Vårt Göteborg nr 2 2016 by Göteborgs Stad

Vårt Göteborg Nr 2 · 2016

EN HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Så blir nya Jobbar för Gamlestaden stjärnorna

Snart kalasdags

Kontor, affärer, resecenter och 3 000 nya lägen heter ska byggas.

Jenny Hirschfeld Björler är en kugge när Ullevi fylls för konsertkvällar.

Den 16–21 augusti hålls årets upplaga av Göteborgs kulturkalas.

SID. 14

SID. 21

SID. 22

Mycket att göra på utflyktslekplatser

TID FÖR LEK Aktiviteter för hela familjen

SUCCÉ FÖR ”OMVÄNT KLASSRUM”, SID. 4 JOBB GAV FRAMTIDSTRO, SID. 6

ledare |

INNEHÅLL, VÅ

4–5

» Göteborg ska bli en mer jämlik stad « TEMPORÄRA BOSTÄDER BLEV en av vinterns och vårens stora frågor. Många medborgare är engagerade, det vet vi. I det här numret kan du läsa hur Lissa och Gustaf, två Fiskebäcksbor, resonerar om flyktingmottagandet. De står bakom varsin Facebookgrupp som uppstod när debattens vågor gick som högst. Göteborg ska bli en mer jämlik stad. Det är ett mål som politikerna i kommunfullmäktige har satt upp. Det handlar om att alla människor ska ha goda livschanser, oavsett var de bor. En bra start i livet ger bättre förutsättningar för jobb, hälsa och ett ordnat liv. Jämlikt Göteborg är en satsning som märks inom flera områden. På sidan 6–7 möter du vägoch byggingenjören Mehrane, som efter åtta år utan jobb till slut fick en chans på arbetsmarknaden när Hammarkulleskolan skulle byggas om. Även Nordlyckeskolans satsning på digitala verktyg har visat sig bra ur ett jämlikhetsperspektiv. Elever som tidigare hade svårare att hänga med aktiveras av moderna digitala läromedel och når bättre resultat. Det kan läraren Frida vittna om. GÖTEBORGS STAD HAR ett uppdrag att informera boende, besökare och företag om stadens service och vad som är på gång. För att nå så många

som möjligt finns vi i olika kanaler – både digitalt och i form av den tidning du håller i handen. I december 2015 gjorde vi en undersökning för att ta reda på vad ni läsare tycker. Då hade tidningen Vårt Göteborg kommit ut med fem nummer sedan nystarten hösten 2014. Tidningen är klassad som samhällsinformation och delas ut gratis till alla hushåll i Göteborg. Åtta av tio läsare tycker att tidningen ger dem aktuell information och att den är lätt att förstå. Knappt tre av fyra göteborgare, 74 procent, är positiva till att staden ger ut en papperstidning. Det är glädjande. EN RIKTIGT SKÖN

sommar önskar jag er alla! •

IT LYFTER UNDERVISNINGEN SKOLA På Nordlyckeskolan i Torslanda tänker NO-läraren Frida Hellgren Kesti nytt för att vässa undervisningen. Eleverna får titta på förklarande videofilmer för att komma väl förberedda till lektionerna.

11 GRANNSÄMJA? INTEGRATION Göteborg ska ta emot många flyktingar den kommande tiden. Lissa Andersson och Gustaf Björkman har olika uppfattningar om hur det ska gå till.

Eva Hessman Stadsdirektör PETER SVENSON

Vårt Göteborg Magasinet Vårt Göteborg ges ut av Göteborgs Stad. Tidningen distribueras till samtliga hushåll i Göteborgs kommun och till en del hushåll intill kommungränsen. Vårt Göteborg

syftar till att ge Göteborgs boende, besökare och näringsliv bättre kännedom om vad Göteborgs Stad gör och varför. Tidningen ges även ut som taltidning.

Ansvarig utgivare Kommunikationsdirektör Helena Mehner Redaktör Margareta Romare Kontakt redaktionen@ vartgoteborg.se

Tryck Exakta Print AB Taltidning Rox-Reportage AB Distribution PostNord Nyheter på webben vartgoteborg.se

Omslagsfoto Mikael Göthage, Design, Anna-Lena Lundqvist, Filip Svensson

Sociala medier Twitter: @VartGoteborg

Produktion Rubrik AB

facebook.com/ vartgoteborg

FLER GÖTEBORGSNYHETER HITTAR DU PÅ WWW.VARTGOTEBORG.SE VÅ R T G ÖT E B O R G # 2 201 6

| innehåll

MIKAEL GÖTHAGE

CHRISTIAN TARRAS ERICSSON

ÅRT GÖTEBORG · Nr 2 · 2016

SÅ SKA SKÄRGÅRDEN UTVECKLAS

JENNY ÄLSKAR ULLEVIKVÄLLAR

MYCKET ATT GÖRA I SOMMAR

MÅNGA BYGGEN RUNT CENTRALEN

14 16

GAMLESTADEN BYTER SKEPNAD

22 24

FULLMATAT PÅ KULTURKALASET

I sommar ordnas extra många aktiviteter för dig mellan 6 och 15 år. Många är gratis och i år blir det speciella satsningar på badpatser och parker.

Gamlestaden ska knyta ihop nordöstra Göteborg med centrum. Här skapas ett nytt resecentrum och många nya bostäder ska byggas.

REKORD FÖR KULTURSKOLAN

Fler unga än någonsin går i Kulturskolan. Vårt Göteborg besöker Musiklabbet i Lundby för att träffa några deltagare.

Det ska byggas i området kring Centralen i många år. Ta en promenad längs gångstråket ner till älven och lär dig mer om projekten.

Över tusen programpunkter på femtio platser runt om i Göteborg. I augusti är det dags för årets kulturkalas.

HJÄLP TILL SOM VOLONTÄR Göteborgs Stad behöver volontärer för social verksamhet. Anmäl dig hos din stadsdel om du vill göra en insats.

ANNA-LENA LUNDQVIST

MEHRANE TOG CHANSEN

FRITID På utflyktslekplatser finns något att göra för alla åldrar. Vårt Göteborg träffar Christer Eriksson och barnbarnet Teo i Hisingsparken.

ANNA HJALMARSSON

JOHANNES BERNER

UTFLYKT OCH LEK

Frida lyfte klassen med digitala läromedel Fråga: hur får man en sjundeklassare att komma väl förberedd till lektionen? Svar: man delar ut läxan i förväg. NO-läraren Frida Hellgren Kesti på Nordlyckeskolan i Torslanda vände på undervisningen – och hela klassen tog ett kliv framåt. DIGITAL SATSNING

ör fyra år sedan var Frida Hellgren Kesti re dan en erfaren lärare med rutiner och metoder som hon tyckte fun gerade, men på en studiedag blev hon introducerad för metoden ”flipped classroom” – ungefär ”omvänt klassrum”. – Jag blev såld direkt. Och jag blev irriterad, för metoden är så enkel och logisk att

igenom några grundtankar och begrepp som behövs för att förstå evolutionen. När eleverna kommer till klassrummet har de alltså redan viss kunskap om ämnet, faktiskt så mycket att alla kan mata in ”ägget” i sina datorer som svar på den eviga frågan ”vad kom först, hönan eller ägget?”. – Bra, säger Frida. Ägget måste ha kommit först och mutation gjorde att den allra första jag tyckte att jag borde ha kommit på detta hönan tittade ut. Eller hur? I traditionell undervisning hade Frida själv långt tidigare. Hellgren Kesti börjat med att skriva ordet ”evolution” på vita tavlan, och inlett med att SÅ VAD INNEBÄR metoden? Jo, när eleverna i klass 7D på Nordlyckeskolan kliver in i klass- kasta fram nya, svåra termer till eleverna. – Nu kan tiden i stället ägnas åt frågor och rummet för att lära sig om Darwin och evoluanalys, sådant som eleverna annars hade tionen är de redan förberedda. En vecka tidigare har de fått sin läxa, som blivit sittande med hemma, utan någon lärbestår i att titta på en film som Frida Hellgren are att fråga. Filmerna är också ett sätt att nå Kesti har lagt upp på skolplattformen Hjärn- elever som har problem med att koncentretorget. Frida har filmat sig själv när hon går ra sig i skolan eller svårt att läsa, säger hon. VÅ R T G ÖT E B O R G # 2 201 6

O R D : U L F R O O S VA L D B I L D : C H R I S T I A N TA R R A S E R I C S S O N

| skolutveckling

EXEMPEL PÅ IT I SKOLAN

ett program för informationsoch kommunikationsteknik, IKT, i skolan. Målet är att skapa en modern lärmiljö som väcker lust att lära och ger kunskap och förmåga att påverka samhället. Här är några exempel på hur IT används i vissa skolor i Göteborg.

GÖTEBORGS STAD HAR

efter att ta hjälp av modern teknik för att förbättra servicen till och dialogen med alla som bor i staden. Skolan är ett prioriterat område och det är tydligt att digitala verktyg redan har förändrat sättet att undervisa. – Vi använder digitala hjälpmedel i praktiskt taget all undervisning, säger Frida Hellgren Kesti. Lektionsplanering och uppgifter är tillgängliga på Hjärntorget. Eleverna gör egna filmer och vi använder ofta så kallade ”all response”verktyg, där man i realtid kan se hur alla elever svarat på en fråga, ungefär som en mentometerknapp. Metoderna tränar ungdomarna i digital kompetens och ger dem även nya sätt att lära sig ämneskunskaper på. Eleverna i 7D, som under hela läsåret har tillgång till varsin lånedator, verkar nöjda. – Är det något i filmen man inte förstår kan man bara pausa och tänka efter, eller backa och titta igen, säger Klara Kinnander. Emil Wallquist fyller i: – Tidigare fick vi papper som man kanske råkade tappa bort. Nu vet man att allt finns samlat på Hjärntorget. GÖTEBORGS STAD STRÄVAR

KLASSKOMPISEN LINN WARNBY kan egentligen bara hitta en nackdel: – Detta förutsätter att alla har internet hemma. Så är det väl för de flesta, men om nätet kraschar kan man ju inte göra så mycket. Frida Hellgren Kesti är säker på att hon kommer att fortsätta med metoden. – Flipped classroom gör att jag kan lägga mindre tid i klassrummet på att förklara begrepp och mer tid på att träna elevernas förmåga att använda sig av begreppen. Det är förmågor jag ska sätta betyg på. Och jag ser på de nationella proven att vi gör bra resultat. •

E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N

1. 2. 3. 4.

PROGRAMMERING

Snart kan det bli obligatoriskt att lära sig koda i svenska skolor, exempelvis genom att skapa egna spel. Eleverna får en förståelse och ett språk som behövs i dagens samhälle. MAKERSPACE

En makerspace är en yta där eleverna kan skapa kreativt. Flera ämnen samsas – till exempel bild, teknik, slöjd och IT. Eleverna kan göra en robot, ett smycke som blinkar eller liknande. DIGITALA LÄROMEDEL

Fler digitala läromedel kan underlätta undervisningen. Ett exempel inom matematik är Kikora, där eleverna gör uträkningar steg för steg och löpande får reda på om de gjort rätt. GAFE – GOOGLE APPS FOR EDUCATION

GAFE finns som verktyg i kombination med Hjärntorget. Här kan man samla läxor och inlämningar och dela dokument. Läraren kan följa elevens arbete i realtid, även utanför lektionstid. Göteborgs Stad har en egen domän som är fri från reklam och följer personuppgiftslagen.

Detta är Digitala Göteborg Målet är att den digitala servicen ska vara så enkel, öppen och effektiv att den är det naturliga förstahandsvalet för boende, besökare och företag. Digitaliseringen i skolan syftar till att mod-

ernisera undervisningen, nå fler elever och förbättra resultaten. Läs mer om stadens program för e-samhälle på: digitala.goteborg.se

jämlikt göteborg | O R D : G U S TA F H Ö Ö K

B I L D : A N N A H JA L M A R S S O N

JOBBET BLEV VÄNDNING FÖR MEHRANE Mehrane Ghasemi hade tidigare aldrig haft ett jobb i Sverige. Som projektanställd arbetsledare på RA Bygg har hon fått både självförtroende och framtidstro. ARBETSMARKNAD

tora fläktar surrar, det ligger kablar på betonggolvet och innertaket är inte på plats. I den breda korridor som löper genom byggnaden står maskiner och materiel. När lokalerna på Hammarkulleskolan är ombyggda ska de rymma en förskola med sex avdelningar och ett storkök.

DET ÄR BYGGFIRMAN RA Bygg som utför arbetet och en ny medarbetare har en viktig roll. I november blev Mehrane Ghasemi projektanställd som arbetsledare. Chansen dök upp eftersom Göteborgs Stad gör en satsning på att skapa jobb för personer som står långt från arbetsmarknaden. Prioriterade grupper är ungdomar, utrikes födda och personer med funktionsnedsättning. – Jag är utbildad väg- och byggingenjör och har arbetat i byggbranschen, säger Mehrane Ghasemi, som kom till Sverige från Iran för åtta år sedan. – Tyvärr har det inte gått att få jobb här. I stället har jag läst ekonomi på Komvux och förra hösten började jag utbilda mig till byggproduktionsledare på Yrkeshögskolan. Den nya modellen för att skapa jobb används när Göteborgs Stad köper in tjänster. I hälften av upphandlingarna ska någon från en prioriterad grupp anställas. Förutsättningen är att projektet är längre än fyra månader, omfattar mer än en person och att den anställde har rätt kompetens. Mehrane Ghasemi fick jobbet efter att ha blivit intervjuad flera gånger. – Jag blev jätteglad men först tackade jag faktiskt nej, avslöjar hon. Man tappar självförtroende av att inte riktigt kunna språket och kulturen – och av att vara borta från sitt yrke under lång tid. Jag var rädd för att inte klara jobbet och det kändes viktigt att inte riskera min utbildning. Men en lärare på Yrkeshögsko-

lan peppade mig och sade att det skulle vara en bra erfarenhet. Jag är väldigt glad att jag ändrade mig. På RA Bygg fick Mehrane Ghasemi börja med utsättningar, alltså märka ut var väggarna ska sättas. Sedan gjorde hon kalkyler för hur mycket materiel som skulle användas och beställde detta. Platschefen Palle Dexell imponerades av sin nya medarbetare. – Bygget är ganska komplicerat och Mehrane har även sysslat med kontroller och pappersarbete, säger han. Det är mycket som ska redovisas, hon fick lära sig många termer och var tvungen att komma in i ett delvis nytt byggtänk. Men Mehrane är noggrann och duktig på att samordna. Hon har verkligen utvecklats. Palle Dexell vänder sig mot sin adept: – Jag skulle gärna ha dig som arbetsledare igen i framtiden. känner att hon har lärt sig mycket. Att bygga i trä var en ny erfarenhet – det gör man inte i Iran – och vissa processer har tagit tid att lära sig. Hon har fortsatt sin utbildning parallellt med jobbet och nu väntar ett halvårs praktik på Peab. Sommaren 2017 är Mehrane Ghasemi klar på Yrkeshögskolan och hoppet om att få fast jobb har växt sig betydligt större. – Jag känner mig säkrare på mig själv och skulle vilja bli arbetsledare. Att ha fått jobba har verkligen påverkat mitt liv. Man mår mycket bättre när man gör nytta på dagarna. Nu förstår min dotter Darya, som ska fylla sex år, att jag har ett jobb att gå till. Hon är jättestolt och berättar för alla att mamma arbetar på RA Bygg. • ÄVEN MEHRANE GHASEMI

Jämlikt Göteborg I Göteborgs Stads budget för 2016 är ett av de prioriterade målen att Göteborg ska vara en jämlik stad. För att nå målet driver staden satsningen Jäm likt Göteborg. Utgångspunkten

är att minskade skillnader i livsvillkor och hälsa bidrar till ökad sammanhållning, tillit och delaktighet. Att skapa riktiga jobb i samverkan med näringslivet är en del av satsningen.

Läs mer på: goteborg.se/jamlikt

VÅ R T G ÖT E B O R G # 2 201 6

7 »Att ha fått jobba har verkligen påverkat mitt liv. Man mår mycket bättre när man gör nytta på dagarna.«

Mehrane Ghasemi har gjort bra ifrån sig som projektanställd arbetsledare på RA Bygg. Platschefen Palle Dexell är imponerad. TOG CHANSEN.

MEHRANE GHASEMI, PROJEKTANSTÄLLD ARBETSLEDARE PÅ RA BYGG

Att få ett jobb kan vara svårt och vissa grupper har det extra tufft. Maja Ohlsson på Upphandlingsbolaget berättar hur Göteborgs Stad satsar för att få in dem på arbetsmarknaden via upphandling.

Hur ser modellen ut? – När Göteborgs Stad köper tjänster ställs krav på leverantören att anställa någon från de prioriterade grupperna på visstid. Detta ska göras i hälften av upphandlingarna. Jobben går till ungdomar, utrikes födda och personer med funktionsnedsättning. Hur matchas rätt person till rätt jobb? – Förvaltningen eller bolaget som ska köpa tjänsten tittar tillsammans med leverantören på aktuella arbetsuppgifter. Sedan väljer våra jobbmatchare ut minst tre personer som företaget får intervjua och välja från.

E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N

Vilka resultat ser ni? – Det ser lovande ut. Under projektet fick cirka 175 personer möjlighet till anställning och nu ska hela staden med. Många har fått anställning eller lärlingsplats inom byggbranschen. Några har fått fast jobb. Vad är målet med modellen? – Den ingår i Jämlikt Göteborg, en satsning för att göra hela staden socialt hållbar. Vi vill motverka att Göteborg glider isär och fokuserar särskilt på stadsdelar med hög arbetslöshet. Det som verkligen förändrar en människas livssituation är att bli självförsörjande. Detta är en chans att få jobb och inte bara ännu en praktikplats. •

lekplatser | O R D : S A N N A P E R S S O N

B I L D : M I K A E L G ÖT H AG E , C EC I L I A E H A N S S O N & P E T E R S V E N S O N

”I Hisingsparken finns allt som Teo och jag behöver. Klättring och rutschkanor är våra stora favoriter och sedan ska vi gå bort och klappa getterna. Jag går ofta till lekplatser med mina barnbarn för att de ska få röra på sig och träffa andra barn. Det är rätt fantastiskt, faktiskt. På lekplatser kan barnen närma sig varandra på naturligt sätt och även umgås med äldre generationer, som oss morföräldrar. Här i Hisingsparken finns både lekplats och bondgård, vilket gör det extra roligt. Barnen får komma bort från staden till en lugn och stilla plats och samtidigt komma nära både djur och natur. Jag vill verkligen tipsa andra om att åka hit.”

Christer Eriksson och barnbarnet Teo, 5, leker och umgås i Hisingsparken.

LEKFULLT

Sommaren är här och med den en massa utelek. Ta med picknickkorgen och åk till någon av Göteborgs fyra stora utflyktslekplatser. Här finns aktiviteter för alla åldrar – lek, klättring, sport, pyssel, djur, boule, natur och stora grönområden att umgås på. FRITID

VÅ R T G ÖT E B O R G # 2 201 6

PLIKTA, SLOTTSSKOGEN

ANGEREDSPARKEN, ANGERED

HÄR FINNS BLAND annat klätterställning, rutschkanor, gungbräda, studsmattor, balansgång, sandlåda, gungor, bollplan samt öppen fritidsverksamhet för barn och unga mellan 6 och 16 år. Man kan måla, pyssla och bekanta sig med djuren och låna spel, bollar och sandleksaker. Parken är bemannad klockan 15–17 på vardagar. Vid Plikta finns även boulebana, utegym, basketplan, platser för fika, grill och mycket annat. Lekplatsen är tillgänglighetsanpassad.

UTFLYKTSLEKPLATSEN LIGGER MELLAN köpcentret och Angered Arena och har cirkustema. Här hittar du rutschkanor, skateboardbana, klätterrep, skrattspeglar, studsmattor, klätterställning, karuseller, gungor, sandlåda, lekhus, linbana och jättegungor. Fram till 30 september är även vattenleken igång och då sprutar det vatten från små munstycken i marken. I Angeredsparken finns även grillplatser, bouleplan, stora gräsmattor, utegym och en massa andra aktiviteter.

Närmaste hållplats: Linnéplatsen. Telefon: 031-365 80 14. Läs mer på: goteborg.se/slottsskogen eller på: facebook.com/PliktaParklek.Goteborg

Närmaste hållplats: Angered centrum. Läs mer på: goteborg.se/utflyktslekplatser

Närmaste hållplats: Angereds Centrum.

POSITIVPARKEN, FRÖLUNDA

HISINGSPARKEN

VID FRÖLUNDA KULTURHUS finns bland annat parkour, studsmattor, basketplan, utegym, hinderbana och sandlåda. Längre in i parken ligger Bondgårdsleken, som riktar sig till yngre barn. Här ligger också park leken Positivet, som är bemannad klockan 09–16 på vardagar samt klockan 11-15 på helger. I närheten finns också beachvolleyplan, boule bana, fotbollsplan med gräsunderlag och öppna grillplatser. Lekplatsen är tillgänglighetsanpassad.

LEKPLATSEN BESTÅR AV två delar. I fruktträdgården kan du klättra, åka rutschkana, gunga i jättegunga, äta ett äpple eller bara ta det lugnt i en hängmatta eller hammock. På bondgården kan du åka linbana, klättra i hinderbana, åka rutschkana, hoppa studsmatta, leka i ladan eller i traktorn. Parken är tillgänglighetsanpassad och här finns sitt- och grillplatser för hela familjen. Bondgården ligger bara ett stenkast från Kättilsröds 4H-gård i Tuve.

Närmaste hållplats: Frölunda torg eller Positivgatan. Telefon: 031-366 04 80. Läs mer på: goteborg.se/utflyktslekplatser

DE HÄR LEKPLATSERNA UTVECKLAS UNDER ÅRET: I Lorensbergsparken sätts det upp lekskulpturer. Vasaparken får en ny lekplats, som tas fram i dialog med förskolor. Söderlingska parken rustas upp. Donsö lekplats rustas upp och får ny belysning. Månadsparken i Kortedala får ny

lekplats och den gamla plaskdammen får en vattenlek. Lekplatsen vid Folke Bernadottes gata rustas upp och får ny belysning. Varpmossevägens lekplats i Askim rustas upp och får ny belysning. Småstugevägens lekplats rustas upp.

E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N

Närmaste hållplats: Hinnebäcksgatan (om du ska till bondgården). Bjur slättsliden eller Mellangårdsvägen (om du ska till fruktträdgården).

LEKPLATSAPPEN DET SKA VARA lätt att leka i Göteborg och i appen Lekplatsen hittar du 176 av stadens lekplatser. Sök via karta eller utifrån lekredskap. Med appen kan du även utmana kompisar, spara favoritlekplatser och enkelt meddela Göteborgs Stad om något på lekplatsen är trasigt. Appen finns för både Android och Iphone och är gratis att ladda ner.

noterat | O R D : G U S TA F H Ö Ö K

B I L D : T E S T B E D S T U D I O & S H U T T E R S TO C K

UPPTÄCK GÖTEBORG FRÅN CYKELN CYKELAPP VILL DU LÄRA känna Göteborg lite bättre? Varför inte göra det från cykeln. Göteborg & Co har tagit fram appen Gothenburg Guides som innehåller kartor med tillhörande guider. Första versionen innehåller två turer, en där man cyklar längs älven (på bägge sidorna) och en lite kortare tur med guldkorn i centrala stan. – Målet är att öppna ögonen på både göteborgare och besökare, säger projektledaren Jessica Blume. Man kan cykla i sitt eget tempo och så gör man små stopp där man kan läsa eller lyssna på information. Appen är gratis och finns för både Iphone och Android.

Läs mer om hållbara resor på: forlivochrorelse.se

Färre konkurser med Företagsakuten TRE AV FYRA företagare som söker hjälp i ett krisläge kan undvika konkurs. Företagsakuten är Göteborgs Stads kostnadsfria tjänst som hjälper företag att överleva när ekonomin trasslar. Hela 75 procent av de företag som sökte stöd och rådgivning under 2015 undvek konkurs och de fyra senaste åren har mer än 800 jobb säkrats tack vare Företagsakutens insatser. Företagsakuten startades 1997 och drivs av Business Region Göteborg, som ingår i Göteborgs Stad.

FRITT WIFI I SOMMAR SERVICE PÅ TIO PLATSER i centrum och på Hisingen har Göteborgs Stad på försök satt upp surfzoner för wifi. Målet är att alla göteborgarna på ett enklare sätt ska få tillgång till internet och till stadens tjänster. Stadens wifi-nät heter Gothenburg Free Wifi och nås på följande platser: Brunnsparken, Götaplatsen, Korsvägen, Vårväders torget, Friskväderstorget, Kärra torg, Selma Lagerlöfs torg, Backaplan, Wieselgrensplatsen och Tuve torg. – Det ska vara lätt för alla att komma åt nätet. Det är en viktig demokratisk aspekt, säger Ronald Caous, projektledare för e-sam hället i Göteborgs Stad.

Läs mer på om Göteborgs digitala satsning på: digitala.goteborg.se

RÅDGIVNING

Läs mer på: businessregion.se/sv/foretagsakuten

Massor av gratis aktiviteter för unga SKATEBOARDSKOLA, NYCIRKUS, SEGLING, serieteckning och festivaler. I sommar blir det extra många aktiviteter för dig mellan 6 och 15 år – och det är gratis att delta. Regeringen satsar totalt 200 miljoner kronor på att barn och unga ska få en aktiv sommar där alla kan vara med, oavsett familjens ekonomi. Göteborg har fått 17,6 miljoner kronor att använda och merparten av aktiviteterna arran geras av stadsdelarna. Linda Johannessen, områdeschef Kultur och fritid i Örgryte-Härlanda, berättar att stadens satsning har tre huvudspår. – För det första blir det mer av våra vanliga populära aktiviteter, säger hon. För det andra är det mycket mer som blir gratis och för det tredje testar vi nya idéer. Det blir till exempel aktiviteter på badplatser och i parker, med workshops, lekar och massor av grejor att låna. Statliga extrapengar kommer att delas ut till barn och unga under totalt fyra somrar.

SOMMARLOV

SEMESTRA PÅ HEMMAPLAN VILKET ÄR DITT bästa tips för att semestra hemma i Göteborg? Den 7–10 juni inledde Green hackGBG sommaren med att låta stadsdelarna dela sina bästa semestertips på Instagram. Gör det du också. Under #hemestragbg och #greenhackgbg tipsar vi varandra om hur vi firar en hållbar semester på hemmaplan – och sparar in på utsläpp genom att inte flyga. GreenhackGBG är stadens satsning på att inspirera och engagera göteborgare som vill ha en mer hållbar vardag. Följ oss på Facebook, Instagram och Twitter.

GREENHACKGBG

Läs om alla aktiviteter på: kalendarium.goteborg.se (sök på sommarlov). VÅ R T G ÖT E B O R G # 2 201 6

O R D : U L F R O O S VA L D & G U S TA F H Ö Ö K B I L D : J O H A N N E S B E R N E R

| jämlikt göteborg

TRO OCH TVIVEL Den närmaste tiden kommer Göteborg ta emot många flyktingar. Det kräver nya lösningar – både praktiskt och mentalt. Men hur ska det gå till? Lissa Andersson och Gustaf Björkman har olika uppfattningar. Vårt Göteborg sammanförde dem för ett samtal om integration, rädsla och framtid. INTEGRATION

E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N

en kyliga vårvinden nyper i skinnet. Det är fortfarande den tid på året då man kan se hela vägen genom träden och in i trädgårdarna. Snart kommer Fiskebäck att grönska och likna den villaidyll som de flesta förknippar med stadsdelen. Två personer som båda älskar sin trakt är Gustaf Björkman och Lissa Andersson. Gustaf är pastor i Missionskyrkan i Fiskebäck. Lissa är uppvuxen i Fiskebäck och har bott där större delen av sitt liv. Gustaf tar emot i kyrkans samlingssal och bjuder på kaffe. N Ä R D E T T I D I G A R E i år stod klart att Göteborg planerar nya tillfälliga bostäder för nyanlända flyktingar splittrades den lokala opinionen. Planerna lades på is för just Fiskebäck, men två Facebookgrupper dök upp och bestod. Den ena heter ”Vanliga grannar som väl-

jämlikt göteborg | A A RG

R E TA FO R S B E R G,

JÄ

IK T

GÖTEBORG

»Vi lever i en global värld och flyktingar finns inte bara på en strand långt borta.« GUSTAF BJÖRKMAN, FISKEBÄCKSBO

komnar flyktingboenden ma ett så bra samhälle som mitt ibland oss” och startmöjligt och vi som bor i priviliades av Gustaf Björkman. gierade stadsdelar har ett Den andra fick namnet ansvar att göra så mycket ”Information om tillfälliga som möjligt. asylbostäder i Fiskebäck” Lissa Andersson: Jag oroar och administreras av Lissa Gustaf Björkman, mig för säkerheten, både för Andersson. I den första dis- pastor i Missionsflyktingarna själva och för de kyrkan i Fiskebäck. kringboende. Här kommer kuteras hur man kan hjälpa unga killar med hemska minoch stötta nyanlända, i den andra vädras misstänksamnen från Afghanistan och en helt annan kultur. Nu ska de het mot myndigheter och bo tillsammans. Och vill pojflyktingar. Lissa Andersson: Man karna ens integreras? Jag tror har väl alltid varit rädd för inte det. Det krävs oerhört det okända. På mötena i vår- Lissa Andersson, kompetent personal för att uppvuxen i Fiskebäck. klara av sådana personer och as märkte jag att många var jag tror inte att personalen rädda. Antingen för att de inte vill ha hit flyktingar eller för att de räcker till. Jag är rädd för att våra flickor vill bevara naturen där husen skulle byg- inte ska våga gå ut. Gustaf Björkman: Menar du verkgas. Det är så lätt att säga ”välkommen” till alla, men jag tycker det är naivt. Vi ligen det? Ett samhälle som bygger på måste inse att det även kommer att inne- rädsla är inget bra samhälle. Att vara öppen för de här personerna känns bära stora problem. Gustaf Björkman: Min ingång är en som det enda rimliga alternativet. Vi helt annan. I kyrkan har vi engagerat lever i en global värld och flyktingar oss för både romer och ensamkomman- finns inte bara på en strand långt borde barn. Man kan inte utgå från att det ta. Visst finns olikheter mellan oss men blir problem. Det viktigaste är att for- jag är övertygad om att en 17-åring

Göteborg ska vara en jämlik stad och minskad segregation är ett sätt att nå målet. Margareta Forsberg, samordningschef för satsningen Jämlikt Göteborg, förklarar hur staden tänker kring temporära bostäder. SOCIAL HÅLLBARHET ÄR viktig för Göteborgs Stad. Målet är en god stad där alla människor mår bra. För att nå dit måste Göteborg bli mer jämlikt och staden behöver arbeta för att minska klyftorna, till exempel mellan olika stadsdelar. När fler människor mår bra kan fler bidra till samhället. I mer jämlika samhällen är kostnaderna för ohälsa och sociala problem lägre. Social hållbarhet handlar också om att alla kan gå i bra skolor och om att företag har lätt att rekrytera arbetskraft. Bostadsfrågan är jätteviktig för att skapa miljöer som gynnar jämlikhet. Vi måste bygga fler bostäder och med olika hyresnivåer. Människor ska kunna bo i samma del av Göteborg även om de inte har samma ekonomi. När det gäller temporära bostäder för flyktingar kan inte några få stadsdelar i längden ta nästan allt ansvar. Vi behöver dela på det ansvaret. Det är därför staden vill bygga temporära bostäder i områden där det inte bor så många männi skor med utländsk bakgrund. I förlängningen tror jag också att det är berikande med blandning och fler perspektiv. Det är först när människor möts i vardagen, på jobb och i skolan, som vi kan nå verklig integration. Det blir till exempel spännande att följa projektet i Frihamnen. Där ska det byggas mellan 700 och 900 temporära bostäder; en tredjedel för flyktingar, en tredjedel för studenter och en tredjedel för företag.” •

VÅ R T G ÖT E B O R G # 2 201 6

13 UPPDRAG:

Tusen temporära bostäder Göteborgs Stad behöver ta fram tusen temporära bostäder för nyanlända flyktingar under 2016.

BOSTÄDER

från Afghanistan har fler likheter än olikheter med en 17-åring från Göteborg. Lissa Andersson: Tror du? Det är de ensamkommande ungdomarna jag och många andra är mest oroliga för. Du är ju väldigt drivande i den här frågan. Om det händer något på våra gator, tar du ansvar för det då? Gustaf Björkman: Det kan jag förstås inte göra. Göteborg är inte en helt trygg stad i dag heller. Det finns gängproblematik och vi läser om skjutningar. Det viktiga är att integrera de här personerna och skapa vägar till utbildning och jobb. Lissa Andersson: Du blundar för problemen. Det finns familjer som har flyttat hit för att det är lugnt och skönt och som har betalat dyrt för sina hus. Och så plötsligt kan de bli granne med ett boende för asylsökande. Gustaf Björkman: Men om Göteborg redan är segregerat kan vi inte fortsätta placera alla på samma ställe. Det finns undersökningar som visar att nyanlända som bor i områden där grannarna har jobb snabbare kommer in i samhället. SAMTALET BÖLJAR FRAM och tillbaka. Ibland med skratt, oftare med

allvar och sammanbitna miner. Båda är noga med att inte få någon stämpel på sig, som ”rasist” eller ”naiv”. Gustaf Björkman säger: – Det finns inget alternativ. De här personerna är på väg att bli göte borgare. De har rättigheter och vi måste hjälpas åt för att göra situationen så bra som möjligt. Lissa Andersson svarar: – Det finns ju det där uttrycket ”nimby”, not in my backyard. Jag är nog lite sådan. Jag förstår att temporära boenden måste byggas men vill inte ha dem runt knuten. • E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N

ENLIGT BOSÄTTNINGSLAGEN, som gäller sedan 1 mars, ska Göteborgs Stad under året ta emot och ordna bostäder för 880 nyanlända personer som fått uppehållstillstånd. Enligt Migrationsverkets prognos i april ska Göteborg i år även ta emot mellan 100 och 350 ensamkommande barn och ungdomar. Dessutom ska cirka 150 ensamkommande som är placerade i andra kommuner ”tas hem” till Göteborg. Boenden för ensamkommande, HVB-hem, är alltid bemannade. FÖR ATT SNABBT få fram bostäder planeras temporära byggnader. De byggs av färdiga moduler med stöd av tillfälliga bygglov på kommunal mark och kan stå kvar under max 15 år. I dag bor många nyanlända i stadsdelarna Angered, Östra Göteborg och Västra Hisingen. För jämnare spridning över staden ska temporära bostäder i första hand byggas i de områden som inte tagit emot så många flyktingar. I BÖRJAN AV året föreslog fastighetskontoret tolv platser och under våren gick sex platser vidare; Askimsviken, Kärralundsvallen, väster om Lemmingvallen, Fridkullagatan, Lilla Glasmästare gatan och Björkekärrsplan. De första temporära bostäderna kan stå klara i slutet av året.

Det är kommunala bostadskoncernen Framtiden som ansöker om tidsbegränsat bygglov. Berörda grannar eller fastighetsägare kontaktas direkt. Som berörd har du rätt att överklaga till länsstyrelsen. Fotnot: Sedan denna text skrevs i maj kan fler platser för temporära bostäder ha föreslagits. Följ utvecklingen på: goteborg.se/flyktingmottagande Ställ egna frågor: goteborg.se/frageladanflykting

stadsutveckling | O R D : G U S TA F H Ö Ö K B I L D : A N N A H JA L M A R S S O N I L L U S T R AT I O N : D E S I G N

STORA PLANER I GAMLESTADEN Göteborgs vagga ligger i Gamlestaden. Nu ska stadsdelen växa och knyta ihop östra delarna av staden med centrum. Ett nytt resecentrum tar form, gamla fabrikslokaler får nytt innehåll och in vånarantalet ska fördubblas. STADSBYGGNAD

ust nu är Gamlestadstorget en byggarbetsplats. Spårvägen har fått tillfällig sträckning och där spårvagnarna brukade stanna läggs grunden till ett resecentrum. Det ska stå klart 2018 och blir knutpunkt för spårvagnar, bussar och tåg. Alldeles intill ska det byggas kontor,

hotell, 600 bostäder och lokaler för handel. Men för Gamlestaden är detta bara början. På sikt kan det bli 3 000 nya lägenheter, vilket skulle innebära fördubblad befolkning. – Stadens vision är att utveckla Gamlestaden så att de nordöstra stadsdelarna knyts ihop med centrala Göteborg, säger Kajsa Räntfors, projektledare på stadsbyggnadskontoret. – Stadsdelen ska bli tätare och handel och service byggas ut. För kollektivtrafiken blir Gamlestaden lika viktig som Korsvägen är i dag. sker stegvis och omfattar sju detaljplaner, som befinner sig i olika skeden (se faktaruta). Först

OMVANDLINGEN AV GAMLESTADEN

Kajsa Räntfors, projektledare på stadsbyggnadskontoret.

Mattias Westblom, projektledare på stadsbyggnadskontoret.

VAD FÖRVÄNTAR DU DIG AV NYA GAMLESTADEN?

MINH HOANG, 32, GAMLESTADEN.

JOSEF MADI, 29, KORTEDALA.

TONY CURRY, 69, ÖCKERÖ.

– Mycket fler butiker, så det blir som ett litet Haga. I så fall skulle butikerna kunna locka besökare och Gamlestaden bli mer som en del av centrala Göteborg. Det vore jättekul med en sådan utveckling.

– Att köpcentrat i SKF:s gamla fabrikslokaler får bra utbud, lite som Allum eller Frölunda Torg. Jag vill kunna handla kläder och elektronik och det måste finnas restauranger. Jag bor i Kortedala och det är mycket enklare att åka till Gamlestaden än in till stan.

– Jag har jobbat många år på SKF och har stora förväntningar. Kommunikationerna är utmärkta och hela området kan bli väldigt attraktivt. Som en stad i staden. Gamlestadstorget och stråket vid Säveån kan bli utflyktsmål – även för oss som bor på Öckerö.

VÅ R T G ÖT E B O R G # 2 201 6

15 NYTT RESECENTRUM.

Så här kommer det att se ut vid Gamlestads torg om två år, när det nya resecentret står klart. Vid knutpunkten byggs även kontor, bostäder, affärer och ett hotell.

ut är etapp 1 vid Gamlestadstorget, som bland annat omfattar höghus söder om torget. De kommer att ligga vid Säveån, intill en kaj i söderläge. I etapp två byggs det nytt på bägge sidor av Artillerigatan. – Den stora trafikapparaten med planskilda korsningar ska rivas, så att Artillerigatan kan fortsätta fram till resecentret, säger Kajsa Räntfors. Det ska bli en trivsam blandstad med utgångspunkt i befintlig bebyggelse. DET KOMMER att byggas mycket nytt i Gamlestaden men lika viktigt blir att ta tillvara det som redan finns. SKF:s tidigare verkstäder, Nya Kulan, ska bli köpcentrum och bostäder. Här kommer vissa byggnader att försvinna men det finns ett program för restaurering och tillvaratagande. Gamlestadens fabriker ska bevaras och även förtätas med nya kontor och bostäder. När det gäller Slakthus området är högsta prioritet att förbättra trafiksituationen och målet är att leda ut genomfartstrafik från nordost till E45. På sikt ska där byggas kontor och restauranger. Planarkitekten Mattias Westblom ska ta över som projektledare efter Kajsa Räntfors och berättar att tanken är att bevara slakthuskaraktären. – Som man har gjort i till exempel New York

E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N

och Köpenhamn, säger han. Det industriella arvet gör Gamlestaden extra intressant och är något att vårda. •

Fotnot: Gamlestaden är den äldsta delen av det vi i dag kallar Göteborg. Under marken finns rester av 1500-talsstaden Nya Lödöse och sedan 2013 pågår omfattande arkeologiska utgrävningar. Det hålls även visningar för allmänheten. Gå in på stadennyalodose.se för att se tider.

Stadsutveckling i Gamlestaden – sju detaljplaner i olika skeden Detaljplanerna för Gamlestads torg etapp 1 (resecentret) och kvarteret Makrillen (norr om Nya Kulan) har vunnit laga kraft. Detaljplanen för kvarteret Gösen (Nya Kulan) ställs ut i augusti, planen för Gamlestadens fabriker ställs ut i slutet av året och pla-

nen för Gamlestads torg etapp 2 ställs ut första kvartalet 2017. Detaljplanen för Slakthusmotet går ut på samråd i höst. Planen för kvarteret Sillen (norr om resecentret) går ut på samråd i slutet av året eller i början av 2017.

Vill du lämna synpunkter på någon plan? Mejla till sbk@sbk.goteborg.se Läs mer på: goteborg.se/stadsutvecklinggamlestaden och gå in på Youtube för att se filmen Gamlestaden – på väg in i framtiden.

kultur | O R D : S A N N A P E R S S O N

B I L D : A N N A H JA L M A R S S O N

SKAPARGLÄDJE Intresset för Kulturskolan är rekordstort. I fjol deltog 11 000 barn och unga i någon aktivitet. På Musiklabbet i Lundby lär sig eleverna att omsätta tankar och känslor i egna låtar. – När jag skriver låtar inspireras jag mycket av mina kompisar, säger Ida Adrians. KULTURSKOLAN

VÅ R T G ÖT E B O R G # 2 201 6

17 UNGA MUSIKER.

På Musiklabbet träffas eleverna en gång i veckan för att skriva låtar och göra musik. Ofta hjälper de varandra att spela in låtar tillsammans. Ida Adrians är en av eleverna.

emtonårige Jonas Petersson plockar upp en Ipad och ett par hörlurar och går in i den lilla studion. Han har spelat piano sedan han var sju år gammal och i dag ska han spela in en egen låt. – Den heter ”Some day” och handlar om kärlek och längtan, säger han och sätter sig tillrätta bakom pianot. I studion trängs gitarrer med förstärkare, mikrofoner och ett stort trumset. På andra sidan väggen finns ett kontrollrum med mixerbord och allt annat man behöver för att kunna spela in professionella demos. – Jag vill absolut arbeta med musik i framtiden. Drömjobbet är producent, säger Jonas Petersson.

Mötesplats Lundby, ett stenkast från Rambergsvallens spårvagnshållplats. I dess musiksalar och studior huserar låtskrivarverkstaden Musiklabbet, en öppen verksamhet som ingår i Kulturskolan. Hit kommer ungdomar i åldrarna 12–19 år för att skapa musik, oavsett genre. Under terminerna träffas de en gång i veckan för att bland annat lära sig skriva låtar och spela in musik. Lärarna coachar eleverna när de behöver hjälp – och deras viktigaste uppmaning är ”utgå från dig själv”. – Det handlar inte om att producera en hitlåt som ska kunna spelas på radion. Vi uppmuntrar eleverna att vara kreativa och hitta nya sätt att uttrycka sig genom musiken, säger Henrik Oscarsson, en av musiklärarna. – Vi jobbar mycket med associationsövningar för att sätta ord på känslor och tankar och för att prata om hur man kan bygga upp en låt.

Jonas Petersson, 15 år, Tuve.

VI BEFINNER OSS PÅ

Matteus Johannesson Eriksson, 14 år, Kärrdalen.

Musiklabbets träffar inleds med en kort övning eller gen omgång, till exempel av ett inspelningsverktyg. När Vårt Göteborg besöker Musiklabbet får ungdomarna starta lektionen med att promenera runt skolområdet under tystnad. Den här gången gäller det att lyssna på ljud man sällan lägger märke till för att senare försöka återskapa dem i ett tyst rum. – Jag lade märke till många mänskliga ljud, säger fjortonårige Matteus Johannesson Eriksson. Olika sorters fåglar, ett barn som ropade och en tennisboll som kastades mot en tegelvägg. Ida Adrians, 13 år, sitter med hörlurar på huvudet och spelar sin låt ”Pax et amor”. Hon har spelat keyboard och piano i tre år och nyligen även börjat spela bas. – Jag lyssnar mycket på jazz och tycker att saxofonen är väldigt skön, säger hon. När jag skriver låtar inspireras jag mycket av mina kompisar och av olika känslor som kommer till mig. MUSIKLABBET ÄR EN liten del av Kulturskolans stora utbud av aktiviteter. Verksamheten befinner sig i gränslandet mellan skola, fritid och kultur och är väldigt populär. Under 2015 deltog fler än någonsin, hela 11 000 barn och unga i hela Göteborg, i någon av Kulturskolans aktiviteter. – Jätteroligt! Vi har jobbat för att bli mer synliga bland ungdomar, säger Sanna Eskilsson Juhlin, enhetschef för Kulturskolan på Hisingen. Hon fortsätter: – Att uttrycka sig genom musik, dans eller någon annan konstform är som att lära sig ett nytt språk. Och det kan få ungdomar att känna sig kompetenta på ett nytt sätt. •

KULTURSKOLAN I KORTHET Kulturskolan erbjuder bland annat musik, dans, teater, foto, cirkus, bild och form samt film och skådespeleri. Du söker till en eller flera kurser i din stadsdel via www.goteborg.se. Är du under 18 år behöver en förälder skicka in ansökan. Har du inte tillgång till dator kan du besöka ditt stadsdelskontor och söka via receptionen. Utbudet av kurser varierar mellan stadsdelarna och vissa är väldigt populära. Gitarr- och danskurser brukar ha längst väntetid. Har du sökt flera kurser och kommer in på ditt andrahandsval behåller du köplatsen till förstahandsvalet. Du kan gå flera kurser samtidigt.

Kulturskolan försöker lösa långa väntetider genom till exempel sommarlovskurser eller intensivkurser. Behöver du vänta på ditt förstahandsval får du gärna prova en annan kurs så länge. När du fått en plats hamnar du i en grupp baserat på förkunskaper, ålder och hur snabbt du lär dig. Undervisningen hålls i en skola, ett kulturhus eller någon annan lokal nära dig. Kulturskolan kostar 200 kronor per termin oavsett hur många kurser du går. I terminskostnaden ingår gratis hyra av de instrument du kan tänkas behöva. En familj med flera barn betalar aldrig mer än totalt 400 kronor per termin.

Läs mer och anmäl dig på: goteborg.se/kulturskolan

E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N

skärgården | O R D : F R E D R I K F E R M É N

B I L D : E M I L FAG A N D E R , S T E A M P I P E P R O D U C T I O N S T U D I O A B & S H U T T E R S TO C K

SKÄRGÅRD FÖR ALLA Göteborgs skärgård är en pärla som lockar sommarbesökare och lovordas av resemagasin. Nu ska öarna bli ännu mer attraktiva besöksmål. Förlängd säsong och utökad färjetrafik är två delar av satsningen. NYSATSNING

våras utsåg Lonely Planets tyska resemagasin Den stora utmaningen när det gäller att utveckla skärgården är att Göteborg till den femte vackraste staden i Euro- förlänga säsongen. Det kan handla om att skapa fler aktiviteter men pa, före städer som Rom och Wien. Skärgården kanske ännu mer om att förmedla att själva skärgårdsmiljön är är en av sakerna som lyfts fram och magasinet fantastisk året runt, inte bara på sommaren. ger extra plus för att det är lätt att nå öarna med – Utländska besökare vill se och uppleva naturen även vintertid, spårvagn och båt. Vissa av dem ligger i stadsdelen Väs- säger Annica Berg. De lockas av stillheten, lugnet och den fina miljön. tra Göteborg och andra i Öckerö kommun. Annica Berg Vi måste bli bättre på att marknadsföra de här bitarna även när det är anställd av Göteborg och Öckerö för att utveckla skär- inte är sommar. gården. Hon beskriver den som unik. – Det är svårt att hitta en annan plats med samma förut- NU NÄR SKOLORNA har slutat och det snart är semestertider är fokus sättningar, säger hon. Öarna är lättillgängliga, pittoreska på att göra det lättare att besöka öarna. – Vi vill göra skärgården mer tillgänglig för göteborgarna, säger och bilfria och utbudet är varierat. Det finns till exempel naturreservat och aktiviteter som paddling och sälsafari. Annica Berg. Det kommer till exempel att gå färjor från Stenpiren till södra skärgården, ända ner till Vrångö. Det blir två turer om dagen hela sommaren. U N D E R S O M M A R M Å N A D E R N A Ä R det trångt i gästhamDet finns alltså många tankar kring hur Göteborgs skärgård ska bli narna och skärgårdsfärjorna fylls med badsugna göteborän mer välbesökt. Samtidigt gäller det att utveckla varsamt. gare och turister. Under juli exploderar besöksnäringen – Vi ska ta hand om besökarna på ett bra sätt och utan att vi ökar på öarna och antalet besökare brukar mer än fördubblas. Sett över hela året finns dock stor outnyttjad potential. nedskräpningen eller skadar den marina miljön, säger Annica Berg. •

MYCKET PÅ GÅNG I SOMMAR

v 26–32

4–6/7

6/8

16–14/8

BRYGGDANS

NORDISK SEGLATS

Ö-LOPPET

VÄSTERHAVSVECKAN

Dans på Brännö brygga sex torsdagar (start 30/6) och en lördag.

Kappsegling på Skagerack och Kattegatt.

En fartfylld swimruntävling.

Aktiviteter under, över och vid vattenytan.

Läs mer på: brannoforeningen.se

Läs mer på: nordisksejlads.com

Läs mer på: oloppet.se

Läs mer på: vasterhavsveckan.se

VÅ R T G ÖT E B O R G # 2 201 6

SALTSTÄNKT.

Det bor ungefär 4 500 personer på öarna i Västra Göteborg och 12 682 personer i Öckerö kommun. 23 av öarna i Göteborgs skärgård är bebodda (vissa enbart sommartid).

CYKELKRYSSA I FEM DAGAR KULTURBÅTARNA ARRANGERAR kryssningar till Göteborgs skärgård. En nyhet är cykelturen Skepp och hoj, som går ut på att du får uppleva skärgården från cykelsadeln. Den börjar på Donsö och går vidare till Styrsö, där du blir upphämtad och transporterad till Hönö. Här övernattar du innan det bär av vidare upp längs kusten. Turen är på fem dagar och passar både inbitna cyklister och äventyrslystna barnfamiljer.

CYKELVÄNLIGT.

Njut av skärgårdsluften från cykelsadeln.

TRANSPORTER Mer information och priser på: vastkustlinjen.se

VILDA SÄLAR ÄVENTYR & TÅNG arrangerar turer som låter dig komma nära det marina djurlivet. Det finns bland annat sälsafari, då man får spana på sälkolonier med uppåt tusen sälar.

Mer information och priser på: aventyrochtang.se

E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N

Södra skärgården Ta färjan från Stenpiren (går 19 juni–20 augusti). Ta spårvagn, buss eller bil till Saltholmen. Därifrån går det båtar till alla öar i södra skärgården. Norra skärgården Res kollektivt med Röd Express (buss 290 och 291) från Centralen. Åker du bil? Kör väg 155 mot Öckerö. Se aktuell tidtabell på: vasttrafik.se

LÄS MER Läs mer om öarna i Göteborgs skärgård och få tips på fler aktiviteter: goteborg.com/skargard

stadsutveckling | O R D : U L F R O O S VA L D B I L D : F R A N K & E A R N E S T



URSÄKTA RÖRAN – VI BYGGER OM

NYTT GÅNGSTRÅK.

Nu börjar byggarbetena runt Centralstationen, men det går fortfarande att promenera till älven.

Om tjugo år ska området från Drottningtorget till Gullbergsvass rymma 2 000 bostäder och 16 000 arbetsplatser. Redan i sommar finns ett gångstråk fullt med överraskningar från Nils Ericsonsplatsen till älven. VÄSTSVENSKA PAKETET

mrådet kring Centralstationen får snart helt ny karaktär. Dagens älvbro ska ersättas av en ny, E45 kommer att däckas över vid Marieholm och det ska byggas bostäder vid Gullbergsstrand. För alla som kliver av tåget i Göteborg ska stadsdelen fungera som mötesplats och välkomnande port till staden. Nu finns ett nytt gångstråk från Nils Ericsonsterminalens norra utgång till Holmen, mot Göta älv. Eva Eriksson, koordinator på trafikkontoret, säger: – Man ska kunna ta sig torrskodd från Centralstationen ner till älven när byggarbetena

har börjat. Och så använder vi stråket för att berätta om vad som händer i området. Hon fortsätter: – Redan i dag rör sig 3 000 personer mellan Holmen och Centralen. Vi hoppas kunna locka även andra göteborgare till en rolig och informativ promenad. På bron över leden finns kikare där man kan se in i framtiden. Stråket kantas av en kombination av konst och information.

Eva Eriksson, koordinator på trafikkontoret.

kommer att påverkas av de stora byggprojekten. Vissa förberedelsearbeten startar redan i sommar och fortsätter under hösten. Sedan blir det trångt om utrymmet i minst tio år. – Man kan få räkna med köer, säger Eva Eriksson. Att cykla, gå eller åka kollektivt kommer att vara bättre än att åka bil. •

TRAFIKEN KRING CENTRALSTATIONEN

TRE ANDRA PROJEKT SOM INGÅR I VÄSTSVENSKA PAKETET

Västsvenska paketet innehåller satsningar på infrastruktur som gör det lättare att ta sig fram i en växande storstad och en växande region. Det bidrar till Göteborgs stadsutveckling, till en större arbetsmarknad och till bättre miljö.

Västlänken

Nya Hisingsbron

Överdäckning av E45

En järnvägstunnel under centrala Göteborg. Tre nya stationer – Centralen, Haga och Korsvägen – gör att resenärer kan resa snabbare och enklare och med färre byten. Västlänken avlastar också den befintliga kollektivtrafiken och gör det möjligt med nya satsningar på buss, spårvagn och andra trafiklösningar.

Den nya Hisingsbron ska binda samman älvstränderna och att skapa en gemensam stadskärna. Mark- och miljööverdomstolen gav klartecken för nya bron i maj. Byggstart planeras till januari 2017 och bron kan tas i bruk tidigast 2020. Redan i sommar görs en del förberedande arbeten och de fortsätter under hösten.

Leden sänks ner mellan Stadstjänaregatan (vid Läppstiftet) och Falutorget (Gasklockan). Halva sträckan, cirka 400 meter, kommer att däckas över. Tanken är att bygga ovanpå tunneltaket, vilket gör att Gullbergsstrand kan utvecklas och bebyggas.

VÅ R T G ÖT E B O R G # 2 201 6

| västlänken | i närbild

O R D : C H R I S TO I ARNDTA : UR LR FA RSOE ORSIVA C SLSD O N I L B LU I LSDT:RAAT NN IO ANL: EVA N AR LU P UN ND E QV N IST

Håkan Hellström har spelat och nu väntar Iron Maiden och Bruce Springsteen. Sommaren 2016 på Ullevi är historiskt fullmatad. Bakom kulisserna på alla konserter finns Jenny Hirschfeld Björler, redo att fixa maten till artisterna och deras folk på och bakom scen. KONSERTER

»Jag är helt tömd efter en Ullevikonsert«

”J

ag hoppade av gymnasiet när jag var 17 och började jobba på en ljusfirma. Första stora konserten då jag jobbade på Ullevi var 1994, när Pink Floyd spelade. Efter hand gled jag över till att fixa catering åt dem som jobbade med produktionen i samband med evenemang. Med tiden fick jag även ansvar för att göra i ordning artisternas loger. I förväg skickar alla artister in ’riders’, alltså listor på saker de vill ha i sina loger. Det kan vara ganska konstiga krav. Ett band ville ha PB2, som är torkat och pulvriserat jordnötssmör. Det

fanns inte att köpa, men en kompis råkade ha en oöppnad burk som jag fick. Man får vara lite detektiv. Förra sommaren fick jag och ett par andra hela ansvaret för catering vid Metallicas Ullevikonsert. Redan i juni började vi sätta menyer och cateringen drog igång redan när scenen skulle byggas, en vecka innan spelningen. På konsertdagen kunde vi servera varm mat, nylagad på plats, till alla som jobbade med produktionen. Det var ett roligt gig och i samarbete med ett lokalt bryggeri ordnade vi eget öl med specialetiketter.

Jag jobbade när Håkan Hellström spelade på Ullevi för två år sedan och på Spring steenkonserterna 2003, 2008 och 2012. Har aldrig träffat Springsteen, men sett honom i korridoren. De som jobbar med hans produktion är alltid väldigt trevliga att ha att göra med. Känslan på konserter, när Ullevi är fullt med glada människor, är obeskrivlig. Jag rycks alltid med och det känns speciellt att vara en liten del av evenemanget. Efter en konsertvecka är jag helt tömd men får också energi, på något konstigt sätt.” •

Jenny Hirschfeld Björler, arbetar extra med catering vid stora konserter Ålder: 41 år. Familj: Man och vuxen son. Bor: Majorna. Gör: Till vardags bagare och konditor på Ahlströms, jobbar med catering vid stora konserter. När jag är ledig: Tittar på film, umgås med vänner och går på konserter; allt från opera till dödsmetall.

E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N

U T T E R S TO C K , S OTA R N , B E AT R I C E TÖ R N R O S , kalendarium | BI LI LLUDS: ST HR AT I O N : S H U T T E R S TO C K

KULTURKALASET

– NÅGOT FÖR ALLA FOLKFEST

GÖTEBORGS KULTURKALAS

är en av Nordens största kulturfestivaler med 1,5 miljoner besök. Och med över tusen programpunkter på 50 platser runt om i Göteborg – från Göteborgsoperan till Världskulturmuseet. Gator och torg förvandlas till festplatser där du kan frossa i ett rikt utbud av kultur; opera, konst, musik, karneval, gatuteater, slöjd, teater, litteratur och film.

Tid: 16–21 augusti 2016. Pris: Gratis. Läs mer på: goteborgskulturkalas.se

JUNI–SEPTEMBER

PÅ GÅNG Sommaren är här och folkfesternas tid är inne. Musikevenemang, festivaler och stora sportturneringar avlöser varandra. En härlig period för alla som vill njuta av folkliv och gratis underhållning runt om i Göteborg. AKTIVITETER

HITTA FLER EVENEMANG PÅ WEBBEN:

• kalendarium.goteborg.se • goteborg.com • blastallet.goteborg.se • frolundakulturhus.se • goteborg.se/kaken • goteborg.se (sök på museer)

VÅ R T G ÖT E B O R G # 2 201 6

SOMMARUNDERHÅLLNINGEN SKÖN MUSIK I allehanda genrer – barn- och familje föreställningar för alla åldrar. Ända sedan 1946 har Sommarunderhållningen bjudit på gemenskap och kulturupplevelser under årets ljusaste månader. Alltid med fri entré.

TRADITION

Sommar i JUBILEUMSPARKEN FRIHAMNEN JUBILEUMSPARKEN HAR ÖPPET i stort sett varje dag under sommarmånaderna. Här kan du till exempel bada, basta, åka rullskridskor och segla. I år har bastun och poolen både dag- och kvällstider. Lekberget och rollerderbybanan håller öppet alla dagar i veckan. Tid: Hela sommaren. Plats: Jubileumsparken i Frihamnen. Läs mer på: alvstaden.goteborg.se/jubileumsparken

Tid: Maj–september. Plats: I parker och på torg. Pris: Gratis. Läs mer på: goteborg.se/sommarunderhallningen

ARTSCAPE 2016

– en gatukonstfestival

Blommor, grönt och trädgårdstips

GATUKONST

PÅ AVENYN

GRÖNT GÖTEBORGS PARADGATA pryds i sommar av en rad popup- parker skapade av både svenska och internationella kreatörer. Juvelen i kronan blir utställningen som förvandlar Götaplatsen till en skön mötesplats. De gröna upplevelserna längs Avenyn ingår i satsningen Gothenburg Green World som pågår hela året. Tid: 4 juni–7 augusti. VAR: Kungsportsavenyn och Götaplatsen. Pris: Gratis. Läs mer på: www.gothenburggreenworld.com

ARTSCAPE 2016

blir Skandinaviens största gatukonstfestival någonsin. Svenska och internationella konstnärer uppför storskaliga konstverk i Göteborgs tio stadsdelar. Projektet är ett samarbete med Urban Konst på kulturförvaltningen och Göteborgs 400-årsjubileum 2021. Tid: 25 juli–14 augusti. Pris: Fri entré. Läs mer på: artscape.se

FLER AKTIVITETER UNDER SOMMAREN

16/6

24/6

18/7

30/8

3/9

Mångfaldsfestival i Trädgårdsföreningen

Midsommar i Slottsskogen

Gothia cup invigs

Antikrundan på besök

Målgång i Frihamnen

Årets firande inleds kl 16 med dans, sång och lekar kring stången på Björngårdsängen. Folkdans laget Näverluren och musikgruppen Västanvind deltar.

Kl 20 invigs världens största och mest internationella fotbollsturnering på Ullevi. Alltid en sprudlande folkfest med ungdomar från alla världsdelar.

Antikrundan kommer till Trädgårdsföreningen. Fråga Sveriges främsta antikexperter om dina gamla föremål och få dem värderade. Mer info på svt.se/antikrundan.

North Sea Tall Ships Regatta går i mål. Ett trettiotal fartyg har kappseglat från England. Besök skeppen och upplev folkfesten i Frihamnen 3–6 sept. Fri entré.

1 500 förskolebarn bjuder på allsång kl 10–11. Arrangemanget ingår i det internationella musiklägret Side by Side by El Sistema.

E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N

volontär | O R D : M A R G A R E TA R O M A R E

B I L D : S H U T T E R S TO C K

HJÄLP EN MEDMÄNNISKA Vill du göra en insats för en medmänniska? Som volontär kan du gå promenader, hjälpa till med läxor eller underhålla med sång och musik. MÖTEN

innebär att göra en viktig insats för en annan människa. Samtidigt får du själv en meningsfull syssla och kommer in i ett socialt sammanhang. I varje stadsdel i Göteborg finns en frivilligsamordnare, som stöttar den som jobbar frivilligt. Carina Byhlin-Andreasson är frivilligsamordnare i Östra Göteborg, där volontärverksamheten i första hand är knuten till äldreomsorgen. I andra stadsdelar finns volontärer även inom förskolan och skolan. – Vi har alltid behov av frivilliga till vår satsning på högläsning för äldre. Det brukar bli

ATT VARA VOLONTÄR

VÄRT ATT VETA

fina möten med ömsesidigt utbyte, säger Carina Byhlin-Andreasson. Under sommarhalvåret vill många äldre människor komma ut och gå. – Vi söker frivilliga som kan vara promenadsällskap. Det finns ett stort sug bland de äldre att få komma ut i solen och njuta av grönskan. Här kan man verkligen göra stor nytta. Den som ställer upp som volontär i Göteborgs Stad får ingen ekonomisk ersättning. Däremot erbjuds viss utbildning, till exempel grundläggande kunskap om demens, och ibland ordnas trivselkvällar för volontärerna. •

Volontärer får inte konkurrera med ordinarie personals arbetsuppgifter. Fokus ligger på sociala och kulturella aktiviteter och syftet är att skapa möten och bygga sociala nätverk.

VILL DU KOMMA I KONTAKT MED GÖTEBORGS STAD? Kontaktcenter

Webb och e-post

Facebook

Besök oss

Telefon: 031-365 00 00 Måndag till fredag, klockan 07.00–18.00.

www.goteborg.se www.goteborg.se/suomeksi goteborg@goteborg.se

facebook.com/ goteborgsstad

Ekelundsgatan 1 09.00–16.00

Ring frivilligsamordnaren i din stadsdel (031-365 00 00) eller sök på ”volontär” på goteborg.se