Läraren 17 2013

1894–2013

120 årgången

Tom Ahlfors

5.9.2013 Nr 17

Två plus ett år ska ge stabilitet En helhetsuppgörelse som sträcker sig över 2 + 1 år ska bidra till att stabilisera Finlands ekonomi. Arbetsmarknadens centrala organisationer har enats om en helhetsuppgörelse, som höjer lönerna med 20 euro det första året och 0,4 procent det andra året.

Mera på sidan tre. Uppgörelsen kommenteras på ledarplats.

Rejält mögelpaket

– Äntligen konkreta åtgärder, säger Olli Luukkainen, ordförande för lärarfacket OAJ. Han uttalar sig om regeringens utfästelser om att sätta in ytterligare 35 miljoner euro på renoveringen av skol- och daghemsgårdar och saneringen av mögel- och fuktskadade skolor och daghem Anslaget ingår i regeringens förslag till tilläggsbudget för innevarande år.

– Det är första gången på bra länge som vi upplever löften om konkreta åtgärder, säger Olli Luukkainen.

Han pekar på att det inte handlar om endast 35 miljoner euro. Undervisnings- och kulturministeriet har räknat ut att summan, som sätts på förbättrandet av skol- och daghemsbyggnader, kan uppgå till 200-300 miljoner euro, då man räknar in statsandelar och kommunernas egenfinansiering.

Sverige smakar på övningsskolor Sverige vill pröva på övningsskolor av finländskt snitt. De flesta lärarutbildningarna är positiva till försöket med övningsskolor.

Många kritiserar dock regeringen för hanteringen av frågan.

Syftet med modellen, som är inspirerad av den finska lärarutbildningen, är att koncentrera lärarstudenterna som gör sin praktik på ett fåtal övningsskolor med särskilt skickliga handledare, berättar Lärarnas tidning den 14 augusti.

Förslaget gick ut på remiss den 3 juli med sista svarsdag den 12 augusti. Brådskan har skapat irritation hos ett flertal av remissinstanserna.

Flera instanser uttrycker också en oro för att reformen är underfinansierad och att likvärdigheten i lärarutbildningen hotas när spetskompetensen samlas på ett fåtal skolor.

Det är utbildningsminister Jan Björklund (Folkpartiet), som har sjösatt idén om övningsskolor.

Konst av barnen från förr

Lilla fröken Jägerskiöld i klass III avbildade på sitt eget vis Helsingfors då luftskeppet Graf Zeppelin svävade ovanför staden i september 1930. Ingen av hennes klasskamrater införde lika socialrealistiska element i sitt konstverk.

Nu har arbisläraren Hans-Peter Holmstén hängt upp teckningar gjorda av barnen från förr i galleri Arbis.

Läs mer om de här teckningarna på sidan sex.

Reso permitterar andra, men inte grundskollärare Reso är i ekonomisk knipa och ämnar permittera personalen. Permitteringarna omfattar sju dagar och staden hoppas nå en inbesparing om 460 000 euro genom åtgärden.

Dock permitteras inte lärarna och rektorerna i grundskolan av rädsla för att gå miste om extra statliga pengar, som staden har fått för att minska undervisningsgruppernas storlek.

2

5.9.2013

Små lönepåslag:

ledareN Chefredaktör Carl-Erik Rusk.

Avtal i kristider Tiden var mogen för stabiliserande arbetsmarknadsavtal.

Avtalet, eller rättare sagt förhandlingsresultatet om ett tvåårigt avtal kryddat med ett optionsår, präglas av den djupa ekonomiska kris som präglar Finland just nu.

Vad handlar det egentligen om?

Det är fråga om ett försök att få Finland på fötter. Samhällsekonomin kan förliknas vid en tungt lassad kärra, som har hamnat i en brant utförsbacke. Helhetsavtalet kan, tillsammans med regeringens strukturpaket, ses som ett försök att bromsa kärran. Men det tunga arbetet med att baxa kärran uppåt i backen återstår.

Varför just nu?

Tidpunkten för avtalet sammanfaller med regeringens ansträngningar att lyfta landet ur det ekonomiska träsket. Det som händer på arbetsmarknaden är av stor betydelse i detta sammanhang. Arbetsmarknadsorganisationerna visade ansvarskänsla genom helhetsuppgörelsen.

Tryggas löntagarnas köpkraft genom helhetsavtalet?

Nej, sannolikt inte. Regeringen förväntas för all del komma löntagarna till mötes genom skattelättnader, medan inflationen och räntorna väntas ligga på en låg nivå. Men sannolikt kommer år 2014 och 2015 att gå till historien som år, då köpkraften minskade.

Varför denna märkliga blandning av löneförhöjningar? 20 euro första året och 0,4 procent andra avtalsåret.

Här handlar det om en kompromiss. Fackcentralen FFC har traditionellt förfäktat löneförhöjningar i form av fasta belopp, medan akademikercentralen Akava har pläderat för procentuella förhöjningar. Förhöjningar i fasta belopp har legat på is länge och det kan ses som en smärre överraskning att de fick nytt liv denna gång. Förhöjningar i form av fasta belopp gynnar låginkomsttagare.

Innehåller helhetsavtalet endast formuleringar om lönepåslag?

Helhetsavtal av tidigare snitt var svulstiga dokument, som innehöll målbeskrivningar av synnerligen varierande slag.

Nu handlar det om ett rätt kortfattat dokument, som vid sidan av lönerna och därtill anslutna tekniska arrangemang, dock innehåller några utfästelser om bl.a. förhandlingar om en arbetspensionsreform.

Hänger spekulationerna om att flytta Kristi himmelsfärdsdag och trettondag jul ihop med helhetsavtalet?

Jo, avtalet omfattar formuleringar om söckenhelger. Arbetsmarknadens centralorganisationer utreder tillsammans med företrädare för kyrkan möjligheterna att bestående flytta Kristi himmelsfärdsdag och trettondag jul till lördagar. På detta sätt kan de sammanhängande arbetsveckorna bli fler, vilket i sin tur gynnar produktiviteten. Mottagandet har dock varit svalt på kyrkligt håll. Är helhetsavtalet med säkerhet i hamn?

Nej, det vet vi med full säkerhet först den 25 oktober.

Helhetsavtalet ligger endast som grund för avtalsförhandlingarna på förbunds- och branschnivå. En hundraprocentig täckning är inte sannolik, utan det kommer att finnas branscher och förbund som av olika orsaker väljer att stå utanför. Finlands näringsliv EK har emellertid betonat att bl.a. industrins logistikkedja måste vara obruten för att helhetsavtalet kan godkännas. Exportindustrin är beroende av en fungerande logistik.

Sysselsättning och tillväxt i fokus i central uppgörelse Målet är stabilitet och förutsägbarhet på arbetsmarknaden. Arbetsgivarna köper arbetsfred för en billig penning. Förhandlingarna om en central uppgörelse hann knappt sättas igång innan beskedet om ett förhandlingsresultat kom den 30 augusti. Förhandlingsresultatet godkändes samma av de beslutande organen i arbetsgivar- och arbetstagarcentralerna.

Helhetsuppgörelsen bär denna gång namnet sysselsättnings- och tillväxtavtal. Slutligt besked om huruvida det centrala avtalet är i hamn fås dock först den 25 oktober, som är deadline för de egentliga avtalsförhandlingarna.

Det gäller också bl.a. kommunala sektorn, där de gällande avtalen är i kraft till den 28 februari 2014. De nya avtalen träder därmed i kraft den 1 mars 2014.

Löneförhöjningarna är små.

Månadslönerna höjs med 20 euro fyra månader efter avtalsperiodens början och med 0,4 procent 12 månader senare. I bägge fallen handlar det om allmänna förhöjningar, som kommer alla löntagare till del.

Staten har lovat komma arbetsmarknadens parter till mötes bl.a.

genom att inflationsjustera inkomstskatteskalorna. Avsikten är att på detta sätt trygga den inhemska efterfrågan. Den allmänna bedömningen är emellertid att löntagarnas köpkraft minskar under de två följande åren. Regeringen förbinder sig också att dra tillbaka förslaget om att minska på kmersättningarna för bruk av egen bil.

Vad innebär då helhetsuppgörelsen för löntagarna? Skattebetalarnas centralförbund har räknat ut att inkomstbeskattningen skärps en aning nästa år. Förbundet har också räknat ut att arbetsmarknadsuppgörelsen och regeringens löften gör att en löntagare med genomsnittlig månadslön, dvs. drygt 3 000 euro, får sin köpkraft sänkt med 0,6 procent år 2014.

– Uppgörelsen är synnerligen måttfull, men nu måste vi i första hand tänka på den svåra ekonomiska situationen och sysselsättningen. Kombinationen av en procentuell förhöjning och ett fast förhöjningsbelopp förutsatte kompromissvilja av alla parter.

Arbetsmarknadsorganisationerna visade genom denna uppgörelse ansvarskänsla, säger Sture Fjäder, ordförande för akademikercentra-

len Akava.

Kommunarbetsgivarna KT:s delegation har godkänt uppgörelsen.

KT applåderar måttfullheten, men konstaterar samtidigt att uppgörelsen höjer arbetskraftskostnaderna inom den kommunala sektorn med ca 260 miljoner euro.

De två förhandlingsorganisationerna inom Akava, de högre tjänstemännens FHT och offentliga sektorns FOSU, tror att sysselsättnings- och tillväxtavtalet tryggar sysselsättningen.

– Men det förutsätter konkreta sysselsättningsåtgärder från arbetsgivarnas sida i stället för vågen av uppsättningar i företagen och permitteringar av kommunalt anställda. Det fleråriga av talet möjliggör en långsiktig och resultatrik sysselsättningspolitik, säger JUKObasen Olli Luukkainen och FHTbasen Pertti Porokara i ett samfällt uttalande.

C-E Rusk Fotnot: helhetsuppgörelsen in extenso på www.akava.fi

Förlängd läroplikt delar åsikterna Regeringen har enats om strukturreformer, som syftar till att minska hållbarhetsunderskottet. Det är fråga om ett paket, som syftar till att få bukt öka hållbarheten i den statliga ekonomin. Statens utgifter beräknas under de kommande åren beräknas vara kring 9 miljarder euro högre än inkomsterna.

Paketet innehåller bl.a. följande element.

– Arbetskarriärerna förlängs med sammanlagt två år, så att förlängningen i början uppgår till ett halvt år och i slutet ett och ett halvt år. Målet är att nå en genomsnittlig pensionsålder om 62,4 år fram till år 2025. Arbetsmarknadsorganisationerna förväntas delta i arbetet med att se över pensionsstadgandena.

– Den subjektiva rätten dagvård begränsas, då en förälder är hemma pga. moderskaps-, faderskaps-, vård- och liknande ledigheter.

– Möjligheterna till alterneringsledighet begränsas.

– Villkoren för studiestöd görs snävare. Stöd utbetalas i framtiden för högst sex månader efter den förväntade studietiden för examen.

– Kommunernas lagstadgade uppgifter gallras, vilket ger en inbesparing om en miljard euro.

– Hemvårdsstödet omfördelas mellan mor och far enligt principen 50-50.

– Läroplikten förlängs med ett år, så att den gäller ännu det första året av studier efter grundskolan.

Den förlängda läroplikten välkomnas av lärarfacket, som talar

om en modig linjedragning.

– Detaljerna måste dock utredas. Bl.a. är det viktigt att reda ut på vems ansvar verkställandet faller, vilka kostnader förlängningen innebär och vem som ska stå för kostnaderna, säger OAJ:s ordförande Olli Luukkainen.

OAJ omfattar också tanken om att gör förundervisningen obligatorisk. Däremot vill OAJ inte begränsa den subjektiva rätten till dagvård.

– Lagstiftningen inom området är under beredning som bäst och nu besluts plötsligt om begränsningar i rätten till dagvård. OAJ anser att alla barn bör ha likvärdiga rättigheter till småbarnsfostran, eftersom denna skapar en grund för det livslånga lärandet.

Det handlar alltså inte endast om en kostnadspost och ett sätt att möjliggöra förvärvsarbete, säger Luukkainen.

Den förlängda läroplikten föranleder emellertid inga hurrarop bland studerandena. Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS anser att regeringens beslut att höja läroplikten till 17 år är förkastligt.

Den strukturella reformen som påstås förlänga arbetskarriären kan snarare få motsatt effekt.

– Ungdomar som inte är motiverade att gå i skola, kommer inte heller nå studieframgång, säger ordförande Karolina Lång, ordförande för Finlands svenska skolungdomsförbund FSS. FSS åberopar i stället satsningar på utbildningens kvalitet. Den

grundläggande utbildningen bör erbjuda unga en stadig grund för fortsatta studier samt sporra dem till dessa.

– Enbart katederundervisning, där elever och studerande inte själva aktivt är en del av undervisningen lämpar sig inte för att förbereda dagens ungdom för en framtida arbetsmarknad. Snarare behövs en utbildning som uppmuntrar till kreativ problemlösning och aktivt världsmedborgarskap, säger FSS i ett uttalande.

De finska studerandeorganisationerna Suomen Lukiolaisten Liitto SSL och Suomen OpiskelijaAllianssi – OSKU säger sig vara synnerligen besvikna med anledning av beslutet om förlängd läroplikt.

De upplever att beslutet de facto kringskär möjligheterna till flexibla undervisningsarrangemang och individuell studiehandledning.

De två organisationerna talar i ett gemensamt uttalande om ett riksfyllt hasardspel, där ungdomarna har kidnappats.

SSL-basen Daniel Sazonov befarar att reformen medför mera skada än nytta. Han säger sig vara mäkta förvånad över att regeringen tar till grovt utbildningspolitiskt artilleri utan att ha på förhand kartlagt konsekvenserna av beslutet.

C-E Rusk

3

5.9.2013

Chefer kränker yttrandefrihet

ORDförord

Stabilitet och osäkerhet I fredags kom arbetsgivarnas och löntagarnas centralorganisationer överens om en helhetslösning omfattande ett tvåårigt avtal med ytterst måttliga löneökningar, 20 euro det första året och 0,4 procents påslag året därpå. I det läge vårt land befinner sig är stabilitet på arbetsmarknaden viktig inom alla sektorer. Fram till slutet av oktober har man tid att sluta avtal i enlighet med förhandlingsresultatet.

Dagen innan kom regeringen med sitt utlovade strukturpaket. Bland alla detaljerna såsom förkortat studiestöd och delad vårdledighet kom den verkligt stora sparbiten att hamna litet i skymundan. Jag tänker på att kommunernas statsandelar ytterligare skärs ned med en hel miljard euro.

Staten ger ramarna för välfärden men det är kommunerna som i mycket stor utsträckning ska stå för förverkligandet av den. När staten stryper penningtillgången har kommunerna få knep att ta till. De kan höja skatteintaget eller skära i verksamheten. Staten säger inte vad och hur det ska bantas bort utan överlåter det till våra städer och kommuner.

För utbildningen betyder det här dystra tider. Redan nu är vi inne i en ny permitteringsvåg i skolorna. I skrivande stund har åtminstone elva kommuner beslutat eller står i beråd att besluta att med olika medel ta lärarna ur skolan. I Svenskfinland gäller det just nu Karleby och Kristinestad men det kommer flera.

Utbildningen har ett mycket dåligt skydd i lagstiftningen till skillnad från t.ex. hälsovården. Lagen om grundläggande utbildning stadgar bara att eleverna har rätt till läroplansenlig undervisning under varje arbetsdag.

Det här vrider och vänder arbetsgivarna på och de lockar ofta med försåtligt förmånliga s.k. frivilliga sparledigheter.

Lärare som går i den fällan och tar ut ledighet överger sina elever och binder samtidigt ris för sina kollegers ryggar.

Eleverna kan inte lämnas vind för våg och någon måste ta hand om dem.

Annat som följer i spåren är bland annat skolindragningar. Det betyder större undervisningsgrupper och färre lärare i kombination med längre skolresor. Karikerat kan man säga att snart behövs det inga eftisar eftersom barnen sitter i buss eller taxi den tiden.

Nu gäller det att i varje kommun på ett vettigt sätt gå in för att rädda det som räddas kan. Samhället behöver stabilitet och lugn och det behöver också barnen och de unga som befolkar våra skolor. Det finns inget sådant pris till vilket samhället kunde överge dem. Det är skolan som är deras och allas vår framtid.

FSL kommer under hösten att på olika sätt stöda och informera lärarna och rektorerna så att de kommande besluten inte får skolan att gå överstyr.

Dan Johansson är ordförande för FSL.

– Utvecklingen går i fel riktning. Chefer vill allt oftare begränsa anställdas yttrandefrihet, säger Opinionsnämnden för massmedier (ONM) i ett ställningstagande i juni.

ONM pekar på att chefer i olika organisationer är pigga på att begränsa och tom. förbjuda underställda att yttra sina åsikter i offentligheten. Nämnden lyfter fram ett färskt exempel, som uppdagades i samband med behandlingen av en anmälan till ONM. Här förbjöd en stad en rektor att framträda med eget namn i en yrkestidning, alltså i detta fall Opettaja.

I ett annat fall fann en journalist bland 70 daghemsföreståndare endast en, som var beredd att i en intervju berätta om barnens ledigheter och längden på vårddagen.

I samband med att intervjun granskades innan den gick i tryck meddelade daghemsföreståndarens chef att åsikterna i intervjun inte motsvarar stadens officiella linje.

Daghemsföreståndaren ville undvika att hamna i konflikt med arbetsgivaren. Alltså publicerades inte intervjun, eftersom redaktionen inte vill att föreståndaren skulle hamna i kläm. ”Exemplen utgör endast toppen på isberget, men det berättar tyvärr om hur synsättet håller på att förändras. Detta ses tom. i den högsta politiska nivån, alltså statsrådet”, säger ONM och lyfter fram ett aktuellt reformprojekt av den strategiska kommunikationen. Reformen syftar till att förenhetliga ministrarnas och ministeriernas medieutspel. I praktiken kan reformen stävja en sund politisk diskussion.

ONM betonar att alla har en grundlagsenlig rätt till yttrandefrihet och ingen skall behöva känna rädsla för att yttra sig i offentligheten. Det gäller såväl offentliga som privata organisationer. Chefer måste komma ihåg att de inte genom sin ställning har rätt att begränsa arbetstagares yttrandefrihet.

Opinionsnämnden för massmedier (ONM) är ett självregleringsorgan som förläggarna och journalisterna grundade år 1968. Dess uppgift är att tolka god journalistisk sed samt försvara yttrande- och publiceringsfrihet. ONM är ingen domstol och utövar alltså inte offentlig makt.

C-E Rusk

Hotas du av

permittering eller nedskärning?

Permitteringar och sparledigheter passar aldrig i skolan

Du som är lärare vet att det är omöjligt att samtidigt undervisa två klasser i två klassrum.

Undervisningen lider och elevernas trygghet raseras. Det här är alltid summan av permitteringar i skolvärlden. Efter permitteringar i en skola tar det år att återuppbygga en god inlärningsmiljö. Därför säger FSL alltid NEJ till permitteringar och nedskärningar.

Godkänn aldrig sparavtal

Känns ett erbjudande om sparledighet lockande? Alla lärare måste säga nej till alla former av frivilliga sparavtal. Om du godkänner ett avtal om en frivillig oavlönad ledighet, bidrar du till det kaos som uppstår i skolan då lärarstyrkan är för liten. I en knepig ekonomisk situation måste lärarna tvinga arbetsgivaren att ta ansvar för de dåliga beslut som tas. Du som är lärare ska inte bära ansvar för det skolkaos som nedskärningarna förorsakar.

Hotas du av permittering eller nedskärning? Kontakta FSL:s ombudsmän och förtrodendemannen. På www.fsl.fi hittar du kontaktuppgifter och nyttig info om permitteringar.

Finlands Svenska Lärarförbund FSL Järnvägsmannagatan 6 00520 HELSINGFORS www.fsl.fi tfn 020 749 54 60 E-post till anställda: fornamn.efternamn@fsl.fi Medlemmarna ombeds i första hand vända sig till den egna lokala förtroendemannen i frågor som rör bl.a. löne- och anställningsvillkor.

Förbundsordförande Dan Johansson, tfn 020 749 54 70 Förbundssekreterare Christer Holmlund, tfn 020 749 54 65 Ombudsman Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Förbundsekonom Agneta Roine, tfn 020 749 54 66 Informatör Martina Landén-Westerholm, tfn 020 749 54 63 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64 Arbetslöshetsärenden och frågor rörande t.ex. alterneringsledighet sköts av Lärarnas arbetslöshetskassa, www.opetk.fi Tfn 09 2294 4100.

A-kassans telefontider: måndag till torsdag kl. 9–15.

Grundlig information om arbetslöshetsskydd, beräkningen av inkomstrelaterade dagpenningar m.m. på Arbetslöshetskassornas samorganisations hemsida www.tyj.fi Kontaktuppgifterna rörande tidningen Läraren finns på sista sidan.

Finlands Svenska Lärarförbund FSL

Nästa nummer av Läraren utkommer den 12 september.

,, 4

5.9.2013

Att avdramatisera testandet och få in stödåtgärder så tidigt som möjligt är det viktigaste.

Ingen ska pekas ut Att veta vilka elever man som speciallärare skall jobba med inom ämnet modersmål kan vara nog så besvärligt, säger Kjell Staffans som arbetat som speciallärare i åk 1–6 sedan slutet av 1960-talet. Som ny lärare fick han veta att han skulle jobba med de elever som hade haft lågt vitsord läsåret innan.

– Det var litet märkligt eftersom ett vitsord är så subjektivt.

Kjell Staffans började fundera på mera objektiva test och importerade en del från Sverige.

– Men en del av de testerna var inte anpassade för våra förhållanden.

Det kunde till exempel handla om ordval som kändes obekant för de finlandssvenska eleverna.

På den tiden var det vanligast att fokusera på rättstavning, berättar Kjell, eftersom det var lätt att pröva en hel klass på en gång under en lektion.

Staffans konstruerade diagnostiska skrivprov för åk 1 och 2 i slutet av 1970-talet. Provet för åk 2 genomfördes i kartläggande syfte 1981, 1991 och 2001 i Vasa, Korsholm och Umeå. Utan att desto mera gå in på resultaten kan konstateras att flickornas medelvärden vad gäller antalet rätt skrivna ord ligger över pojkarnas i alla tre kommuner. Skillnaden mellan pojkar och flickor är minst i Umeå. (Läs mera på www.kjellstaffans.fi.)

Produktionen av motsvarande prov har fortsatt och sedan 2006 har Vasa specialpedagogiska center lett ett projekt inom läs- och skrivutveckling, som finansieras av bl.a. Kulturfonden. Kjell Staffans är nu pensionär, men anknuten till centret i Vasa. Denna höst ger förlaget Lärum ut testet Frida och djuren, ett finlandssvenskt normerat läsförståelseprov för åk 2.

Arbetsgruppen inom projektet består av Kjell Staffans, Ann-Katrine Risberg, som är verksamhetsledare för Vasa specialpedagogiska center samt Nea Kronberg. Tidigare har

inom ramen för projektet utkommit KSS Diktamen 2 och 5 samt Ida och Filip, som gäller läsförståelse i åk 5.

Gemensamt för dessa är att de normerats för finlandssvenska förhållanden. Nästan hundra lärare har med sina elever deltagit i arbetet med att pröva materialet, vilket får anses vara unikt för våra förhållanden.

Normeringen gör det lätt att jämföra de egna elevernas resultat med provgruppernas. För att jämförelsen skall vara pålitlig skall testerna utföras på samma sätt som de gjort i samband med normeringen. Provet KSS Diktamen 5 skall exempelvis göras inom oktober månad i årskurs fem för att jämförelsevärdena skall vara fullt relevanta, berättar Ann-Katrine Risberg.

Bokstäverna grunden Meningen är att läraren kartlägger alla sina elever för att ”vaska” fram vilka som kan vara i behov av specialåtgärder.

Att man kan åtgärda läs- och skrivsvårigheter tror de här båda pedagogerna utan vidare.

– Men först måste man identifiera svårigheterna. Det kan vara den tekniska läsfärdigheten som inte fungerar, och den kan övas på flera sätt, säger Staffans.

Det finns ett samband mellan ett litet antal kända bokstäver vid skolstarten och problem med läsningen senare.

Ann-Katrine Risberg tillägger att Heikki Lyytinen som är professor vid Jyväskylä universitet hävdar att ett barn i förskolan måste känna till 15-16 bokstäver när det börjar skolan. Är det förskolans uppgift att lära barnen bokstäver?

– Nu är vi ute på farligt vatten, medger Risberg.

– Jag tror inte det skall vara en medveten strategi för förskolan.

Kjell Staffans och Ann-Katrine Risberg jobbar flitigt med tester för kartläggning av elevernas läs- och skrivfärdigheter. Till höger pärmen till det nya materialet Frida och djuren, som utkommer senare i höst.

Men genom olika sorters stimulans och språklekar skall de ändå lära sig bokstäverna. Men det skall inte ske lektionsmässigt, menar Staffans.

– Och lärarna i skolan går systematiskt genom bokstavsinlärningen i åk 1, säger Risberg.

En del har hunnit långt Nu är normeringen klar för ett kartläggningstest för läsförståelse i åk 2, Frida och djuren. Testet innehåller tre berättelser om djur, ett neutralt ämne som tilltalar både pojkar och flickor. Varje text efterföljs av ett antal frågor med svarsalternativ.

Hur långt eleverna hinner då testet görs under en lektion varierar mycket. Men det är viktigt att avdramatisera situationen, säger Ann-Katrine Risberg.

– I åk 2 är elevernas läsutveckling olika. En del har hunnit långt i avkodningen i läsandet och hinner med alla texter i testet medan andra kanske hinner med en text.

Texterna är litet olika till sin natur. Den sista texten i testet är en litet längre fabel. Det har visat sig att också elever som får lägre poäng i frågorna som berör de

första kortare texterna, kan klara sig bättre då det handlar om den längre texten. Antagligen för att det är en spännande berättelse, tror Risberg. Å andra sidan är det bra att kunna läsa också texter som inte intresserar så mycket. Också på åk 2, för på åk 3 är skolmaterialet mera abstrakt.

Det har gjorts undersökningar som visat att hoppet mellan åk 2 och 3 är stort och medför många faktatexter, berättar Kjell Staffans.

– Om barnen med läs- och skrivsvårigheter inte tidigare har stapplat på mållinjen så sker det i åk 3.

Smidighet i klassrummet Viktigt vore att analysera elevernas prestationer noga. En elev kan ha ett lågt sammanlagt poängtal, men har å andra sidan bara svarat på frågorna för en text. Han kan ha fulla poäng för de frågorna, men hunnit med bara en text under lektionen.

– Då handlar det ju inte om att läsförståelsen är svag, utan då är den tekniska avkodningen inte tillräckligt automatiserad, säger AnnKatrine Risberg.

Det är i alla händelser viktigt att specialundervisningen inte får vara stigmatiserande. Kjell Staffans hade sina knep för att smidigt ge specialundervisning till dem som behövde det. Vid terminsstarten koncentrerade han sig på åk 1 och fungerade som kompanjonlärare i klassen under de första veckorna.

– Då blev jag en del av kollektivet och ingen tyckte det var något märkvärdigt om jag bad någon elev komma och arbeta med mig ett tag. Ibland tog jag faktiskt också de elever som klarade sig utmärkt, för att ingen skulle gå att peka ut småler Kjell Staffans.

– Att avdramatisera testandet och få in stödåtgärder så tidigt som möjligt är det viktigaste.

Arbetsgruppen Risberg-Staffans-Kronberg har ytterligare ett kartläggande test på kommande till försäljning våren 2014, nämligen för åk 3. Materialet ska normeras i vinter. I den ingår en text som är skriven av Yvonne Hoffman, som också gett namn åt hela testet; Fyra toner på dragspelet.

Text och foto: Tom Ahlfors

5

5.9.2013

Ärmarna kavlas upp:

Läsningen tappar terräng Det är viktigt att på alla sätt stimulera elevernas läskunskap. Bra läskunskap är nyckeln till all inlärning. Den elev som är svag i läsning hamnar oundvikligen på efterkälken.

Det är också viktigt att stimulera till läsning av skönlitteratur som i sin tur ökar nyfikenheten, känslan för empati, analysförmågan och förmågan till kritiskt tänkande – bland en hel del annat. Frågan är bara hur det ska gå till.

Läsning, läslust och lärande var temat för den seminariedag som utbildningsbyrån vid Ålands landskapsregering ordnade för grundskol- och gymnasielärare på Åland som en start på höstterminen.

Plantera idéer Johan Unenge, författare, illustratör och serietecknare, var en av de inbjudna föreläsarna. Han är tillika Sveriges första läsambassadör. Han utsågs för en period på två år och slutar sitt uppdrag nu i september.

Uppdraget som läsambassadör var klart – att stimulera barns läsning – men hur han skulle jobba i praktiken var inte lika givet.

– Jag har besökt över hundra skolor och bibliotek under de gångna åren och utformat uppdraget efterhand. Jag har sett det som min huvuduppgift att få igång en diskussion om läsning och läslust och att plantera idéer till tänkbara åtgärder bland lärare och föräldrar, säger Johan Unenge.

Han presenterade en del siffror för de åländska lärarna. År 1984 läste 80 procent av föräldrarna i Sverige dagligen för sina mindre barn, 2003 var andelen 74 procent och i dag är den nere i 35 procent.

– En dramatisk skillnad, en halvering av antalet på tio år. Och man kan fråga sig vad man gör i stället? Är allt smarttelefonernas och datorernas fel?

Lusten att läsa har också sjunkit bland vuxna. Enligt en undersökning som Unenge hänvisade till har var åttonde lärare i Sverige under 40 år inte läst ett skönlitterärt verk under ett års tid.

– Om lärarna inte själva är intresserade läsare – hur ska de då kunna stimulera eleverna att bli det?

En demokratifråga Ett barn som växer upp utan bokläsning kan 7 000 ord. Det barn som man läst för och som gärna läser själv kan 17 000 ord. Var femte kille slutar grundskolan i Sverige utan att kunna förstå en enklare text i en dagstidning.

– Det tar 5000 timmar att bli en bra läsare och läskunskapen är ytterst en demokratifråga. Man kan inte ta del av vårt samhälle på ett fullödigt sätt om läsningen är så skral utan man riskerar att hamna utanför på olika sätt, säger Johan Unenge.

I ett projekt som genomförts under Unenges tid som läsambassadör frågade man 70 barn, 10–12 år gamla, vad som är det bästa med böcker. Man blir trött, löd huvudsvaret. Vad är det bästa med data- och tevespel frågade man sedan och fick svaret: Man gör det tillsammans med kompisar.

– De unga tycker alltså, tvärtom vad

Författaren och Sveriges första läsambassadör Johan Unenge och skolbibliotekarien Elspeth Randelin möttes i Mariehamn på ett seminarium för lärare om läsning, läslust och lärande.

vi äldre gör, att dataspel är socialt. Man blir heller ingen vinnare på kort sikt när man läser böcker. När man spelar dataspel kan man nå nya nivåer och slå nya rekord vilket sporrar och stimulerar.

Viktiga bibliotekarier Johan Unenge har inga färdiga recept på hur lärare eller föräldrar ska jobba för att öka läshungern men han ser gärna att man på något fiffigt sätt får in bokläsning i idrottsvärlden. Mer än hälften av alla ungdomar i åldern 13–20 år var med i en idrottsförening 2010. Dessutom är många föräldrar aktiva på olika sätt vid sidan om idrottsarenorna.

– Där finns ett engagemang och där kunde man exponera barnen för böcker i mycket högre grad.

Han vill också att bibliotekarien och biblioteket får en hedersplats i skolan.

Han har sett exempel på skolbibliotek som klämts in i ett litet rum med unken doft längst bort i en källare.

– Ibland får man känslan av att skolan följt minsta möjliga standard för biblioteken för att klara godkänt-nivån. I stället borde man storsatsa. Biblioteket ska ligga mitt i skolan, det ska vara skolans hjärta, och bibliotekariernas position måste stärkas. Det ska vara självklart att de är en del av lärarkollegiet och tar del av planeringen i skolan.

– Samarbetet mellan lärare och bibliotekarier är viktigt, bibliotekarierna har koll på aktuella böcker – kanske Flugornas herre som läraren läste på sin tid inte längre fungerar – och kan även tipsa om lämplig bredvidläsning, oavsett vilket ämne det handlar om.

Unenge säger att bibliotekariens kunskap vad gäller faktasökning och källkritik måste värderas högre. I dag är det viktigare än någonsin att kunna granska sina källor och inte lita på allt man hittar på nätet.

– Men i Sverige märks tendenser att bibliotekarier rationaliseras bort, något som vi alla måste motarbeta på alla sätt.

Drömbiblioteket finns Elspeth Randelin, skolbibliotekarie vid Ytternäs skola i Mariehamn, basar för just ett sådant bibliotek som Unenge drömmer om. Det finns mitt i skolan och både elever och lärare går igenom en del av det flera gånger under sin skoldag. Men hon håller ändå med Unenge om att bibliotekarierna måste stå på barrikaderna och kämpa för sin sak.

– Vi kan inte ta något för givet. Vi måste uppfostra våra rektorer så att de förstår hur viktigt biblioteket och satsningen på läsning är. Den måste få ta både tid och resurser, säger Elspeth Randelin.

Hennes dröm just nu är att få alla lärare, oavsett ämne, att förstå att de även är lärare i läsning. Under en period, säg två veckor, kunde alla lärare börja sin lektion med en stunds högläsning eller diskussion om böcker.

– Många skrattar åt mig och påstår att jag aldrig får med mig alla lärare på det.

Men jag kämpar vidare. Jag tror inte på argumentet att olika ämneslärare inte har tid. Bra läskunskap gynnar precis hela skolgången. Det blir till exempel svårt att undervisa i matematik om eleverna inte kan läsa och tillgodogöra sig textuppgifter.

Elspeth Randelin tror stenhårt på läsande förebilder. Hit hör lärare som pratar

om sina egna läsupplevelser och försöker locka in eleverna i böckernas värld. Hon bjuder också regelbundet in exempelvis kända idrottsprofiler till skolan för att tala om böcker de läst.

Rätt från början Bland övriga föreläsare under dagen fanns Martin Ingvar, professor i integrativ medicin vid Karolinska institutet i Stockholm, och han talade under rubriken Vad händer i hjärnan när vi lär oss?

– Hjärnan utvecklas enormt i 5–10-årsåldern – livets höjdpunkt då barnet har 8000 frågor om dagen – och det lönar sig att göra rätt från början i skolan. Börjar man göra fel blir det mer fel längs vägen eller med andra ord – om man väntar ut barn som har svårigheter med till exempel läsningen och sätter i åtgärder i sexan eller sjuan blir det inte bra, säger Martin Ingvar.

Han betonade att bra läskunskap är nyckeln till all inlärning och läskunskapen måste vara automatiserad. Den elev som måste ägna all sin energi och koncentration åt att tyda varje bokstav i matematikuppgiften får problem med att räkna rätt.

– En elev som inte kan läsa utan att bli trött hänger inte med i skolarbetet och kan i stället bli en bråkstake. Han eller hon saknar helt enkelt det viktigaste verktyget för att klara skolan, säger Martin Ingvar.

Text och foto: Helena Forsgård

6

5.9.2013

KOLUMNEN Thomas Rosenberg är sociolog och skriftställare.

Den osynliga handen Ni har kanske hört om ”den osynliga handen”? Ett begrepp myntat av den skotska filosofen Adam Smith på 1700-talet, enligt vilket den enskildes egennytta (strävandet efter personlig vinst) som av en osynlig hand leder till maximal nytta också för kollektivet, och därmed för alla och envar.

Jag tycker mig se den handen, men i omvänd form, i alla de reformer som nu sveper fram över den offentliga sektorn. Och som i kombination med försämrad ekonomi försätter beslutsfattarna i allt svårare knipa.

Jag har det tvivelaktiga nöjet att sitta i den arbetsgrupp som i vår kommun skall göra ett förslag till hur skolnätet kunde effektiveras. Läs: vilka skolor som skall offras. Liknande grupper finns i nästan alla kommuner, och det är minsann ingen sinekur att vara medlem i en sådan. Situationens allvar varierar mellan olika kommuner, och vår hör definitivt inte till de värst drabbade. Vi har fortfarande ett tätt skolnät, och långt till hästkuren i Urjala kommun, där samtliga sex skolor skall stängas och sammanslås till ett skolcentrum i, just det: kommunens centrum.

Men det som gör mig inte bara bekymrad utan direkt förbannad är att det så tydligt finns också andra, och mer grumliga bevekelsegrunder för slaktlistorna (och nu talar jag uttryckligen i generella termer eftersom arbetet i vår grupp är på hälft). Att pengarna tryter kan ingen förneka. Men då besluten skall motiveras dyker det allt oftare upp också ideologiska motiv, såsom pedagogiska och språkpolitiska. Jag skall här inte orda om de sistnämnda, även om de ofta är överraskande starka, också i vår kommun. Det jag nu vill lyfta fram är den idealisering av storskaligheten som genomsyrar allt, och tvingar oss att stänga också välfungerande och för sin omnejd livsviktiga skolor.

Argumentationen är bekant också från kommun- och sohäreformen: de nationella målen är så högt ställda att endast de största kommunerna och sjukhusdistrikten klarar av dem. Alla skall ju ha rätt till samma service, bevars, oberoende av var man bor. Men då allting mäts med metropolmått har merparten av kommunerna, sjukhusen och skolorna inte en chans. Alltså måste man slå ihop till allt större enheter.

Och där är handen bakom den accelererande skolslakten: med överambitiösa läroplaner, pedagogiska ideal o.a. nationella målsättningar som måttstock påstås mindre skolor inte längre kunna ge eleverna jämlika möjligheter. Och detta, inte ekonomin, är det man tar till då nedläggningsbesluten skall motiveras.

Byskolor är vanligen kostnadseffektiva (för att inte tala om att byggnaderna till skillnad från centrumskolorna ofta är friska) och de faktiska inbesparingarna därmed futtiga, speciellt om man beaktar skjuts- o.a. nya kostnader. För att inte tala om priset för att hela bygder tappas på både folk och livstro.

Att dynamiken i det kommunala beslutsmaskineriet dessutom är mördande för randområdena gör inte saken bättre. När sparmålen sätts upp skall alla sektorer skära solidariskt, och varje sektorchef och ansvarig nämnd är piskad att uppvisa konkreta resultat. Lättast att eliminera är de enheter som finns längst bort, eftersom konsekvenserna då ter sig lättast att överblicka och kalkylera. Dessutom finns där ju så få röster att hämta.

Och då är det bekvämt att rada upp pedagogiska och politiska argument för att åtgärden i sista hand också gagnar den enskilda eleven. Pyttsan heller. Det handlar om att hitta anständiga motiveringar för nedläggningsbeslut man redan fattat.

Och vad värre: exakt samma logik finns bakom det mesta av den brutala koncentration som nu sker på kommunfältet och inom sjukvården. Stor vill bli ännu större, vilket genererar ständigt höjda kravnivåer. I slutändan får vi stänga stora delar av landet – som av en osynlig hand. Men kom för fan inte och påstå att det görs för den enskilde kommuninvånarens, patientens eller elevens bästa!

Noggrant och omständligt har Katri Elvengren slutfört sitt verk ”Fantasi” år 1917. Diskussionen gick het om huruvida Finlands flagga skulle vara gul-röd eller blå-vit.

Långsamhetens lov i konsten Den 4 april 1917 satt Katri Elvengren i teckningssalen i Privata svenska flickskolan i Helsingfors och tecknade en bild inspirerad av floran av flaggor som förekom i stadsbilden. Det var röd-gula flaggor av många slag och även blåvita versioner, både med kors och liggande färgfält. En viss försiktighet kan kanske skönjas i Katris teckning, för hon titulerar den ”Fantasi”.

I mars 1917 hade tsar Nikolaj II, storfurste av Finland och tsar av Ryssland, abdikerat som en följd av februarirevolutionen. Då kom flaggdiskussionen igång i Finland och en uppsjö alternativa flaggor förekom ända fram till följande år då lagen om Finlands flagga, den vita med marinblått kors på, fastställdes.

Den här teckningen finns nu i Minervaskolans arkiv och lånades nyligen av arbisläraren Hans-Peter Holmstén tillsammans med andra motsvarande skatter. Han sam-

manställde en liten utställning i galleri Arbis, som visar elevteckningar från förr. Privata svenska flickskolan blev senare Laguska skolan och sedan Minervaskolan.

När vi tillsammans går och tittar på teckningarna engageras Hans-Peter av många faktorer.

Eleverna som tecknat de här bilderna var ju flickor och gick i en flickskola, och Hans-Peter påpekar att det syns att t.ex. sagor fått ge inspiration till en del av bilderna.

Gemensamt för de allra flesta är att det inte är skisser utan slutförda verk. I det stora hela ser teckningarna tekniskt ut som elevers teckningar gör fortfarande.

– Men det jag kunde sakna då jag var lärare i grundskolan var långsamhetens filosofi som idag kan kännas förlegad. Det att saker görs färdiga och blir välgjorda.

– Mitt intresse är ju vad de här teckningarna berättar om sin tid, säger han och stannar upp vid en teckning som avbildar de redskap

som användes vid en teckningslektion förr i världen.

På väggen hänger också en teckning av en skata, väldigt välgjord med den svarta färgen fint återgiven. Men, säger Hans-Peter, en avbildad uppstoppad skata säger inte så mycket om sin samtid.

Vi stannar till vid en teckning av centralstationen i Helsingfors. Den öppnade år 1919 och teckningen är uppenbarligen från 1921. Vi ser stationshuset och små människor i päls och höga hattar kånkar på sitt bagage utanför. Konstlärare Hans-Peter Holmstén läser in ett genusperspektiv i Irma Henrikssons teckning. Emil Wikströms lyktbärande granitstatyers pelare har på teckningen nämligen blivit fotsida utsvängda långa kjolar.

Utsällningen på Arbis pågår fram till den 21 september.

Text och foto: Tom Ahlfors

Helsingfors i förfluten tid, men för de dåtida skoleleverna som tecknat bilderna högst aktuell vardag. Hans-Peter Holmstén, konstlärare på Arbis i Helsingfors, samlade elevteckningar på Galleri Arbis väggar inför terminsstarten.

7

5.9.2013

Håll facklan brinnande!

– Idrotten är evig och de olympiska idealen får inte glömmas bort, skriver Kerstin Grönqvist, lärare vid Finno skola i Esbo.

Hon såg i våras en annons om lärarstipendier för deltagandet i ett seminarium i Olympia på grekiska halvön Peloponnesos.

Arrangör var Finlands Olympiska Akademi och jag valdes att delta som den allra första läraren från Svenskfinland. Jag visste inget om International Olympic Academy, IOA från tidigare.

Akademin i grundade som en del av Finlands olympiska kommitté år 1987. Dess uppgift är att sprida de olympiska värderingarna, d.v.s. internationalism, ömsesidig respekt, jämställdhet, fair play, laganda, fredssträvan och tolerans och förstås vikten av fysisk hälsa hos barn och ungdomar. Lärarna är viktiga då det gäller att sprida den ursprungliga olympiska andan vidare.

Därför ordnas lärarseminarier för i Olympiska spelens vagga, ett stenkast från stadion där antikens första bokförda Panhellenska spel hölls 776 e.Kr. Här tänds ännu idag den olympiska eld som förs vidare till OS arenorna. IOA ordnar också evenemang för ungdomar från olika länder.

Jag deltog också i OS enligt de olympiska värderingarna. Genom lottdragning fick jag representera Grekland i vårt interna lekfulla OS. Vi marscherade och tävlade i frågesport, argumenterade för och emot brottning som OS-gren och kastade diskus med CD-skivor.

Som lag hoppade vi fartlöst längdhopp med tyngder och stötte kula med vattenballonger och kastade vattenballonger som stafett. Vi utbildades i de Olympiska spelens och Greklands historia.

Detta år ligger tyngdpunkten på vinterspelen i Sotji i Ryssland.

Oskar Breilin

UNDERSTÖD FÖR SKOLOR OCH DAGHEM I NYLAND Pro Juventute Nostra är en stiftelse, vars ändamål är att stödja svenskspråkig utbildningsverksamhet i Nyland. Pro Juventute Nostra lediganslår understöd att sökas för projekt och anskaffningar som syftar till att höja utbildningsnivån och trivseln i svenska gymnasier, grundskolor och daghem.

I år prioriterar vi: – läsande, skrivande och berättande – motion och friluftsverksamhet Bidrag för pekplattor beviljas inte.

De finlandssvenska deltagarna från vänster Kimmo Niemistö (SFI styrelsemedlem) Kerstin Ekman (SFI styrelsemedlem) Heli Valkama (arrangör) Glenn Lindholm (SFI barn och ungdomsansvarig) Kerstin Grönqvist (lärare i Finno skola). Kransen skall föras till Pierre de Coubertins, den moderna olympiska rörelsens grundares, minnesmärke.

På finska heter projektet Suksien Sotšiin och som fritt, av oss fyra finlandssvenskar som var med, översattes till Spåren till Sotji. På finskt håll har liknande projekt med utarbetade handböcker för OS-aktiviteter funnits redan länge.

Några finlandssvenska skolor kommer att kontaktas enskilt, men alla skolor är välkomna med. Vi håller på med att översätta en liten handbok till svenska.

Vad sägs om att i anknytning till vinter- OS i Sotji 7–23.2 eller Paraolympiska spelen 7–16.3 ordna OS på skolan utgående från skolans egna förutsättningar. Till spelens förberedande arbete kunde höra: tillsättandet av arbetsgrupp, beställandet av material, OS historia, tillverkning av rekvisita, information om Sotjis hemland och kultur, övning i hur man refererar tävlingarna i media, dokumentering, val av idrottsgrenar o.s.v. Till tävlingarnas genomförande kunde höra: den olympiska elden, OSfanfaren, flaggor, hälsningstal,

idrottsmännens och domarnas svärande av deltagareden. Tävlingarna skulle genomföras som lagtävlingar enligt OS-andan. Grenarna kunde vara lekbetonade t.ex. curling med saftdunkar på isen, tandemskidning med bundna ben, preciseringsskridskoåkning och -skidåkning, backhoppning med skvätt, kvastboll som bandy, stafett kravlande fram på pulka med bundna ben, frågesport, argumentation, d.v.s., allt roligt och annorlunda man kan komma på.

Ett annat sätt är att uppmärksamma den olympiska andan är att ordna den Internationella Olympiadagen 23.5 eller genomföra olika aktiviteter under raster, lektioner och andra självvalda happenings.

Idéer för fostrandet fås från Olympia Akademis hemsida www. noc.fi och Sveriges motsvarande www.sok.se.

Varför? För att idrotten är evig!

Kerstin Grönqvist

Med tjugo år på nacken

Ansökan kan göras elektroniskt på vår hemsida www.projuventute. com. Endast en ansökan per instans tas emot. Det elektroniska ansökningssystemet stängs den 30.9.2013 kl 24.00. Ansökningar som skickas in per post bör vara poststämplade senast den 30.9.2013.

Ansökningar som gäller enskilda personer görs i februari.

Dags att uppdatera skolans handlingsplan mot mobbning Skolans handlingsplan mot mobbning ska skydda eleverna mot våld, kränkningar och mobbning. Planen är ett verktyg för skolans personal och behöver uppdateras regelbundet. Nu erbjuder vi fortbildning i hur skolan kan hålla sin handlingsplan uppdaterad och använda den som ett redskap i den dagliga verksamheten. Fortbildningen består av två kurstillfällen. Det är önskvärt att man deltar båda dagarna. Fortbildningen är avgiftsfri.

Tid och plats: 2.10 och 6.11 2013 kl. 9–15, Opistotalo i Vasa För vem: Rektorer, lärare, övrig skolpersonal, medlemmar ur skolans antimobbningsgrupp eller elevvårdsteam Kursledare: Stina Forsberg, Gun Andersson, m.fl.

Anmälan: Senast 24.9 2013 till stina.forsberg@folkhalsan.fi Mera information om utbildningen www.folkhalsan.fi/vimobbarint

se också www.folkhalsan.fi

FORTBILDNING FÖR LÄRARE SOM UNDERVISAR I GYMNASTIK Åbo Akademi ordnar i samarbete med Jyväskylä Universitet fortbildning för klasslärare, speciallärare och ämneslärare som undervisar i gymnastik med följande tema: Färdigheter och motorisk inlärning, 3 sp Fortbildningen behandlar grunderna i motorisk inlärning och användning av IKT i gymnastikundervisningen. Målet är att förbättra lärares beredskap att undervisa motoriska färdigheter med hjälp av teori och praktiska lektioner.

Fortbildningen utgår från en aktiv egen inlärning.

Fortbildningen finanseras av Utbildningsstyrelsen och är kostnadsfri för deltagarna (vikarie-, rese- eller logikostnader ersätts inte). Utbildningen anordnas i Vasa 4-5.11. 2013 och 20.1. 2014. Till fortbildningen antas 30 deltagare.

Sista anmälningsdag 21.10. 2013.

Tilläggsinformation och anmälan: https://www.jyu.fi/sport/laitokset/liikunta/taydennyskoulutus/koulutukset/ loot/taidot-ja-motorinen-oppiminen.

I början av augusti firade studerandena som inledde sina klass- och speciallärarstudier vid Pedagogiska Fakulteten hösten 1993 sin 20-årskursträff. Tua Backman från Nykarleby hälsar att deltagarna rekommenderar andra årskullar att ordna klassträffar. ”Vi tror att det stärkte gemenskapen både inom vårt finlandssvenska lärarskrå och som medmänniskor i allmänhet. Och pinsamma tystnader som man kanske lätt kunde tro att kan uppstå när det har gått årtionden sedan man senast pratade med varandra, behöver man inte vara rädd för när man har att göra med lärare”, meddelar Backman.

Kontakt: Lektor Jan-Erik Romar jromar@abo.fi, 06-3247371

www.abo.fi

8

5.9.2013

Bullret ger röstproblem Mer än hälften av dem som jobbar i skolor eller daghem lider av buller varje dag. Problemet framgår i en undersökning som Taloustutkimus gjort för Ecophon, ett företag inom akustikbranschen.

Bland annat tappar många lärare rösten på grund av bullriga elever. Av dem som deltog i undersökningen hade 43 procent haft problem med rösten under det senaste halvåret. Av dem hade 14 procent tvingats hålla sjukledigt.

I undersökningen intervjuades 190 lärare och resultaten är mycket liknande som i tidigare forskningar av Utbildningsstyrelsen och Institutet för hälsa och välfärd.

I en enkät bland rektorer 2009 framkom det att 81 procent av grundskolorna har bullerproblem.

Av eleverna har 77 procent uppgett att de upplever bullret som ett problem.

Riina Länsikallio, arbetslivsombudsman vid lärarfacket OAJ, säger att bullret är en hälsorisk speciellt för dem som jobbar på daghem.

Akustikexperterna säger att mögelproblemen i skolorna som fått mycket uppmärksamhet har gjort att bullret hamnat i skymundan.

Enligt en undersökning från 2009 har 18 procent av grundskolorna mögelproblem, medan bullerproblem förekommer i 81 procent.

Ingenjör Heli Antalainen på Utbildningsstyrelsen anser att det här förhållandet också ska synas i renoveringarna.

– Bullret är ett problem av den omfattningen att man lider av det i nästan alla grundskolor. Ändå är bullret ett problem som många inte lägger märke till.

Många inser att de störts av bullret först då oljudet är borta.

En orsak till bullerproblemet är att skolkulturen ändrats.

– Förr satt eleverna bara tysta i sin pulpet och lyssnade på läraren.

Men den avgörande orsaken är kanske ändå de föråldrade skolbyggnaderna.

– Ju sämre akustik, desto mer höjer barnen sin röst och bullret ökar. (FNB)

DELAKTIGHET OCH VÄLBEFINNANDE Nationella dagar för elev- och studerandevård 4-5.11.2013 i Korsholm på hotell Vallonia Under dagarna behandlas aktuella teman och pågående utvecklingsverksamhet inom elev- och studerandevården.

Målgruppen är skolledare, lärare och elevvårdspersonal inom förskola, grundläggande utbildning och andra stadiets utbildning samt ungdomsledare, socialarbetare och övriga intresserade.

Seminariet är avgiftsfritt. Se närmare program: www.edu.fi/planera. Anmälan senast 14.10.

Arrangörer: Utbildningsstyrelsen, Regionförvaltningsverkens svenska enhet för undervisningsväsendet, SPERES och Lärum

Låt historien berätta!

Svenska litteratursällskapets arkiv lånar ut material för undervisning • arkivväska med material om skolan förr och nu • industrihistorisk koffert om fabriken Vasa Bomull • arbetsbok om vinter- och fortsättningskriget ur barnets perspektiv Helheterna riktar sig primärt till årskurs 7–9.

Läs mer på www.sls.fi/skolan Där finns också digitalt material som du kan använda i klassrummet.

Allt vårt material lämpar sig för undervisning i historia, modersmål eller svenska som andra språk.

Pennalism stänger anrikt riksinternat Internatskolan Lundsbergs skola i Storfors i Sverige har stängts med en dags varsel. Det är tillsynsmyndigheten Skolinspektionen som tog beslutet om att stänga skolan tillfälligt, sedan det hade framkommit att elever hade utsatts för grov pennalism.

Liknande fall fanns på Lundsbergs syndalista från tidigare och uppgifterna om att åtminstone två ”gulnäbbar”, alltså nybörjare i skolan, hade bränts med strykjärn var droppen som fick bägaren att rinna över.

Nu togs beslutet om tillfälligt verksamhetsförbud, men den allmänna tolkningen är att skolan har stängts för gott. Det är andra gången som Skolinspektionen stänger en skola.

Det har blåst kring friskolor tidigare, men Lundsbergs skola tillhör en särskild skolkategori, som kallas riksinternat. Det handlar om endast tre skolor, som får statsbidrag enligt en egen förordning. Skolorna skiljer sig från andra privata skolor i en del centrala avseenden. Då handlar det företrädesvis om att eleverna är

inackorderade i internat och om att skolorna har rätt att uppbära avgift. Årsavgiften är ca 200 000 kronor, enligt Wikipedia. Lundsbergs skola bedriver undervisning från grundskolans årskurs 7 fram till gymnasieexamen.

– Utsatta elever på en internatskola är i en extra svår situation, eftersom de inte kan gå hem och den direkta kontakten med föräldrar och andra utanför skolan är begränsad, sade Ann-Marie Begler, generaldirektör för Skolinspektionen, då hon motiverade beslutet om att stänga skolan.

– Händelsen är av mycket allvarlig karaktär och visar att stiftelsen inte har förmått att genomföra den förändring som man tidigare åtagit sig, säger Ann-Marie Begler.

I beslutet ställer Skolinspektionen också krav på att stiftelsen som ansvarar för skolan vidtar en rad åtgärder. Om stiftelsen, på ett mycket trovärdigt sätt, åtgärdar bristerna och elevernas säkerhet kan garanteras kan Skolinspektionen besluta att skolan får öppnas igen. Om inte kommer Skolinspektionen att återkalla stiftelsens

rätt att bedriva skola.

Formuleringarna har tolkats som att skolan sannolikt har stängts för gott. Skolinspektionen har, efter flera anmälningar, haft ögonen på Lundsbergs skola sedan år 2011. Tillsynen avslutades i våras, men så kom beskedet om nya övergrepp i samband med skolstarten i augusti 2013.

Medierna i Sverige har ägnat stängningen av skolan mycket uppmärksamhet. Gråtande elever har vittnat om sin kärlek till skolan. Rektorn har fått sparken och lärarna får se sig om efter nya jobb.

Skolan har haft många rikemansbarn och tom. kungligheter, såsom prins Carl Philip, som elever. Riksinternaten har varit en nagel i ögat för många. Bl.a. har författaren Jan Guillou, som har beskrivit livet i ett riksinternat i sin uppmärksammade roman Ondskan, krävt att de stängs.

Många har frågat om det är rätt att staten stöder liknande skolor finansiellt.

C-E Rusk

Fritt fram för energidrycker Lärarna vill att skolorna själva ska få bestämma vilka föremål lärarna får konfiskera av elever. Den nuvarande lagen tillåter exempelvis inte att lärare plockar bort energidrycker, även om det torde vara praxis i många skolor.

– Vi tycker det skulle vara kla-

rare om man i grundskolornas ordningsregler kunde bestämma om användningen och förvaringen av olika föremål under skoldagen, säger utvecklingschef Nina Lahtinen på lärarfacket OAJ. Biträdande justitiekansler konstaterar i ett färskt beslut att skolan

Ingen fara, facket hjälper Har du råkat i en knepig situation på jobbet? Kontakta först din närmaste chef eller lärarföreningens skolombud. Om situationen inte ordnar sig, kontakta lärarfackets hjälpare.

Kontakta förtroendemannen om din fråga gäller • arbetstid, undervisningsskyldighet eller lön • andra anställningsvillkor • personalfrågor eller arbetsledning • en större förändring i arbetsuppgifterna • en större förändring i arrangemangen kring arbetet eller arbetsplatsen • ett tillfälligt anställningsförhållande • en varning • uppsägning eller permittering Kontaktuppgifter till förtroendemännen och föreningarna hittar du via www.fsl.fi.

Kontakta arbetarskyddsombudet om din fråga gäller • regler gällande arbetssäkerhet eller arbetshälsa • hur företagshälsovården fungerar • arbetsbelastning • välmående i arbetet • ändringar, som påverkar hälsan eller säkerheten, i arbetet eller i arbetsmiljön Kontakta lärarföreningen om din fråga gäller • skolornas resurser • lokala utbildningsfrågor • FSL:s verksamhet • lärarföreningens verksamhet • medlemsfrågor

Också FSL:s kansli betjänar dig. Kontakta Christer Holmlund, 020 749 54 65, christer.holmlund@fsl.fi Jan-Mikael Wikström, 020 749 54 67, jan-mikael.wikstrom@fsl.fi Frågor gällande ditt medlemskap kan du rikta till Anita Stark, 020 749 54 64, anita.stark@fsl.fi

l.fi

.fs www

inte får hindra eleverna att dricka energidrycker i skolan.

Justitieministeriets nya lagproposition för att trygga arbetsfreden i skolorna kommer knappast att ändra på saken. Enligt den ska lärare nog få lov att konfiskera föremål som stör undervisningen, men energidrycker kan knappast anses göra det, säger regeringsrådet Janne Öberg på Undervisningsoch kulturministeriet som berett lagförslaget.

Däremot kommer man att til�låta att alkoholdrycker tas i beslag.

Det är för tillfället inte möjligt utan tillstånd av föräldrarna eller polisen.

På OAJ hoppas man att rektorer och lärare skulle få lite friare händer att använda sitt omdöme.

– Med en lag kan man inte bestämma om man får hämta en jojo, en superboll eller energidrycker till skolan. Lagen borde vara sådan att skolan kan bestämma om sådana här saker i sina ordningsregler, säger Nina Lahtinen.

Finska föräldraförbundet Vanheimpainliitto och Förbundet Hem och skola lanserade i fjol höstas ett medborgarinitiativ, som syftade till att sätta en åldersgräns om 16 år för inköp av energidrycker.

Initiativet rann emellertid ut i sanden, eftersom det inte fick 50 000 undertecknare som krävs för att initiativet ska gå vidare till riksdagen. Dock undertecknades initiativet av drygt 32 000 medborgare.

Många livsmedelsaffärer har på eget initiativ infört begränsningar av försäljningen av energidrycker till minderåriga. (FNB-CER)

ÅRGÅNG 39 (120). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. UTGIVARE: Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60, telefax (09) 142 748. Hemsida www.fsl.fi REDAKTION: Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors. CHEFREDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, mobil 050–5160675, e-post carl-erik.rusk@fsl.fi. REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040–503 65 28, e-post tom.ahlfors@fsl.fi.

PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark@fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist@kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). ANNONSPRISER: 2,55 euro/spalt­mm, fyrfärg 3 euro/spaltmm, PRENUMERATION: 1/1 år 73 euro, 1/2 år 41 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. KSF Media Ab, 2013.