Läraren 19 2013

1894–2013

120 årgången

Carl-Erik Rusk

26.9.2013 Nr 19 Tjugolapp blir aningen större Arbetsmarknadens centralorganisationer löste den 18 augusti tvisten om hur den utlovade allmänna förhöjningen om 20 euro, som ingår i förhandlingsresultatet rörande ett tvåårigt centralt avtal, bör tolkas.

I avtalsförhandlingarna har förekommit olika åsikter om vad som egentligen avses med denna förhöjning. Handlar det om en förhöjning av grundlönen eller slutlönen? Om grundlönen höjs med detta belopp bör också andra lönedelar påverkas, hävdade arbetstagarna. Tolkningstvisten har varit särskilt akut inom den kommunala sektorn och sålunda har bl.a. lärarfacket OAJ kraftfullt krävt att också lönetilläggen påverkas.

Alltså gällde det för centralorganisationerna, som har sytt ihop förhandlingsresultatet, att slå sig ner och förtydliga denna avtalsdetalj. Tolkningen följer långt arbetstagarnas syn, vilket t.ex. för lärarna innebär att 20 euro de facto blir ett par euro större.

Det handlar om en allmän förhöjning.

Dock kan avtalsparterna inom olika branscher komma överens om att pengarna ombildas till en kostnadseffekt, som används på avvikande sätt.

De egentliga avtalsförhandlingarna fortsätter. Siktet är ställt på den 25 oktober.

Då möts centralorganisationerna för att avgöra huruvida tillräckligt många avtalsområden berörs av det centrala avtalet om 2+1 år.

Fler män väljer dansk lärarbana Också i Danmark råder det brist på manliga lärare, men nu lockar läraryrket fler män. I höst utgjorde männen 42 procent av de nya lärarstuderandena, medan kvinnornas andel var 58 procent. Sedan 2010 har de manliga studerandenas andel ökat med 2 procentenheter.

Fler förstelärare

Arkitektur & skola

Inget diffust och högtflygande Vera Schulman jobbar som klasslärare, men är utbildad arkitekt. Hon ordnar nästa vår en avgiftsfri fortbildningsdag i arkitekturpedagogik för svenskspråkiga lärare.

– Arkitekturpedagpogik är en länk mellan skola och arkitektur, säger Schulman. Läs om detta på mittuppslaget.

I Sverige lovar regeringen satsa extra pengar under åren 2014–17 på karriärtjänster för lärare. Dagens 4 000 ska bli 17 000 förstelärartjänster. En del av dessa nya karriärtjänster ska gå till skolor i särskilt utsatta områden.

– Jag gläds över denna kraftiga satsning på fler karriärtjänster i grundskolan och i gymnasiet, säger Bo Jansson, ordförande för Lärarnas riksförbund LR. – Syftet är att lärare ska kunna göra lönekarriär och att lärares lönenivåer ska öka stadigvarande. Att lönepåslaget blir en del av lönesumman är viktigt för alla lärare, inte bara för dem som blir förstelärare eller lektor, säger Bo Jansson.

Totalt satsar regeringen 3,9 miljarder på skolan åren 2014–2017. Förutom att fler lärare ska få möjlighet att göra lönekarriär, så ingår bland annat en matematiksatsning och en läs- och skrivsatsning.

2

26.9.2013

KT vill ha lokal flexibilitet

ledareN Chefredaktör Carl-Erik Rusk.

Nödlösningar Här intill finns ett referat från Kommunarbetsgivarna KT:s seminarium, som i första hand riktade sig till kommunpolitiker och bildningschefer. Stämningen var dyster, för seminariet tog denna gång fasta vid de vidlyftiga nedskärningshot som kommunerna står inför.

Eftersom personalkostnaderna står för en ansenlig del av kommunernas utgifter är det naturligt att just dessa kostnader har hamnat i fokus. Nu, och för all del också tidigare, har KT traditionellt fört fram budskapet om kommuner och samkommuner som trygga arbetsgivare, som i rätt ringa mån har förlitat sig på uppsägningar och permitteringar.

Forskningschef Margareta Heiskanen dristade sig tom. kritisera fackorganisationerna och medierna för att överdramatisera de kommunala permitteringarna. Hon pekade på att dessa är långt mera allmänna inom näringslivet. Fast innerst inne insåg hon självfallet att analogin haltar betänkligt. Kommunerna producerar i första hand service, medan privata sektorn ofta sysslar med produktion av varor.

När beställningsböckerna är tomma är permitteringar ett sätt att jämna ut konjunkturerna i väntan på bättre tider. I kommunerna är behovet av service rätt jämnt och liknande fluktuationer som inom industrin förekommer inte.

Markku Jalonen, arbetsmarknadsdirektör KT, kan inte i detta skede veta vad statens besked om att banta kommunernas finansiering egentligen innebär. Alltså valde han vid seminariet att värma upp skåpmat, som i detta fall heter flexibla lokala lösningar.

Vad är det? Oftast handlar det om s.k. sparavtal, som t.ex. går ut på att byta ut semesterpenningen eller en del därav mot ledighet. Det låter rätt enkelt tills man ställer två logiska följdfrågor: när ska dessa extra ledigheter tas ut? Och vad innebär frånvaron av personal för verksamheten i t.ex. skolorna?

Förhandlingschef Henrika Nybondas-Kangas vid KT tillstod att bytet av semesterpenning mot ledighet är det enklaste sättet att spara för kommunerna. Resultaten kommer snabbt och det behövs inga krångliga juridiska prövningar och liknande. Permitteringar är sedan en mycket mera besvärlig väg att gå, speciellt när det gäller undervisningssektorn.

Men är detta verkligen rätt väg att gå? Kommunerna står inför synnerligen stora utmaningar och provisoriska lösningar, såsom just permitteringar och sparavtal, hjälper inte när problemen är av strukturell art.

Utmaningen ligger i att definiera kommunernas grundläggande uppgifter och fokusera på dessa. Snacket om flexibla lokala lösningar, alltså lönesänkningar, bär därför inte långt, eftersom liknande lösningar i själva verket urholkar kommunernas grundläggande uppgifter, såsom undervisning och vård.

För lärarna faller Jalonens krav om flexibla lokala lösningar inte i god jord. Lärarfacket OAJ har konsekvent sagt nej till lokala sparavtal, som t.ex. innebär byte av semesterpenning mot ledig tid. Liknande lösningar leder till kaos i skolarbetet och lärarna ska inte själva bidra till detta kaos.

Hållningen ligger väl i linje mot motståndet mot permitteringar av undervisningspersonal. Eleverna har rätt till läroplansenlig undervisning och trygg skolmiljö. Det förutsätter att lärarna ges möjlighet att fullfölja sitt uppdrag och vara närvarande i skolan.

Svårare än så är det inte.

Kommunarbetsgivarna efterlyser ökad flexibilitet från fackligt håll för att få bukt med de ekonomiska bekymren.

– Organisationsbeslut, som förbjuder lokala avtal, rimmar illa ihop med dagens problem i den kommunala ekonomin, sade Markku Jalonen, arbetsmarknadsdirektör vid Kommunarbetsgivarna KT. Jalonen medverkade vid ett arbetsmarknadsseminarium, som ordnades i samband med Kommunmarknaden i Helsingfors i mitten av september.

Läget är eländigt i många kommuner, som söker sparobjekt med ljus och lykta. Eftersom personalkostnaderna i snitt motsvarar knappt hälften av kommunernas utgifter riktas blickarna mot personalen.

Regeringens färska strukturprogram lägger dessuom sten på kommunernas börda, såtillvida att kommunerna förväntas minska sina kostnader med ca två miljarder euro. Enligt Jalonens uppskattning motsvarar sparbetinget 40 000 kommunalt anställdas arbetsinsatser.

– Vi talar om synnerligen dramatiska nedskärningar i personalkostnaderna. Vi talar om liknande ingrepp som under krisen på 1990-talet, sade Jalonen.

En del kommuner har permitterat personal i år och flera kommuner har varslat om permitteringar i år eller nästa år.

Forskningschef Margareta Heiskanen sade emellertid att kommunernas permitteringar i år och under de senaste åren ligger långt från den nivå, som nåddes t.ex. under år 1993.

– Då permitterades 21,6 procent av den kommunalt anställda personalen, upplyste Margareta Heiskainen.

Hittills har kommunerna kunnat dra ner på personalutgifterna främst genom pensionsavgångar och rekryteringsförbud. Dessa metoder räcker nödvändigtvis inte längre, anser Jalonen, utan nu måste möjligheterna till lokala avtal inom kommunsektorn utnyttjas fullt ut.

I sista hand tar kommunerna till permitteringar och uppsägningar.

– Arbetsdomstolen lanserade en proportionalitetsprincip, som var ny för oss, sade Henrika Nybondas-Kangas, förhandlingschef vid KT, då hon gav sin syn vad arbetsgivarna måste komma ihåg i samband med permitteringar.

Hon talade om Arbetsdomstolens principiellt viktiga och färska domslut rörande Lempääläs (sv.

Lembois) permittering av lärare

under påsktiden 2010.

Lärarfacket OAJ och förhandlingsorganisationen FOSU vände sig till Arbetsdomstolen och ansåg att det handlade om en s.k. okynnespermittering.

Arbetsdomstolen ansåg att permittering bör gälla arbetstid och lärare kan inte permitteras då skolarbetet är avbrutet. I detta fall permitterade Lempäälä lärare under påsken, så att permitteringen gällde två arbetsdagar, medan tjänsteinnehavarna gick miste om lönen för sex dagar. Arbetet och fritiden stod inte i proportion till varandra under permitteringstiden, ansåg Arbetsdomstolen, som dömde kommunen till böter för brott mot tjänstekollektivavtalet. Också Kommunarbetsgivarna KT dömdes till böter för att inte ha fullföljt sin övervakningsskyldighet.

Det här var förstås besk medicin för KT. Alltså manande NybondasKangas till noggrannhet i kommunerna när det gäller permitteringar.

Speciellt gäller det permitteringar av anställda inom barnskyddet och utbildningssektorn.

Också vid permitteringar måste kommunerna se till att läroplanen följs och att elevernas rätt till undervisning tryggas.

C-E Rusk

Rättelse:

Förvaltningsdomstolen i Åbo underkände uppsägningsgrund Åbo förvaltningsdomstol hävde i april Pargas stadsstyrelses beslut att säga upp rektorn för Våno skola.

Stadsstyrelsen sade upp rektorn efter det att sagda rektor av såväl tingsrätten som hovrätten dömts för misshandel och brott mot tjänsteplikt.

I Läraren nr 10/2013 uppgavs felaktigt att förvaltningsdomstolen inte tog ställning till själva brottet, utan endast uppsägningen. I själva verket anser förvaltningsdomstolen att stadsstyrelsen inte hade grund för uppsägningsförfarande.

Domstolen tog alltså inte endast

ställning till uppsägningsförfarandet, utan också grunderna för detta.

Rektorn hade i november 2009 gripit tag i en elev i samband med en kvarsittning. Rektorn fick först en varning av arbetsgivaren och ett halvt år senare, efter tingsrättens dom, avstängdes rektorn från tjänstgöring.

Enligt vedertagen rättspraxis kan en arbetsgivare inte som uppsägningsgrund åberopa samma gärning som legat som grund för en varning, fastslår förvaltningsdomstolen. Alltså fastslår förvalt-

ningsdomstolen att beslutet att säga upp rektorn är lagstridigt.

I den bedömning, som fogats till domslutet, konstaterar förvaltningsdomstolen ytterligare att domslutet från tingsrätten inte kan betraktas som ett sådant skäl som arbetsgivaren kan åberopa som uppsägningsgrund.

Rektorn har stötts av lärarfacken FSL och OAJ. C-E Rusk

Allt svårare balansgång mellan arbete och fritid Ju mera frihet i arbetet desto svårare är det att frigöra sig från arbetet. Så sammanfattade forskaren Christin Mellner vid Stockholms universitet sitt budskap, då hon medverkade vid de nordiska akademikerorganisationernas sammankomst Akademikerforum i danska Frederiksdal i slutet av augusti.

Akademikercentralerna, alltså bl.a. Akava, samlas till konferens vart tredje år för att diskutera och belysa aktuella frågor.

Arbetstiden och framförallt olika sätt att se på denna utgjorde en central fråga, berättar Jenni Karjalainen, sakkunnig vid Akava, på

akava.fi.

Flexibla arbetstider är populära, men hur är det egentligen med fritiden? Gränsen mellan arbete och fritid blir allt mera flytande. Det här gäller i hög grad just högutbildade grupper.

Christin Mellner sade att gränsdragningen allt mera förs över till individerna. I praktiken innebär detta arbete också på veckoslut.

Många sakkunniga jobbar även fast de är sjuka, eftersom de vet att arbetet i annat fall Mellner är doktor i psykologi och arbetslivsforskare vid psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. Hon har engagerat sig

just i frågan om gränsdragningarna mellan arbetet och fritiden.

Hennes forskning visar att den stora majoriteten, närmare bestämt 82 procent, av arbetstagarna alltjämt vill ha dra en gräns mellan arbete och fritid. De som inte vill veta av en sådan gränsdragning jobbar mera än andra. I regel är de mera missnöjda med sin situation än de som drar en gräns mellan jobbet och fritiden.

– Men det finns också folk som lyckas i balansgången och är nöjda med sitt val, reflekterade Mellner.

C-E Rusk

3

26.9.2013

ORDförord

Skamligt Lagen om grundläggande utbildning är till sin uppbyggnad en s.k. ramlag, vilket betyder att den stadgar enbart om vad som ingår i uppdraget och inte så mycket om hur undervisningen ska organiseras. Lagen innehåller en tydlig skrivning att ett tillräckligt antal lärare bör finnas. En annan ofta citerad passus i lagen är den om elevernas rätt till läroplansenlig undervisning under alla arbetsdagar.

Skolan är på många sätt annorlunda än andra kommunala åtaganden och vi vet att både kommunala tjänstemän och beslutsfattare alltför ofta besitter förbluffande liten insikt i skolans verksamhetsförutsättningar. Därför kan man som i bl.a. Vasa införa vikariestopp också i skolan. När någon lärare blir sjuk eller kanske måste stanna hemma med sjukt barn, så har skolan förbjudits att ordna med en vikarie för klassen, som alltså blir utan lärare. På det sättet slipper man betala vikarielön och så uppfyller man kommunens krav på att minska lönekostnaderna.

Vad betyder det för barnen som är utan sin lärare och hur påverkas de andra lärarna i skolan? Den lärarlösa klassen kan se fram emot en dag eller flera utan egen lärare men med litet tillsyn av någon annan lärare. Talar vi om ämneslärare kan det lätt hända att hela veckans lektioner i ett visst ämne kan gå förlorade för eleverna. Tala sedan om läroplansenlig undervisning.

Lärarna får kanske den avtalade 30 %-ersättningen för övervakning av en annan klass eller så krävs det att man ställer upp utan arvode, ”aus Liebe zur Kunst”.

Vikariestoppet handlar inte bara om pengar, utan lika mycket handlar det om att lärarnas arbetsdagar kan bli mycket osäkra då man inte vet när man ska vara inhoppare och dessutom spela gästartist på bekostnad av det man tänkt göra under sina ordinarie lektioner. Betänker man vilka problem som kan uppstå med ansvar för flera

grupper samtidigt blir det hela mera än olustigt.

Därför gäller det för oss alla att motarbeta vikariestopp.

Det är nedbrytande för arbetsgemenskapen och den som frivilligt går med på extra ledigheter utan att vikarie tas in bidrar i högsta grad till sina kollegers oönskade merarbete som dessutom i allt flera fall ska utföras – just det – gratis.

Vår lagstiftning gällande skola och utbildning är tandlös och elevernas rätt till undervisning väger lätt liksom lärarnas rätt att utföra sitt jobb på bästa tänkbara sätt.

Eleverna blir utan sin läroplansenliga undervisning då det inte finns ett tillräckligt antal lärare på skolan. Det är skamligt.

Dan Johansson är ordförande för FSL.

Eevi Nisula, lärare och huvudförtroendeman för FOSU. Christer Holmlund, förbundssekreterare vid FSL, besökte den 18 september Kristinestad. Han träffade lokala fackaktiva och diskuterade bl.a. hur eventuella lokala sparavtal påverkar skolarbetet i en negativ riktning. Permitteringar äventyrar elevernas rätt till läroplansenlig undervisning, fastslog Holmlund.

I Åbo satsar S:t Olofsskolan på idrott, omtalar Åbo Underrättelser den 14 augusti. Satsningen sker i form av en idrottsklass, som ger unga möjligheter att satsa på idrott utan att detta stör skolarbetet.

Idrottsklassen består av 23 elever i åk 7, vilka representerar nio olika grenar.

Då handlar det bl.a. om lagsporter, såsom fotboll och handboll, men också om friidrott och alpin skidåkning.

Eleverna har morgonträ-

FSL:s styrelse fredag 11.10.2013, Helsingfors.

Pedersöre lärarförening kallar sina medlemmar till höstmöte fredagen den 18 oktober kl.18.15 i Hotell Polaris. Stadgeenliga ärenden samt val av ordförande.

Efteråt följer en färgsprakande fest med amerikanskt tema kl. 19. Vänligen anmäl er till ert skolombud.

Rådplägningsdag för lokala aktörer (kommunala sektorn) tisdag 22.10.2013, Helsingfors.

Rådplägningsdag för lokala aktörer (kommunala sektorn) torsdag 24.10.2013, Vasa.

FSL:s styrelse tisdag 12.11.2013, Åbo.

FSL:s förbundsfullmäktige onsdag-torsdag 1314.11.2013, Åbo.

FSL:s styrelse fredag 13.12.2013, Helsingfors.

Möteskallelserna publiceras gratis!

Har den lokala lärarföreningen haft höstmöte och valt styrelse?

Eller har det hänt något annat, som är värt att noteras under Lokaltrubriken? Notismaterial kan sändas till C-E Rusk (carl-erik.rusk@fsl.fi) och Tom Ahlfors (tom.ahlfors@fsl.fi).

I Borgå fusioneras en del skolor, medan andra stängs, befarar Mikaela Nyland, riksdagsledamot och fullmäktiges ordförande i Borgå. Hon intervjuas i Borgåbladet den 30 augusti. Nyland räknar med synnerligen kärva ekonomiska tider och påpekar att trycket är hårt mot dagvårds- och utbildningssidan. Svenska skolnätet bör en av de riktigt stora frågorna, när besluten om budgeten för nästa år tas.

En rapport om skolnätet torde stå klar i oktober.

Kristinestad har inlett samarbetsförhandlingar i syfte att få ner lönekostnaderna. Permitteringar av personalen kan bli aktuella, rapporterar Vasabladet den 30 augusti. De fackliga företrädarna är bestörta över beskedet. Staden permitterade en stor del av personalen senast år 2006.

– Ingen vinner på permitteringar, utan det är alltid negativt för staden, säger

Närpes-Kaskö lärarförening r.f. håller höstmöte fredagen den 4 oktober 2013 kl. 16.30 på restaurang Café & JP at Logen i Närpes. Samtidigt firas också Världslärardagen. Stadgeenliga ärenden: Fastställande av verksamhetsplan och budget för år 2014. Föreningen bjuder på mat. Huvudförtroendeman Helena Isuls informerar om VAS-tillägget och övriga aktuella ärenden. Anmäl dig till anna-maria.hakans@narpes.fi senast fredag 27.9.2013.

ningar två dagar i veckan.

Idrottsklassen ordnas i samarbete med Åbonejdens idrottsakademi, Åbo stad och idrottsklubbarna.

Vasa räknar med att unga lärare än billigare än gamla, omtalar Vasabladet den 6 september. Nästa år får skolor och daghem räkna med att klara sig med samma summa pengar som i år.

Samtidigt ökar emellertid antalet elever i svenska skolor, vilket ger skoldirektören Birgitta Höglund huvudbry. Hon medger att skolverket tar en risk, när det växande antalet svenskspråkiga elever inte beaktas i budgeten.

– Vi räknar med att fler lärare går i pension och ersätts med nya. Unga lärare är billigare för staden och därmed borde lite pengar bli över, säger Höglund.

I Raseborg hoppas rektor Magnus Bäckström vid Västerby skola att processen rörande en eventuell nedläggning av skolan

När lärarföreningarna kallar till höstmöte går det bra att skicka in kallelsen till tidningen Läraren, så publicerar vi den i ovanstående ruta under vinjetten Möten och kurser.

Chefredaktör Carl-Erik Rusk och redaktör Tom Ahlfors tar emot material på e-postadresserna carl-erik.rusk@fsl.fi och tom.ahlfors@fsl.fi.

Självfallet tar vi också emot annat material som kan tänkas beröra tidningens intressesfär!

blir kort, omtalar Västra Nyland den 29 augusti.

Raseborg skär ner på kostnaderna och en indragning av Västerby skola och finska Klinkbackan koulu har nämnts i sammanhanget.

Men bildningsnämnden vill inte ha det så, utan vill analysera andra alternativ.

– Osäkerhetskänslan är svår att bära, säger Bäckström.

I Pargas vill bildningsnämnden utreda möjligFSL-fullmäktige kallas till ordinarie höstmöte onsdag och torsdag 13-14 november 2013 på heterna till ökat samarbete Sokos Hotel Hamburger Börs i Åbo. över språkgränsen, omtalar Åbo Underrättelser den Fullmäktige behandlar ärenden enligt § 20 i för30 augusti. Nämnden till bundets stadgar samt FSL:s språkstrategi. Mötet tillsätta en arbetsgrupp, omfattar också en seminariedel. Frågor och ärensom får i uppgift att se på den som kräver beredning ska vara på FSL-kansliet hur samarbetet kunde ske i senast 6.11, motioner senast 30.9. praktiken.

Mötet börjar kl. 10.30 på onsdagen.

– Man kunde tänka sig täHandlingarna postas senast vecka 43. tare samarbete inom administrationen och gemensam användning av skolorna.

Men först måste de juri- Fulis_host2013.indd 1 2013-09-19 diska sidorna utredas, säger Nästa nummer av Läraren nämndens ordförande Mautkommer den 3 oktober. ria Lindell (SDP).

FSL-fullmäktige

09:37:11

4

26.9.2013

Arkitektur hjälper se miljön med nya ögon Arkitekturpedagogik är idag en vedertagen del av skolvärlden i Sverige, men i vårt land trampar arkitekturpedagogiken i barnskorna. Vera Schulman vill råda bot på detta och sätta fart på utvecklingen också hos oss.

Schulman, som jobbar som t.f. klasslärare i Granhultsskolan i Grankulla, sitter i en arbetsgrupp som i mars 2014 ordnar en avgiftsfri arkitekturpedagogisk utbildning för svenskspråkiga lärare.

Det är uttryckligen fråga om en grundkurs, som tar en eftermiddag i anspråk. Deltagarna ges tillfälle att fördjupa sig i arkitekturpedagogikens grunder, få tips och till sist ta med sig ett undervisningspaket som utnyttjas i ett flertal länder.

Utbildningen finansieras av Kulturfonden, Alvar Aalto-stiftelsen och informationscenter ArchInfo.

– Själva utbildningen kommer att bestå av såväl högklassiga föreläsningar som workshops, där en del av ledarna kommer från Sverige, där arkitekturpedagogik har en mer betydande roll, lovar Vera Schulman.

Avsikten är inte att snabbutbilda vare sig elever eller lärare till arkitekter, utan avsikten är att hjälpa lärarna och eleverna att varsebli och förstå miljön som omger oss. Så där i korthet uttryckt.

Vad är egentligen arkitekturpedagogik?

– En slags länk mellan skolan och arkitekturen, säger Schulman.

Vera Schulman är till utbildningen arkitekt, men hon sadlade för ett tiotal år sedan om.

– Jag märkte att jag trivdes i skolan, säger Schulman, som också snabbt märkte att hennes insikter i arkitektur kunde utnyttjas i undervisningen.

För henne är arkitektur inte något diffust och högtflygande fenomen, utan hon ser arkitektur som en naturlig del av vår vardag.

– I Sverige är arkitekturpedagogiken en del av alla statliga byggprojekt, som berör skola och utbildning. Inom den kommunala sektorn finns en rekommendation om att en arkitektur-

pedagog deltar i planeringen av motsvarande byggprojekt, säger Schulman.

I Granhultsskolan jobbar man med arkitektur på ett ämnesövergripande sätt. Schulman nämner matematik, modersmålet och kemi som ämnen, där det är lätt att plocka in arkitekturelement.

I själva verket resonerar hon att arkitektur kan lyftas in i all undervisning.

Matten är ju rätt enkel att identifiera i detta sammanhang.

Då talar vi t.ex. om geometriska begrepp och i kemin kan man lyfta fram olika sorts material i byggandet.

Men hur bär man sig åt för att lyfta in arkitekturen t.ex. i modersmålet?

– Vi hade t.ex. ett projekt, som heter ” Ett hus historia”.

Eleverna valde ut ett hus, vars historia de fördjupade sig i. Det visade sig vara ett synnerligen engagerande grepp, säger Schulman.

I undervisningen i historia kan man lätt lyfta in arkitekturens historia.

– Eleverna gjorde stora ögon, då de fick blicka bakåt och fick veta att i tiderna sågs skorstenar som en farlig modernitet, berättar Schulman.

Till slut den självklara frågan: Varför skola framför arkitektjobb?

– Jag jobbade på ett stort företag. Det blev ofta långa och krävande dagar, vilket ju inte passar en småbarnsmor speciellt bra. Ibland kändes uppdragen dessutom frustrerande. Droppen som fick bägaren att rinna över kom då vi planerade ett nytt huvudkontor för ett stort företag.

Företaget bytte chef och den nya chefen fick för sig att hans favoritsoffa absolut måste rymmas in den nya byggnaden. Vi planerade om våningen, där chefen skulle sitta, och konstaterade att ändringsarbetena skulle kosta 120 000 euro. En sådan summa för en soffa!

– Det stred mot mina grundläggande värderingar och så växte beslutet om att byta bransch fram, berättar Vera Schulman.

Text och foto: C-E Rusk

Eleverna i Granhultsskolan fick, inom ramen för ett projekt, identifiera de vackraste och fulaste miljöerna i Grankulla. L

Pulpeternas tid är förbi – Vi har inte råd att vila på lagrarna.

Vi är inne i ett brytningsskede, där IKT på ett bestående sätt förändrar skolans verksamhetsmiljö, säger Krisse Sulonen, undervisningsråd vid Utbildningsstyrelsen.

Hon talar om lärmiljöer, samtidigt som hon förevisar färska bilder från en studieresa till Danmark.

Läckra bilder av spännande miljöer, som sporrar till inlärning.

– Vi får ju inte heller glömma trivseln. Elevernas trivsel är för all del viktig, och här finns mycket att göra, men det är också fråga om lärarnas trivsel på arbetsplatsen. Också i vårt land pågår en flykt från läraryrket. Bristerna i arbetsmiljön är sannolikt en av orsakerna till flykten. Ingen annan yrkesgrupp skulle acceptera liknande arbetsmiljöer, som många lärare tvingas jobba i, säger Krisse Sulonen.

Lärmiljön kom för första gången med i grundskolans läroplansgrunder år 2004 och sedan dess har lärmiljön fått ett allt starkare fotfäste i den pedagogiska diskursen.

Krisse Sulonen är engagerad i det pågående arbetet med att förnya läroplansgrunderna för den grundläg-

gande utbildningen.

– De nya läroplansgrunderna handlar inte endast om pedagogik, utan i hög grad också lärmiljön. Då talar vi om arkitektur och design.

Det nya läroplansgrunderna kommer att fokusera på blocktänkande och ämnesintegrering. Lärarnas förväntas alltmer jobba i team. Det här borde avspeglas i lärmiljön i skolorna, säger Sulonen.

Här halkar vi oundvikligen in på IKT-utvecklingen och hur denna avspeglas i skolorna.

– Utredningar visar att i en internationell jämförelse ligger vårt land rätt väl till i fråga om hårdvara i skolorna, men däremot är det klenare med användningen av den nya teknologin i undervisningen.

Här borde en ändring komma till stånd. Lärarna kan via fortbildning få hjälp med att didaktiskt använda IKT i sin undervisning i enlighet med dagens krav, säger Sulonen.

Lärarna har en viktig roll, men Sulonen lyfter också fram behovet av att modernisera lärmiljöerna.

– Utrymmena i skolan borde i högre grad beakta elevernas olika sätt att lära sig. En del vill sitta vid

bord, medan andra kanske vill ligga på golvet. Gamla tiders miljö med pulpeter i rad hör det förgångna till, säger Sulonen.

Men tillbaka till miljön. Vill du alltså kasta ut pulpeterna ur klassrummen?

– I själva verket ifrågasätter jag också klassrummen. Jag talar för öppna lösningar med olika moduler. Traditionella klassrum med och korridorer behövs inte, säger Sulonen och berättar om sina färska intryck från Danmark.

Måste man verkligen åka till Danmark för att se fungerande miljöer?

– Nej, det finns förstås lyckade lösningar också i vårt land. Kaisahuset i Kaisaniemi i Helsingfors, som bl.a. inrymmer ett bibliotek, är ett utmärkt exempel. Andra exempel är t.ex. Ymmerstan koulu i Esbo och Sursik skola i Pedersöre. Skolorna har renoverats i enlighet med ett öppet och modernt tänkande. I Ymmersta finns t.ex. skolans bibliotek mitt i skolan, säger Sulonen.

Hon talar om att föra planerare och pedagoger samman i ett tidigt skede alltid när skolbyggen och re-

5

26.9.2013

Sångerna omistlig del av kulturarvet Skolan har fortfarande en nyckelroll i upprätthållandet av en gemensam, levande sångskatt, fastslår musikmagister Camilla Cederholms i sin doktorsavhandling i pedagogik. Avhandlingen framlades till offentlig granskning 6.9.2013 vid pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi.

Avhandlingen heter ”Du sköna sång, vårt bästa arv”. Kanonisering av en sångskatt ur ett hermeneutiskt perspektiv.

I avhandlingen har Cederholm genomfört en studie av 60 sånger ur den finlandssvenska sångtraditionen. Hon visar i sin forskning hur en gemensam sångskatt konstrueras och fortlever.

I avhandlingen presenteras tre

övergripande teman som kan gestaltas genom en sångskatt: kollektiv identitet, kulturarv och värdefostran.

Genom sångerna förmedlas en värdegrund med uppfattningar om vad som är värdefullt och vackert. Gemenskapskänslan uttrycks genom vi-formuleringar och beskrivningar av närmiljön. Både textinnehållet och melodiernas konstruktioner granskas. Sångernas textinnehåll är allmängiltigt: hembygden, fosterlandet, naturen, årstiderna och mänskliga relationer. Melodierna är komponerade enligt rådande musikaliska ideal.

Cederholm betonar sångfeströrelsens och föreningen Brages betydelse för utvecklingen av en

gemensam sångskatt för finlandssvenskarna under 1900-talet. Sångurvalet bygger på rekommenderad skolsångrepertoar och ett enkätresultat med favoritsånger (sånglistor från 1945, 1985 och 2000), huvudsakligen fosterländska sånger, folkvisor och lyrisk-romantiska sånger.

Sångernas innehåll jämförs med de nationella läroplanerna under ett drygt sekel för att belysa hur en sångrepertoar etableras genom skolans undervisning.

Så småningom uppfattas sångerna som en självklar och värdefull del av en gemensam sångtradition, som långsamt förändras då musikundervisningens innehåll utökas med andra typer av sångrepertoar.

Arkivfoto/Tom Ahlfors

Lekparken bakom biblioteket visade sig vara en favorit, berättar Vera Schulman.

noveringar är på kommande.

– I värsta fall handlar liknande projekt om ett matematiskt tänkande, som bygger på att klämma in så många elever som möjligt i lådor, som sedan kallas skola. I allra värsta fall planerar arkitekten en skola, som bygger på de egna erfarenheterna som elev. Så fungerar det inte längre.

Sulonen fungerar som ordförande för den nordiska konferensen Arkitektur, pedagogik och design, som tar fasta på nya former för lärande. Konferensen ordnas på Hanaholmens kulturcentrum i Esbo den 23–24 januari 2014.

Som föreläsare anlitas sakkunniga från de nordiska länderna. På programmet finns också workshops och studiebesök.

Mögel, fukt och andra problem bidrar till att Finland kommer att uppleva en boom av skolsaneringar under de närmaste åren.

– Vi har mycket att lära av de andra nordiska länderna. Så jag hoppas förstås att många kommuner griper chansen och sänder flera till konferensen. T.ex. så att byggnadsplaneraren får sällskap av rektor och

en lärare, säger Sulonen.

C-E Rusk Fotnot: Utbildningsmässan Educa 2014 ordnas den 24–25 januari 2014.

Konferensen kan alltså väl kopplas samman med Educa, som har utvecklat sitt svenskspråkiga program kraftigt under de senaste åren.

Krisse Sulonen

Lugn och rofylld lärandemiljö i Köpenhamn.

Harry Lunabba fokuserar i sin avhandling på pojkar i tonåren och deras relationer till vuxna i skolan.

Att bevara arbetsron är inte att hjälpa Pojkarnas problem i klassrummet kan ofta lösas genom att förbättra relationerna mellan de vuxna i skolan och eleverna. Relationen mellan lärare och elev är avgörande för hur pojkarna förhåller sig till den hjälp som de vuxna erbjuder, noterar forskaren Harry Lunabba i sin färska doktorsavhandling.

Exempel på typiska problem hos pojkar är brist på skolmotivation och olika beteendeproblem.

I avhandlingen beskriver Lunabba tre olika typer av relationer som förhindrar ett konstruktivt bemötande av pojkar i skolan.

Till den första gruppen hör pojkar som inte tas på allvar. Även om deras problem tar sig uttryck t.ex. som underpresterande, förringas problemen och avfärdas som typiska för pojkar.

Den andra gruppen består av pojkar som inte väcker känslor. De här ”vanliga pojkarna” hamnar i skuggan av de dominerande pojk-

grupperna och man bekymrar sig inte lika mycket om dem som om de tysta pojkarna.

Den tredje gruppen, pojkar som väcker negativa känslor, uppfattas ofta som ett problem i klassrummet. De får uppmärksamhet tack vare sina beteendeproblem, men åtgärderna fokuserar ofta på att bevara arbetsron i klassrummet istället för att hjälpa pojkarna.

Pojkar har också problem i skolan som inte är kopplade till deras kön.

– Man kan troligen hitta samma kategorier bland flickor, men den här studien fokuserar på pojkar, säger Harry Lunabba.

– Överlag finns det ingen pojkkris i skolorna, utan majoriteten av pojkarna klarar sig bra i skolan. Jag är mer oroad över den tilltagande polariseringen med många pojkar på botten.

En bra relation mellan vuxna och elever ger den vuxna en möj-

lighet att nå eleven i ett tidigt skede. I undersökningen beskriver pojkarna hur relationen till de vuxna påverkar vem man vänder sig till. En trygg och bra vuxen kan man anförtro sig till eftersom ”de förstår någonting”. Det är bara en pålitlig vuxens vägledning som verkligen når pojkarna.

I slutet av sin avhandling presenterar Harry Lunabba en modell som kan användas för att bedöma relationerna mellan vuxna och elever i skolan. En dålig relation kan förbättras t.ex. genom att den vuxna får mer information om elevens bakgrund, normala prestationsnivå och drömmar.

I sin avhandling återger Lunabba ett flertal samtal han fört såväl med elever som med lärare.

Lunabba har observerat pojkar i högstadieåldern och situationer i klassrummet i en finskspråkig och en svenskspråkig skola i Helsingfors läsåret 2008–2009.

6

26.9.2013

KOLUMNEN Tom Wikman är lärarutbildare.

Efter tidningen I augusti såldes Washington Post. Köpare var Amazon-grundaren Jeffrey Bezos. Han pungade ut 250 miljoner dollar, men summan utgör bara en bråkdel av vad Amazon, Google och andra likande bolag är skattade till.

Också i Tyskland har utförsäljningen av papperstidningar börjat. I Finland är dagstidningarnas upplagor på stadig nedgång. Under de senaste tio åren har Helsingin sanomats upplaga minskat med mera än 100 000 ex. I Svenskfinland har de regionala tidningarna klarat sig bra hittills, men det är en tidsfråga innan det måste ske omfattande omstruktureringar också här. Att man i höst permitterar journalister är en föraning om kommande förändringar. När jag analyserar min egen och min familjs medieanvändning misstänker jag att förändringen kan bli snabb.

Av de fem generationer i min egen släkt som jag kan överblicka minns jag från farmorgenerationen tunna exemplar av Västra Nyland som legat framme på ett bord någonstans. Mina föräldrar kompletterade lokaltidningen med en som hade nationell spridning. Själv har jag tidigare rent av haft postiljonen att komma med tre morgontidningar. Nu prenumererar jag med tveksamhet på en. De elektroniska medierna är så mycket snabbare. Händer det något finns uppgiften genast någonstans på nätet. Vill du köpa en begagnad bil, kan du jämföra priserna i hela Finland. Också förhållandet till televisionen har ändrat.

Arenan och Netflix gör att det går att bli en precisionstittare.

Varför skulle man vänta på ett visst program när man kan sätta in det exakt där man tycker att det passar i ens dygnsrytm? Och varför skulle man prenumerera på tidningar som bara delvis intresserar en?

Hos barnen har pappersprasslet på morgonen ersatts av pekfingerexercis. Detta trots upprepade gåvoprenumerationer på papperstidningar. Det här betyder också att barnbarnen växer upp utan en naturlig kontakt till dagstidningen.

Alla tecken tyder på att dagstidningen i sin nuvarande form är på väg att försvinna. För vissa åldersgrupper verkar den redan vara död. Vad gör vi då? Också i den här nya världen skall eleverna utveckla sina demokratiska grundfärdigheter. När vi inte kan ta dagstidningarnas opinionsbildning för given, får vi fråga oss var det demokratiska debattinitiativet skall positioneras. De negativa underströmmar som tycks höra ihop med internet gör att blickarna riktas mot skolan.

Blickarna riktas i synnerhet mot undervisningen i samhällskunskap och historia. Jag tror att en förskjutning av tyngdpunkten från historia mot mera samhällskunskap kunde utveckla den typen av färdigheter som behövs för att ta ställning till den informationskorseld som man utsätts för på nätet. Vi behöver utveckla diskussionskulturen och förbereda eleverna både på att självständigt ta ställning och att kommunicera i en allt mer internationell värld.

Detta kunde förverkligas genom att man byter perspektiv, eller metodiskt flippar undervisningen som det har kallats. En svenskspråkig version av Khan Academy står högt på den pedagogiska önskelistan. Om Svenskfinlands bästa krafter skulle erbjudas möjligheter att utveckla presentationer på nätet, kunde vi nå en situation där eleverna kan komma förberedda till skolan och utveckla sin beredskap att ta ställning. Det är svårt att ha åsikter i frågor som är helt nya för en.

Den konstaterande skolan bör bli den resonerande.

Stöd och inspiration för läroplansarbetet En ny läroplan för grundskolan tas i bruk år 2016. Både uppgörandet av läroplanen och läroplansmässigt utvecklingsarbete är centrala delar i lärares yrkesroll, där lärarnas egen insats är i nyckelposition.

Läroplanen är det verktyg med vars hjälp skolan utvecklas och undervisningen förnyas. Med ett väl förankrat läroplansarbete kan vi i skolorna nå djupa gemensamma uttolkningar av värderingarna, målen, veksamhetskulturen och elevernas lärande.

Som inspiration och stöd för det lokala läroplansarbetet ordnar övningsskolornas nätverk eNorssi utbildningshelheten LPstöd 2016.

Utbildningens upplägg och innehåll har planerats gemensamt av övningsskolorna i Finland och genomförs i samarbete med Regionförvaltningsverket med finansiering från Utbildningsstyrelsen. I den finlandssvenska arrangörsgruppen medverkar också CLL (Centret för livslångt lärande inom ÅA). Syftet med ”LPstöd 2016 – Inspiration för den lokala läroplansprocessen” är att inspirera och stöda det lokala läroplansarbetet och ge underlag för en lyckad läroplansprocess genom att ge ny kunskap, redskap och tillfällen för diskussion. Vår förhoppning är att föra samman olika lärarkategorier i det kommande kommunala läroplansarbetet.

I Finland stävar vi efter att i den målinriktade läroplanen förena

det didaktiska innehållet och de pedagogiska ramarna. Av denna orsak är läroplansprocessen viktig för den ger möjligheter att tillsammans dryfta de pedagogiska ramarna och verksamhetskulturen.

I dagens skola behandlas allt mer mångfacetterade frågeställningar vilket betyder att läraren inte längre kan agera med enbart ämnesmässig kunskap. Det här betyder också att läroämnenas innehåll och tyngdpunktsområden är i ständig förändring. I dag är läroämnenas innehåll starkt uppbyggda utifrån respektive vetenskapsgren och kommer att så förbli. I framtiden blir det ändå allt viktigare att också betona elevens tillväxt- och utvecklingsprocess med speciellt fokus på behovet av brett ämnesövergripande kunnande. Den nya läroplanen lyfter fram kunskaper och färdigheter som överskrider de traditionella ämnesgränserna.

Ytterligare en aspekt som får ökad betydelse är föränderligheten i samhällets aktuella frågor. Lärarens arbete är ett expertarbete med ständigt pågående diskussion om inlärningsprocesser och kunskapens transformering till praktiska färdigheter. Den nya läroplanen betonar starkt lärandets glädje. I läroplansutbildningen vill vi motivera lärarna att sprida det glada budskapet LP2016.

Utbildningen består av fyra separata träffar inom ett år med start hösten 2013 i Tammerfors. Inom

de fyra modulerna behandlas följande teman: – Framtidens skola och kärnan i revideringsprocessen – Framtidens kompetenser och mångsidiga lärmiljöer – Lärarrollen i förändring och det mångprofessionella samarbetet – Läroämnena i samverkan – arbetssätt och bedömning Modul 1 ordnas gemensamt för hela Svenskfinland. Modulerna 2–4 ordnas på tre orter, så att lokala läroplansaktörer kan delta med kortare researranagemang.

Utbildningen är avsedd för kommunernas ansvarspersoner inom läroplansarbetet, såsom bildningschefer, rektorer och/eller lärare. Tanken är att (minst) två stycken från varje kommun deltar i alla fyra moduler. Mellan träffarna jobbar man med den egna läroplansprocessen i kommunen.

LPstöd 2016 gäller i första hand läroplansarbetet inom förskola, grundläggande utbildning och påbyggnadsutbildning, men även representanter för gymnasieutbildningen kan delta.

Anmälningar till det första tillfället görs på Regionförvaltningsverkets hemsidor.

Deltagandet är avgiftsfritt.

Elisabet Backlund-Kärjenmäki

ekarjenm@abo.fi rektor, grundskolan Vasa övningsskola

Osaava Verme

Gruppmentorskap för nya lärare Stöd för kunnande och välbefinnande Osaava Verme ingår i Undervisnings- och kulturministeriets program Kunnig (Osaava-ohjelma) sedan år 2010. Målsättningen med Osaava Verme är att erbjuda professionellt stöd till nya lärare med hjälp av mentorskap och stöd bland jämlika.

Vad är verme?

Ordet verme är en förkortning av finskans ”vertaisryhmämentorointi” och kommer från engelskans ”peer-group mentoring” som betyder mentorskap bland likvärdiga.

Verme utgår från tanken att kunskapsöverföring är ömsesidig och kan ske i grupper med både mer erfarna och mindre erfarna lärare.

Kom till verme-gruppen som du är

Verme är avsedd för nya lärare och för dem som återvänder till arbetslivet efter en paus, men också för alla dem som är intresserade av att lära sig i grupp. I grupperna delar man med sig av sina erfarenheter och sin kunskap, får stöd och löser problem.

Gruppmentorskapskurs för nya lärare 2013–2014

Årets gruppmentorskapskurs för nya lärare startar i oktober 2013 och pågår till maj 2014. Gruppen träffas 1 gång per månad.Är du ny lärare med 1–5 års erfarenhet och intresserad av att delta i en mentorsgrupp, anmäl dig senast 30.9 på www.cll.fi/anmalan!

Tilläggsuppgifter

Planerare Camilla Forsberg, Centret för livslångt lärande camilla.forsberg@abo.fi, tel. 050-913 2104

“Att träffa andra nya och unga lärare var väldigt givande. Att utbyta erfarenheter och få goda råd är det viktigaste och orsaken till att jag anmälde mig till detta. Att också veta att man inte är ensam om sina funderingar och problem är bra för mig.”

Ny lärare 2011 (ur Aspfors & Hansén, Verme– gruppmentorskap för nya lärare)

“I den här gruppen vågar man säga vad man tänker och erkänna sina svagare sidor utan att nån verkar tycka att man är en sämre lärare för det.”

Fotnot: Khan Academy är en icke-kommersiell utbildningsorganisation, som grundades år 2006 av Salman Khan. Sagda Khan har examen från Harvard Business School och Massachusetts Institute of Technology MIT.

Ny lärare 2011 (ur Aspfors & Hansén, Verme– gruppmentorskap för nya lärare)

På organisationens hemsida finns över 3 500 föreläsningar, som är utlagda på YouTube, om bl.a. matematik, fysik, historia och astronomi.

www.osaavaverme.fi

7

26.9.2013

Petra Lönnqvist

Marginaliserad gosses äventyr Att det klassiskt klingande efternamnet Twist på engelska syftar på att vara eller bli hängd var en nyhet för mig och kanske också någon annan i publiken som fick njuta av premiären av pjäsen Oliver Twist i Unga Teaterns tappning.

Pjäsen är Charles Dickens ursprungliga berättelse trogen, men saknar inte aktuella anknytningspunkter för det. Nej, Oliver Twists öde kan minsann återspegla verkligheten också av idag. I Unga Teaterns fina föreställning möter åskådaren sålunda klassiska temapar som rik-fattig, hederlighet-skumrask, lyckligolycklig, och på allas läppar är ju nu begrepp som marginalisering och inkludering.

Den stackars Oliver blir egentligen aldrig inkluderad av någon någonstans utan får finna sig i att befinna sig i marginalen vem han än träffar och försöker vara till lags.

Te a t e r c h e f e n C h r i s t i a n Lindroos har än en gång dramatiserat och regisserat en fartfylld

pjäs vars budskap inte skrivs oss på näsan, men som framträder med all önskvärd tydlighet ändå. Rent tekniskt imponerar de många rollbytena som skådespelarna utsätts för. Med skicklig smidighet får Lindroos sin ensemble på sex skådespelare att elegant gestalta hela 23 roller!

Till och med huvudrollsinnehavaren Tina Sabel, som gör sin scendebut, har två roller. Nina Jääskeläinen gör sju roller!

Det övriga scenfolket är bekant från så många gånger förr: Mika Fagerudd, som får ses som en av teaterns trygga grundpelare vid det här laget, får igen vara vidlyftig och högljudd som storskurken Fagin, Kristian Thulesius är hans lärjunge på den brottsliga banan, Filuren, som verkar bli en av föreställningens favoriter hos de yngre åskådarna, åtminstone av eftersnacket på premiären att döma. Ylva Edlund gör ficktjuven Nancy i samma gangstergäng och Frank Skog den psykopatiskt hotfulla ärkeboven Bill Sykes, uppenbarligen i stånd att företa

sig precis vad som helst.

Med hjälp av dessa och deras många andra roller befolkas scenen av ett persongalleri som heter duga. I mitt minne har den helt maniska domaren Fang (Ylva Edlund) och den finlandssvenska teslurpande farbrodern Mr Grimvig (Kristian Thulesius) fastnat.

Vibeke Löfgren som är teaterns producent berättar att föreställningen rekommenderas för barn som fyllt åtta år. Det är stundom rätt hotfullt och mörkt och bullrigt på scenen, vars ruckellika scenografi bidrar till eländesupplevelsen, men slutet är lyckligt, ljust och gott, åtminstone för Oliver, som finner en familj till slut.

Ung a Teatern vis ar Oliver Twist fram till den 26 oktober och fortsätter våren 2014. Ett studiematerial för skolor gällande pjäsen, Dickens och London är under arbete.

Tom Ahlfors Oliver Twist (Tina Sabel) ser uppskattande på sin fars gode vän Mr Bronlow (Frank Skog) medan hushållerskan Mrs Bedwin (Nina Jääskeläinen) milt följer med. Allt medan Mr Grimvig (Kristian Thulesius) sörplar sitt te.

Mindre mobbning, mera skoltrivsel

info

Ledig före lovet Ska du anhålla om en oavlönad ledighet dagen eller dagarna före lovet? Läs det här för att inte bli överraskad.

Om du som är kommunalt anställd lärare avslutar en oavlönad ledighet innan ett kortare skollov börjar, har du INTE rätt till lön för lovdagarna. Den här utgångspunkten slås fast i lärarnas kollektivavtal UKTA.

Gäller inte kortare

En kort tjänstledighet ska däremot inte leda till en ferie utan lön. Syftet med avtalspunkten är alltså inte att ferielönen uteblir efter en kortare tjänsteldighet.

Om du till exempel har en veckas tjänstledighet före jullovet ska du inte bli utan lön för jullovet.

Pausa inte

Med avtalsbestämmelsen har man velat trygga lovtidens lön för de lärarvikarier som sköter tjänsten. Man har i kollektivavtalet alltså velat undvika att lärare snuttifierar sin ansökan om en längre oavlönad tjänstledighet, så att ansökan endast omfattar skoldagar och inte lovdagar. Ansökan om en längre oavlönad tjänstledighet ska med andra ord vara för en enhetlig tidsperiod utan avbrott för lovdagar.

Kolla med förtroendemannen

I många kommuner har arbetsgivaren beslutat hur kollektivavtalet ska tolkas på den här punkten. Arbetsgivaren ska informera dig som ansöker om tjänstledighet om de principer som gäller. Det lönar sig också för dig att kontakta lärarnas förtroendeman för att ta reda på vilken praxis som tillämpas i just din kommun.

www.fsl.fi Ledig_fore_lovet.indd 1

2013-09-19 14:00:05

Atmosfären i grundskolorna och gymnasierna har förbättrats och mobbningen har minskat, framgår det ur den nyaste skoltrivselenkäten. Det är THL, alltså statliga Institutet för hälsa och välfärd, som står bakom enkäten, vars resultat offentliggjordes i anslutning till skolhälsodagarna i mitten av september.

Ungdomarna anger att de blir hörda mera än tidigare i skolan, vilket gläder Reija Paananen, specialforskare vid THL och ansvarig för enkäten.

– Familjen, vännerna och skolorna utgör de viktigaste referensgrupperna och – miljöerna för unga. De påverkar välfärden.

Därför är det fint att observera att utvecklingen går i rätt riktning, säger Reija Paananen.

Enkäten kan ses som gargantuansk. Deltagarna är nämligen nästan 183 000 till antalet och dessutom är täckningen god. Av eleverna i åk 8 och 9 besvarade

hela 84 procent enkäten, medan 70 procent av eleverna i åk 1 och 2 deltog.

Dialogen med föräldrarna har blivit bättre. Över 90 procent av ungdomarna säger att de har en fungerande dialog med föräldrarna, som i sin tur känner till ungdomarnas fritidssysselsättningar bättre än tidigare.

I skolan har dialogen med lärarna förbättrats, men dock uppger över hälften av eleverna i grundskolan och gymnasiet att lärarna inte är intresserade av deras angelägenheter.

43 procent av grundskoleleverna och yrkesskolstuderandena säger sig inte veta hur de kunde påverka skolan, medan motsvarande andel uppgår till 27 procent i gymnasiet.

Ungdomarna lever allt sundare. Alkoholkonsumtionen har minskat jämfört med början av 2000-talet. Det samma gäller tobaksrökningen, där andelen rö-

kande elever har halverats jämför med decennieskiftet.

– Det är fint att finländska unga bryr sig om sin egen hälsa. Det här avspeglas säkert också i den ökade välmågan, kommenterar Pekka Puska, generaldirektör vid THL. Allt är emellertid inte i skick.

Nästan 40 procent av eleverna i grundskolan och gymnasiet uppger att det är svårt att få tid hos skolläkaren eller skolpsykologen.

– Jag hoppas att den positiva utvecklingen inte äventyras av statens och kommunernas inbesparingar. Utvecklingen stöttas upp av preventiva åtgärder, som utgör investeringar i framtiden. Allas vår uppgift är att skydda välfärden, påminner Puska.

THL:s skolhälsoenkät är den mest omfattande undersökningen av hur barn och unga mår. Den genomförs vart annat år.

C-E Rusk

Svagt språk bäddar för brott Dåliga språkliga färdigheter förutsäger senare kriminalitet hos pojkar placerade i skolhem. Det här framgår av en doktorsavhandling vid Helsingfors universitet.

I undersökningen visade det sig att skolhemspojkar som fått dåliga resultat i ordförrådstest ofta gjorde sig skyldiga till något brott inom

de följande fem åren. De språkliga färdigheterna förutsåg också senare våldsbrott och kriminalitet i allmänhet. Skolhemsungdomarna som var med i undersökningen visade sig också ha mer psykiska problem än befolkningen i allmänhet.

De hade ofta också svårt att känna igen och hantera sina känslor.

I undersökningen deltog 53 ungdomar i åldern 15–18 år och som varit på skolhem. Av dessa var 33 pojkar och 20 flickor. Forskare Marko Manninen på Institutet för hälsa och välfärd framlade sin avhandling i beteendevetenskaper för granskning den 19 september.

(FNB)

30 år med ma-fy-ke Forskarföreningen för undervisning i matematik, fysik och kemi ordnar sitt 30-årsjubileumssymposium vid Åbo Akademi i Vasa.

Symposiet inleds onsdagen den 6 november kl. 13 och avslutas

vid 14-tiden på fredag den 8 november. Årets tema är “Spaces for learning: past, present and future”.

Föreningen är trespråkig, alltså svenska, finska engelska, men plenarföreläsningar och en stor del av

presentationerna hålls på engelska.

På symposiets hemsida http:// www.abo.fi/institution/mafykedidaktik finns en länk till anmälan samt till mer detaljerad information om programmet.

8

26.9.2013

ASLAK ger ny energi

Det är fokus på både på kropp och själ under en ASLAK-kurs, säger Mona-Lisa Aspholm, som är förman för de svenska tjänsterna vid Härmä Kuntokeskus.

Känner du dig trött, omotiverad och att du vill förbättra din hälsa? Då kan en rehabiliteringskurs som heter ASLAK vara ett alternativ. En grupp på tio lärare som medverkar i en pågående kurs har positiva erfarenheter av de olika tjänsterna som erbjuds.

– Alla lärare borde få uppleva det här för kursen ger faktiskt mycket. Vi kan varmt rekommendera den åt andra.

Det säger en grupp bestående av finlandssvenska lärare som deltar i en så kallad ASLAK- kurs. En rehabiliteringskurs som riktar sig till lärare som vill förbättra sin kondition, mentala och fysiska hälsa.

– En vanlig dag är fylld med aktiviteter så man är ganska trött på kvällen, men det är mycket givande, säger en av de kvinnliga deltagarna.

Omotiverad och trött Det som förenar gruppen av två manliga och åtta kvinnliga lärare är att de flesta har känt ett behov av att förändra sin livs- och arbetssituation. Vardagen har också för vissa präglats av trötthet och brist på motivation.

– Jag har varit frustrerad och kände en olust att gå till jobbet och såg ingen större mening med att arbeta som lärare. Det är inte roligt att känna att man har tappat glöden och det var då jag fick upp ögonen för ASLAK-kursen, berättar en av de manliga lärarna.

– Alla i gruppen har inte haft samma symptom, men de flesta av oss har känt trötthet, tillägger en annan.

Därmed uppfyller de kriterierna för att bli antagen till kursen som riktar sig särskilt till lärare som är motiverade till rehabilitering, har haft relativt få sjukdomsdagar under de senaste åren och vars symptom ännu är endast lindriga.

Personer som har varit sjukskrivna en längre tid hör inte till målgruppen.

– Den som lider av nedsatt arbetsförmåga beroende på antingen fysisk, psykisk eller social belastning på jobbet hör till målgruppen. Att söka till en rehabilitering görs på

FPA:s blanketter och med ett B-intyg från läkare, säger Mona-Lisa Aspholm, som är förman för de svenska tjänsterna vid Härmän Kuntokeskus.

Tidigare erbjöds svenskspråkiga tjänster vid Norrvalla i Vörå men sedan en tid tillbaka flyttades den verksamheten till rehabiliteringscentret i Ylihärmä.

– Vi kan fortfarande erbjuda högklassig service och centret har fina faciliteter. Här finns spa, golfbanor och vårt team består av bland annat läkare, psykolog, företagsfysioterapeut och företagshälsovårdare, berättar Aspholm.

FPA finansierar B-intyget skickas i samband med kursansökan till FPA som finansierar rehabiliteringen och som därmed också besluter vem som beviljas plats. En ASLAK-kurs, som är gratis för de som antas, erbjuder deltagarna ett brett spektrum av olika tjänster.

Rehabiliteringskurserna för lärare består av fyra kursmoduler och den här gruppens första del gick av stapeln i våras och i början av september var det dags för den andra. I november och i april nästa år ordnas de två sista kursdelarna.

– Vi avverkar nu vår andra del och i november och i april nästa år är det dags för de två sista. Totalt består kursen av 22 dagar, säger gruppen, som tillägger att rehabiliteringen ger resultat.

Upplägget för kursen är klart och tydligt.

I samband med den första kursmodulen sätter alla deltagare upp personliga och detaljerade mål som de vill nå under kursen. Ingen av dem förnekar att det var tungt i början.

– Stämningen var ganska tung i början när alla skulle berätta vad de vill förändra.

Men när man sätter upp personliga mål, som dessutom är mycket konkreta, tvingas man börja tänka och ta itu med problemen.

– Det går inte att förändra allt på en gång utan förändringarna kommer stegvis och redan nu känner jag att jag gör framsteg, säger en av de kvinnliga deltagarna.

En del av kurserna handlar om att lära deltagarna hur de kan förbättra sin allmänkondition. Gruppen får prova på olika typer av träningar och lär sig samtidigt olika avslappnings- och stretchingmetoder.

– I det stora hela handlar det om friskvård och vi lär oss hur vi ska utföra olika typer av motionsformer. Till exempel hur man ska röra armarna när man stavgår. Den här kunskapen är viktig för att komma igång och ger en motivation.

Förutom att kursen fokuserar på att träning och därigenom förbättrad kondition ordnas också många olika föreläsningar.

– Vi har bland annat haft föreläsningar om betydelsen av god sömn och kost. Vi har också diskuterat personligheter och arbetssituationer. Det är bra att fokus ligger både på kropp och själ för båda måste vara i balans.

En annan positiv aspekt med kurserna är att det ger deltagarna möjlighet att koppla bort det krävande läraryrket för några dagar.

– Det är skönt att komma bort från det verkliga livet och isolera sig för några dagarna. Det är viktigt att ge tid åt sig själv för då får man också ett annat perspektiv på tillvaron.

Mat och motion Hur ser en vanlig dag ut under en ASLAKkurs?

– Vi äter frukost mellan klockan 7 och 8 och därefter väntar ett motionspass. Efter det har vi en föreläsning med olika experter inom ett område. Vi får också lunch, mellanmål och middag och totalt äter vi fem gånger per dag, säger en av de manliga lärare och skrattar.

– Det låter kanske som att det handlar om ett regelrätt träningsläger men så är det inte, tillägger den andra.

Enligt en av de manliga deltagarna kan det vara svårt att förbereda sig inför en ny kursmodul. För det första kan det innebära viss stress att förbereda en vikarie under frånvaron och för det andra måste man ställa om mentalt.

– Jag har administrativa uppgifter och kollar min e-post när jag här är. Jag kan inte gå tillbaka till jobbet och ha tvåhundra epostmeddelanden olästa. Så för mig är det aningen stressande inför en ny kursmodul, men när man väl är här är det värt det.

Nya kurser i februari Deltagarna berättar att de har börjat känna varandra och knutit nya kontakter. Men några krav på att öppna sig till fullo för de andra finns inte.

– Jag är en ganska privat personlighet och berättar inte så mycket om mig själv. Jag är i stället en som tycker om att lyssna och tar till mig saker och jag är nöjd med den situationen. Jag lär mig mycket genom att lyssna, säger en av kvinnorna.

Samtliga i gruppen tror att behovet av ASLAK-kurser är stort i de finländska skolorna.

– Kraven på lärarna har ökat och yrket präglas allt mera av stress. Det finns många lärare definitivt skulle ha behov att gå kursen.

Nu har den som är intresserad chans att söka. I februari börjar nämligen två nya kurser och mer information finns på FSL:s webbsida. Förbundets roll i ASLAK-rehabiliteringen är att ansöka om att Folkpensionsanstalten ska bevilja kurser för lärare och rektorer samt att marknadsföra kursen bland medlemmarna.

Text och foto: Christoffer Thomasfolk

Fotnot: Varför anonymt?

I artikeln nämns ingen deltagare vid namn.

Gruppen beslöt gemensamt att vara anonym eftersom deltagarna inte offentligt vill gå ut med orsakerna till varför de har valt att medverka.

– De bakomliggande orsakerna till att vi är här varierar och därför är det lättare att berätta om våra erfarenheter anonymt, säger de.

ÅRGÅNG 39 (120). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. UTGIVARE: Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60, telefax (09) 142 748. Hemsida www.fsl.fi REDAKTION: Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors. CHEFREDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, mobil 050–5160675, e-post carl-erik.rusk@fsl.fi. REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040–503 65 28, e-post tom.ahlfors@fsl.fi.

PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark@fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist@kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). ANNONSPRISER: 2,55 euro/spalt­mm, fyrfärg 3 euro/spaltmm, PRENUMERATION: 1/1 år 73 euro, 1/2 år 41 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. KSF Media Ab, 2013.