Läraren 11 2015

Årgång 41 (122) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Salli Nyström

7.5.2015 Nr 11 OAJ vill ge landskapen makt över gymnasierna Lärarfacket OAJ har offentliggjort ett program, som kunde ersätta ungdomsgarantin. OAJ anser att garantin inte har nått de uppställda målen och därför behövs nya tag.

Programmet, som är benämnt Ungdomsnavigatorn, omfattar sju åtgärder, som bl.a. syftar till att skapa stadga i utbildningen och stävja marginaliseringen.

Andra stadiets utbildning är väl framme i programmet. Bl.a. föreslår OAJ att landskapen åläggs att uppgöra regionala utbildningsplaner. OAJ omfattade inte den förra regeringens strävanden att stärka undervisnings- och kulturministeriets makt när det gäller bl.a. anordnartillstånden för läroanstalter på andra stadiet.

Mera på sid.2.

Norrvallatrio fick lärarpris Språklärarna vid Norrvalla flyktinginstitut Irma Kiviniemi, Barbro Villman och Tuija Österman tilldelas Svenska kulturfondens utbildningspris om 10 000 euro.

I prismotiveringarna anges att trion har gjort ett hängivet och inspirerande arbete för flyktingarna i Vörå. ”De har en unik förmåga att sprida kunskap och värme bland människor som kommit till vårt land under svåra omständigheter. Bland eleverna finns många nationaliteter, språk, religioner, åldrar och erfarenheter. Många av flyktingarna lever i osäkerhet och vet inte om de kommer att få stanna kvar i landet. Lärarna vet aldrig vilka elever de har i klassen från en dag till en annan.

Trots det skapar de tre en trygg och öppen miljö där studerandena snabbt lär sig att uttrycka sig på svenska och att klara sig i samhället”, anges i motiveringarna.

Skolungdomar vill ha objektiv religion

Ämneslärarstuderandena Alexandra Axén (t.v.) och Linn Bergkulla diskuterar framtiden i en artikel på sidan sju.

Framtidens lärare i startgroparna Tar studerandena mellis under sin dag på ÅA i Vasa? Hur ter sig vardagen för en spexare?

Vad tycker en amerikansk studerande om Vasa Övningsskola? Kan upplevelsebaserat lärande skapa förutsättningar för elever som annars är i behov av anpassade lärandemetoder? Läs bidragen från Finlands svenska lärarstuderandes förening FSLF i denna tidning på sidorna 6–10.

Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS har valt Nicholas Kujala (Esbo) till ordförande för förbundet. Till förbundet valdes Tyko Hertzberg (Helsingfors) och Rebecca Olin (Borgå) som vice ordförande.

Elevriksdagen behandlade flera motioner och propositioner under Elevriksdagen på Kimitoön i slutet av april.

En motion om religionsundervisningen väckte som vanligt en hetsig debatt. Elevriksdagen gav sitt stöd till motionen, som yrkar på att alla elever borde läsa objektiv religionskunskap, men ges möjlighet till specialisering inom en viss religion på senare stadier.

“Religionsundervisningen skall vara gemensam för alla under de första åren i skolan. Det är ytterst viktigt att våra elever får en objektiv, faktabaserad och allmänbildande bild av alla världsreligioner.”, konstaterar nyvalda förbundsordförande Nicholas Kujala.

2

7.5.2015

OAJ vill byta perspektiv:

ledareN Chefredaktör Carl-Erik Rusk.

Bälte och hängslen

Hur skall FSL:s organisation se ut i framtiden? FSL:s fullmäktige synade frågan nyligen. Några klara svar framkom inte, men nog att det är hög tid att se över förbundets beslutsgång. Förbundets stadgar, som ligger som grund för organisationen, härstammar från 1970-talet, då verksamhetsomgivningen var annorlunda än idag.

Förbundskongressen 2018 får sannolikt ta ställning till förslag om att modernisera de gällande stadgarna, som har undergått endast smärre ändringar under de gångna årtiondena. Beslutsorganisationen är t.ex. den samma som på 70-talet.

I motsats till de flesta andra fackförbund förfogar FSL över hela två högsta beslutande organ, förbundskongressen och – fullmäktige, medan beslutsmakten i t.ex. OAJ hanteras suveränt av fullmäktige.

I Lärarförbundet i Sverige är kongressen det högsta beslutande organet. OAJ kan sägas använda bälte, medan Lärarförbundet tyr sig till hängslen. FSL använder både bälte och hängslen för att staga upp beslutsgången.

Inget vet hur processen inom FSL landar och vilka eventuella förslag kongressen 2018 har att ta ställning till. Det är uttryckligen förbundsstyrelsen som bereder ärenden för kongressen och följaktligen är det styrelsen under ledning av förbundsordföranden som sitter i förarsätet, när det gäller att processa denna fråga.

Som grund för arbetet finns ett tungt mandat från förbundskongressen 2014, som gav alla organisationsnivåer i uppdrag framlägga ett underlag till en ny och tidsenlig organisationsmodell.

Här kan man tala om en tydlig beställning, som också riktar sig till förbundets ”ägare”, alltså de lokala lärarföreningarna. FSL är ju ett förbund, som består av föreningar. Dessa föreningar, börjande från små sammanslutningar såsom lärarföreningarna i Uleåborg och Björneborg till de betydligt större föreningarna i Helsingfors och Åland, har i sin tur personmedlemmar.

Hur hörs ägarnas röst? Det är en relevant fråga som gäller alla organisationer och även företag. Svaret på den frågan lyder rimligen i fråga om FSL: väldigt svagt! På föreningarnas lott faller att välja kongressombud vart fjärde år och kongressen väljer i sin tur fullmäktige, där i regel nästan alla föreningar är representerade. Men sedan tystnar åter föreningarnas röst för fyra år. I dagens värld är fyra år en väldigt lång tid, då mycket hinner hända.

Beslutsgången är idag rätt långsam och tungrodd, vilket talar för en lättare struktur. Ett annat vägande motiv är ekonomin. FSL har en stabil ekonomisk grund att stå på, vilket har gjort att medlemsavgiften har förblivit oförändrad under många år. Men trycket ökar, inte minst på grund av höjda avgifter till Lärarnas arbetslöshetskassa.

Den ekonomiska krisen och den svaga sysselsättningen sätter sina spår i a-kassornas ekonomi. I likhet med de flesta andra a-kassorna har Lärarnas a-kassa tvingats höja sin avgifter kraftigt under de senaste åren och en lättnad är inte i sikte.

I likhet med OAJ, som är i samma belägenhet, har FSL valt att inte höja medlemsavgifterna, utan de ökade kostnaderna för a-kassan har sekunderats av ingrepp, som syftar till att få ner de övriga kostnaderna.

FSL:s förhållandevis tunga och kostsamma organisation kan knappast i längden undgå krav om förnyelse. Medlemsdemokratin och kommunikationen kan också skötas med stöd av en lättare struktur.

Marginalisering blir långt dyrare än vettiga satsningar på utbildning – Vi vill fånga upp alla, precis alla. Marginalisering blir långt dyrare än målmedvetna satsningar på utbildning.

Utbildning är den mest effektiva sysselsättningsåtgärden. När det gäller unga handlar det också om ett slags socialskydd, som samhället står till tjänst med, säger Olli Luukkainen, ordförande för lärarfacket OAJ. Regeringens satsningar på ungdomsgarantin har inte lyckats och OAJ framlade i slutet av april det digra programmet Ungdomsnavigatorn. Programmet omfattar sju åtgärdspunkter som ska trygga unga personers situation.

Ungdomsnavigatorn ska trygga ungdomarnas rätt till utbildning, stöd och handledning samt möjlighet till fortsatta studier.

– Finland behöver ungdomar som genom utbildning tar sig till yrkeslivet och hålls friska. Lärarna vill satsa på det här. Ungdomsnavigatorn är OAJ:s förslag till

den kommande regeringen, säger ordförande Olli Luukkainen.

Han talar om ett helt nytt grepp för att hjälpa och stöda unga.

Ungdomsnavigatorn omfattar följande sju programpunkter: • Alla ungdomar ska ha subjektiv rätt till en studieplats efter grundskolan.

• Ungdomar med olika språk- och kulturbakgrunder ska tryggas utbildningsmöjligheter bland annat genom bättre språkkunskaper i finska eller svenska.

• Mera stöd och handledning för att minska avhoppen i gymnasiet och inom yrkesutbildningen.

• OAJ föreslår en ny form av studiehandledning – individuell handledning i samarbete med studiehandledaren och specialläraren ända från högstadiet till första årets slut inom andra stadiets utbildning.

• Yrkesutbildningen ska inte förkortas eller överföras

till arbetsplatserna i större omfattning än i dagens läge.

Att förkorta yrkesutbildningen till två år försvagar kunskapsbasen och stänger portar till fortsatta studier.

• OAJ vill minska på avbrotten mellan olika studier.

Exempelvis bara var tredje nybakad student fortsätter genast att studera. OAJ föreslår också att tidpunkterna för inledandet av värnplikten skulle börja i mars och september istället för nuvarande januari och juli.

• OAJ föreslår en regional anordnarplan för utbildning som landskapsförbunden skulle utarbeta. Planen skulle innehålla förslag på hur anordnarnätet ska utvecklas i landskapet.

– Vi tar inte ställning till vem eller vilka som upprätthåller skolorna. Den tidigare regeringens försök att stärka undervisnings- och kulturministeriets makt när det gäller anordnarnätet inom andra stadiet var misslyckat.

OAJ anser att landskapen

bör ges en starkare roll, säger Olli Luukkainen.

OAJ har också synpunkter på finansieringen av utbildningen på andra stadiet.

Förra regeringen ville åstadkomma en stark koppling mellan resultat och statlig finansiering, men OAJ tänker annorlunda.

I gymnasiet talar man om en grundfinansiering om ca 90 procent.

– Det skapar kontinuitet.

Grundfinansieringen bör vara stabil och inte beroende av temporära växlingar.

Jag är övertygad om att en stark resultatfinansiering inom yrkesutbildningen leder till en sänkt nivå. Studerande, vilka inte har de nödvändiga färdigheterna för inträde i yrkeslivet, får sin examen och läroanstalten får sina pengar. Verkligen en osund utveckling, om samhället väljer denna väg, säger Olli Luukkainen.

C-E Rusk

Frågetecken omger utbildning i H:fors Det finns ännu flera öppna frågor kring Åbo Akademis planerade nya klasslärarutbildning vid Helsingfors universitet. Åbo Akademis styrelsemöte den 27 april var något av en uppdatering av finansierings- och avtalsläget, säger ÅA:s styrelseordförande Marianne Stenius.

– Vardera frågan var uppe till diskussion. Vi har fått donationer men finansieringen är inte löst ännu. Styrelsen behandlade också utkastet till intentionsavtal (med Helsingfors universitet) och

godkände huvudprinciperna, säger Stenius. Åbo Akademis styrelse godkände i början av mars planerna på ny klasslärarutbildning. ÅA:s rektor Mikko Hupa fick då uppdraget att förhandla fram ett intentionsavtal om den planerade klasslärarutbildningen.

– Vi upplever att det har gjorts framsteg i de förhandlingar som har förts efter senaste styrelsemöte.

Stenius medger att det hela börjar bli brådskande i och med att den första antag-

Fosu sluter leden Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade Fosu ämnar också i fortsättningen finnas till endast för Akava-förbund.

Ett utträde ur Akava-gemenskapen innebär också ett utträde ur Fosu.

Som bäst pågår ett arbete som syftar till att få till stånd två centralorganisationer istället för dagens två. Fackcentralen FFC och tjänstemannacentralen STTK överväger en samgång, medan akademikercentralen Akava förstärker sin position bland den högutbildade löntagar-

na.

Olli Luukkainen, ordförande för lärarfacket OAJ och Fosu, anser att modellen med två centrala löntagarorganisationer är nödvändig. Han pekar på att olika löntagargrupper har olika intressen, vilket ger att det behövs två olika centralorganisationer.

– En modell med två löntagarcentraler kan innebära att högskoleutbildade sakkunniga, chefer, näringsidkare och egenföretagare kan samsas i Akava, medan löntagare med grundutbild-

ningen ska ske hösten 2016.

Detaljerna i intentionsavtalet är krävande, säger hon.

– Det handlar om allt från organisation, ansvar och kostnadsfördelning till antagning av studenter och universitetens ansvar gentemot nyanställningar.

Frågan om externa medel är ännu också olöst i och med att vissa finansiärer inte fattat formella beslut. Den preliminära budgeten ligger på 10–11 miljoner euro för de första fem åren. ÅA:s andel av det är hälften.

ning eller examen på andra stadiet hör till den nya centralorganisationen som är under beredning, säger Luukkainen.

C-E Rusk

Det behövs två löntagarcentraler, säger Olli Luukkainen, ordförande för OAJ och Fosu.

– Vi har förhandlingar på gång men vi har inte fått besked ännu.

Undervisnings- och kulturministeriet deltar i förhandlingarna. Enligt Stenius är det osäkert om ÅA kan räkna med en finansiering i initialskedet från ministeriet.

– Det är alldeles för tidigt att säga något om det.

Målet med den nya klasslärarutbildningen är att lindra bristen på klasslärare i huvudstadsregionen. (FNB– SPT/Stefan Holmström)

3

7.5.2015

Satsa på språk i Svenskfinland

ORDförord

Nytt upplägg ger nya tankar Ett tecken på att våren står inför dörren är att FSL:s vårfullmäktigemöte är överstökat. Denna gång med ett nytt upplägg av mötet. Vi samlades för att fatta de stadgeenliga besluten – men mötesdagarna inbegrep också en omfattande seminariedel.

En utveckling av fullmäktiges möten har redan gjorts under ett antal år, eftersom både styrelse och fullmäktige upplevt att debatten under den stadgeenliga delen av mötet ofta uteblir. Detta framkommer särskilt då styrelsen och fullmäktige är av samma åsikt.

För att konkretisera detta lyfter jag fram motionen kring det nya fenomenet med platschefer inom skolförvaltningen. Detta är en förvaltningsmodell som blivit allt vanligare och olika kommuner har egna modeller för förverkliga den. Problemet är att varken de juridiska eller avtalsenliga frågorna är lösta på ett tillfredställande sätt. Därför är det självklart att vi som förbund ska arbeta med dessa frågor. Med nuvarande förvaltningsmodell uteblev den värdefulla diskussion då alla tyckte lika. I diskussionen kunde vi ha lyft fram frågeställningar och tillsammans gjort upp planer på hur förbundet tar itu med ärendet.

Under de tre seminariedelarna var diskussionen livlig.

Teman kring riskfaktorer för förbundet och förnyelseprocessen fick mötesdeltagarna att ivrigt och fördomsfritt diskutera. Att processa riskfaktorer gav värdefull feedback och synpunkter på hur vi inom förbundet kan arbeta vidare med dessa.

Då vi arbetade med riskfaktorer var det relativt lätt att identifiera faktorer som kan vara risker i framtiden. Däremot var det betydlig svårare att fundera ut hur dessa ska åtgärdas, eftersom det i första handlade om scenarion.

Utmaningen med förnyelsen av förbundet är traditionen och den verksamhetskultur som utvecklats under åren. Utveckling innebär inte att allt gammalt ska skrotas.

Vi ska våga lyfta fram saker som kan göras bättre och effektivare, samtidigt som vi bevara det som nu redan är bra.

Den tredje seminariedelen hölls av våra fullmäktigele-

damöter och vår styrelseledamot i OAJ. Detta var också ett nytt och mycket bra initiativ som initierats av dessa.

Ledamöternas avsikt är att föra vårt fullmäktigearbete närmare det arbete som de utför som FSL:are i OAJ. Initiativet visar att förnyelse inte enbart är frågan om att ändra styrdokument, utan även om en förnyelse av verksamhetskulturen.

Osökt får vårt fullmäktigemöte mig att tänka på regeringsbildningen i landet. Även här skönjer jag ett nytänk med öppenhet och ny verksamhetskultur. Att öppet fråga alla partier samma frågor för att kartlägga deras åsikter ger en bild av att Centerledaren och regeringsbildaren Juha Sipilä på riktigt vill förhandla med alla. Glädjande är också att en av de femton frågor som ställdes handlade om utbildning. Men det är en öppen fråga att se hur stor tyngd den kommer att få i de kommande förhandlingarna.

Den lärarfackliga skara som träffades i Tammerfors brinner för att föra lärarnas talan. Att entusiasm smittar av sig kände jag av under fullmäktigemötet. Vårt mål ska vara att ta vara på den. Samtal och diskussioner som förs i en miljö, där allas åsikter är värdefulla och därmed blir en del av en helhet för förbundet vidare. Ett fördomsfritt diskussionsklimat utgör en grundförutsättning för den förnyelseprocess som förbundet står inför.

bordsbönens vara eller icke vara. Fullmäktigeledamoten Viktor Kock (SDP) med flera har i en motion efterlyst en gemensam linje för religiös utövning i skolorna. I maj ska direktioner och Hem- och skolaföreningar yttra sig i frågan, omtalar svenska.yle.fi den 27 april.

I den motion som Kock med flera lämnat till kommunfullmäktige krävs att skolor och dagvård bör utarbeta en gemensam linje.

I dagens läge är det rektorerna som avgör praxis gällande reIigionsutövning i skolan. De flesta rektorerna i Pedersöre uppger att eleverna stillar sig i en bön eller ramsa inför måltiden.

I Åbo har de svenska skolorna glömts bort i en utredning om hur staden följer lagen om elev- och studerandevård, omtalar Åbo underrättelser den 24 april. Alltså skall utredningen beredas på nytt.

– En del av den svenska sektorns tjänster köps av Folkhälsan. Köptjänster har sina fördelar, men vi ska

också diskutera om egna tjänster kunde vara att föredra, säger lokalpolitikern Kenneth Liukkonen (SDP).

Borgå får en ny svensk skola, preliminärt benämnd Gato, som anpassas till dagens verklighet, omtalar Östnyland den 24 april.

Rektor för skolan blir Johan Öhberg, tidigare rektor i Sannäs skola. Den nya skolan, som torde stå färdig hösten 2017, ska inhysa nio basgrupper jämte ett daghem med sex grupper. Öhberg brinner för nytänkande och han vill att den nya skolan i Tolkis ska inrymma ett stort öppet utrymme, ca 200 kvadratmeter, för undervisning av modernt snitt. Utrymmet slukar ca en tredjedel av skolans areal.

Kyrkslätts gymnasium

har förärats ett virtuellt besök av författaren Kaj Korkea-aho som berättade om sitt skrivande och sina favoritböcker, omtalar Västra Nyland den 24 april.

Gymnasiet genomförde under nio dagar en temasatsning på läsning, vilket bl.a. inkluderade det virtuella

A-språk?

• A1-språk är det språk som vanligtvis inleds i årskurs 3 (ofta finska för de svenskspråkiga eleverna).

• A2-språk är ett frivilligt språk som vanligen inleds i årskurs 4 eller 5.

• B-språk är det språk som under visas från och med årskurs 7–9.

B-språk undervisas i allmänhet färre årsveckotimmar än A-språk.

rar språklärande, hamnar lätt i bakre startledet då de ansöker om studieplats eller arbetsplats.

I Svenskfinland har man traditionellt varit positivt inställd till språklärande. Det här är en tradition som är värd att bevara. En språkstark skola är en attraktiv skola – både för svensk- och finskspråkiga elever. Språkkunniga ungdomar är i sin tur ett trumfkort för kommunen, för Svenskfinland och för hela landet. Språkkunskaper öppnar dörrar.

Centern tar över kulturutskottet

Har den lokala lärarföreningen haft något för sig?

Eller har det hänt något annat, som är värt att noteras under Lokaltrubriken? Notismaterial kan sändas till C-E Rusk (carl-erik.rusk[at]fsl. fi) och Tom Ahlfors (tom.ahlfors[at]fsl.fi).

I Pedersöre diskuteras

Satsa på elevernas språklärande. Det är Finlands Svensk a Lärarförbunds hälsning till alla svensk- och tvåspråkiga kommuner och utbildningsanordnare.

Fullmäktige för Finlands Svenska Lärarförbund FSL känner oro för de svenskspråkiga elevernas språklärande. När nya läroplaner utarbetas samtidigt som kommunekonomin svajar, finns det risk för att utbildningsanordnare väljer nedskärning framom språkundervisning.

I dagens läge garanteras alla elever endast ett Aspråk. I många svenskspråkiga skolor har det däremot varit kutym att erbjuda eleverna också ett frivilligt A2-språk. I båda A-språken, både det frivilliga och det obligatoriska, inleds undervisningen redan i årskurserna 1-6.

Rätten att lära sig nya språk i skolan borde aldrig vara beroende av kommunens ekonomi eller beslutsfattarnas välvilja. Elever i en kommun som nedpriorite-

författarbesöket.

Irina Andersson, modersmålslärare, anser att lässatsningar ingalunda hör endast grundskolor till.

– För att studerandena ska klara sig bättre måste vi satsa på läsning också i gymnasiet, säger Andersson som också lyckades entusiasmera andra lärare.

I Nykarleby är föräldrar missnöjda med bildningsnämndens förslag till fördelning av timresursen, omtalar Österbottens tidning den 23 april. I åtta rättelseyrkanden kräver föräldrar att nämnden river upp sitt beslut, som enligt föräldrarna missgynnar Ytterjeppo skola jämte Kovjoki-Markby skola.

Hem- och skolaföreningen i Kovjoki anser att den kraftiga nedskärningen av timresursen leder till att lärarna i praktiken inte kan förmedla en läroplansenlig undervisning.

I norra svenska Österbotten har ett utkast till samarbetsavtal kring den svenska gymnasieutbildningen för Jakobstad, Pedersöre, Nykarleby, Kronoby och

Karleby godkänts av Pedersörenejdens samarbetsnämnd. Österbottens tidning omtalar den 18 april att kommunerna ämnar ansöka om pengar från Kulturfonden för att utreda samarbetet. Målet är en gemensam gymnasienämnd från början av år 2016.

I planeringen har man utgått från att virtuell undervisning utgör en viktig del av samarbetet. De virtuella kurserna skulle i första hand gälla ”sällsynta” ämnen, alltså ämnen som lockar få studerande i de enskilda gymnasierna. Åland fortsätter att vara att en attraktiv arbetsmiljö för lärare och rektorer från Sverige. Nya Åland omtalar den 28 april att den ledigförklarade rektorstjänsten vid Kyrkby högstadieskola har lockat åtta sökande.

Fem av dessa är bosatta i Sverige. Endast två av sökandena uppfyller emellertid behörighetskraven.

Den nya rektorn efterträder Gerts Friman, som går i pension.

Samlingspartiets mångåriga hegemoni bryts. En riksdagsledamot från Centern tar över ordförandeskapet för riksdagens kulturutskott. Samlingspartiet har haft hand om ordförandeskapet i utskottet, som behandlar bl.a. utbildningsfrågor, sedan år 1987. Senaste hanterades ordförandeskapet av Raija Vahasalo, som är lärare och rektor till professionen.

Vahasalo fick inte förnyat förtroende i riksdagsvalet nyligen.

Utskottet har också letts av bl.a. Erkki Pystynen, Kaarina Dromberg och Riitta Uosukainen.

I spekulationerna om den kommande regeringen har nämnts att Centern, som väntas utgöra det ledande regeringspartiet, intresserar sig för posten som undervisningsminister.

Finlands Svenska Lärarförbund FSL Järnvägsmannagatan 6 00520 HELSINGFORS (Besöksadress: Magistratsporten 2, 00240 Helsingfors) www.fsl.fi tfn 020 749 54 60 E-post till anställda: fornamn.efternamn@fsl.fi

Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 020 749 54 70 Ombudsman Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 040 551 00 23 Förbundsekonom Agneta Roine, tfn 020 749 54 66 Informatör Martina Landén-Westerholm, tfn 020 749 54 63 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64 Arbetslöshetsärenden och frågor rörande t.ex. alterneringsledighet sköts av Lärarnas arbetslöshetskassa, www.opetk.fi Tfn 09 2294 4100.

A-kassans telefontider: måndag till torsdag kl. 9–15.

Grundlig information om arbetslöshetsskydd, beräkningen av inkomstrelaterade dagpenningar m.m. på Arbetslöshetskassornas samorganisations hemsida www.tyj.fi Kontaktuppgifterna rörande tidningen Läraren finns på sista sidan.

Nästa nummer av Läraren utkommer den 21 maj.

4

7.5.2015

FSL:s fullmäktigemöte 23–24 april.

Dags få till stånd gränser för kommunalt godtycke Skärp skollagstiftningen, krävde förbundsordförande Christer Holmlund i sitt öppningstal vid FSL:s fullmäktigemöte i Tammerfors den 23–24 april. Mötet omfattade också en fördjupande seminariedag den 22 april.

– Dagens skollagar fungerar inte. Det har vi tydligt sett under de senaste årens nedskärningsrumba. Skollagarna måste fixas så att de faktiskt förpliktar utbildningsanordnarna att sköta sina skolfrågor bra. Skydda skolan och garantera eleverna en trygg och bra utbildning. Det blir den nya riksdagens och regeringens viktigaste uppgift, sade Christer Holmlund.

Christer Holmlund efterlyste långsiktiga beslut över partigränserna.

– Beslut i skolfrågor borde aldrig tas enbart utgående från rådande budgetläge. I skolan får kortsiktiga beslut alltid långtgående följder. Därför efterlyser vi en tydligare lagreglering och partiöverskridande handlingsprogram för att ge eleverna en trygg skola och en bra utbildning. FSL godkänner inte längre att lokalpolitiker tillåts handla godtyckligt och kortsiktigt i skolfrågor, sade Holmlund.

Men Holmlund befattade sig inte endast med rikspolitiska angelägenheter. Han passade också på att efterlysa diskussion och åtgärder rörande FSL:s organisation.

– Vi måste fundera hur vi kan verka så effektivt som möjligt, sade Holmlund och pekade på att förbundets stadgar och organisation byggdes upp på 1970-talet.

– Förbundets verksamhetsför-

utsättningar har ändrats kraftigt sedan dess. Mycket sker lokalt och jag anser att de lokala lärarföreningarna har väldigt litet makt i vår nuvarande organisationsmodell, reflekterade Holmlund.

Organisationsfrågorna ägnades en hel del uppmärksamhet vid mötet. Se artikel intill.

Fullmäktige fastställde bokslutet för år 2014 och beviljade styrelsen ansvarsfrihet. Förbundsekonom Agneta Roine berättade om hur renoveringen av Akava-huset framskrider. Det handlar om ett kostnadskrävande projekt, som bl.a. innebär att FSL-kansliet vistas i tillfälliga utrymmen under den tid som renoveringen pågår. Roine kunde omtala att flyttningen tillbaka till Akava-huset torde ske enligt planerna, alltså i januari 2016.

Under seminariedelen gavs FSL:s fullmäktigeledamöter möjligheter att diskutera bl.a. arbetstidsmodeller. Diskussionerna leddes av FSL-representanter i OAJ:s fullmäktige. Joakim Häggström, Sebastian Lindqvist, Kimmo Mattson och Inger Damlin berättade om diskussioner i OAJ, som bl.a. har gällt försök med årsarbetstid.

I diskussionerna belystes fördelar och nackdelar med dagens system, som baserar sig på undervisningsskyldigheter, jämte eventuella fördelar och nackdelar med årsarbetstid.

FSL-fullmäktige sammanträder till ordinarie höstmöte 18–19.11.

2015.

C-E Rusk

Inger Damlin representerar FSL i OAJ:s fullmäktige och styrelse. Till höger lyssnar FSL:s ordförande Christer Holmlund och styrelseledamot Sune Alén in vad hon har att säga.

Susanne Holmberg från Borgå och Maria Udd från Sibbo tog del av fullmäktigemötet och seminariearbetet i Tamme

Fungerar FSL effe Är FSL:s organisation effektiv? Och är den kostnadseffektiv?

Fungerar en organisationsmodell som byggdes upp på 1970-talet i dagens värld?

Anders Rusk, generalsekreterare för Nordiska lärarorganisationers samråd NLS, ställde frågor och förmedlade även en del svar, då han inledde en diskussion om organisationsfrågor i samband med FSL:s fullmäktigemöte i Tammerfors.

Rusk kan på goda grunder kal�las facklig veteran. Han har haft säte i styrelserna för såväl FSL som OAJ och han fungerade som direktör med ansvar för organisationsfrågor vid finska lärarfacket OAJ innan han tillträdde posten vid NLS. Inom FSL pågår som bäst ett utvecklingsarbete, som syftar till att syna dagens organisation och identifiera eventuella utvecklingsbehov. Styrelsen utsåg i mars en framtidsarbetsgrupp, som består av Christer Holmlund, Joakim Högström, Linda Felixson och Sune Alén. De tre sistnämnda fungerade i Tammerfors som ledare för fördomsfria och analytiska gruppdiskussioner om organisatoriska frå-

gor. Sammanställningarna av gruppernas mödor ligger som grund för det fortsatta utvecklingsarbetet.

Grupperna såg bl.a. just på effektiviteten och kostnadseffektiveten. Anders Rusk framlade inte svar på frågorna om effektivitet, men han har åsikter om huruvida en modell från 1970-talet alltjämt är gångbar.

– Någonting som byggdes upp på 1970-talet kan knappast vara relevant år 2015. Trestegsorganisationer var vanliga på 1960- och 70-talen. Ett motiv var informationsgången, som ju faktiskt såg annorlunda ut än idag. Men modellen är dyr, löd hans analys.

De tre stegen syftar här på kongress, fullmäktige och styrelsen.

Rusk inskärpte att det inte finns någon allenarådande sanning om hur fackförbund bör vara organiserade. Förutsättningarna är olika.

Men klart är i alla fall att kommunikationen bör fungera och att verktygen för kommunikationen och beslutsgången bör vara väs-

Anders Rusk talade om effektivt beslutsfattande inför FSL-fullmäktige. Inom FSL pågår en diskussion om förbundets organisation.

sade.

Hur ser det ut på annat håll?

OAJ slopade förbundskongressen i början av 1990-talet, så att den högsta beslutande makten utövas av fullmäktige, som samlas två gånger i året. Fullmäktige väljs genom direkta medlemsval.

5

7.5.2015 Tom Ahlfors

– Det är samma gamla ramsa hela tiden; hålla kvar medlemmarna och skaffa nya, sade Leif Holmberg då han redogjorde för resultaten av samtalen i den seminariegrupp som hade som uppgift att diskutera hotbilderna mot FSL:s ekonomi.

Det är dock inte lätt idag, fortsatte Holmberg, som har säte både i fullmäktige och i styrelsen för FSL. – Folk tänker mera på sig själva än på gemenskapen.

Lyckligtvis är den fackliga anslutningsgraden hög bland lärarna, så någon akut risk för medlemsflykt torde inte råda.

Fullmäktige hade indelats i flera samtalsgrupper under seminariedelen av mötet. Förutom ekonomi skulle man diskutera riskfaktorer gällande lönepolitik, information, utbildningspolitik och organisationsfrågor. Resultaten av diskussionerna presenterades under ett s.k. öppet forum, där alla fick markera sin åsikt och hotbilderna ytterligare kunde fångas in. Senare kunde också tänkbara åtgärder presenteras.

Organisationen möter idag riskfaktorer som Leif Holmberg redan var inne på gällande ekonomin, nämligen brist på engagemang för fackliga frågor. Men visat engagemang ger engagemang, konstaterades i den gruppen. Facket skall synas på lokal nivå och föregå med gott exempel, konstaterade Linda Molander-Finell, fullmäktige och styrelsen.

Det lokala planet tangerades också av dem som diskuterade hot-

erfors.

ektivt?

I Lärarförbundet i Sverige hanteras den högsta beslutsmakten av kongressen. Därutöver finns representantskapet, som sammanträder endast vid behov för att ta ställning till bl.a. avtalsuppgörelser och liknande ting. Kongressen sammankallas vart fjärde år och fastställer bl.a. budget och verksamhetsplan för de kommande fyra åren. Däremellan sköts förbundets anlägenheter av styrelsen.

FSL satsar på en dubbel modell. Högsta beslutande organet, alltså förbundskongressen, samlas vart fjärde år och mellan dess hanteras beslutsmakten av förbundsfullmäktige, som samlas två gånger i året. Styrelsen, som bl.a. verkställer beslut och bereder ärenden för de beslutande organen, samlas i regel tio gånger i året.

Förbundsordförande Christer Holmlund har i olika repriser konstaterat att förbundets ”ägare”, alltså de lokala lärarföreningarna, har väldigt litet att säga till om i förbundets nuvarande organisationsmodell.

En förändring diskuterades redan under Dan Johanssons egid

Öppet forum om riskfaktorer samlade in fullmäktiges tankar

som ordförande. Det var förbundskongressen som i fjol somras gav lärarföreningarna, styrelsen och fullmäktige i uppdrag att syna och utveckla förbundets organisation. Målet är en ny och tidsenlig organisationsmodell.

Och till sist en liten historisk skröna, som Anders Rusk presenterade.

OAJ slopade alltså sin kongress i början av 1990-talet. Inom FSL väcktes också tankar om en liknande operation, som skulle ha inneburit att förbundskongressen försvinner. Makten, alltså bl.a. valet av förbundsordförande, skulle på förts över till fullmäktige.

Operationen skulle ha krävt att förbundets stadgar ändras och alltså diskuterades på förbundskongressen 1994 en stadgeändring av detta slag.

– Jag var kongressombud och talade kraftigt emot en indragning av förbundskongressen. Jag bidrog till att kongressen blev kvar. Sedermera har jag bytt åsikt, sade Rusk.

C-E Rusk

Monica Äikäs, Helsingfors, och Christoffer Sourander, Kimito, analyserade hotbilder som FSL i framtiden kan stå inför.

bilder mot utbildningspolitiken.

Större och större grupper i skolorna och obefintliga gränser för denna negativa spiral ställer krav på lokal lobbning och deltagande in debatter. Slopade behörighetskrav gör att lärarnas status sjunker.

Förtydliga därför behovet av lärare genom lärarregister, föreslog styrelseledamot Marina Räfsbäck.

Större grupper, merarbete och inga gränser för arbetsmängden togs självfallet också upp som risker som lönepolitiken står inför.

– Vi behöver mera information till lärarna om vad som ingår i deras arbetstid, sade Annika Norrgård från styrelsen.

Hon kastade också fram en lösningsmodell med gemensam undervisningsskyldighet för alla lärare.

Gällande informationen diskuterades hur skolan skall bemöta medier som knackar på dörren.

Vem får uttala sig, undrade man.

Det öppna forumet frågade sig om någon form av medieutbildning bör finnas, exempelvis som tema för en föreningskurs.

Lärarföreningarnas styrelser bör ha en modell för hur man hanterar mediakontakter, var en del av kontentan.

Gruppens sammandrag presenterades av styrelseledamot Sabina Lindholm. Hon förde också fram riskerna med att medlemmar sitter på olika uppdrag, exempelvis både fackliga och kommunalpolitiska. Det gäller för de personerna att vara tydliga i sina roller och känna in vilken roll de har i olika situationer.

Hotbilderna och åtgärdsförslagen kommer att diskuteras vidare under sammankomster i framtiden.

Tom Ahlfors

Platschefernas sits bör klargöras

Fyra inkomna motioner hade fullmäktige vid sitt möte att ta ställning till.

Väståbolands lärarförening och Helsingfors svenska lärarförening tog upp begreppet ”platschef ”, en yrkesbenämning som det kommunala tjänstekollektivavtalet för undervisningssektorn UKTA inte känner till. Motionärerna yrkade på att en nationell beskrivning uppgörs av platschefens arbetsuppgifter och ersättning, samt på att yrkesbenämningen införs i UKTA. Frågan hör ihop med sämre ekonomi i kommunerna varför skolor sammanslås och får en gemensam administrativ rektor och flera lokala platschefer.

Fullmäktige godkände motionen och ansåg att det är motiverat att göra ytterligare utredningar kring terminologin. Fullmäktige godkände också en kläm av Christoffer Sourander om att styrelsen må utreda ledningsuppdrag och -arbetsuppgifter i skolan.

Joakim Häggström, Helsingfors, lovade att han och FSL:s övriga ledamöter i OAJ:s fullmäktige tar

upp ärendet också på OAJ:s fullmäktigemöte i maj.

Anders Rosenqvist, EsboGrankulla, efterlyste en resumé av motionens tillvaro på höstens FSL-fullmäktigemöte.

Inger Damlin ville i sin motion att FSL bevakar den pågående utvecklingen kring lärarutbildningen i Svenskfinland med betoning på övningsskolor och fältskolor. Lagen säger att ett universitet som anordnar lärarutbildning bör ha övningsskolor knutna till sin verksamhet.

Fullmäktige godkände motionen.

Likaså godkände fullmäktige en motion som inlämnats av Pedersöre lärarförening och som gällde hemundervisning som sköts av lärare i elevens hem, ifall eleven av en eller annan orsak inte deltar i undervisningen i skolan under en längre tid. Måste lärare åta sig att sköta hemundervisningen utöver sin undervisningsskyldighet, frågade sig motionärerna. Fullmäktige efterlyste en enhetlig praxis för hur detta arbete ersätts.

Tummen ner blev det däremot för Vasa svenska lärarförenings motion som yrkade på att FSL utför en grundlig, tillförlitlig och heltäckande kartläggning över lärarsituationen inom den grundläggande utbildningen i Svenskfinland med motiveringen att en sådan behövs för diskussionen om lärarutbildningens dimensionering. Styrelsen noterade i sin beredning att flera olika instanser utför motsvarande kartläggningar regelbundet. En kartläggning utförd av facket löper risk att uppfattas som partisk på ett eller annat sätt.

Vid behov kan FSL göra mindre utredningar om lärarsituationen i en enskild kommun. Motionen förkastades av fullmäktige.

Anders Johansson, Kustvägens lärarförening, noterade för sin del att behörigheten är ett känsligt kapitel.

– Är du nästan färdig lärare är du lika obehörig som en nybakad student.

Tom Ahlfors

6

7.5.2015

Viktig kontakt mellan studerande och lärare Var och varannan dag läser vi i tidningen om något som berör skolan.

Vi får läsa om hur gruppstorlekarna ökar, hur mycket obehöriga lärare det finns, hur arbetmängden bara stiger, hur mögliga skolorna är, hur respektlösa föräldrarna kan vara, ja listan kan göras lång.

Allt detta påverkar tankebanorna kring hur framtiden som lärare kommer se ut för oss lärarstuderande.

Att skolan väcker debatt är bra, men såklart ger alla dessa rubriker en bild av skolvärden som skrämmer och flera frågetecken om framtiden uppstår. Hur kommer jag klara av det? Vilka kommer förväntningarna att vara? Vem är det som har dessa förväntningar?

Pratar man sedan med någon som jobbar som lärare, tröstar de en

och minskar ens oro inför framtiden, genom att förklara hur de upplevde de första åren och hur de upplever läraryrket idag. Det ger en trygghet och tillit inför framtiden.

Den här dialogen mellan lärarstuderande och lärare som jobbar i skolorna runt om i svenskfinland är mycket viktig.

Lärarutbildningen ska ge oss de redskap vi behöver för att kunna tackla vardagen i skolan då vi börjar jobba. Ingen är fullärd och man lär sig hela tiden något nytt.

Det finns hur många olika kurser som helst och övrigt intressant man skulle vilja lära sig, allt för att kunna stå på en bred faktagrund.

Men hur många kurser vi än går, hur många böcker vi än läser, så kan vi inte gardera oss för att vi skulle vara redo för att möta just den specifika utmaningen i skräck-

scenariot.

Kanske handlar det mera om att under studietiden bygga upp en självkännedom och självkänsla för att sedan känna sig själv och hitta sin roll som lärare.

Något som under den senaste tiden har slagit mig och som har diskuterats i flera olika samman-

hang är lärarens identitet. Kanske är det just det här som är det viktiga? Att redan under studietiden för det första blir bekväm med den man är, för det andra hitta sin roll som lärare och för det tredje hitta sin identitet först som lärarstuderande och blivande lärare och sedan låta den övergå till en läraridentitet. Den här identiteten delar vi sedan med alla de andra lärarstuderandena och senare med alla de andra som är lärare.

Vi ska vara stolta över vårt val och över det vi gör. Kom ihåg: Dagens lärarstuderande är morgondagens lärare som ska vara med och utveckla morgondagens skola.

Anna Nylund

ordförande för FSLF, Finlands svenska lärarstuderandes förening

Spexet är en naturlig del av lärarstudierna Spex är en gammal tradition bland studenter, som funnits sedan mitten av 1800-talet och idag finns i såväl Finland som i Sverige.

Ordet “spex” är härlett från ordet “spektakel” vilket sannerligen är beskrivande för vad ett spex egentligen är. Wasaspexet är en förening som varje vår sätter upp ett spex som behandlar en historisk händelse.

Produktionen, som främst består av studerande från de olika

högskolorna och universiteten i Vasa, gör sin egen tolkning av hur saker och ting egentligen skedde en gång i tiden. Det hela framförs som en teaterpjäs kryddad med sång och dans och dessutom får publiken interagera med ensemblen genom att ropa ut instruktioner.

Wasaspexet firar i år sitt 15-årsjubileum med pompa och ståt.

Många gamla spexare var närvarande när jubileet hölls och delade

med sig av gamla minnen och berättelser från spexets ungdom.

Föreningen växer år för år och under de senaste åren har det skett en generationsväxling, vilket är väldigt lovande med tanke på Wasaspexets framtid. Dessutom är spexet väldigt uppskattat av publiken, som består av såväl studerande som andra intresserade varav vissa t.o.m. går på flera föreställningar för att få sig ett gott skratt.

Personligen har jag känt att

spexandet har utvecklat mig som lärare och vice versa. Att bjuda på sig själv är en förutsättning för att stå framför en klass och det hjälper att motivera eleverna. Likadant bjuder man på sig själv när man står på en scen. Under mitt fjärde år i Wasaspexet har jag haft äran att fungera som regissör, vilken är den mest utmanande, men samtidigt mest givande rollen jag haft och där har jag även haft nytta av pedagogiska och didaktiska insik-

ter.

Att spexa ger en studerande annat att tänka på än studierna, det är helt enkelt ett hälsosamt avbrott och i slutändan är man fylld av energi tack vare skratten och människorelationerna man fått.

Jacob Aarrekangas

Klasslärarstuderande och regissör för Wasaspexet 2015: Herakles

I huvudet på en scengångare

Fanstasifulla dräkter och kulisser kännetecknar ett gott spex.

Jag flyttade till Vasa hösten 2014 utan större förväntningar på det kommande första studieåret. Att delta i evenemang och fritidsaktiviteter har alltid varit en stor del av mig så det var en självklarhet att söka mig till det omtalade föreningslivet i Vasa. Jag fick höra om Wasaspexet av en vän och det lockade direkt. Jag var dock osäker om jag verkligen skulle klara av att stå på en scen, framför en fullsatt sal och kunna improvisera.

Då det blev dags för uttagningen till skådespelarrollerna tog jag mod till mig och gick dit.

Sekunderna före det var min tur att stiga fram och visa vad jag går för hade jag i tankarna att bara resa mig upp och springa ut från rummet, så nervös var jag.

Det visade sig sedan att gänget jag stod framför var en tacksam publik som inte dömde någon. Vi fick alla i tur och ordning improvisera olika vardagliga situationer och vi hade otroligt roligt. Då rollerna var utdelade och jag hade en säkrad plats bland gruppen kände jag en sådan glädje över att jag tog

mod till mig och inte fegade ur i sista sekund. Övningarna började några veckor senare. Vi kunde glatt konstatera att vi hade fått ihop ett bra gäng.

I början var det lite nervöst att komma till övningarna. Då man improviserar blottar man sig själv och det kan vara svårt bland nya människor.

Efter några veckors arbete och en fullspäckad sk. spexhelg var vi dock ett samlat team. Veckorna gick och tre spexhelger stod på schemat. Jag kan lugnt säga att man överlåtit en stor del av sin fritid till spexet. Jag kan lika lugnt konstatera att jag inte ångrat en minut. Det skapas en stark familjär känsla under spexets gång. Under helgerna där hela produktionen arbetar för att få verket att gå framåt har alla sin roll.

Bandet övar, sygruppen kämpar med scenkläderna, köket ser till att vi ej går hungriga, skådespelarna övar sina repliker... Vi känner att vi gör detta tillsammans.

Wasaspexet är ingen enmans

show. Vi är ett team som arbetar tillsammans.

En lång process skulle äntligen visas upp för omvärlden då det var dags för premiär.

Jag har stått på olika scener x antal gånger i mitt liv men detta var något speciellt. Nervositeten var enorm men vi kände oss redo och taggade.

Jag kommer inte ihåg så mycket från premiären. Jag gick in i en spexbubbla och fokuserade på min grej. Då publikens stående ovationer rullade över oss var lyckan enorm. Vi hade lyckats, jag hade lyckats.

Med dessa ord vill jag uppmana er alla att delta och vara aktiv. Gör saker du egentligen inte vågar, gå utanför din säkra zon. Jag kan lova dig att du inte kommer att ångra dig, tvärtom.

Märta Westerlund

Klasslärarstuderande.

Innehar rollen Hera i Wasaspexet 2015: Herakles

7

7.5.2015

Vi ses i arbetslivet

Råd till framtida kollegor – med hopp om ett gott samarbete!

Prolog

En tidig morgon i havtornet, på Academill i Vasa, befann sig ämneslärarstuderande Alexandra Axén och Linn Bergkulla på en frukost ordnad av FSLF. En diskussion om FSL och Läraren uppstod och de blev tillfrågade om de kunde tänka sig att skriva en artikel. Vad de skulle skriva om var öppet.

Efter lite reflekterande kom de fram till att de, i egenskap av framtida lärare, funderat mycket på sin framtida arbetsplats och de utmaningar som väntar där. Därför bestämde de sig för att skriva en artikel med tankar, tips och idéer som de skulle vilja delge sina framtida kollegor.

Akt I

Snart är vi färdiga för arbetslivet, men det finns ännu mycket vi funderar på i anslutning till “verklighetens skola”.

Vi är nervösa, men också entusiastiska. Det vi hoppas att kommer att ske i vårt framtida kollegium är att vi från början av vår karriär får ett gott samarbete med våra kolleger, gärna genom ett ordnat mentorskap.

Ett mentorskap fungerar i två riktningar, du stöder mig i början av min karriär med din erfarenhet och kunskap, jag delar gärna med mig av de tankar och nyvunna kunskap jag förvärvat vid FPV. Vi hoppas också få chansen till ämnesöverskridande didaktiska diskussioner, vi upplever att vi har både mycket att erbjuda och mycket att lära av andra ämnen och andra lärare. Om det är något som vi märkt då vi studerat vid FPV är det att olika ämnen har väldigt olika didaktiska metoder, och vi har lärt oss mycket av våra samtal med andra ämneslärarstuderande.

Lärare är av naturen ensamma

i sina klassrum, vilket motarbetar ett öppet klimat. Men vi hoppas att trenden ska brytas – kanske kan vi redan i höst planera lektioner tillsammans, arbeta kring större temahelheter och dra nytta av varandras kunskaper?

Kan eleverna lära av varandra så kan säkert vi det också!

Akt II

Ämnen som diskuterats flitigt under vår korta tid vid FPV är den nya läroplanen och den digitala studentexamen. Vi var båda relativt obekanta med vad dessa innebär. Diskussionen fick en god start under ett sharingseminarium, ordnat av Vi7, där fokus låg på digabi, som ordnades vid FPV den 17 januari 2015.

Redan i ett tidigt skede av våra pedagogiska studier fick vi se hur viktigt det är att kolleger delar med sig av erfarenheter och tankar.

Denna dag var mycket givande för oss båda!

Vi har emellertid funderat en hel del på hur digitaliseringen

Alexandra Axén (t.v.) och Linn Bergkulla ger oss i sin artikel sin syn på sitt framtida lärarvärv och -samarbete.

påverkar både lärare och elever.

Trots de många fördelarna med digabi och digitaliseringen ser vi även sådant som eventuellt kan ge negativa följder.

Ett av dessa orosmoment är vad som sker i det mellanmänskliga förhållandet mellan lärare och elev. Går kanske något förlorat då eleverna inte längre vänder sig till läraren som främsta bollplank för idéer och informationssökning?

Vår förhoppning är att vi tillsammans i vårt framtida kollegium tar oss tid att utveckla strategier för digitala arbetssätt.

Alexandra Axén Linn Bergkulla Foto: Salli Nyström

Epilog

En snötäckt eftermiddag i mitten av april satt Linn Bergkulla och Alexandra Axén i en datasal på FPV, och funderade på en avslutande knorr för sin artikel. Vad ville de säga? Vilka förhoppningar hade de egentligen?

De kom över ett inspirerande citat som löd: ”Den bästa läraren är hen som visar var du ska titta, men inte vad du ska se”. De såg på varandra och log. Citatet sammanfattade både deras önskningar om förverkligandet av den egna lärarrollen och deras förhoppningar på förhållandet mellan dem och de framtida kollegorna.

Ensam är man stark, men tillsammans är vi starkare!

8

7.5.2015

ÅA:s mellis på tapeten FSLF:s gallup om matvanorna vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier ger vid handen att studerandena gärna tar mellis under dagarna för att orka.

Det kan vara skäl att påpeka att mellis i detta sammanhang betyder mellanmål. Inget annat.

Frågorna som ställdes var: 1. Hur många gånger äter du per dag?

2. Hur ofta äter du vid ÅA? 3. Dricker du kaffe/tar du mellis vid ÅA? 4. Vilken meny väljer du vid ÅA?

Märta Westerlund.

Nicolina Grönroos.

Markus Martikainen.

Sandra Bjon.

1. Varierar, försöker äta fyra gånger men de dagar jag sover längre kan det gå ner till två.

2. Varje vardag.

3. Ibland äter jag mellanmål. De dagar då jag måste orka till kvällen men klockan är för lite för att äta middag.

4. Försöker välja de hälsosamma alternativet och det som jag vet att jag hålls mätt på länge.

Märta, K1 1. 1–2 gånger mat och två gånger något annat.

2. Lunch 3–4 gånger i veckan.

3. Mellis/kaffe sällan, för jag är sällan länge i skolan.

4. Det som verkar godast och mest mättande, ofta blir de ändå vegetariskt och ibland sallad.

Nicolina, K4 1. Fem gånger.

2. Äter tre gånger i veckan vid ÅA 3. Dricker inte kaffe på ÅA. 4. Oftast den meny som har en grön gubbe vid sig, d.v.s. den vanliga menyn, oftast husmanskost.

Markus, K3 1. Fyra gånger per dag. Morgonmål, lunch, mellanmål och sen kvällsmål.

2. 4–5 gånger i veckan lunch 3. Högst två gånger i veckan väljer jag kaffe eller någon yogurth.

4. Äter sallad ganska ofta vid Ann-Marie, men ganska sällan 2.60 euro-maten.

Sandra, K3 1. 4–5 gånger.

2. 2–3 gånger i veckan.

3. Brukar dricka kaffe och ibland tar jag mellis.

4. Jag väljer den billigaste menyn.

Nicholas, K5

Nicholas Honkanen.

Sofia Frilund.

Alexander Nyblom.

På restaurang Alexander äter jag 1–3 gånger i veckan, beroende på hur mycke skola ja har. Då äter jag ofta icke-salladsalternativet. Jag köper mellanmål 2–4 gånger i veckan, speciellt om jag har långa eftermiddagar här. Så jag äter 0–2 gånger vid ÅA om dagen och 4–5 gånger om dagen allt som allt.

Sofia, K3 1. Sex gånger om dagen 2. Fem gånger I veckan 3. Kaffe de dagar det sitter bra.

4. Den läckraste/mångsidigaste.

Alexander, K3 1. Fem gånger om dagen 2. En gång om dagen vid ÅA. 3. Mellanmål om det är en lång dag 4. Oftast menyn för 2,60 euro, alltså husmanskost.

Vanessa, K2 Mathias Eklund

Vanessa Grönqvist.

Att få uppleva och se något på riktigt kan ge eleven mycket mer än en enstaka lektion i skolan.

PBL utmärkt komplement till vanlig undervisning Inom lärarutbildningarna betonar man i dag allt mer användningen av olika inlärnings- och undervisningsmetoder. Oftast handlar det om att anpassa undervisningen så att både de som lär sig genom att lyssna och de som lär sig genom att se får sitt behov tillfredsställt.

Dessutom tänker man ofta idag på att aktivera eleverna på något sätt under varje lektion. Det finns dock många fler sätt att anpassa undervisningen än dessa.

Det finns flera olika sätt att undervisa med upplevelsebaserade metoder. Ett av de lättaste sätten som man t.ex. kan använda inom biologiundervisningen är att ta barnen ut till skogen då de ska lära sig om olika växter så att de får se känna och dofta på växterna.

Att få uppleva och se något på riktigt kan ge eleven mycket mer än en enstaka lektion i skolan. Alltid behöver det inte vara läraren som behöver ta ansvaret för att arrangera ett sådant tillfälle, utan goda kontakter till näringslivet kan också öppna möjligheter för sådana typer av studiebesök och upplevelse utan

extra kostnader för skolan. Detta hände t.ex. i höst då Österbottens Svenska Producentförbund bjöd klass- och speciallärarstuderande som gick kursen biologi, geografi och hälsokunskap vid Åbo Akademi i Vasa att bekanta sig med matproduktion en eftermiddag. Under eftermiddagen fick studerande se hur odling av grönsaker samt mjölkproduktion går till i praktiken samt höra om köttproduktion. Studerande upplevde tillfället väldigt lärorikt och givande.

Också det problembaserade lärandet är ett alternativ sätt att undervisa eleverna. Under kursen Upplevelse- och problembaserad friluftspedagogik vid Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier fick en grupp studerande prova på detta i Pedersöre. Metoden går ut på att eleverna ska tilldelas ett problem och att de sedan tillsammans ska göra upp en plan för hur de ska lösa ett problem samt lösa det. Undervisningsmetoden är ämnesintegrerade. Under kursen i fråga skulle studerandena lösa problemet om torv, vindkraft eller vattenkraft är

den mest hållbara energikällan. För att lösa problemet behövde de kunskap från många olika områden.

Man diskuterar ständigt hur de elever som tidigare har gått på specialklasser eller annars är i behov av anpassade undervisningsmetoder ska kunna integreras i s.k. vanliga klasser. Det upplevelsebaserade lärandet skapar allt större förutsättningar för att dessa elever som kan vara i behov av konkretare exempel eller en större aktivitet under lektionerna kan vara med sin klass. Också det problembaserade lärandet erbjuder eleverna inlärningssituationer där många olika individer med olika förhandskunskaper kan bidra till helheten med sin egen kunskap och lära sig av varandra. I sin helhet kan det upplevelse- och problembaserade lärandet alltså anses som ett positivt komplement till den övriga undervisningen och en möjlighet att inkludera allt fler elever med särskilda behov i klassen.

Kajsa Karlsson

Xbox kan störa studierna I gallupform presenteras några studerandes favoritplatser för studier.

Frågorna som ställdes var: 1) I vilken miljö studerar du bäst?

Varför?

2) Hur motiverar du dig att studera då det känns tungt?

Emil Storlund, specialpedagogik 1) I skolan. Ingen xbox där.

2) Jag går på kaffe med mina studiekamrater.

Elisabeth Stenlund, specialpedagogik 1) I skolan i de tysta datasalarna.

Men om de är bokade går jag oftast hem och sitter där och jobbar.

Jag måste ha tyst runt mig när jag arbetar.

2) Jag brukar planera in saker som jag har att se fram emot, t.ex. resor eller andra evenemang. Annars brukar jag orka bättre om jag tar en löptur eller går på kaffe med kompisar. Det är bra att ha någon

slags motvikt till studierna.

Jutta Maunula, klasslärare 1) Jag studerar bäst hemma. Då kan jag ta pauser och t.ex. städa då det känns tungt/svårt.

2) Jag motiverar mig med att ju snabbare jag studerar, desto snabbare kommer jag ut i arbetslivet.

Victor Norkko

9

7.5.2015

I´ll be back!

Jag träffade Nathanael Drahn första gången en kväll i september i fjol på ett studentevenemang. Han var i Vasa på utbyte för att studera pedagogik vid Åbo Akademi. Det var ett flyktigt möte och jag hade inga egentliga förväntningar på att vi skulle ses igen. Ett par veckor senare stötte vi på varandra igen. Det blev början på en oväntad men fin vänskap.

Nu, flera månader efter att Nathanael lämnat Vasa, sitter vi på Skype på motsatta sidor av Atlanten och pratar om hans erfarenheter av Finland och den finländska skolan.

– Ready when you are!

Det är en smått sömnig men glad Nathanael som hälsar mig på datorskärmen. Det är trots allt tidig lördagsmorgon i Arkansas där han befinner sig medan det är kväll här i Finland när vi talas vid.

Det har varit en hektisk tid med skola, jobb och övrigt program sedan han återvände till USA, men han ställer mer än gärna upp på en intervju innan han rusar iväg till jobbet.

Nathanael Drahn är tjugoett år gammal och uppvuxen på Lopez Island i Washington, USA. I nuläget är han bosatt i Conway, Arkansas där han studerar pedagogik och psykologi för tredje året vid Hendrix College. Han har ett par år kvar av utbildningen innan han kan titulera sig lärare i USA. Att åka till just Finland för att studera var ett självklart val för honom.

– Att resa har jag möjlighet att göra senare, men jag får kanske inte chansen att studera utomlands fler gånger och med tanke på det var Finland det alternativ som kän-

des mest logiskt, säger Nathanael.

Han var nyfiken på Finlands högt rankade utbildningssystem och berättar att den finländska skolan påminner mycket om en alternativ skola han själv gått i när han var yngre. I USA är denna form av alternativ undervisning dock ansedd som väldigt främmande och egen.

Därför var han intresserad av att veta mer om det pedagogiska tänket i Finland och hur den finländska skolan fungerar i praktiken.

– Jag ville veta hur något som uppfattas som underligt här är så självklart någon annanstans.

En av de största skillnaderna mellan den finländska och den traditionella amerikanska grundutbildningen är att lärarna i Finland har mycket mer frihet, menar Nathanael.

De får till stor del bestämma vad och hur de undervisar, i enlighet med läroplanen förstås, och behöver inte bevisa någon form av resultat för skolan eller staten i samma mån som lärare i amerikanska skolor. I USA övervakas lärarnas arbete och resultat mycket noggrannare. I vissa fall har lärare blivit av med sina jobb och skolor har stängts till följd av att elever presterat dåligt i standardiserade test, förklarar han.

Positiv skolmiljö Något annat Nathanael lade märke till och uppskattade under sin praktik vid Vasa Övningsskola var den positiva skolmiljön. Eleverna trivs verkligen och tycker om att gå i skolan. Även under matrasterna kunde han märka av den positiva stämningen. Lärarna äter tillsammans med eleverna, det är tillåtet

Gärna flera besök – Jag vill definitivt besöka Finland igen, säger Nathanael.

– Jag fick många nya kontakter och träffade många nya människor som jag saknar väldigt mycket. Erfarenheterna från Finland och Åbo Akademi är något jag uppskattar enormt och som jag tar med mig överallt.

– Jag har också många gånger funderat på om jag skulle kunna jobba i Finland. Det skulle vara ett fantastiskt land att både bo och arbeta i – det finns ett slags trygghet och människorna är ärliga och otroligt hjälpsamma, men till slut insåg jag att Finland är för långt borta från USA och att jag skulle vara så separerad från allt jag känt och brytt mig om och alla människor jag håller av. I synnerhet min familj, och det är svårt att föreställa sig, säger Nathanael Drahn.

Fotbollstränare ger makaronipengar Ett sätt att tjäna sitt levebröd som undertecknad har prövat på under några somrar är fotbollstränare för juniorer. Att fostra unga bolltrollare i fotbollens värld innehåller en hel del moment som lätt kan återkopplas till skolvärlden, till exempel samtal med föräldrar, gruppresor och undervisning.

Visserligen är det inte ett jobb som man

Nathanael Drahn bekantar sig med miljön i Vasa övningsskola.

Marcia Barthelow

Simone Öhman

Tredje årets klasslärarstuderande, styrelsemedlem i FSLF. Intervjun gjordes på engelska och är fritt översatt av skribenten.

Varför inte simlärare?

Det återstår en ynka månad innan det är dags för både lärare och studerande att ta en välförtjänt vila och packa ihop skolväskan för sommarlov. Sommaren är en ypperlig tid att samla krafter från den hetsiga vardagen.

Varför inte läsa en bok, ta en simtur eller jobba?

Men hur lätt är det att hitta ett lämpligt tidsfördriv som lärarstuderande? Som studerande på fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier upplever jag att man kan stöta på svårigheter i jobbsökandet. Vill man vikariera möts man av en massa låsta dörrar, eftersom alla skolor är stängda. Inte är det heller lätt att nå ut till någon förskola eller liknande eftersom de endast har öppet några veckor under sommaren (åtminstone i min hemkommun). Ett av klasslärarens viktigaste områden att bemästra är fostran av barn och unga, således borde man ställa in siktet på ett jobb som innehåller sådana uppgifter. Men var skall man då söka jobb?

Heimo Oksanen

att prata medan man äter och man tar verkligen tillvara på lärmiljön även i matsalssituationen. I USA är detta inte lika vanligt. Där anser man att lärandet sker i klassrummet, berättar han.

I USA betonar man även vikten av teoretiska ämnen och har allt mer börjat skära ner på de praktiska, vilket är något som upprör Nathanael. Därför tilltalas han av att man i Finland inte ens ifrågasätter undervisning i praktiska ämnen, utan ser det som en självklarhet.

lägger ner åtta timmar per dag på, men är man själv intresserad av någon sport eller varför inte vilken hobby som helst rekommenderar jag gärna att man bjuder ut sina tjänster som sakkunnig för att få lite kött på benen som pedagog. Bedriver man sommarstudier och känner att det sinar i kassan kan ovanstående alternativ vara ett trevligt sätt att spendera kvällarna för att få ihop lite makaronipengar.

Nathanael tillsammans med sin mor utanför sitt universitet.

Folkhälsans fotoarkiv

Plaska som simlärare Gillar man att plaska i vatten, njuta av solen och leka ”kom hem alla mina barn” är det att dyka rätt in på marknaden som simlärare. Är man intresserad av att jobba som simlärare kan man ta kontakt med folkhälsan, de ordnar skolning i de flesta delar av svenskfinland. Jag rekommenderar varmt att man som klasslärarstuderande bekantar sig med den utbildningen eftersom den kan komma bra till hands i framtiden när man i yrkeslivet ordnar utflykter till simhallen. Är man då flera klasslärare som har gått simlärarutbildningen känner sig både lärare och elev sig säkrare i vattnet. Folkhälsan ordnar även en lekledarutbildning som det också kan löna sig att del av. Som lekledare får man jobba vid sidan om simläraren under sommarsimskolor. Att ha en bank full med lekar är även ett äss att ha upp i rockärmen om man siktar in sig på att bli klasslärare,

Att dyka in på marknaden som simlärare är nödvändigtvis inte att ta sig vatten över huvudet.

speciellt under gymnastiklektioner i de lägre årskurserna. Syftet med en stor del av lekarna i simskolan är att barnen ska röra på sig så att de inte börjar frysa, därför lämpar sig lekarna utmärkt i skolan som uppvärmningslekar inför gymnastiken.

För mer information om simskolor besök: http://www.folkhalsan.fi/startsida/Varverksamhet/Barn--familj/Simskolor/.

Lägerledare – varmt och lärorikt När man söker sommaranställning är det viktigt att presentera sina biämnen. Jag har en kamrat, som studerar specialpedagogik

och han jobbade förra sommaren som ledare på ett par läger som FDUV (Förbundet för de utvecklingsstördas väl) ordnade.

– När jag kom till lägerområdet blev jag väl emottagen, gruppen var jämnt fördelad, det fanns både gamla och nya ledare i samma grupp. Det var en mycket givande och lärorik sommar. Varmt var det också, berättar han.

FDUV ordnar omkring 25 sommarläger och även några vinterläger, är man alltså intresserad av att arbeta med personer med funktionsnedsättningar är det FDUV man skall ta kontakt med. På sin webbsida skriver de följande: ”Vi erbjuder ett krävande men roligt sommarjobb för aktiva och ansvarskännande personer – både manliga och kvinnliga – helst 20 år fyllda som kan fungera som ledare på våra läger och semesterveckor runtom i Finland. Vi anställer både ansvariga och övriga ledare.”

Förutom att jobba som ledare på sommarläger kan man också söka jobb som stödperson åt personer med funktionsnedsättning. För mer information om FDUV: www.fduv.fi/sv/start/ Alexander Nyblom

10

7.5.2015

FSLF:s artiklar fortsätter här

Hurdan är en bra lärare?

Från min skoltid kommer jag väl ihåg mina favoritlärare, men även dem jag inte tyckte om. Varför? Vad gjorde den enskilda läraren till en bra lärare, eller till en mindre bra lärare? Det är svårt att komma ihåg specifika egenskaper, men dessa lärare förblir i mitt minne för alltid.

Jag funderar ofta på hurdan lärare jag kommer att vara.

Kommer mina målsättningar om mig själv motsvara de förväntningar eleverna har av mig? För att få svar på mina frågor intervjuade jag åtta stycken elever i åldern 6–14 år.

Min medstuderande Sofie frågade en pojke som går i förskolan om hans lärare. Han tycker att hans förskollärarinna är en bra lärare eftersom hon är snäll, rolig och ger jätteroliga uppgifter. Dessutom är lärarinnan bra eftersom hon gör roliga saker med eleverna. Han tycker att en dålig lärare ger allt för svåra uppgifter, inte är snäll och inte hjälper andra elever då de behöver hjälp. Hon frågade pojken hur han känner sig uppmärksammad, då svarade pojken ”för då jag är ledsen, tröstar hon mig”.

En flicka, som i höstas började skolan tycker att en bra lärare skall vara lagom sträng, men hon tycker inte att det finns dåliga lärare. På PFV (Fakulteten för Pedagogik och Välfärdsstudier) påpekar lektorerna att en lärare inte behöver kunna allting. Frågan får inte undvikas, men man kan säga att ”jag tar reda på det tills nästa lektion”. Den intervjuade flickan är ändå av annan åsikt ”Nej, läraren ska kunna allt”, sa hon. Jag frågade även att vad händer när din lärare blir arg? Flickan berättade om en flicka som brukar krypa under pulpeterna och störa de andra eleverna. Då berättade flickan att läraren brukar bli ganska arg och skriva hem ett brev.

En nioårig flicka sa att en bra lärare förklarar saker så att eleverna förstår och hjälper och förklarar saker på nytt, ifall det är någonting man inte förstått. Ifall det är frågan om en elev som inte förstått, skall läraren hjälpa eleven skilt, inte framför hela klassen, anser hon. Hon tycker även att en bra lärare tröstar ifall man skadat sig. En lärare får inte heller vara för sträng!

En av dem jag intervjuade är en tioårig pojke som tidigare haft en väldigt sträng lärare. Enligt pojken skrek läraren hela tiden. Barnets mamma bekräftade påståendet. Han förstår att en lärare skall vara sträng, men läraren skall ha en orsak varför hen höjer på rösten och skriker. I höstas fick han en ny lärare som passar honom bättre, ”han är aldrig arg och han är lämpligt sträng”.

En pojke i tolvårsåldern tycker att en bra lärare vet mycket och kan berätta saker utan att ha boken framför sig. Undervisingen blir bättre ifall läraren har ett genuint intresse för ämnet eller med hjälp av tidigare erfarenheter kan berätta någonting relaterat till ämnet. En dålig lärare ger alltför lite läxor.

I vissa fall påverkar även elevens intressen. En elvaårig pojke tycker att läraren är bra då han har roliga gymnastiklektioner. Men är dålig då han har mycket matematiklektioner.

Det verkar vara vanligt med ”favoritelever”. Jag minns bra de lärare som favoriserade elever. Det är sådant man märkte som elev. En flicka i 14-årsåldern har märkt samma sak. Hon tycker att en bra lärare tar hänsyn till alla och låter alla elever få svara, och inte endast ”favoriteleverna”. Dessutom tycker flickan att en bra lärare vet vad hen pratar om och inte är osäker.

En pojke i 14-årsåldern tycker att en lärare skall vara snäll, inte ge för mycket hemläxor och hen skall förklara så man förstår. Pojken tycker en dålig lärare är jättesträng och sådan som inte låter eleverna förklara och berätta.

Efter att jag gått igenom svaren känns det som att jag inte behöver vara orolig över hurdan lärare jag kommer att vara.

Med hjälp av svaren insåg jag att elever prioriterar olika egenskaper hos läraren. Det är eleverna som vet bäst hurdan en bra lärare är, och då är det viktigt att låta eleverna utveckla en som lärare, vi vill ju deras bästa.

Man utvecklas till lärare, det är någonting man växer till och det är en process som kommer att ta tid.

Jutta Maunula

Andra årets klasslärarstuderande

Sofie Lundells första studieår börjar ta slut. Det har varit ett roligt år, tycker hon.

Stort eget ansvar under det första studieåret Skolåret närmar sig sitt slut och för första årets studerande är tiden som ”Gulisar” snart över. Första studieåret kan vara omvälvande på många sätt. Många flyttar bort från hemorten för att studera och många bor också ensamma för första gången. Det tidigare kompisgänget blir utspritt och studierna skiljer sig mycket från det man tidigare varit van med. Det är en tid av stor förändring.

Sofie Lundell studerar första året till klasslärare på fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier i Vasa.

Hon är 19 år och hemma från Kristinestad. Hon upplever sitt första studieår som roligt.

– Det har varit roligt att studera de olika ämneshelheterna eftersom de är så varierande och man får möjlighet att pröva på många olika saker, säger Lundell.

Inblick i olika ämnen Hon anser att det är bra att man i början får pröva på många olika ämnen eftersom man kanske inte vet vad man vill inrikta sig på. När man får pröva på de olika ämnena får man en inblick i dem och har lättare att välja när det blir aktuellt att välja biämnen. Det roligaste med att studera till klasslärare är att studierna är mångsidiga. Lun-

dell säger också att det bästa med att börja studera är att man träffar så mycket nya människor och får nya vänner.

–Vi har bra sammanhållning i vår klass, vilket gör studierna mycket roligare.

Lundell säger också att skolan har motsvarat hennes förväntningar på de flesta plan. Hon nämner att hon ändå hade förväntat sig mera inspirerande föreläsningar och föreläsningar med mera konkret innehåll.

– Det är svårt att veta med vad man ska sammankoppla all abstrakt information när man har så liten erfarenhet av läraryrket, säger Lundell. Studielivet har också motsvarat förväntningarna hittills, – Det finns alltid något evenemang att gå på om man har lust.

Den största utmaningen med att vara första årets studerande på universitet har enligt Lundell varit att ta så stort eget ansvar över sin inlärning jämfört med exempelvis i gymnasiet.

– I gymnasiet fick man väldigt tydliga instruktioner om vad man skulle lära sig, nu måste man själv ta reda på vad som är viktigt, det var svårt i början.

Rutiner utmanande Det var också en utmaning att komma in i rutinerna på universitetet och att lära sig att hitta till alla rum, men Lundell poängterar att när man väl har lärt sig så går det lätt. Hon påpekar också att det var ganska tufft att direkt från att studierna inleddes ha mycket

skolarbeten. Det vore bra för förstaårsstuderande att få tid i början att träffa vänner och bekanta sig med den nya miljön. Hon berättar också att det tog en stund att börja se på de olika skolämnena ur en lärares synvinkel istället för som en elev.

– I början frågade jag mig om man faktiskt ska börja om och läsa alla ämnen igen för fjärde gången, men så blev det nog inte, man ser på skolämnena på ett annat sätt nu.

Ett lättare andra år Lundell tror att allt kommer att gå lättare andra studieåret eftersom man direkt när man börjar har allt det praktiska under kontroll och man vet vad som väntar. Man vet vad man ska satsa på och kan koncentrera sig på det roliga istället för bara praktiska saker. Hon tror också att man kommer kunna satsa mera på studierna eftersom att hon inte behöver lägga energi på att komma in i rutinerna.

Lundell är mycket nöjd med sitt första år på universitetet och tycker om variationen och friheten som universitetsstudierna erbjuder.

Avslutningsvis lyfter Lundell också fram att utbildningen är till stor nytta även om man i framtiden väljer ett annat yrke än lärare just för att den är så mångsidig.

Text: Sabina Heinonen Foto: Sandra Lundell

11

7.5.2015

Elever gillar huslig ekonomi Grundskoleeleverna upplever att undervisningen i huslig ekonomi ökar deras förmåga och förutsättningar att sköta sitt eget välbefinnande Nationella centret för utbildningsutvärdering utvärderade våren 2014 elevernas inlärningsresultat i huslig ekonomi i årskurs 9 inom den grundläggande utbildningen.

Utvärderingen bestod av två delar: ett skriftligt och ett praktiskt prov.

Inga praktiska skillnader Utvärderingsresultaten visar att grundskoleeleverna gillar studierna i huslig ekonomi och har de praktiska arbetsfärdigheter som hör ihop med innehållen i läroämnet.

Eleverna i de finskspråkiga skolorna klarade sig i snitt bättre än de svenskspråkiga skolornas elever i hela provet. Elever vars hemspråk var ett annat än finska eller svenska (andelen av alla 2,1 procent), klarade sig i det skriftliga provet i genomsnitt sämre än de övriga, men i det praktiska provet fanns det ingen statistiskt signifikant skillnad i förhållande till de övriga.

KOLUMNEN LARSMO KOMMUN Söker du efter ditt drömjobb?

Då ska du söka tjänsten som

rektor i Cronhjelmskolan, (åk 7–9) Cronhjelmskolan ligger naturskönt mitt i Larsmo kommun och är en modern och välskött skola, byggd 2001, som präglas av framåtanda och en konstruktiv elevsyn.

Grundpelarna utgörs av en väl utvald personal, mångkunniga elever och samarbetsvilliga vårdnadshavare.

Vi önskar att: Du är en person som vill motivera och engagera och själv aktivt delta i arbetet med utvecklandet av elevernas livslånga lärande.

Du ser fördelarna med ett nära samarbete med kommunens övriga rektorer i åk 1–6.

Du har förmåga att arbeta självständigt, långsiktigt, uthålligt och målinriktat.

Du har god organisationsförmåga med struktur och ekonomi i balans.

Du är en tydlig ledare med naturlig fallenhet för öppen kommunikation med såväl medarbetare som vårdnadshavare.

Behörighetskrav enligt Förordning om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet 14.12.1998/986.

Tillsvidareanställning fr.o.m. 1.8.2015. Prövotid 4 mån.

Ansökan sker via www.ostrobotniajob.fi, där hittar du också mera information om rektorstjänsten, skolan och Larsmo kommun, www.larsmo.fi.

För ytterligare information kontakta bildningschef Carola HolmPalonen, 06-7857235, carola.holm-palonen@larsmo.fi OBS! Sista ansökningsdag måndagen 18.5.2015, kl. 14.00.

Ökar välbefinnandet Eleverna som deltog i utvärderingen upplevde att huslig ekonomi hade ökat deras förmåga och förutsättningar att sköta sitt eget välbefinnande. Sammantaget hade alla elever en positiv inställning till läroämnet huslig ekonomi och flickorna en positivare inställning än pojkarna.

Kuggomskolan stöds av SFV Svenska folkskolans vänner delar ut stipendier och bidrag för 1,3 miljoner euro i år. Pengarna går till både privatpersoner och organisationer. Av de drygt 1 000 ansökningarna beviljades bidrag till ca hälften.

I ett pressmeddelande nämner SFV Kamratförbundet för Kuggomskolan som en av de största bidragsmottagarna. Stiftelsen för Migrationsinstitutet och kulturcentret Hanaholmen får också stora bidrag. (FNB)

Katarina von Numers-Ekman är modersmålslärare och finlandssvensk läsambassadör.

Åbo stads bildningssektor söker

Lektor i kemi, undervisningsskyldighet i fysik eller matematik S:t Olofsskolan har grundläggande undervisning i åk 7-9. För mera information se skolans hemsida http://info.edu.turku.fi/stolof/ Ytterligare information och anvisningar om ansökningsförfarandet: www.turku.fi/lediga_platser Ansökningstiden utgår 18.5.2015 kl.15.00.

Den som väljs bör uppvisa godtagbart läkarintyg och straffregisterutdrag före tillträdandet. Tjänsten besätts tillsvidare fr.o.m.

1.8.2015 med sex månaders prövotid.

Närmare uppgifter ges av rektor Christer Karlsson, tfn 050 432 3662, christer.karlsson@turku.fi

Nomadens rörliga blick I en diskussion härom dagen undrade någon om vi andra hade varit med om en enda lärarfortbildning som lett till något bestående resultat. Det fick mig att fundera över vad som bidragit mest till den lärarkompetens jag besitter i dag, sjutton år efter min första heltidsanställning i en skola.

Vilken betydelse har all fortbildning jag deltagit i haft?

Jag brukar säga att ingen enskild bok har förändrat mig som person, men att jag skulle vara en annan om jag inte läst alla de böcker jag läst. Lite så är det med lärarkurserna också.

För mig kändes ämneslärarstudierna verkligen som något jag skulle komma att ha nytta av. Det berodde till en del på att så lite av mina studier dittills hade haft koppling till en tydlig yrkesidentitet. Att vi skulle ha diskuterat hur man som färdig lärare ska tänka angående fortbildning har jag däremot inget minne av, men fokus låg ju på att komma ut på fältet och se hur långt den didaktiska kunskap man då hade inhämtat skulle räcka.

För en ämneslärare är det ändå studierna i det egna ämnet som ligger som grund för yrkesidentiteten. Samtidigt är en del av stoffet i mina gymnasiekurser i dag sådant som inte alls ingick i mina universitetsstudier på 90-talet. Det gäller förstås det mesta som handlar om medier, ikt och multilitteracitet. Jag hör till den generation som först ett par år in i studietiden började skriva på dator. Mycket av det jag tar in i undervisningen på det här området har jag lärt mig genom försök och misstag. Kunniga kolleger har också visat och förklarat (för övrigt en billig och bra form av fortbildning om den ges tillräckligt utrymme). Den iktfortbildning jag fått har varit till nytta i varierande grad.

Men om jag t.ex. inte hade gått kurser som ”Video i klassen” och ”Digital storytellning” hade verksamheten i mitt klassrum säkert sett lite annorlunda ut. De byggde på att man fick göra själv, en resurskrävande men effektiv fortbildningsform.

En annan viktig bit av min lärarkompetens är förstås klassrumserfarenheten. Den som inga föreläsningar i världen kan ge en. Den som också gör oss lärare till en utmanande målgrupp för fortbildning. För vad kan väl föreläsaren veta om vad som fungerar med just mina elever?

Det finns också en fördom om att lärare på kurs bara vill ha konkreta tips och färdigt material som de kan kopiera upp nästa dag. Men visst vi vill ju också höra om den senaste forskningen, och helst få oss en pedagogisk tankeställare.

För att fortbildningen faktiskt ska leda till något bestående krävs ändå att fler än en person ur kollegiet får delta.

Helst ska alla vara med. Att titta igenom en powerpointpresentation från en föreläsning man inte varit med på leder sällan till att man utvecklar sin undervisning. Att det finns tid att diskutera det man varit med om tillsammans är däremot viktigt.

En mening med att gå på kurs är att för en stund komma ut ur skolvardagens bubbla. Något jag insett under mitt år som läsambassadör på resande fot är hur lite jag vetat om hur fältet ser ut utanför min egen skolas fyra väggar.

Den brittiske reseskildraren Bruce Chatwin lär ha sagt att nomadens blick alltid är rörligare än den bofastes. Och bofasta är just vad vi blir när vi jobbar länge på samma skola.

Fortbildning är ett sätt att undvika att fastna med blicken.

Men då ska vi alltså gärna ha med oss våra kolleger på vandringen.

12

7.5.2015

Skolorna får inte reduceras till labb för diverse projekt

En jämlik utbildning för alla har varit en självklarhet som garanterat våra barn och ungdomar en god språngbräda in i livet. Kommer det att vara så även i fortsättningen?

Hösten 2016 kommer den nya läroplanen för den grundläggande utbildningen att träda i kraft. Det innebär stora förändringar i såväl ämnen som sättet att se på lärande och undervisning.

För att skolorna hösten 2016 ska kunna ta i bruk den nya läroplanen krävs en säker, tillräcklig och långsiktig finansiering av den grundläggande utbildningen i vårt land. Då kommunernas egenfinansiering av undervisningen inte ökar i takt med kraven, så håller skolorna på att bli beroende av utomstående och statlig projektfinansiering för att kunna utföra

sina uppgifter.

Skolorna får inte bli laboratorier, där olika aktörer som fått en extern finansiering utför kartläggningar och projekt som tyvärr ofta dör ut eller lämnar få spår efter sig i skolans verksamhetskultur. I denna projektiver är det viktigt att öppna ögonen i den egna skolan och konstatera att det sker en skolutveckling varje dag i alla våra skolor. En duktig lärare eller rektor är aldrig nöjd med nuläget utan planerar och utvecklar sin verksamhet hela tiden. Tyvärr hör man ofta att man är emot skolutveckling om man inte är med i dessa nya projekt eller nätverk.

Kommunerna kan inte i framtiden förvänta sig att den grundläggande utbildningens finansiering sköts genom årliga kortsiktiga ex-

terna finansieringsmodeller utan utbildningsanordnarna måste ta sitt eget ansvar. Vi alla måste signalera till våra beslutsfattare att garantera oss en grundfinansiering som möjliggör den goda verksamhet som finns i våra skolor Skolorna, oberoende av stadier eller placering, ska garanteras tillräcklig finansiering för att de skall kunna sköta den läroplansenliga verksamheten. För mig är högklassig och avgiftsfri utbildning den viktigaste förutsättningen för att alla ska ha jämlika möjligheter att klara sig i livet.

Nicke Wulff

Rektor och vice ordförande i FSL-fullmäktige

Kom ihåg barnens rätt till skydd i mediekontakterna Medierna är i olika former närvarande i barnens och de ungas dagliga liv. De följer medierna och producerar också själva aktivt medieinnehåll. Att berätta om barns och ungas angelägenheter är en väsentlig del av redaktionernas arbete, och de har också rätt att få sin röst hörd i medierna.

– Därför är det viktigt att lärare, daghemspersonal, idrottsföreningarnas representanter och andra personer och myndigheter som har med barn och unga att göra förhåller sig positiva till samarbete med medierna, säger Opinionsnämnden för massmedier (ONM) i ett ställningstagande.

ONM är ett självregleringsorgan som förläggarna och journalisterna grundade år 1968. Dess uppgift är att tolka god journalistisk sed samt försvara yttrande- och publiceringsfrihet.

Opinionsnämnden för massmedier får ständigt in nya klagomål som gäller publicitet i fråga om barn. Därför har rådet ansett det nödvändigt att ge en principförklaring med vissa riktlinjer för regler om barn. Samtidigt vill rådet rikta redaktionernas uppmärksamhet på barnets särställning ONM fastslår att man inte behöver dra sig för att samarbeta, eftersom redaktörerna är bundna av de etiska reglerna i branschen.

De har också särskilda skyldigheter gentemot minderåriga enligt Journalistreglerna och bilagan till reg-

lerna, som har samma tyngd. Dessutom ska man komma ihåg att alla punkter i Journalistreglerna också gäller hur barn och unga framställs och behandlas i medierna.

Journalistreglerna har vid många medier preciserats med redaktionernas egna etiska regler, som är mer detaljerade än Journalistreglerna. Opinionsnämnden för massmedier anser det viktigt att alla medier kompletterar Journalistreglerna med egna regler som också gäller minderåriga. Rådet uppmanar medierna att lägga ut tilläggsreglerna på sina egna webbplatser.

Vidare uppmanar rådet medierna att vid behov kontrollera att vårdnadshavarna gett tillstånd till intervjuer med och fotografering av 7–14-åringar, med undantag för offentliga evenemang eller situationer. För barn som inte fyllt 7 år behövs alltid vårdnadshavarens tillstånd. 15-åringar har vanligen rätt att själva bestämma om sina framträdanden i offentligheten.

Ansvaret för vad som publiceras ligger ändå alltid hos redaktionerna, som är bundna av punkt 30 i Journalistreglerna, enligt vilken allt offentligt material inte nödvändigtvis är publicerbart.

Barnet har rätt till en egen åsikt. Även när initiativet till ett framträdande i medierna kommer från vårdnadshavarna, eller när de samtyckt till det, är det bra att fråga vad barnet själv tycker. Dessutom

ska redaktören försäkra sig om att minderåriga förstår följderna av mediepublicitet. Huvudansvaret ligger alltid hos redaktionerna, eftersom inte heller föräldrarna alltid kan veta hur publiciteten påverkar barnen och de unga.

Barnet har en särskild rätt till skydd av privatlivet. Opinionsnämnden för massmedier uppmanar redaktionerna att vara försiktiga och påminner om att uppgifter som hör till barns privatliv kan utnyttjas för personlig, ekonomisk eller annan vinning.

Barn och unga har både yttrande- och åsiktsfrihet, men också rätt till skydd. Ibland saknas grund för att publicera material där barn kan identifieras. Till exempel i samband med skakande nyheter kan barnet ta skada av att hela namnet publiceras. Innan namn eller andra identifikationsuppgifter om minderåriga publiceras i sådana sammanhang ska redaktionen överväga om grunden för publicering är hållbar. Även välmenande publicitet kan till exempel leda till mobbning och diskriminering.

Det är också bra för redaktionerna att känna till de centrala internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. Redaktionella beslut om publicering ska dock i sista hand fattas enligt de principer som anges i Journalistreglerna.

Kaffekalas på Stafettkarnevalen Kom ihåg att heja på FSL på Stafettkarnevalen. Vi bjuder lärare och rektorer på kaffe och säsongens FSLgrej. Skolidrottsförbundet SFSI står för bullarna. Kom ihåg att ta med dig ditt FSL-medlemskort. Du hittar oss i vårt vita kalastält i tältbyn intill huvudentrén.

C-E Rusk

ÅRGÅNG 41 (122). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. UTGIVARE Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. REDAKTION Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, besöksadress Magistratsporten 2, 00240 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, 050 516 06 75, e-post carl-erik.rusk[at]fsl.fi.

REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

Hemsida www.fsl.fi/lararen Nättidning issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). ANNONSPRISER 3,10 euro/spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 73 euro, 1/2 år 41 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. KSF Media Ab, 2015.