Läraren 14 2014

1894–2014

120

år

Tom Ahlfors

12.6.2014 Nr 14 Sommarstängt och flytt för FSL-kansliet FSL:s kansli stänger för sommaren vid midsommar. Personalen tar semester och arbetet återupptas åter måndagen den 4 augusti. Då heter ordföranden Christer Holmlund.

I brådskande fall, som kräver rådgivning, kan ombudsman Jan-Mikael Wikström (veckorna 26–28) och förbundssekreterare Christer Holmlund (veckorna 29-31) kontaktas.

Kontaktuppgifterna finns inne i tidningen på sid 3. Kolla också förbundets hemsida.

Förbundskansliet flyttar i mitten av juni till temporära utrymmen. Akava-huset grundrenoveras i ca 1,5 års tid. Den nya besöksadressen är Magistratsporten 2. Postadressen förblir Järnvägsmannagatan 6.

Kulturfonden stöder virtuellt gymnasium Svenska kulturfonden har beviljat projektbidrag, som används för strategiska ändamål inom utbildningssektorn. På sista sidan i denna tidning berättas om arbetet med att bygga upp ett svenskspråkigt virtuellt gymnasium. Arbetet stöds med en miljon euro.

Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet beviljas 250 000 euro för ett treårigt projekt som fokuserar på högskoleförberedande åtgärder med syfte att bidra till god gymnasieframgång och framgång i högskolornas antagning. Svenska modersmålslärarföreningen beviljas 100 000 euro för ett treårigt tidningsprojekt som sammanför gymnasister och deras lärare från olika håll i Svenskfinland. Eleverna skapar tillsammans en tidning från idé till distribution.

Förbundet Hem och Skola i Finland beviljas 200 000 euro för regionsöverskridande klas�samarbete inom årskurserna 4–6.

Härdsmälta hotar hela skolsystemet

Kimmo Mattsson från nya FSL-föreningen Ålands gymnasielärare och Tina Udell från Malax-Korsnäs lärarförening avger sina respektive röster vid förbundskongressen. Ordförandevalet skedde dock som sluten omröstning.

Christer H. vann valet

Med siffrorna 84–30 valde FSL:s kongress Christer Holmlund till förbundets ordförande för perioden 2014–18. Holmlund säger sig vara en förnyare och inte en förvaltare. Läs mera om ordförandevalet och kongressen i övrigt på bl.a. mittuppslaget.

– Undervisningsförvaltningen i vårt land har i själva verket en väldigt blygsam volym, säger undervisningsrådet Jukka Tulivuori, som är huvudförtroendeman för förhandlingsorganisationen FOSU vid Utbildningsstyrelsen UBS. Tulivuori är förvånad över att uppgifterna om en kraftig bantning av UBS inte har ägnats intresse i samhällsdebatten. Tidigare meddelades om samarbetsförhandlingar, som berör hela personalen vid UBS. Nedskärningarna kan i värsta fall leda till att 60 tjänster och befattningar dras in. Personalstyrkan uppgår i dag till 277 arbetstagare.

– Om så sker kan ämbetsverket inte längre fullfölja sina lagstadgade åtgärder, varnar Jukka Tulivuori.

Hannu Laaksola blev pressråd Chefredaktör Hannu Laaksola har av Republikens president förlänats titeln pressråd.

Laaksola, som har fungerat som som chefredaktör för OAJ-organet Opettaja sedan år 1987, avgick i slutet av maj med pension.

Han efterträds som chefredaktör av Marja Puustinen, som även fungerar som OAJ:s kommunikationsdirektör.

2

12.6.2014 Tom Ahlfors

ledareN Chefredaktör Carl-Erik Rusk.

Tiden efter Dan Dan Johansson träder tillbaka och Christer Holmlund tar över. Hela FSL:s organisation ses över i grunden.

Förbundskongressen i Helsingfors den 4–5 juni diskuterade och tog ställning till mångahanda frågor, men de två viktigaste besluten nämns ovan. Dan Johansson har lett förbundet i 16 års tid och ett ordförandeskifte innebär automatiskt nya vindar i förbundet. När man till detta lägger kongressens beslut om sätta i gång processer som syftar till att förnya stadgarna och syna förbundets verksamheter kan man tala om att FSL sätter i en ny växel under de kommande åren.

Man kan lugnt påstå att lärarna och skolledarna i Svenskfinland utgör den grupp som erbjuds den bästa fackliga servicen på sitt eget modersmål. FSL är ett gott exempel på hur Taxellska paradoxen fungerar i praktiken. FSL är i sin egenskap av svenskspråkigt fackförbund en raritet i det finländska fackliga fältet.

FSL är i många stycken ett OAJ i miniatyr. Relationerna till moderorganisationen OAJ är dessutom utmärkta.

Förbundskongressen gav nyvalde ordföranden Holmlund ett starkt mandat, när det gäller att förnya förbundet och dess verksamheter. Det arbetet kommer i gång redan i höst och i enlighet med de styrelsepropositioner, som godkändes enhälligt, kommer alla nivåer att involveras i arbete. Det är vanskligt att förutse hur olika processer utfaller, men redan nu står det klart att de lokala lärarföreningarnas ställning stärks. Detta innebär att förbundsfullmäktiges vara eller inte vara sätts under lupp.

Förbundets stadgar har i stora drag varit oförändrade sedan 1970-talet, då de svenskspråkiga folkskol- och läroverkslärarna gick samman i ett förbund. Det säger sig självt att samhället har ändrats en hel del sedan dess, så en grundlig genomgång av stadgarna är påkallad.

Verksamheten och organisationen kommer att ses över, men däremot kommer knappast förbundets grundläggande värderingar att ändras. Christer Holmlund, som tillträder som ordförande i augusti, hann såväl före som efter ordförandevalet meddela att hans syn stämmer överens med de linjedragningar, som Dan Johansson har förfäktat.

Förbundet kommer under Holmlunds egid alltså att ha en skeptisk inställning till tvåspråkiga skollösningar.

FSL stöder dock tankarna om att bygga upp en eller flera nordiskt inriktade skolor inom det finska skolväsendet.

Ordförandeskiftet ägnades en hel del intresse på riksnivå och Holmlund har i flera intervjuer hunnit uttala sitt stöd för FSL:s linje i fråga om lärarutbildningen: Åbo Akademi bör bära huvudansvaret och en permanent svenskspråkig lärarutbildning i Helsingfors förespråkas inte från fackligt håll.

Dan Johanssons period som ordförande kan sammanfattas med orden konsolidering och stabilisering.

Han lämnar efter sig ett välmående förbund med stabil ekonomi och välfungerande verksamhet. Han har sett till att lärarnas och skolledarnas röst har hörts i samhällsdiskussionerna i Svenskfinland.

Nya tider kräver nya lösningar. FSL:s hela organisation kommer att involveras i arbetet med att hitta de rätta lösningarna, som ligger som grund när stadgarna tas till behandling på förbundskongressen år 2018.

Justitieminister Anna-Maja Henriksson vill inte veta av tvåspråkiga skolor. Dock välkomnar hon försök med nordiskt inriktade skolor inom det finska skolväsendet.

Inget stöd för tvåspråkiga skolor – Regeringen hotar ödelägga stora delar av utbildningssystemet. Nedskärningarna har gått allt för långt, dundrade avgående förbundsordföranden Dan Johansson i sitt öppningstal vid kongressen.

Han tog bestämt avstånd från ”räknenissarnas och kamrersdiktaturens” övervälde och krävde att beslutsfattarna måtte fördjupa sig i konsekvenserna av olika beslut om nedskärningar. Här avsåg han bl.a. hoten mot läroanstalterna på andra stadiet.

Johansson koncentrerade sig i sitt tal på ett tema, som har sysselsatt honom mycket under de senaste åren. Profilstarka ordförandekandidaten i Samlingspartiet Alexander Stubbs utspel om behovet av tvåspråkiga skolor irriterar Johansson, som kallar det ”aningslöst”.

– I skolan är vi bra på att undervisa och ta hand om eleverna oavsett modersmål. Men samtidigt ska vi minnas att den svenskspråkiga skolan i första hand finns till för de svensk- och tvåspråkiga eleverna. Vårt främsta uppdrag är att garantera elevernas rätt till en bra skola på svenska. Inte att fungera som en språkskola för språkmajoriteten, sade Johansson.

– Den svenska skolan kan inte bli en språkskola för majoriteten.

Men den kan vara en väg för delar av språkmajoriteten som så vill göra sina barn tvåspråkiga.

Justitieminister Anna- Maja Henriksson (SFP), som framförde statsmaktens hälsning till kongressen, sade sig förstå Dan Johanssons irritation.

– Men jag kan försäkra att regeringen inte vill rasera skolan och utbildningen, sade Henriksson.

Hon tog också bestämt avstånd från Stubbs åsikter, men medgav att hon inte riktigt förstod vad denna riktigt är ute efter.

– Rätten till skolgång på modersmålet är okränkbar. Den svenska skolan är mycket central för en fungerande tvåspråkighet.

Skolans kulturbärande och identitetsskapande roll är avgörande för ett levande svenskt språk i Finland.

Den insikten borde man också ha på ministernivå, sade Henriksson med adress Alexander Stubb.

Professor Christina NygrenLandgärds vid Åbo Akademi var förtörnad. Hon sade att hon under åren har fått upplysa utländska gäster om hur politiker backar upp lärarna och lärarutbildningen i vårt land. Också på svenskt håll, efter-

som det svenska utbildningssystemet i vårt land har så bra skolor och fungerande lärarutbildning.

– Politiker blandar sig inte i, utan litar på oss. Men vad gör man i Svenskfinland? Under denna vinter har vi fått uppleva situationer, där man har ifrågasatt de svenska strukturerna såsom aldrig tidigare. På finskt håll värnar man om finskans bestånd och utveckling, medan man i Svenskfinland allt mera talar för tvåspråkiga skolor och tvåspråkig lärarutbildning.

– Vem värnar längre om svenskan i vårt land? Det svenska språket har hört till en av de viktigaste uppgifterna för både lärare, skolan och lärarutbildningen. Är den inte längre det, frågade Nygren-Landgärds retoriskt.

Också Akavas ordförande Sture Fjäder och OAJ-ordföranden Olli Luukkainen förmedlade hälsningar till kongressen.

Fjäder var på sätt och vis ”hemma igen”, eftersom han gjorde sina första fackliga lärospån som organisationssekreterare i FSL under ett par år under 1980-talet.

C-E Rusk

Gymnasiet grundbult för bildningen Är allmänbildningen hotad, frågar Finlands svenska lärarförbund FSL:s förbundskongress i en resolution.

Om regeringens planer för gymnasiestrukturen förverkligas, står vi inför en osäker framtid. Statens sparkrav på flera hundra miljoner euro förändrar strukturen på andra stadiet. För gymnasiernas del minskas antalet anordnare med upp till en tredjedel. Oklart är vilka kommuner som får rätt att bedriva gymnasieutbildning, eftersom alla måste anhålla om förnyat tillstånd under sommaren 2015.

Enligt nuvarande förslag från undervisningsministeriet ska ett gymnasium i framtiden omfatta flera hundra studerande. Detta ho-

tar de små gymnasierna och sammanslagningar i någon form blir oundvikliga. Vilka kommuners gymnasier läggs ner och vilka blir kvar? Vem kommer att upprätthålla gymnasierna i framtiden?

Oberoende av hur det nya gymnasienätverket kommer att se ut i vårt land blir det svårare för en del ungdomar att avlägga studentexamen. Följderna blir längre avstånd till utbildningen. För att tillgodose kravet på antalet kurser blir distanskurser aktuella. Det här leder till att närkontakten till studerande försvinner, vilket i sin tur påverkar studietakten och avbrytningsfrekvensen.

En framgångsfaktor för gymnasierna är kontakten mellan lärare

och studerande. Många små gymnasier erbjuder högklassig undervisning och lättillgänglig handledning. Är vi verkligen beredda att ge avkall på dessa?

Lärarnas och rektorernas situation är också oviss. Hur många lärare och rektorer behövs i framtiden? Hur kommer undervisningstimmarna att fördelas i de nya enheterna och hur kommer skoladministrationen att se ut?

Den allmänbildande gymnasieutbildningen spelar en viktig roll för hälften av de finländska ungdomarna. Därför ska den vara tillgänglig på lika villkor i hela landet, fastslår FSL:s förbundskongress.

3

12.6.2014

Norska lärare behåller centrala arbetstidsregler

ORDförord

Stadig mark

Under de sexton år jag varit förbundsordförande har jag skrivit cirka 440 kolumner här i tidningen Läraren. Jag har tyckt om att skriva och resultatet har givetvis varit varierande. För det mesta har responsen varit positiv och naturligtvis har det gjort mig glad. En gång alldeles i början fick jag av en bekant lärare ett mejl där alla språkfel jag gjort mig skyldig till samlats i en lista. Kanske jag inte var så glad just då.

Jag är stolt och tacksam över att ha fått jobba så länge på FSL. Det är en fin arbetsplats med engagerade och kunniga arbetskamrater och god stämning. Likaså har alla medarbetare i styrelsen, i fullmäktige liksom i föreningarna bidragit på ett avgörande sätt till att förbundet vuxit på många plan och att mitt uppdrag känts så angeläget och bra. Vi har blivit flera men vi har också blivit proffsigare och mera mångsidiga.

Jag är också glad över att ha fått leda det överlägset största svenskspråkiga fackförbundet i vårt land, ett fackförbund för lärare, för skola och för utbildning, vilka alla är grundpelare för en språkminoritet. Jag är övertygad om att om vi inte hade FSL med så stor uppbackning av den finlandssvenska lärarkåren som vi de facto har, skulle lärarna inte alls på samma sätt få sin röst hörd. Jag ger bara ett exempel och det är den arbetsgrupp vid Undervisnings- och kulturministeriet som grunnar på regeringens omfattande nedskärningsplaner inom utbildningen.

FSL:s representant där är den enda svenskspråkiga medlemmen och det är av avgörande betydelse. Ingen annan bryr sig om det svenska.

Vi ska blicka framåt. Ny ordförande har valts och Christer Holmlund leder förbundet vidare. Jag önskar honom kraft och mod på vägen. Motkandidaten Nina

Eriksson-Holmström och han visade att det finns livskraft och vilja till arbete för lärarna och skolan. Det är livsviktigt. Utan engagemang dör alla idéer och solidaritet och samarbete eroderar.

Tiderna är svåra men inom förbundet står vi på stadig mark välrustade för kommande drabbningar. Här gäller det litet slitna uttrycket från De tre musketörerna; alla för en, en för alla. När vi håller ihop rider vi ut de stormar som kommer och som vi i dag inget vet om.

Nu är alltså mina allra sista rader satta på pränt. Från sidan kommer jag att följa med vad som händer. En gång lärare, alltid lärare. Det sitter mellan öronen, kanske i hela kroppen.

Dan Johansson är ordförande för FSL.

Har den lokala lärarföreningen haft något för sig?

Eller har det hänt något annat, som är värt att noteras under Lokaltrubriken? Notismaterial kan sändas till C-E Rusk (carl-erik.rusk[at]fsl. fi) och Tom Ahlfors (tom.ahlfors[at]fsl.fi).

Kimitoöns bildningsnämnd vill utreda möjligheterna att grunda ett tvåspråkigt gymnasium, omtalar svenska.yle.fi den 14 maj.

Ett tvåspråkigt utbud skulle göra Kimitoöns gymnasium till ett intressant alternativ för familjer som överväger att flytta till Kimitoön och skulle också kunna locka elever från närbelägna kommuner, står det i motionen från De Gröna som ligger som grund för bildningsnämndens initiativ.

Kimitoöns gymnasium har i dag cirka 80 studerande.

På orten finns inget finskt gymnasium.

Vasa arbetarinstitut vill inte höra till en tvåspråkig organisation i Vasa stad, omtalar Vasabladet den 19 maj. Hellre går Arbis ihop med andra svenskspråkiga institut.

Enligt förslaget till ny organisation för bildningssektorn i Vasa hör Vasa arbetarinstitut till den tvåspråkiga avdelningen ”Yr-

kes- och vuxenutbildning”.

Institutet skulle gå miste om sin egen direktion. Det vill institutets direktion inte gå med på, och har meddelat stadens ledning att Arbis vill förbli självständigt. Om det inte går tryggar man hellre svenskan genom att ingå i ett större arbetar- och medborgarinstitut i Österbotten.

I Esbo evakueras Esbo stad Rödskogs skola. Nya mätningar visar på för höga halter av mikrober och strålsvamp för att arbete eller undervisning ska kunna ske i lokalerna, omtalar svenska. yle.fi den 16 maj.

Skolan har varit stängningshotad hela våren efter att staden i vintras ansåg att arbetsmiljön inte höll måttet.

De första stängningsbeslutet fattades utgående från synoch luktintryck medan de senaste mätningarna gjorts genom provtagning och laboratorienanalys. De nya mätningarna gjordes när föräldrarna till barnen i skolan krävde mer vetenskapliga

undersökningar än en subjektiv åsikt om att det luktar i skolhuset.

Föräldrarna har hela tiden motsatt sig en stängning. De håller med om att skolhuset är i behov av reparation, men har tidigare påpekat att varken elever eller personal har uppvisat symptom som kunde bero på inomhusluften. Nämnden Svenska rum i Esbo beslutade den 21 maj efter omröstning att verksamheten i Rödskogs skola under läsåret 2014–2015 ordnas i Kalajärven koulu.

I Hangö tog Svenska folkpartiets partidag den 17–18 maj ställning till motioner rörande den svenska klasslärarutbildningen. UKM beslöt i mitten av maj att bevilja ÅA medel för totalt 40 extra studieplatser för klasslärare under åren 2014 och 2015.

Partidagen beslutade i sitt svar till motionerna att ÅA ska använda pengarna till en utbildning i Helsingfors i samarbete med Helsingfors

universitet. En del delegater ville stryka omnämnandet om Helsingfors.

Partidagen konstaterade att det behövs en utredning om vilka faktorer som påverkar benägenheten att söka sig till lärarutbildningen och stanna i yrket.

S:t Karins kan få eget svenskt högstadium tidigast år 2017, omtalar Åbo Underrättelser den 23 april. Staden frågar föräldrarna hur de ser på liknande planer. I praktiken skulle det handla om en sammanhållen grundskola.

Svenska skolan har idag åk 1–6. Prognoserna talar om årskullar om 35–40 barn, så underlag finns för också högre klasser.

Maria Engblom, rektor för svenska skolan, tror att åsikterna är delade bland föräldrarna. En del anser att S:t Olofsskolan i Åbo är ett gott alternativ, medan andra stöder tanken om att eleverna fortsätter skolgången i hemkommunen.

Det blir ingen lärarstrejk i Norge. Förhandlingarna om såväl löner som arbetstider gick på grund i början av året, vilket innebar att ”meklingsmannen”, som är en statlig medlingsinstitution, tog över. Kommunarbetsgivarna KS och förhandlingsorganisationen Unio godkände den 26 maj efter segslitna förhandlingar medlaren Reidun Walleviks förslag till uppgörelse. Unio representerar bl.a. lärarna.

Förhandlingsresultatet skall underställas medlemsomröstning i lärarfacket Utdanningsforbundet.

Om man ser till penninguppgörelsen får bl.a. förskollärare ett lönepåslag om 13 500 (ca 1 660 euro) kronor i året. Grundskollärarna får ett påslag om 18 000 kronor (ca 2 210 euro), medan gymnasielektorerna får i snitt 25 000 kronor (ca 3 070 euro) mera. Därtill kommer en lokal pott om en procent, räknat från juli.

Kostnadseffekten beräknas till ca 3,3 procent.

Dock spelar löneuppgörelsen denna gång en mindre roll. För lärarnas del var fokus på arbetstidsavtalet. KS uttryckte önskemål om att avreglera arbetstiden, så att lärarnas arbetstider skulle regleras lokalt. KS har också framkastat önskemål om att förlänga arbetsåret.

Ragnhild Lied, ordförande för Utdanningsforbundet, ser uppgörelsen som en duglig kompromiss.

– Vi har försvarat våra principer och slagit tillbaka angreppet mot den centrala regleringen av årsramen för undervisning, säger Lied.

De norska lärarna har en årsarbetstid om 1 687,5 timmar (1 650 timmar för lärare är 60 år eller mera). I det nya avtalet fastslås att den reglerade arbetstiden uppgår till 1 200 timmar i året. Här ingår undervisning, för- och efterarbete, kompetensutveckling och pauser.

Nyutexaminerade lärare får sin undervisningstid reducerad med sex procent under de två första yrkesåren.

Lärarnas arbetsår omfattar sex dagar utöver elevernas skolår. I det nya avtalet anges att arbetsåret kan omfatta ytterligare fyra dagar för bl.a. utvärdering och kompetensutveckling såvida parterna lokalt kommer överens om detta.

En omstridd passus, som har väckt förbittring bland lärarna, är att lärarna åläggs att finnas på plats i skolan upp till 7,5 timmar dagligen, såvida de fysiska förutsättningarna i skolorna är på tillfredsställande nivå.

C-E Rusk

Finlands Svenska Lärarförbund FSL Järnvägsmannagatan 6 00520 HELSINGFORS www.fsl.fi tfn 020 749 54 60 E-post till anställda: fornamn.efternamn@fsl.fi Medlemmarna ombeds i första hand vända sig till den egna lokala förtroendemannen i frågor som rör bl.a. löne- och anställningsvillkor.

Förbundsordförande Dan Johansson, tfn 020 749 54 70 Förbundssekreterare Christer Holmlund, tfn 020 749 54 65 Ombudsman Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Förbundsekonom Agneta Roine, tfn 020 749 54 66 Informatör Martina Landén-Westerholm, tfn 020 749 54 63 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64 Arbetslöshetsärenden och frågor rörande t.ex. alterneringsledighet sköts av Lärarnas arbetslöshetskassa, www.opetk.fi Tfn 09 2294 4100.

A-kassans telefontider: måndag till torsdag kl. 9–15.

Grundlig information om arbetslöshetsskydd, beräkningen av inkomstrelaterade dagpenningar m.m. på Arbetslöshetskassornas samorganisations hemsida www.tyj.fi Kontaktuppgifterna rörande tidningen Läraren finns på sista sidan.

Detta är läsårets sista nr av Läraren. Nästa nummer utkommer den 21 augusti.

Skön sommar!

4

12.6.2014 Tom Ahlfors

Nyvalde förbundsordföranden Christer Holmlund hyllas av styrelsemedlemmarna (fr.v.) Joakim Häggström, Linda Molander-Finell, Inger Damlin, Leif Holmberg och Marina Räfsbäck.

Christer lovar förnya FSL Christer Holmlund, 46, har valts till ny ordförande för Finlands svenska lärarförbund FSL. Klassläraren Holmlund efterträder ämnesläraren Dan Johansson, som inte kandiderade i valet. Johansson drar sig tillbaka efter en ordförandeperiod om 16 år.

Utgången av ordförandevalet var på förhand oviss. Det var i slutet av fjolåret som spelet öppnades, då Holmlund och motkandidaten, specialläraren Nina Eriksson-Holmström meddelade om sitt intresse för posten. Efter detta har kandidatduon åkt runt i Svenskfinland och även bloggat om sina åsikter i olika frågor.

Förbundskongressen valde slutligen Holmlund till ny ordförande efter en omröstning, som slöt 84-30. En förvarning om det kommande resultat gavs av valutskottet, som med stöd en omröstning som slöt 14-2, förordade att Holmlund blir ordförande.

Ordförandekampen blev renhårig och rejäl. Kongressen hade att välja mellan två kunniga kandidater med gedigen facklig bakgrund.

Bägge har engagerat sig på central nivå i såväl FSL som moderorganisationen OAJ. Bägge är dessutom födda i Hangö. Idag är Holmlund bosatt i Esbo, medan ErikssonHolmström bor i Helsingfors.

I samband med nomineringen av kandidaterna inför de 114 kongressombuden, som ombesörjde

ordförandevalet, målades upp bilder av duon.

Ulf-Johan Sunabacka, EsboGrankulla, berättade om ett långvarigt samarbete på det lokala planet. Samarbetet inleddes år 1994, då Holmlund inträdde i styrelsen för den lokala svenska lärarföreningen. Holmlund blev sedermera förtroendeman för de svenska lärarna och även FOSU:s huvudförtroendeman i Grankulla.

– Jag kan försäkra er att det som Christer gör, gör han med stort hjärta. Jag känner ingen som brinner för det fackliga arbetet lika hett som Christer, sade Sunabacka.

Pia Pujol, Helsingfors, försäkrade att Nina Eriksson-Holmström, vid sidan av det långvariga fackliga värvet, också har sådana egenskaper, som lämpar sig synnerligen väl för FSL-ledaren.

– Vi som känner henne vet att hon är målmedveten, lugn och diplomatisk, sade Pujol.

Kandidaterna bereddes också möjlighet att presentera sig själva.

Nina Eriksson-Holmström fick inleda.

– Jag vill utveckla förbundet.

FSL är för all del ett informationsförbund, men också mycket mera än så. Jag vill se en effektiv intressebevakning, som beaktar att våra medlemmar arbetar i olika förhållanden och förutsättningar. Det är viktigt att jämlikhet och jämställdhet utgör ledande principer i ar-

betet, sade Eriksson-Holmström.

Och fortsatte: – Jag talar för ett fungerande samarbete mellan lokala och centrala nivån. Jag talar också för en demokratisk och genomskinlig dialog.

Christer Holmlund lovade föra förbundet framåt i tiden.

– Jag är ingen förvaltare. Jag är en förnyare, jag vågar se framåt.

Jag känner mig hemma i möten med medlemmar och lovar att röra mig ute på fältet. Lönepolitiken lockade mig till facklig aktivitet, men så småningom har jag också skaffat mig insikter och kunskaper om utbildningspolitiken, som också är viktig, sade Holmlund.

Och fortsatte: – Vi får inte ge avkall på arbetet mot nedskärningar och permitteringar. Vi måste våga säga nej och ta strid för våra intressen.

I debatten berättade fackliga profiler om varför de har ställt sig bakom Christer och Nina. Bl.a. tog Sonja Westerlund, Pedersöre, och Hans Backman, Korsholm, till orda.

– Nina är insatt, stresstålig och en god lyssnare, berättade Westerlund med stöd av en långvarig vänskap, som inleddes i samband med de gemensamma lärarstudierna på 1970-talet.

– I Christer får vi en ordförande som besitter erfarenhet, kunskap och potential. Han har mycket

att ge, sade Hans Backman, som är huvudförtroendeman i Korsholm. Han lyfte alltså också fram just Holmlunds erfarenhet av ett liknande uppdrag i Grankulla.

Tore Jungerstam, Pedersöre, valde att inte ta ställning. Han lyfte fram en viktig del av FSL-basens arbete.

– Kontakten till och framträdandena i medierna är verkligen viktiga. Förmågan att hantera dessa kontakter är av avgörande betydelse, poängterade Jungerstam.

Dan Johansson har obestridligen hanterat detta område med bravur. Kanske det var en orsak till att han blev ihågkommen av kongressen, som gav honom jämnt 114 rosor?

Christer Holmlund, som har varit anställd vid FSL-kansliet sedan 2008, har delvis fått smaka på medial uppmärksamhet tidigare.

Men nu ställdes han inför en ny utmaning, då han filmades från olika håll och mötte en hel hord journalister. Detta alltså efter det att kongressen hade valt honom till ordförande.

Holmlund tackade för förtroendet och lovade göra sitt bästa.

Han tackade också Nina ErikssonHolmström för en rejäl ordförandekamp.

– FSL får en bra ordförande!

Jag vinner också, för jag får mera tid för familjen och mitt egentliga

jobb. Mitt fackliga engagemang på lokal nivå fortsätter, sade för sin del Eriksson-Holmström.

För Holmlund fortsatte dagen med en presskonferens och en direktsänd intervju i Yle Fems Tvnytt på kvällen.

Christer Holmlund är förbundssekreterare ännu i sommar, medan Dan Johansson alltjämt är ordförande. Holmlund tar över ordförandeskapet den 1 augusti.

,,

C-E Rusk

Jag är ingen förvaltare. Jag är en förnyare, jag vågar se framåt.

5

12.6.2014

Över hälften nya i FSL-fullmäktige Ekvationen gick inte jämnt ut: 40 nominerade personer, men det finns endast plats för 39 ledamöter i förbundsfullmäktige. Förbundskongressen stod inför en kvistig uppgift i valet av förbundsfullmäktige för år 2014-18.

Förbundets stadgar innehåller, och kan för all del inte ens innehålla, öronmärkta platser för de lokala lärarföreningar. Dock man FSL genom tiderna följt en gentlemannaöverenskommelse om att varje medlemsförening – de är 31 till antalet – bereds en plats i fullmäktige. Men sedan finns det ”lösa” platser, som fördelas på varierande grunder. Då handlar det om storlek, men också representation. Det senare kriteriet bygger på att man gärna ser att små grupper,

såsom t.ex. MI-lärare och högskolelärarna, ges företräde.

Lärarstuderandenas förening FSLF är en fullvärdig medlemsförening, men av tradition har föreningen inte eftersträvat plats i fullmäktige. Däremot inbjuds två företrädare för föreningen till fullmäktiges sammanträden. Så också under mandatperioden 2014-18.

Denna gång hade Ålands gymnasielärare, som är den allra nyaste föreningen, missat nomineringen av tekniska orsaker och saknar därmed representation i fullmäktige.

Helsingfors svenska lärarförening eftersträvade tre platser i fullmäktige, medan Åbo lf ville ha två platser med hänvisning till att FSL har medlemmar i Åbo akademi.

Kampen om den ena platsen

kom att stå mellan Pamela Leka, Helsingfors, och Petra Örn, Åbo.

Kongressen ställde sig bakom Åbolärarnas argumentation och därmed bereddes Örn plats i fullmäktige. I omröstningen fick Örn 87 röster och Leka 26 röster. Ett ombud röstade blankt.

Valet av fullmäktige innebär en kännbar förnyelse i förbundets högsta beslutande organ. Över hälften av ledamöterna är nya i sammanhanget. Påfallandet många ledamöter är unga, så en föryngring av skaran av beslutsfattare är också på kommande.

Fullmäktige utser inom sig ordförande och vice ordförande vid det första sammanträdet i höst.

C-E Rusk

Tom Ahlfors

Kongressen på Fiskartorpet vid Bredviken i Munksnäs, Helsingfors, erbjöd utomordentliga kulisser för såväl diskussion som nya möten. Till höger träffas Lisbet Rönnqvist-Edén, fullmäktigeledamot från Jakobstad-Larsmo och Björneborgs kongressombud Berndt Schauman vid anmälningsdisken.

Kongressen slog fast förbundets riktlinjer – Det här är vår vision, våra mål och vårt ansvar, sade förbundsordförande Dan Johansson om dokumentet Riktlinjer för verksamheten 2014–2018.

Riktlinjerna för FSL:s verksamhet under de följande fyra åren spikades – eller bör man säga slogs fast – vid förbundets kongress.

Förbundsstyrelsen lade fram sitt förslag till riktlinjer för verksamheten, rubricerats ”Vi har ett uppdrag”. Några ändringsförslag inkom, bland annat ett som handlade just om att byta ut ”spika” mot ”slå fast”.

Det var kongressombud Tore Jungerstam från Pedersöre som undrade om ordet ”spikas” kunde bytas ut mot ”slå fast” i en mening som handlar om i vilket styrdokument rätten till likvärdig utbild-

ning fastställs.

Kongressen höll med honom. ”Vi arbetar för att höjs finländarnas förtroende för lärarna och skolarbetet”, föreslog styrelsen i ett av kapitlen i dokumentet.

Hans Backman, Korsholm, ville för sin del införa ett mera vidlyftigt grepp.

– Jag föreslår att vi tar bort ordet ”finländarnas”. Vi har allt oftare allt flera elever och studerande som själva eller vars föräldrar inte är finländare utan invandrare eller asylsökande, sade Backman.

Kongressen höll med också honom.

Anna Quagraine, Esbo-Grankulla, fick igenom sitt förslag om att man i RLV omnämner både ”elever” och ”studerande”.

Riktlinjerna för FSL:s verksam-

het åren 2014–2018 står att läsa in exstenso på förbundets webbsida, www.fsl.fi.

Strikt, men rättvist Den levande diskussionen i salen hölls strikt men jämlik av kongressens ordförande Inger Nabb från Vasa. Bredvid sig hade hon vice ordförandena Kjell Pensar från Åland, och Christer Jakobsson från Sibbo.

Under kongressen utdelades också förbundets förtjänsttecken i guld till två av FSL:s verkliga trotjänare genom åren: Madeleine Karlsson från Kimitobygdens lärarförening och Ulf-Johan Sunabacka från Esbo-Grankulla l.f.

Tom Ahlfors

Ordinarie ledamöter i förbundsfullmäktige för 2014–2018.

I förteckningen anges namnet på den lokala lärarförening, som ledamöterna representerar. Hemorten kan i en del fall vara en annan.

Ledamöter

Suppleanter

Linda-Molander Finell Pedersöre Maria Hagberg Pedersöre Marianne Grannas Kristinestad Linda Felixson Korsholm Gun Väkeväinen Korsholm Camilla Forsberg Vasa Johanna Räihä-Jungar Vasa Camilla Lönngren Vörå-Oravais-Maxmo Cecilia Hägglund-Nygård Jakobstad-Larsmo Malin Höglund-Snellman Jakobstad-Larsmo Hanna Lankila Karleby Ann-Catrine Sunngren Malax-Korsnäs Kerstin Ollandt Nykarleby Maria Järf Närpes-Kaskö Tony Widjeskog Kronoby Hanna-Lena Dahlin Uleåborg Per Wiander Vanda Ann-Britt Björklund Kyrkslätt Anders Rosenqvist Esbo-Grankulla Anna Quagraine Esbo-Grankulla Pia Pujol Helsingfors Monica Äikäs Helsingfors Maria Udd Sibbo Anna Wahren-Cederberg Borgå Brita Andelin Borgå Leif Holmberg Lovisanejden Jens Mattfolk Raseborg Petra Blomqvist Raseborg Robert Grönroos Hangö Anders Johansson Kustvägen Petra Örn Åbo Nicke Wulff Åbo Åsa Sundström Väståboland Christoffer Sourander Kimitobygden Susanna Blomquist Björneborg Sabina Lindholm Tammerfors Benedict Sandelin Kymmenedalen Camilla Hellström Åland Tove Waller Åland

Peter Kotkamaa Tore Jungerstam Marina Swed-Roddis Anders Lundström Hans Backman Inger Nabb Jenny Teir Carolina Wik Anita Wisén Agneta Sandvik Maria Hartman-Salminen Tina Udell Simon Ekstrand Marina Räfsbäck Tina Lindkvist Karin Latvasalo Pernilla Lodenius Tarja Rönnberg Johan Jansson Jessica Törnblom Anna-Lina Selin Stig Hemming Irene Romunen Anna-Lena Juslin Susanne Holmberg Carina Stenbacka Niclas Zweigberg Benita Lindström Monica Lönnqvist Kirsi Martin, Linda Brunnsberg Maj-Len Vigård-Stocks Marika Eriksson Gabriella Byman Sophie Lindström Jan Almark Jani Wennerstrand Malin Sundström Johnny Eklöw

6

12.6.2014

KOLUMNEN Tom Ahlfors är redaktör på tidningen Läraren.

Taxells paradox är berättigad

Pro patria De ljuva sommartiderna nalkas och mina lätta tankar som lättat ankar kretsar kring utbildningen in spe av våra lärare, dock så tankspritt att jag inte förmår formulera läsvärda meningar av dem.

Nyligen hemkommen från förbundets elfte ordinarie kongress, som tog plats i trakter där jag som barn har lekt, styr jag i stället med slattriga tyglar mina anspråkslösa tankebanor till hembygden och fosterlandet och fångar därmed upp och förmedlar gamla tiders visdom.

Vad är fäderneslandet? Var är det?

Det största brott är förräderi mot fäderneslandet: alltså är medborgarens största dygd kärlek till fäderneslandet. Den är av gudomligt ursprung, osjälvisk och ädel. Den sätter det helas väl över det enskilda intresset och låter i nödfall liv och blod för fäderneslandet.

Fosterlandskärleken är mer eller mindre ett gemensamt gott för alla människor. I ofördärvade sinnen finner den alltid en plats.

Dock finns det en hop, hos vilken den verkar saknas, som på egennyttigt sätt säger: Dens bröd som jag äter, hans sång sjunger jag; eller lättfärdigt skryter: Överallt är jag hemma. Det finns också en hop utan fädernesland, som inte bara sammanblandar alla länders gränser, utan även vill upphäva varje rättmätig överhet och statlig ordning för att kunna begagna jorden som en tummelplats för sina sämsta lustar.

Vi frågar nu: Är fosterlandskärleken medfödd?

Nja, infinner sig svaret. Som ett frö finns den i varje människa, men överlämnad åt sig själv växer ut detta frö blott en nödvuxen planta. Fröet måste omsorgsfullt skötas och behandlas, på det att det må växa upp och utveckla sig till en skön blomma.

Det är uppfostrans uppgift att sköta det späda fröet och dra upp det till en skön växt, men under de senare skolåren kan fosterlandskärleken mäktigt befordras. Vi upptar visserligen inte ordet fosterlandskärlek i vår läroplan. Den är inget fack som särskilt skall behandlas. Det är inte nödvändigt att ständigt föra ordet fosterlandskärlek på tungan. Men vid undervisningen erbjuder sig så många tillfällen att omtala och stärka fosterlandskänslan att om dessa blir utnyttjade kan barnet i rikt måtta bli uppfyllt av denna känsla. För det finns många ämnen som ger anledning att visa eleverna förebilder av fosterlandskärlek samt visa dem företrädena hos det egna landet och folket.

En människa som har stora yttre och inre företräden blir oss desto kärare ju bättre vi lär känna henne. Samma förhållande råder med avseende på fäderneslandet. Geografin är därför ett ämne som gör pedagogerna den största tjänsten i detta hänseende. Men de bör inte låta nöja sig med att barnet lär sig känna en mängd namn och kan uppvisa dem på kartan. Detta lämnar hjärtat kallt.

Till landet hör folket. Fosterlandskärleken omfattar båda. Om geografin ger skolan medel i hand att väcka kärleken till landet, så är det historien som ställer folket i förgrunden, den visar oss de företräden och dygder som hela folket har.

Genom naturkunnigheten kan vi även lära känna och älska fosterlandet. Så många blommor i skogen och på ängen, så många djur i vattnet och på land är nära förbundna med vår hembygd.

Vår uppgift är att öppna barnens ögon, så att de inte blint går förbi det härliga i naturen runt omkring dem.

Därför välkomnar jag min yngsta dotters herbarium som är i vardande.

En synnerlig makt över hjärtat hos såväl ung som gammal utövar musiken och diktkonsten. Redan den enkla byberättelsen går till hjärtat. Men vi skattar högst särskilt lämpade sånger, av vilka vi har ett rikt urval. Deras innehåll verkar bildande och förädlande och den poetiska doften utövar sin trollkraft.

Därför välkomnar jag Den blomstertid nu kommer, såväl som avslutning på läsåret i skolan som inlevelsefullt framförd i de sista skedena av FSL:s kongress vid Munksnäs strand.

För n:te gången är diskussionen om tvåspråkiga skolor på tapeten efter en FNB-intervju nyligen med Alexander Stubb. Som vanligt låter argumenten för dylika skolor ytligt sätt bestickande förnuftiga och självklara. Låt det genast vara sagt: Ingen bestrider behovet av breda språkkunskaper. Det är viktigt att kunna språk, ju fler desto bättre.

Skiljelinjen gäller hur språktillägnandet ska ske och på bekostnad av vad. Uppfattningen att detta att lära sig flera språk (lika litet som vad än annat som ska läras) kan ske i form av något slags behändig samtidighet, som en ”på köpet -bonus”, tyder på beklaglig okunskap om vad undervisning och lärande är. Så enkelt är det tyvärr inte.

Vad som avses med begreppet tvåspråkighet och vad är en tvåspråkig skola egentligen är står fortfarande oklart. Det är anmärkningsvärt att ingen kunnat (eller vågat) definiera vad en tvåspråkig skola egentligen innebär. Inte heller Stubbs hurtfriska resonemang tillför någon nytt i det hänseendet. Betyder samlokalisering att skolor därmed kan kallas tvåspråkiga? Knappast. Samlokalisering kan säkert bidra till större förståelse språkgrupperna emellan, men att gemensamt skoltak eller viss

rastgemenskap automatiskt skulle bibringa eleverna två språk är nog att inge för stora förhoppningar.

Jag kan inte förstå annat än att en tvåspråkig skola betyder just det som namnet säger: att det är en skola där allt sker inte bara på ett utan på två språk. Det måste medföra att all undervisning sker på bägge språken, likvärdigt, fullt ut, 1:1. Hur detta ska gå till i praktiken är däremot svårt att föreställa sig. Som någon form av växelundervisning: en lektion matematik på det ena språket, nästa på det andra, varannan provfråga i geografi på det ena språket, varannan på det andra? Eller ska en del ämnen undervisas på finska och andra på svenska? Jag vågar sätta en bra slant på att de så kallade tunga, viktiga ämnena i så fall knappast skulle undervisas på svenska. Den taxellska tesen kommer nog att fortsättningsvis äga sitt berättigande, hur ”sjuk” den än ter sig för vissa.

I diskussionerna talas det om att tvåspråkiga skolor skulle lämpa sig för elever i de större städerna, där tvåspråkigheten redan är naturlig. Betyder det att Finland är på väg att skrota det enhetliga, jämlika skolsystem som landet berömt sig av i 40 år? Varför ska en elev i Masku, Molpe eller Muonio inte ha samma rätt som en elev i

Helsingfors eller Esbo att få gå i skola på två språk om det är så förträffligt? Handlar det om att man på politiskt håll försöker smyga in en återgång till det forna parallellskolesystemet på ett försåtligt sätt? Tänker samhället inte längre satsa likvärdigt på alla elever utan positivt särbehandla elever som redan har ett, i detta fall språkligt, försprång? Att en dylik ny skolform skulle kräva betydande extra resurser torde stå klart för var och en. Någon kostnadsneutral verksamhet kommer det inte att handla om.

Om (då) landet får en statsminister som starkt tänker driva på att få till stånd tvåspråkiga skolor ”där eleverna kan träffas på rasterna och tala båda språken” är det knappast någon större fara. Men om trevligheterna ska gälla endast en utvald skara unga på utvalda orter finns det anledning att reagera. Och viktigast: så länge ingen kan säga vad en tvåspråkig skola är och vad en sådan kommer att föra med sig sett ur ett bredare perspektiv, inte minst för oss som språkminoritet, är det viktigt att det finns beslutsfattare som både kan sin historia och har förmåga att se in långt i framtiden.

Benita Kavander

Vasa

Ingen gräns för mandatperioderna Bör förbundsordförandens mandatperioder begränsas? Nej, sa kongressen. Styrelsen hade, med stöd av diskussioner i samband med förbundskongressen 2014, utrett ärendet och framlade en proposition, som utmynnade i ett konstaterande om att en begränsning av perioderna inte är tillrådlig.

Kongressen omfattade resonemanget, men diskuterade dock ärendet utgående från styrelseledamoten Sune Aléns presentation.

– Jag frågar mig om en sådan begränsning de facto begränsar intresset för uppdraget. Jag påstår att det redan finns en begränsning, eftersom ordförandeval förrättas vart fjärde år. Eventuellt kunde man tänka sig en begränsning till tre perioder. 12 år ju faktiskt en lång tid för en ledare av en organisation, sade Backman.

Tore Jungerstam, Pedersöre, sade nej till en begränsning.

– En begränsning kan visa sig vara urbota dum, ifall förbundet tvingas byta en ordförande som har visat sig vara bra. Däremot kan jag tänka mig att begränsa antalet perioder för fullmäktiges ordförande, sade Jungerstam.

Anders Johansson, inbjuden fge-ledamot, var tveksam.

– I själva verket är det ju så att få vågar utmana sittande ordföranden, så resonemanget är inte helt enkelt, sade Johansson. Han pekade på att Dan Johansson inte fick motkandidater sedan han första gången valdes år 1998.

Karsten Steiner, Åland, fann det förenligt med demokrati att rösta ofta. Han stödde tanken om att begränsa antalet mandatperioder.

Förbundsstyrelsen framlade också fram två andra propositioner, som godkändes. Styrelsen såg framåt och föreslog att kongressen ålägger föreningarna, fullmäktige etc. i uppdrag att förbereda en ny och tidsenlig organisationsmodell. I klartext handlar det om att se över stadgarna och förbundets organisation, så att kongressen år 2018 föreläggs en ny modell och nya stadgar. De nuvarande stadgarna härstammar från 1970-talet.

I en annan proposition ville styrelsen sätta igång en framtidsprocess, som syftar till att på ett allsidigt sätt utvärdera, utveckla och anpassa förbundets verksamheter till dagens samhälle.

Bägge propositionerna föll i

god jord och kongressen gav grönt ljus för aktiviteterna.

Två motioner Kongressen godkände två motioner, som hade inlämnats av Raseborgs lärarförening. I ena motionen yrkas på att förbundet måtte arbeta för en modernisering av stadgarna. Arbetet bör inledas i god tid, så att förbundskongressen år 2018 kan ta ställning till stadgeändringar som är brett förankrade.

Styrelsen höll med och säger i sitt svar att diskussioner i liknande banor har förts fram. Styrelsens diskussioner resulterade i den proposition som avhandlas tidigare i denna text.

Raseborgs lf tog ytterligare fasta på en detalj i stadgarna. I motionen yrkades på att kongressombuden måtte få allmänna och inte personliga suppleanter.

Kongressen godkände styrelsens svar, som gick ut på att motionen besvaras med ett konstaterande om att förbundets stadgar ska granskas.

C-E Rusk

7

12.6.2014

Forskare skjuter ner ansatser att se över studentexamen – Tidtabellen ger lätt en bild av att ministeriet vill med hjälp av studentexamen få gymnasierna att övergå till digitala prov. Syftet är gott, men tågordningen felaktiga.

Examen borde inte på detta sätt styra gymnasierna.

Finska vetenskapsakademin är inte nådig i sin kritik. I ett färskt ställningstagande, som har sammanställts av tidigare ordföranden för Studentexamensnämnden Aatos Lahtinen och direktören för Pedagogiska forskningsinstitutet vid Jyväskylä universitet Jouni Välijärvi, synas förslagen att utveckla studentexamen med argusögon.

Utgångspunkten är de mål, som

har uppställts i regeringsprogrammet.

Analysen utmynnar i en analys som anger att ändringsförslagen verkar oändamålsenliga. Ändringarna verkar inte tjäna examens funktionalitet och bruket av examen i studentantagningen till högre studier.

– Alla förslag verkar inte ens vara möjliga att verkställa, antecknar professorerna Lahtinen och Välijärvi.

Strävandena att digitalisera examen omfattas för all del av de två professorerna, som emellertid misstänker att tidtabellen för övergången är för snävt tilltagen.

Tidiga läsare når goda resultat också högre upp i grundskolan

Tanken om att skapa ett helt nytt prov, som speglar examinandernas allmänbildning skjuts ner i ställningstagandet. Tanken är för all del lockande, men tyvärr har frågan om huruvida ett sådant prov verkligen kan genomföras inte ägnats tillräckligt begrundan.

– I praktiken är det omöjligt att skapa ett prov, som speglar olika allmänbildningsbegrepp rörande gymnasiets 18 undervisningsämnen, antecknas i ställningstagandet.

C-E Rusk

Samgång stagar upp fria bildningen Regeringen eftersträvar inbesparingar inom den fria bildningen.

Större enheter sparar pengar. På finlandssvenskt håll förbereds en samgång av Folkhögskolan Axxell, Västra Nylands folkhögskola och Borgå folkakademi.

Svenska folkskolans vänner SFV genomförde hösten 2012 utredningsarbetet ”En livskraftig svenskspråkig folkhögskolverksamhet”. Utredningen rekommenderade ett intensifierat samarbete mellan de tre folkhögskolorna, med sikte på att grunda en gemensam större svenskspråkig folkhögskola.

Efter att rapporten publicerats beslöt de tre upprätthållarna att utreda möjligheterna att grunda en gemensam svenskspråkig folkhögskola i södra och sydvästra Fin-

land. Rektor Timo Heinola, som lett den första utredningen, fick också detta uppdrag.

Tidtabellen för att skapa den nya folkhögskolan är mycket snäv på grund av statsmaktens krav.

Ansökningarna för den nya skolan bör lämnas in i augusti 2015, den nya statsandelslagen träder i kraft i början av år 2016, och de nya upprätthållartillstånden och tillstånden att ordna utbildning träder i kraft senast den 1.1.2017.

Den nya sammanslagna folkhögskolan får enligt Heinolas plan en stark humanistisk, svenskspråkig profilering, men kommer också att erbjuda tvåspråkiga studiemiljöer och fästa speciell uppmärksamhet vid multikulturell verksamhet. Vid sidan av det traditio-

nella nordiska samarbetet betonas ett utbildningssamarbete med de baltiska länderna, Ryssland och övriga östersjöländer.

I det första skedet kommer utbudsprofilen att följa redan existerande och förverkligade utbildningar. Verksamhetens volym är 14 500 studerandeveckor, till vilket kommer s.k. tiondeklassverksamhet som sker utanför det fria bildningsarbetets ramar. Till volymen blir den nya folkhögskolan den största i Finland som koncentrerar sig på fritt bildningsarbete.

Det gemensamma arbetet för att skapa den nya folkhögskolan bör enligt Heinola inledas redan i augusti 2014.

de närmaste åren. År 2015 beräknas kommunerna och samkommunerna ha 428 000 anställda.

I oktober 2013 fanns det inom kommunsektorn 422 000 månadsavlönade och 10 000 timavlönade.

Utöver dem hade drygt 30 000 personer oavlönad tjänst- eller arbetsledighet e.d. Kvinnornas andel av

böcker med barnen och lekt och spelat olika bokstavs- ord- och sifferspel. Duktiga läsare tycker också om läsning mera än kamraterna i åk 4. Å andra sidan verkar stödet från föräldrarna minska i takt med barnens framgångar i skolan. Jämfört med barn med sämre inlärningsresultat får framstående elever mindre stöd av lärare och föräldrar.

Forskarna kommer fram till att föräldrar till elever med svaga resultat visar det största intresset för barnens skolarbete.

Lärarna beaktar svaga elever i större utsträckning än goda elever i valet av läromaterial och arbetssätt.

C-E Rusk

Människosyn i konstpedagogik På grund av en stor efterfrågan på fortbildning inom musik och andra konstämnen ordnar Sibelius- Akademins öppna universitet kommande höst en fortbildning i konstpedagogik för finlandssvenska klasslärare. De 15 först anmälda klasslärarna tillsammans med studerande från Konstuniversitetet får ta del i kursen som bär namnet ”Människosyn och uppfattningar om lärande i konstpedagogik”.

Under kursen behandlas centrala teorier inom pedagogik och utvecklingspsykologi, uppfattningar om människan och om lärande,

samt olika synsätt på hur lärande sker individuellt och tillsammans med andra. Fokus riktas på konstens betydelse i den växande människans liv och de särskilda utmaningar som hänger samman med undervisning och lärande inom konstområdet.

Kursen ordnas i Helsingfors under fem kvällar i september– oktober.

Mera information ger specialplanerare Mari Karjalainen, tfn 050-384 34 52, mari.karjalainen(at) uniarts.fi.

Tack!

Allt färre i kommunal tjänst I oktober 2013 arbetade 432 000 löntagare inom kommunsektorn.

Antalet minskade med 4 500 personer från föregående år. Personalstyrkan minskade för andra året i rad.

Enligt KT Kommunarbetsgivarnas prognos kommer antalet anställda att minska ytterligare under

Barn, som kan läsa när de börjar skolan når bättre resultat än kamraterna i såväl läsning som matematik i åk 4. En liknande koppling finns mellan tidiga numeriska färdigheter och kunskaperna i matematik. Skolan verkar alltså i endast begränsad omfattning kunna utjämna skillnaderna. Liknande resultat redovisas i Finland, Sverige, Norge och Danmark. Det här framgår ur rapporten Northern Lights on TI MSS and P I RLS 2011, som tar fasta på resultat från internationella mätningar av inlärningsresultat.

Forskarna kommer fram att barn med de bästa kunskaperna i läsning och matematiskt kunnande har stötts hemma redan före skolåldern. Föräldrarna har läst

de anställda utgjorde 79 procent.

Av personalen inom kommunsektorn var 72 procent anställda i arbetsavtalsförhållande och 28 procent i tjänsteförhållande.

Uppgifterna är tagna ur Statistikcentralens lönestatistik för kommunsektorn från oktober 2013.

Tusen tack för det förtroende ni gett mig. Jag ser fram emot att få inleda mitt arbete och tillsammans med er föra FSL framåt i tiden.

Christer Holmlund

Sextio år med textilslöjd

Finlan ds sven l it t e r sk a atu r

19 0 0 – 2

Sven

Jubilerande förening för textillärare. Föreningens ordförande Maj Åberg-Hildén är nr två från vänster.

Många glada textillärare firade sin förenings 60-årsjubileum den 10 maj. Medlemmar från alla årtionden var representerade och flera roliga minnen dök upp. Lisbet Bergström hade varit med från början, alltså från år 1954. AnnaMaija Wikström berättade att textillärare från Ekenästrakten under de senaste 40 åren har träffats en gång i månaden. Även yngre generationer fanns på plats. Mycket har hänt både inom textillärarutbild-

ningen och skolväsendet under de här 60 åren. En sak var vi ändå alla eniga om: textilslöjd behövs också i framtidens skola!

Fem förtjänsttecken i brons och två i silver delades ut till föreningsaktiva. Nuvarande ordförande Maj Åberg-Hildén och före detta ordföranden och verksamhetsgranskaren Inger Kullberg fick silvertecknet.

Svenska textillärare i Finland, StF r.f., är som namnet säger en

förening för svenskspråkiga textillärare. Föreningen hör till Textillärarnas förbund – Tekstiiliopettajaliitto TOL. Förbundet grundades 1917.

Föreningen är aktiv och ordnar fortbildningar och utfärder samt upprätthåller goda kontakter till slöjdlärare i de nordiska länderna.

Vi tar gärna emot nya medlemmar.

Stina Berger-Eirola

Ska l itter

at u r S

ällSk

apet

i Finl a

nd

at l a n

012

tiS

www.sls.fi

8

12.6.2014

Trängt läge för små skolor:

Virtuellt gymnasium kan utgöra räddningsplankan I vintras lades ett förslag om ett virtuellt finlandssvenskt gymnasium fram inom nätverket Team Nord. Under våren har rektor Stefan Kula utrett hur de övriga landsdelarna ställer sig till idén. Mottagandet har varit positivt och om Kulturfonden går in med pengar kan projektet bli verklighet.

– Vi får se hur det går. Om ett finlandssvenskt virtuellt gymnasium ska genomföras krävs extern finansiering och jag är hoppfull. Men vi måste vänta på Svenska kulturfondens styrelses besked i juni, säger Stefan Kula, rektor för Topeliusgymnasiet i Nykarleby.

Stefan Kula har under våren arbetat som projektplanerare för att utreda behovet av ett virtuellt gymnasium i Svenskfinland.

En idé som lades fram förra hösten inom gymnasiesamarbetet Team Nord i norra Österbotten.

– Idén om ett virtuellt gymnasium i Svenskfinland började diskuterat och fick snabbt ett brett stöd och inom Team Nord valde vi att gå vidare med ärendet, berättar Kula.

Positiva reaktioner Team Nord ansökte om medel hos Svenska kulturfonden som beviljade 40 000 euro för en rapport om hur de övriga gymnasierna ställer sig till ett virtuellt gymnasium. Kula utsågs till projektplanerare och arbetade med kartläggningen från den 1 januari till den 15 mars när den lämnades in.

– Jag har åkt omkring i gymnasierna i Svenskfinland och träffat över femtio personer inom ledande ställning. Det har varit bråda tider men slutrapporten blev klar inom utsatt tid.

Ett tydligt resultat av kartläggningen är att det finns samstämmighet för ett virtuellt gymnasium i Svenskfinland. Bildningsdirektörer, gymnasierektorer, representanter för lärarutbildningen vid PF vid Åbo Akademi och andra representanter och påverkare inom gymnasieutbildningen ställer sig alltså positivt till förslaget.

– Utifrån diskussionerna finns det ett stort behov av att skapa ett virtuellt gymnasium för Svenskfinland och det borde utformas så snabbt som möjligt. Alla jag har träffat ställer sig mycket positivt till förslaget, säger Kula.

Rätt tidpunkt Orsaken till att det finns ett brett stöd för ett virtuellt gymnasium är flera, enligt Kula.

För det första håller det på att ske många förändringar inom gymnasieutbildningen.

– Det kommer en ny timfördelning och en ny läroplan samtidigt som digitaliseringen av studentexamen pågår. Mindre gymnasier är också hotade på grund av att statsandelarna skärs ner, vilket kommer att påverka verksamhetsförutsättningarna.

– Med tanke på det här är läget gynnsamt för att skapa ett virtuellt gymnasium, säger han.

Tanken med det virtuella gymnasiet är att man med ett sådant koncept säkerställa ett kursutbud i hela Svenskfinland. Ett annat syfte är att gymnasiet ska erbjuda alla de

obligatoriska och nationellt fördjupade kurserna som ingår i den nationella läroplanen.

– Det skulle innebära att alla studerande i hela Svenskfinland har samma möjligheter att bli studenter på samma villkor. Så är inte fallet i dagens läge.

Bredare kursutbud Det som Kula syftar på är att alla gymnasier inte kan erbjuda ett tillräckligt stort kursutbud för sina studerande. Han tar ämnet psykologi som exempel.

– Ett svenskt gymnasium med små resurser ordnar bara sex kurser i psykologi medan ett stort finskt gymnasium kan erbjuda tio kurser. Det är en enorm skillnad! Skulle vi ha ett virtuellt gymnasium vore det möjligt att erbjuda alla studerande en heltäckande kursbricka trots att det egna gymnasiet inte kan göra det, säger han.

Som rektor skulle det kännas tryggare att ha tillgång till ett virtuellt gymnasium.

– Jag skulle känna mig tryggare som rektor eftersom jag kan erbjuda studerandena ett heltäckande kursutbud. De kurser som vi inte kan ordna i egen regi kan vi beställa och köpa den utifrån. Det vore en drömsituation, menar han.

Små gymnasier vinner Ett virtuellt gymnasium ökar enligt honom verksamhetsförutsättningarna för de mindre gymnasierna. Han tar Björneborgs svenska samskola som exempel.

– Gymnasiet har problem att rekrytera lärare i till exempel filosofi. Här skulle ett virtuellt gymnasium möjliggöra att det gymnasiet kan erbjuda kurser i filosofi trots lärarbristen. Det virtuella gymnasiet kan också rädda mindre gymnasier som är hotade.

– Som jag ser det är skapandet av ett virtuellt gymnasium helt avgörande för den finlandssvenska gymnasieutbildningen på sikt. Det är nödvändigt för att alla oavsett var man bor ska kunna avlägga studentexamen på samma villkor, säger Kula.

FSL har uttryckt en oro för att ett virtuellt gymnasium kan hota lärarnas situation och att kommunernas behov av lärare minskar.

– Det finns vissa hotbilder men jag tror inte att så blir fallet. Ett virtuellt gymnasium ska främst betraktas som ett komplement till de enskilda gymnasierna, säger Kula.

I dag finns ett antal gymnasiesamarbeten som erbjuder virtuella kurser. Hit hör ringar som Team Nord och Vi7 som omfattar flera gymnasier i Vasaregionen. Men enligt Kula är de regionala samarbetsringarna inte tillräckliga.

– Det finns ett utbud av virtuella kurser redan nu men det är inte heltäckande. Alla ringar verkar dessutom självständigt och det finns ingen koordinering. För att kunna skapa ett heltäckande kursutbud måste ett virtuellt gymnasium ordnas för hela Svenskfinland.

Ett annat problem med de regionala samarbetsringarna är att kvaliteten på kurserna varierar kraftigt.

– Hur väl utvecklade de virtuella kurserna är i dag beror mycket på om det finns

Rektor Stefan Kula har under våren utrett behovet av ett virtuellt gymnasium i Svenskfinland.

engagerade lärare i regionerna och alla har utarbetat egna modeller, vilket har bidragit till varierande kvalitet på kurserna. Med ett virtuellt gymnasium skulle det bli fråga om ett nytt koncept där utformningen av kurserna är koordinerade.

Extern finansiering Enligt Kula är tekniken inget hinder. Tekniken för att skapa ett virtuellt gymnasium finns och om Svenska kulturfonden ger grönt ljus i juni inleds planeringen av upplägget i höst.

– Om vi får extern finansiering ska tekniken utvecklas vid Åbo Akademis datavetenskap i Åbo, där man redan har arbetat fram virtuella kurser i matematik och jobbat med interaktiva läromedel. Får vi medel är tanken att vi kan börja anställa lärare i olika ämnen som ska utarbeta kurser utifrån den teknik man skapat i Åbo.

För att kurserna ska hålla en hög kvalitativ nivå räcker det inte bara med teknik.

I rapporten framgår att lärarutbildningen aktivt bör vara med och utveckla den virtuella pedagogiken. I ämneslärarutbildningen bör också ingå undervisning i byggandet av virtuella kurser.

– Här krävs ett stort och omfattande arbete, konstaterar Kula.

En annan olöst fråga är vem som ska upprätthålla det virtuella gymnasiet. Enligt rapporten kan det inte vara en kommun som fungerar som upprätthållare.

– Det måste vara en fristående organisation som fungerar som upprätthållare. Hur förvaltningen ska ordnas är inte klar i det här skedet, men det måste vara en neutral part. En arbetsgrupp ska fundera på ägoförhållande och förvaltningen.

Det virtuella gymnasiet ska på sikt bli självfinansierande och kostnaderna för de virtuella kurserna bör snabbt slås fast.

– En förutsättning är att kurserna inte blir för dyra. Då fungerar inte systemet, säger Kula.

Om Svenska kulturfonden beviljar extern finansiering för skapandet av ett virtuellt gymnasium inleds arbetet den 1 augusti i höst och pågår i två och ett halvt år.

– Nu kan vi bara vänta på beslutet. Jag är hoppfull, säger Kula.

Text och foto: Christoffer Thomasfolk Fotnot: Svenska kulturfonden omtalade den 4 juni att den har beviljat en miljon euro för skapandet av ett svenskspråkigt virtuellt gymnasium. Det treåriga projektet administreras av Åbo Akademi/ institutionen för informationsteknologi.

ÅRGÅNG 40 (121). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. UTGIVARE: Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60, telefax (09) 142 748. Hemsida www.fsl.fi REDAKTION: Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors. CHEFREDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, 050–5160675, e-post carl-erik.rusk[at]fsl.fi. REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040–503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). ANNONSPRISER: 2,60 euro/spalt­mm, fyrfärg 3,05 euro/spaltmm, PRENUMERATION: 1/1 år 73 euro, 1/2 år 41 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. KSF Media Ab, 2014.