Ekbackeskolan 100 år

Page 6

Henning L. Håkansson

L. O. Malmström

Hildur Lind

Henning L Håkansson

LO. Malmström 1911–1916 Fil och teol. kand. Malmström tog över i alla Mobergers ämnen, då denne blev tjänstledig från hösten 1910. Från 1911 var han även formellt rektor. Han beskrivs av efterträdaren som både en sällsynt skicklig lärare och en kraftfull och initiativrik ledare. Från våren 1910 avläggs realexamen vid skolan och trycks en årsredogörelse – den första av de 56! (t o m 1964-1965), som utförligt i ord och efterhand också bild skildrar skolan från ”Inspekor” t o m”Klass 1”. Första tio åren redogörs t o m för ”Lärjungarnas kroppsbyggnad och allmänna hälsotillstånd”, d v s klassvis medelålder, -längd, -vikt, antal lidande av bleksot, ofta huvudvärk, ofta näsblod, närsynthetsgrad resp dövhet. Från 1911 sker omläggning till ”enskild mellanskola” med fyra klasser plus en förberedande klass. Dessutom ges i övergångsskedet bl a kostnadsfri tysk undervisning för folkskoleelever som ej läst tyska. Hösten 1912 – då ”Ousby” blivit ”Osby” – startar man realgymnasium och skolan blir ”Osby Högre Samskola”. Motiveringen var bl a att ”just i Osby med dess utomordenligt vackra och hälsosamma läge” borde ungdomar kunna studera ända fram till studentexamen. Reallinjen valdes som ”mest användbar för dem som sedan ämnade sig in på praktiska banor” och för att något flickgymnasium på reallinjen ej fanns i södra Sverige. Elevantalet som redan 1910 var över 100 steg till 148 ht 1914 då skolhusets tilbyggnad tas i bruk. 1915 får skolan elbelysning – som då nått Osby. Redan från ht 1915 ser man sig tvingad ”tills vidare” successivt avveckla gymnasiet. Skäl var utebliven dimissionsrätt därför att Kungl. Läroverksöverstyrelsen ”med allt erkännande

av skolans goda arbete och syftemål” konstaterade svårighet att anskaffa fullt kompetenta lärarkrafter vid de kommunala gymnasierna och därmed säkert också för Osby högre samskola. I Skåne hade Lund, Landskrona och Eslöv hunnit före och man ansåg gymnasierna liksom universitet och högskolor överbefolkade i förhållande till behovet (!) och vägrade därför flera av statens egna realskolor utbyggnad med gymnasium. Rektor Malmström resignerade förmodligen och tar ht 1916 en adjunkttjänst i Halmstad.

samhet skapas och en kommitté för skolans ytterligare utbyggnad tillsattes. Efter att 1915/16 och 16/17 varit ”Osby Realskola” återtar skolan namnet ”Osby Högre Samskola” som först 1930/31 blir ”Osby Samskola”. I ”Litterära och estetiska föreningen Minerva” hålls föredrag av lärjungar och rektor, skolans ”kristliga elevförbund” är verksamt, idrottsföreningen ”Thor” ordnar tävlingar i 10-kamp och 5-kamp, tennisbana anläggs, idrottsredskap anskaffas och en hornmusikkår tillkommer. 10-årsjubileet samordnas med ”sedvanlig” Gustav Adolfsfest den 6 november och nyåret 1917 ordnas 5dagars studieutfärd till Stockholm för elever ur de båda högsta klasserna. Vid skolavslutningen hålls fyra lektioner i alla klasser och gymnastikuppvisning av flickor resp pojkar. 1917 blir Hellbergs senare efterträdare som överlärare, K G Svensson, lärare i gymnastik för pojkar och kvarstår till 1939. Vårterminen 1919 ordnas efter tyskt mönster försök med s k studiedagar för gymnasieeleverna med ämneskoncentration och självverksamhet. 1919-1920 finns bland uppsatsämnen i L IV ”Vad har framkallat kvinnorörelsen?” Elevantalet är uppe i 220. 1925 kallas Henning Håkansson till rektor vid Palmgrenska Samskolan i Stockholm och återvänder därmed till ursprungsorten.

4

Hildur Lindh 1913 – 1945 Från ht 1913 finns Hildur Lindh, p.h.s. som lärare i modersmål, historia, geografi, kvinnligt handarbete – och gymnastik! De båda senare ämnena utbyts efter hand till tyska och engelska några år.   T o m 1944–45 verkade sedan ”Hildur” som en mycket omtyckt, livfull och skicklig lärare. Hon var också Osbys energiska Röda Kors ordförande – vice ordförande 1931–1932 och ordförande 1932–1943. Folkskollärare Teodor Hellberg, ”Ålaskinnet” på grund av sin extrema magerlagdhet, blir lärare i teckning 1914 och kvarstår in på 30-talet. Då har han blivit överlärare för folkskolan. Henning L Håkansson 1916–1925 Med Lidingöfödde fil.lic. och teol.kand. Henning Håkansson fick skolan en ny färgstark ledare med bl a stort intresse för fysisk fostran, i stället för realgymnasiet under avveckling satsar han på dels utbyggnad till full internatverksamhet från 1917 av det tidigare existerande halvpensionsystemet med inackordering i samhället, dels start av latingymnasium med även grekisk linje! En garantifond för gymnasieverk-

OSBY SAMSKOLA - EKBACKESKOLAN 100 ÅR • 2007


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.