Läraren 10 2014

1894–2014

120

år

Helena Forsgård

17.4.2014 Nr 10 Kandidatduo levererar bloggar Kandidatduellerna börjar vara förbi, men konkurrensen om ordförandeposten i FSL fortsätter. Nina Eriksson-Holmström och Christer Holmlund skriver bloggtexter med fokus på ordförandekampen på FSL:s hemsida, alltså www.fsl.fi. Inläggen har visat sig vara populära. Kolla alltså Ninas och Christers tankar om bl.a facklig verksamhet och jämlikhet.

I maj planeras en chatt, där medlemmarna kan ställa frågor till kandidatduon i realtid.

Gymnasiet illa ute

Regeringen planerar att skära ner gymnasieutbildningens kostnader med 170–200 miljoner euro fram till år 2017. Jämfört med finansieringen år 2013 handlar det om att 25–30 procent av pengarna hotar försvinna.

– Nedskärningarna äventyrar uppdateringen av utbildningen fram till 2020-talet, säger Otto Ahoniemi, ordförande för finska gymnasistförbundet SLL, Atso Taipale, ordförande för organisationen Pro Lukio jämte Jukka O. Mattila, ordförande för närgymnasieföreningen Suomen Lähilukioyhdistys.

I ett gemensamt upprop påminner de om att utvecklingen av gymnasieutbildningen i själva verket kräver tilläggsresurser. I uppropet försvaras också ungdomarnas rätt till gymnasieutbildning på eller nära hemorten.

Budgetramar öppnar för lärarutbildning Regeringen har slagit fast ramarna för statsbudgeten samt planen för de offentliga finanserna för 2015–2018. Samtidigt preciserade regeringen det strukturpolitiska programmet.

Centrala åtgärder inom undervisningsoch kulturministeriets förvaltningsområde är en höjning av läropliktsåldern och åtgärder för att lösa upp högskolornas anhopningar av ansökningar. En del av dessa pengar är tänkta att användas för att utveckla den svenska lärarutbildningen.

Syftet är att tillfälligt öka antalet nybörjarplatser inom högskoleutbildningen med ca 3 000 platser år 2014–2016. Tilläggsplatser anvisas framtidsbranscher jämte branscher, där det råder brist på arbetskraft. Satsningen väntas generera tilläggskostnader om ca 123 miljoner euro under åren 2014–22.

ÅA och HU utreder lärarutbildningen

Uppdämt behov av specialundervisning – In med mer specialpedagogik för alla blivande lärare! Oavsett vilken nivå eller vilket ämne man har borde man ha mer och bättre kunskaper eftersom problemen ökar och finns överallt, säger Ann-Christina Kjeldsen, specialklasslärare inom Norra Ålands skoldistrikt, nämare bestämt Godby. Läs mera om henne och specialundervisningen på Åland på sidan fyra.

Åbo Akademi och Helsingfors universitet utreder möjligheterna att starta en svensk klasslärarutbildning i Helsingfors. Det kom Åbo Akademis rektor Jorma Mattinen och Helsingfors universitets prorektor Pertti Panula överens om i början av april.

Mattinen säger att Åbo Akademi tar ansvar i frågan med eller utan Helsingfors universitet.

– Vi utreder alla alternativ, säger Jorma Mattinen. (FNB)

2

17.4.2014

Ny lärarutbildning:

ledareN

Är bästa stället den bästa lösningen?

Chefredaktör Carl-Erik Rusk.

Tunnelseende Man må kalla den lärar- eller vikariebrist, men faktum är att många elever speciellt i huvudstadsregionen undervisas av obehöriga krafter. Det är inte liktydigt med katastrof; i många fall handlar det om duktiga och kompetenta personer med akademiska studier bakom sig.

Behörighetskraven är emellertid rigida. Det är litet som med graviditet. Antingen är man gravid eller så inte.

Det finns ingen halv behörighet. Bra så, eftersom behörighetsvillkoren utgör en central kvalitetsfaktor i utbildningssystemet.

Diskussionerna om lärarbristen speciellt i huvudstadsregionen har varit spretiga och också FSL har utpekats som en bov i dramat. Det kan knappast ses som särskilt överraskande, eftersom vi talar om Svenskfinland där fackliga frågor i regel inte står högt i kurs.

FSL är ett fackförbund, vars kärnverksamhet heter intressebevakning. FSL finns till för att försvara medlemmarnas intressen och kämpa för drägliga löne- och anställningsvillkor. Det upplevs som stötande av vissa aktörer med förkärlek för tunnelseende.

Dan Johansson, ordförande för FSL i snart 16 års tid, antecknade nyligen vissa centrala resonemang om tillgång och efterfrågan i denna tidning. Arbetsmarknaden utgör inte ett undantag från andra marknader, utan principen om tillgång och efterfrågan måste gälla också här.

Läraren kunde i slutet av fjolåret berätta om att förskollärare kan förhandla sig fram till högre löner än gymnasielärare i Stockholmsområdet. Orsaken är enkel: det finns en skriande brist på behöriga förskollärare, medan läget är mera stabilt i gymnasierna.

Lönebildningen är för all del annorlunda i Sverige än i Finland, men exemplet berättar åtminstone i klartext om hur dagens arbetsmarknad i många avseenden fungerar.

Helsingfors saknar behöriga svenska lärare och Niclas Grönholm, chef för det svenska skolväsendet, uttryckte sin oro och irritation i Hufvudstadsbladet den 24 januari 2014. Hans recept lyder ökad svensk lärarutbildning.

Grönholm jämte andra koryféer i huvudstadsregionen riktar villigt kritikens udd speciellt mot Åbo Akademi, som har ansvar för den svenska lärarutbildningen. Men däremot är det sämre ställt med förmågan att se sig själv i spegeln och fråga: vad kan jag göra?

Det är alltså talande att Grönholm viftar bort argumentet om höjda lärarlöner. ”Lärarna på finska sidan accepterar inte att Helsingfors stad betalar de svenska lärarna bättre löner”, säger Grönholm i intervjun.

Påståendet är förbluffande och självfallet felaktigt. Lärarna på finska sidan har föga att skaffa med eventuella extra lönepåslag till de svenska lärarna. Bristen är större på svenskt håll och i linje med principen om tillgång och efterfrågan borde detta självfallet ses i lönerna i svenska skolor.

Inom lönepolitiken talar man om löneglidningar, vilket avser lönepåslag utöver de nivåer som anges i kollektivavtalen. Lärarnas avtalssystem har öppnats med lärarfacket OAJ:s goda minne uttryckligen med tanke på just möjligheterna till löneglidningar. Så det vore direkt förryckt ifall finska lärare skulle ha något emot att arbetsgivaren lägger fräscha pengar på bordet i syfte att rekrytera behöriga lärare på svenskt håll.

Lärarbristen i speciellt huvudstadsregionen har många aspekter. Geografin utgör en aspekt, men arbetsmarknadsaspekten är faktiskt mycket viktigare.

När den stora grundskolekonferensen i utbildningsstyrelsens regi utmynnade i en partidebatt om den finländska skolan år 2020 var det dessvärre redan rätt glest i salongen. En blygsam mängd twitterinlägg projicerades i realtid på väggen bakom debattdeltagarna.

Det blev tal om vilka undervisningsämnen som kommer att förekomma i skolan år 2020. Eftersom det bara är sex år dit blev kontentan att det förmodligen är samma ämnen som nu som finns på schemat.

– Men den nya tekniken kommer att kräva sitt av framtidens skola, påpekade Carl Haglund, ordförande för Svenska folkpartiet.

– Kanske vi kommer att tänka på ett annat sätt än i ämnen, funderade han.

Och fortsatte: – Språken kommer dock att vara viktiga. Vid sidan av EUvalet kommer undervisningen av landets två språk att vara ett stort tema i vårens politiska diskussion.

Satu Haapanen, socialdemokratisk riksdagsledamot, slog ett slag för kunskap i problemlösning.

– Skolan bör lära eleverna att koncentrera sig på det som är viktigt.

Inrikesminister Päivi Räsänens specialmedarbetare Niklas Andersson från Kristdemokraterna i Finland ansåg att de basämnen vi har

nu också behövs framöver.

– Den sociala kompetensen kommer att bli betydelsefullare, framhöll han som sin åsikt.

– I dagens värld av Twitter och Instagram kan behövas kunskap i hur andra människor skall bemötas, sade han.

Ilkka Kantola, SDP, hakade på och menade att det första mediet en treåring av idag får kontakt med är en pekdator.

– Jag trivs själv inom de sociala medierna. Varje människa är idag en publicist, det är revolutionerande.

Diskussionen kom in på undervisningen och användandet av digitala hjälpmedel. Carl Haglund konstaterade att ifall alla elever i framtiden skall ha en egen pekdator, blir det dyrt.

– Men att lära ut ett mediekritiskt tänkande kostar inte pengar.

Ilkka Kantola framförde att språkinlärningen mår bra av att påbörjas tidigt.

– Också det andra inhemska kunde påbörjas litet tidigare i skolan, sade Kantola.

– Mycket tidigare, inflikade Haglund rappt.

Kantola såg detta som litet problematiskt eftersom den totala mängden undervisning då skulle öka.

– Den får gärna öka, menade Haglund.

– Det är en svår politisk fråga, konstaterade för sin del Ilkka Kantola.

Kimmo Sasi från Samlingspartiet, som på grund av sin grava försening tilldelats en kvarsittning av diskussionsledaren Ted Urho, ansåg att man nog kunde börja läsa svenska i finska skolor på åk 2.

– Men det kräver resurser, sade Sasi.

Niklas Andersson undrade om man i framtiden kanske skulle tillbringa längre tid i skolan och på det sättet få tid för ett digrare innehåll.

Den aktuella frågan om den svenska lärarutbildningen i vårt land berördes med argument som tidigare upprepats. Kimmo Sasi påpekade att de familjer som är tvåspråkiga gärna har sina barn i en svensk skola.

– Den dagen folk börjar tycka att lärarna i de svenska skalorna inte är tillräckligt kompetenta är det slut på finlandssvenskheten också, dundrade han.

Någon fast åsikt om lärarutbildningsfrågan hade han inte.

– Kanske Helsingfors är det bästa stället för en utbildning, men om det är den bästa lösningen vet jag inte.

Tom Ahlfors

OAJ efterlyser bred rörelse som vill rädda utbildningen – Borde man satsa mera på ledarskapet i skolorna? Skolledarna kunde ges mera tid och utrymme för att utveckla andan i skolorna.

Positiva attityder och känslan av att jobba tillsammans bär långt.

Jag talar överhuvudtaget för flit och klara mål också inom utbildningen. Idag tas allt för mycket för givet.

Statsminister Jyrki Katainen (saml) halkade in på skolledarnas utmaningar, då han talade vid lärarfacket OAJ:s storevememang ”Pelastetaan koulutus” (Rädda utbildningen!), som ordnades i Helsingfors den 9 april. En publik på över 400 personer fick höra Katainens synpunkter på utmaningarna inom undervisningen och fostran.

Katainens synpunkter var delvis defensiva, eftersom han leder en regering som drastiskt har skurit ner resurserna inom nära nog alla utbildningssektorer.

– Vi har väldigt svårt att förstå att just utbildningen och undervisningen drabbas av de allra hårdaste nedskärningarna. OAJ utmanar alla medborgare att verka för utbildningen, så att den blir ett ledande tema i följande riksdagsval, sade Olli Luukkainen.

Han är nyligen hemkommen från nyzeeländska Wellington, där

det för fjärde gången ordnades en internationell toppkonferens inom utbildningsområdet. Det handlar om en konferens för bl.a. undervisningsministrar, men också lärarfackliga ledare från länder som har presterat goda resultat i PISA-undersökningar. Länder som klättrar uppåt i rankingen är också inbjudna.

Luukkainen berättade om hur det finländska PISA-undret har väckt ett stort intresse under tidigare kongresser. Nu fick de dramatiska nedskärningarna i vårt land mycket uppmärksamhet.

– På andra håll i världen gör man satsningar på utbildningen, men hos oss gör man nedskärningar. Framgång i olika internationella jämförelser är verkligen ingen självklarhet. Och högklassigt kunnande är mer än någonsin tidigare en central framgångsfaktor, sade Olli Luukkainen.

Luukkainen uttryckte sin förvåning över att politikerna verkar ointresserade av nedkörningen av utbildningen, som emellertid upplevs som en väldigt central verksamhet av medborgarna. Han talade för att en helhetssyn på utbildningen och fostran, så att beslut rörande olika områden står i samklang med varandra.

Jyrki Katainen talar också för en helhetssyn, men då tänker han i första hand på samhällsekonomin och dess problem.

– Inom den offentliga ekonomin hör precis alla områden samman. Nedskärningarna berör alla sektorer. Vi måste få till stånd ett stopp på den ökande skuldsättningen i rask takt. Om besluten inte skulle tas nu, utan skjuts framåt med ett par år, skulle nedskärningarna bli ännu större. Vi tar itu med problemen i motsats till många andra länder, sade Katainen.

När det sedan gäller kritiken mot nedskärningarna inom utbildningen försvarar Katainen sig med att politikerna har försökt göra dessa så skonsamma som möjligt genom att i första hand inrikta sig på strukturerna, alltså bl.a. läroanstaltsnätet. Allt handlar emellertid inte om nedskärningar, utan samtidigt görs insatser i syfte att slå vakt om och stärka kvaliteten.

– Regeringen vill bl.a. satsa på grundskolan, som ju har en central roll i den nationella utbildningspolitiken, moderna lärmiljöer och mångsidiga språkstudier, sade Katainen.

C-E Rusk

3

17.4.2014

ORDförord

Skolbibliotekarier kastar in handduken

Nationell skam Efter att själv ha gått igenom regeringens strukturprogram och hört experter uttala sig kan jag inte längre hålla mig.

Jag måste ge utlopp den frustration jag känner. Landets regering håller på att köra ner vårt utbildningssystem. Det som framstått som Finlands stolthet under senare år kommer inte att bestå om det går så som våra högsta politiska beslutsfattare har tänkt sig.

Egentligen är det väl så att de inte alls har tänkt på följderna av sina beslut. Vid en paneldebatt för några veckor sedan medgav försvarsminister Haglund att man i regeringen inte egentligen funderat på värdefrågor, utan enbart sett till hur stora summor man kan ”spara”. Mest utsatt är andra stadiet och den fria bildningen.

Några exempel på hur det kan gå framför jag här. Det finns tankar om att ingen kommun ska få bedriva gymnasieutbildning om det inte finns minst 500 studerande i kommunen. Min hemkommun Raseborg med nästan 30 000 invånare har i dag tre gymnasier med tillsammans knappt 500 studerande. Förlorad rätt att ha gymnasium i framtiden kan det bli frågan om, om man inte lägger beslag på någon grannkommuns gymnasium. I framtiden ska gymnasiernas antal vara under 200 i hela landet.

Svenskfinlands gymnasier är små. Var finns de då?

Resultatfinansiering ska bli de kvarvarande gymnasiernas melodi, trots att statens ekonomiska forskningscentral VATT anser detta vara vansinne. Vidare vill regeringen att alla ska klara gymnasiet på tre år. Inga pengar ska längre ges för längre studier. Våra specialgymnasier, t.ex. det idrottsinriktade gymnasiet i Vörå, kommer att råka i stora svårigheter om detta blir verklighet. Dubbelexamen blir i praktiken omöjlig eftersom tre år ofta är för kort tid att hinna med både yrkessidan och gymnasiet.

Regeringen vill sänka behörigheter och genom att räkna in skolgångsbiträden vid sammansättningen av klasserna slopas stadgandena om vissa gruppstorlekar.

De svagaste får betala genom att grupperna blir större.

Regeringen tror sig spara ca tio miljoner, vilket motsvarar ungefär 160 speciallärare.

För snabbare genomströmning vill regeringen tidiga-

relägga ansökningen till II stadiet, vilket gör att eleverna i nian ska vara klara att välja kanske redan på hösten och då måste de också få sina betyg. Vad ska de sedan göra under vårterminen?

Detta är bara ett axplock av vad våra politiker satt i gång. Ytterst få toppolitiker av typen riksdagsledamöter har överhuvud ifrågasatt eller ens kommenterat vart vi är på väg. Om de inser vart det bär och ändå tiger är de fega. Även om det inte förstår så går det inte att säga: Förlåt dem, ty veta icke vad de göra.

Var finns motståndet mot detta rivningsraseri som regeringen Katainen sysslar med? Både statsministern och finansministern har sagt att regeringen satsar på innehållet och inte på väggarna, men i verkligheten är det nog kreditvärderingsinstitutens AAA-klassificering som går före allt annat. O, dessa fantastiska beslut landet till fromma!

Jag ser dystert på framtiden och särskilt på att ingen vågar kliva fram och säga sanningen. Det regeringen sår nu, skördar barnen i form av minskad kunskap och kompetens, utslagning och missanpassning i det land som år 2020 skulle vara världens kunnigaste.

Dan Johansson är ordförande för FSL.

C-E Rusk

Har den lokala lärarföreningen haft något för sig?

Eller har det hänt något annat, som är värt att noteras under Lokaltrubriken? Notismaterial kan sändas till C-E Rusk (carl-erik.rusk[at]fsl. fi) och Tom Ahlfors (tom.ahlfors[at]fsl.fi).

I Kristinestad tvingas elever, föräldrar, lärare och rektorer se fram emot en rörig höst ifall permitteringsplanerna verkställs, omtalar Syd-Österbotten den 2 april. Situationen i Kristinestad är märklig, eftersom det kan gå så att stadens permitteringsplaner kan gälla endast personalen inom det svenska bildningsväsendet.

Sektorerna har ålagts att skära ner kostnaderna och svenska bildningsnämnden har lyckats till en del, men når inte fram. Och då kan de svenskspråkiga lärarna och rektorerna drabbas av permitteringar i nio dagar.

Marina Grindgärds, ordförande för Kristinestads lärarförening och rektor för Lappfjärds skola, är uppgiven. Hon har permitterats två gånger tidigare och räknar med en ”hemskt rörig höst”.

På Åland mår många flickor i högstadiet dåligt, omtalar Nya Åland den 1 april. Tidningen har tagit

sig en titt på hur eleverna mår mot bakgrunden av enkätundersökningen Hälsa i skolan på Åland 2013.

Hela 30 procent av flickorna i åk 8 och 9 upplever sin hälsa som medelmåttig eller dålig. Enkäten speglade åsikterna hos 300 elever av bägge könen. Det är fråga om såväl fysiska som psykiska besvär.

I Karleby har Kyrkbackens skola evakuerats pga. den dåliga inomhusluften, omtalar svenska.yle.fi. den 25 mars. Allt som packas ner ska rengöras noga, och inget mjukt får följa med från Kyrkbacken. Suddgummi och vanligt papper lämnas kvar. Alla kläder ska tvättas i 60 grader så att de inte kan dra med problemen till den nya fastigheten.

Symptomen hos lärare och elever i Kyrkbackens skola var så allvarliga att staden Karleby inte ens väntade på provsvaren. Problemen med inomhusluften var så akuta att skolan måste utrymmas med kort var-

Nordisk Skolebibliotekarforening NSF lägger ner sin verksamhet. Styrelsen för den nordiska skolbibliotekarieföreningen NSF beslöt i februari att upplösa föreningen fr.o.m.

1.5.2014.

Föreningen har varit verksam sedan år 1976 och Finlands svenska lärarförening har understött verksamheten genom att stå för rese- och mötesutgifter för Finlands representant.

Under senare år har Carola Sjöblom från Pedersöre suttit i NSF:s styrelse. Anledningen till beslutet är sviktande ekonomi på grund av färre medlemmar och Danmarks Skolebibliotekarers beslut att lämna NSF. Föreningen har bl.a. ordnat konferenser, så att Finland var värdland år 2009. Avsikten var att ordna en konferens på Färöarna i sommar, men den avlystes pga. av för få anmälningar. Och nu läggs alltså föreningen ner.

Nuvarande styrelsemedlemmar har meddelat att de åtar sig att jobba för fortsatt samarbete via t.ex. ett Nordplusprojekt. FSL:s styrelse förordar fortsatt verksamhet genom t.ex. Nordplusprogrammet och vid behov bistå med understöd, dock så att åtagandet från förbundets sida inte utvidgas från nuvarande omfattning.

Skolbibliotekariekonferensen blir alltså inte av, men däremot nog den traditionella nordiska sommarkursen, som ordnas av Nordiska lärarorganisationers samråd NLS. Kursen har i år lärarprofessionalism som tema och den ordnas i Bålsta i Sverige den 1–5 juli.

Stipendier, som täcker kursavgiften, beviljades av FSL:s styrelse till Anna Wahren-Cederberg från Borgå, Maria Järf från Närpes och Katri Vepsä från Lojo.

Till kursen väntas över 120 lärare från hela Norden.

FSL:s förtjänsttecken i silver beviljades till Bernice Qvarnström för en lång och förtjänstfull verksamhet som lärarnas förtroendeman i Korpo, senare Pargas.

sel. Skolarbetet fortsätter i gamla handelsskolan på Vingesgatan.

I Lovisa upphör utbildningen vid Kuggomskolan i Axxells regi vid årsskiftet, men planerna på Kuggomskolans nya liv är i full gång, omtalar svenska.yle. fi. den 1 april.

Styrgruppen för projektet siktar på att under vårens lopp grunda en stiftelse.

Tanken är att börja planera en litet försiktig verksamhet nästa år och sedan gå vidare, säger utredningsmannen John Stenberg.

Efter att en stiftelse har grundats startar en officiell insamling. Stenberg tror att det är ganska många i regionen som vill dra sitt lilla strå till stacken. Större finansiärer kontaktas personligen.

I Kronoby höjer nya datorer motivationen i Småbönders skola, omtalar Österbottens tidning den 3 april. Alla 22 elever har fått varsin dator, som har finansierats av Ut-

bildningsstyrelsen, kommunstyrelsen, byalaget och skolans Hem- och skolaförening.

– Eleverna får inte leka med appar eller spela spel på sina datorer. De ska lära sig att skriva, säger rektor Camilla Vesala.

På Åland ökar antalet sökande enligt prövning år för år. Det gäller sökande till Ålands gymnasiums yrkesgymnasiums allmänna program, omtalar Nya Åland den 3 april.

Inför hösten söker 44 elever i åk 9 studieplats enligt prövning. Det innebär att dessa under våren prövas både praktiskt och teoretiskt innan de kan beviljas studieplats.

– Förutsättningarna är väldigt olika i en och samma undervisningsgrupper med både studiesvaga studerande och målinriktade studerande som avlägger dubbelexamen, säger rektor Inger RosenbergMattsson.

Finlands Svenska Lärarförbund FSL Järnvägsmannagatan 6 00520 HELSINGFORS www.fsl.fi tfn 020 749 54 60 E-post till anställda: fornamn.efternamn@fsl.fi Medlemmarna ombeds i första hand vända sig till den egna lokala förtroendemannen i frågor som rör bl.a. löne- och anställningsvillkor.

Förbundsordförande Dan Johansson, tfn 020 749 54 70 Förbundssekreterare Christer Holmlund, tfn 020 749 54 65 Ombudsman Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Förbundsekonom Agneta Roine, tfn 020 749 54 66 Informatör Martina Landén-Westerholm, tfn 020 749 54 63 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64 Arbetslöshetsärenden och frågor rörande t.ex. alterneringsledighet sköts av Lärarnas arbetslöshetskassa, www.opetk.fi Tfn 09 2294 4100.

A-kassans telefontider: måndag till torsdag kl. 9–15.

Grundlig information om arbetslöshetsskydd, beräkningen av inkomstrelaterade dagpenningar m.m. på Arbetslöshetskassornas samorganisations hemsida www.tyj.fi Kontaktuppgifterna rörande tidningen Läraren finns på sista sidan.

Nästa nummer av Läraren utkommer den 8 maj.

4

17.4.2014

Stort sug efter specialpedagogik

Ann-Christina Kjeldsen brinner för sitt jobb som specialklasslärare.

– Ett viktigt arbete som gör skillnad och som ger resultat på lång sikt, säger hon. Men bristen på speciallärare/specialklasslärare är stor på Åland.

B

ehovet av specialundervisning ökar, men samtidigt är specialklasslärare och speciallärare en eftertraktad grupp på Åland. I de två skoldistrikten på fasta Åland är åtta tjänster lediganslagna men endast en formellt behörig har sökt.

Landsbygdskommunerna på den åländska huvudön, i dagligt tal kallad fasta Åland, är indelade i två skoldistrikt – Norra Ålands och Södra Ålands skoldistrikt. I varje distrikt finns en högstadieskola och i varje kommun minst en 1–6-skola.

Södra Åland har även Träningsundervisningen som är gemensam för hela distriktet och där går elever, som har någon form av utvecklingsstörning, hela sin skolgång.

Just nu är 23 elever inskrivna i Träningsundervisningen och där arbetar sex speciallärare.

Blivit svårare Med alla inräknade, även Träningsundervisningen, har Södra Åland 20 tjänster som antingen specialklasslärare eller speciallärare. Just nu är 16 av dem tillsatta med formellt behöriga lärare. Fyra innehas av utbildade klasslärare som fått ett förordnande för ett år åt gången.

– De fyra tjänsterna är på nytt lediganslagna inför höstterminen och vi har många sökande, dock ingen med formell behörighet, säger P-O Friberg, skoldirektör vid Södra Ålands högstadiedistrikt.

Han tillägger: – Vi strävar till att få behöriga lärare på alla tjänster men det har med åren blivit svårare att få tag på speciallärare.

Hans kollega vid Norra Ålands högstadiedistrikt, Mathias Eriksson, är i nästan samma sits – fyra lediga tjänster som speciallärare

men endast en formellt behörig som sökande.

– Behovet av specialundervisning har ökat markant under de tre-fyra senaste åren. Allt fler, i synnerhet pojkar, har koncentrationssvårigheter och därmed svårare att hänga med i de allmänna lärokurserna. Men det finns även andra orsaker. Vi var utan skolpsykolog under några år vilket ledde till ett uppdämt behov som märks nu när den tjänsten tillsatts, säger han.

Hör till vardagen P- O Friberg säger samma sak.

Behovet ökar hela tiden. Antalet elever som behöver specialundervisning har nog fördubblats under de senaste 20 åren och det har lett till ett annat synsätt i distriktet: – Tidigare löste vi varje svårighet för sig och anställde speciallärare eller elevassistenter när problem uppstod. I dag anser vi att det är normalt att elever har problem och har anpassat organisationen efter detta. Elever med svårigheter hör till skolans vardag och vi diskuterar ofta olika modeller för att hantera frågorna.

Distrikten har inga särskilda morötter att locka med för att få fler att utbilda sig till speciallärare eller specialklasslärare.

– Vi kan inte bekosta enskilda lärares utbildning och det är heller ingen garanti för att de väljer att jobba hos oss om vi skulle göra det, säger Mathias Eriksson.

– Vi försöker göra det lättare för lärare att kombinera jobb med fortbildning så till vida att vi beviljar dem ledigt för de studiedagar de behöver på annat ort, säger P-O Friberg.

Saknar skolpsykolog Siv Fogelström är föreståndare för en av skolorna i den åländska skär-

gården, Föglö grundskola med 57 elever på årskurserna 1–9. I skolan finns speciallärare som har hand om all samordnad specialundervisning – totalt 24 timmar i veckan.

– Vi försöker fördela resurserna så gott det går inför varje termin.

Visst skulle det vara bra med ännu fler timmar, eftersom behovet bara tycks öka, men jag tror inte att vi kan räkna med ökade resurser för specialundervisningen nästa år.

Trots allt har vi det ganska bra ställt i och med att vi har en behörig lärare på posten, säger Siv Fogelström.

I Mariehamn med cirka 1000 elever i tre skolor, två 1–9-skolor och en 1–16 skola, finns totalt nio tjänster som speciallärare/specialklasslärare. Samtliga är besatta med behöriga.

– Vi har haft turen att ha en fast stab under många år. Jag anser att antalet speciallärare räcker till men det skall heller inte minskas. Däremot har vi ett annat stort problem.

Vi har två tjänster som skolpsykologer men ingen är besatt. Vi försöker köpa in tjänster men det är inte heller så lätt. Men andelen elever med sociala problem och med psykisk ohälsa ökar, säger Christer Svedmark som är utbildningschef i Mariehamn.

Hamnade rätt Ann-Christina Kjeldsen är en av specialklasslärarna inom Norra Ålands skoldistrikt. Hon arbetar vid Godby högstadieskola. Hon utbildade sig till speciallärare på 1980-talet, men inte i första hand för att jobba som en sådan utan för att få bättre verktyg för att hantera specialbehov i sitt klasslärarjobb.

– Men jag blev så intresserad under utbildningens gång att jag insåg att jag hamnat helt rätt. Det handlar, säger hon, om att hitta

just det inlärningssätt som passar en enskild elev. En elev kan ha kämpat och kämpat med ett ämne år efter år utan att ha knäckt koden. Men när undervisningen ges på deras nivå och på ett sätt som passar dem kan polletten trilla ner.

– Det är enormt stort att få vara med när en elev lär sig ”det omöjliga” – att få se hur han eller hon växer med sin kunskap och får ett ökat självförtroende. Det som driver mig är att varje ung människa ska hitta sin plattform i livet, säger Ann-Christina Kjeldsen.

Just nu har hon tio elever i årskurserna 7–9 som har tre eller flera ämnen med anpassad lärokurs. Därtill har hon några elever i enstaka ämnen.

– Mitt mål är alltid att varje elev successivt ska kunna integreras i den vanliga klassrumsundervisningen. Det händer inte så ofta men väl någon gång. Det optimala är att hitta en nivå som passar varje elev men som samtidigt är en utmaning för honom eller henne.

Vad krävs?

Fler borde utbilda sig till speciallärare för att täcka morgondagens behov. Vad krävs av eventuella aspiranter enligt Kjeldsen?

– Uthållighet, tålamod, envishet och flexibilitet. Det är också bra att vara strukturerad och fokuserad. Det handlar om att flytta gränser, ingenting är omöjligt men det kan ta lite längre tid. För dem som älskar att undervisa är det ett givande jobb och man får se skillnad över tid.

Ann-Christina Kjeldsen själv går ständigt vidare. Av bara farten avverkade hon en licentiatavhandling och är i dag doktorand.

På fritiden tränar hon till nästa maratonlopp.

– Det handlar om precis samma saker som för mina elever – att

flytta fram sina gränser, att göra lite mer än man trodde var möjligt.

Jag vill lära mig något nytt hela tiden och samma tänk kör jag med mina elever. Strukturera och klara av små bitar i taget!

Hon har en önskan vad gäller dagens lärarutbildning: – In med mer specialpedagogik för alla blivande lärare! Oavsett vilken nivå eller vilket ämne man har borde man ha mer och bättre kunskaper eftersom problemen ökar och finns överallt. Jag är dock glad över att vi har en engagerad och pågående diskussion kring dessa frågor i vårt lärarrum.

Tre steg kommer Trestegsstödsreformen, som införts på fastlandet, är på kommande även på Åland. Ett förslag till skrivning, som ska ingå i läroplanen, skickas på remiss under våren. Bo Nygård, överinspektör vid utbildningsbyrån vid Ålands landskapsregering, säger att det handlar om att skapa en tydligare ansvarsfördelning, något som efterlysts från fältet.

– Nu kan det skilja sig från kommun till kommun hur ärendena hanteras. En praktisk skillnad är att mer ansvar än tidigare läggs på skolans ledare, säger Nygård.

På rikshåll har lärare klagat över att reformen lett till mer administrativt arbete.

– Syftet är givetvis att det ska bli bättre än i dag men arbetet med en läroplan är ständigt pågående, inget är hugget i sten. Det nya, som prövas, kan alltid förändras, säger Nygård.

Text och foto: Helena Forsgård

5

17.4.2014

Christina Nygren-Landgärds, prorektor vid Åbo Akademi, är glad över att ämneslärarutbildningen får en egen linje nästa år. Det bidrar till att höja läraridentiteten för ämneslärarstuderande, säger hon.

Ny struktur för ämneslärare:

Identiteten stärks från början Pedagogiska och didaktiska studier fördelat under hela studietiden. Skapandet av en starkare läraridentitet direkt från början.

Prorektor Christina Nygren-Landgärds ser många fördelar när ämneslärarutbildningen får en egen linje vid Åbo Akademi nästa år.

Den 1 januari 2015 omorganiseras fakulteterna vid Åbo Akademi. Den största förändringen är att fakulteterna minskar till fyra som är fakulteten för humaniora, psykologi och teologi, fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier, fakulteten för samhällsvetenskaper och ekonomi samt fakulteten för naturvetenskaper och teknik.

Utbildningarna uppdateras och omformas samtidigt.

Gällande lärarutbildningen kommer det att finnas utbildningslinjen för klasslärare, utbildningslinjen för barnträdgårdslärare, utbildningslinjen för speciallärare och utbildningslinjen för ämneslärare jämte en linje för allmänpedagogik och vuxenpedagogik, som inkluderar utbildningen av yrkeslärare.

– Vi är mycket glada över den här reformen och jag ser enbart fördelar med att ämneslärarutbildningen får en tydligare utbildningsstruktur, säger Christina NygrenLandgärds.

Nygren-Landgärds, första prorektor vid ÅA, har lett arbetsgruppen som har planerat den nya ämneslärarutbildningen. En utbildning som hon hoppas att kommer att ha stor betydelse för utexamineringen av ämneslärare i framtiden.

– I dag är det vanligt att ämnesstuderande inte reflekterar så mycket över läraralternativet när de antas. Det är något som mognar under studietiden och en del väljer att studera pedagogik först som andra eller tredje alternativ.

Stärkt motivation – Många väljer alltså pedagogiken och möjligheten att bli ämneslärare som en reservutbildning och en del potentiella ämneslärare försvinner till näringslivet, säger NygrenLandgärds.

Under ämnesstudierna kommer det pedagogiska blocket på sextio studiepoäng som en särskild del och kontakten med läraryrket ofta först under de sista studieåren. Studerandena kommer med andra ord i kontakt med den tillämpade pedagogiken och ämnesdidaktiken i ett sent skede av studierna, vilket har nackdelar.

– Jag tror att motivationen för läraryrket stärks om studerande direkt från början vet att de ska bli lärare. Har man målet klart för sig ökar intresset för att utbilda sig till lärare.

– Här kommer den omstrukturerade ämneslärarutbildningen in i bilden, säger hon.

Starkare läraridentitet Genom att lägga om utbildningen är målet att få en större andel studerande som redan från början vet att de ska bli lärare.

-Det tror vi stärker läraridentiteten som börjar byggas upp från början och inte i ett senare skede under studietiden. På så sätt är ämneslärarstuderandena hela tiden medvetna om det pedagogiska och didaktiska stoffet i relation till huvudämnet som de studerar, förklarar hon.

Reformen innebär att de pedagogiska studierna går parallellt med ämnesstudierna.

De pedagogiska studierna för lärare omfattar sextio studiepoäng och inleds redan under det första studieåret.

– Som studerande vid ämneslärarutbildningen tar man del av pedagogiska studier parallellt med studierna i ämnet under alla studieår. Det här ökar medvetenheten om pedagogik och didaktik under hela utbildningen på ett bättre sätt än i dagens läge, säger hon.

Och fortsätter: – På det här viset kommer ämneslärarstuderande att hela tiden ha elevens bästa i åtanke och börja tänka pedagogiskt. På så sätt kan studerandena också hela tiden reflektera hur kunskapen i ämnet bättre kan läras ut.

Nygren-Landgärds poängterar att det fortfarande även är möjligt för ämnesstude-

rande att först i ett senare skede inrikta sig på läraryrket.

– Vi stänger inte möjligheten att välja pedagogiska studier först i slutskedet. Studerande har – precis som nu – möjlighet att läsa pedagogiska studier för lärare t.ex. under det sista året. På så sätt har vi kvar en andra chans, säger hon.

Rekommenderad studiegång Det nya programmet ger möjlighet att studera två ämnen som man ska bli lärare i direkt eller så att man inleder med det ena först och det andra senare.

– En studerande ska i högre grad än nu kunna välja vilket annat undervisningsämne förutom huvudämnet som man vill ha i sin examen så att de nya lärarna skapar sin egen profil. På det viset är det nya systemet friare.

– För att underlätta för studerande kommer vi att ha en rekommenderad studiegång som gör det lättare att planera studierna.

Det tror jag kan öka genomströmningen och ha en direkt effekt på lärarsituationen i Svenskfinland, säger hon.

Men vad innebär det nya upplägget för ämnesstuderande i Åbo? Enligt NygrenLandgärds kommer de inte att behöva spendera mer tid i Vasa utan kan fortsätta som tidigare.

– De fortsätter som hittills med studier i huvudsak i Åbo men vi kommer också att ordna gemensamma föreläsningar med studerande i Vasa. Det går att ordna med modern teknologi och ingen behöver flytta på sig fysiskt.

Hon hoppas att omstruktureringen ska leda till närmare kontakt över ämnesgränserna. Oavsett om man studerar religion, matematik, språk eller slöjd ska alla ämneslärare vara tillsammans i de pedagogiska studierna för lärare på kandidatnivån. Samtidigt ska de pedagogiska studierna genom hela studierna bli mer ämnesnära och konkretiserade än idag.

– Teambyggandet börjar direkt och det tror jag är viktigt med tanke på när de ut-

examineras och börjar arbeta som lärare. Jag tror ämneslärarutbildningen bidrar till att trösklar försvinner mellan de olika ämnena och att nya ämneslärare känner en större gemenskap direkt, säger Nygren-Landgärds.

De enda ämnesutbildningarna som idag är placerade i Vasa är textilslöjd, teknisk slöjd och huslig ekonomi. Att ämnena ifråga har varit placerade i Vasa har haft många pedagogiska fördelar. Med tanke på att Nygren-Landgärds är professor i slöjdpedagogik har hon tagit vissa idéer från den utbildningen.

– På grund av min bakgrund har jag alltid sett fördelar att kombinera ämnen och pedagogik direkt från början. Jag har velat vara med och förändra systemet i tjugo år men först nu blev det möjligt i och med att hela Åbo Akademi omstrukturerades.

– Det har varit en stor utmaning men arbetet har fungerat mycket bra med tanke på att ämneslärarutbildningen är bred och mångfasetterad. Hela 29 personer från olika ämnen är representerade i arbetsgruppen, säger hon.

Kan öka söktrycket Enligt henne har responsen varit positiv och hon tror också att ämneslärarutbildningen kommer att kunna locka fler studerande i och med att den kommer att lyftas fram på ett annat sätt i marknadsföringen.

– Tidigare hamnade ämneslärarutbildningen i skuggan och många sökande till olika ämnen visste knappt att det är möjligt att bli lärare. Men nu tror jag att antalet sökande kommer öka till lärarutbildningarna ytterligare.

Det återstår att se om ett år när det nya nationella antagningssystemet träder i kraft.

I samband med reformen bildas också en ny utbildningslinje för ämneslärare i hälsokunskap i Vasa, i samhällslära i Vasa och Åbo och i geografi i Åbo.

Text och foto: Christoffer Thomasfolk

6

17.4.2014

Föräldrar vill se mera delaktighet

KOLUMNEN Tom Ahlfors är redaktör på tidningen Läraren.

Nästan hälften (49,1%) av föräldrarna tycker att föräldrarnas möjlighet att ta del av skolans verksamhet är ganska liten. Det framgår ur Hem och skolas färska föräldraenkät, vars centrala resultat offentliggjordes i början av april.

Av föräldrarna tycker 23,6% att skolan och hemmet samarbetar för lite. Doktorand Cilla Nyman, som har hållit i undersökningen, berättar att föräldrar till barn i låg-

stadiet i många avseenden tycks vara mera nöjda med skolan och med samarbetet mellan hem och skola än de föräldrar som har barn i högstadiet.

Förbundet Hem och Skola har valt Heidi Harju-Luukkainen till förbundsordförande för 20142016. PeD Harju-Luukkainen är en ofta anlitad expert i utbildningsfrågor. ”Min erfarenhet visar att enga-

gemang och intresse från föräldrars sida har en positiv inverkan på barnens skolgång. Därför var det naturligt att tacka ja till uppdraget att lotsa Förbundet Hem och Skola”, säger Heidi Harju-Luukkainen.

Hon efterträder som ordförande Corinna Tammenmaa.

C-E Rusk

Tarja Halonen lyfte fram kvinnorna

Debattglatt På försättsbladet i en roman jag nyligen började läsa finns ett citat ur Dantes gudomliga komedi: ”Helvetets mörkaste platser är reserverade för dem som förhåller sig neutrala i tider av moralisk kris.”

Jag hade slagit mig ner efter lunchbraxen för att koppla av med min litteratur, men hur det var sökte sig mina tankar i det här skedet till den pågående diskussionen om lärarutbildningens placering och omfång. Nu vill jag inte gå så långt som att säga att läget i den är moraliskt på något sätt diskutabelt. Det jag fäster mig vid är den glada diskussionen som pågår. Det är trevligt att folk inte sitter neutrala och tysta utan vill ventilera sina åsikter, på olika plan, i diskussioner kring kaffebordet, i tevedebatter och på insändarsidor både i tryckta medier och på internet.

Det är inte så gott att veta vad som är på gång bakom kulisserna då saker och ting avhandlas och bestäms. Faktum är dock att det faktiskt lär finnas nya statliga pengar för att utveckla den svenska lärarutbildningen i vårt land och för att öka antalet nybörjarstudieplatser inom den. Är det Åbo akademi som också i fortsättningen skall handha all lärarutbildning på svenska i vårt land? Skall ÅA ordna en utlokaliserad utbildning i Helsingfors för att råda bot på lärarbristen där? Bör detta ske i samarbete med Helsingfors universitet?

HU vill uppenbarligen inte så väldigt gärna samarbeta med ÅA utan har sökt sig andra samarbetspartners utomlands, i Stockholm för att vara exakt. Yle har frågat prorektorn vid Stockholms universitet Hans Adolfsson som är övertygad om att den gemensamma satsningen på lärarutbildning i Helsingfors blir av. HU:s kansler Thomas Wilhelmsson twittrar för sin del förra veckan: ”På Stockholms unis styrelsemöte: positiva kommentarer om den strategiska utbyggnaden av samarbetet med Helsingfors uni”.

Detta torde gälla också annat samarbete än uttryckligen lärarutbildningen.

Helsingfors universitet och Åbo akademi har emellertid också träffats och ätit lunch tillsammans. ÅA:s rektor Jorma Mattinen kommenterar inget i detalj utan säger att saken utreds och att man tar den på allvar.

Prorektor Pertti Panula vid HU som blivit en synlig mediefigur i detta sammanhang säger att Helsingfors universitetet redan har rätten att utbilda lärare, något särskilt tillstånd för att göra det på svenska behövs inte. Ej heller kräver en svensk lärarutbildning styrelsebeslut, utan ärendet kan skötas av tjänstemännen. Också Panula säger att alla alternativ är öppna.

En del debattörer håller hårt på de regionala aspekterna och vill inte urholka den svenska lärarutbildningen genom att spjälka upp den på två högskolor. Andra säger att det redan finns en tillräcklig mängd lärare i Svenskfinland, bristen på dem i södra Finland går att avhjälpa med pengar. Det finns de som säger att Åbo akademi utan vidare har ensamrätt på att anordna lärarutbildning på svenska, andra igen framför att det inte är så. En av dem är av förståeliga skäl dekanus för beteendevetenskapliga fakulteten vid HU, Patrik Scheinin.

Den här livfulla debatten får mig långsökt att tänka på en annan – ofta citerad – rad ur Dantes komedi: ”I, som här inträden, låten hoppet fara!”

Så långt ska vi ändå inte gå. Vi ska inte sjunka in i hopplöshetens brännande avgrunder, men gärna fortsätta vara aktiva och diskutera och debattera.

Det är inte så gravallvarligt. Inte gör det någonting om vi anses vara knutpatrioter eller ha storhetsvansinne, så länge vi samtalar.

När det gäller frågan om lärarutbildningen verkar det som om ingen kan ha rätt eller fel. Vi ska stöta och blöta och ge utrymme för varandra.

Flera hundra år efter Dante lär Voltaire ha sagt: Jag delar inte dina åsikter men jag är beredd att dö för din rätt att uttrycka dem.

Tids nog får vi se hur det blir.

– Skolan är det samma som lärarna, sade president Tarja Halonen, då hon i början av april talade inför lärarnas världsorganisation Education Internationals (EI) kvinnokonferens. Konferensen, som var det andra av sitt slag, lockade omkring 400 deltagare från EI:s medlemsorganisationer.

Halonen var en av huvudtalarna på konferensen.

President Halonen betonade utbildningen betydelse för samhällsutvecklingen, jämlikheten mellan könen och de mänskliga rättigheterna. Halonen lyfte särskilt fram lärarfackens roll och betydelse i fråga om att utveckla

utbildningen.

Tema för konferensen, som ordnades i irländska Dublin, var ”Från ord till handling”. Diskussionerna fokuserade på kvinnornas ställning i utbildningen och i lärarnas fackliga sammanslutningar. Flickornas rätt till utbildning utgör ett tyngdpunktsområde i EI:s verksamhet.

Mari Koli sköter förlaget och Stefan Kajanus läromedlen Fil.lic. Mari Koli har utnämnts till verkställande direktör för till posten som vd för förlaget vid Schildts & Söderströms. Koli tillträdde den första april 2014. Hon fortsätter också som ansvarig förläggare för allmän litteratur.

Koli efterträder som förlagschef Barbro Teir, som har sökt sig tillbaka till tidningsvärlden som vd för KSF Media.

– Min vision är ett tvåspråkigt förlag som professionellt och med glädje och energi arbetar för att stärka den finlandssvenska bokutgivningen, både allmän litteratur och läromedel. Samtidigt vill jag

att vi också i framtiden öppnar oss mot det finska Finland med en starkt finskspråkig utgivning som stöder och berikar vår förlagsprofil, säger Mari Koli.

Mari Koli arbetade tidigare som lektor och forskare i litteraturvetenskap vid Helsingfors universitet. Åren 2002–2005 var hon anställd vid Söderströms förlag och åren 2008–2012 som litterär chef och vice verkställande direktör vid Schildts förlag. Efter fusionen mellan de båda förlagen år 2012, har Koli varit vice verkställande direktör och ansvarig förläggare.

Styrelsen har också utsett ekon.

mag. Stefan Kajanus till ny vice verkställande direktör för Schildts & Söderströms. Han tillträder den första april 2014. Han kommer också att tillträda tjänsten som läromedelschef den första augusti 2014. Han efterträder Marianne Peltomaa, som går i pension.

Kajanus har arbetat över 12 år på olika direktörsposter inom mediabranschen för Alma Media. Åren 2012–2014 har han varit försäljningsdirektör.

FSL är minoritetsägare i förlaget.

C-E Rusk

12.4.2014–24.1.2016

UPPLEV RÖRELSEGLÄDJE TILLSAMMANS! I den fartfyllda utställningen kan ni bygga, röra er, spela och bolla tillsammans.

Tillägsinformation och bokningar: www.heureka.fi/skolor koulutiedottaja@heureka.fi

BARNENS HEUREKA

7

17.4.2014

ÅA värd för konferens om jämlikt lärare

Specialpedagogiken vid Åbo Akademi i Vasa står värd för den 17:e nationella forskarkonferensen om inlärning. Konferensen På väg mot ett jämlikt lärande ordnas i Vasa vid Pedagogiska fakulteten den 23–24 maj 2014. Det är första gången konferensen ordnas i Vasa, de tidigare konferenserna har ordnats av de universitetsanknutna forskningscentren inom lärande vid Åbo universitet, Jyväskylä universitet och Helsingfors universitet.

Eftersom Pedagogiska fakulteten år 2014 firar sitt 40-års jubileumsår och ämnet specialpedagogik dessutom firar magisterutbildningens 25-års jubileum år 2014, är tidpunkten mycket lämplig för konferensarrangemang. Specialpedagogiken vid Åbo Akademi ordnar konferensen i samarbete med bl.a. Vasa universitet.

Huvudtemat för den första konferensdagens plenarföreläsning är undervisning och inlärning i språkbadsklasser. FD Marina Bergström föreläser om läs- och skrivsvårigheter hos elever i språkbad under den första dagen.

Den andra dagens huvudföreläsning har temat matematiksvårigheter.

Anmälningar om deltagande tas emot till den 28 april. Deltagaravgiften är 50 euro. Närmare information om dagarna och programmet hittas på http://blogs.abo.fi/optutk2014/.

Isländsk gymnasiestrejk avblåst När ”Snäckan” på Lagmans skolgård i Jakobstad göts, fick personalen se till att ingen elev efterlämnade fotspår i betongen eller blev fastmurad, säger Mikael Fröjdö, vicerektor för skolan.

Fin skolgård på gott och ont Ett föräldrastyrt projekt ledde till att Lagmans skola i Jakobstad fick en ny skolgård. Visst blev den dyr, men den är fin och användbar.

Fullt ut har dock utomhuspedagogiken inte implementerats i vardagen, berättar vicerektor Mikael Fröjdö.

Skulle vi stå där Lagmans skola i Jakobstad idag har sin skolgård och året vore säg 1910, stod vi i en parkanläggning av brittiskt snitt, med grusgångar, välansade buskar och formklippta träd, samt en omtumlande blomsterprakt. Så heter också stadsdelen där skolan står fortfarande London.

Skolgården är inte fy skam idag heller. Bakom den gård som eleverna idag leker på och tillbringar sina raster på finns ett projekt som för ca tio år sedan igångsattes av skolans Hem och skola-förening och som med hjälp av främst EUunderstöd och understöd från fonder och stiftelser roddes iland med stor hjälp av staden, skolan och föräldrar och elever. Det slutliga priset blev sexsiffrigt.

På Utbildningsstyrelsens grundskolekonferens i början av april berättade Lagmans skolas vicerektor Mikael Fröjdö om projektets olika skeden. Den bakomliggande tanken med det lilla seminarium som han framträdde på var utomhuspedagogik i närheten av skolan.

– Jag trodde aldrig någonsin att jag skulle stå och berätta om skolgårdsprojektet, medger Fröjdö och tillägger att hans tjugofyra år som lärare främst handlat om musik.

För Fröjdö är problemlösningen viktig i undervisningen. Han arbetar med ämnesövergripande lärandestrategier.

– Jag undervisar utgående från en rubrik. Jag säger ”Koka en fisksoppa” men jag ger inte receptet, illustrerar han sitt värv.

Nåväl. Den parkliknande skolgården försvann under det förra

millenniets sista sekel och blev en stor grusplan mitt i centrum av staden och med ett stort cykelskjul. Så såg den ut tills hem och skola-föreningen beslöt att något måste göras för att gården skulle bli snyggare och finare. Så startade Skolgårdsprojektet.

Den anlitade arkitekten tog sig an arbetet och det ordnades workshopar för att eleverna skulle få ett ord med i laget och efter nogsam planering inleddes de praktiska arbetena.

Mikael visar en bild av hur den s.k. Snäckan tar form på gården.

Det är en snäckformad konstruktion gjuten i betong som idag tjänar som samlingsplats där alla elever, d.v.s. drygt 200 stycken, ryms på en gång.

– Jag brukar ta ut ett el-piano då vi sjunger in våren, berättar Mikael.

– När Snäckan göts var det en utmaning att se till att ingen elev lämnade sina fotspår i betongen.

Eller blev fastmurad!

En annan del av den nya gården kallas Masken och där kan klasserna ha egna odlingar. Problemet med odlingarna var vem som skulle sköta dem under sommaren.

– Det var i ett skede tal om att vi lärare kunde göra det under sommarlovet, men jag är facklig representant på skolan så jag sade stopp, säger Mikael.

Vidare finns en bollplan.

– På bollplanen installerades två breda plank som skulle tjäna som mål, men det som nu är fotbollsmål är utrymmet mellan planken, berättar Mikael och tillägger att de

flesta slagsmål på gården sker vid bollplanen, varför ett utökat antal rastvakter har varit befogat.

Allt är inte guld som glimmar Mikael Fröjdö är inte idel solsken när det gäller skolgården, han säger rent ut att han inte kan märka spår av elevernas åsikter från de anordnade workshoparna i den färdiga gården. Och den pedagogiska biten är det litet si och så med också.

– Vi lärare var inte så inblandade i utformningen, det var det estetiska som gällde. Men nu skulle jag nog ha lärarna mera som utgångspunkt.

– Det känns litet som om gården är planerad von oben, ur arkitektperspektiv. Helt pedagogiskt är det inte, vi har inte riktigt talat samma språk, säger Mikael Fröjdö.

Det är skäl att mera ta det pedagogiska i betraktande, tycker han och poängterar att barnperspektivet aldrig får släppas när det gäller en skolgård.

Personalen har fått skolgårdsprojektet upp i halsen efter tio år av planering, byggnation och fortbildning, upplever Mikael.

– Vi har skolgårdskrapula, formulerar han.

Utomhuspedagogiken har inte heller fullt ut implementerats i vardagspedagogiken.

– Vi har kunskapen att använda gården, men inte orken.

Text och foto: Tom Ahlfors

De isländska gymnasieskollärarnas strejk är avblåst sedan statliga arbetsgivaren och lärarfacket KI antog ett förhandlingsresultat, som senare godkändes. Strejken berörde ca 1 800 lärare och skolledare. Strejken pågick i tre veckor.

Lärarna krävde ett rejält lönepåslag, som skulle lyfta lärarnas löner till samma nivå som andra statligt anställda akademikergrupper. Arbetsgivaren ville å sin sida se över lärarnas arbetstidsarrangemang i 31 gymnasier och tekniska skolor.

Parterna kunde enas om ett tudelat avtal, som omfattar traditionella löneförhöjningar jämte förhöjningar som är knutna till en ny evalueringsprocedur för lärarnas arbete. Avtalet tar också hänsyn till de ändringar som kommit till på grund av den nya lagen för gymnasier och tekniska skolor från 2008.

Lärarna har årsarbetstid. Uppdelningen av olika arbetsuppgifter ändras och avtalet innebär att lärarna förbinder sig att förlänga skolåret med fem dagar. Denna detalj underställs emellertid medlemsomröstning i början av år 2015.

Lönerna höjs stegvis med sammanlagt 23,8 procent fram till början av år 2016.

C-E Rusk

Lagen om grundläggande utbildning är föråldrad

Det sker förändringar i lärandet hos barn och unga som inte tagits i betraktande vid uppgörandet av läroplaner, hävdade professor Jouni Välijärvi vid forskningsinstitutet för utbildning vid Jyväskylä universitet, då han talade vid OAJ:s framtidsseminarium ”Rädda utbildningen!”

– Det är omöjligt för skolor och utbildningsanordnare att tillräckligt snabbt och effektivt kunna reagera på förändringar i kunskapskraven som ställs på unga.

Välijärvi vill öppna lagen om grundläggande utbildning för att finna en lösning. Riksdagens och regeringens sakkunskap är inte tillräcklig då man tvistar om läroämnen och timfördelning.

– Riksdagen borde fastslå endast allmänna ramar och målsättningar för utbildningen. Utbildningsstyrelsen och utbildningsanordnarna kunde däremot rätt fritt bestämma om enskilda ämnens timantal.

Det är dock allt skäl att vinnlägga sig om att upprätthålla respekten för lärarnas professionalitet.

– Läraren är absolut den viktigaste resursen också för grundskolan på 2050-talet, sade Välijärvi.

Tom Ahlfors

RE-NA-TA 15.5.2014–4.1.2015 Biskopsgatan 17 20500 Åbo Öppet ti–sö 11–16 och ons även 18–20 www.sibeliusmuseum.abo.fi /sibeliusmuseum Photo: Engeström & Tervo

8

17.4.2014

Det osynliga fackfolket De finländska fackförbunden har åtminstone 75 000 medlemmar, som har svenska som modersmål. Men särskilt synliga är dessa svenskspråkiga medlemmar inte. Varför?

Frågan tillägnades intresse på den stora finlandssvenska kryssningen, som bl.a. hade Akava som medarrangör. Akava är för all del ett undantag, eftersom akademikercentralen faktiskt har en finlandssvensk ordförande i Sture Fjäder.

– Omkring sju procent av medlemmarna i Akavas medlemsförbund är svenskspråkiga.

Då talar vi om ca 32 000 medlemmar, omtalade Mats Nyman, chef för samhällsfrågor vid Akava, som ledde arbetsmarknadsseminariet i samband med kryssning.

Fackentralen FFC och tjänstemannacentralen STTK har vardera ca 21-22 000 svenskspråkiga medlemmar, enligt Statistikcentralens uppgifter.

I panelen medverkade SFP:s ordförande, försvarsminister Carl Haglund, FSL-ordföranden Dan Johansson och Susanna Ginman, chef för ledar- och debattredaktionen vid Hufvudstadsbladet.

– Vi är ju ett undantag, såtillvida att i FSL brottas vi inte med språklig problematik.

Allt går på svenska, sade Dan Johansson.

Carl Haglund upplyste för sin del att han länge har varit medlem i Finlands ekonomförbund. Men det betyder för all del inte han som partibas synligt lyfter fram löntagarfrågor. Mats Nyman, som själv är aktiv i SFP, stod för det omdömet och Dan Johans-

son och Susanna Ginman delade hans åsikt.

– SFP har mycket att vinna på att höja sin löntagarprofil. Många svenskspråkiga löntagare röstar ju på SFP, sade Susanna Ginman.

Dan Johansson, som också har hunnit med att vara aktiv i SFP på lokal nivå, stod för den krassa bedömningen att lön- och arbetstidsfrågor inte står högt i kurs i finlandssvenska sammanhang. Som FSL-ordförande sätter han ju ner en hel del tid på att träffa folk i olika sammanhang och sammansättningar.

– Helst ska man inte lyfta fram löner och anställningsvillkor. Dessa två ting kan förliknas vid något som katten har släpat in. Men som facklig lärarbas är jag förstås inte tyst, utan jag lyfter envist fram just dessa frågor. Å andra sidan har FSL en bred agenda; vi talar inte endast om löner och arbetstid, utan deltar aktivt bl.a. i den utbildningspolitiska debatten, sade Johansson.

Mats Nyman stod i princip för samma analys.

– I Svenskfinland ser man inte nödvändigtvis facklig aktivitet som ett plus. Snarare stämplas fackaktiva som kommunister.

– Det gäller speciellt facklig aktivitet i FFC-förbund, inflikade Dan Johansson.

Men man kan också vända på steken.

Finlandssvenskarna är väl företrädda i t.ex. många Akava-förbund och modersmålet upplevs knappast som en belastning. Men så är det inte nödvändigtvis på annat håll.

– Jag har fått uppfattningen att det inte är

Mats Nyman, chef för samhällsfrågor vid akademikercentralen Akava, berättade om många ”osynliga” finlandssvenska fackmedlemmar.

comme-il-faut att öppet ange att man stöder SFP i FFC-förbunden, sade Carl Haglund.

– Det har säkert stämt, men också FFC håller på att ändras. Det finns ingen återvändo, sade Susanna Ginman och tänkte på den hegemoni som SDP och Vänsterförbundet länge stod för i många FFC-förbund.

Under senare år har t.ex. Samlingspartiet och Sannfinländarna gärna profilerat sig som löntagarförbund. Inte helt utan framgång. SFP håller dock alltjämt en låg profil i löntagarfrågor.

Text och foto: C-E Rusk

Resurser också för F-6 Kerstin Sandén är ny medarbetare i Resurscentret för matematik, biologi och teknik i skolan. Tillsammans med klasslärarna Anna Karin Jern och Ann-Catherine Henriksson bildar hon trion som skall bilda en resurs för lärare och elever också i årskurserna F-6. De tre nya skall inspirera klasslärarna i deras arbete i ämnena matematik, biologi, geografi, fysik, kemi och miljö- och naturkunskap.

Resurscentret för matematik, naturvetenskap och teknik i skolan har stött undervisningen i årskurserna 7 – 9 och gymnasiet redan under flera år.

Kerstin Sandén jobbar som klasslärare för en klass åk 3-4 vid Vasa övningsskola.

Hon blev tillfrågad om hon ville bli resurslärare inom centrets satsning på klasslärarna och tackade ja. Hon har läst matematik som biämne eller specialiseringsämne som det hette då hon studerade.

– Det är ett ämne som jag tyckt om att undervisa i och att handleda studerande i.

Jag har också hållit kurser på PF för klasslärarstuderande i matematikens didaktik.

Nya modeller bra Det är ju också didaktiken som är i centrum då det gäller att inspirera kollegerna ute på fältet, berättar Kerstin.

– Som lärare når man inte alla elever med samma metod. Det är bra med varierande

andra, säger Kerstin.

Morfis kod

Kerstin Sandén vill inspirera och motivera sina kolleger inom matematiken.

arbetssätt.

På Resurscentrets hemsida www.skolresurs.fi har klasslärarna fått en egen avdelning där innehållet hela tiden utökas. Det går också bra att komma med åsikter och bidrag till dessa. På sidorna finns information om

aktuella kurser och övriga händelser samt material för undervisningen i dessa läroämnen. Som diskussionsforum erbjuder centret även Facebook-gruppen RC klasslärare samt e-postlistan dynamo@skolresurs.fi.

– Här kan lärarna tipsa och inspirera var-

Nyligen lade hon upp lärarmaterial på centrets sida. Det handlar om något som heter Morfis kod som består av fem stycken 13 minuter långa filmer om matematik. Det är lekfulla program för åk 3–6. Programmen innehåller problemlösning och förklarande fakta och finns på vetamix.net. Lärarmaterialet för varje program innehåller en sida med tidsangivelser när man som lärare kan pausa filmen och aktivera eleverna samt kopieringsunderlag för liknande övningar som barnen i filmen utför.

Den 2–3 juni ordnar Resurscentret en kurs i fysik och kemi för klasslärare, ”Ställa frågor till naturen”. Platsen för sommarkursen är Pedagogiska fakulteten i Vasa. Anna Gunnarsson från science centret NAVET i Borås leder en workshop under kursen, som varvar teori med praktik. Tema för de övriga workshoparna är Leksaker, Fysik och kemi i parken samt Frågor till en potatis.

Resurscentret har varit verksamt många år och finansieras av ett flertal stiftelser, fonder och utbildningsanordnare samt Utbildningsstyrelsen.

Text och foto: Tom Ahlfors

ÅRGÅNG 40 (121). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. UTGIVARE: Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60, telefax (09) 142 748. Hemsida www.fsl.fi REDAKTION: Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors. CHEFREDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, 050–5160675, e-post carl-erik.rusk[at]fsl.fi. REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040–503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). ANNONSPRISER: 2,60 euro/spalt­mm, fyrfärg 3,05 euro/spaltmm, PRENUMERATION: 1/1 år 73 euro, 1/2 år 41 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. KSF Media Ab, 2014.