KustNytt 10/19 Vintertid

6 430030 490108

10/2019

PRIS 5,70 € INKL. MOMS

MALAX KORSNÄS MÅNADSTIDNING

TRETTIOTREDJE ÅRGÅNGEN

ISSN 0784-283X

WWW.KUSTNYTT.FI

Vi klarar allt tillsammans!

Kaisa Nyroos och Conny Nyqvist

Vi hann inte alls fram till BB!

Robin trivs utmärkt som taxichaufför

Jonnas Gnista med bakverk och konst

KORSORD I TIDNINGEN Hämnden är titeln på Roys senaste bok

Sparkstöttingar Tillverkade i Finland

SOLROSFRÖN HAVREKÄRVAR Solfvägen 218, Solf 06-344 0515, 044-9829 081 Öppet måndag-fredag 8-17

79,från

Storlekar 1 - 8

tel. 0207691206

info@stenco.fi

LÄS ÄVEN OM Yttermalax skolas nya lokaler Petalax Märthor om guldkanten i vardagen Resereportage från Kurilska näset Terränglöpning i Malax | Korsnäsbarn berättar om julen

2 UTGIVARE Kustmedia Ab Oy Kungsgårdsvägen 37 A 65380 VASA Tfn (06) 344 1800 e-post: redaktionen@kustnytt.fi

Minne från skidspåret

LISBETH BÄCK lisbeth@kustmedia.fi www.kustmedia.fi

BÄSTA LÄSARE OCH vänner av KustNytt – snart skriver vi 2020. I ”alla tider” har prenumeranter på KustNytt och ByaNytt fått en årskalender instucken i sista tidningen för året. Så också i år men i något modifierad form. Tvådelad som den brukar med ett halvår per sida men

månaderna mindre till storleken och i stället tre fält med rader där man själv kan göra anteckningar.

Rubrikerna lyder ”människor att träffa”, ”platser att besöka” och ”snällt för miljön”. Som för att väcka till eftertanke, att hjälpa er att komma ihåg vem och vad ni tycker om. Och inte minst hur man kan vara lite mera snäll mot miljön. Vi hoppas att ni tycker om almanackan ni som prenumererar.

Välkommen till den här tidningen, julinspirerad tillika som vanlig och allmän. Jag tycker att annonsörernas julhälsningar är intressanta att läsa på samma sätt som jag läser en artikel. Det blir snärtigt när de är så många och jag blir stolt över våra lokala företag och entreprenörer.

Vi ska stöda dem. Det är hållbart!

LUCAS SNELLMAN, JOHANNA Granlund och Katarina Vestersund bidrar med kolumner. Fina texter, tankar och reflektioner. Egna minnen dyker upp när man läser om andras minnen. Jag tänker på Katarinas minne om då hon i åttatioårsåldern fick ett par nya skidor.

Träskidor av märket Karhu. Hon skriver att hennes skidproffsdröm-

mar fick en rejäl skjuts framåt den julen. Hon har så härlig humor Katarina och jag är så glad att, också hon, är en av våra kolumnister.

JAG MINNS EN skidtur jag gjorde ungefär i samma ålder som Katarina var i när hon fick Karhuskidorna. Min skola i Övermalax hade skidtävlingar med andra skolor vid Pixne. Heidi Köping från Köpings skola var bäst av alla på att skida. Jag startade tillsammans med henne och fick skida i ”medvind” bakom henne. Följde henne bra tills jag stannade helt och knöt skorna. I något skede av spåret stod läraren Sven Nyman och tog tid.

Sven klockade mig och sa att jag hade bra tid. Jättebra tid. Förstås var det för att jag hade chansen att jaga Heidi Köping. Absolut inte för att jag hade någon skidtalang.

Men kära nån – vad hade hänt om jag inte stannat av helt i spåret och knutit en sko?

DET FINNS PERIODER i livet när jag skidat. Nå riktigt smått. Efter år av uppehåll var det dags igen ifjol.

Blev ett par gånger i Pixnespåret.

Med varken fäste eller glid ska til�-

VD Emilia Häggman, tfn 06 3441816

läggas. Undrar hur det blir i vinter. Tidigare den här veckan satt jag kring ett bord där det pratades skidåkning på motionsnivå.

En man i sina bästa år sa att det första man ska göra är att åka till en affär och köpa skidor som fungerar. Bra skidor anpassade för användaren. Skidor som man betalar kanske tvåhundra eller trehundra för. DÅ blir det också roligt att skida, sa han. Och jag tror honom.

JAG SÄGER TACK för året till personal, medarbetare, kunder, leverantörer, tipsare, medverkande i tidningar, folk vi samarbetar med. Till annonsörer och till återförsäljare. Det ska mycket till för att sy ihop ett Kustmedia-år med allt var det innebär.

Nu har vi gjort det igen och det känns fint.

Var snälla – mot varandra och mot andra. God Jul och Gott Nytt 2020!

Onsdagen den 4 december 2019

CHEFREDAKTÖR / ANSVARIG UTGIVARE Lisbeth Bäck, tfn 06 3441813 REDAKTIONELLA MEDARBETARE Anna Sand, Carina NordmanByskata, Johanna Granlund, Joakim Snickars, Rosita Pellas, Gunilla Heick, Lucas Snellman, Katarina Vestersund, Jennifer Hägen ANNONSFÖRSÄLJNING Jennifer Hägen, tfn 06 3441815 jennifer@kustmedia.fi annons.kustnytt.fi ANNONSOMBRYTNING Maria Lillås, tfn 06 3441830 maria@kustmedia.fi SIDOMBRYTNING Maria Lillås, tfn 06 3441830 maria@kustmedia.fi PRENUMERATIONER / ADRESSÄNDRINGAR www.kustnytt.fi Tomas Bäck, tfn 06 3441814 prenumeration@kustnytt.fi TRYCKERI Botnia Print, 2019 UPPLAGA 2300 exemplar, 10 nr/år PRENUMERATIONSPRISER Finland 54 €, EU 59 € Övriga världen 61 € ANNONSPRISER 2019 ByaNytt: 1,52 € per sp.mm.

KustNytt: 1,52 € per sp.mm. ”Kombiannons” (samma annons i KustNytt o. ByaNytt): 20 % rabatt Blickhörnan (50x50 mm): 128 € Faktureringstillägg: 3,5 € Moms 24 % tillkommer på samtliga priser. Upprepningsrabatt enligt överenskommelse.

TIDNINGENS FORMAT Tryckyta: sidans bredd 254 mm, sidans höjd 374 mm, spaltantal 5.

SPALTBREDD 1 sp. = 47 mm, 2 sp. = 99 mm 3 sp. = 150 mm, 4 sp. = 202 mm 5 sp. = 254 mm ANNONSMATERIAL Färdiga annonser i PDF-format, upplösning 200 dpi

Tack från Aktion Österbotten när min mandattid i styrelsen tog slut efter fyra år. Tack själv Aktion Österbotten!

Jag säger det med en blomma – God Jul!

Jag stillar min kulturella hunger. Nyligen Bomullsängeln på Wasa Teater, KAJ i Botniahallen och Romeo och Julia på Vaasan Kaupunginteatteri.

Bomullsängeln – så helgjuten föreställning, så fint på scenen och så fulländat tyckte jag. En lektion i vår egen lokalhistoria. Se den! på fotot: Tove Qvickström, Ylva Ekblad, Sannah Nedergård, Ksenia Timoschenko, Carola Sarén och Ylva Ekblad. Foto: Frank A. Unger

Romeo och Julia. Kärlek.

Shakespeare. Regi av Jakob Höglund.

Jättebra. Textad till svenska. Amen.

KAJ. Ett härligt kalas i Botniahallen. Tack och Tack igen!

För insänt ej beställt material ansvaras ej. För felaktighet i annons uppgår tidningens ansvar högst till annonsens pris. Vid eventuell beskattning av tävlingsvinster står vinnaren själv för denna kostnad.

Medlem i Tidskrifternas förbund

Kustmedia strävar efter att vara KUSTENS MÅNGSIDIGASTE REKLAMBYRÅ - och det gör vi genom att erbjuda alla tjänster kunderna behöver under ett och samma tak.

Vi håller våra traditioner kring människonära kommunikation kära samtidigt som vi blickar framåt – främst genom att hjälpa kunderna ta det digitala steget som behövs för att bedriva ett lönsamt företag idag.

Vi gör hela jobbet; från idé till färdigt material – om det så mynnar ut i en tryckt publikation, videoreklam, kampanj på sociala medier eller något helt annat. Våra kunder betjänas av hela teamet som tillsammans skräddarsyr och skapar en helhet för er. Supersmidigt!

3

Johanna Ahlfors

Anna Dalkarl

Leif Ena

Angelica Henriksson

Roland Mattbäck

Linda Svahn

Jenny Svarvar

Malin Söderman

Dagliga bankärenden 010 256 3874

Försäkringsombud 010 253 2161

Sparande 010 256 3877

Företagsfinansiering 010 256 3873

Privatkundsfinansiering 010 256 3841

Juridiska tjänster 010 256 3826

Försäljningschef 010 256 3854

Privatkundsfinansiering 010 256 3885

TÄVLA OCH VINN SKYDDSTÄCKE

BRÄDSPEL

Praktiskt skyddstäcke som både gör det bekvämt för hunden och håller bilen ren. Går att använda på många olika sätt, smutsoch vattenavvisande. Kommer i en väska för enkel transport.

Grattis Ann-Mari!

Ann-Mari Smeds i Pörtom vann huvudvinsten i Fyrklöverns omgång 318.

Tröstpriser fick Lars Forsman i Petalax, Madison Björknäs i Solf, Leif Antell i Malax och Elisabet Granlund i Munsala.

Gratulerar alla vinnare!

Ann-Mari Smeds tackar och blir glad åt att få en tidig julklapp, en bordslampa.

Hon arbetade på Andelsbanken i Pörtom över trettio år och i samband med att kontoret stängdes i juni 2014 slutade hon förvärvsarbeta.

Hon har man, två barn och fem barnbarn.

– Jag vill så gärna vara med barnbarnen. Vi har två i Närpes och tre i Sundom, säger hon.

Paret Smeds reser också gärna och tycker om skärgårdsliv sommartid.

KustNytt önskar en riktigt God Jul!

Text: Lisbeth Bäck Foto: privat

FRÅGA 1:

FRÅGA 2: 4, 7, 9 OCH 11 FRÅGA 3: 6, 9, 12 OCH 20 FRÅGA 4: 7, 10, 14 OCH 20

Svaren vill vi ha på redaktionen senast den 29 januari 2020. Adressen är KustNytt, Kungsgårdsvägen 37A, 65380 VASA Märk kuvertet "Fyrklövern". Du kan sända in alla bidrag till tidningen i samma kuvert. Det går också bra att kopiera kupongen.

1

2

De här fyra detaljbilderna har vi plockat ur olika annonser i tidningen. Kan du lista ut på vilka sidor de finns?

Sparkstöttingar Tillverkade Stort urval av julplanteringar, i Finland julstjärnor och amaryllisar Sydmedi önskar en God Jul och ett Gott Nytt År! i olika färger ochalla storlekar.

Vi öppnar butiken 14.12 Influensavaccin 35€ (vaccin och besök ingår)

3

79,från

JULBLOMMOR 4

I den här bilden finns detTel. fyra Jämför• med originalbilden Storlekar 1 - 8 06fel.

7812080 Närpes, Närpesvägen 16 B I detta nummer har vi gömt fyra (samma som du hittar inne i tidningen och ringa in de fyra felen!

• Korsnäs, Silverbergsvägen 23 • Kristinestad,miniatyrbilder Östra Långgatan 51 B storlek som den nedan) av Kustmedias logo. På vilka På vilka sidor kan man läsa följande fyra uttalanden: sidor (Räkna ej med denna.) omsorg Sydmedi | www.sydmedi.fi Öppet 14.12 - Lokal 22.12 • Må - |Fre kl. 10-19 • Lö -finns Sö kl.de?

10-15 tel. 0207691206 info@stenco.fi 23.12 kl. 10-15 • Julafton stängt – Nyligen har jag..

– En Må gång om året..

Korsnäsvägen 204, Övermark • 0102710990 • info@soderlunds.fi – Jag trivs jättebra..

– Bland alla ställen...

Om jag vinner vill jag ha:

Namn............................................................Tel..............................................

Skyddstäcke

Adress.............................................................................................................

Brädspel

Omgång 319, K1019

FYRKLÖVERNVINNARE

tävlings­svar kn919:

Två klassiska brädspel, schack och dam. Innehåller två solida spelplaner och pjäser i trä samt instruktioner.

4

Julhälsningar Vi önskar våra kunder och samarbetspartners en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!

Tel. 050-538 6966 Stefan Berglund

God Jul och Gott Nytt År tillönskas våra kunder och samarbetspartners

Äntligen inflyttning – för elever och lärare i Yttermalax skola

Östmans Maskinservice

Östmans Maskinservice

Strandvägen 1677 66100 Malax 045 1333678

Strandvägen 1677 66100 Malax 045 1333678

önskar alla kunder och leverantörer en God Jul och ett Gott Nytt År!

Vi önskar våra kunder och samarbetspartners

God Jul och Gott Nytt År!

För Bohdana Herasymenko, Malva Björndahl och Cecilia Sunnabacka är det första lektionen i nya textilslöjdsalen. Deras lärare heter Jenny Nurmi-Aho.

God Jul och Gott Nytt År önskar Pappadagis Neste Malax tel. 3651 713 info@pappadagis.fi

God Jul och Gott Nytt År!

Korsnäs God Jul och Gott Nytt År!

tillönskas alla kunder och affärsbekanta

God Jul och Gott Nytt År!

Silverbergsvägen 23

önskar vi på

www.westfix.fi • Telefon 364 1406 • GSM 050 3696393

God Jul och Gott Nytt År önskar vi alla våra kunder och leverantörer KEN-TRAK PARTS

önskar alla sina kunder God Jul och Gott Nytt År Lokal omsorg | Sydmedi | www.sydmedi.fi

God Jul och Gott Nytt År önskar vi på

Tandkliniken Lewis Mia & Christer

Ända sedan Köpingsskola och Tuvskola slogs ihop har det varit trångt i Yttermalax skola.

Ett växande elevantal ledde till beslutet att bygga ut och bygga om hela skolbyggnaden. Nu ryms äntligen alla elever och dessutom två förskoleklasser i en och samma byggnad.

D

ET ÄR SNART tio år sedan Yttermalax skola fick sin första barack ute på skolgården. I höst lyste barackerna med sin frånvaro för första gången.

Skolan har nämligen förstorats och förnyats under de senaste tre åren och de totala ytorna för ombyggnad är nästan 4000 kvadratmeter.

I nuläget har skolan närmare 200 elever. Marica Ylinen som är rektor i skolan säger att elevantalet kan komma att öka ytterligare de kommande åren.

– Vi väntar och ser om inflyttningen till det nya bostadsområdet vid Söderfjärdsbacken blir stor, eftersom eventuella skolelever troligtvis kommer till oss.

FAKTA BYGGPROJEKTET I TRE SKEDEN SKEDE 1: Skolan fick en tillbyggnad på 1196 kvadratmeter som omfattade en ny gymnastiksal, kök och matsal. Byggprojektet avslutades 2017.

SKEDE 2: Skolans 1990-tals del renoverades. Den gamla gymnastiksalen, köket och matsalen blev klassrum, speciallärarrum, grupprum och rektorns rum. Man fräschade även upp en del av skolgården. Byggprocessen avslutades 2018.

SKEDE 3: Skolans 1950-tals del renoverades, och blev till musikrum, förskola, textilslöjd- och träslöjdsalar.

Parkeringen på gården byggdes ut. Byggprocessen avslutades 2019.

Kostnaden för hela byggprojektet är strax över sju miljoner euro.

Hur många fler elever kan ni ta emot?

– Det beror på till vilka klasser det kommer fler elever. I de flesta klasser vi har i dag klarar vi av en ökning. Vi har klassrum för tio basgrupper.

Nöjda och glada över resultatet Mitt på skolgården svajar en grön flagga i vinden. Flaggan står för hållbar utveckling och är ett bevis på att skolan bedriver miljöansvarsfull verksamhet. När man kliver in i skolans aula möts man av öppna vita ytor och en massa vinterkläder upphängda längs med väggarna. En skolelev visar var rektorns nya kontorsrum ligger. Ylinen

plockar skyndsamt bort några kartonglådor från hennes mötesbord.

– Det här var lärarnas kafferum i fjol. Allt är inte riktigt klart inredningsmässigt ännu. Det saknas ännu gardiner och vi väntar också på några leveranser av olika aula- och korridorsmöbler. Men det mesta borde vara klart till invigningsfesten den 4 december, förklarar hon.

Det sprudlar genuin glädje om Marica Ylinen när hon berättar hur nöjda de är från skolans sida med slutresultatet. Hon uppskattar framförallt att de i allra högsta grad fått vara delaktiga i själva planerandet under hela processen.

– Man har verkligen tagit våra önskemål och synpunkter i beaktande.

5 Skolans personal och elever har med andra ord levt parallellt med en byggarbetsplats i flera års tid.

Ylinen betonar att det i sin tur inneburit en hel del arbete med att fundera ut tillfälliga lösningar och arrangemang för den dagliga verksamheten på skolan. Förutom att de hyrt tre baracker de sista åren så har de också tillfälligt haft slöjdsalen i ett litet förråd och textilslöjdsundervisningen i utrymmen som de hyrt av församlingen.

– Det har varit mycket trafik över gården och funderingar kring säkerhet. Men allt har fungerat förvånansvärt bra trots allt. I dag känns det ändå otroligt lyxigt att få gå inre vägen till alla våra undervisningslokaler.

Julhälsningar mr. motors önskar sina kunder God Jul och Gott Nytt År Korsnäs, 364 1102 • www.mrmotors.fi Marica Ylinen har jobbat som rektor i Yttermalax skola i sju år.

Amanda Stenmark-Öst och Jessica Silfver är lärare i Knattebo förskola.

God Jul och Gott Nytt År tillönskas alla våra kunder och leverantörer!

Fiskaffär Snickars Mobil: 050-527 2306 Tfn: 352 8000 (Vallgrund)

Byggt i tre etapper Byggarbetet inleddes våren 2016 och skolan har byggts om i tre etapper. Det gjorde man dels för att fördela kostnaderna på flera budgetår och dels för att kunna vara kvar i skolan under byggtiden.

– Det är klart att allt skulle gått snabbare om allt gjorts på en och samma gång istället för så här utspritt. Men vi hade inte möjlighet att evakuera till något annat ställe medan byggarbetet pågick.

Det stora byggprojektet öppnande samtidigt upp möjligheten till att rusta upp deras undervisningsutrymmen med modern och ändamålsenlig utrustning. Nu har de allt från nya symaskiner till så kallade Clevertouch-tv:n.

– Under en lång tid har vi inte haft möjlighet att sätta större summor på att förnya gammal undervisningsutrustning men nu fick vi möjlighet, säger Ylinen.

Hon anser ändå att de extra kvadratmetrarna i skolan är den största fördelen, och förklarar att tack vare dagens tre utgångar har det blivit avsevärt mindre stökigt i korridorerna.

– Det är mindre puffas och knuffas när barnen har mer yta att röra sig på, speciellt när de klär av och på sig ytterkläderna.

Spånutsugare och fatboyhörna När vi vandrar genom skolan möter Ylinen både städare och vaktmästare, båda med praktiska frågor till henne, rörande nycklar och alarmsystem.

Hon påpekar därefter att det hela givetvis också är en stor omställning för skolans städare, eftersom de i dag har betydligt större ytor att röra sig på. Noel Skata och Elias Udd från klass 5A sitter i korridoren och läser varsin bok. De har modersmålslektion och korridorsaulan fungerar numera också som ett litet bibliotek. Pojkarna säger att det lilla biblioteket är helt okej. De berättar att de hunnit vara en gång i nya slöjdsalen som enligt dem är lite häftigare än biblioteket.

– Spånutsugaren är bra. Det är mycket lättare att städa, och fläkten som suger ut gaser är också häftig, säger Skata. De tycker båda att det varit roligt att se sin nya skola växa fram med åren. Men enligt Ylinen har intresset för stora kranbilar och

GOD JUL & GOTT NYTT ÅR www.karlssons.fi

God Jul och Gott Nytt År önskar

Elias Udd och Noel Skata gillar nya slöjdsalen och den moderna utrustningen i den.

66140 ÖVERMALAX Tel. 0500-907348

Önskar våra kunder God Jul och Gott Nytt År Sähköasennukset & Sähkötarvikemyymälä Elinstallationer & Eltillbehörsbutik

Myllärinkatu 26, 65100 Vaasa 06 3177 900 kontaktor@kontaktor.fi

God Jul och Gott Nytt År! önskar

JORDBYGGNADSARBETEN Jens Bjurbäck, Taklax, Tel. 050-5984 795

Gymnastik på gång.

maskiner inte varit lika stort hos de äldre eleverna som hos de yngre. Årskurs 4A och 4B sitter för allra första gången i den nya textilsalen och designar varsitt eget dynvar.

Cecilia Sunnabacka, Malva Björndahl och Bohdana Herasymenko funderar på färg och motiv för sina dynvar. Björndahl och Herasymenko har redan bestämt sig för vilket motiv de vill ha – en variant av en emoji. Den nya textilslöjdsalen får tummen upp av flickorna.

– Det är bra här. Tidigare hade vi textilslöjd i Sockenstugan och det var kallt på golvet, säger Björndahl. Har ni någon ny favoritplats i skolan?

– Fatboyhörnan. Det är en hörna med säckstolar på andra våningen.

Det är mysigt att ligga och läsa där, säger de och småskrattar lite.

Ny gymnastiksal är toppen Sedan i höst finns också Knattebo daghems förskola i samma byggnad. De har tidigare haft sin verksamhet i olika kommunala radhuslägenheter, men har nu fått sin efterlängtade lokal i Yttermalax skola. Det har inneburit en stor för-

ändring för lärarna Jessica Silfver och Amanda Stenmark-Öst som nu fått skapa många nya vardagliga rutiner.

– Allt var inte riktigt klart då höstterminen inleddes, vilket ledde till att starten upplevdes som en aning strulig men vi har tagit en sak i taget, säger Silfver. De framhåller att en stor fördel med att befinna sig i skolbyggnaden är möjligheterna till olika tänkbara samarbeten med skolan.

– Vi får använda skolans gymnastiksal och tillhörande redskap.

Det tycker vi är toppen. Och barnen tycker speciellt mycket om att få äta i skolans matsal. De övar sig att bära sin egen bricka ett år tidigare nu, säger Silfver. De betonar båda att steget till skolan för deras förskoleelever inte blir lika stort längre.

– De blir indirekt bekanta med olika lärare i korridorerna och det är verkligen roligt att se hur mycket skolbarnen bryr sig om sina småsyskon, säger Stenmark-Öst.

Text och foto: Rosita Pellas

GOD JUL & GOTT NYTT ÅR till alla kunder och samarbetspartners önskar cmyk c96 m33 y2 k8Närpes Tel: (06) 225 8230 Algotsv.9, 64200 pms 7461c

AB

www.bemasystem.fi

ral 5015 tarra: avery 869, Mactac 9839-24

SKINNARS VERKSTAD OY

God Jul och Gott Nytt År!

Mjölnaregatan 15, Vasa Tel 3198 600 Fax 3198 601

Vi önskar våra kunder och samarbetspartners en God Jul och ett Gott Nytt År! tunnare text

Cirkelv. 15, 65100 Vasa • tel. 06-318 2950, 0500-364 688 www.marander.fi • email: marander@maskin.netikka.fi

Malax Kommun önskar Alla God Jul och Gott Nytt År!

önskar alla kunder en God Jul och ett Gott Nytt År!

Jukka 0407074659 • www.hinjärv.fi

6

Jennie föddes

– på en ojämn väg i Malax Emelie Sandelin och Lucas Nordberg i Övermalax bor i en röd stuga som de själva renoverat. Det är vintrigt ute men varmt och lugnt i huset. Deras nya babyflicka gnyr till lite och håller på att vakna.

Allt annat än lugnt var det däremot drygt en vecka tidigare då förlossningen satte igång och babyn föddes på väg till BB. Allt gick bra. Också det som kunde ha gått dåligt.

K

USTNYTT BESÖKER EMELIE Sandelin och Lucas Nordberg den 2 december 2019. Emelie berättar om dagen drygt en vecka tidigare, den 23 november.

– Jag var jättegravid. Hade gått över tiden tio dagar. Väntade.

Hade tråkigt. Kände mig uppgiven, berättar Emelie.

– Gick ut med hunden. Fick ont i magen. Tänkte att det kanske är på gång. Vände om. Ringde Lucas som var och skruvade i garaget.

Han kom hem.

Efter det gick allt snabbt och Emelie har egentligen inget tidsperspektiv över de kommande timmarna. Lucas kontaktade förlossningsavdelningen som rekommenderade panadol och en dusch. För då brukar det avta för förstföderskor.

I Nymansbacken i Övermalax avtog ingenting om man säger så.

Lucas ringde BB på nytt, ringde ambulansen och först på plats var enheten från Malax. I nästa ambulans kom fältläkare och i den tredje ambulansen, som var på väg, fanns en barnmorska.

– Det var rätt kaotiskt, säger Lucas.

Ambulanspersonalen gjorde vad de skulle och kunde, även om de nog inte var beredda på att möta det här. Emelie flyttades i ambulansen och färden till BB började.

Femhundra meter senare var det en lite större grop i vägen. Ambulansen skakade till. Där och då föddes lilla Jennie.

Lucas, som först var i en annan bil, flyttade över till ambulansen och resten av färden till Vasa låg babyn på Emelies bröst, höll värmen och bekantade sig med världen utanför magen.

– Ambulansresan från Malax till Vasa var det enda som kändes länge den här dagen, säger Emelie.

Emelie, lilla Jennie och Lucas.

Lugnet efter stormen. Hemma i Nymansbacken.

Viktigt med kunskap i fältförlossningar Emelie, Lucas och Jennie tillbringade ett par, tre dagar vid BB. De fick vara i ett familjerum och mådde bra. Hemma väntade sedan hunden Cheri och katten Pelle.

– Eller ”Skrikarin” som vi funderar på att döpa om frassen till för han för så mycket liv hela tiden, skrattar Emelie.

Vid besöket har drygt en vecka gått. Jennie äter, sover, ”pratar på” och mår bra. Lucas har nu en kortare pappaledighet från jobbet vid Botnia Marin och Emelie är fräsch och snygg, verkligen inte alla förunnat genast efter att man har fått barn.

Allt gick bra. Också allt det som kunde ha gått fel.

– Händelsen visar hur viktigt det är att ambulanspersonalen har tillgång till utbildning i fältförlossningar, för det här var ändå varken första eller sista gången det hände, säger Emelie.

Oj, oj så dramatiskt det var att komma till den här världen, tror vi att babyn tänker, riktigt med rynkor mellan ögonen.

Upplevelserna olika Till historien hör att Emelie både före och under graviditeten varit rädd för förlossningen. Hon har funderat mycket på den och känt förlossningsskräck.

– Jo, jag har ”gruvat mig” mycket. På slutet försonades jag lite vid rädslan. Ville mest att hon skulle komma ut, säger hon. Vi visste förresten att det var en flicka.

– Ingen kunde förstås ana att det skulle gå så här. Men jag förstår nu hur rädd jag varit i onödan.

Det vill jag gärna också säga till andra – att inte ta ut något i förskott.

Man vet ändå inte hur det där blir.

Hon fortsätter.

– Jag har mest hört om jobbiga förlossningar. På förhand vet man inte hur den egna upplevelsen blir, och den lär ju också vara olika från

första till andra barnet. För egen del, och fast det gick till som det gick, känner jag att det gick bra.

Förlossningen beräknades till drygt tre timmar. Den var helt normal och skedde utan smärtlindring, står det i handlingarna.

Jennie föddes den 23 november 2019 och hennes födelsemått var 3640 och 52,5 centimeter.

Något som gärna kunde ha funnits antecknat före, eller sagts, är att Emelies mamma Marina Ahlnäs alla tre barn hade bråttom ut, den yngsta föddes på en halvtimme.

– Därför sades nu att det kommer att skötas annorlunda nästa gång om det blir en sådan. Att man sätter i gång förlossningen under helt ordnade former, säger Emelie.

Tack till dem som hjälpte till Hon är målare till yrket och Magnus Nyberg, som driver byggföretag i Solf, är hennes arbetsgivare.

– Jag mådde bra under graviditeten och arbetade till sista dag före mammaledigheten. Trots att jag gick upp sjutton kilo i vikt hade jag inte speciellt stor mage eller kände mig klumpig.

Emelie och Lucas vägar korsades för tio år sedan på en fest i Sundom. Huset de bor i har de renoverat själva, gjort allt utom el-arbetet. Förr bodde Elin och Kalle Nyberg här. Emelie har sina släktrötter i Övermalax. Mikael Sandelin är hennes pappa och således är Bror Sandelin farfar.

Lucas pappa Ralf Nordberg bor också i Malax.

Nu är det bara resten kvar. Allt är nytt och allt känns bra. Att bilda familj var en naturlig fortsättning på det gemensamma livet.

– Det återstår att se hur jag trivs som hemmamamma, säger hon.

Jag sa nämligen tidigt till Lucas att ifall han önskar sig en hemmafru har han hamnat fel, skrattar hon men blir allvarlig igen.

– Bra att han också vill vara pappaledig sen. Efter det vet vi inte – nog är ju barn små att föras till ett daghem när de är runt ett år…

Till sist vill de rikta ett stort tack till ambulanspersonalen och till BB i Vasa, som tog väl hand om dem när de kom dit.

– Vi är glada att det slutade bra.

Text och foto: Lisbeth Bäck

7

Julhälsningar

KATARINA VESTERSUND

God Jul och Gott Nytt År!

Tillönskas alla kunder och samarbetspartners

KORSNÄS GLAS-SERVICE Tel. 0500- 567 325 e-post: korsnas.glas@gmail.com

GOD JUL & GOTT NYTT ÅR tillönskas alla kunder och samarbetspartners FÖR TIO ÅR sedan var jag höggravid. Väldigt hög och väldigt gravid.

Jag minns att jag önskade att hon skulle födas på luciadagen. Och jag minns hur trött jag var på att vara gravid. Med en graviditet och förlossning bara ett år och fem månader innan, kändes den här graviditeten onekligen som en elefantvariant och suckarna avlöste säkert varandra.

Hon höll sig inombords till den 18:e december och gjorde sig heller ingen brådska att ta sig ut den

DET HÄNDE ANNARS en skojig grej just den där julen när jag fick skidorna. Vi åkte alltid iväg till mommo och morfar i Vallvik på juldagen, men innan dess skulle vi ju till julottan. På den tiden började ottan klockan sju. Alla ljusen var tända i ljuskronorna i Malax kyrka och basen i kyrkokören hade så fin stämma i ”Stilla natt”. Jag var trött och blev varm där jag satt inklämd i kyrkbänken. Jag var glad över mina nya skidor och blicken sökte sig mot altartavlan, taket och den stora julgranen. Hur det nu kom sig så blev jag nödig och det var nummer två som gjorde sig påmint. Jag knyckte i mammas kappärm och viskade: ”Tå vi kommer häim ska ja skit!”

Mamma, som visste att skidorna var årets julklapp, hörde tyvärr fel och väste tillbaka: ”Int var e na he! Vi ska ti mommos!”

SKIDOR OCH JULFRID dagen. Egentligen hade hon försökt med utträdet redan ett par dagar innan, men ångrade sig tydligen så vi fick åka hem med barnmorskans ord i ryggen: ”Åk hem nu och kom ihåg siivous, sauna ja seksi (städning, bastu och sex), så är ni snart tillbaka!”

Jag minns att jag, efter utebliven nattsömn och andra olägenheter, damp ner på sängen och somnade.

Någon bastu blev det inte och sex orkade jag inte ens tänka på. Naturen har dock sin gång och flickan gjorde entré precis då det var meningen.

VI KOM HEM från BB några dagar innan jul. Mommo hade skött den övriga familjen och städat och den julen lärde jag mig något som fått följa mig sedan dess. Jag lärde mig något om julfrid.

Det blev jul trots att allt inte var i toppform. Allra minst jag själv.

Mycket kretsade runt den lilla. Mat, sömn och blöjbyten. Vi kurade i soffan och tog det som det kom, och det var den underbaraste julen för mig. Näst den gången i åtta-tioårs åldern då jag fick ett par Karhu­ skidor. Det var stort det också, då man fick susa fram över ”lindan” bakom huset med träskidor. Skidproffsdrömmarna fick en rejäl skjuts framåt den julen.

JAG VILL ÖNSKA er alla julfrid!

En sådan frid där det känns att det är bra. Att det är tillräckligt. Att det duger.

En sådan frid där det ryms kravlös gemenskap. Där det lilla får vara det stora, det som har betydelse och värde. En sådan frid där kärlek får bo.

Zacharias Topelius bad om detta också med vackra ord, som rör mig till tårar varje gång jag försöker sjunga psalmen.

Bränsletjänst Kent Kent 050-321 3799

K. SKINNARS Oy Haikne Kross önskar sina kunder, samarbetspartners och leverantörer God Jul & Gott Nytt Tel. 0500-264425 / 06-3470490 email: kenneth.skinnars@netikka.fi kenneth.skinnars@netikka.fi

God Jul & Gott Nytt År önskar:

+358-400-166 263 +358-400-166 263 +358-400-166 263 easywash.fi easywash.fi easywash.fi

God Jul och Gott Nytt År önskar vi på

Fredsgatan 32, VASA Tel. 06-317 3908 www.rullma.fi

God Jul & Gott Nytt År Önskar Janette, Anna, Jennifer, Jenni, Alexandra, Ida, Lotta

God Jul och Gott Nytt År önskar

ArtistFixarna

Österbottnisk artistförmedlare artistfixarna@gmail.com www.artistfixarna.com

God Jul och ett Gott Nytt År önskar

Korsnäs tel. 280 0800

”Giv mig ett hem på fosterjord, en gran med barn i ring, en kväll i ljus med Herrens ord och mörker däromkring.

Giv mig ett bo, med samvetsro, med glad förtröstan, hopp och tro.

Giv mig ett hem på fosterjord och ljus av Herrens ord.”

Car-Ax

önskar alla sina kunder och leverantörer En God Jul och Ett Gott Nytt År.

Tel. 050-0921162

God Jul o Gott Nytt År

SOLF SERVICE

TAXI Kaj Holm

önskar God Jul och Gott Nytt År!

Molpe 050-5170123 taxikajholm@gmail.com

8

Roligt att köra taxi – att ”vara ut å påå”

En av Kaj Gullfors fem taxibilar i trafik och den nyaste i fordonsparken.

Robin Hofman i Malax är 20 år ung. Han har studerat logistik vid YA i Närpes men pausar studierna nu och är anställd taxichaufför åt Kaj Gullfors sedan våren 2019.

Robin är omtyckt, positiv och pratsam. Inte någon gång under intervjun säger han någonting negativt.

– Inom kundbetjäning är det viktigaste att hantera alla kundsituationer på bästa möjliga sätt. Och alltid vara artig.

R

OBIN HOFMAN FLYTTADE från Vasa till Malax som nioåring. Släkt har han också i Korsnäs.

Hans föräldrar heter Camilla och Peter.

Nu bor Robin tillsammans med sin sambo i Klockarbacken.

– Jag pratade av och till om att börja köra taxi när jag var liten, berättar han. En anledning till att jag gillar taxiyrket är för att jag har taxiförare i släkten. Jag sa också att jag skulle bli försäljare när jag blir stor. Jag har alltid tyckt om att vara ute i trafiken och att möta människor, därför valde jag taxiyrket.

Vill köra buss också Efter högstadiet började han studera till merkonom vid Yrkesakademin. Mest för att lära sig mera

om kundbetjäning och serviceyrken. När han var färdig, efter tre år, fortsatte han på linjen för logistik.

– Nu har jag paus från studierna. Kör taxi på heltid och trivs jättebra. Sen vill jag avlägga examen som ger mig busskörkort. Det är det jag siktar på. För bussutbildning behöver jag vara 21 år.

Ser du dig själv köra buss om tio år, eller chartertrafik utomlands?

– Jag har inte tänkt så långt fram än, ler han.

Bästa chefen!

Nästan det bästa Robin vet är att ha att göras med människor, att betjäna kunder, hjälpa och prata med folk.

– Det har jag alltid tyckt om och i det här jobbet får jag göra det alla

Robin Hofman är 20 år ung men vet redan mycket om kundbetjäning.

– Det är bara trevligt. Det är hur man tar det.

dagar. Dessutom träffar jag folk i alla åldrar, tillägger han.

Han har avlagt provet för taxikörkort.

– Det var många frågor kring sådant som hur man tacklar olika situationer i taxiyrket, berättar han.

– Provet gick bra. Man kommer långt med sunt förnuft.

Han gillar sin arbetsgivare Kaj Gullfors.

– Vi är tre anställda plus Kaj. Han är otroligt bra chef tycker jag.

Rättvis på alla sätt.

– Vi chaufförer planerar arbetet ”ilaag”, till den del som det går att planera, uppdrag som är bokade på förhand. Vi jobbar lite skift, börjar tidigare eller senare.

Slutar tidigare eller senare. Delar jämt och lika på uppdragen och är lediga två dagar i veckan som de flesta andra.

– Sen får vi vara lite flexibla när arbetspassen slutar. Är man mitt i en skjuts kan man ju inte sluta, förtydligar han. Så det här är inget åtta till fyra-arbete.

Robin kör, åtminstone dagen vid intervjutillfället, företagets nyaste fordon, så ny att den inte ännu är reklamtejpad så när som på en liten www-adress på ena sidan.

Ren, snygg, anpassad för invatransporter och skolbarnstrafik.

Gullfors har totalt fem fordon: tre bussar och två taxibilar.

– Du ser att bänkarna är anpassade så att två skolbarn kan sitta i en bänk, visar han.

Vill bemöta folk Robin började jobba tidigt. Som femtonåring började han vid Storjetargrillen i Köpings på kvällar och helger.

– Det var också ett roligt arbete där man träffade mycket folk. Och så var jag på S-Market Köpings en sommar. Bra med den typens arbeten som man kan ha medan man studerar, att man kan arbeta kvällar och helger. Och kul med egna pengar.

Utöver att kunna köra bil ska en bra taxichaufför kunna bemöta folk.

– Det är ju det som jobbet handlar om, oavsett om kunderna ska köras långt eller kort.

På fritiden är det samboliv, vila och inte så mycket annat nu. Robin har tre syskon, ett helsyskon och två halvsyskon.

KustNytt önskar allt gott fram­ över!

Text och foto: Lisbeth Bäck

9 Sandra Holmäng gav råd om hur man kan klä sig moderiktigt utan att det blir orimligt dyrt. Ett sätt är att sträva till en enhetlig garderob, där man kan söka trendiga plagg på loppis som second hand. Ibland finns det fynd i gamla gömmor, eftersom mode tenderar att komma på nytt efter en tid.

Kvinnornas guldkant

i vardagen När en grupp kvinnor kände att det i hembyn Petalax inte riktigt ordnas något för dem beslöt de sig för att skapa egna träffar på sina egna villkor. De kallar sig för Petalax Märthorna, en krets inom den traditionella Martharörelsen.

I

SA BJÖRKLUND FÖRKLARAR vad det betyder.

– Vi var några kvinnor, som saknade ett gemensamt forum där vi kunde träffas och umgås. Så vi började fundera på vad vi ville skapa. Det finns redan två Marthaföreningar i Petalax, en i kyrkbyn och en i Nyby.

– Vi kände oss ändå för unga för att gå med i den befintliga Marthaverksamheten, förklarar Ann-Helen Revahl. Så i våras började vi planera och fundera hur vi skulle gå vidare.

– Fast sedan fick vi ju veta att vi redan är för gamla för att kunna kalla oss unga marthor, skrattar Ida Malm hjärtligt. Ungmartha är Marthaförbundets barn- och ungdomsorganisation.

De kom snart fram till att de kunde ansluta sig som medlemmar till Petalax kyrkby Marthaförening genom att årligen betala medlemsavgift. Sedan bildade de en egen krets, som träffas på sina egna villkor. Troligen kommer de under våren också att ha en gemensam träff med de övriga Marthorna.

Kravlös samvaro Tanken är alltså att man ville få ett ställe att träffas på och minska steget för att kunna umgås med andra. Någon kanske är inflyttad till byn, medan någon annan ar-

betar i hemmet och inte träffar så många andra i vardagen.

– Vi kallar våra sammankomster för ”träffar” understryker Elin Bjurs, inte ”möten”. Vi för heller inte något protokoll vid våra träffar.

– En gång om året är vi skyldiga att skriva en verksamhetsberättelse till vår Marthaförening, inflikar Isa Björklund. Och vi samarbetar kring ekonomin, så vi har ingen egen budget. Målsättningen är att det ska vara enkelt att delta i den utsträckning som man själv har möjlighet.

De övriga Märthorna understryker att man får delta bara en gång i året, eller så ofta man kan, utan att få dåligt samvete om man inte kan delta i varje evenemang.

Klädbytardag Även om Märthorna inte direkt har bestämt några principer för sin verksamhet känns det angeläget att fundera på en hållbar framtid, så deras första verksamheten blev att i november anordna ett föredrag om hållbart mode och möjlighet att byta kläder och accessoarer.

– Vi är jätteglada att över fyrtio personer slöt upp, det var riktigt trevligt att bära in fler sittplatser vartefter folk strömmade in!

Märthorna vill gärna bli fler, idag omfattar deras krets åtta kvinnor. De riktar sig främst till kvin-

Sittande från vänster: Marie Saarela, Elin Bjurs, Ida Laurin och Emilia Back. Stående från vänster: Isa Björklund, Ann-Helen Revahl och Ida Malm. På bilden saknas märthan Linnéa Finne.

Siv Högnäs från Molpe tyckte att föredraget om hållbart klädmode var både intressant och tankeväckande. Hon hittade flera utmärkta plagg, som hon bytte till sig mot de plagg hon själv lämnat in till Klädbytardagen.

nor mellan 20 och 45 år, men om någon man skulle vara intresserad att delta är det inte alls omöjligt.

– Våra träffar blir en guldkant på vardagen, dit även barnen får komma med, säger Emilia Back.

Det känns viktigt att få egen tid utanför hemmet emellanåt. Sedan enas kvinnorna om att deras träffar känns som ett medvetet steg mot en levande hemby, att de kan göra bra saker tillsammans som inte kostar mycket. Vill man komma med går det bra att tala med någon av Petalax Märthorna eller ta kontakt via deras sida på Facebook eller via Instagram.

Text och foto: Carina Nordman-Byskata

10 De grå eller döda dynerna, där sanden för 300 år sedan begravde en hel by.

Foto: arkiv

Okänd pärla vid Östersjön FAKTA

Det är inte så långt till Kurilska näset, men ändå är det rofyllda och intressanta området nästan okänt i Finland. Kurilska näset är en nästan hundra kilometer lång sandtunga, bildad under senaste istid.

B

R E D D E N VÄ X L A R MELLAN en halv- och fyra kilometer. Näset är landfast i ryska Kaliningrad, och sträcker sig därefter norrut till Smiltyne, alldeles nära Klaipeda. Passagen uppe vid Smiltyne är så pass smal, att det strömmar rätt litet saltvatten från Östersjön in i lagunen. Därför fryser det bräckta vattnet lätt till is vintertid.

Vi besökte näset i somras och föll pladask för den vackra naturen och de pittoreska små byarna.

Sandtungan är ett paradis för fågelskådare. Otaliga flyttfågelsträck passerar höst och vår.

– Bland alla ställen i Östersjöregionen, ja till och med i hela norra Europa, är Kurilska näset den perfekta platsen att observera flyttfåglar på, säger ornitologen Krister Castrén.

Krister Castrén härstammar från Helsingfors, men flyttade till Litauen år 1996. Vintertid bor han i Vilnius, men varje vår drar han och frun Rita till den lilla byn Juodkrante, där de köpte hus år 2002 och är bosatta under som-

• Vägen till Kurilska näset kräver litet egen research. Är man bilburen går det att åka från Tallinn till Klaipeda, sträckan är knappt 470 kilometer. Man kan också flyga med Air Baltic från Vanda via Riga till Palanga. Från flygfältet i Palanga går det buss till Klaipeda. En tredje möjlighet är att ta sig ner till Karlshamn i Sverige.

Därifrån går det färja till Klaipeda.

• Krister Castrén föddes i Helsingfors år 1948. Han har finska som modersmål, men talar flytande svenska och engelska. År 2003 utnämndes han till Finlands hederskonsul i Klaipedaregionen.

marhalvåret. Orsaken var inte minst det rika fågellivet på näset.

Imponerande fågelliv Nära Juodkrante ligger en dal som är full med häckande storskarvar.

Träden lyser gråvita, när vi står på utsiktsplattformen och tittar ut över området, 65 000 människor kommer varje år hit för att se på skarvkolonin som har blivit en stor turistattraktion. Förutom skarvar häckar också många gråhägrar i dalen. Man har räknat till mer än femtusen skarvar som lämnat dalen på en halvtimme en tidig morgon, för att flyga upp till kanalen vid Klaipeda och fiska, berättar Krister Castrén i sin tjocka bok ”Birds of the Curonian Spit”. Den är ett resultat av nitton års ivrigt fågelskådande på näset.

– Jag är nog en av väldigt få personer här i området, som gillar skarvar, säger Krister Castrén litet provocerande. Men samtidigt är det tydligt att han menar det.

Skarven en intressant fågel, som det har varit givande att studera menar Krister.

• Litauen är känd för sin träsnidarkonst. Nära Juodkrante, en bit inne i skogen, ligger Häxornas kulle (Raganu Kalnas på litauiska).

80 stora träskulpturer av troll och figurer från litauiska legender och sagor gör vandringen till en speciell upplevelse.

• Den franske filosofen Jean-Paul Sartre besökte Parnidis år 1965, tillsammans med Simone de Beauvoir. Han blev så tagen av områdets skönhet att han beskrev upplevelsen ”som att stå vid himlens port”. Härom året reste kommunen en staty av Sartre nära soluret. Bronsfiguren stretar sig fram över dynen i motvind.

Milsvid utsikt Vill man uppleva flyttfågelflockarna över Kurilska näset höst och vår, är det stora soluret utanför näsets ”huvudstad” Nida den absolut bästa platsen. Här har man milsvid utsikt över väldiga sanddyner. Soluret står på Parnidis, en 52 meter hög vandrande dyn.

• Vill man äta typisk litauisk mat i Nida kan jag som förrätt rekommendera kall rödbetssoppa, gjord på kefir och serverad med kokt potatis. Till huvudrätt Litauens nationalrätt ”Cepelinai” stora stabbiga ”potatisklimpar”, med inbakad färs. Serveras med rostade bacontärningar och smetana. Avnjuts gärna tillsammans med drycken ”kvass”, svagdricka. Ät till exempel på Kavine Kursis nära hamnen.

• En annan stor sevärdhet utanför Juodkrante är det 8 kilometer långa området av sanddyner, som kallas de grå eller döda dynerna. För mer än 300 år sedan låg här en fiskeby, men den kraftiga vinden blåste hela tiden sand över den.

Till slut gav inbyggarna upp, flyttade längre söderut och grundade två nya fiskebyar, Pervalka och Preila.

Läs mera på http://visitneringa.com/en

11

Färjan från Klaipeda till Smiltyne tar bara fem minuter. Den är full med fotgängare och cyklister – bilister åker med en annan färja en bit därifrån.

kor och finkar i Juodkrante. När snön smälter bjuder stranden på perfekta matplatser för ängspiplärkor, sånglärkor och sädesärlor.

Juodkrante hade tidigare en stor population av vildsvin. De bökade upp gräsmattorna, till stor irritation för byns invånare, men till glädje för fåglarna, som fick läckerheter serverade på smörgåsbord.

Krister Castrén säger att de lokala vildsvinen nu istället hamnat på bybornas middagsbord. När våren kommer spricker istäcket, och lagunen fylls med storskrakar och storskarvar. Då ankommer också enorma skaror av måsar för att få del av fångsten. Under varma sommardagar sitter tusentals måsfåglar längs stränderna. Mycket populära är pirarna som sträcker sig ut från hamnarna i Nida och de andra små byarna på näset.

Historiska vindflöjlar

Skarvarna har gått hårt åt området i dalen.

Finlands hederskonsul Krister Castrén har bott i Litauen sedan 1996.

Staty av Jean-Paul Sartre.

Den pittoreska staden Nida är känd bland annat för sina vindflöjlar. På strandpromenaden i Nida står många fina vindflöjlar.

Tusentals svanar, tiotusentals gäss, hundratusentals änder och många andra fåglar passerar näset under flyttperioderna. Deras häckningsplatser finns ofta i nordvästra Ryssland, så Kurilska näset ligger perfekt på rutten, när de drar till och från sydväst.

Skådar man söderut från Parnidis är det bara ett par kilometer till gränsen mot ryska Kaliningrad.

För att komma dit behöver man dock visum. Castrén berättar i sin bok att man under flera hundra år

observerat flyttfågelsträcken över näset. Bönderna kunde ha nytta av att studera tidpunkterna, när de skulle tillrättalägga sådd och skörd.

Vanligt folk använde sig av dem för att spå om vädret. Man kunde till och med tolka dem som omen för framtida livshändelser.

Smörgåsbord för fåglar En tidig vårdag kan man observera tusentals duvor, trastar, lär-

Är man på Kurilska näset ska man förstås också se annat än fåglar.

Nida är en trevlig liten stad med 1650 invånare. Den är administrativt centrum för Neringa kommun, som utgörs av de fem orterna på Kurilska näset – Smiltyne, Juodkrante och Nida, plus de små byarna Pervalka och Preila. Vi vandrar längs strandpromenaden i Nida och beundrar de många vindflöjlarna, som har en egen historia. År 1844 beslöt myndigheterna att alla fiskebåtar skulle ha en vindflöjel på masten, så man kunde känna igen dem och kontrollera fiskeriet. Varje by fick sin egen färg och symbol. Genom åren har yrkesfiskarna förfinat vindflöjlarna med egna figurer, så att de var för sig berättar om fiskarens familj, framgång på havet och ekonomiska status. I norra ändan av Nida, högt uppe på sluttningen, ligger ett sommarhus som författaren Thomas Mann år 1930 köpte till sig och sin stora familj. Huset är nu museum och kulturcenter. På övervåningen finns hans arbetsrum, med en betagande utsikt över lagunen.

Julhälsningar God Jul och Gott Nytt År önskar

God Jul & Gott Nytt År

www.pav.fi • info@pav.fi

06-3471 300

God Jul & Gott Nytt År Hårfix

Sara

050-343 6770 harfixsara.fi

God Jul och Gott Nytt År tillönskas alla mina kunder

SUNDBÄCKS GRÄV & METALL Vinterbrov. 4, Malax Tel. 0400-366 289

God Jul och Gott Nytt År!

Kylservice Stenroos tel. 0400-767 512

God Jul och Gott Nytt År tillönskas alla våra kunder och samarbetspartners

Korsnäs Bokföringsbyrå / Ky L. Enberg Kb Molpe

God Jul och Gott Nytt År

En del av världsarvet

64200 Närpes Tel. 224 3345, 0400-566 185

Sista eftermiddagen i Nida åker vi på utfärd med turbåten Austeja.

Kapten Romas Šležas tar oss och en flock andra turister med för att se Parnidis och de andra dynerna från sjösidan. Längs sluttningarna är det många djurspår, och kaptenen berättar att han ofta ser rådjur, vildsvin och rävar. En enda gång hade han sett en älg – det finns faktiskt ett bestånd av älgar på Kurilska näset. Kurilska näset upptogs välförtjänt på listan över Unescos världsarv år 2000. Vill man uppleva lugn och ro, pittoreska fiskebyar och inte minst ett rikt fågelliv, är näset ett äkta smultronställe. Hit hittar ännu inte så många turister från Norden – de flesta kommer från Litauen, Lettland, Ryssland och Tyskland.

GOD JUL och GOTT NYTT ÅR

Text och foto: Gunilla Heick

Närpesvägen 19, tel 0400 563282

God Jul och Gott Nytt År tillönskas kunder och leverantörer

Team Åkersten Ab

önskar alla en God Jul och ett Gott Nytt År

Vasa Färg Ab

önskar alla kunder och samarbetspartners en riktig God Jul och Gott Nytt År!

Smedsbyv. 17 65100 Vasa Tfn 06-361 6300

12

Humor och kärlek gör vardagen lättare

Utmaningarna stärker

Många stressar och känner oro av många måsten inför jul. Kaisa Nyroos och Conny Nyqvist har lärt sig att ta varje dag som den kommer. Idag försöker familjen hitta små, positiva saker i vardagen och inte slösa energi på sådant som inte ger styrka eller glädje.

K

AISA NYROOS VAR tjugo år när hon flyttade från Petalax för att studera musik i Jakobstad och var då övertygad om att hon aldrig mer skulle bo i hembyn.

– Min familj bodde i Kristinestad när jag föddes, men vi bodde mina första år i Korsnäs, berättar Kaisa.

Sedan flyttade familjen till Petalax, där jag gått i skolan och växte upp.

Mamma till två barn – Jag hade det tungt i skolan, där jag ofta fick känna att jag inte hörde till eller passade in, minns Kaisa. Alla var inte elaka, men en klasskamrat var riktigt jobbig mot mig genom hela grundskolan.

Hon blev mamma till Charlotta, som vill kallas Lotta, för tretton år sedan och till Christoffer för drygt tio år sedan. Familjen bodde i Brändö och trivdes där till en början.

Kaisa och barnens pappa separerade efter några år och beslöt att ha delad vårdnad om barnen efter skilsmässan. Det stod klart att sonen Christoffer stod inför stora utmaningar med sin skolgång. Kaisa försökte få hjälp av lärarna i hans skola i Vasa.

Inte rädd för att be om hjälp – Vi fick dåligt gehör för vårt behov av hjälp och stöd från lärarna, vilket gjorde att jag som mamma blev både frustrerad och kände mig helt hjälplös. Pedagogerna förstod sig inte alls på vår sons specialbehov och klarade inte att se att det fanns något bakom hans annorlunda beteende.

Från socialavdelningen och barnskyddet fick familjen dock bra stöd.

– Sidu, jag har ju aldrig varit rädd för att be om hjälp när jag behöver det, förklarar Kaisa. När Lotta var sju år bad jag första gången om hjälp, eftersom jag kände att jag som mamma behövde det för att få en fungerande relation till min dotter. Hon är tacksam över att socialarbetarna igen kunde hjälpa några år senare, liksom personalen vid barnpsykiatriska

Kaisa och Conny klarar allt tillsammans.

enheten. Snart stod det klar att sonen har diagnosen ADHD, men även drag av Asperger.

Barnens bästa först Kaisa började fundera var sonen kunde få stöd och hjälp för sin vardag. Småningom insåg familjen att de behövde flytta för att få hjälp.

– Vi tänkte först på Övermalax, eftersom Lotta hade kompisar där från dagis, förskola och ettan.

Conny är dessutom från Övermalax och ville helst tillbaka till sin hemby. Valet föll dock på Petalax skola, som är en mindre skola med bättre möjlighet att ge Christoffer vad han behöver. Kaisa är nöjd över beslutet att flytta tillbaka till Petalax, eftersom dottern stortrivs i högstadiet och sonen har fått ypperligt bemötande av lärarna i Petalax skola under höstterminen.

– Ja, det märks stort skillnad i hans vardag från då vi flyttade hit i juni. Han har nu förstående vuxna omkring sig, både i skolan och här hemma. Bäst trivs Christoffer med sina vänner, som han umgås med, både ”in real life” och via datorspel med kompisarna.

Enklare vardag för familjen Kaisa upplevde skilsmässan som tuff, liksom att varannan vecka inte ha barnen hos sig. När barnen blev större valde de själva att bo mer med sin mamma och träffa pappa varannan helg.

– Han bor i Korsnäs, så det blev ganska enkelt för barnen.

Hon hade inga tankar på att inleda någon relation med en ny man.

Däremot hade hon under många år besökt en kompis, Conny Nyqvist, tillsammans med barnen. Conny kämpade hårt för att få Kaisa övertygad om att hon ville vara med honom. Kaisa kämpade emot, eftersom hon tyckte att hon hade tillräckligt redan. Men vad ska man göra? Blir man kär så blir man!

– Till slut gav jag upp, det var bara att inse att jag redan höll på att bygga upp ett förhållande med just denna man! I och med att barnen också kände och tyckte om

Conny blev det rätt naturligt att vi flyttade ihop för två år sedan.

Obotlig glädjespridare När Conny var nitton år började han mitt i allt att halta på högra benet. Många år gick och han fick småningom fler symptom. År 2007 diagnostiserades han med primär progressiv MS, en form av multipel skleros utan skov där tillståndet gradvis försämras.

– Jag hade inte haft någon aning om detta innan, vi har exempelvis ingen sådan sjukdom i släkten, säger Conny. Men jag har aldrig låtit min sjukdom förstöra mitt goda humör, utan valde att klara mig

utan hjälpmedel fram till början av 2011. Då satte jag mig i rullstolen.

Han har hunnit skörda två guld och ett silver i FM i innebandy för elrullstol. Ännu maj ifjol kunde han styra sin rullstol med en joystick.

Sedan dess har han blivit så pass spastisk och förlorat muskelstyrkan i överkroppen, att han idag endast kan styra rullstolen med hakan.

– Jag har röststyrning till ytterdörren, ett par lampor, TV och radio. Så det är inga problem, ler han.

Jag har aldrig ångrat något, utan tar livet som det kommer. Och jag har alltid varit en obotlig optimist som tycker att det mesta är roligt!

Fördomar och okunskap När Kaisa erkänt för sig själv att hon blivit kär i Conny fick paret möte många olyckskorpars kraxande.

– Några sa rakt ut åt mig att de tyckte att jag hade tillräckligt med problem och utmaningar för att ännu bli tillsammans med en kille i rullstol! Andra menade att jag inte visste vad jag gav mig in på, att jag inte skulle orka med Connys vardag. Även om paret idag inte precis dansar på rosor har de blivit en stark familj där Connys lugn och goda humör gjort att han fungerar fint med Christoffer och har blivit Kaisas ork och trygg-

13 het när hon inte är stark eller mår bra.

– Jag har många sjukdomar, varav några är diagnostiserade och andra inte. Det som idag påverkar min vardag mest är depression och ångest. Utmattningssyndrom slog ut mig helt i samband med att jag fick min examen till närvårdare för fyra år sedan. Conny har dock bara en sjukdom, sin MS. Till familjen hör även katterna Rufus och Anna-Manna.

Musiken har alltid varit viktig för Kaisa, som både sjunger och spelar piano. Även om hon är lite tudelad inför julfirande har julmusiken alltid varit speciell för henne.

Fridfull Jul och Gott Nytt År!

Välkommen på julglögg fredagen den 13.12 kl. 9-18

Malax Apotek www.malaxapotek.fi

Välkommen in och hämta en kalender 2020

Närståendevårdare Kaisa har inte orkat arbeta som närvårdare efter sin examen.

Idag är hon närståendevårdare åt Conny, men han har även hjälp av en assistent åtta timmar om dagen. Familjen får även avlastning två kvällar i veckan.

– Med Connys goda humör är det omöjligt att inte orka, skrattar Kaisa och ser ömt mot sin sambo vid köksbordet.

Conny själv konstaterar bara lugnt att han alltid varit på gott humör och aldrig valt att orka med sin livssituation. Det går bra mest jämt.

– När jag var som mest nere orkade jag knappt gå utomhus, benen bar mig inte, minns Kaisa. En dag sommaren 2018 tröttnade jag på eländet, satte mig i famnen på Conny i elrullstolen, band fast mig i honom och lät hunden Viski springa bredvid oss. En bilist höll på att köra ner i Metviken när han såg vårt ekipage komma över bron.

Humor ger orken Familjen består idag av Kaisa och Conny samt hennes barn Christoffer och Charlotta som syns på den lilla bilden: hon är anfallare i fotbollslaget BK48, hunden Viski och två katter.

Köpingsvägen 3, tfn 06 365 1209 info@malaxapotek.fi

– Vi har lärt oss att skratta och skoja om vardagens utmaningar, konstaterar Kaisa och Conny. Vår specialitet har blivit en krass galghumor. Ett sätt att tackla utmaningar utan att bli bitter exempelvis när människor talar jättehögt så att Conny ska F-Ö-R-S-T-Å eller helt kallt pratar förbi honom via Kaisa.

Familjen trivs riktigt bra i densamma lägenhet som Kaisa bodde i tills hon gick i åttan.

Nu bor hon där i en anpassad lägenhet där Conny kan rulla in och ut på egen hand med hunden eller rulla ut på terrassen om han vill.

– Malax kommun har verkligen gjort allt för att vi ska kunna ha ett så oberoende liv som möjligt. Vi är så glada och tacksamma över det! Vår bostad är anpassad så att Conny kan röra sig överallt och reglera exempelvis radio och tv med röststyrning. Kaisa trivs med sitt liv idag och mår mycket bättre sedan hon och Conny blev ihop.

Det lyser lågmäld lycka om paret, som visar att tillsammans klarar man allt.

Korsnäs kommun önskar alla God Jul & Gott Nytt Å r 2019 www.korsnas.fi • FB • info 06-3479111

SLAMBRUNNSTÖMNING

Tel. 0500-708381

STORSVEDS SOPSERVICE

Ken-Trak Service utvid fr.o.m.

1.11.2016 kom NU FÅR DUoch SERVICE & RESERVDELAR PÅ SAMMA PLATS. BESÖKkunna OSS! ni även hitta Traktorer • Lantbruksmaskiner • Båtmotorer • Snöskotrar • Fyrhjulingar • Mopeder

Ken-Trak Par

Ken-Trak Parts Ken-Trak Service

Ken-Trak Service, 050-554 7907 • Ken-Trak Parts, 050-326 7575 Text och foto: Carina Nordman-Byskata

Eklunds Traktorservice, Djupsund 263, Maxmo Peter / parts@traktor Ken-Trak Service050-3267575 & Parts, Järvvägen 10, Vikby

www.traktorservice.fi www.traktorservice.fi

som kan erbjuda reservd

14

Mörker eller ösregn TNT i Malax springer i alla väder Novembermörkret är kompakt och regnet öser ner, men det bekommer inte gruppen av löpare som samlats vid Pixne för veckans träning. När man tränar tillsammans är vädret aldrig ett problem.

Utrustade med pannlampor och reflexvästar är de redo att bege sig in i skogen för ”fartlek”, som står på schemat denna kväll. Det handlar om Malax eget Team Nordic Trail, som nu verkat på orten i drygt ett halvt års tid.

T

EAM NORDIC TRAIL (TNT) är namnet för en de över 60 löpargrupper som finns runt om i Norden och springer tillsammans i terräng. TNT startades i Sverige våren 2013 av Miranda Kvist, och kom till Finland fyra år senare. Idag finns TNT i alla nordiska länder och sedan april 2019 även i Malax – en av drygt 20 orter i Finland med egna TNT-grupper. Malaxgruppen har fem ledare, varav fyra är på plats den här kvällen: Nina Dahl-Tallgren, som är platschef, Fredrik Hansten, Mia West samt Eva Mannfolk. Fredrik Kullberg är den femte ledaren. Samtliga har gått TNT: s egen ledarskolning på Norrvalla, och planerar och leder träningarna turvis i ett parsystem med en huvudledare och en hjälpledare varje gång.

– Samma rullande system följs inom alla TNT-grupper, förklarar Nina. Fokus ligger på högintensiv träning och vi alternerar mellan korta intervaller, långa intervaller, backintervaller och fartlek, varje månad. De månader som ytterligare en träning ryms med i kalendern, kör vi ett bonuspass som till exempel kan bestå av långdistanslöpning, fortsätter hon.

Inslag av teknik och styrka Detaljerna för hur de olika passen ska se ut bestämmer tränarna för dagen själva. Det innebär att deltagarna vet temat för passet, men inte exakt hur upplägget ser ut.

– Ikväll har vi fartlek på schemat och vi kommer att bege oss allra längst bort i skidspåret till en våt mosse, berättar Nina. Vi kommer också att ha inslag av hopp för att jobba lite på benstyrkan och explosiviteten. Uppvärmning och nedjogg görs i form av en tåglek, tillägger hon.

Varje pass innehåller också både löpteknik och löpstyrka och, om

tid finns, stretchning som avslutning.

Alla kan delta oavsett form Passen är upplagda så att man kan delta oavsett konditionsnivå och dagsform.

– Vi försöker planera passen så att det inte ska vara möjligt att tävla eller jämföra sig själv med de andra. Istället ska man bara bli uppmuntrad att pusha sig själv och målsättningen är att det alltid ska vara roligt. Jag brukar försöka påminna deltagarna om att de ska le medan de springer då blir det automatiskt roligare, menar Nina.

Just glädjen att träna tillsammans i grupp är grunden för TNT och speciellt i Sverige är fokus på detta stort.

– Vi försöker bli bättre på det här också, men vi vet ju alla att det finns en kulturskillnad mellan länderna och att mentaliteten här i Finland ofta är lite annorlunda, ler Mia.

I Malax har man en egen TNT-grupp sedan april 2019. Platschef är Nina Dahl-Tallgren, stående längst till höger. Bredvid henne från vänster står Eva Mannfolk och Mia West, också de gruppledare, och nere från vänster ledare Fredrik Hansten samt medlemmen André Häggman.

Sällskapet betyder mycket Just gemenskapen och sällskapet är det allra bästa med TNT, anser både Nina, Mia och Eva. – När man vet att man får sällskap i spåret är vädret inget problem, konstaterar Eva. Det kan kännas motigt ibland att själv genomföra ett pass med långa intervaller på egen hand. I grupp blir det betydligt enklare, då man har någon att ta rygg på och ”jaga”, fortsätter hon.

Hon får medhåll av André Häggman, en av gruppens medlemmar som är på plats i regnet.

– Jag sprang själv tidigare men efter några års paus har jag nu kommit igång igen tack vare TNT. Jag har inga specifika målsättningar ännu, utan fokuserar nu främst på att ha roligt under träningen.

Gemenskapen och träningsglädjen är A och O inom Team Nordic Trail. Mottot är ”Träning, gemenskap och upplevelse, alla är välkomna!” Foto: privat

15 Malaxgruppen består i dagsläget av 35 personer i varierande ålder och med varierande bakgrund.

– Vissa har varit elitorienterare medan andra ganska nyligen börjat motionera. Alla är välkomna, oavsett nivå, poängterar Nina. I april börjar en nybörjarserie och anmälan är redan öppen.

Julhälsningar God Jul och Gott Nytt År önskar

Br. Bäcklund

Fler ledare ger större variation

Inom TNT tränar man tillsammans en gång i veckan, året runt, oavsett väder. Foto: privat

FAKTA FÖRDELAR MED TERRÄNGLÖPNING: • Du förbättrar ditt löpsteg, din smidighet samt benstyrkan.

• Det är mer skonsamt än asfaltslöpning och slitaget är mindre.

I Sverige finns även barngrupper inom TNT och ledarteamet i Malax tror att underlag också skulle finnas i Malax.

– Överlag satsas det mycket på motion och idrott inom Malax kommun, vilket är glädjande.

Vårt arbete inom TNT görs ideellt men förhoppningsvis kan vi i framtiden också få ledare till en barngrupp, hoppas Mia. De är alla överens om att de utvecklas mycket själva tack vare sina ledarroller, på flera olika plan.

– Att vi som personer är väldigt olika är en styrka och ger större variation för passen. På så sätt får vi en bättre helhet, menar Nina.

Bra respons

• Målet är att få fler människor att komma ut och röra sig i miljön under mottot ”Träning, gemenskap och upplevelse, alla är välkomna!”

Responsen och feedbacken från deltagarna har varit positiv och de flesta tycker att träningarna är väldigt roliga.

– Team Nordic Trail Malax valdes faktiskt till Årets Nykomling inom rörelsen, berättar Mia. Som medlem i en TNT-grupp kan man delta i olika terränglopp till lägre kostnad och i de läger eller resor som arrangeras. Fredrik, som gått ledarskolningen nu i höst, har redan hunnit springa ett par terränglopp.

– Jag sprang först Bergö Trail längs Bergö vandringsled, ett lopp på 10 km, och därefter även West Coast Trail i Öja, ett kustlopp som går längs bergiga stigar och är 22 km långt. Jag planerar att springa Höga Kusten Trail nästa höst också, berättar han.

• Utöver veckoträningarna ordnas resor med fokus på terränglöpning samt även löparläger inom Norden.

Undviker grusvägar

• Du får naturlig intervallträning.

• Du får mental avkoppling – det är bra för psyket.

• Du förbättrar koordinationsförmågan • Det är en upplevelse att springa i vacker natur.

TEAM NORDIC TRAIL – TNT • Team Nordic Trail är Nordens största satsning på upplevelser i naturen i löparskor.

• Grundades i Sverige 2013 av Miranda Kvist och finns idag i alla nordiska länder.

• Kom till Finland 2017 och leds här av Ida Kronholm från Jakobstad.

• I hela Norden finns ca 60 grupper varav ca 23 i Finland.

• I Malax har TNT för tillfället 35 medlemmar.

• Nybörjarserien börjar den 21.4.2020 och är sex veckor lång. Anmälan är redan öppen. Läs mer på https:// www.teamnordictrail.fi/nyborjarserie-varen-2020/

I slutet av november håller rörelsens grundare Miranda Kvist en föreläsning på Arbis i Vasa där hon berättar om träningsglädje, drivkrafter och hur man övervinner osynliga hinder. Som platschef i Finland fungerar Ida Kronholm från Jakobstad, som också hon hållit inspirationskvällar i nejden, bland annat kring ultralöpning. Medlemmarna i TNT träffas med andra ord även på andra ställen än på stigarna, som man dock håller sig till under träningarna.

– Ja, det är skogen, skidspåret och spånbana som gäller, poängterar Nina. Skulle vi av misstag råka komma in på någon grusväg, ber vi genast deltagarna om ursäkt och skyndar oss därifrån, avslutar hon med ett skratt.

Text och foto: Anna Sand

Gruvägen 5, Korsnäs, tel. 364 3140

God Jul och Gott Nytt År önskar

64200 NÄRPES

06-224 1593

WAHLROOS VERKSTAD CNC-svarvning, borrning, fräsning.

Delleveranser för industrin.

Grankärrv. 10 , Långåminne Tel. 365 7105, www.wv.fi

!

ul J d

Go

Vi tackar för gott samarbete och önskar God Jul och ett kommande Gott Nytt År

TAKLAX EL Ab Alla hushåll tillönskas En Fridfull Julhelg och Ett Välsignelserikt Nytt År!

Ab Strandlinjetrafik Oy Vi önskar våra resenärer och affärsbekanta GOD JUL och GOTT NYTT ÅR

S

SVEDS SOPSERVIC R O önskar sina kunder en E T God Jul & Gott Nytt År!

0500-708381, Petalax önskar kunder och leverantörer

God Jul & Gott Nytt År!

God Jul och Gott Nytt År önskar Firma Tore Österbro Tores Taxi 050-344 2199, Korsnäs

God Jul och Gott Nytt År! önskar

Taxi Kjell Ågren 0400-185 707

God Jul och Gott Nytt År till alla kunder och samarbetspartners

Transport Kennet Westerlund Tfn. 0500-266 178, kennet.westerlund@gmail.com

16

Bakverk och pyssel med gnista

Jonna Löfgren älskar att vara kreativ och det är de olika dialektordstavlorna ett bevis på. Nytt för i år är jultavlan på Malaxdialekt.

Mer av Jonnas alster kan du se på hennes Instagramkonto @jonnasgnista

Ända sedan hon var liten har hon varit kreativ – ba­ kat, pysslat, ritat och handarbetat.

För Jonna Löfgren, 21, är skapandet jätteviktigt och upptar en stor del av hennes fritid.

Johannas texttavlor med ord på Malax­ dialekten blev snabbt populära ifjol och nytt för i år är en tavla med julord – också på dialekt.

Planen är att så smånin­gom starta eget företag. Jonna studerar till inredare och trivs väldigt bra med det.

M

IN MAMMA BRUKADE säga att om det finns en pappersbit över så gör Jonna något av den, berättar hon och skrattar. Idag ligger fokus främst på bakning och mindre inredningsprojekt, eftersom Jonna nu studerar till inredningsartesan på YA. Sina bakverk och andra alster visar hon upp på Instagramkontot ”Jonnas gnista”, och tanken är att så småningom starta eget företag.

Egen stamkundskrets Jonna, som är hemma från Yttermalax men numera bor i radhus i Övermalax, har bakat med sin mamma så länge hon kan minnas och vistades även ofta på det café som hon var delägare tidigare.

– Jag sålde mina egna hantverk och bakverk där, och fick en egen liten stamkundskrets. Recepten som jag använde lärde jag mig utantill och speciellt kokosbollarna, toscakakan och rågbröden enligt mammas recept var omtyckta, berättar Jonna. Numera bakar Jonna främst till släkt och vänner, i väntan på att alla intyg från Livsmedelsverket ska bli klara och att hon grundar företag.

– Helst skulle jag baka varje dag, ler hon.

Konst på dialekt

På sitt Instagramkonto visar Jonna upp sina bakverk – allt från matbröd till konditorivaror.

Foton: privata

Olika cheesecakes, gräddtårtor och smörgåstårtor finns också på repertoaren och fortfarande är jul- och pepparkaksbaket tillsammans med mamma Laila, med efternamnet Setälä, viktigt.

– Rågbröd hör vår jul till men det är också roligt att pröva nya recept. Att få beställningar redan

långt på förhand är extra roligt – då har jag alltid några större projekt att se fram emot, tillägger Jonna.

Förutom bakverk producerar Jonnas även inredningstavlor.

– Det hela började ifjol då jag gjorde en tavla med olika ord på Malaxdialekten. Jag postade en bild av den på Facebook och över en helg fick jag över 70 beställningar. De har sedan strömmat in vartefter under årets gång, och jag har till och med skickat tavlor till Frankrike och Sverige.

Speciellt många svenskar med rötterna i Malax uppskattade dem, men det var också många som inte kände till flera av orden på tavlan, berättar Jonna vidare.

Mångsidiga studier Med hjälp av sin mormor, som är hemma från Närpes, har Jonna gjort en motsvarande tavla med Närpesord, och nytt för i år är en tavla med julrelaterade ord på Malaxdialekten.

– Den gör jag bara i begränsad upplaga, tillägger Jonna. Om det blir några över säljer jag dem på

Här bjuder Jonna på ett julgodisrecept:

PEPPARKAKSBOLLAR 30 stycken Ingredienser: • 200 g rumsvarmt smör • 2 dl socker • 2 tsk kanel • 1 tsk ingefära • 0,5 tsk malen nejlika • 1 tsk kardemumma • 7 dl havregryn • 2 msk vatten Blanda och knåda ihop, gärna med händerna. Rulla till bollar och rulla i pärlsocker. Förvara i kylskåp.

marknaderna här i Malax där jag kommer att delta.

Tavlorna görs förstås på dator, men Jonna jobbar gärna även med penna och papper. Hon har gått Övningsskolans bildkonstgymnasium i Vasa och efter ett mellanår inledde hon sedan studierna i inredning på YA. – Jag använder helst kol eller blyerts och ritar porträtt eller landskap. Studierna vid YA har överraskat henne positivt.

– Jag trivs jättebra, och utbildningen är väldigt bred. Det handlar om så mycket mer än bara inredning och att fluffa kuddar.

Vi lär oss gipsa väggar, spackla, måla och tapetsera, lägga golv och ytbehandling av olika slag. Det är en väldigt praktisk utbildning. Utbildningen är tvåårig och tanken är att så småningom börja åta sig mindre inredningsuppdrag, när företagandet är ordnat.

Text och foto: Anna Sand

17 FÖRMÅNLIGA VINTERDÄCK!

BokföringsByrå Molpe Al Consulting

• Person- och paketbilsdäck • Traktor- och lastbilsdäck • Lantbruksdäck

alconsultingmolpe@gmail.com 050-5575178

God Jul och Gott Nytt År önskar

Öppet: må-to kl. 9-15 Välkommen till oss!

LUCAS SNELLMAN DECEMBER ÄR FYLLD av förberedelser för den stora festen. Vi vuxna plockar fram ljusslingor som lyser upp höstmörkret. De yngre skriver julklappslistor och övar sånger till julfesten. Julreklam dimper ner i postlådan.

Det lackar mot jul.

I ÅR GAV två offentliga diskussioner en lite extra twist åt julförberedelserna. Den första startade då en skola i Kouvola hade fått klagomål för att den ordnat en julkyrka, en gudstjänst som skolans gemensamma julfest. En tradition som man vant sig vid men som inte respekterade elevers olika

JULEN HANDLAR OM JESUS övertygelser. Diskussionen handlade om skillnaden mellan julfest och julkyrka, om festplatsen och innehållet.

Om hur vi förhåller oss till sådant som uttrycker det kristna julfirandet och kyrkan som utrymme för skolans verksamhet. En diskussion som utmanade invanda traditioner och förtydligade gränserna för samarbetet mellan kyrka och skola.

DEN ANDRA DISKUSSIONEN kom under poststrejken i slutet av november. Hur kommer det att gå med julkorten och möjligheten att köpa julklappar via postorder? Är det nu traditionen med att skicka julkort går i graven, inte på grund av att det har blivit för dyrt eller för att det känns gammalmodigt utan för att de helt enkelt inte kommer fram i tid. Eller julklapparna. Efter att

God Jul och Hälsosamt Nytt År!

Presentkort för hälsan

JULTRADITIONER ÄR VIKTIGA och värdefulla då de får oss att återupptäcka och minnas något betydelsefullt.

Men jultraditioner kan också förta och förminska betydelsen av det viktiga och värdefulla. De kan skymma sikten för julens stjärna, få oss att tappa fokus och leda både oss själva och andra vilse.

KROPPSVERKSTADEN Aktiva julklappstips

KÄRNAN I JULFIRANDET är att Gud blev människa. Från att ha varit en avlägsen gudomlig makt vill Gud nu bli en av oss. Genom Jesus förverkligar Gud sin plan; att visa mänskligheten vad kärlek är. För någon är det här en nyhet medan det för andra är en självklarhet och ren allmänbildning. För många är det en behövlig påminnelse om att skala bort det som skymmer, att fokusera på julens barn och ta till sig barmhärtighetens budbärare. Inse att det blir jul oberoende av de handgjorda julkorten eller julklapparna från Ebay. Att det blir jul utan dignande julbord och perfekt hem. Att allt inte var perfekt den första julen heller.

GOD JUL!

Övermalax 0400-167 187

karl-georg.revahl@pp.malax.fi

i flera år vant sig vid att beställa och köpa julklappar i en webbshop så verkade den möjligheten nu bli alltmer begränsad.

TVÅ UNGA FÖRÄLDRAR trötta efter en lång resa. Långt hemifrån på jakt efter ett ställe att övernatta. Mörkt, torftigt och säkert lite oroligt. Så var det den heliga natten. Men just där och då, mot alla odds och yttre förutsättningar föds världens frälsare till världen. Inga rena vita lakan, ingen festmåltid eller tända kandelabrar. Ingenting som antydde hans betydelse för eftervärlden.

Och ändå, trots allt, var det just där han föddes. Honom som vi väntar på.

Honom som vi får förbereda oss för att möta. Honom som vi får hälsa välkommen till vårt hjärta och hem.

K-G Revahl

Linda Backgren-Holm och Annette Östman

Idrottshallen 06-3651767

www.kroppsverkstaden.com

Sydmedi önskar alla en God Jul och ett Gott Nytt År!

Influensavaccin 35€ (vaccin och besök ingår) Tel. 06 7812080 • Närpes, Närpesvägen 16 B • Korsnäs, Silverbergsvägen 23 • Kristinestad, Östra Långgatan 51 B Lokal omsorg | Sydmedi | www.sydmedi.fi

Välkommen till AMMATA SPA NATURE AYURVEDA Hovrättsesplanaden 7D, Vasa • Strömvägen 18, Molpe

• Traditionell Thaimassage + varm örtkompress • Thaimassage Remedy, som hjälper och lindrar!

• Aromaterapimassage + varm örtkompress • Ansiktsbehandlingar (7st olika) med MARZIA CLINICS Vegetabiliska ansikts-vårdsprodukter • Fotmassage, Zonterapi, 62 punkters • Gravidmassage • Barnmassage (4-12 år och 12-15 år) Mer info och tidsbokning finns på www.ammataspa.fi Tel. 050 328 2664 E-mail: info@ammataspa.fi

PRESENTKORT www.ammataspa.fi eller från vårt Spa OPTIK

K O N T A K T L I N S E R

G L A S Ö G O N

”Jultraditioner är värdefulla då de får oss att återupptäcka och minnas något betydelsefullt” NÄRPES

SYNCENTER

NÄRPESVÄGEN 14 64200 NÄRPES TEL(06)2241138 www.nygardsoptik.fi VI HAR ÖPPET MÅN-FRE 9.00-17.00. LÖ STÄNGT

18

Roy Michelson

ger ut ny bok vid 85 års ålder Efter ett uppehåll på sju år är veteranförfattaren Roy Michelson från Helenelund återigen aktuell med spänningsromanen ”Hämnden” vars handling utspelar sig i Österbotten.

E

GENTLIGEN HADE ROY Michelson manuskriptet till sin färska höstbok ”Hämnden” klart redan

ifjol.

– Utgivningen har blivit försenad på grund av förändringar inom förlagsvärlden. Scriptum upphörde med sin verksamhet och det är numera Boklund Publishing som har rollen som officiell utgivare, förklarar Roy hemma i vardagsrumssoffan i Helenelund. ”Hämnden” är Roys elfte bok och handlingsmässigt kretsar den aktuella spänningsromanen i hög grad kring huvudpersonen Jack och hans förehavanden.

– Jack var centralfigur också i min förra roman ”Medan glöden falnar” (2012). Där skildrades han i första hand som en kriminellt belastad person. En förbrytare, helt enkelt.

– I den nya berättelsen som utspelar sig i Österbotten har Jack till att börja med lugnat ner sig och blivit en laglydig medborgare.

Han har bytt identitet och jobbar på oljeplattform utanför norska Stavanger.

– Under en långledighet hemma i Österbotten inträffar sedan händelser som formar Jacks öde, fortsätter Roy. Roy berättar vidare att han skrev den 103 sidor långa romanen i snabb och rask takt. Hela arbetet tog sammanlagt sex veckor. Har du gjort uppföljningsarbete efter utgivningen av ”Hämnden”?

– Nyligen har jag signerat exemplar på bokhandeln i Närpes. Det kan bli aktuellt att åka ut till något ställe och presentera boken i slutet av året. Men inget är fastslaget i det här skedet. Tidigare har jag brukat besöka bokhandlar och affärer i samband med boksläpp, säger Roy.

Litterär debut som 48-åring Skrivande och läsande är och har alltid varit viktiga och centrala element i Roy Michelsons liv.

– Jag har alltid varit intresserad av litteratur. Min far som var resepredikant förbjöd mig att låna böcker från skolbiblioteket när jag var liten. Istället var jag tvungen att läsa dem i smyg. De andliga barnböcker som fanns tillgängliga i mitt hem intresserade mig inte, berättar Roy. På grund av att familjen ofta drog upp bopålarna och flyttade vidare växte Roy upp på olika orter i Sverige, Åland och Nyland. Yrkesmässigt har han ett brokigt och färgstarkt förflutet både som berest sjöman och turnerande geotekniker i både Sverige och Norge.

– Tanken på att skriva en egen bok fanns alltid i medvetandet.

Men jag hade aldrig tid att förverkliga idén förrän jag bosatte mig i min ursprungliga hemby Helenelund och blev stationär där som pälsfarmare. Vid 48 års ålder gjorde Roy litterär debut med en frän skildring av det vidlyftiga och kaotiska sjömanslivet. Att ”Veracruz” (1982) dessutom belönades med andra pris i en finlandssvensk romantävling bidrog ytterligare till att han fick blodad tand. Därefter har Roy utgett elva böcker under årens lopp. Ämnesmässigt har det handlat om ett brett spektrum.

Förutom pälsfarmning, geoteknikerns tillvaro, sjömansliv och diverse österbottniska miljöer har han bland annat fokuserat på fin-

landssvenskarnas något vacklande hemkänsla i rummet mellan rikssvenskt och finskt.

– Jag har alltid skrivit fiktiva historier med undantag av den dokumentära romanen ”Resepredikanten”. Samtidigt har ett korn av den sociala verkligheten och sånt som jag själv har upplevt funnits med i bilden.

– Man måste helt enkelt ha erfarenhet av livet för att kunna skriva och berätta någonting, konstaterar Roy odramatiskt.

– Under de perioder som jag inte skriver tänker och fantiserar jag mycket. På så sätt fabricerar jag nya idéer, säger Roy. Har du några särskilda rutiner som du följer när du skriver dina böcker?

– Tidigare påbörjade jag ofta skrivandet redan klockan fyra på morgonen. Jag höll på ett par timmar tills jag till jag promenerade ut till mitt farmområde vid sju, åtta-tiden. Jag var noga med att lägga mig tidigt på kvällarna på den tiden.

– Numera är jag inte längre bunden till denna speciella dygnsrytm.

Men fortsättningsvis författar jag helst på morgnar eller förmiddagar.

På kvällar går det inte alls att skriva för min del, säger Roy. Du har passerat 80-strecket. Hur påverkar åldern ditt skrivande?

– Jag märker inte någon skillnad jämfört med hur det var för några årtionden sedan. Att fort-

sätta skriva är på samma gång ett utmärkt sätt för mig att hålla igång mentalt och se till att hjärnan är i trim. Apropå sin kommande produktion avslöjar Roy att det kan bli tal om ytterligare en utgivning småningom.

– Jag har filat på en idé ett tag.

Något snabbskrivningsprocess är det dock inte fråga om den här gången, tillägger han.

Fiskar gärna utanför Blaxnäs Roy Michelson ger ett piggt och allmänt vitalt intryck sina 85 år till trots.

– Förutom att hörseln har blivit sämre lider jag inte av några hälsoproblem. Jag kör bil och rör mig åt olika håll till vardags. Jag kan rentav göra någon biltripp till Åbo ibland om jag känner för det.

Att fiska sik och strömming är ett långvarigt och omhuldat fritidsintresse för Roy som gärna provar fiskelyckan med sonen Raul Michelson i vattnen utanför Blaxnäs.

– På sistone har utdelningen dessvärre varit dålig. Abborrarna har nästan helt försvunnit, säger Roy. Att göra röjningsarbeten i skogen är därtill en vanlig sysselsättning för Roy. – Jag tar dessutom hand om det närliggande föräldrahemmet och

Roy Michelson har alltid varit en läsande person och de egna bokhyllorna är välfyllda. Ernest Hemingway är en av de absoluta personliga favoriterna. värmer upp det med ved under vintrarna, adderar Roy i samma veva.

Vad tycker du om den nuvarande utvecklingen på landsbygden?

– Visst är det synd att det sker nedläggningar av skolor och affärer ute i byarna. Här i Töjby lades butiken först ner. Men efter att bybor engagerade sig och tecknade andelar i butiken har den uppstått med en ny ägare som också driver bybutiken i Norrnäs.

– Den här butiken erbjuder oss mycket viktig vardagsservice. Det är framför allt en social grej att besöka affären. Det är ju där man träffar andra bybor, säger Roy. Vad tycker du om Facebook och andra så kallade sociala medier?

– Jag är inte själv på Facebook.

Folk har frågat mig varför jag inte använder mig av det alternativet.

Men jag är inte alls intresserad. Jag är tycker tvärtom att det är mycket löjligt att folk exempelvis lägger ut information om vilken slags mat de äter, säger Roy Michelson.

Text och Foto: Joakim Snickars

19

Julhälsningar

JOHANNA GRANLUND

ELfirma Antell Leif

önskar God Jul & Gott Nytt År till kunder & samarbetspartners!

050-5235391, leif.antell@pp.malax.fi

God Jul och Gott Nytt År JAG ÄR UPPVUXEN i Ytteresse, precis som min mamma och min morfar. Min pappa, farmor, farfar och mormor kom från grannbyn Överesse. Jag är van vid att alltid kunna identifiera mig bland byborna genom att antingen hänvisa till morföräldrarna (Petterssons med hönsfarmen) eller till farföräldrarna (Rundells på Jomossbacka, de som var missionärer i Brasilien). Eller för all del till min pappa som dog i en olycka innan jag föddes. Det känner

NATURLIGTVIS FINNS DET inflyttade också bland mina anfäder, som mormors mor Johanna från Purmo, eller morfars far Erik från Hudiksvall. Jag undrar om, och i så fall efter hur lång tid, de kom att räknas som ”essebor” av sin omgivning? Det är nyttigt för ens självbild att vara en inflyttad. En medfödd tillhörighet som min kan ge en säkerhet som egentligen visar sig vara en illusion då man synar den i sömmarna. Må vara att min mormor var släkt i rakt nedstigande led med en hemmansägare född år 1580, men säg den av oss som inte har ett otal anfäder från 1500-talet? Må vara att mina släktingar generellt inte tycks ha varit illa sedda och därför grundat för en tillhörighet som jag mest har upplevt som positiv, men inte skall väl mitt värde mätas i att människor vet vem mina släktingar är? Mitt värde ligger i mig själv och mitt anseende i vad jag väljer att göra.

TILLHÖRIGHET folk till, även om jag själv inte alltid haft lust att dra just det kortet då det ska redas ut vem jag är.

BÅDE MORMORS OCH farmors härkomst har kartlagts av släktforskare. Båda hade rötter i hemmanet Rådmans i Överesse. Mormor i nedstigande led till generationer av hemmansägare, farmor istället som ättling till något av alla de barn som gift sig och flyttat bort. Släkten är utforskad så långt bakåt som till Hans Mattson Rådmans, född 1580.

I samma släktutredningar blandas så gott som alla hemmansnamn i de båda grannbyarna till ett hopkok av blodsband där alla faktiskt verkar vara lite släkt med alla. Där föddes också jag som en del i ett stort, ibland vagt, ibland jobbigt, men ändå väldigt självklart nätverk av tillhörighet.

NU ÄR JAG i stället en inflyttad.

Jag kan inte längre hänvisa till mina egna släktingar. I stället hänvisar jag till min mans och då brukar de flesta kunna placera mig. Jag har aldrig upplevt att jag är ovälkommen utan snarare tvärtom, men att vara inflyttad är likväl något annat än att vara infödd.

NATURLIGT VIS ÄR GEMEN SKAPSSKAPANDE utifrån familj och släktskap positivt för den som är på den vinnande sidan, men det är lätt hänt att den enas tillhörighet betyder den andras utanförskap. Den andra från en släkt som av en eller annan orsak inte riktigt räknats, den som är främling, inflyttad, utlänning.

Må också alla de (eller snarast vi, för jag är naturligtvis partisk i frågan) rymmas in mitt mellan blodsbanden och alla de gamla rottrådarna.

JAG HAR SOM sagt känt mig välkommen. Tack för det, Malax! Inflyttad är jag ändå, och det är den rollen jag vill reflektera över.

”Det är nyttigt för ens självbild att vara inflyttad ”

önskar Taxi Kaj Gullfors 0500-865 220 Malax

God Jul och Gott Nytt År tillönskas alla

Baltikumvännerna tackar sina klädsorterare och donatorer samt önskar alla God Jul och Gott Nytt År

i Molpe önskar alla

en God Jul och ett Gott Nytt År Korsnäs Blomster- och Begravningstjänst önskar alla God Jul och Gott Nytt År Tel. 06 36 41 410

Petlax Motor & E-Mek Petalax önskar God Jul och Gott Nytt År Tel. 050-919 4104

God Jul och Gott Nytt År önskar

Taxi Kjell Rönnback 050-036 3859

Stort urval av julplanteringar, julstjärnor och amaryllisar i olika färger och storlekar.

Vi öppnar butiken 14.12

JULBLOMMOR

Öppet 14.12 - 22.12 • Må - Fre kl. 10-19 • Lö - Sö kl. 10-15 Må 23.12 kl. 10-15 • Julafton stängt Korsnäsvägen 204, Övermark • 0102710990 • info@soderlunds.fi

20

God Jul och ett Gott Nytt År Tillönskas alla återförsäljare av KustNytt

Vi på Kustmedia framför ett stort tack för ett gott samarbete å våra egna och kundernas vägnar.

ABC Kiitokaari Runsor

ABC Stenhaga, Vasa

Bergö Ahl

Carax, Molpe

Korsholms HVC Café Dosetten

Gros, Vasa

Gullans Närköp, Nämpnäs

Holms, Kvevlax

K-Market Sandström, Petalax

K-Market Sten´s, Sundom

K-Närbutik Martens, Närpes

K-Supermarket Närpes

K-Supermarket Piffi, Smedsby

K-Supermarket Wasa, Vasa

M Nybo´s, Töjby

Neste Pappadagis, Malax

21

Norrnäs Närköp

Ostajan Onni, Smedsby

Prisma, Vasa

Folkhälsans Retrobazar, Smedsby

Sale Korsnäs

Sale Kvevlax

Sale Replot

Sale Rewell Center, Vasa

Sale Solf

Sale Övermalax

S-Market Gerby

S-Market Korsnäståget

S-Market Köpings

S-Market Eepee, Närpes

S-Market Smedsby

SEO Solf servicestation och café

ST1 Fladan, Helsingby

K-Market Stenco, Malax

Teboil Smedsby

Sammanställning Jennifer Hägen Foto: Lisbeth Bäck

22

JULKRYSS

Namn:________________________________________________ Adress:_______________________________________________ Telefon:_______________________________________________

Fyll i korsordet, skicka in och delta i utlottningen av ett fint pris. Skicka in lösningen senast 29 januari 2020 till adressen KustNytt, Kungsgårdsvägen 37A, 65380 VASA

DE SJUNGS UNDER HELGEN

FIXAS TILLÅTET

PASTOR SÅS ÅNGBÅT

SPILLRA

E-mejl:________________________________________________

NYTTJAR YTTRADE STÄD LÅGT LAND

1000

FASTSPÄNNINGSDON

ZETTERLING

TALA

LIVVAKT KAR BUSKEN

EPOKEN

RYSKA TURKEN

MJÖLKMOTTAGAREN SKVÄTTEN

TEATER? ALLAN POE

FÖRLÖLJLIGANDENA

7.8

SOLSKYDD MED PARA OFFRAR

ENERGILINORNA MÄRKTS UT

BETA VITLÖKSMAJONNÄS

TILLGJORD

UTGJUTA

TVÄRSLÅN DEMENTA

SCARLETTS GÅRD SMETA IFALL BOR I HANIA



VANLIGT PÅVENAMN DANSANT FÅGEL ST. KROPPSPULSÅDERN

GJORDE YSTRA KALVAR

SOVJETSPUTNIK

BRINNER I LJUS BAKSTRÖM

ANDELAR BEREDA HUDAR

LJUS NYANS

FÖRTULLAR

SKYDDSTRUPPEN FÖR KUNGEN

TIDSÅLDERN

TÄCKTE LANDET FÖR LÄNGESEN

LEDIGHETEN NUDLAR

SÄKER I TRAVET ANSPELA

SPYDIG

GÖRA HALT LOKALMATCH

UGGLELÅTIT FÄLLDE

BAR HIMLEN PÅ SINA AXLAR FÖRSTRÖDDE

13-TIDEN

FORSKAR FEBERYRA DAMRÖST

HUDUTSLAG

OFRUKTBART ÖDESGUDINNA

KAN OSTEOLOG HJÄLTEDÅD

SYSSLAR KANSKE MED KEMI SMÖRAR

GÖRS LANKA SVEN MALM

SVENSKT SPELBOLAG

3.10 FÖRBINDELSER

ÄRVDA TING CIRKELN

KVINNA

GULLIG

SLANT MED KORV FÖRE LITT. VARG

BRITTISK STAD SERBKOD

BALJA

FANTISERAR HJÄLPORGANIS.

FOLKTOM KENZABURO BILDEN

INTE TAM

SKYNDA

OSTSKRÅTT

ORUBBLIGA

Konstruktion: Jan H. Eriksson

23

Julklapp på köpet när du gåvoprenumererar på KustNytt eller ByaNytt En tidningsprenumeration är en trevlig gåva till dig själv eller någon annan och som gläder hela året! Våra tidningar strävar till att dokumentera lokalsamhället och människorna som bor och verkar i bygden, alltid ur ett positivt perspektiv. Enligt oss på ByaNytt och KustNytt har alla en historia värd att berättas och inget är för stort eller för litet för oss! Hjälp oss att hålla historierna om landsbygden levande genom att prenumerera.

Genom att prenumerera sparar du pengar och du riskerar inte att missa något nummer.

Bland alla som förnyar eller betalar en prenumeration under tiden 1.1-30.11.2020 lottas en iPad ut.

Du som redan är prenumerant deltar automatiskt i utlottningen

KustNytt nr 1-10/2020 Finland 54€, EU 59€, utanför EU 61€ Foto: A

pple

ByaNytt nr 1-10/2020 Finland 54€, EU 59€, utanför EU 61€ ByaNytt & KustNytt nr 1-10/2020 Finland 100€, EU 110€, utanför EU 114€

Ring Tomas, tel 06 344 1814 skicka e-post till prenumeration@kustnytt.fi eller besök vår hemsida www.kustnytt.fi

Ring Tomas, tel 06 344 1814 skicka e-post till prenumeration@kustnytt.fi eller besök vår hemsida www.kustnytt.fi

Bästa prenumerant!

Gäller alla nya gåvoprenumerationer 28.11-24.12.2019

Tack om du meddelar oss ifall du byter adress då vi inte nås av uppgifter från ordinär flyttanmälan.

Vi får inga uppgifter om att någon avlidit eller flyttat.

Adressförändringar måste meddelas direkt till oss.

Adressändring kan göras • på hemsidan www.kustnytt.fi • via e-post: prenumeration@kustnytt.fi • per telefon till Tomas, 06 344 1814

JULDRYCKER När detta nummer av KustNytt utkommer är vi redan inne i december och de flesta har redan julen i åtanke, att kunna njuta av vägen mot julafton är för mig iallafall halva nöjet och en god juldryck sätter stämningen med sina kännspaka kryddor. Tänd ljusen, lägg på lite stämningsfull julmusik, sjunk ner i favoritfåtöljen och njut av stunden. Idag finns det gott om alkoholfria viner och öl som man kan byta ut i recepten om man vill ha en dryck med mindre procenthalt. Gör gärna en större sats och bjud vänner eller familj på en god juldryck.

Text: Jennifer Hägen

ÄGGTODDY För en portion behövs: • • •

3 cl mörk rom (konjak eller whisky) 2 dl helmjölk 2 msk strösocker

1. Vispa äggulor och socker vitt och pösigt.

2. Koka upp mjölken och häll den försiktigt under omrörning över äggsmeten. Smaksätt med rom, konjak eller whisky. Tips! Vill man ha en alkoholfri drink kan man smaksätta toddyn med 3 msk apelsinsaft istället.

3. Häll upp i ett vackert glas, sikta lite kanel eller kakao över toddyn och servera genast.

Välkommen att skicka in bidrag till ”Läsarnas sida”!

HEMLAGAD VIT GLÖGG För 2 liter: • • • • • • • • • • •

5 cm ingefära, färsk 0,5 apelsin 1 msk kardemumma 2 kanelstänger 1 stjärnanis 5 kryddnejlikor 1 bit pomeransskal, torkat 3 dl sprit, brun, rom eller brandy 2 flaskor vitt vin, torrt (à 75 cl) 2 dl rörsocker eller strösocker 3 dl sött vitt portvin

1. Lägg kryddorna i ett kärl med lock. Häll på spriten.

Låt stå i rumstemperatur 12–24 timmar.

2. Sila spriten genom ett kaffefilter. Blanda spriten med portvin, vin och strösocker. Tips! Du kan minska på sockermängden om du använt ett sötare vin, smaka av innan du lägger i allt socker.

3. Värm glöggen före servering, men låt den inte koka!

Fotografier, texter och varför inte teckningar. Bilder av barn, djur och vuxna människor. Gratulationer, hälsningar, konstigt växta grönsaker, naturbilder, generationsfotografier och så vidare.

Roliga foton och allvarliga foton. Bland alla insända bidrag lottar vi ut en överraskning.

Uppge därför namn och adress.

Adressen till redaktionen är: KustNytt, Kunggårdsvägen 37A, 65380 VASA. E-postadressen är: lasarbidrag@kustnytt.fi

24

Barns tankar om julen Nu tändas tusen juleljus och alla våra byar och städer lyser upp i vintermörkret när julen snart knackar på dörren. En högtid som framför allt är barnens högtid.

Men hur tänker barnen om julen och magin kring den? KustNytt har pratat om allt vad julen innebär med några femåringar vid Kottebo daghem i Korsnäs.

Lenny Hultholm, Isabelle Moliis, Edith Hofman, Matilda Lagerström och Angelina Mannfolk ser alla fram emot julen.

D

ET SKA VARA städat och fint på julafton säger Lenny Hultholm, för jultomten tycker inte om när det är stökigt hemma. Barnen har noterat att man i många hem nu lagt upp ljusstakar i fönstren och ljusslingor av olika kulörer och varianter utomhus.

Och det är så mysigt med alla lampor tycker dessa femåringar.

– Det är bra med juleljus därför det är så mörkt ute. Det är faktiskt svårt att veta om det är dag eller natt för mig. Jag tycker också om när man vaknar på morgonen och huset är fullt av julsaker och pynt, säger Edith Hofman.

– Vi har satt upp allt julpynt redan, förutom stjärnan. Men den ska vi sätta upp ikväll, berättar Angelina Mannfolk.

Vad tänker de då på när de får höra att julen närmar sig. Jo, allt från pepparkakshus till julkalendrar, renar som lyser, förra årets julklappar och små tomtar som springer omkring.

– Jag tänker speciellt på julgröt, paket och Kalle Anka, säger Isabelle Moliis.

– Jag tänker att man får börja lägga upp fina och roliga lampor, säger Matilda Lagerström.

– Jag tänker på när jultomten bullrade på dörren förra året och sedan släppte in vår hund. Jag trodde faktiskt att det var moffa som var jultomte. Men moffa sade senare att han själv sett jultomten springa in i stallet, så jag vet inte jag, funderar Lenny Hultholm.

Julgransmysteriet På frågan varför vi firar jul svarar Edith Hofman direkt.

– för att Jesus föddes då! Det har hon nämligen lärt sig på söndagsskolan. Lenny håller med och tillägger vad annat han kan om Jesus.

– Jesus hällde ju också något magiskt i ögonen på en man och så fick han ögonen tillbaka.

– Jo, det har jag hört också, intygar Edith bestämt.

Att ha julgran hemma under julen är en tradition hos många barnfamiljer. För inget sprider så mycket julstämning i hemmet som en glittrande och vackert dekorerad julgran. När barnen fick frågan varför de tror att man har julgran inomhus på julafton rådde inledningsvis en lång tystnad. Men efter en stunds reflekterande kom ändå några svar.

– Det är nog för att tomten tycker att det är fint tror jag, säger Lenny Hultholm.

– Det är väl för att man ska ha någonstans att hänga upp allt julpynt som man har hemma, säger Angelina Mannfolk och ser fundersam ut.

Tomtegröt, julskinka och pepparkakor Samtalet styrs hastigt sedan mot vad man brukar äta på julafton och det är kristallklart vad som är barnens favorit på julbordet, tomtegröt och julskinka. Men pepparkakor och pepparkakshus är också populärt.

– Fammo har köpt ett pepparkakshus som vi ska laga. Pepparkakor är smaskens och på julafton får man äta dem i soffan, förklarar Edith.

– Inte hos oss, för vi har en ny soffa. Vi hade förra året ett pepparkakshus men det kanske inte går att använda i år, inflikar Lenny.

Julen är en familjehögtid och det ville Angelina också poängtera.

Hon lyfter fram att man på julafton vanligtvis brukar äta julmaten tillsammans med familj och släkt.

– Man kan också vara tillsammans med sin mormor eller farmor på julafton och sjunga julsånger. Alltså vi brukar inte göra det, men man kan sjunga om man

“Julgranen behövs för att ha någonstans att hänga allt julpynt”

vill. Ett roligt moment på julafton enligt några av barnen är att lägga ut julgröt till jultomten. Ibland skriver han också meddelande på en lapp säger Edith. Hon funderar sedan en stund på vad det egentligen var som han skrev senast.

– Jo utbrister hon, det var att man ska vara tacksam och äta.

Föräldrar brukar önska sig snälla barn till julklapp. Men vad önskar sig barnen?

Dessa femåringars önskelistor till tomten är i varje fall inte spaltmeterslånga. Gymnastikringar, låtsasmikrovågsugn med riktiga knappar, ”Elsaklänning”, Elsa och Anna vantar, leksakskök och leksakssnöskoter var några saker som barnen önskade sig.

– Jag önskar mig ett dockhus, säger Isabelle Moliis.

– Jag behöver ett par arbetshandskar för jag håller på och spikar i stallet och behöver sådana. Jag vill önska mig en egen platta också men jag får låna pappas och det är helt okej det också, säger Lenny Hultholm.

Plötsligt kom han på att jultomten inte gillar när man har det stökigt hemma.

– Det ska helst vara fint och städat hemma på julafton. Jag har det ganska råddigt i mitt rum. Jag ska nog kanske städa lite när jag kommer hem ikväll, funderar Lenny avslutningsvis.

Text och foto: Rosita Pellas