Läraren 1 2015

Page 1

Årgång 41 (122) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Tom Ahlfors

15.1.2015 Nr 1 Extra stöd för mindre grupper Undervisnings- och kulturministeriet har delat ut ca 15 miljoner i statsunderstöd till totalt 172 utbildningsanordnare för att minska undervisningsgrupperna inom den grundläggande utbildningen. Av dessa är 12 privata utbildningsanordnare och 5 svenskspråkiga. Understödet delas ut för andra gången år 2014. I början av året delades 60 miljoner ut i samma syfte. Summan som nu delas ut baserar sig på regeringens tilläggsbudget. Statsunderstödet kan användas endast för lärares lönekostnader, för att anställa flera resurslärare eller för att grunda nya undervisningsgrupper. I första hand kan en lärare anställas för grupper med över 25 elever. Finansieringen bör returneras till undervisnings- och kulturministeriet om man har beslutat att öka undervisningsgrupperna under 2014–2015 jämfört med tidigare år. Anordnare av utbildning rapporterar om hur pengarna använts till ministeriet i mars 2016.

Över 5 000 FSL-medlemmar Finlands svenska lärarförbund hade vid årsskiftet 5 051 medlemmar. Jämfört med situationen ett år tidigare kunde FSL notera en minskning om 38 medlemmar. 82 medlemmar var arbetslösa vid årsskiftet. Feminiseringen av läraryrket fortsätter med oförminskad takt. 75,5 procent av medlemmar är av kvinnligt kön, medan männens andel är 24,5 procent. Lärarfacket OAJ hade vid årsskiftet 121 033 medlemmar, vilket motsvarar en smärre ökning jämfört med året innan.

Stramt år väntas i kommunerna

Gränslöst i Uganda De kommande fem månaderna tillbringar klasslärare Helena Sandberg i Uganda som volontär utsänd av Lärare utan gränser. Läs om hennes tankar inför resan på sidan 5.

I fjolårets sista nummer av Läraren berättades om arbetskraftsminister Lauri Ihalainens syn om att permitteringar är att föredra framför uppsägningar. Uppsägningar av anställda är i regel slutgiltiga, medan permitteringar trots allt innehåller ett hopp om bättre tider. Så fungerar det åtminstone inom industrin. Om det inte finns en efterfrågan, så måste personalkostnaderna bantas. Antingen genom permitteringar eller uppsägningar. Inom kommunsektorn finns det en stadig efterfrågan på service, men problemet ligger i att det fattas pengar. Då gäller det att få ner kostnaderna. Kommunala sektorn undgick inte uppsägningar i fjol, rapporterar Kommunarbetsgivarna KT. Personalutgifterna minskade med i snitt två procent i fjol, visar en undersökning som KT utförde i månadsskiftet november-december. Minskningen av personalutgifterna väntas fortsätta i år. Kommunerna och samkommunerna förbereder sig på att spara in ca 2,3 procent av personalutgifterna. Utredningen visar att nära nog alla kommuner och samkommuner dras med stram ekonomi.


2

15.1.2015

ledareN Chefredaktör Carl-Erik Rusk.

Nej till sparavtal Inga sötebrödsdagar är i sikte inom den kommunala ekonomin. Kommunerna och samkommunerna drog åt svångremmen i fjol och bantningskuren fortsätter i år, framgår det ur en enkät som har utförts av Kommunarbetsgivarna KT. Kommunala sektorn sysslar i de flesta fallen med nödvändig service till medborgarna och därmed talar vi om en personalintensiv verksamhet. När kostnaderna ska minskas riktas blickarna alltså mot personalen. KTenkäten visar att de kommunala arbetsgivarna räknar med att minska personalkostnaderna med ca två procent i år. Det finns olika sätt att få ner kostnaderna. Kommunerna har endast i sista hand tagit till uppsägningar. Visstidsanställda har visserligen känt av de dåliga tiderna, då deras anställningar inte har förlängts. Men de direkta uppsägningarna har varit rätt få. Många kommuner kommer sannolikt också i år att kalla personalens representanter till samarbetsförhandlingar. I förhandlingarna dryftas olika sätt att få ner kostnaderna. Ofta har kommunens representanter lyft fram möjligheten att byta en del av semesterpenningen mot ledig tid. En annan variant av dessa s.k. sparavtal är att överenskomna löneförhöjningar eller utbetalningen av semesterpenningen framskjuts till en senare tidpunkt. En del personalgrupper har varit beredda att svälja olika sparavtal i första hand för att trygga arbetsplatserna. För lärarnas, och andra akademiskt utbildade gruppers del gäller emellertid linjen om att sparavtal, som sänker lönerna, inte kan godtas. Lärarnas talan förs på lokal nivå av Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU. Lärarfacket OAJ är den största medlemsorganisationen i FOSU, som redan för flera år sedan enhälligt slog fast att lokala avtal som sänker lönerna inte godkänns. Beslutet om att säga nej till lönesänkningar har inte ifrågasatts under de gångna åren och gäller alltså alltjämt. Det finns en stabil grund för den fackliga linjen. Om man ser på problematiken med lärarögon kan man utgå från att utbildning och undervisning utgör kärnverksamhet för kommunerna. En verksamhet, som dessutom tryggas med stöd av speciallagstiftning. I lagstiftningen talas om elevernas ovillkorliga rätt till läroplansenlig undervisning och trygg skolmiljö. Detta förutsätter att lärare är på plats i skolan. Ett eventuellt byte av en del av semesterpenningen mot ledig tid betyder för skolornas del att undervisningsgrupper blir för stora eller att lärare förväntas handha undervisningen i två klasser samtidigt. Arrangemanget skulle bidra till ökad oro i skolorna. FOSU:s nej till lönesänkningar står alltså fast och på lokal nivå kan inte slutas avtal om sparavtal för lärarnas del. En del kommuner försöker kringgå detta med sparavtal genom s.k. talkoledigheter. I sak handlar det om att uppmuntra de anställda att ta ut ledighet utan lön. Här handlar det inte om en avtalsfråga, utan var och en kan förstås ansöka om oavlönad tjänstledighet efter egen prövning. Facket rekommenderar inte detta förfarande, speciellt när vikarier inte anställs under tjänstledigheten. Liknande arrangemang skapar kaos i skolarbetet. Det blåser kalla vindar i kommunerna. Lärarnas lokala förtroendemän sätts under hård press. Deras arbete blir lättare ifall de får stöd av lärare, som bildar en enig facklig front och som säger nej till lokala spararrangemang. Skolorna bör kunna fungera normalt också under ekonomiskt kärva tider.

Opettaja länkades samman med OAJ:s kommunikation Lärarfacket OAJ har lagt om sin kommunikationsstrategi. Förbundsorganet Opettaja har inte längre en självständig ställning, utan sorterar under kommunikationsavdelningen. Denna leds av kommunikationsdirektör Marja Puustinen, som tillika är chefredaktör för Opettaja. I november i fjol genomfördes på avdelningen samarbetsförhandlingar med personalen. Förhandlingarna resulterade i omorganiseringar. En del anställda fick nya arbetsuppgifter. Den färska strategin och organisationen presenterades och diskuterades vid Nordiska lärarorganisationers samråds (NLS) styrelsemöte i Helsingfors den 3-4 december. Då ordnades även den årliga sammankomsten för chefredaktörer vid de nordiska lärartidningarna. På styrelsens agenda stod bl.a. förbundens kommunikation och påverkansarbete. OAJ-visionerna presenterades av Marja Puustinen, som har hunnit verka som kommunikationsdirektör i ett års tid. Hon övertog även uppgifterna som chefredaktör i augusti i år. Puustinen fastslog att tiden var mogen för en radikal omläggning. Tidigare har kommunikationsavdelningen och Opettajas redaktion arbetat var för sig, men

nu jobbar man tillsammans. – Det betyder att medarbetarna förväntas jobba mångsidigt och i många kanaler. Tidningens journalister ska också t.ex. delta i produktionen av material till nätet. En text, som publiceras i Opettaja, kan också publiceras på nätet och kanske i sociala medier. Sammanslagningen eftersträvar enhetlighet, så att det inte är möjligt att köra med dubbla budskap. OAJ-ledningen drar upp riktlinjerna och kommunikationsavdelningen verkställer dessa. Vi arbetar för att synliggöra resultaten av OAJ:s arbete och strävanden, sade Marja Puustinen. Hon lovade också att kommunikationen skall samarbeta intimt med fältet. – Medlemmarna blir partners i kommunikationen. Utvecklingen går i riktning mot ökad nätnärvaro, vilket innebär att satsningarna på den tryckta versionen av Opettaja minskar. Ännu i år utkommer Opettaja med 35 nummer, men nästa år uppgår utgivningen till 30 nummer. – Vi har inte svar på alla frågor. Vi vet inte hur den tryckta tidningen ser ut t.ex. om fem år, sade Puustinen. Annica Grimlund, chefredaktör för Lärarnas tidning i Sverige, sade sig vara

förvånad. – Lärarnas tidning har en självständig ställning inom Lärarförbundet. Vi har inskrivet i vårt redaktionella program att tidningen ska kritiskt granska förbundet. Vi driver också egna frågor självständigt. Hur går det med den journalistiska friheten i er modell? Förväntas journalisterna också fungera som informatörer, frågade Grimlund. Hon fick svar av Olli Luukkainen, ordförande för OAJ. – Linjedragningen är tydlig: Opettaja är inte självständig och kan inte driva egna frågor. Opettaja har inget svängrum utan fungerar såsom en partitidning. Innehållet skall helt och hållet överstämma med OAJ:s riktlinjer. Budskapet får inte avvika från förbundets linje, klargjorde Luukkainen. Marja Puustinen inskärpte att journalisterna alltjämt följer de fastslagna etiska reglerna för journalister. – Men arbetsbilden har blivit bredare än tidigare. Harald Wollebaek, deskchef vid tidskriften Utdanning i Norge, var också intresserad av journalisternas svängrum. – En journalist bör ha frihet att välja perspektiv och infallsvinkel. Det innebär också frihet att välja vilka frågor som ställs och lyfts

Rektor kränkte lärares yttrandefrihet Grundlagens stadganden om yttrandefrihet gäller också lärare, fastslår riksdagens justitieombudsman Petri Jääskeläinen. JO Jääskeläinen tilldelade i december en rektor i Tammerfors en anmärkning för att denna hade kränkt en lärares yttrandefrihet. JO begär också att Tammerfors utreder hur sagda lärare kan gottgöras för kränkningen. I tidningen Aamulehti pågick i april 2013 en diskussion om arbetet med det psykiska välbefinnandet i skolorna. Läraren deltog i diskussionen med ett kritiskt inlägg, där hen anförde att det också bland lärare och studiehandlare finns störda individer som inte bär sitt ansvar för fostran av eleverna. Rektorn uppfattade att inlägget försämrade skolans

atmosfär och trivsel. Rektorns bedömning var att läraren hade offentligt framfört kritik mot sina kollegors verksamhet och därmed försämrat förtroendet mellan lärarna och vårdnadshavarna. Läraren tilldelades därför en skriftlig varning och andra tjänstemän i Tammerfors slöt upp bakom rektorn och omfattade motiveringarna för varningen. Läraren vände sig till JO, som ansåg att varningen kränkte hens yttrandefrihet. JO anser att läraren hade rätt att i offentligheten vädra sin oro och även framföra kritiska synpunkter på problem inom det egna förvaltningsområdet. Inlägget utgjorde en fortsättning på en diskussion om barnens välfärd och läraren stod för en ny infallsvinkel i diskus-

sionen. – Barnens välfärd i skolan utgör ett samhälleligt viktigt område. Tröskeln för att ingripa, när det gäller inlägg som berör samhälleligt angelägna frågor, bör vara hög, anser JO Jääskeläinen. JO antecknar också att lärarens text var på ett allmänt plan, så att i texten namngavs inte vare sig skolor, lärare eller studiehandledare. – Att en text upplevs som obekväm av arbetsgivaren och att den föranleder kontakter från vårdnadshavarnas sida räcker inte som motiv för att inskränka på yttrandefriheten. Gränserna för tjänstemäns yttrandefrihet bör värderas positivt med grundlagen i åtanke, anser JO. C-E Rusk

fram, sade Wollebaek. Marja Puustinen var inte ense om detta. – Vi utgår från OAJ:s linjedragningar. Vi kan för all del publicera kritiska artiklar, men i så fall måste det klart framgå vilken linje OAJ driver i just denna fråga. OAJ-modellen är sällsynt i Norden. De stora lärarförbunden har självständiga tidningar. Också de flesta andra lärarförbunden, såsom FSL i Danmark och FSL i Finland, har likaså självständiga medlemsorgan. – Vi har en uppdelning, där tidningen Frie skoler har en chefredaktör, medan kommunikationsavdelningen har en egen chef. Modellen fungerar väl, omtalar Uffe Rostrup, ordförande för Frie skolers laererforening FSL. Anders Bondo Christensen, ordförande för Danmarks laererforening DLF, medgav att hans blodtryck stiger då han hör talas om journalistisk integritet och oavhängighet. – Men just denna självständighet gör att vår tidning Folkeskolen åtnjuter en stor respekt bland medlemmarna och även bland politikerna, sade Bondo Christensen. C-E Rusk

Att en text upplevs som obekväm av arbetsgivaren och att den föranleder kontakter från vårdnadshavarnas sida räcker inte som motiv för att inskränka på yttrandefriheten.


3

15.1.2015

ORDförord

Svenskan i fokus Vi är i början av ett nytt år; ett nytt år fyllt med möjligheter och utmaningar. Utmaningarna kommer att vara många och dem ska vi aktivt arbeta med. Det är ändå viktigt att i alla utmaningar läsa in möjligheter – möjligheter att påverka och att forma de frågor som ligger framför oss. Första dagen på jobb efter nyår sätter jag mig vid mitt skrivbord för att läsa igenom medborgarinitiativet ”Svenska som valfritt läroämne på alla utbildningsstadier”. Jag hinner inte läsa speciellt många rader innan jag tvingas att ta av mig glasögonen och fundera. Texten är skrämmande lik populistisk propaganda och utgår mest från åsikter, inte fakta. Språkprogram och språkundervisning är områden som man inte kan behandla och ta beslut om utgående från den allmänna opinionen och snäva perspektiv. Vill man åstadkomma ett språkprogram som höjer landets konkurrenskraft, så måste man vara beredd att först bedriva försök och forskning och via det visa på tillförlitlig forskning som stöder olika motiveringar. Finlands språkkunnande kan definitivt inte få avgöras utgående från utbildningspolitiska fantasier. Vi kan ingalunda förbise det faktum att språkundervisningen liksom all undervisning ständigt måste utvecklas. Språk är i huvudsak ett sätt att kommunicera, varvid tyngdpunkten av i dag bör fästas vid ett kommunikativt perspektiv. Det är viktigt att vi vuxna inte låter undervisningsmetoder, som härstammar från vår egen skoltid, prägla synen på dagens språkundervisning. Det är rent ut sagt skrämmande att en del lever i tron att all språkundervisning förverkligas på samma sätt som under den egna skoltiden. Dessa tycks, utgående från sin egen erfarenhet, tro att ungdomar överlag inte har kapacitet att lära sig mer än ett främmande språk flytande. Parallellt med denna diskussion pågår en annan diskussion och då handlar det om andra stadiets yrkesutbildning. Diskussionen har många dimensioner och kommer

säkert att debatteras flitigt under den närmaste tiden i och med utredningsmannen Ole Norrbacks rapport, där han för fram förslag om förändringar. Att hålla beslutsrätten inom regionen framom att utgå enbart från ett språkligt perspektiv känns för mig främmande. Yrkesutbildningens bärande tanke är att förse regionen med kunnig arbetskraft. Detta måste innebära att olika regioner ska kunna skräddarsy olika lösningar. Utbildningsspråket får ändå inte bli sekundärt ur ett finlandssvensk perspektiv. I denna diskussion förs även teser om förträffligheten med tvåspråkighet fram. Här innehåller debatten också utbildningspolitiska teser om att enspråkiga utbildningar inte motsvarar arbetslivet eller utgör hinder för mångspråkighet. Teser som någon annan än forskare skissat upp. Samarbete och även sammanslagningar ska givetvis finnas med som lösningsmodeller. Det är ändå viktigt att noggrant analysera konsekvenserna av sammanslagningar innan de förverkligas. Effektivering i syfte att uppnå inbesparingar får inte ske på bekostnad av utbildningens kvalitet eller vårt svenska språk. Att åstadkomma en strategi för svenskan i vårt land tycks i dag vara väldigt svårt, trots att det egentligen borde vara väldigt enkelt. Vi bör forma utbildningspolitiska målsättningar utgående från kvalitativt god utbildning. En vision om världens kunnigaste folk kan åter dammas av.

let studerade inom läroanstaltsbaserad svenskspråkig yrkesutbildning till 7 643. Norrback har träffat utbildningsanordnarna i flera repriser. I sin rapport kommer han fram till att det vore bäst att två huvudmän får ansvaret för yrkesutbildningen på svenska; en huvudman i södra Finland och en i Österbotten. – Förslaget grundar sig på ministeriets linjedragningar, men också de tankar som har förts fram i diskussionerna med utbildningsanordnarna, säger Norrback. Förhandlingarna i söder har gått lättare än i Österbotten. Norrback föreslår att Axxell Utbildning Ab, Svenska Framtidsskolan i Helsingforsregionen Ab samt Samkommunen för yrkesutbildning i Östra Nyland bildar en gemensam huvudman, som så snart som möjligt lämnar in ansökan till ministeriet om tillstånd att anordna svenskspråkig yrkesutbildning i södra Finland. I fråga om Österbotten föreslår Norrback att ministeriet beviljar ett gemen-

I februari ordnar FSL föreningskurs. Kursen är tisdag och onsdag 3-4.2.2015 på Scandic Tampere City i Tammerfors.

På kursen finns plats för två deltagare per förening. Under kursen fokuserar vi bland annat på föreningarnas aktivitet i samband med nedskärningar i skolorna. Vi behandlar också kommunikation och verksamhet inför riksdagsvalet. Under vecka 4 e-postar vi programmet till föreningarna och publicerar det i FSL-Intra. Kursen börjar tisdag kl. 10.15 och slutar onsdag kl. 14.30. Anmäl dig senast tisdagen den 20 januari till anita.stark @fsl.fi eller via https://www.koodata. net/fsl/. Du loggar in med ditt medlemsnummer och slutdelen i din personbeteckning.

Saramo läromedelschef på S&S

Starka huvudmän tryggar mångsidig yrkesutbildning – Vi behöver större och färre huvudmän för att trygga kvaliteten och tillgången på svenskspråkig yrkesutbildning, säger minister Ole Norrback, som den 9 januari framlade sin rapport om den svenskspråkiga yrkesutbildningen. Norrback har på begäran av undervisnings- och kulturministeriet utrett yrkesutbildningen i Svenskfinland utgående från den strukturreform, som genomförs under åren 2014–16. Målet är att effektivera verksamheten, men också på ett flexibelt sätt trygga bl.a. arbetslivets och studerandenas behov. Eller sagt på ett annat sätt: staten vill spara pengar bl.a. genom att göra anordnarnätverket tätare. Målet är ett nätverk av starka utbildningsanordnare på andra stadiet från början av år 2017. För närvarande finns 13 utbildningsanordnare som har tillstånd att ordna svenskspråkig grundläggande yrkesutbildning inom ett eller flera utbildningsområden. År 2012 uppgick anta-

Föreningskurs

samt tillstånd för Optima Samkommun och Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur Söfuk när det gäller all svenskspråkig yrkesutbildning i Österbotten. Parterna har svårt att finna varandra i Österbotten, men Norrback inskärper att såväl Optima som Söfuk förvaltar sina pund väl. – Också om enheterna fungerar väl ser jag inga motiv till misshushållning av allmänna resurser, säger Norrback, som alltså är en vän av stordrift. Han talar för en allfinlandssvensk nyttosyn. – När resurserna i högre fördelas enligt resultat, alltså antalet utbildade, och när utbildningar med få studerande är proportionellt dyrare är sådana grupper först hotade när resurserna krymper. Det kan ses som en paradox att huvudmän med ett bredare ansvar har bättre möjligheter att tack vare sina större resurser garantera utbildningar för yrken med färre studerande och upprätthålla en bredare regional spridning än vad många

små utbildningsanordnare förmår. Därför behövs en samgång, säger Norrback. Han pekar också på att på finskt håll finns drygt 50 utbildningsprogram, medan det på svenskt håll finns endast drygt hälften av denna volym. Ole Norrback diskuterar också lärartillgången i sin rapport. – Jag ser det som bekymmersamt att behörighetsgrad är betydligt lägre inom den svenskspråkiga yrkesutbildningen än inom den finska. Omkring 62 procent av lärarna på svenskt håll är behöriga, medan andelen på finskt håll rör sig omkring 80 procent, säger Norrback. Han resonerar att Åbo Akademi, som har ansvaret för lärarutbildningen på svenskt håll, och utbildningsanordnarna har ett gemensamt ansvar för att andelen behöriga lärare snabbt kan öka. Ministeriets beredning av strukturreformen går vidare. C-E Rusk

Ped. mag. Nils Saramo har tillträtt tjänsten som läromedelschef vid förlaget Schildts & Söderströms. Han efterträder Stefan Kajanus som har utsetts till vice vd och försäljningsdirektör för förlaget. Nils Saramo har tidigare arbetat som utvecklingschef vid Schildts & Söderströms och har lett den digitala enheten i Vasa som nu har sammanslagits med läromedelsredaktionen.

Finlands Svenska Lärarförbund FSL Järnvägsmannagatan 6 00520 HELSINGFORS (Besöksadress: Magistratsporten 2, 00240 Helsingfors) www.fsl.fi tfn 020 749 54 60 E-post till anställda: fornamn.efternamn@fsl.fi

Medlemmarna ombeds i första hand vända sig till den egna lokala förtroendemannen i frågor som rör bl.a. löne- och anställningsvillkor.

Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 020 749 54 70 Ombudsman Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 040 551 00 23 Förbundsekonom Agneta Roine, tfn 020 749 54 66 Informatör Martina Landén-Westerholm, tfn 020 749 54 63 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64 Arbetslöshetsärenden och frågor rörande t.ex. alterneringsledighet sköts av Lärarnas arbetslöshetskassa, www.opetk.fi Tfn 09 2294 4100. A-kassans telefontider: måndag till torsdag kl. 9–15. Grundlig information om arbetslöshetsskydd, beräkningen av inkomstrelaterade dagpenningar m.m. på Arbetslöshetskassornas samorganisations hemsida www.tyj.fi Kontaktuppgifterna rörande tidningen Läraren finns på sista sidan.

Nästa nummer av Läraren utkommer den 22 januari.


4

15.1.2015

Med många järn i elden I många år har Linda Felixson engagerat sig i fackligt arbete. Nu har viljan att vara med och påverka fört henne in i FSL:s styrelse. Men det finns också en del fördomar mot en ung småbarnsmor, som väljer att ta sig an ett förtroendeuppdrag av den här kalibern.

I mitten av november i fjol valde fullmäktige för Finlands Svenska Lärarförbund (FSL) ny förbundsstyrelse. Tre nya ledamöter valdes in och en av dessa är Linda Felixson, 34, som arbetar som klasslärare i Smedsby-Böle skola i Korsholm. – Jag är mycket glad över att jag blev invald. I flera år har jag engagerat mig fackligt och strävat mot att någon gång bli medlem i förbundsstyrelsen. Det var ett naturligt steg för mig, säger Linda Felixson. Vi går tillbaka i tiden några år. Det var redan under studietiden vid Åbo Akademi i Vasa som hennes intresse för fackligt arbete väcktes. Engagemanget under studietiden fortsatte när hon började arbeta som klasslärare och sedan 2006 har hon suttit med i styrelsen för Korsholms svenska lärarförening – först som ledamot och sekreterare och därefter som ordförande. Utöver det har hon också varit förtroendeman för de svenska grundskollärarna i kommunen och sedan 2010 har hon suttit i FSL:s fullmäktige. – Ända sedan barnsben har jag varit en person som vill vara med och jag har organiserat och ordnat. Jag har inte heller varit rädd för att stiga upp och säga min åsikt. Mina föräldrar var också fackligt aktiva, säger hon.

Bollplank behövs Men inget är självklart. Det behövs stöd för att orka engagera sig, lära sig nya saker, utvecklas och gå vidare inom det fackliga arbetet. – Du behöver ha någon att utbyta och bolla idéer med! Någon som kan fungera som ett bollplank när du behöver ventilera mina tankar. Tänker jag rätt eller fel i den här frågan? Är jag inne på rätt spår? Någon som får dig att gå vidare och ta nästa steg, säger hon. Hon utvecklar resonemanget: – I mitt fall har den personen varit Hans Backman som är huvudförtroendeman i Korsholm. Det finns också andra, men han

Linda Felixson, 34, sitter från årsskiftet i FSL:s förbundsstyrelse. Hon ser fram emot det nya uppdraget och kommer att arbeta hårt samtidigt som hon vill lära sig nya saker.

har lärt mig otroligt mycket och jag betraktar honom som min mentor. Tack vare honom har mitt intresse för fackliga frågor ökat och utan honom skulle jag inte stå här.

Finns fördomar Felixson blir nästan litet upprörd när hon får frågan om en ung kvinnlig lärare med familj och småbarn verkligen hinner med den här typen av förtroendeuppdrag. – Jag är allergisk mot att det blir en könsfråga. Varför skulle en ung man med familj ha mer tid att ha engagera sig fackligt? Det finns helt klart fördomar mot att unga kvinnor gör det och jag har också blivit ifrågasatt. På vilket sätt? – Jag har fått frågor som hur jag hinner sköta förtroendeuppdrag, barnen och hemmet i kombination med mitt arbete som lärare. Men då brukar jag svara att vi faktiskt är två vuxna i familjen och mannen i huset kan också göra mat och läsa läxor med våra barn, säger hon. Att ha det här stödet är viktigt oavsett om man är man eller kvinna, poängterar hon. – Det råder ingen tvekan om att förtroendeuppdrag tar tid. Alla som engagerar sig gör det frivilligt och en del av arbetet sker på kvällstid. Men det handlar om att prioritera och jag vågar påstå att jag är mera hemma än de som går på gym flera gånger i veckan. – Men det viktiga är att vi får bort fördomarna mot att en ung kvinna engagerar sig, säger hon.

Ses som styrka Uppdraget som förtroendevald innebär också att man sporadiskt måste vara frånvarande från sitt jobb. Men Felixson upplever ett starkt stöd från kollegerna. – De är positiva till att de på sin arbetsplats har en person som kan fackliga frågor. De behöver inte ringa utan kan ta kontakt på jobbet om det är problem. Häromdagen var det en kollega som kom fram till mig

och sa att det är viktigt att det finns personer som engagerar sig. Det värmde. Viljan att vara med och påverka har aldrig varit större för henne än nu. – Nu får jag möjlighet att arbeta utifrån ett bredare nationellt perspektiv och jag vill gå in på djupet. Det pågår en organisationsförändring inom FSL och den vill jag vara med och påverka. Som förbund kan vi göra en hel del saker ännu bättre, menar hon.

Vill aktivera fältet Hon vill inte gå in på detaljer eftersom förändringen av organisationen är under beredning. Men det som hon ser som viktigt är att få fullmäktigeledamöterna att bli aktivare mellan vår- och höstmötena. – Det vore viktigt att vi kan bredda aktiviteten och engagemanget mellan de gånger som fullmäktige sammanträder. För som det är nu blir det ofta ganska tyst under fullmäktigemötena. Tiden är den rätta för aktivering, eftersom två tredjedelar av ledamöterna är nya i fullmäktige och många verkar engagerade. Ett första steg mot att öka aktivitet har redan tagits och ett exempel är de seminariedelar i samband med fullmäktige som har införts. – Responsen på seminariedelarna har varit positiv och de har gjort diskussionerna livligare. Vi har fått en större bredd och engagemang, vilket är viktigt för att vi ska kunna ta tillvara kunskapen och intresset som finns på fältet, förklarar hon. FSL:s förbundsstyrelse står inför många andra stora utmaningar. Något som kommer att bli påtagligt under den kommande tvåårsperioden är den försvagade kommunala ekonomin. – Vi har utmanande tider framför oss och jag förväntar mig en tuff period med mycket jobb. Det finns hot om skolindragningar, permitteringar och att man i allmänhet skär ner på antalet vuxna i skolorna. Det innebär att de som blir kvar är utsatta för en hårdare press – och här kommer vi mycket aktivt

att vara med på påverka, hjälpa och stöda, säger hon. FSL har påverkningsmöjligheter och enligt Felixson är behovet av intressebevakning på alla nivåer viktigt när lärarna ska försvaras. – En av FSL:s uppgifter är att försvara lärarna och förbundet kan stöda lokala förtroendemän när problem uppstår. Det är också viktigt att våga uttala sig när det behövs och det tycker jag förbundet gör.

Skinn på näsan Felixson säger att hon har en ödmjuk inställning till sitt nya förtroendeuppdrag och att hon har mycket att lära som ny i förbundsstyrelsen. Men det behöver inte innebära att hon viker sig. – Det krävs skinn på näsan för att klara av uppdraget – och det tycker jag att jag har redan. I flera år har jag som förtroendeman tampats med skolfrågor i kommunen och där måste man våga säga sina åsikter. Det gäller i synnerhet i de pågående svåra ekonomiska tiderna. Felixson och andra fackligt förtroendevalda har bland annat försökt påverka den politiska ledningen i hemkommunen att inte dra in för mycket på grundskolan nästa år. I december beslöt Korsholms fullmäktige att minska sparkravet på skolorna med 200 000 euro. – Det är klart att det här beskedet känns bra. Det är svårt att säga hur mycket vårt engagemang i den här frågan påverkade beslutet, men jag vill tro att vår insats gjorde skillnad, säger hon. Engagemanget som förtroendevald innebär inte enbart inte hårt arbete. – Som fackligt aktiv har jag fått nya vänner i hela Finland för resten av livet. Så arbetet är givande på flera olika sätt, säger hon. Text och foto: Christoffer Thomasfolk


5

15.1.2015

Lokala lagar bör vara grunden I måndags avreste klasslärare Helena Sandberg till Uganda i östra Afrika. Det är ingen semesterresa, utan hon är volontär för nätverket Lärare utan gränser, som startats av Kyrkans utlandshjälp i Finland år 2013. Jag träffar henne på Kyrkans utlandshjälps kontor i Helsingfors. I samma hus finns också Kyrkostyrelsen där Helena jobbar som sakkunnig för skolrelaterade frågor och religionsundervisning. Sedan augusti är hon dock alterneringsledig. Vad förväntar du dig av dina fem månader i Uganda? – I första hand att kunna göra något som har betydelse för den lokala befolkningen, något som inte tar slut då jag åker därifrån, säger Helena. Helena föddes i Åbo med österbottniskt påbrå både på mödernet och fädernet. Hon har dock vuxit upp i Kenya, där hennes föräldrar var missionärer. Sina klasslärarstudier utförde Helena

vid PF i Vasa, men åkte därefter tillbaka till Kenya och blev lärare för missionärsbarn. Efter en tid som lärare både i Vasa och Helsingfors var det dags för Helena att återvända till Kenya, nu för att utveckla läromaterial. – Då jobbade jag också med s amarbetet mellan skola och kyrka. I Kenya kan en kyrka vara ”andlig fadder” för en skola, berättar Helena. År 2005 återvände hon till Finland och har jobbat bland annat i Esbo och sedan 2007 på Kyrkostyrelsen. Nu blir det dags för en Afrikavistelse igen, nu med pedagogiska förtecken snarare än missionärens. Hur uppgiftsbilden kommer att se ut är inte helt klart. För Kyrkans utlandshjälp som står bakom Lärare utan gränser är undervisningen ett centralt område. Organisationen har tidigare haft utvecklingssamarbete efter katastrofer i olika länder. – Det gäller i sådana sammanhang att öka livskvaliteten för invånarna. Då gäller det t.ex. frågor om näring och medicin, men också utbildningen har stor betydelse, säger Helena. Hon nämner Burkina Faso som exempel. Det har

beräknats att om kvinnorna gick ut sin grundskola skulle spädbarnsdödligheten minska med 46 procent. På många håll i Afrika har antalet barn som går i skola ökat. Det är förstås en god nyhet, men ett problem är att det saknas lärare. – Ett av syftena med att åka ut till dessa länder är att stöda det pedagogiska kunnandet hos lärarna. – Det är också viktigt att det finns kvinnliga lärare som kan fungera som rollmodeller. Det råder ett större motstånd mot att sända flickor till skolan än att låta pojkar gå i skola. Fastän sjuårig grundskola är obligatorisk enligt lag i Uganda har familjer i många av de mindre byarna och i landsbygdens jordbruksdistrikt inte låtit barnen gå i skola, eftersom de inte har råd med de kostnader som skoluniform, böcker och utrustning för med sig. Detta enligt Wikipedia, som också kan berätta att det följande utbildningsstadiet medför kostnader för elevens familj för både toalettpapper, städutrustning och skokräm. Helena kan intyga att i Kenya, som hon är bekant med, tillåts barn att gå i skola också om de inte har

råd med skoluniform. – Alla barn har ju rätt till undervisning, säger hon och hänvisar till FN:s konvention om barnens rättigheter, ett dokument som också Uganda har tecknat under. – Då måste vi som volontärer ställa dem frågan hur vi skall kunna verkställa konventionen hos dem, i deras situation. Vägen att uppfylla konventionen är ju en annan än hos oss i Finland. Överhuvudtaget vill Helena betona vikten av att utgå från de rådande omständigheterna i Uganda. Också där finns dokument som gäller skola och utbildning, och hon vill utgående från dessa. – Vi i Finland har ju onekligen en viss expertis inom utbildning. Men jag kan inte resa till Uganda och säga att nu skall ni göra som vi gör i Finland för vi har höga poäng i PISA-undersökningen. Det gäller att tillsammans med de lokala skolverken i distrikten erbjuda resurser i form av personal. – Det första jag gjorde då jag skulle börja jobba som lärare i Kenya var att ta reda på vilka lagar och dokument som gällde, berättar Helena. Hur det sist och slutligen

ser ut i Uganda får framtiden utvisa för Helena Sandberg. Hon vet att hon skall bo i Lyantonde som ligger drygt 200 km utanför huvudstaden Kampala. Hennes hem blir ett gästhus med kokmöjligheter, elektricitet och vatten. Hennes erfarenheter från övriga länder i Afrika säger att allt inte fungerar hela tiden. – Spänningen kan variera mellan 150 och 270 volt, småler hon. Nervös är hon dock inte, hon har koll på vilka saker det kan löna sig att ta reda på i god tid och hon medför också attribut som under hennes tidigare resor i Afrika visat sig vara bra att ha i hushållet. Spiralvisp, en bra kniv och osthyvel. Text och foto: Tom Ahlfors Den som vill läsa mera om Uganda och landets utbildning kan gör det på den officiella turismsajten www.visituganda. com och på utbildnings- och idrottsministeriets sajt www. education.go.ug. På adressen www. opettajatilmanrajoja.fi finns mera information om Lärare utan gränser. Endast på finska tillsvidare.

Ett av syftena med att åka ut är att stöda det pedagogiska kunnandet hos lärarna i de mottagande länderna.


6

15.1.2015

Educa som ymnighetshorn

KOLUMNEN Thomas Rosenberg är sociolog och skriftställare.

Dårskap slopa skrivandet ”Nu – i övre tonåren – är hennes favorithobby brevskrivning”. Så konstaterar Patrick Wingren om sin dotter, som växt upp med internet (Kyrkpressen 2.1.2015). Och han fortsätter: ”Hon gör egna kuvert, väljer papper, dekorerar. Hon njuter av långsamheten, och hon vittjar ivrigt postlådan varje dag i väntan på det speciella.” Vad glad jag blev över dessa rader! Brevskrivandet har ju nästan försvunnit, och det enda folk längre tycks kunna skriva för hand är korta butikslappar. Ja, ungdomar gör inte ens det utan knappar in allt på mobilen. Och nu skall denna nedmontering av konsten att skriva rentav ske med statsmaktens välsignelse! Jag tänker på förslagen att slopa undervisningen i välskrivning – eller vad det nu heter i dagens läroplaner. Ifall så faktiskt sker står vi inför en stor förändring i människans utveckling. Eller snarare avveckling. Vilka innovationer som haft den största betydelsen för vår civilisation tvistar de lärde om, men skrivkonsten hör säkert till de viktigaste. Den gav oss möjligheter att ackumulera kunskapen eftersom vi inte längre behövde minnas allting, och överföra all kunskap genom muntlig tradering. Övergången från en oral kultur till en skriftkultur gav i förlängningen dagens skola och utbildning, genom att vi under en allt längre period i vårt liv varit tvungna att först lära oss läsa och skriva, och sedan inhämta tidigare generationers kunskap. Även om datoriseringen redan gått långt, och dagens skolelever likt Wingrens dotter har vuxit upp med den nya tekniken, har vi ännu inte övergett uppfattningen om att skrivandet som hantverk ingår i det att vara människa. Men vi har ju också lämnat andra former av hantverk bakom oss, så varför inte skrivandet? Mycket talar för att skrivkonsten inte kan jämföras med t.ex. konsten att sy eller snickra. Många har vittnat om hur viktig, och rentav magisk, den rent fysiska skrivprocessen är, och delvis väsensskild knappandet på tangenter – låt vara att de flesta texterna numera skapas direkt på en skärm. Så också denna. Exakt på vilket sätt människan, och vår kultur, förändras om vi helt överger konsten att skriva för hand är svårt att säga, men utan effekter kommer det säkert inte att vara. Det vi redan länge kunnat konstatera är att morgondagens människor kommer att ha väldigt få konkreta spår kvar av det som tidigare generationer till vardags tänkte och tyckte, eftersom vi inte lämnar andra spår än elektroniska – och ingen vet hur beständiga de är, även om vi gärna invaggar oss i tron att ”allt vi säger och skriver lagras där ute på nätet”. Hur annorlunda ter det sig inte då vi blickar bakåt? Jag tillbringar en allt större del av min tid med att läsa gamla handlingar, både egna och andras. De förra i mina egna hyllor, de senare i olika arkiv. Hur skulle jag t.ex. överhuvudtaget kunna greppa den person vars biografi jag nu arbetar med ifall jag inte kunde läsa de mängder av brev, manuskriptversioner o.a. anteckningar av hans egen hand, och brev till honom, som finns bevarade? Här finns allting, inte bara orden och tankarna utan också allt det övriga handskrifterna kan förmedla: handstilens förändringar, de olika rättelserna, skrivdonen, fläckarna etc. Allt sådant som ger en känsla av autenticitet och närvaro, och som ingen smiley i världen kan ersätta. Att nya tekniker har kommit för att stanna kan vi självfallet inte stoppa. Inte heller att studentexamen snart görs elektroniskt. Men hur kan vi medvetet, och frivilligt, avstå från att lära ut själva skrivandet? Och med berått mod frånta våra barn den förmågan? Tänk bara på situationer då tekniken av någon orsak inte finns (jfr stearinljus och ficklampor då strömmen går). Det är ju rena dårskapen!

Utbildningsmässan Educa 2015, som ordnas i Helsingfors den 2324 januari, erbjuder inte endast program på finska och svenska. Den populära mässan erbjuder i år också många programpunkter på engelska. På plats är bl.a. Lily Eskelsen Garcia, som är ordförande för National Education Association NEA i Förenta staterna. Hon berättar om utvärderingshysterin i USA, som får allt mera groteska former. Hennes föredrag, som är betitlat ” Moving beyond Testing Mania”, ger en bild av hur hela lärarprofessionen påverkas av rankinglistor och utvärderingar av olika slag. NEA är den största lärarorganisationen i Förenta staterna. Hon talar lördagen den 24 januari kl. 12.45–13.30. Europa är i kris och lärare i många lärare har känt av detta i sitt skinn. I många länder har lärarlönerna sänkts dramatiskt och överlag har skolan hamnat i kläm. Danske Martin Römer vid europeiska lärarfacket ETUCE ger en bild av skeendena i ett föredrag, som bär rubriken ”How Europe treats its teachers”. Martin Römer

framträder fredagen den 23 januari kl. 14.15–15.00. Nätverket Lärare utan gränser, som koordineras av Kyrkans utlandshjälp, har för sin del inbjudit politiker och andra proffs till en diskussion om utbildning och undervisning som verktyg för fred och utveckling. På plats är bl.a. riksdagsledamot Pekka Haavisto, Europaparlamentarikern Sirpa Pietikäninen, sekretariatschefen Edem Adubra vid UNESCO och seniorkoordinator Dennis Sinyolo vid lärarnas världsorganisation Education International. Diskussionen äger rum fredagen den 23 januari kl. 13–14.30. Det svenskspråkiga programmet är också ymnigt. FSL:s informatör Martina Landén-Westerholm medverkar i planeringsgruppen, som håller i trådarna för det svenska mässprogrammet. Hon säger att hon har stora förväntningar bl.a. på fredagens valdebatt, som ordnas under rubriken” Vem bryr sig om skolan?”. Arrangörerna har lyckats locka profilstarka debattörer såsom Maarit Feldt-Ranta (SDP), Ville Niinistö ( Gröna),

Mikaela Nylander (SFP) och Silvia Modig (Vf). Valdebatten har Utbildningsstyrelsen och FSL som arrangörer. Omgivningen är hetsig i mäs�sammanhang. Därför kan det vara på sin plats att lugna ner sig på lördagen och lyssna på Dennis Westerberg som berättat om konsten att leva i nuet. Han berättar om hur man lyckas finna ro och harmoni i en värld, där allting förväntas ske i realtid. – Och så har jag ju förstås stora förväntningar på fredagskvällens efterfest på Ostrobotnia i Tölö i Helsingfors. Över 150 finlandssvenska lärare samlas då för en matbit och glatt umgänge. Kanske också humorgruppen KAJ har medverkat till kvällsfestens attraktionskraft, säger Martina LandénWesterholm. Deltagandet i Educa är avgiftsfritt men förutsätter registrering. Mera info om registrering och program på adressen www.educamessut.fi. C-E Rusk

Förskolan blev obligatorisk Inom utbildningssektorn för årsskiftet med sig en del förändringar. Förskoleundervisningen blir obligatorisk från och med ingången av 2015. Barnet bör delta i förskoleundervisning eller annan verksamhetmed samma mål. Förskoleundervisningen räcker ett år och inleds ett år innan läroplikten börjar. Lagen tillämpas från och med början av augusti 2015. Målet är att förbättra barnens inlärningsförutsättningar och att öka den utbildningsmässiga jämlikheten. Lagen om elev och studerandevård ändras från och med ingången av 2015. Elever inom

den grundläggande utbildningen som går i privata och statliga skolor övergår till de psykolog- och kuratorstjänster som kommunen anordnar. På så sätt kommer alla att omfattas av de kommunala psykolog- och kuratorstjänsterna oberoende av utbildningsform eller utbildningsanordnare. Yrkeshögskolorna har fått en ny lagstiftning. Den nya yrkeshögskolelagen och den ekonomiska och administrativa autonomi som den medför stärker yrkeshögskolornas verksamhetsförutsättningar. Lagen möjliggör att yrkeshögskolorna på ett smidigt sätt kan fatta beslut, att

grundläggande uppgifter kan skötas inom ramarna för fungerande strukturer samt rättvisa och tillräckliga incitament för verksamheten. Yrkeshögskolorna är hädanefter juridiska personer i form av aktiebolag. Statsrådet har beviljat yrkeshögskolor nya tillstånd som träder i kraft från och med ingången av 2015. I tillstånden föreskrivs bl.a. vilka examina man kan avlägga vid yrkeshögskolan. I tillståndet kan också föreskrivas om utvecklingsoch andra skyldigheter i anslutning till yrkeshögskolans uppgifter.

DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN OCH PÅBYGGNADSUNDERVISNINGEN FÖRNYAS Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen och påbyggnadsundervisningen förnyas. Lokala läroplaner som följer de nya grunderna ska tas i bruk från början av läsåret 2016. Vad förnyas och varför? Våra utbildningstillfällen ger information om de viktigaste syftena med de nya läroplansgrunderna och stöd för det lokala läroplansarbetet. Utbildningen ordnas i samarbete med regionförvaltningsverket och Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi. Utbildningen är avgiftsfri. Utbildningen riktar sig till personalen inom den grundläggande utbildningen och påbyggnadsundervisningen, skolornas ledare och dem som ansvarar för förvaltningen av den grundläggande utbildningen och påbyggnadsundervisningen. Finskspråkiga tillfällen: 28.1.2015 Tammerfors / 5.2.2015 Helsingfors / 11.2.2015 Åbo / 19.2.2015 Joensuu / 25.2.2015 Rovaniemi / 26.2.2015 Uleåborg / 6.3.2015 Helsingfors Svenskspråkiga tillfällen: 9.2.2015 Helsingfors / 10.2.2015 Åbo / 11.2.2015 Vasa Ytterligare information: www.oph.fi/lp2016/stod_for_det_lokala_arbetet/fortbildningstillfallen


7

15.1.2015

ÅA:s mattesatsning i Vasa överskrider ämnesgränser

Vi ses på Educa-mässan

Välkommen till Finlands Svenska Lärarförbund och svenska kvarteret på Educamässan den 23-24 januari 2015. Vi bjuder på högklassigt program, god underhållning och många lärarmöten. Vi ses vid svenska kvarterets scen Hörnan och i FSL:s monter 6g109 i Mässcentret, Helsingfors. Inträdet till mässan är gratis.

FSL bjuder på choklad

FSL:s monter finns intill Hörnan i det svenska kvarteret. Hos oss kan du slå dig ner för en pratstund, kolla dina medlemsuppgifter i vårt register, avboka din Lärarkalender och bli bjuden på choklad. Vi delar också ut våra fantastiska Lärarpennor. Välkommen.

Vem bryr sig om skolan? Fredag kl. 15.30-16.30 i Hörnan Vad säger politkerna om skolan. FSL och Ubs ordnar en valdebatt med Maarit Feldt-Ranta, Ville Niinistö, Mikaela Nylander, Silvia Modig och Samlingspartiets kandidat. Efterfest med KAJ Fredag kl. 19.30-

Har du anmält dig till fredagens kvällsfest med KAJ-show på Ostrobotnia? I så fall får du före mässan ett mejl med betalningsinstruktioner och närmare info om kvällen.

Konsten att leda i nuet Lördag kl. 12-13 i Hörnan

Dennis Westerberg (Sve) föreläser i Hörnan om hur vi kan finna ro och harmoni i en värld då allting måste ske i realtid. Dennis är före detta lärare, numera bland annat föreläsare, entreprenör, eventproducent, författare, mental coach och musiker.

Hela det svenskspråkiga programmet finns på www.fsl.fi och på www.educamessut.fi. Arrangörer och utställare i svenska kvarteret är förlag och organisationer i Svenskfinland.

Fredag 23.1 i Hörnan

Träffa oss på Educa 2015! Schildts & Söderströms ställer ut på Educa 2015. Vi finns i svenska kvarteret, monternummer 6g 100. Kom och lyssna på och diskutera med våra författare och redaktörer! Hos oss kan du också fynda billiga böcker!

Kl. 12.30–13 Loistavasti kielen päällä – mofi för hela grundskolan.

Kirsi Martin och Anita Åstrand (Loistava juttu! åk 3–6) samt Tina Lindkvist och Kirsti Martelin (Kielen päällä åk 7–9). Kl. 15–15.30 Vårt gymnasium blir digitalt, men hurdana digitala böcker är bra?

Matematikundervisning behöver ny skjuts, resonerar undervisningsoch kulturministeriet. Ministeriet satsar på det långsiktiga projektet LUMA Finland för att stöda skolornas arbete inom matematik, naturvetenskaper samt miljö- och teknologifostran. LUMA Finland projektet har utformats som en slags tvåstegsraket så att initiativ först samlas in, utprövas och dokumenteras under tre projektår. Efter att verksamheten utvärderats har projektet möjlighet till fortsatt finansiering för åtminstone ytterligare tre år. Den totala nettofinansiering som hittills utlovats för 2014-2019 är cirka fem miljoner euro. Den svenska lärarutbildningen hänger också med. Åbo Akademi bidrog aktivt med initiativ inom LUMA Finlands alla projektområden. För matematikens del har Åbo Akademi i Vasa fått finansiering för att genomföra tre initiativ under åren 2014-2016. Två initiativ är riktade enbart mot ämneslärare i matematik i åk 7-9. De handlar dels om att lärare via lämpliga matematikproblem kunde stöda elevernas kreativa tänkande (leds av Lars Burman); dels om att förändra skolmatematiken så arbetet i klassen följer en modell för matematikundervisning som kallas Realistisk Matematikundervisning (leds av Ann-Sofi Röj-Lindberg). Det tredje initiativet, ”Mat(é)tema(t)”, tar fasta på att lärare i de nyligen fastställda läroplansgrun-

2015 Europaåret för utvecklingssamarbete europa.eu/eyd2015/sv

derna förväntas arbeta över läroämnesgränserna. Målet är att i två 7-9 skolor samla lärargrupper med ämneslärare i matematik, huslig ekonomi och i textil- och teknisk slöjd. Initiativet innebär att ämnesdidaktikerna och ämneslärarna i dessa ämnen tillsammans utvecklar och utprövar sådana ämnesövergripande teman och undersökande projekt som stöder elevens förmåga att använda och tillämpa matematik på ett mångsidigt sätt. – Det finns inga färdiga modeller för hur det här arbetet skall gå till eller hur slutresultaten kan eller skall se ut. Vi skall så att säga skapa vägen tillsammans medan vi går den, säger Ann-Sofi Röj-Lindberg, som håller i projektet tillsammans med Lars Burman, Kasper Hiltunen, Juha Hartvik, Mia Porko-Hudd och Gun Åbacka. Röj-Lindberg tipsar intresserade ämneslärare om LUMA- inspirationsdagen vid ÅA i Vasa fredagen den 10 april 2015. – Då kommer hela dagen att ägnas åt den nya läroplanen och temat ”Arbete över ämnesgränserna”. Bl.a. deltar Anne Fyhn från Trömsö universitet som delar med sig av sina erfarenheter från övergripande teman som ’snö och matematik’ och ’matematik i sameslöjd’. Vi siktar på att kunna sända ut det slutliga programmet och anmälningsinformation till skolorna före sportlovet, säger Röj-Lindberg. C-E Rusk

Educamässan monter 6a79

Diskussion med Sets läromedelsavdelning.

Lördag 24.1 i Hörnan Kl. 11–11.30 Supertal för åk 5–6.

Tora Renlund och Yvonne Silvander. Kl. 16–16.30 Textanalys och kreativitet i gymnasiet.

Ett kommande läromedel i modersmål och litteratur (Stilisten) presenteras av författaren och läsambassadören Katarina von Numers-Ekman. Välkommen också till vår MYSHÖRNA i montern. Sitt ner en stund, träffa oss från förlaget och diskutera med våra läromedelsförfattare.

Fredag 23.1 Tidspiraten (Lena Gärkman) Juttu luistaa och Loistava juttu! (Kirsi Martin och Anita Åstrand) Kl. 14–14.45 Kielen päällä (Tina Lindkvist och Kirsti Martelin) Kl. 15–15.45 Far and Beyond (Sandra Backman) Kl. 16–16.45 Stilisten (Katarina von Numers-Ekman) Kl. 12–12.45 Kl. 13–13.45

Lördag 24.1 Regionstudier (Simon Strömgård) Supertal och digiTal (Tora Renlund och Yvonne Silvander) Kl. 14–14.45 Linjen (Niklas Stockmann) Kl. 15–15.45 Ekonomin (Markus Ahlfors) Kl. 11–11.45 Kl. 13–13.45

Mässan håller öppet fredag kl. 10–18 och lördag kl. 10–17. Helsingfors Mässcentrum, Mässplatsen 1.

Blir världen bättre ? Information om världens utveckling och material till stöd för global uppfostran. Beställ boken kostnadsfritt: julkaisut.um.fi subjectaid.fi På adressen www.undp.org hittar du webbövningar som anknyter till bokens innehåll, samt videoberättelser om utvecklingsländer.


8

15.1.2015

NYA LÄROPLANSGRUNDER

Nya grunder vill se aktiva elever Utbildningsstyrelsen har fastställt nya grunder för läroplanen för förskoleundervisningen. Också den grundläggande utbildningen för läropliktiga och för påbyggnadsundervisningen har fått nya läroplansgrunder. De nya grunderna lägger på alla skolnivåer vikt vid glädje i lärandet och elevernas aktiva roll samt betydelsen av samarbete och fostran till en hållbar livsstil. För att svara på framtidens utmaningar betonas vikten av att utveckla mångsidig kompetens. Grunderna för läroplanen utgör föreskrifter utfärdade av Utbildningsstyrelsen som kommunerna och övriga utbildningsanordnare är skyldiga att följa då de gör upp de lokala läroplanerna. De lokala läroplanerna ska beredas så att de kan tas i bruk i undervisningen från och med hösten 2016. Inom förskoleundervisningen kan de nya läroplanerna tas i bruk redan den 1 augusti 2015 och senast den 1 augusti 2016. De lokala läroplanerna som görs upp

utgående från de nya grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen ska fastställas så att de kan tas i bruk i undervisningen från början av det läsår som inleds den 1 augusti 2016. Läroplanerna ska tas i bruk i årskurs 1–6 från och med den 1 augusti 2016, i årskurs 7 från och med den 1 augusti 2017, i årskurs 8 från och med den 1 augusti 2018 och i årskurs 9 från och med den 1 augusti 2019. Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen har reviderats som en helhet för att svara på de utmaningar som förändringarna i den omgivande världen och utvecklingen inom den grundläggande utbildningen ställer. Grunderna utgår från en syn på lärande där positiva känslor, samarbete och kommunikation samt nyskapande verksamhet främjar lärandet. Varje elev ses som unik och värdefull. Mångsidigt lärande stöds så att var och en kan växa till sin fulla potential.

Strukturen i grunderna beaktar etappmålen i timfördelningen bättre än tidigare och främjar en enhetlig och helhetsskapande undervisning. Grunderna består av fyra helheter som utgörs av allmänna riktlinjer för undervisningen i samtliga läroämnen samt årskurserna 1–2, 3–6 och 7–9. I varje årskurshelhet behandlas vikten av att beakta övergångarna mellan helheterna och det särskilda uppdrag som varje helhet har beroende på elevernas ålder och utvecklingsstadium. Ämnesdelarna har reviderats helt och hållet. Målen för undervisningen och lärandet definieras såväl för varje läroämne som för den mångsidiga kompetens som ska utvecklas genom samarbete mellan läroämnena. I läroämnena beskrivs för varje mål kriterierna för goda kunskaper i slutet av årskurs 6 och vid slutbedömningen. Innehållet i läroämnena har skurits ner. Beskrivningen av det centrala innehållet

stödjer val och behandling av innehållet på lokal nivå. Målen för undervisningen granskas också med avseende på lärmiljöer och arbetssätt, handledning, differentiering och stöd samt bedömningen av lärandet för att stödja det lokala läroplansarbetet och lärarna i deras arbete. De nya läroplansgrunderna är mer exakta än de nuvarande. Tanken med tydlig och klar text och avsnitt som stödjer det lokala läroplansarbetet är att främja en kvalitativt mer enhetlig grundläggande utbildning. Grunderna för läroplanen erbjuder också kommunerna och skolorna stöd för det praktiska genomförandet av undervisningen och för organiserandet av bland annat samarbetet mellan hem och skola, stöd för lärande och skolgång, elevvård, elevhandledning och tvåspråkig undervisning samt i frågor med anknytning till språk och kulturer.

Lokala planer kräver tid och utvilade lärarhjärnor – Jag är rätt nöjd med processen och slutresultatet. Men personligen anser jag att läroplansgrunderna blev alltför digra, säger Christer Holmlund, ordförande för FSL. Idag är han ordförande, men hösten 2012 var han förbundssekreterare vid FSL. Han fick då förtroendet att föra fram de finlandssvenska lärarnas synpunkter i den centrala styrgruppen, som hanterade beredningen av de nya läroplansgrunderna. – Det mesta arbetet utfördes ju faktiskt i de olika undergrupperna som bl.a. tog sig an de olika läroämnena. Vår roll var i huvudsak att följa med processen och kommentera det arbete som gjordes. Överlag tycker jag att processen fungerade väl, säger Holmlund. Utmaningen för mig var att få in referenser eftersom jag faktiskt representerade en stor grupp lärare och skolledare. De nya läroplansgrunderna är mer exakta än de nuvarande grunderna. Och det betyder bl.a. att läroplansgrunderna omfattar nästan 550 sidor. Homlund medger att det är väl mycket. Han säger att grunderna är onödigt omfattande. – Men det handlar ju förstås om en balansgång. Återkopplingen från fältet förmedlade olika budskap. En del efterlyste väldigt detaljerade formuleringar, medan andra talade för mera öppna anvisningar.

Men det är förstås inte värt att stirra sig blind på omfattningen, utan innehållet är det avgörande. Vari finns den största förändringen, Christer Holmlund? – Den största ändringen är glidningen från undervisning till lärande. Lärandet blir mera elevcentrerat, vilket förutsätter en ny syn på elevernas inlärning. Jag medger att det för all del inte är lätt att identifiera gränserna mellan lärande och den undervisning, som förmedlas av lärarna. Det låter litet diffust, eller hur? – Jo, det känns litet ovant för mig också. Jag tror att den största utmaningen blir att få lärarna engagerade i förändringsprocessen. Attityderna och inställningen till arbetet måste påverkas av det nya sättet att se på inlärningen. Här ställs stora krav på de lokala processerna, säger Holmlund. Arbetet är ju ingalunda slutfört när UBS har sina nationella läroplansgrunder klara. Nu kör arbetet på den lokala nivån igång. – Jag tycker att de nationella grunderna anger rätt tydliga direktiv för det lokala läroplansarbetet. Processerna på lokal nivå avviker från varandra. Kommunerna är av olika storlek och kommunerna har ju olika verksamhetskulturer. Lärarna medverkar i processerna och utmaningen blir att finna tid för dessa processer, säger Holmlund. Hur finner man tid? – Jag anser att de lärare som

jobbar med de lokala processerna bör ”friköpas”, alltså befrias från undervisning för den tid som krävs. Det handlar under alla omständigheter om ett krävande åtagande, som knappast kan utföras efter en stressande arbetsdag. Här krävs fräscha och utvilade hjärnor, som skapar möjligheter att koncentrera sig på uppdraget. Har du själv sysslat med läroplansarbete? – I själva verket har jag gjort det senast när det begav sig i början av 2000-talet. Jag jobbade då som klasslärare i Grankulla och var friköpt för att tillsammans med dåvarande högstadierektorn Kaj Holmbäck processa fram en lokal läroplan. Jag vill minnas processen som tung men också väldigt givande, säger Holmlund. Du räknar alltså med att läroplansarbetet på lokal nivå kommer att påverka lärarnas arbetsår? – Javisst! Tidtabellen är ju faktiskt rätt stram. Åk 1-6 tar i bruk de nya läroplanerna hösten 2016, medan högstadiet kör igång hösten 2017. De kommunala beslutsprocesserna tar ju också tid, så arbetet blir intensivt. Dessutom ska ju också gymnasiet få nya läroplaner och där är inte de nationella grunderna ens därdiga än, säger Holmlund. C-E Rusk

FSL:s ordförande Christer Holmlund tycker att de lärare som jobbar med de lokala processerna bör ”friköpas”, alltså befrias från undervisning för den tid som krävs.

ÅRGÅNG 41 (122). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. UTGIVARE Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. REDAKTION Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, besöksadress Magistratsporten 2, 00240 Helsingfors. CHEFREDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, 050 516 06 75, e-post carl-erik.rusk[at]fsl.fi. REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi. Hemsida www.fsl.fi/lararen Nättidning issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi. ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). ANNONSPRISER 3,10 euro/spalt­mm PRENUMERATION 1/1 år 73 euro, 1/2 år 41 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. KSF Media Ab, 2015.


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.