En stad att åldras i

En stad att åldras i

Flexlinjen – en rullande mötesplats Eldriven cykel för två ger nya vyer Träning som erbjuder gemenskap

//Inledning

En stad att åldras i Idag lever vi längre än någonsin tidigare. Och vi åldras i städer. Det är två globala trender som Världshälso­ organisationen (WHO) tagit sig an.

WHO-nätverket Age-friendly cities and communities samlar 800 städer i 39 länder (2018) som vill bli mer ålders­vänliga. Göteborg är en av dem.

I nätverket utbyter vi erfarenheter, kunskaper och tar lärdom av varandra. En åldersvänlig stad har inkluderande och tillgängliga sociala och fysiska miljöer som främjar hälsa, delaktighet och trygghet, där du kan vara aktiv genom hela livet. Det är en stad som är en bra plats att växa upp och åldras på. En åldersvänlig stad är bra för alla.

För att bli en åldersvänlig stad behöver staden arbeta tvärsektoriellt och involvera seniorer i samhällsutvecklingen. Äldre personers kunskaper och erfarenheter visar vad som gör staden åldersvänlig och vad som kan förbättras. Äldre personer är en viktig resurs – inte minst i arbetet att motverka ålderism och åldersdiskriminering.

I det här magasinet kan du läsa om flera åldersvänliga exempel. Om gemenskapen på trygghetsboende, hur generationsmöten utmanar normer och skapar förståelse mellan generationer, och hur kul det kan vara att cykla i par. Syftet med magasinet är att öka kännedomen om vad staden gör och vilket utbud som finns, men också inspirera andra städer.

2

Innehåll STADSMILJÖ Medskapa och anmäl hinder i ny app

4

Positivparken är öppen för alla

5

MOBILITET Flexlinjen – en rullande mötesplats

6–7

Eldriven cykel för två ger nya vyer

8–9

Storsatsning på bra bänkar i Göteborg

10–11

BOSTÄDER Tryggt hemma och tryggt tillsammans

12–13

Gôrbra badrum för äldre

14

Tillgänglig boendemiljö 15 SOCIAL DELAKTIGHET OCH INKLUDERING Generationsmöten gynnar alla

16–17

Granskar stan med surfplatta

18–19

SAMHÄLLSSTÖD OCH SERVICE Träning och mötesplats i ett

20–21

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

VILL DU VARA MED OCH BIDRA? Vi behöver engagera fler äldre i stadens utveckling. Du kan vara med själv eller tipsa någon annan att engagera sig.

Hör gärna av dig om du har en idé eller bara vill få mer information.

Lokala bomässor populära bland seniorer

22

Hälsoguiden stöttar människor att må bra

23

KONTAKTA Senior Göteborg, stadens utvecklingscenter, har kommunstyrelsens uppdrag att göra Göteborg till en mer åldersvänlig stad.

Vill du veta mer? Läs om uppdraget på goteborg.se/aldersvanliga eller kontakta vår processledare Lisa Holtz på lisa.holtz@stadshuset.goteborg.se eller 0728-56 54 96.

3

//Stadsmiljö

Medskapa och anmäl hinder i ny app Appen Anmäl hinder är flitigt använd av göteborgarna som direkt i sin smarttelefon kan anmäla så kallade enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler och på allmänna platser. 300 anmälningar har kommit in hittills, det Bra för alla handlar till exempel om att miljön har dålig belysning, höga en inkluderande, trösklar, tunga dörrar eller onödiga nivåskilluniversell nader på en trottoar. I utformning. appen kan du geotagga, ta en bild och beskriva hindret med text. Det är frivilligt att lämna sina kontaktuppgifter.

– Ingen är immun mot sjukdomar, olyckor eller att bli äldre, därför är det förr eller senare bra

”

”

4

för alla att miljön har en inkluderande, universell utformning, säger Andreas Johansen, projektledare och utvecklingsledare på fastighetskontoret.

Appen Anmäl hinder är byggd i så kallad öppen källkod vilket innebär att landets övriga kommuner fritt kan kopiera källkoden för att göra en egen app med samma syfte och funktion.

Den har utvecklats av fastighetskontoret i Göteborgs Stad i samarbete med funktionshinder­rörelsen, Konsument- och medborgarservice, Intraservice och apputvecklingsföretaget Aveny Production AB. Under 2018 fick appen innovationspriset Guldlänken.

Text: Ulrika Cedervall.

//Stadsmiljö FAKTA:

I Positivparken finns Positivet, en bemannad parklek där personal håller i aktiviteter, lånar ut redskap och kan svara på frågor. Alla arrangemang och aktiviteter är kostnadsfria. Du kan grilla på de öppna grillplatserna, låna toaletten eller komma in i värmestugan med din medhavda matsäck. Det finns även dryck och mat att köpa på plats.

Positivparken är öppen för alla Positivparken är en av Göteborgs utflyktsparker. Parken ligger i närheten av Frölunda Kulturhus.

Här finns grönytor, picknickplatser, grillar, boulebana, utegym, studsmattor, parkourpark, bollplaner och lekplats.

Park- och naturförvaltningen arbetade i nära dialog med barn, unga och äldre i planeringen.

Det gör att Det är viktigt att parken innehåller aktiviteter för alla en sån här park åldrar. Mirjafungerar för alla Liisa Axelsson och är tillgänglig. är en av parkens regelbundna besökare. Hon spelar boule i parken med PRO-föreningen Lergöken varje måndag, tisdag och onsdag när vädret tillåter. På sommaren kan det vara fullt på alla boulebanor. Just nu har

”

”

Text och foto: Sofia Tillman.

PRO-föreningen Lergöken spelar boule i Positivparken varje måndag, onsdag, fredag när vädret tillåter.

föreningen ett tjugotal spelare mellan 75–97 år.

– Det är viktigt att en sån här park fungerar för alla och är tillgänglig. Det är många som använder både permobil och rollator för att kunna komma hit och spela. Här finns inte några kanter eller hinder, säger Mirja-Liisa Axelsson.

Anders Hallin startade upp Lergökens boule­ spel 2004. När Park- och naturförvaltningen började planera Positivparken var Anders med.

– Att kunna förvara kloten nära banorna så att vi slipper släpa på dem fram och tillbaka är viktigt för oss. Då kan fler vara med och spela, säger Anders Hallin.

Mirja-Liisa och Anders är överens om att parken är bra och fungerar fint. Det finns något för alla med lekplats, grillplatser, promenadstråk och gott om bänkar.

– Om vi fick önska skulle vi vilja ha en tillgänglig lokal som kan fungera som en mötesplats för seniorerna här, nära boulebanorna. Vi har ju märkt hur viktigt det är att vi syns, det kommer hela tiden nya som vill vara med när de ser att vi spelar.

5

//Mobilitet

Flexlinjen – en rullande mötesplats Ur ett gemensamt behov av att resa tryggt och handla mat har en vänskap vuxit fram. Varje torsdag reser de elva vännerna med Flexlinjen för att handla och sedan fika ihop på köpcentret 421. Gänget har träffats på äldre dar, på en av kommunens träffpunkter*.

Flexlinjen är en del av kollektivtrafiken och finns i Göteborgs alla stadsdelar. Flexlinjebussen är liten men rymlig och varje resenär är garanterad

Jag lever för detta hela ” veckan. Vi löser alltifrån

världsproblem till att tipsa varandra om vad man kan laga för mat.

”

sittplats. Bussen kör hela vägen fram och föraren hjälper var och en ombord med eventuellt bagage, rollator eller shoppingvagn.

– Eftersom Flexlinjen är en mindre buss kan resenären komma närmare sitt resmål än med vanlig kollektivtrafik, som till exempel in på 421:s parkering, säger Sardar Ahmad, Flexlinjeförare som kört vännerna sedan starten för tre år sedan.

Det hela började med samtal på träffpunkten om att det blir svårare att handla när man blir äldre, inte är lika rörlig och saknar bil.

– Vi satt och pratade och någon sa är det ingen mer som vill med och handla? Lotta på träffpunkten hjälpte oss att komma i kontakt med Flexlinjen som kunde möta våra behov, säger Harry Kanon, en av initiativtagarna.

*I Göteborgs Stad finns närmare 30 träffpunkter för äldre. Läs mer på goteborg.se, sök på ”hitta träffpunkt”.

6

//Mobilitet I början bestod gänget av fyra pensionärer som reste tillsammans och handlade men idén spreds snabbt och idag är det elva personer som reser tillsammans.

– Personalen på Flexlinjen är fantastisk, oftast är det Sardar Ahmad som kör och han ställer upp och langar shoppingvagnar. Jag lever för detta hela veckan. Vi löser alltifrån världsproblem till att tipsa varandra om vad man kan laga för mat, säger Harry Kanon.

Marianne Olofsson som varit med nästan sedan starten håller med: – Jag bokar inte in något annat på torsdagar, det här går före. Min man sitter i rullstol och vi har inte någon bil så Flexlinjen är guld värd, säger hon.

Resan går från Frölunda till köpcentret 421 i Högsbo där vännerna enkelt kan ta sig vidare till matbutiken, apoteket, en mindre vårdcentral och flera andra butiker.

– Eftersom jag inte orkar gå längre än 500 meter är Flexlinjen jätteviktig för att jag ska kunna klara mig själv, säger Harry Kanon.

Att åka med Flexlinjen ska vara enkelt. Är man ändå osäker kan man ta hjälp av Göteborgs Stads resinstruktörer. Line Steffensen är en av dem. Hennes uppgift är att stötta ovana resenärer att ta steget ut i kollektivtrafiken, att svara på frågor om resor, komma med tips och råd och även följa med som stöd när det är dags att ge sig ut.

– Det ger mycket frihet att inte vara beroende av andra för att kunna förflytta sig. All reseträning är individuell och gratis, säger Line.

Det finns 29 olika flexlinjer i Göteborg på vardagar. Några linjer går också på lördagar. Det är tillåtet att ta med sig sällskap, husdjur, rollator, rullstol, barnvagn eller stort bagage, så länge du anmält det i förväg eftersom bussen tar max elva personer.

Att åka med Flexlinjen kostar lika mycket som att resa med övrig kollektivtrafik i Göteborg och du betalar med Västtrafiks färdbevis. Har du Göteborgs Stads seniorkort reser du gratis med Flexlinjen under de tider som seniorkortet gäller.

SÅ BOKAR DU RESA MED FLEXLINJEN Steg 1. Kontakta kundservice på

031-41 95 52 eller på kundservice@fardtjansten. goteborg.se och anmäl dig.

Steg 2. För att boka din resa finns flera sätt. Du kan ringa 031-41 96 90. Har du texttelefon ringer du 020–600 600 och uppger nummer 031-41 96 90. Det finns också en app du kan använda eller boka via internet på minaresor.goteborg.se VILL DU RESTRÄNA? Kontakta resinstruktörerna på 031-41 96 60 och berätta vad du behöver hjälp med. Läs mer på: www.goteborg.se/flexlinjen

VILL DU RESA IHOP?

HARRY TIPSAR: • Besök en träffpunkt och lär känna folk som vill resa tillsammans.

• Personalen på Göteborgs Stads träffpunkter kan lotsa dig vidare eller så kan du kontakta Flexlinjen direkt.

• När Flexlinjen gett OK, utse en person som håller samman gruppen. Var och en ansvarar för att meddela förhinder.

• Bestäm dag och tid samt vilken mötesplats ni reser ifrån.

• Se till att samtliga registrerat sig hos Flexlinjen.

• Boka resan med Flexlinjen och börja res tillsammans.

Text och foto: Ulrika Cedervall.

7

//Mobilitet

Eldriven cykel för två ger nya vyer förvåning eller glädje när de ser den. Området är lite backigt och i uppförsbacken på tillbakavägen lägger den lilla hjälpmotorn på cykeln plötsligt av, men Göran trampar friskt på ända fram.

– Det är ett lustfyllt sätt att träna men också ett – Bra jobbat, uppmuntrar Madeleine. sätt att komma ut och se stadsmiljön som kan – Jag märkte inte ens att väcka goda minnen, säger motorn la av, säger Madeleine Christensson, Det är ett lustfyllt sätt att Göran. äldresamordnare i stadsträna men också ett sätt att Båda vittnar om att en delen Centrum. komma ut och se stadsmiljön utmaning är att gator En parcykel är en som kan väcka goda minnen. och cykelbanor i när­ specialutformad cykel för miljön inte är dimensiotvå personer med batteri­ nerade för att få plats med parcykel på och att driven motor. De nya parcyklarna främjar både vara mitt i trafiken känns lite för farligt. fysisk aktivitet och vidgar perspektivet på hur – Vi får därför anpassa våra cykelturer och alla, oavsett funktionsvariation, kan röra sig kan inte riktigt cykla så fritt som vi skulle önska. miljövänligt och hållbart i staden.

Detta är något som skulle kunna förbättras när Madeleine Christensson som är äldresamstaden bygger i framtiden – gör ordnare vid en dagverksamhet för seniorer i breda cykelbanor så att alla får Krokslätt använder parcykeln som en del i sitt plats, avslutar Madeleine. dagliga arbete med att stimulera och aktivera deltagarna i verksamheten.

Text och foto: Sofia Tillman – Vi har flera deltagare som verkligen längtar efter att få ge sig ut och cykla. När det blir kallt och sämre väder på hösten pratar de längtansfullt efter våren och nya cykelturer.

FAKTA Idag är det en solig och klar höstdag och Parcyklar används idag i dagverksamhet Göran Axén och Madeleine Christensson ger för seniorer och på äldreboenden, samt i sig ut på en tur. Parcykeln väcker uppmärksamdaglig verksamhet och för personer som bor i bostäder med särskild service i de flesta het hos förbipasserande som reagerar med

Parcykel är ett fordon som Göteborgs Stads verksamheter för äldre använder sig av.

”

”

stadsdelar i Göteborg.

8

//Mobilitet

Göran Axén och Madeleine Christensson tar gärna en tur med parcykeln tillsammans när vädret tillåter.

9

//Mobilitet

Storsatsning på bra bänkar i Göteborg Linnégatan, Stigbergsliden och evenemangsstråket får snart fler bänkar som ett resultat av inventeringar och synpunkter från allmänheten, däribland många äldre.

10

//Mobilitet

2018 storsatsar Göteborgs Stad på bra bänkar för vila. Bänkar rustas upp och nya sätts ut på många ställen i Göteborg, bland annat på samtliga lekplatser men också i Trädgårds­ föreningen, i flera naturområden samt ovanför trappor som rustas upp.

– Oftast kommer synpunkter från äldre personer som önskar en sittplats att vila på till exempel efter en brant backe. Vi gör ett nät efter prioriterade gångstråk och planerar sedan hur tätt varje bänk ska vara, säger David Nordström, projektledare på Trafikkontoret.

Förvaltaren i Vasaparken ” hade kontakt med några

äldre som bodde i närheten och ofta hörde av sig om olika saker och när vi rustade upp parken fick de föreslå placering av nya bänkar.

”

Bänksatsningen är en del i att staden ska bli tillgänglig för alla. Förutom Trafikkontoret så är Park- och naturförvaltningen engagerade. Deras projektledare Malin Fornstedt berättar:

Vad gör en bra bänk, t ex för äldre?

En bra bänk kan innebära att en äldre person vågar gå längre promenader då chans finns till vila. En sådan bänk uppfyller tillgänglighets­ kraven; den har en sitthöjd på 0,45–0,5 m över marken, ryggstöd och ett greppvänligt armstöd på 0,7 m höjd som går förbi sitsen vilket gör det enklare att resa sig.

I vilka naturområden rustar ni upp eller sätter upp nya bänkar?

Hökälla våtmarkspark, Guldhedsdalen, Gunnestorpsmosse och Backavallen.

HUR VET GÖTEBORGS STAD VAR EN NY BÄNK BEHÖVS? Förutom att tjänstemän gör tillgänglighets­ inventeringar och anmäler behov av bänkar, kan du vara med och påverka genom att: 1. Ge ett medborgarförslag vid en Trygghetsvandring.

2. Lämna din synpunkt om en ny bänk till en parkförvaltare.

3. Höra av dig till Göteborgs Stads synpunkts­ brevlåda, sök Göteborgs Stad synpunkter på Google.

Text: Ulrika Cedervall.

11

//Bostäder

På måndagar kl. 11 är det boule på Heden.

Gänget med hyresgäster från Öster om Heden har spelat ihop i drygt två år. Gänget består av Lars Berg, Boel Kromer Ågren, Tommy Södergren, Claes Oddhammar, Sven Ågren, Magnus Bergman och Daniel Johansson.

Tryggt hemma och tryggt tillsammans Boule, matlag och linedance. Trygg­ hetsboende är ett nytt sätt att bo på, där säkerhet och gemenskap står i centrum – allt för att äldre som vill, ska kunna bo kvar i sina lägenheter.

De flesta människor vill slippa flytta hemifrån när kroppen åldras. Trygghetsboende är ett sätt att göra det möjligt: med några enkla anpassningar av lägenheten blir den lite bekvämare och med en gemenskapslokal där man kan träffa sina grannar blir det lättare att leva ett socialt liv.

I Göteborg finns närmare 30 olika trygghetsboenden, och fler är på väg. Ett av de första är Öster om Heden, där Bostadsbolaget är hyresvärd. 2014 gjordes 70 lägenheter om till trygghetsboende och snart tillkommer ytterligare fem.

– De flesta vill bo i ett område med blandade åldrar och med trygghetsboende gör vi det möjligt för äldre att kunna bo kvar i sin lägenhet längre, säger Susanne Olausson på Bostadsbolaget som är värd för gemensamhetslokalen på Öster om Heden.

12

//Bostäder I ett trygghetsboende ska finnas en gemensam Varje gång är det nya lag beroende på vilka som lokal att träffas i och en trygghetsvärd som kan hänger på. hjälpa till att organisera olika aktiviteter och – Det tar längst tid att kolla vem som leder, skrattar vara ett stöd för de boende.

Claes Oddhammar.

– Den gemensamma lokalen är navet och Den här veckan ses gänget två gånger. På den står öppen för alla. De hyresgäster torsdag är det herrmatlag. Det är Magnus som vill, kan få en egen nyckel hit.

Bergmans tur. Magnus säger att Alla aktiviteter annonseras och han är dålig på att laga mat och alla får vara med, säger då blir det ärtsoppa, pann­ BEKVÄMT BOENDE Susanne Olausson. kakor, punsch och öl.

Nöjdare hyresgäster som kan bo kvar Oftast lagar man 3-rätters Hon poängterar att det längre – det är konceptet för Göteborgs och Lars Berg rycker in är hyresgästerna som själva Stads satsning på trygghetsboenden för som sommelier. tar initiativ till det de vill 70+. Idag finns närmare 800 lägenheter och målet om 1 000 lägenheter vid – Trygghetsboende är göra. Susanne Olausson slutet av 2018 ser ut att kunna uppfyllas. bra, främst för att vi samordnar och hjälper De förbättringar som görs i en känner många fler grannar hyresgästerna att förverkliga trygghetslägenhet ingår i den ordinarie hyran. nu. Killarna är med i ma­t­­önskemålen vilket bland laget och i somras var annat sker genom olika gänget uppe hos oss på landet, aktiviteter i husets gemensamspelade boule, åt och drack och vi hetslokal. Hon kan också boka en större hade jättetrevligt, säger Boel Kromer Ågren. lokal om det behövs, listar önskemål om Lägenheterna i trygghetsboende är utrustade aktiviteter så att fler kan hänga på, berättar om med tittöga i dörren, spisvakt som ser till att kommunens tjänster, bjuder in önskade föreläsare och annonserar alla bokade aktiviteter.

Daniel Johansson är En gång i månaden lagar Trygghetsboende en av hyresgästerna sju herrar mat tillsammans i gemensamhetslokalen. på Öster om Heden är bra – främst för Den här gången är det Magnus Bergmans tur att som ser gemensamatt vi känner många ansvara för menyn. hetslokalen som ett fler grannar nu. extra plus i vardagen. ingen mat bränns vid, extra handtag i duschen – Vill man träffa folk så har man väldiga och har över lag god tillgänglighet. Utöver detta möjligheter och man går på det man har behov av. Susanne har många goda idéer men vi kan ska fastigheten ha hiss med sittplats, kommunens också hitta på egna grejer. Matlaget sköter vi trygghetslarm ska fungera och entrédörrar ska helt själva. En bestämmer vad vi ska laga, gör kunna öppnas automatiskt. inköpen och fördelar arbetsuppgifterna, säger Daniel Johansson.

På måndagar klockan 11 träffas boulegänget i lokalen och går tillsammans till Heden där en FAKTA TRYGGHETSBOENDE: tuff match väntar.

Lägenheterna förmedlas via Boplats Göteborgs – Vi träffas, spelar och tjötar en stund. Själv webbplats och hyrs ut till personer som fyllt 70 år. går jag in för att vinna, säger Lars Berg som även Det närliggande området ska vara fysiskt tillgängansvarar för fikat efteråt i gemenskapslokalen. ligt; t ex ha släta gångvägar, sittplatser med armstöd och god ljusmiljö. Gemensamhetslokalen ska – Det roligaste är när någon knockat Lillen erbjuda aktiviteter som t ex sittgympa, qigong, och den far iväg – då ändras allt, fyller Boel musikunderhållning och frågesport, gemensam Kromer Ågren i. lunch och boule. Webbplats, boplats.se

”

”

Text och foto: Ulrika Cedervall, Lisa Holtz.

13

//Bostäder

Gôrbra badrum för äldre

– Jag känner mig väldigt trygg när jag duschar. Golvet är inte så halt och det torkar upp fort, säger Eva Lagergren, 91 år som är synnedsatt och numera duschar varje dag vilket hon inte kunde tidigare när hon hade badkar. Eva har bott i huset sedan 1961 och har valt det gôrbra badrummet.

För att förlänga husets och områdets goda förut­sättningar för äldre personer att kunna bo kvar, har Familjebostäder satsat på gôrbra badrum.

Konceptet innehåller ett stort antal förbättringar; allt ifrån höjd på toalettstol till kontrastmarkeringar på blandare och halkskyddat golv.

• Dörren är bredare än normalt, 82 cm och utan nivåskillnader. Det underlättar för rollatoranvändare.

• Kontraster i inredningen och belysningen underlättar för den som har svagare syn.

• Låset och handtaget är greppvänliga • Handfatsblandaren är greppvänlig och förberedd för bidédusch.

• Toalettstolen är förberedd för armstöd och kan utrustas med förhöjningsringar.

• Duschstången tål att man hugger tag i den.

Stången är också förberedd med förvaringslåda i bekväm höjd.

• Badrumsskåpet har en smart placering och kan nås även av den som sitter ned.

• Golvbeläggningen minskar halkrisken.

Text: Ulrika Cedervall. Foto: Anna Sigvardsson.

Fråga din hyresvärd om möjligheter att tillgänglighetsanpassa ditt boende

14

//Bostäder

Tillgänglig boendemiljö

Med åldern ökar ditt behov av ljus för att se bra. – Jag känner mig tryggare med god och jämn belysning fram till entrén, säger Lisa Sjöblom, hyresgäst.

Grannarna Kati Lankinen och Barbro Sahlsten håller med.

Sedan två år tillbaka är Bankogatan ett trygghetsboende med 90 insprängda lägenheter i de fem punkthusen. Här genomför fastighetsbolaget Familjebostäder förbättringar i boendemiljön och skapar en boendemiljö anpassad för personer som använder rollator.

• Byter asfalt till ljusa plattor så att ljuset reflekteras bättre.

• Installerar automatiska dörröppnare.

• Sätter upp ny belysning som inte bländar och belyser viktiga funktioner, som t ex husnumret och berg för att skapa trygghet. Den nya belysningen innebär att ljuset riktas rakt nedåt utan att man ser ljuskällan för att undvika obehaglig bländning. Ett mjukt ljus belyser berget och växterna som nu syns även när det är mörkt. Detta skapar trygghet med enkla medel.

• Monterar små metallramper vid entrédörr och till cykelrum där rollatorer kan förvaras.

• Lägger in ett visuellt ledstråk av svart sten taktilt ledstråk utgörs av kantsten, kullersten och gräsmatta.

Text: Ulrika Cedervall. Foto: Anna Sigvardsson.

• Sätter upp stora nummerskyltar.

• Sätter vita prickar på översta och nedersta trappstegen.

• Sänker anslagstavlan i trapphuset.

• Har gott om sittplatser för utevistelse i sol och skugga. Ett exempel är bänken vid soprummet. ”Det är socialt att sitta där, kommer alltid någon förbi och pratar en stund, säger Lisa Sjöblom, hyresgäst.

• En sittplats under tak där hyresgästerna kan vänta på Flexlinjen.

15

//Social delaktighet och inkludering

Generationsmöten gynnar alla Idag arbetar hela Göteborgs Stad med generationsmöten. Målet är att bygga broar mellan generationer för att öka förståelsen för varandra. Det finns aktivi­ teter och mötesplatser som är generationsöverskridande.

Stadsdelen Centrum har arbetat med generations­ möten i form av olika aktiviteter i flera år. Detta görs genom att skapa möten så att unga och äldre berikas av varandras kunskaper och erfarenheter.

Stort fokus har legat på att mötas genom kulturupplevelser och gemensamma intressen.

– Åldersfixeringen faller snabbt bort när vi möts kring ett gemensamt intresse. Äldre får känna sig som en tillgång för unga och barn, och barn och unga kan känna sig som en tillgång för äldre, säger Lotta Lord, utvecklingsledare Generationsmöten i Centrum.

Den största verksamheten inom Generationsmöten i Centrum är seniorer i skolan och för­ skolan. I skolan finns seniorer med som stöd i klassrummet. Något som är mycket uppskattat av både elever, lärare och seniorer.

Som Senior i förskolan kan man vara sago­läsare, pyssla eller bara vara med barnen.

Exempel på fler generationsaktiviteter över staden är generationskör, förskolebarn som har aktiviteter tillsammans med hyresgäster på äldreboenden i Lundby. På Västra Hisingen lär skolungdomarna seniorer IT och att använda smartphones och surfplattor. Flera stadsdelar arbetar med att erbjuda praktik, sommarjobb och extrajobb för unga på äldreboenden.

De generationsöverskridande mötesplatserna hittar du i Majorna-Linné och Västra Göteborg.

På Mariaträffen i Majorna-Linné kan du fika och umgås, låna en dator eller symaskin, läsa tidningar, spela spel, måla, och ta del av föreläsningar. Här träffas alla åldrar och programmet skapas tillsammans med besökarna och utifrån Text: Lisa Holtz. Foto: Hanna Björnheden.

16

deras intressen. I Västra Göteborg finns Bergkristallsparken som är en aktivitetspark för alla åldrar. Här finns det actionyta, odling, scen, plats för basketboll, boule och fotboll. Det finns en gemensam inomhusplats Parkhuset med bemannad personal måndag – fredag, där du kan boka huset för möten och workshops upptill 50 personer.

VILL DU VETA MER? Ta kontakt med Lotta Lord, utvecklingsledare i stadsdelen Centrum. Telefon: 031-365 72 78 E-post: lotta.lord@centrum.goteborg.se Mariaträffen Adress: Älvsborgsplan 1 Telefon: 031-365 88 27 E-post: mariatraffen@majornalinne.goteborg.se facebook.com / mariatraffen Helgfria vardagar kl. 10–16 Torsdagar kvällsöppet kl. 16–19 Bergkristallparken Adress: Bergkristallparken 1 Telefon: 031-366 44 16 E-post: bergkristallparken@vastra.goteborg.se facebook.com/bergkristallparken Verket Adress: Lilla Stampgatan 1A Telefon: 031-365 00 00 goteborg.se/verket facebook.com/fritidicentrum instagram.com/verket_gbg Mötesplats Vintergatan 1 Adress: Vintergatan 1 A Telefon: 031-366 93 36, mobil: 0762-90 49 50

//Social delaktighet och inkludering

Som senior i förskolan kan ” man vara sagoläsare, pyssla eller bara vara med barnen.”

17

//Social delaktighet och inkludering

Granskar stan med surfplatta Med filmer tagna och redigerade i surfplattor har göteborgare belyst ris och ros i sina närområden. Metoden Life filming är ett nytt sätt att påverka kommunen och uppskattat av seniorer.

En som provat Life filming är Carina Ahrle.

– Det var suveränt roligt, jag lärde mig så mycket Hon är 77 år, skådespelare, föreläsare och att jag själv kunde hålla i en kurs på Seniornet i kostymdesigner. Hon och ett tiotal andra deltog att filma och redigera med smart­phone eller i Life filming – stadsutveckling utifrån ett surfplatta efteråt. seniorperspektiv, där de gjorde egna filmer som Stadsdelen Lundby blev inspirerade av tog upp olika aspekter för äldre i samhället.

Centrums arbete och ville prova Life – Jag såg en liten annons i Centrumliv och filming-metoden eftersom det byggs mycket i tyckte det lät kul. Det stod Vill du lära dig stadsdelen och finns möjligheter för seniorer att filma? Jag har jobbat på SVT i 25 år men aldrig dela mid sig av sina tankar och erfarenheter i ett hållit i kameran själv, hemma fanns en surfplatta tidigt skede. Metoden var också intressant som och jag ville lära mig redigera, säger hon. ett sätt för teknikovana personer att lockas att prova surfplatta efteråt.

Carina Ahrle gjorde fyra filmer som handlade 81-åriga Ester Wallin som varit om vad som är svårt, vad som egenföretagare gjorde en film är bra och vad som är dåligt i Syftet med projektet om hur det är att promenera Göteborg. I en av filmerna var att få äldres syn på och vistas ute när man har svårt intervjuade hon seniorer om stadsmiljön och göra att gå och behöver sittplatser hur de vill ha det i framtiden, i dem delaktiga. att vila på. I filmen efterlyser en annan visade hon hur mycket som är automatiserat hon fler bänkar på sin promenad idag – det är koder, knappar och sms. längs med Eketrägatan till Kyrkby­torget.

Själv brinner hon mest för generationsmöten.

– Det är så lite som krävs, en stol i en butik – Det är vansinnigt viktigt. Idag är vi så så jag kan sitta några minuter och ett par bänkar uppdelade – gamlingar, unga och barnfamiljer. så orkar jag göra alla mina inköp själv, säger hon.

Tänk om vi kunde integrera boenden så att man Ester berättar vidare att hon är van vid kunde vara barnvakt någon gång och hjälpa datorer och mobiler men ville lära sig använda varandra med olika saker. en surfplatta.

Andra deltagare i projektet valde att lyfta – Jag var också nyfiken på vad vi kunde göra i fram hur det är att vara synskadad i stadsmiljön en grupp, som lämnade något efter oss och det eller vad man bör tänka på i framväxande tycker jag projektet lyckades med, säger hon. områden.

Sedan starten 2014, har ungefär 120 personer Syftet med projektet var att få äldres syn på i stadsdelen Centrum deltagit. Metoden spred stadsmiljön och göra dem delaktiga på ett nytt sig sedan till stadsdelen Lundby, där 24 personer sätt men också introducera ny, modern teknik deltagit. till seniorer.

Text: Ulrika Cedervall. Foto: Lo Birgersson.

”

”

18

//Social delaktighet och inkludering

FAKTA LIFE FILMING: Life Filming är en metod där

deltagarna skapar berättelser genom att fotografera och filma sin omgivning. Syftet är att öka delaktighet och minska den digitala klyftan. Metoden är inspirerad av metodiken vid Barnfilmskolan, Akademin Valand Film. I stadsdelarna Centrum och Lundby används metoden med seniorer, unga och utrikesfödda.

VILL DU VETA MER? KONTAKTA GÄRNA: Centrum: Christian Falk Telefon: 031-365 78 26 Lundby: Johanna Bratthammar Telefon: 031-366 74 09 Västra Hisingen: Daniel Schuldt Telefon: 031-366 67 92

19

Samhällsstöd och service//

Träning som erbjuder gemenskap

På Växthuset kan deltagarna förbättra eller bibehålla sin förmåga genom olika aktiviteter.

Ballongen flyger genom luften.

Kerstin Andersson slår till den med sitt badmintonrack och Lennart Bie passar vidare. Kerstin och Lennart är två av deltagarna i Växthusets träning under trygga former.

Växthuset riktar sig till personer med någon form av funktionsnedsättning som har behov av extra stöd som inte finns på vanligt gym. I den nyrenoverade träningslokalen med ett mindre gym erbjuds uppvärmning i grupp och sedan träning med stöd av fysioterapeut eller sjukgymnast.

Lennart Bie har problem med ryggen och tränar styrketräning för att bli starkare.

– Jag gillar Växthuset, går jag på allmänt gym finns ingen att fråga. Här finns jättebra sjukgymnaster som ger bra råd. Dessutom får jag den sociala biten, vi är en liten grupp som lär känna varandra, säger han.

Deltagarna tränar utifrån sina egna önskemål och får handledning.

– Det ska vara kul att träna här och så vill jag att deltagarna ska veta varför de tränar en viss övning, då blir de motiverade, säger Erika Jonsson, fysioterapeut.

20

//Samhällsstöd och service

kondition på ett medryckande sätt. Rörlighet Många har ett mål, något de vill klara att göra och självmassage avslutar passet innan det blir igen. Kerstin Andersson vill klara att resa sig fika. upp från sängen utan att ta stöd mot en rollator.

– Vi bjuder på kaffe och så kan deltagarna – Jag har sju kotor som sjunkit ihop och med sitta ner och samspråka, ställa frågor till oss och träning kan det alltid bli bättre. Det är jättetrevvi kan berätta vad som är på gång, säger Laine ligt här, de hjälper oss och tipsar om vad vi kan Henriksson. göra, säger hon.

Träningen handlar inte om specifik behandFysisk aktivitet är en viktig del i stadsdelarnas ling av sjukgymnast eller hälsofrämjande uppdrag. arbetsterapeut utan syftet är Växthuset drivs av stadsdelarMålet är att deltagarna att deltagarna själva, med stöd, na Askim-Frölunda-Högsbo ska vara gladare när de och Västra Göteborg. För att ska kunna förbättra eller går än när de kom. kunna delta behöver du bo i bibehålla sin förmåga. en av de två stadsdelarna.

Träning erbjuds två gånger i veckan i totalt åtta veckor. Vill man fortsätta Förutom de tre grupperna Växthuset, Balanslyftet efter det, går det att sätta upp sig på väntelistan, och Rörelseglädje ordnas också fysisk aktivitet det har Lennart Bie gjort två gånger. på alla träffpunkter för seniorer.

– Hit kan jag ta mig med Färdtjänst och då – Ingen av deltagarna ska fastna i en grupp. blir det av att jag tränar och behåller min hälsa.

Tanken är att man ska gå vidare så vi får ett Jag kan verkligen rekommendera Växthuset, flöde i våra grupper. Just nu bygger vi upp ett säger han. samarbete med föreningar som jobbar med Växthusets trygga träning är en del i ett fysisk aktivitet för att se hur våra verksamheter större koncept för att främja hälsa. Det finns kan stärka varandra, säger Laine Henriksson. också gruppträningarna Balanslyftet och Rörelse­ glädje.

På Balanslyftet övar gruppen på balans och Text: Ulrika Cedervall.

Foto: Lisa Holtz. styrka för att känna sig säkrare och vara stadigare i vardagen. På Balanslyftet finns det möjlighet att jobba med stöd nära som en vägg, stol eller rollator. Gruppen är större, 14–17 personer VILL DU VETA MER? brukar delta.

Rörelseglädje är för lite rörligare seniorer.

Växthuset Adress: Valthornsgatan 27, nära Frölunda Torg.

Det är självständig gruppträning till musik som Kontakt: Erika Jonsson, leg fysioterapeut, leds av två äldrekonsulenter och ibland av telefon: 0736–660 545. stadsdelens fixare.

Balanslyftet – Man ses för att ha roligt och så kommer Kontakt: Katarina Gustafsson, träningen på köpet. Målet är att deltagarna ska leg sjukgymnast, telefon: 031-366 26 88. vara gladare när de går än när de kom, säger Rörelseglädje Laine Henriksson, äldrekonsulent.

Kontakt: Laine Henriksson, äldrekonsulent, I gruppträningen utmanas styrka, balans och telefon: 0722–232 166.

”

”

21

Information och kommunikation//

Lokala bomässor populära bland seniorer Mer och bättre information efter­frågas av våra invånare om vilka möjligheter som finns till bättre boende.

Flera stadsdelar har arrangerat lokala bomässor, seniormässor och äldredagar som tar upp temat bostäder och bostadsbyggande för att möta det stora intresset. Under dessa lokala evenemang Text: Lisa Holtz. Illustration: Hampus Wester.

22

kan du ta del föreläsningar, mingel med politiker och olika utställare. Förra året arrangerade Örgryte-Härlanda en lokal bomässa och Östra Göteborg en äldredag med tema bostad. Dagarna är mycket populära och välbesökta. Under 2019 kan du besöka Majorna-Linnés seniormässa med tema boende och trygghet och den årliga äldredagen i Östra Göteborg för att få information om bostäder.

Information och kommunikation//

Hälsoguiden stöttar människor att må bra Att utbilda hälsoguider som ambassadörer i hälsa är ett nytt sätt att nå fler med information om sjukvård och om kommunens tjänster. Teresa Feklistov, 70 är en av Hälsotekets hälsoguider som genom sitt kontaktnät bidrar till att fler får den information och det stöd från kommunen som de har rätt till.

– Jag tycker verkligen om att hjälpa människor, det gjorde jag när jag arbetade på Försäkringskassan och dessutom har jag själv nytta av all information som jag fått via utbildning och kurser i mitt uppdrag som hälsoguide, säger hon.

Teresa Feklistov bor i Bergsjön och talar polska och svenska. Hon går och tränar på Hälso­teket och det var där hon såg en annons om att man sökte hälsoguider.

– Vi har fått utbildning och gått kurser i allt som rör hälsa. Jag upplyser folk om vad de kan göra för att hälsan ska bli bättre, ofta är jag med på möten och event och svarar på frågor om mat, cigaretter och träning.

Utbildningen berör levnadsvanor, hur man kan prata om hälsa och vilka möjligheter som

finns att få från sjukvården och kommunen, t ex betydelsen av mammografi och stöd till anhöriga.

– Muntlig information är viktig i Bergsjön där många inte läser information de får på svenska. Om du har ett stort nätverk och talar olika språk kan du föra kunskap vidare.

Text: Ulrika Cedervall.

VILL DU BLI HÄLSOGUIDE? Kontakta Hälsoteket i Östra Göteborg: sofia.vingard@ostra.goteborg.se eller telefon: 031-365 44 66.

Kontakta Hälsoteket i Angered: halsoteket@angered.goteborg.se eller telefon: 031- 365 11 44.

23

ETT NUMMER TILL STADENS SERVICE

VILL DU VARA MED OCH BIDRA?

Göteborgs Stad är en stor organisation med många verksamheter. Det är inte alltid lätt att veta vart man ska vända sig. Kontaktcenter är kommunens kundtjänst som svarar på dina frågor eller hjälper dig att komma vidare till rätt verksamhet, rätt person eller rätt information på webben. Kontaktcenter ger service via telefon, stadens webbplats och Facebook. Det går också bra att besöka Kontaktcenter eller skicka e-post. Göteborgs Stads servicevägledare kan ge information på många olika språk.

Vi behöver engagera fler äldre i stadens utveckling. Du kan vara med själv eller tipsa någon annan att engagera sig.

Hör gärna av dig om du har en idé eller bara vill få mer information.

KONTAKTA Lisa Holtz, processledare Åldersvänliga Göteborg lisa.holtz@stadshuset.goteborg.se telefon: 0728-56 54 96.

SÅ NÅR DU GÖTEBORGS STADS KONTAKTCENTER www.goteborg.se Telefon: 031-365 00 00 Måndag–fredag klockan 7–18 Besöksadress: Ekelundsgatan 1 Måndag–fredag klockan 8.30–16.30

Facebook: Göteborgs Stad

Tryck: Lenanders 2018. Illustrationer: Josephine Skapare.

E-post: goteborg@goteborg.se