Läraren 17 2015

Årgång 41 (122) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund Tom Ahlfors

10.9.2015 Nr 17 Ritva Semi fick fint FN-uppdrag Ritva Semi, specialsakkunnig vid lärarfacket OAJ, har utsetts till de finländska medborgarorganisationernas representant vid Förenta nationernas generalförsamling.

Valet föll på Semi, som länge har varit aktiv i olika medborgarorganisationer, med hänvisning till att hon förfogar över utmärkta nätverk. Hennes djupa sakkunskap rörande speciellt utbildningsfrågor bidrog också till valet.

Medborgarorganisationernas representant deltar i den resa till New York och Washington, som företas av representanter för de politiska partierna. Semi ges också möjlighet att delta i kommittéarbetet, som ansluter sig till FN:s generalförsamling.

Utrikesministeriets mål är att främja medborgarorganisationernas deltagande i FN-möten.

Dyra klubbar retar barnskyddet Regeringens planerade höjningar av maxpriserna på skolbarns för- och eftermiddagsklubbar är orimlig, säger barnskyddsförbunden i ett pressmeddelande.

I undervisnings- och kulturministeriets förslag är höjningarna från 60 euro till 120 euro och från 80 euro till 160 euro.

Barn från familjer med låga inkomster blir utanför klubbverksamheten på grund av höjningarna, säger Centralförbundet för barnskydd, Mannerheims barnskyddsförbund och De utvecklingsstördas stödförbund. De säger att höjningarna också står i konflikt med regeringsprogrammets mål om barns och familjers jämlikhet.

Förbunden säger att höjningen är alltför stor i förhållande till hur mycket kostnadsnivån ökat. Om höjningen beräknades enligt levnadskostnadsindexet skulle höjningarna bli till 72 euro och 94 euro. (FNB)

OAJ hejar på utbildningsexport

Raseborgs miljöchef Gustav Munsterhjelm, klasslärare Anna Karin Jern och f.d. Ubs-direktören Ole Ehrstedt har med gemensamma krafter tillverkat ett undervisningsmaterial i omgivningslära.

Tranans år

I den här tranedansen finns ingen sparv, endast tre personer som med gemensamma krafter åstadkommit en tjugo minuter lång film om tranans år som med tillhörande elevuppgifter fungerar som läromedel inom omgivningslära, nytt ämne i åk 1–6 hösten 2016. Läs mera på sista sidan.

Det finns en efterfrågan på finländska utbildningstjänster på den globala marknaden. Finlands andel av denna miljardbussiness kunde växa sig mycket större, resonerar lärarfacket OAJ. – Här finns hundratals miljoner euro till buds, men det kräver att finländska exportföretag lockas med i ansträngningarna att sälja finländsk know-how, säger Nina Lahtinen, utvecklingschef vid OAJ. Finlands andel av den globala marknaden inom detta område uppskattas idag uppgå till 268 miljoner euro på årsnivå.

Enligt Nina Lahtinen finns det ett stort sug efter finländskt kunnande särskilt rörande yrkes- och specialyrkesexamina.

Bristen på finansiering utgör dock ett hinder för försäljningen. I motsats till industrin får exporten av utbildningstjänster inget statligt stöd.

OAJ och yrkeshögskolan Omnia stod i början av september värdar för ett brett upplagt seminarium, som syftade till att belysa möjligheterna och utmaningarna inom utbildningsexporten.

2

10.9.2015

ledareN Chefredaktör Carl-Erik Rusk.

Svagt av Sipilä Regeringen står, med statsminister Juha Sipilä i spetsen, i beråd att ta ett nappatag med arbetsmarknadens mekanismer. Konstruktionen av ett samhällsfördrag gick i stöpet och nu gäller det att finna nya vägar att gå, resonerar regeringen som vill få till stånd ett produktivitetssprång. Det är för all del oklart vad som avses med språnget i fråga, men det verkar inte störa de politiska makthavarna. Än så länge har vi fått nöja oss med rykten och obekräftade nyheter om vad regeringen egentligen är ute efter. Så har t.ex. Helsingin Sanomat nyligen förmedlat uppgifter om att regeringen överväger bl.a. åtgärder för att förkorta semestrarna för offentligt anställda. Detta kunde ske genom lagstiftning, där man fastslår en maximilängd för semestern. I den gällande lagstiftningen finns endast en miniminorm.

Semesterrätten varierar mellan olika branscher. Inom privata sektorn är semestrarna i regel kortare än inom den offentliga sektorn. Inom många branscher bygger semesterrätten på Semesterlagen: fyra veckors semester ifall anställningsförhållandet har omfattat mindre än ett år och fem ifall anställningen har varat längre.

Men det finns förstås undantag; ofta så att semesterrätten ökar i takt med anställningstiden.

Inom kommunala och statliga sektorn kan semesterrätten uppgå till över sju veckor, ifall anställningen har varat över 15 år.

Regeringen vill utjämna skillnaderna genom lagstiftning, men det är fel tänkt. Semestrarna är nämligen fastställda i kollektivavtalen för olika branscher. Anställningsvillkoren - då talar vi om löner men också bl.a. om semestrar – utgör kärninnehållet i de kollektivavtal, som är uppgjorda mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Om regeringen verkställer sina planer om att införa maximitak för semestrarna handlar det om att brott mot avtalsfriheten.

Trepartssamarbetet mellan regeringen, arbetstagarna och arbetsgivarna fick sig en rejäl törn, då samhällsfördraget föll samman, men dock har historien visat att samarbetet obestridligen har varit en grundbult i det finländska samhällsbygget.

Samarbete är långt bättre än diktat, då det gäller att lyfta vårt land ur den ekonomiska krisen.

Spetsprojekt förbluffar OAJ – Regeringens satsningar på kunnande och utbildning är för all del bättre än ett kyligt handslag, men satsningarna andas mera publicitetshunger än äkta omsorg om utvecklandet av utbildning, säger Olli Luukkainen, ordförande för lärarfacket OAJ. Undervisnings- och kulturministeriet offentliggjorde den 4 september uppgifter om hur 300 miljoner euro satsas på sex olika spetsprojekt inom utbildningssektorn. Regeringen ämnar satsa sammanlagt 1,5 miljarder euro på olika spetsprojekt. Utbildningens andel uppgår till 300 miljoner euro, alltså en femtedel av hela summan.

Luukkainen säger sig vara speciellt förvånad över yrkesutbildningens öde.

Här finns inga utvecklingspengar, utan tvärtom vingklipps den.

– Vårt land övergår till en mellaneuropeisk modell med lärande på arbetsplatserna, trots att det saknas förutsättningar för detta. På arbetsplatserna förmår man inte bära utbildningsansvaret, eftersom 500 000 medborgare går arbetslösa. Företagen kämpar för

sin existens, påminner Luukkainen.

Han finner det ofattbart att regeringen vill att yrkesutbildningen reformeras totalt, samtidigt som ohemula nedskärningar av resurserna äger rum.

Regeringen har anslagit sammanlagt 90 miljoner euro på ett digitalt språng inom grundskolan jämte förnyandet av lärarutbildningen.

Satsningarna på digitaliseringen jämte lärarutbildningen fanns med på OAJ:s föreslagna åtgärdslista.

– Vi är glada över regeringens beslut att stärka lärarutbildningen. När undervisningsgrupperna blir större och förutsättningarna för lärandet försvagas blir lärarnas yrkesskicklighet än viktigare, säger Luukkainen, som räknar med att satsningen på lärarutbildningen gäller också kompetensutveckling för lärare inom alla stadier.

Regeringens satsningar sträcker sig över åren 2016–18. Regeringen vill förnya grundskolan genom att beivra nya former av inlärning jämte en rörlig livsstil.

Regeringen vill också satsa på en

timmes daglig motion för alla grundskoleelever. Projektet Skolan i rörelse utvidgas så att det blir riksomfattande och omfattar alla barn och unga inom den grundläggande utbildningen. Därutöver utvidgas projektet även genom försök till att omfatta också en del av gymnasierna och yrkesläroanstalterna.

Genom ett anslag för språkundervisning inleds ett regionalt försök med studier i ett främmande språk redan i åk 1 och det blir möjligt med ett regionalt försök där det andra inhemska språket ersätts med ett annat.

Dock inskärpte undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) att denna detalj skall skärskådas bl.a. med tanke på grundlagens stadganden.

– Jag anser att vi inte kan genomföra ett sådant experiment som utesluter möjligheten att söka till olika utbildningar eller tjänster senare, sade Grahn-Laasonen då hon presenterade spetsprojekten.

C-E Rusk

Hela dagisdagar endast då föräldrar har heltidsjobb Den subjektiva rätten till dagvård begränsas från hösten 2016. Dagvård på heltid erbjuds endast då föräldrarna arbetar, studerar eller är företagare på heltid.

Förslagen till ändringar i rätten till småbarnspedagogisk verksamhet och daghemmens personaldimensionering har sänts på remiss. Förslagen har beretts i enlighet med regeringsprogrammet. Enligt förslaget skall varje barn ha rätt till småbarnspedagogisk verksamhet minst 20 timmar i veckan.

Relationstalet i daghemmen för pedagogisk personal och barn över tre år skall enligt förslaget vara 1/8 istället för nuvarande 1/7. Relationstalet ändras inte då det gäller grupper med barn under 3 år.

Barn skall enligt förslaget ha rätt till småbarnspedagogisk verksamhet på heltid då föräldrarna arbetar eller

studerar på heltid. Barnet kan också ha rätt till småbarnspedagogisk verksamhet på heltid om det på grund av barnets utveckling, behov av stöd eller på grund av familjeomständigheter är nödvändigt.

Ifall barnet behöver småbarnspedagogisk verksamhet som är mer omfattande än 20 timmar i veckan bör barnets vårdnadshavare kunna påvisa behovet. Familjernas valfrihet och möjlighet att påverka de tjänster som erbjuds tryggas. Kommunen ska ordna småbarnspedagogisk verksamhet på åtminstone två alternativa sätt.

– Vi anser att rätten till endast 20 timmar är för liten, säger Ritva Semi, specialsakkunnig vid lärarfacket OAJ. OAJ är överhuvudtaget missnöjt med förslagen. Från hösten 2016 kan det finnas 24 barn i en grupp som består av över treåringar med heltidsplat-

ser, medan antalet idag är maximalt 21 barn. Om gruppen bildas av endast barn med halvdagsplatser kan gruppen bestå av hela 39 barn, vilket OAJ finner synnerligen bekymmersamt.

– Hur kan man i en grupp med 39 barn nå samma mål under 20 veckotimmar som målen för barn som få småbarnsfostran på heltid? Lösningarna dikteras av pengar, säger Semi, som emellertid ser en ljuspunkt i att undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) har lovat följa med situationen.

OAJ räknar med att den nya lagstiftningen medför krav om flera barnträdgårds- och specialbarnträdgårdslärare, vilka utbildas vid universiteten. Utbildningsvolymen utökas med 100 platser årligen under år 2017-2020.

C-E Rusk

Strongt av Sipilä

Framlidne generalen Adolf Ehrnrooth blev en legendarisk gestalt. Han yttrade bl.a. att finländare kan ledas endast framifrån.

Statsminister Juha Sipilä lever i enlighet med generalens tes och leder genom eget exempel. Han framträdde nyligen i tv och meddelade att han och hans familj ställer sitt bostadshus i Kempele i norra Finland till förfogande för asylsökande. Sipilä bor ju på annat håll under sin period som statsminister.

Sipiläs utspel har väckt uppmärksamhet här hemma och utomlands. Flyktingfrågan är infekterad och följaktligen har han också fått mothugg. Det är mörkt ibland, speciellt då man bekantar sig med diverse anonyma nätdiskussioner. Sipilä förbannar inte mörkret, utan tänder istället ett ljus.

Statsministern delar med sig av sitt överflöd i sann medmänsklig anda. Hans löfte och inställning kommer att sprida sig som ringar på vattnet bland medborgarna, men förhoppningsvis också bland de politiker som sitter vid makten.

Alla kan inte öppna sina hem för flyktingar, som söker sig till vårt land. Men vi kan alla öppna våra hjärtan för de medmänniskor i nöd, som kommer till oss och söker skydd.

Beslut förutsätter grundlig analys – Vi gör inte tillräckliga bedömningar av vilka konsekvenser de politiska besluten får för barnen, säger barnombudsmannen Tuomas Kurttila. Att barn hamnar i olika ställning i samhället beror långt på politiska beslut.

En del beslut på både statlig och kommunal nivå fattas utan några som helst utredningar om hur barnen påverkas.

Kurttila oroar sig särskilt för barn i sämre ställning. Han säger att det bland annat märks i deras hälsa, inlärning och fortsatta utbildning.

– Finland hålls inte livskraftigt om vi inte kan göra en större del av varje årskull arbetsoch funktionsduglig. Att majoriteten mår bra räcker inte, utan en allt större del av varje årskull måste fås med, slår Kurttila fast i ett pressmeddelande. (FNB)

Att barn hamnar i olika ställning i samhället beror långt på politiska beslut, säger barnombudsmannen Tuomas Kurttila.

3

10.9.2015

ORDförord

Ska detta rädda utbildningen?

Regeringen skriver i sitt program att utbildningens resurser minskas med 600 miljoner euro under regeringsperioden. Samtidigt skriver regeringen i sina mål för de kommande tio åren att finländarnas kompetens- och utbildningsnivå ska stiga, att alla ska ha jämlika möjligheter samt att vi är ett ledande land inom utbildning, kompetens och modernt lärande.

I början av förra veckan fick vi veta att regeringen kommer att satsa 300 miljoner på spetsprojekt inom utbildningen. I fredags fick vi lite mera kött på benen, då minister Sanni Grahn-Laasonen presenterade spetsprojekten för utbildning och kompetens.

Projekten presenterades på en allmän nivå, men trots det finns det orsak att reflektera med anledning av linjedragningarna. Kan projekten verkligen garantera den höga målsättning regeringen har rörande utbildningen? Tyvärr får vi får vi nu nöja oss med att endast få svar på en fråga, nämligen vad? Det viktigaste saknas! Vi får inte vet hur projekten kommer att genomföras.

Inom den grundläggande utbildningen lyfts fram fyra olika delområden som ska få projektpengar.

Att förnya pedagogiken, skapa nya inlärningsmiljöer och satsa på digitalisering är bra. Utmaningen blir att genomföra detta så att jämlikheten i elevernas skolvardag garanteras. Fråga blir också om den nya regeringen i sin iver att utveckla pedagogiken kommer att frångå praxis om forskningsbaserad utveckling.

Det andra projektet handlar om att utveckla lärarnas grundläggande och kompletterande utbildning. Här återspeglas tankarna från läroplansgrunderna i form av skrivningar kring att lärarnas egen kunskapsnivå ska beaktas.

Det blir utmanande att inom Svenskfinland differentiera fortbildningen. Dessutom måste arbetsgivarna ta sitt ansvar och inte permittera lärare från fortbildningsdagarna!

En timmes motion per dag är säkert bra för våra barn och unga men borde utvidgas att gälla alla i samhället.

Modeller för detta ska tas från Skola i rörelse som är ett projekt stött av UKM och UBS. En av utmaningarna i förverkligande är hur vi får detta att passa in i lärarnas arbetsbild. Tanken kan väl inte vara att lärarna förutom allt

FSL:s Må bra kurs i Helsingfors tisdag 22.9 kl. 16.30.

annat arbete dessutom ska axla detta utan kompensation (lön eller arbetstid).

Skolan ska även här gå i bräschen för utvecklingen.

Jag tänker osökt på allt annat arbete som nu redan görs i skolan som till exempel antimobbningsarbete och värdegrundsdiskussionen där tolerans är en självklar målsättning. När vaknar det övriga samhället upp? Skolan klarar inte av allt. Tolerans, respekt och förståelse ska få sin grund i skolan, men så länge skolan inte får samhällets dvs. varje vuxens stöd är uppgiften näst intill omöjlig.

I det sista spetsprojektet som gäller språkundervisningen finns en bra tanke och det är att tidigarelägga språkundervisningen i främmande språk. Däremot är nog förslaget om regionala försök där det andra inhemska språket ersätts med ett annat ett mycket dåligt projekt. Det enda glädjande med detta är att ministern kommer att granska förslaget mot grundlagen. Om inte grundlagen stoppar detta får vi som representanter för ett minoritetsspråk ytterligare ett slag mot vårt språk.

Gymnasierna som under den förra regeringens tid lagt ner massor av energi på att fundera över strukturer kan delvis pusta ut. Trots detta kommer bristen av pengar nog att ge många gymnasier huvudbry.

För att rädda utbildningen behövs nog mera än det som har föreslagits. Projekt i all ära – men skolan behöver en trygg grundfinansiering som möjliggör en jämlik och kvalitativt god utbildning i hela landet.

har varit sysselsatta med drama, omtalar Nya Åland den 26 augusti. Elva blivande draminstruktörer från scenkonstlinjen vid yrkeshögskolan Novia i Vasa har besökt skolorna i Föglö, Brändö, Kumlinge, Kökar och Sottunga.

– Lärandet går in i kroppen på ett helt annat sätt då man använder dramapedagogik, säger EvaMaria Mansnerus, som står bakom arrangemangen.

I Sibbo kan fyra svenskspråkiga skolor i södra kommundelen ersättas med en ny större skola med plats för 350 elever, omtalar svenska. yle.fi den 26 augusti. Bakom förslaget står Svenska utbildningssektionen.

Den nya skolan skulle byggas till exempel vid campuset på Fröken Miilis väg och skolan skulle ersätta nuvarande Söderkulla skola, Gumbostrands skola, Salpar skola och Boxby skola.

Utbildningssektionen öns-

kar att den nya skolan skulle stå färdig senast år 2022. Servicenätsplanen ska behandlas av bl.a. kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige fattar det slutliga beslutet i ärendet.

Hangö behöver sina två egna gymnasier, anser bildningsdirektör Karl- Erik Gustafsson. Västra Nyland berättar den 22 augusti om en konsultutredning, som har utförts rörande gymnasienätverket i Västnyland.

Rapporten tar fasta på såväl finska som svenska gymnasier.

– Om vi vill nå effektivare strukturer måste vi fatta beslut som går över kommungränserna, sammanfattar Robert Nyman, bildningsdirektör i Raseborg. Han tror att samarbete primärt kunde äga rum mellan Lojo och Raseborg.

Hangö verk ar inte vara intresserat av samarbete.

Bildningsdirektör K-E Gustafsson vill hålla fast vid det svenska och finska gymna-

Väståbolands lärarförening r.f. håller sitt höstmöte lördag 3.10.2015 kl. 8.00 i Viking Line-terminalen, Åbo. Stadgeenliga ärenden. Välkomna!

Välkommen på FSL:s

Må bra-kurs Upplever du stress på jobbet? Är din arbetsmängd för stor? Hur sätter du gränser?

Hösten 2015 ordnar FSL tre kurskvällar kring temat ”Må bra med lärarjobbet”. Under kurserna diskuterar vi hållbara arbetsmetoder, lärarnas arbetsbild och hur du mår bra med ditt jobb.

Du kan delta i en av våra tre kurskvällar • 22.9.2015 i Helsingfors, Magistratsporten 2, • 28.9.2015 i Åbo, Radisson Blu Marina Palace eller • 30.9.2015 i Vasa, Hotel Rantasipi Tropiclandia.

Kurserna pågår mellan kl. 17 och 20. Vi bjuder på buffetmat från och med kl. 16.

Anmäl dig senast en vecka före kursen antingen genom att logga in i FSL:s medlemsregister https:// www.koodata.net/fsl/ eller genom att mejla anita. stark@fsl.fi. Kurserna är gratis för FSL-medlemmar.

Har du frågor om Må bra-kurserna? Kontakta FSL:s ombudsman jens.mattfolk@fsl.fi.

Lärare med gränser Finlands Svenska Lärarförbund FSL

Har den lokala lärarföreningen haft något för sig?

Eller har det hänt något annat, som är värt att noteras under Lokaltrubriken? Notismaterial kan sändas till C-E Rusk (carl-erik.rusk[at]fsl.fi) och Tom Ahlfors (tom.ahlfors[at]fsl.fi). Ålands sk ärgårdsskolor

FSL:s styrelse sammankommer i Helsingfors onsdag 23.9 kl. 10.30.

siet, bl.a. med hänvisning till att gymnasieutbildningen är den enda utbildningen på andra stadiet i Hangö.

I Karleby har finska Hakalehdon koulu har börjat dela ut lakrits åt elever som uppför sig väl. Den som till exempel hjälper någon annan, är aktiv på lektionen eller som har kämpat bra i något ämne kan få ett papegojmärke som går att byta till en lakritsstång, omtalar svenska Yle den 27 augusti.

Vem som helst kan få lakrits efter en lektion. Huvudsaken är att eleven har gjort något extra eller någon slags förbättring.

– Att man till exempel markerar eller gör läxorna mer än tidigare, eller att man har kämpat bra och får bra betyg i ett prov. Det sporrar en att försöka göra lite bättre ifrån sig, säger Sini Kallio och Henna Passoja i åk 8.

I Sibbo lockade rektorstjänsten i svenska gymnasiet endast två sökande, varför jobbet sköts genom temporära

arrangemang höstterminen 2015, omtalar Östnyland den 7 augusti. Ann-Britt Nieminen fungerar som rektor och sköter arbetet tillsammans med en ledningsgrupp bestående av lärare.

Rektorstjänsten, som har ledigförklarats i två omgångar tidigare, torde utlysas att sökas ånyo kring årsskiftet.

I Hangö har duo från spektakelgänget (blev det rätt?)

Dudesons talat och agerat mot mobbning inför en publik bestående av skolelever, omtalar Västra Nyland den 2 september. En av killarna i gänget, som är känt för sina groteska och absurda stunttricks, är faktiskt lärare i grunden. Sagda HP lyckades faktiskt få den månghövdade publiken om över 700 elever att sitta stilla.

Budskapet var klockrent: det är bara ni själva som kan bestämma vilken stämning ni har i klassen, yttrade duon då de delade ut ”Vi mobbar inte”-kontrakt som undertecknades av skolklasserna.

Kurs för förtroendemän Anmäl dig nu till FSL:s förtroendemannakurs.

Kursen ordnas måndag-tisdag 5-6.10.2015 på Scandic Tampere City i Tammerfors.

Under kursen fokuserar vi bland annat på förtroendemännens ställning, uppdrag och rättigheter. Vi jobbar också med kollektivavtalen och samarbetslagen; kom ihåg avtalsböcker, dator eller läsplatta.

Kursen börjar måndag kl. 10.30 och avslutas tisdag kl. 14.30. Anmäl dig senast fredagen den 18 september via https://www.koodata.net/fsl/ eller till anita.stark@fsl.fi.

Vi e-postar ett ramprogram före kursen.

Finlands Svenska Lärarförbund FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 020 749 54 65 Ombudsman Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Förbundsekonom Agneta Roine, tfn 020 749 54 66 Informatör Martina Landén-Westerholm, tfn 020 749 54 63 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Nästa nummer av Läraren utkommer den 17 september.

4

10.9.2015

På önskelistan:

Pedagogiskt ledarskap och smidig information Pappersexercisen är massiv, bekräftar Agneta Torsell, rektor för Lagstads skola i Esbo.

Hon är tredubbel rektor. Hon basar inte endast för Lagstads skola (åk 1–10), som har 459 elever, utan också för byskolorna i Bemböle (åk 1–4) och Rödskog (åk 1–4) med 53 resp. 46 elever.

– Jag skulle gärna se att jag fick mera tid för det pedagogiska ledarskapet. Byråkratin och pappersexercisen slukar en väl stor del av min arbetstid, säger Torsell.

Hon är emellertid inte ensam i sin rektorsroll, utan hon har sällskap av biträdande rektorn Annika Fonselius, som också är tjänsterektor och har helhetsarbetstid och därtill ansluten byråarbetstid (36,25 timmar i veckan).

– Arbetstiden per vecka varierar förstås; i början av terminer ligger snittet högre. Jag har t.ex. nyligen deltagit i fem föräldramöten och nu står direktionsmöten i tre skolor för dörren, säger Torsell.

Hon har haft händerna fulla i höst med uppdateringen av de nödvändiga planerna, alltså bl.a. räddnings-, jämställdhets-, kris-, läsårs- m.fl. planer.

– I mitt fall handlar det ju dessutom om tre skolor, som alla har egna planer. Ansvaret är ju i sista hand mitt, så det är jag som uppgör dem och för dem till behandling i direktionen, säger Torsell.

Torsell är ingen duvunge, eftersom hon har varit rektor för den sammanhållna grundskolan Lagstads skola i tio års tid. Tidigare var hon rektor för Lagstads skola (åk 1-6) i fem års tid. Det var hon som utsågs att leda skolan, då den byggdes ut med högre klasser.

– OAJ är ute i rätt ärende, då man talar om att göra skolbyråkratin lättare. Speciellt för nya rektorer skulle det säkert hjälpa en hel del om det fanns färdiga och vettiga modellplaner för skolorna, säger Torsell.

Hon medger att uppdateringen sker med stöd av en viss rutin vid det här laget. Men så var det inte när hon blickar bakåt till tiden som färsk rektor.

– Jag hade händerna fulla med uppgörandet av olika planer. I många fall fanns det lokala grunder, men jag ville göra arbetet ordentligt. Så jag var ute på nätet och kollade hur andra skolor hade gjort, säger Agneta Torsell.

Somt föll i god jord och somt föll på hälleberget. Torsell jobbade fram planer, som var anpassade just till verkligheten i den sammanhållna nya skolan.

Det är inte diskussionerna om att underlätta byråkratin kring dessa planer, som primärt tilltalar henne. OAJ har också lyft fram behovet av en mera friktionsfri informationsgång. Sekretessbestämmelserna borde synas med argusögon.

– Här krävs åtgärder! Dagens situation är frustrerande. Tystnadsplikten sätter många käppar i hjulet för en fungerande kommunikation. Jag upplever att barnets bästa hamnar i kläm pga. sekretessbestämmelserna.

Det borde definitivt vara enklare att utbyta information, säger Torsell.

Skolhälsovårdaren har inte möjlighet att kommunicera öppet med skolpsykologen,

som i sin tur inte kan kommunicera direkt och öppet med skolans rektor. Det krävs protokoll och byråkrati in absurdum i stället för en fungerade kommunikation. Sekretessbestämmelserna är som ett grått täcke.

– Ett konkret problem är sedan att föräldrarna inte förstår systemet. De tror att eftersom vi alla jobbar i samma skola kommunicerar vi öppet om problem och svårigheter som barn upplever. I själva verket har vi i Lagstads skola valt att informera föräldrarna om hur systemet fungerar och vilka hinder som finns, säger Agneta Torsell.

Det krävs bl.a. tillstånd av föräldrarna för att parterna kan kommunicera om problemen.

– Men tillståndet är ju inte en öppen fullmakt, utan gäller endast ett ärende för sig.

Om en elev brottas med problem rörande anorexi är det ett fall. Men om samma elev t.ex. skär sig uppsåtligen är det ett annat fall, som kräver en ny byråkrati. Det kan knappast ses som särskilt vettigt, säger Torsell.

Hur ser du på den s.k. trestegsmodellen, alltså reformen som systematisera elevernas rätt till stöd?

– I princip tycker jag om reformen, men den omfattar stora krav om dokumentation.

Så byråkratin har ökat. Men i Lagstad ledde introduktionen av modellen inte till omvälvande ändringar. Vi hade redan tidigare jobbat på liknande sätt, säger Torsell.

Rektorsuppdraget är mångfacetterat. Så är det för Torsell och för andra rektorer. Ingen skolledare vet på förhand exakt vad arbetsdagen för med sig.

– Så är det, men åtminstone vet jag på förhand att min vardag till stor del fylls av diverse e-posttrafik. Det handlar om bl.a. lärar-, föräldra- och elevkontakter. Det handlar om myndighetskontakter, enkäter och undersökningar, säger Torsell.

Du nämner enkäter och undersökningar.

Fyller du i alla enkäter?

– De nödvändiga sköter jag självfallet om. Då handlar det t.ex. om Esbos egna undersökningar och nationella undersökningar. Lärarstuderande hör också ofta av sig i samband med att de bl.a. jobbar med sina avhandlingar pro gradu. Också dessa försöker jag fylla i så långt tiden räcker, säger Torsell.

För du bok över din arbetstidsanvändning?

– Esbo genomförde nyligen en undersökning, som syftade till att spegla skolledarnas tidsanvändning med 10 minuters noggrannhet under ett års tid. Det gick en hel del tid till att fylla i undersökningen! Och sedan glömde jag, och säkerligen också andra, ibland att fylla i undersökningen. Det skapade merarbete, säger Torsell.

Torsell basar alltså bl.a. för en sammanhållen grundskola; en skola som hon har varit med om att bygga upp. Uppdraget har sina särdrag.

– Det har varit en intressant resa och jag har lärt mig mycket! Att jobba i lågstadiet är något helt annat än att jobba med tonåringar. Jag har insett att högstadieelever är väldigt sårbara och samtidigt väldigt ”goa”!

Behovet av vuxenstöd och -kontakt är myck-

Agneta Torsell är trygg i sin rektorsroll, men väl mycket av arbetstiden går till pappersarbete.

et större än vad jag kunde föreställa mig, säger Torsell.

Lärarna utgör navet i all skolverksamhet.

Torsell säger att det finns skillnader mellan klass- och ämneslärare.

– Klass- och ämneslärare är som från olika planeter, så det gällde att finna en gemensam melodi. Jag visste det på förhand och räknade med en övergångsperiod om kanske fem år. Det tog längre än så, men nu börjar vi vara framme, säger Torsell.

Hon tillägger emellertid att ekvationen kunde ha varit svårare.

– Vi måste ju hålla i minnet att ämneslärarna som sökte sig till Lagstads skola i tiderna visste att de skulle jobba tillsammans med klasslärare i en ny sammanhållen grundskola.

Text och foto: C-E Rusk

5

10.9.2015

Löneboost i Sverige Lärarna i Sverige har medvind just nu. Lärarna har fått högre löneförhöjningar än andra grupper under avtalsperioden 2012–15.

Så rapporterar Lärarnas tidning LT i nr 12/15, som utkom den 21 augusti. LT har talat med Lärarförbundets förhandlingschef Mathias Åström, som är nöjd. Enligt hans bedömning har staten och kommunerna aldrig tidigare satsat så mycket pengar på lärarna.

Arbetsmarknaden i Sverige fungerar annorlunda än i Finland.

Grundbulten i lönebildningen kallas industrinormen, som utgör en norm som sätts inom den konkurrensutsatta exportindustrin.

Normen utgör ett tak för andra sektorer. Strejker och andra konfliktåtgärder rubbar inte normen, som är mer eller mindre huggen i sten.

Finland saknar ett liknande system, men speciellt från arbetsgivarhåll har lyfts fram krav om en liknande industrinorm. Sveriges tidigare finansminister Anders Borg har i flera repriser rekommenderat att industrinormen etableras också i Finland.

Nationalekonomen Bo Eneberg vid statliga Medlingsinstitutet säger till LT att det är mycket svårt för en enskild yrkesgrupp att av-

vika från industrinormen. Han ser det som mycket ovanligt att lärarna har lyckats få löneförhöjningar, som ligger över industrinormen.

– Det beror på att det finns en acceptans från övriga arbetsmarknaden att lärarna ska kunna få mer än andra, säger Eneberg.

Lärarna är inne i en avtalsperiod som sträcker sig från år 2012 till 2015. De två sista åren i avtalet var sifferlösa, vilket föranledde en del kritik bland lärarna. I avtalet nämndes alltså inga procenttal för de löneförhöjningar, som arbetsgivarna förväntades betala ut.

Strategin har lyckats. Lärarförbundet räknar med att lärarlönerna i år stiger med 4 procent, medan övriga arbetsmarknaden får nöja sig med i snitt 2,6 procent.

Man kan med fog tala om en smått sensationell positiv utveckling, som delvis handlar om en brist på behöriga lärare. Resultaten i skolorna har under de senaste åren rasat rejält.

Heléne Fritzon, socialdemokratisk ordförande för förhandlingsdelegationen i Sveriges kommuner och landsting, är inte förvånad.

Hon talar om en tydlig politisk vilja både i kommunerna och i regeringen.

Alla sifferuppgifter i artikeln

handlar om genomsnitt. I Sverige finns inga garanterade avtalsenliga löner, utan lönebildningen är fri.

Varje lärare förhandlar om sin lön, vilket ger att lönespridningen är större än t.ex. i Finland.

Statistiska centralbyrån SCB anger att snittlönen för en grundskollärare var 29 300 kronor (drygt 3 100 euro) år 2014.

De utannonserade lärarjobben under mars–juli har ökat starkt jämfört med förra året visar en sammanställning av Arbetsförmedlingens statistik som Lärarförbundet gjort.

– De här siffrorna visar att lärarbristen nu blivit akut och att det behövs ordentliga satsningar för att inte eleverna ska komma i kläm, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

I höst krävs det för första gången lärarlegitimation för att sätta betyg. Det sätter press på de legitimerade och behöriga lärarna.

– Det har funnits gott om tid för förberedelser men det är först nu som politikerna visar tecken på att förstå läget.

C-E Rusk

Digitalt lärande kräver och skapar nytänkande – Digitala miljöer möjliggör, men kräver också ett nytänk kring själva lärkulturen. Det här är speciellt viktigt i företag där problem ofta löses med hjälp av att man i grupp förhandlar sig fram till vad den bästa lösningen är här och nu, snarare än att det finns endast ett enkelt svar på en fråga.

Så resonerar P M Annika Wiklund-Engbloms i sin doktorsavhandling i pedagogik, som framlades till offentlig granskning 28.8.2015 vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi.

Avhandlingen heter Designing New Learning Experiences? Exploring Corporate E-Learners’ Self-Regulated Learning.

Den svenska titeln på avhandlingen är ”Design av nya lärupplevelser? En undersökning av självreglerat digitalt lärande i företag”.

I avhandlingen granskas hur två iterationer, alltså omtagningar av en digital kursdesign

i ett företag stöder de lärandes självreglering. En självreglerad lärande har förmågan att hantera och kontrollera den digitala lärsituationen trots att den kanske inte stöder lärandet på samma sätt som en traditionell lärsituation där en lärare finns närvarande. Studien utforskar de lärandes handlingar och intentioner med fokus på kognition, emotion och beteende.

Slutsatser som kan dras av studien är att i designen av digitalt lärande i företag är det viktigt att beakta de lärandes direkta behov av kunskap och skapa flexibla förutsättningar för att dessa behov tillfredsställs på rätt sätt. Kunskap föråldras snabbt och digital lärdesign kan stöda företagen genom att fungera som sociala nätverk där kunskap skapas i en kontinuerlig förnyelseprocess. Därmed bör design av digitala kurser snarare byggas enligt en modell av ett socialt ekosystem än som öar av individuellt lärande.

Bort från papperskvarnen – Målet är utmärkt: att befria lärarna från pappersarbete så att de kan koncentrera sig på det väsentliga, alltså undervisning.

Undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) välkomnar lärarfacket OAJ:s förslag om att minska normerna inom skolvärlden.

– Jag förhåller mig med öppet sinne till förslagen, som kommer att diskuteras noggrant i samband med regeringens mål om att minska normerna, säger Sanni GrahnLaasonen.

OAJ vill reducera de krav på planer som ställs på skolorna. De kunde ersättas av riksomfattande modellplaner, vilka sedan kan kompletteras av kommunerna, skolorna och läroanstalterna. OAJ anser också att de ofta mångdubbla kraven om mångprofessionellt samarbete minskar.

– Av skolorna krävs många särskilda planer, vilkas innehåll emellertid är fastslagna via riksnormer.

Alltså tvingas varje skola t.ex. uppgöra egna planer för jämlikhet och antimobbning. De kunde ersättas av en riksomfattande modell, som vid behov kunde kompletteras på lokal nivå. Det skulle gagna elevernas rättsskydd och samtidigt skulle lärares och rektorers tid frigöras för pedagogiskt ledarskap, säger Nina Lahtinen, utvecklingschef vid OAJ. OAJ har också synpunkter på det mångprofessionella samarbetet, t.ex. rörande psykologernas och kuratorernas arbete i grundskolan.

– I dagens läger förväntas lä-

Undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) stöder OAJ:s förslag om att underlätta informationsgången mellan olika myndigheter.

rarna behandla planeringen av varje elevs stöd och verkställandet av stödet tillsammans med kuratorer och psykologer, även om dessa inte har träffat eleven i frågan. Om samarbetsplikten och pappersarbetet lättas frigörs lärarnas tid för förmedlandet av stöd, medan kuratorernas och psykologernas tid

frigörs för stöd av eleverna istället för de påtvingade mötena, säger Nina Lahtinen.

OAJ efterlyser också förbättrad kommunikation med och mellan myndigheterna. Enligt OAJ borde myndigheterna ges rätt att utbyta information. Stadgandena om sekretess bör förenhetligas, vilket

skulle tolkningen av dessa lättare.

I samband med t.ex. våldsincidenter framkommer i regel att någon aktör förfogar över uppgifter om berörda elev eller studerande, men uppgifterna har inte kommit utbildningsarrangören till kännedom.

– Så får det inte vara, säger OAJ.

Minister Grahn-Laasonen stöder OAJ:s förslag om att underlätta informationsgången mellan olika myndigheter.

C-E Rusk

6

10.9.2015

Kommunerna i blåsten:

KOLUMNEN Tom Gullberg är akademilektor i Vasa.

Rädda världen eller rädd för världen?

Jag ville bli lärare för att rädda världen.

Det kanske låter som en smärre överdrift, vilket det säkert är, men jag är fortfarande tillräckligt blåögd för att föreställa mig att läraryrket i gemen inte kan betraktas som vilket don som helst.

Säkert kan såväl jag som många kolleger erkänna att yrkesvalet i tiderna också styrdes av pragmatiska resonemang, så som ”lätt att få jobb” och ”trevligt med fria somrar”. Men sådana argument räcker inte för att orka utöva läraryrket år ut och år in. I samma stund som man får en samling barn framför sig, inser man att lärarskap handlar om så mycket annat än enbart lönen.

För egen del började jag tidigt fundera på vad jag ville att mina elever skulle bli. Då tänkte jag inte på yrkesval eller samhällsposition, utan hur jag ville att de skulle bidra till mänskligheten, som det så anspråkslöst heter.

Varje lärare som tänker i liknande banor, och de är antagligen många, har alltid haft stort stöd i läroplanerna.

Republiken Finland har ända sedan grundskolans första läroplaner velat fostra till fred, till solidaritet med tredje världen, till ökad medvetenhet om mänskliga rättigheter – och allt detta med tydliga demokratiska förtecken!

Men plötsligt får man med befogad oro fråga sig om allt varit förgäves. Plötsligt lever vi i ett land där en folkvald riksdagsledamot kan ställa sig framför kameran och hånfullt imitera en muslimsk böneutropare. Plötsligt lever vi i ett samhälle där en annan riksdagsledamot poserar med nynazister, och en tredje och fjärde… Listan kunde tyvärr göras lång. Och på tal om listor: En central företrädare för ett regeringsparti fick för sig att publicera en lista på för partiet misshagliga personer. Det var inte det här jag ville åstadkomma med min lärargärning!

Jag är ändå inte så blåögd att jag inbillar mig att det finns ett direkt samband mellan läroplanens innehåll, det som sker i klassrummen och hur människor beter sig i det vuxna livet. Men man kan ändå fråga sig vart empatin och medmänskligheten tog vägen? Alla dessa politiker som i dessa dagar flyr undan och vägrar se Europas största flyktingtragedi efter andra världskriget. På vilken skolbänk har de suttit?

Medmänsklighet kräver också kunskap, och på den punkten är jag som lärare i historia och samhällskunskap besviken. De ämnen som jag företräder borde ha skapat en förståelse för de händelseförlopp som just nu utspelar sig framför ögonen på oss. Det verkar nu nästan acceptabelt att prata om ”flyktingströmmar” och ”välfärdssurfare” (vilket hemskt ord med tanke på det som händer på Medelhavet), utan att alls analysera orsakerna till flyktingskapet.

Vi har en utrikesminister som brukar gilla att säga att ”vi skall se till att människor får hjälp i sina hemländer”.

Samtidigt eliminerar han nästan helt landet biståndsbudget. Och trots att han är utrikesminister har jag aldrig hört honom analysera läget i Syrien. Vilken skolbänk satt han på?

Vi lärare behöver inte ta på oss skulden för våra samhällsledares inskränkthet. Men vi kan på goda grunder hävda att deras inskränkthet och kalla människosyn strider mot landets läroplansgrunder. Och vi kan fortsätta att lära en yngre generation att inte vara rädd för världen, utan snarare rädda världen.

Elevvården haltar betänkligt En stor del av kommunerna har inte kunnat tillhandahålla alla elev- och studerandevårdstjänster i enlighet med lagen som trädde i kraft för ett år sedan. Det beror ofta på kommunernas ekonomiska situation och tillgången på personal. Kommunförbundets enkät lyfter också fram svårigheter i hanteringen av helheten, eftersom lagen inte gäller alla utbildningsanordnare.

I de kommuner som har kunnat anställa personal har lagen i första hand tillfört elevhälsan mera systematik och gett verksamheten ramar. Tillgången på service har förbättrats, eftersom elevhälsans personalresurser har kunnat stärkas

genom rekrytering. Här uppvisar kommunerna mycket stora skillnader sinsemellan.

– Det finns goda förutsättningar för samarbete mellan familjen, skolan och olika aktörer. Ett starkare samarbete börjar ta form, i en del kommuner är det på god väg, framhåller Aila PuustinenKorhonen, sakkunnig vid Kommunförbundet.

– Elevernas, studerandenas och familjernas ställning och delaktighet stärks likaså, eller antas bli starkare allt eftersom lagen verkställs fullt ut. Sektorsövergripande arbete, förebyggande stöd och gemenskap är på god väg att komma igång.

Kommunförbundet har bedömt elevvårdslagen genom enkäter och intervjuer med sakkunniga i maj–juni 2015. Tillsammans med kommunerna har Kommunförbundet bedömt elevvårdslagens verkningar sedan 2013 då lagen bereddes.

Enkäten skickades till alla 301 fastlandskommuner och 72 samkommuner. Svar kom från sammanlagt 152 kommuner och 44 samkommuner. Svarsprocenten var 50,5 bland kommunerna och 61 bland samkommunerna.

Lagen om elev- och studerandevård trädde i kraft 1.8.2014.

Svenskt i kubik på bokmässa Det blir många finlandssvenska och rikssvenska författare på bokmässan i Åbo i höst. Sverige är ett tema under mässan som besöks av bland andra de rikssvenska författarna Liza Marklund, Kerstin Ekman, Horace Engdahl, David Lagercrantz och Håkan Nesser.

Mässan ordnas den 2–4 oktober.

Finlands svenska författareförening (FSF), Schildts & Söderströms och Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS) deltar synligt i bokmässan i Åbo. FSF ordnar en bokutställning kallad Tango för babianer på temat musik. Publiken kan delta i en tävling genom att rösta på den mest lockande av de utställda böckerna. I FSF:s monter kan besökarna även bland annat

Robert Seger

Bokmässans besökare kan träffa författaren Mia Franck i den monter som Finlands svenska författareförening ställer upp.

träffa Mia Franck, Marita Gleisner, Henrik Jansson, Merete Jensen, Bodil Lindfors, Bror Rönnholm, Peter Sandström, Hannele Mikaela Taivassalo, Maria Turtschaninoff

och Thomas Wulff.

Totalt uppträder cirka 700 personer under mässan. (FNB)

Vad är samplanering?

Du som är kommunalt anställd lärare i årskurs 1-9 får ersättning för tre samplaneringstimmar per arbetsvecka.

inom ramen för samplaneringstiden. Platsen för samplaneringen behöver inte vara skolan. Skolans rektor leder, följer upp och ansvarar för samplaneringen.

Samplaneringstiden används till samarbete mellan lärarna och till arbete med skolutveckling. Skolans rektor tilldelar lärare uppgifter att utföra utanför den egentliga undervisningen. Vilket slag av arbete som ingår i samplaneringen avgörs lokalt.

Det här är INTE samplanering

Samplaneringstiden kan användas till exempel • till kontakter till elevernas vårdnadshavare och samarbete mellan hem och skola, • till pedagogiskt utvecklingsarbete och planering av skolans fostringsarbete, • till lärar- eller personalmöten, samarbete med lärarna vid andra skolor eller vid daghem, • till uppgifter vid utvärderingen av utbildningen, • till planering av evenemang som hör till skolans verksamhet; fester, resor och utfärder, • till planering av undervisningen tillsammans med en eller flera lärare.

Syftet med samplaneringstiden är att lärare gemensamt utvecklar skolan. Också en enskild lärare kan planera och förbereda skolans utvecklingsarbete

• Lärarfacket uppmanar skolorna att INTE fylla hela samplaneringstiden med gemensamma möten för alla skolans lärare. Så kan man undvika att en stor del av det arbete som borde ingå i samplaneringen inte får plats i samplaneringstimmarna.

• Uppgörandet av individuella läroplaner (IP) hör enligt lärarfacket INTE till samplaneringstiden.

• Samplaneringstiden omfattar INTE dina förberedelser av undervisningen och ditt efterarbete.

• Avsikten är INTE att bokföra den tid som används till samplanering. Mycket av tiden och tankarna du satsar på att utveckla skolan och undervisningen kan knappast schemaläggas eller bokföras.

Arbetsgivaren ansvarar för samplaneringstiden, men FSL uppmanar lärare och rektorer att tillsammans diskutera användningen av den. Försäkra er om att tiden utnyttjas så effektivt och ändamålsenligt som möjligt.

Lärare med gränser

www.fsl.fi

7

10.9.2015

Absurd skolstart för nya lärare En helt ohållbar situation, säger lärarstuderande och vårdnadshavare i ett gemensamt ställningstagande om vissa kommuners tilltag att anställa nya lärare först från mitten av augusti.

Det är finska studerandeorganisationen SOOL och finska föräldraorganisationen Suomen Vanhempainliitto som i ett färskt uttalande uttrycker sin oro för hur man i kommunerna förmår trygga en trygg och kvalitativt hållbar skolstart, när en del lärare kommer på jobb samtidigt som eleverna.

Ett 30-tal kommuner har tagit till detta skamgrepp. I en del kommuner berörs nyanställda lärare och i en del kommuner handlar det om alla visstidsanställda lärare.

– Speciellt problematisk är arrangemanget med tanke på att lärarna enligt inte har rätt att få information om eleverna förrän arbetsförhållandet officiellt har inletts, sägs i uttalandet.

– Det är absurt att tänka sig att läraren på förhand inte vet hur många elever hen får, säger Julia Petäjä, generalsekreterare för SOOL.

Initiativ för konfessionslöst får inte stöd av lärarfacket Konfessionslös religionsundervisning borde ersätta den nuvarande modellen, krävs i ett medborgarinitiativ. Initiativet hungrar efter underskrifter. Medborgarinitiativ tas till behandling i riksdagen om minst 50 000 personer stöder initiativet inom loppet av sex månader.

Initiativtagarna anser att olika religioner och ateism ska behandlas jämlikt i den nya undervisningen. Den konfessionslösa undervisningen ska öka förståelsen religioner emellan och minska på fördomar och radikalisering. Rent praktiskt skulle det vara enklare att organisera en gemensam religionsundervisning för all, säger initiativtagarna.

– Det nuvarande systemet betonar olikhet. Klassen delas upp i flera olika grupper. Samtidigt är diskussion mellan grupperna det som skulle behövas, säger Ritva Hujanen som är en av initiativtagarna och tidigare klasslärare.

Initiativet är inte emot religion, säger Teemu Salo som också är initiativtagare.

– Men det är församlingens och inte skolan uppdrag att lära ut den egna religionen. Initiativet föreslår att religions- och livsåskådningslärarna skulle ansvara för undervisningen efter att de gått en tilläggsutbildning.

– En kompetent lärare lär inte ut stereotypier. En ensidig bild av religioner och deras inre mångfald verkar stå bakom initiativet, säger Anna Sauramaa, ordförande för religionslärarnas förbund.

Heljä Misukka, utbildningsdirektör vid OAJ, säger att lärarfacket inte stöder initiativet.

– Det finns för lite information om hur en dylik modell fungerar.

Enligt den nuvarande lagen måste det ordnas undervisning i en religion om det finns minst tre elever som hör till den. Enligt initiativet är det vanligt att det inte

finns kompetenta lärare i minoritetsreligioner.

Misukka säger att det stämmer, men tror att problemet kan lösas enklare genom att fortbilda lärare.

Bland annat i Brändös och Munksnäs finskspråkiga skolor i Helsingfors har alla elever delvis samma religionsundervisning.

Det handlar om Helsingfors universitets forskningsprojekt där man kartlägger elevers, föräldrars och lärares erfarenheter av den gemensamma undervisningen.

Projektet är inte ännu slutfört, men preliminärt verkar eleverna ha uppskattat arrangemanget.

– Eleverna gillar att de kan lära sig av varandra. Diskussionen i klassen kan föras från ett bredare perspektiv, säger doktoranden Vesa Åhs. Åhs säger att eleverna tycker om att de inte indelas i grupper utgående från deras bakgrund.

(FNB)

C-E Rusk

Stiftelsen Finlandssvensk Bokkultur lediganslår härmed

stipendier ur medel avsedda att främja utarbetandet av svenskspråkiga fackböcker och läromedel som utkommer tidigast 2016.

Detta år beaktas särskilt utarbetandet av populärvetenskapliga fackböcker samt illustrationer också för barnböcker.

Mera information samt ansökningsblankett finns på www.bokkultur.fi. Blanketten och en fritt formulerad projektbeskrivning skickas till styrelsen för Finlandssvensk Bokkultur under adressen Schildts & Söderströms, PB 870, 00121 Helsingfors, och ska vara styrelsen tillhanda senast 30.9.2015. Frågor besvaras under kontorstid av stiftelsens ombud, redaktör Jonna Brander, tfn 040 705 21 57.

Söker en

Överinspektör till utbildnings- och kulturavdelningens utbildningsbyrå www.regeringen.ax

Stöd för lärande och skolgång Valteri är riksomfattande center för lärande och kompetens, som har sex enheter på olika håll i Finland.

Valteri kompletterar kommunala och regionala stödtjänster för lärande och skolgång.

Valteris tjänster kan omfatta till exempel • handledningsbesök och konsultation i daghem och skolor, • stödperioder för elever, • utrednings- och habiliteringstjänster för enskilda barn och unga samt • arbetshandledning och fortbildning för yrkespersonal.

Dessutom producerar Valteri material för planering och genomförande av stödet.

Oppimisen ja koulunkäynnin tuen verkosto

www.valteri.fi/sv Oppimisen ja koulunkäynnin tuen verkosto

Hjälp i karriärvalet för ungdomar med allergi En fjärdedel av alla ungdomar har astma eller någon annan allergisjukdom. Det är viktigt för dem att få tillförlitlig information om hälsoriskerna i olika yrken. Arbetshälsoinstitutets nya webbsajt Töissä terveenä (Arbeta frisk) innehåller uppgifter om astma- och allergirisker i mer än 50 yrken och hur man förebygger dem.

Arbeta frisk-sidorna är i första hand avsedda för ungdomar som ska välja utbildning och yrke, men de kan också användas av studiehandledare, yrkesvägledare, skolhälsovårdare och föräldrar.

– Det finns många yrken där man kan bli utsatt för luftföroreningar och damm som kan förvärra en astmasjukdom, säger specialisten i lungmedicin Irmeli Lindström vid Arbetshälsoinstitutet.

Exempel på sådana yrken är frisör, kock, bagare, svetsare, djurskötare och byggarbetare.

– Man kan minska riskerna med hjälp av bra arbetsmetoder och genom att använda andningsskydd. Det är också viktigt att sköta sin astma väl, säger Lindström.

– Eftersom arbetsmarknaden hela tiden utvecklas, kan sådana jobb som i dag är riskfyllda bli tryggare i framtiden.

Den tråkigaste följden av ett misslyckat yrkesval är att den unge måste avbryta sina yrkesstudier eller sin yrkeskarriär redan i starten.

Den som lider av astma kan tyvärr inte bli brandman, men lindrig astma innebär annars inga begränsningar för yrkesvalet. Den som har svår astma bör dock undvika riskyrken.

Huden på händerna utsätts för stora påfrestningar vid arbeten som medför exponering för smuts och väta, hantering av kemikalier, återkommande handtvätt och användning av täta skyddshandskar. Exempel på sådana yrken är frisör, närvårdare, munhygienist, kock och bil- och verkstadsmekaniker.

– Att ha atopiskt eksem innebär inga begränsningar för yrkesvalet i de fall där eksemet är lindrigt och inte har drabbat händerna. Men det är viktigt att sköta huden väl genom att smörja in den med hudkräm och vid behov använda skyddshandskar.

Ungdomar som haft eksem på händerna gör klokt i att välja ett yrke där de får arbeta i fullständigt rena och torra miljöer, säger Lindström

8

10.9.2015

Skräddarsytt skolmaterial om myrmarken Tranorna som nyss flugit till Finland från betydligt varmare trakter ser onekligen en aning chockade ut då de spretigt rör sig i vårvintersnön på en myr.

Det är avstampen för den tjugo minuter långa filmen I tranmarker som jämte elevuppgifter tillverkats och producerats av trion Anna Karin Jern, klasslärare i Österby, Raseborg, Gustav Munsterhjelm, miljöchef i Raseborg och Utbildningsstyrelsens f.d. direktör för svenska ärenden, Ole Ehrstedt, numera pensionär, också i Raseborg.

– I maj för över tre år sedan när låg jag ute i skogen i Tenala och filmade en tranhäckning fick jag det nya livet på film, berättar Ole Ehrstedt.

– Han hade ett enastående material. Tänk att råka få just den sekvensen då tranorna från ruvningstuvan tar sina ungar och gömmer dem i skogen, säger Gustav Munsterhjelm, som också har lång erfarenhet av naturfilmning.

– Det här var öppningen mot att göra en undervisningsfilm.

En inspirationsfaktor var också att Gustav hört lärare säga att de av ekonomiska skäl inte kan införskaffa en läromedelsfilm som kostar tjugo-trettio euro.

När de beviljats understöd för ett läromedel av de Kulturfonden, Konstsamfundet och Svenska folkskolans vänner, tog de kontakt med Anna Karin Jern som redan flera år odlat ett stort intresse för naturvetenskaper

i skolan. Hon tog sig an uppgiften att agera pedagogisk expert för herrarnas projekt som skulle utmynna i en film om tranans år i Finland.

– Jag känner till vad läroplanen säger om detta område och vilka arter som ingår, säger Anna Karin.

Brushanen skall med!

Under processens gång skickade hon ut herrarna på uppdrag att skaffa nytt lämpligt material.

– Hon kom med helt orimliga krav, säger Gustav Munsterhjelm, med spelad förfäran.

– Bland annat meddelade hon utan att alls vara generad att hon vill ha brushane med på filmen.

Brushanespel står inte att skåda inom Raseborgs landamären, så det blev att åka till Lappland för att få brushanen på film.

– Där lyckades vi också filma rödspov, men då vill Anna Karin ha storspov.

Därav blev dock intet.

Pedagogisk anpassning Samarbetet mellan filmarna och läraren har de facto fungerat mycket bra.

– Vi har träffats ofta och tittat på materialet och diskuterat fortsättningen och kompletteringar, berättar Ole Ehrstedt.

När filmandet var slutfört skrev Ole och Gustav ett manuskript som Anna Karin sedan anpassade för målgruppen, det vill säga

skolelever i åk 5–6.

– Vissa begrepp måste förklaras eftersom de är främmande, säger hon.

Målgruppen är inte heller huggen i sten.

Läroplanen för det nya ämnet omgivningslära som inbegriper biologi, geografi, kemi och fysik, har gemensamma mål för åk 3-6.

Det faller på kommunerna att dela upp stoffet.

Elevmaterial Utöver filmen har Anna Karin gjort elevuppgifter som anknyter till filmen och som fungerar också på pekdatorer enligt dragand-drop-metoden.

Hon tänker sig att läraren använder 2–3 lektioner till detta material om myrmarker.

– Att dessutom hinna ut i terrängen med klassen är ju ett bra komplement.

Hon redogör emellertid för hur det kan gå till i undervisningen då läsåret börjar i augusti.

– Då är det fortfarande full sommar och man går ut i skolans närmiljö och bekantar sig med skogen. Kanske man åker på lägerskola och iakttar skogen och kollar hur kottarna släpper sina frön och övar på växter och trädarter.

När man är färdig med skogen är man halvvägs mot oktober och allting på myren har vissnat och det kanske regnar. Det lockar inte tolvåringarna. Därför är ett filmmaterial om myren så bra på senhösten, säger Anna Karin.

Läser man om myren i maj kan man i och för sig uppleva en hel del utomhus, men då är ju mycket annat på gång i skolan.

Film också von oben De som hållit i filmkamerorna, Ole och Gustav, är hängivna naturvänner. Gustav som alltså jobbar i Raseborg som miljöchef – men som gjort flera naturfilmer också professionellt – säger att han använder all sin fritid till att filma naturen. Och om sin kollegas fotoarbete har han bara gott att säga.

– Ole har en egenskap som är viktig. Han komponerar fantastiska bilder som gör själen gott, säger han.

De har filmat på olika ställen i Svenskfinland, berättar de. Pedersöre, Tenala, Replot och någon sekvens också under vattnet. För att inte tala om bruket av en drönare, en kvadrokopter för att få bilder uppifrån.

Nu är filmen färdig. Den är tjugo minuter lång och står till skolornas förfogande helt gratis, liksom också det undervisningsmaterial som Anna Karin producerat till filmen. Filmen finns på youtube.com, men kan också som fysisk dvd-skiva beställas på resurscentrum.fi, där också det övriga undervisningsmaterialet finns tillgängligt. Skivan kostar 10 euro.

Text och foto: Tom Ahlfors

Samarbetet mellan Ole Ehrstedt (t.v.), Anna Karin Jern och Gustav Munsterhjelm fungerade bra under tillverkningen av undervisningsfilmen I tranmarker. Trion utlovar en ny film snart.

ÅRGÅNG 41 (122). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. UTGIVARE Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. REDAKTION Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, besöksadress Magistratsporten 2, 00240 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, 050 516 06 75, e-post carl-erik.rusk[at]fsl.fi.

REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

Hemsida www.fsl.fi/lararen Nättidning issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). ANNONSPRISER 3,10 euro/spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 73 euro, 1/2 år 41 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. KSF Media Ab, 2015.