolor som läsambassadör. Och att få se skolvardagen ur besökarens perspektiv har varit intressant.

När man stiger in i en främmande finlandssvensk skola känns mycket bekant – och det är bra, för jag tänker att det säger något om vårt förhållandevis jämlika skolsystem. Men som gäst ser man ändå vissa saker med andra ögon än de som jobbar på skolan.

Ett konkret exempel är att de som planerar skolområden och skolhus ibland glömmer att också andra än personalen, eleverna och deras familjer besöker skolan. Förvånansvärt ofta saknas nämligen skyltning vid vägen och långt ifrån alla skolor har namnet tydligt skrivet på ytterväggen. Ingångarna är många och inte sällan har jag tassat runt byggnaden på jakt efter något som liknar en huvudingång. (Man vill ju helst inte hamna i slöjdsalen eller omklädningsrummet.) Att hitta lärarrummet är inte heller någon enkel uppgift, men som tur är finns det artiga elever som berättar vilken dörr i vilken korridor man ska knacka på.

Och av alla platser i en skola är väl ingen så mytomspunnen som just lärarrummet. Det sägs till exempel att en utomstående som stiger in genom lärarrummets dörr genast kan förnimma om stämningen i kollegiet är dålig. I början av mitt uppdrag var jag faktiskt lite uppmärksam på det där och gjorde jämförelser med min egen skola. Men fast jag nu har besökt uppskattningsvis femtio olika lärarrum i Svenskfinland har jag inte en enda gång känt av någon kylig atmosfär. Med tanke på hur högt tempot i en skola är och hur få riktiga pauser en lärare har under sin arbetsdag är det ett under att jag så många gånger fått vara med om pratglada kaffestunder med blåbärspaj eller annat gott. Lärarna och rektorerna i de finlandssvenska skolorna är sociala människor som tar hand om sin gäst på bästa möjliga sätt. Många är de som skjutsat mig till tåg, ordnat med middag på den lokala restaurangen eller till och med bjudit mig hem till sig.

Också eleverna är sig lika på olika håll i Svenskfinland.

Både i små byskolor och stora tätortsskolor lyssnar de uppmärksamt på vad man har att säga – en tacksam aspekt av att vara gäst i skolan. De yngre vill gärna prata om allt möjligt vid lunchen eller i korridoren efter lektionen. (En gång fick jag till och med skriva autografer med lila glitterpenna.) Bara elevernas dialekter och andra talspråkliga variationer skvallrar om var man befinner sig. Än så länge är ju också den låga andelen elever med invandrarbakgrund en gemensam nämnare för de flesta finlandssvenska skolor.

De iögonfallande skillnaderna mellan skolorna har inget att göra med det sociala samspelet mellan människorna eller med pedagogiken. Jag tänker att man faktiskt kan tala om en finlandssvensk skolkultur, trots de geografiska avstånden.

Nej, det handlar om att vissa skolor är så mycket sämre utrustade än andra, vilket förstås inte är ett specifikt finlandssvenskt problem. Det handlar bland annat om uppenbara renoveringsbehov, obefintliga skolbibliotek och otillräcklig itutrustning. Och som gästande läsambassadör kan man ibland tänka att det kanske är bra att eleverna inte vet hur fräscha skolor med elektroniska skrivtavlor och pekdatorer, välförsedda bibliotek och inspirerande skolgårdar det kan finnas på annat håll.

Imponerande och en bra signal att ni vill i tidningen Läraren ta upp arbetsmarknadsfrågor och även deltog på Kommunmarknadens seminarium för att sedan skriva om innehållet i debatten. Seminariet handlade om samhällsavtalet, regeringens sparåtgärder och de kommunala kollektivavtalens framtid.

Jag vill gärna kommentera er skrift. Tyckte nog att artikeln fått en intressant rubrik i er redaktion!

Man kan som läsare få en ganska hård och ensidig bild av hur vi

tänker här på KT Kommunarbetsgivarna. Det var min meddebattör som tog upp ämnet Danmark och lockout, så det var inte ett ”nyckelbudskap” jag hade med mig, när jag deltog i debatten. Vi har inte aktivt funderat på lockout som lösning på lärarnas arbetstidsdilemma, vilket man kan tro när man läser artikeln. Denna ”koppling” förstärks dessutom av att OAJ:s förhandlingsdirektörs intervju om årsarbetstider är på samma uppslag med referatet av seminariet ifråga. Årsarbetstidsreformen är vik-

tig för våra arbetsgivare – men det igen har inget att göra med minskandet av kollektivavtal, som man nu kan förstå, att jag påstått.

Nytänkandet kring arbetstider är en eventuell intern förnyelse av UKTA-avtalet – inte ett ställningstagande till att UKTA-avtalet inte skulle finnas i framtiden.

Henrika Nybondas-Kangas

Förhandlingschef, KT Kommunarbetsgivarna

Lättvindigt om lockout KT:s förhandlingschef Henrika Nybondas- Kangas uttalar sig mycket lättvindigt om lockout av lärarna i Tidningen Läraren 17.9.2015. Hon säger att hon känner till det danska systemet och lockouten av lärarna i Danmark våren 2013 och att det är något som KT kan fundera på. Är det faktiskt så att den kommunala arbetsgivaren kan tänka sig en lockout modell Danmark 2013 i Finland, där lärare och elever stängs ute från sina arbetsplatser under en månads tid, och där arbetsgivaren och regeringen

tillsammans försämrar lärarnas arbetsvillkor med tvång?

Jag trodde KT var en förhandlingsorganisation, som förhandlingsvägen vill hitta de bästa arbetsvillkoren tillsammans med lärarna så att de har de bästa möjligheterna och förhållandena för att utöva och lyckas i sitt uppdrag att fostra morgondagens medborgare. Jag trodde att KT enligt den nordiska modellen vill förhandla på jämbördig bas för att uppnå avtal som tillfredsställer alla parter och där utgångspunkten är äkta, förutsättningslösa förhandlingar

utan yttre inblandning.

Lockout och tvång är troligen det effektivaste sättet att förstöra förhandlingsklimatet och förtroendet mellan parterna under en lång, lång tid. Fråga Danmark!

Står faktiskt hela KT bakom det som Henrika Nybondas-Kangas säger?

Anders Rusk

Generalsekreterare Nordiska Lärarorganisationers Samråd

Bästa pensionärsmedlemmar i VSL!

Vasa svenska lärarförening firar detta år sitt 40-årsjubileum. Ni har alla varit med och bidragit till föreningens verksamhet och utveckling.

Föreningen vill därför uppmärksamma Er genom att bjuda

på jubileumslunch måndagen den 5 oktober kl 13.00 på restaurang Panorama. Samma dag firas den internationella lärardagen; en gång lärare alltid lärare!

Anmälan helst senast den 28 september. Anmälan sker lämpli-

gast till Benita Kavander (ställföreträdande lunchvärdinna) på bkavande@abo.fi eller 0400 957 926.

Varmt välkomna!

Inger Nabb, ordförande Camilla Forsberg, sekreterare

Rektorns arbete

Räcker din arbetstid till?

Till rektorns arbetsuppgifter hör bland annat att sköta skolans ekonomi, att leda och stödja personalen, att hålla utvecklingssamtal med personalen, att handha införskaffningar till skolan, att ansvara för skolans fastigheter, att leda skolan pedagogiskt och ansvara för samplaneringen, att ansvara för räddningsplanen, krisplanen och elevhälsoplanen, att leda och delta i möten och träffar, att sköta kontakter till vårdnadshavarna, att i största allmänhet fungera som bollplank för skolans lärare i pedagogiska och andra frågor.

Listan fortsätter, men utrymmet tar slut. Kanske också din arbetstid som är byråarbetstid. Tjänsterektorerna har flexibel arbetstid på 36 timmar och 15 minuter som ska anpassas till skolans verksamhet.

Hur fungerar din arbetstidsplan?

Sedan läsårets början följer alla rektorer inom den allmänbildande utbildningen en arbetstidsplan. Planen ska du regelbundet följa upp tillsammans med

din chef. Vid behov ska du justera planen så att den motsvarar din verkliga arbetssituation. Fundera över vilka uppdrag som är särskilt tidskrävande. Kan de här uppdragen eller andra arbetsuppgfiter omfördelas eller omorganiseras på något sätt?

Berätta för FSL om ditt arbete

Är du rektor i en skola med årskurserna 1-9 eller 7-9?

Om ja, ringer vi dig snart. FSL vill veta mera om din arbetsbild. Därför gör vi under hösten en undersökning kring rektorernas och platschefernas arbetsuppgifter. Hjälp oss gärna att få viktig information för rektorernas intressebevakning.

Kontakta oss

Hur kan FSL stödja dig i din rektorsroll och i ditt arbete? Kontakta gärna FSL:s kansli eller din förtroendeman om du vill diskutera din arbetssituation eller om du behöver råd och stöd i anställnings- och ansvarsfrågor.

Rektorer med gränser Finlands Svenska Lärarförbund FSL www.fsl.fi

7

1.10.2015

Låt återvinningsinformationen cirkulera!

Att återvinna pantförsedda dryckesförpackningar är något som alla elever känner till. Det gör det enkelt att prata om betydelsen av återvinning och om materialåtervändning till exempel under lektioner i miljö- och naturkunskap, biologi, kemi, matematik, samhällslära eller huslig ekonomi.

Undervisningsmaterialet Pantresan riktar sig främst till elever i grundskolan och de kan fritt användas i undervisningen.

Du kan kostnadsfritt ladda ner och beställa materialet på www.palpa.fi/skolor Håll en konkret och intressant lektion om återvinning eller låt eleverna jobba själva!

1,7 MILJARDER MILJÖINSATSER ÅRLIGEN

Undervisnings ns materialet fin a även på finsk och engelska kouluille www.palpa.fi/ hools sc www.palpa.fi/

• Ett uppgiftshäfte för eleverna • En PowerPoint-presentation • En frågetävling • Bakgrundsmaterial för läraren

Utbildning ger framtid.

Sara Kemetter Lagtingsledamot/ ped. mag.

129 Din röst i Ålands lagting

Nordiskt material om minskat avfall Det vi köper idag blir avfall imorgon. Prognoser pekar på att vi i Norden kommer att ha dubbelt så mycket avfall 2030 som vi har idag om vi inte förändrar våra produktions- och konsumtionsmönster. I Finland är vi bra på källsortering och återvinning, men det räcker inte. Avfall behöver förebyggas för att avfallsmängderna ska minskas.

Nordiska ministerrådet anser att det är viktigt att få mer fokus på hur vi i Norden kan öka medvetenheten om avfallsförebyggande och hållbar konsumtion, även i skolundervisningen. Därför har Nordiska ministerrådet låtit ta fram både ett lärarmaterial och ett elevhäfte på de flesta nordiska språk. Materialet är i första hand tänkt att användas elektroniskt.

MöllerSalmela stärker läslust Finnish Reading Association, FinRA har utsett Agneta Möller-Salmela i Hangö till mottagare av det årliga priset ABC-tuppen. Bibliotekarien Agneta MöllerSalmela mottar priset som erkänsla för hennes inspirerande arbete för läsglädje inom projektet Läslust och hennes arbete som bibliotekarie i Hangö. Priset överräcktes på den Internationella läskunnighetens dag 8 september 2015 i Villa Kivi i Helsingfors vid ett seminarium arrangerat av Jyväskylä universitet, Läscentrum och FinRA. ABC-tuppen har delats ut sedan 1981. Bland tidigare pristagare finns författaren Märta Tikkanen, professor Pekka Niemi och bibliotekarien Elspeth Randelin.

Agneta Möller-Salmela.

8

1.10.2015

Behöriga lärare ger bättre resultat Tjuven tog bagarens pengar och smet.

Visst är den rolig, den här klassiska vitsen som man skrattade gott åt i barn- och ungdomen.

Nu funkar den tyvärr inte mer.

Om en vits säger Wikipedia följande: ”Traditionellt består vitsens humoristiska poäng av en ordlek, oftast i form av att samma ord kan ha flera betydelser.” Ordet vits sägs härstamma från fornhögtyskans ”wizz”i som betyder förstånd eller vetande.

Hur som haver, vitsen i ingressen är inte längre särdeles gångbar om man skall tro resultaten av utvärderingen av lärresultaten i modersmål i åk 9, som gjorts av NCU, det nationella centret för utbildningsutvärdering.

Få skulle nämligen förstå den vitsen längre.

I det material de drygt 1300 skoleleverna testades med fanns nämligen en uppgift som gick ut på att ge två olika betydelser för meningen ”Det var en gång två bagare och en smet”.

Inte ens hälften av de testade eleverna i åk 9 lyckades göra det! 47 procent för att vara exakt.

Chris Silverström är specialplanerare och Harri Peltoniemi direktör på NCU, Nationella centret för utbildningsutvärdering som nu fungerat i ett drygt år.

Enligt deltagarna i testet kunde den här meningen betyda t.ex. ”Två bagare tävlar med varandra” eller ”Att smeten kunde vara en levande person”.

Eller, kort och gott: ”Det är en saga”.

Den dubbla betydelsen av ordet (homonymen) ”smet”, är alltså obekant för de flesta nior i Svenskfinland.

Vissa skillnader i resultatet för just denna uppgift kunde specialplanerare Chris Silverström på NCU märka med avseende på om eleven talar enbart svenska hemma eller ganska sällan talar svenska hemma. De förstnämnda klarade uppgiften till 50 procent,

den senare gruppen bara till 25 procent.

För resultaten överlag spelade språket hemma inte så stor roll.

Det gjorde däremot bland annat lärarens behörighet och föräldrarnas utbildningsnivå. Behörig lärare ger bättre resultat för eleverna, hög utbildningsnivå (studentexamen) hos föräldrarna ger bättre resultat för barnen.

Utvärderingen bestod av en pappersdel och en digital del samt underområdena språkkännedom och skrivande, vilket innebar bland annat brev och insändare. Resultaten i pappersdelen och den digitala delen

följde samma trender.

I språkkännedom nådde de elever som deltog i den pappersbaserade utvärderingen i genomsnitt 58 procent av det maximala antalet poäng. Resultatet i skrivande blev 60 procent rätt.

Det förekom också stora skillnader i resultaten mellan elever som hade för avsikt att fortsätta skolgången i gymnasium och elever som siktade på yrkesutbildning. I all synnerhet gällde detta pojkar.

– Med tanke på att många arbetsuppgifter förutsätter god skrivförmåga också inom mer praktiska yrken är detta ett resultat som måste tas på yttersta allvar, noterar författarna som en slutsats.

Rapporten presenterar även några utvecklingsförslag. För lärare bör exempelvis inledas en brett upplagd fortbildning kring skrivundervisningen. Också språkmedvetenheten bör förstärkas i skolan och det är viktigt att i skolan betona alla vuxnas roll som språkliga modeller och språklärare i sina respektive ämnen. Språket på kemilektionerna är precis lika viktigt som under modersmålslektionerna.

Rapporten finns att läsa in extenso på karvi.fi/sv.

Text och foto: Tom Ahlfors

TA RYMDEN IN I KLASSRUMMET

ann-catherine.henriksson@abo.fi

kristian.smedlund@oph.fi

esero.no

FORTBILDNINGSKURSER FÖR NORDISKA LÄRARE 2016 Kurserna är riktade till ämneslärare och även klasslärare som undervisar i biologi, geografi och fysik i grundläggande utbildningen eller i gymnasiet.

Kurserna är nät- och fältbaserade. I varje kurs ingår en fältsamling på 4-5 dagar, som genomförs i Luleå, Köpenhamn, på Svalbard eller på Andøya (Norge). Varje kurs ger 10 studiepoäng / ECTS. Alla kurser är avgiftsfria. Vidare täcks uppehållskostnaderna för fältsamlingen helt och reseutgifterna dit med 50 % av Nordic ESERO.

ÅRGÅNG 41 (122). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. UTGIVARE Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. REDAKTION Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, besöksadress Magistratsporten 2, 00240 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, 050 516 06 75, e-post carl-erik.rusk[at]fsl.fi.

REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

Hemsida www.fsl.fi/lararen Nättidning issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). ANNONSPRISER 3,10 euro/spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 73 euro, 1/2 år 41 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. KSF Media Ab, 2015.