KustNytt 6/2019 Tema: Skäriliv by Kustmedia

6 430030 490108

6/2019

PRIS 5,70 € INKL. MOMS

MALAX KORSNÄS MÅNADSTIDNING

Nu mår jag bra

TRETTIOTREDJE ÅRGÅNGEN

ISSN 0784-283X

WWW.KUSTMEDIA.FI

Cafévärdinna med mångsyssleri

Anette Engsbo – från andra sidan av cancer

Till New York och tillbaka med Rune

Vi flyttade stuga ut till skären!

TEMA SKÄRILIV

Smuggelroddin – redan en folkfest

LÄS ÄVEN OM SOMMARERBJUDANDE VERSOWOOD PELLETS

118€/500kg Begränsat parti.

Solfvägen 218, Solf 06-344 0515, 044-9829 081 Öppet måndag-fredag 8-17

Årets studenter från Gymnasiet i Petalax Velkmossa vandringsled | Avtryck av Katarina Vestersund Smarthfisk – tillred fisk på nytt sätt Om sommarsånger av Lucas Snellman På rundtur kring Bergö | Blommande minnen av Carita Nyström Amanda tyckte mycket om att interraila

2 UTGIVARE Kustmedia Ab Oy Kungsgårdsvägen 37 A 65380 VASA Tfn (06) 344 1800 e-post: redaktionen@kustnytt.fi

Sommarflytt till Kungsgårdsvägen

LISBETH BÄCK lisbeth@kustmedia.fi www.kustmedia.fi

BÄSTA LÄSARE, SAMTIDIGT som de sista produkterna före juliveckorna ska till tryckeriet, ska färdigställas och levereras – har vi dragit igång företagets flyttlass till Kungsgårdsvägen i Gamla Vasa. Här sitter jag i skrivande stund omgiven av lådor, mera lådor, dokument, minnen, tidningar och åter

tidningar. Allt blir förstås bra när det blir färdigt. Flytten var inget vi såg komma men vår hyresvärd är själv i behov av de utrymmen, i ”SkoExtrahuset” i Smedsby, där vi haft vårt Korsholmskontor de senaste tio åren. Nu ska vi i stället bli granne med Yrkesakademin i Gamla Vasa. Kungsgårdsvägen är vår nya adress och vårt kontor finns från och med början av juli i det så kallade B-huset, ”gamla skogsskolan”, nära tidigare husmoderskolan. Fina utrymmen och lämpliga för vårt ändamål. Omgivningen där är lummigt grön och det här känns helt bra. Att nu städa bort sådant som inte längre behövs och att göra det här avstampet är riktigt okej. OCH SÅ ÄR det sommar och Österbotten sjuder, precis som alla somrar, av aktiviteter och program. Att ta del av sommarbilagorna med evenemangsutbud är på snudden för mycket. SÅ mycket händer de här veckorna. Jag har

sorterat och antecknat i utbudet och så får vi se vad jag tar del av. Jag känner för lite nya saker, lite andra saker och då menar jag inte något långt borta eller så väldigt märkvärdigt – Smidesfestivalen vid Kimo Bruk har jag inte besökt någon gång. Så kanske den om dagen känns passlig eller ett besök till bruksområdet en annan dag. I KUSTNYTT ÄR det sommar och skärgårdsliv och naturupplevelser. Det är tankeväckande kolumner, recept och Amerikaminnen. Jag tänkte mig också ett korsord för vänner av kryss – men det blir till ett annat nummer i stället. Lite extra Bergö blev det också i den här KustNytt – bilder från guidad rundtur, presentation av kyrkan och så ett besök hos Carola och Victoria vid Bergö Café. Vad säger ni om en tur till Bergö i sommar – vandringsleden med skulpturer av djur – över hundra har jag hört? Eller deras egen festival Skärifolk eller hemlagad glass vid caféet.

VD Tomas Bäck, tfn 010 311 1902

För dem som sällan och aldrig har ärende till ön ska man heller inte underskatta färjturen. Heja Bergö! Närområdet annars – paviljongerna, museiområden, vandringsleder, sång/teater/musik, simstränderna…är en stor källa till sommarkänsla och upplevelser att minnas när det är vinter och kallt. GÅ BARFOTA DEN som vågar, njut av grönskan så länge den varar och var snälla mot varandra. Vi har sommaruppehåll som vi brukar, fast i sommar i flyttandets tecken, och i augusti är vi i gång på riktigt igen. Den 12 september utkommer nästa KustNytt. Tipsa mig gärna om vad ni vill läsa om då.

CHEFREDAKTÖR / ANSVARIG UTGIVARE Lisbeth Bäck, tfn 010 311 1901 REDAKTIONELLA MEDARBETARE Carina Nordman-Byskata, Carita Nyström, Monika Fröjdö, Joakim Snickars, Johanna Granlund, Katarina Vestersund, Amanda Byskata, Lucas Snellman ANNONSFÖRSÄLJNING Ramona Finnila, tfn 010 311 1904 ramona@kustmedia.fi annons.kustnytt.fi ANNONSOMBRYTNING Maria Lillås, tfn 010 311 1913 maria@kustmedia.fi SIDOMBRYTNING Maria Lillås, tfn 010 311 1913 maria@kustmedia.fi PRENUMERATIONER / ADRESSÄNDRINGAR www.kustnytt.fi Emma Friberg, tfn 010 311 1910 prenumeration@kustnytt.fi TRYCKERI Botnia Print, 2019

Smedsby den 27 juni 2019 och KRAM!

UPPLAGA 2300 exemplar, 10 nr/år PRENUMERATIONSPRISER Finland 54 €, EU 59 € Övriga världen 61 € ANNONSPRISER 2019 ByaNytt: 1,49 € per sp.mm. KustNytt: 1,49 € per sp.mm. ”Kombiannons” (samma annons i KustNytt o. ByaNytt): 20 % rabatt Blickhörnan (50x50 mm): 125 € Faktureringstillägg: 3,5 € Moms 24 % tillkommer på samtliga priser. Upprepningsrabatt enligt överenskommelse. TIDNINGENS FORMAT Tryckyta: sidans bredd 254 mm, sidans höjd 374 mm, spaltantal 5. SPALTBREDD 1 sp. = 47 mm, 2 sp. = 99 mm 3 sp. = 150 mm, 4 sp. = 202 mm 5 sp. = 254 mm

En riktig midsommarbåt. Tack för skjutsen!

Sara Hemming i midsommarkrans. Vid midsommarfirandet man inte vill vara utan.

Besöket i Kristinestad och nya upplevelser under Öppna Portars dag – precis som det brukar vara. Stort tack till värdarna och sällskapet!

För insänt ej beställt material ansvaras ej. För felaktighet i annons uppgår tidningens ansvar högst till annonsens pris. Vid eventuell beskattning av tävlingsvinster står vinnaren själv för denna kostnad. Medlem i Tidskrifternas förbund

En del dagar äter man godare frukostar än andra…

Jag påminner nu och då om att man ska köra förbi före detta Aktias bankfönster i Petalax när man är där. Utställningar av olika slag pryder fönstret och här var det Martina Uthardts foton.

Fotot på Bernt – som inte rymdes uppe på nästa sida – han som pratade för studenterna i Petalax. Han får synas här i stället.

ANNONSMATERIAL Färdiga annonser i PDF-format, upplösning 200 dpi

Mitt favorit-tomatbutik i Malax.

LYCKAT RENOVERINGSÅR FÖR WASA TEATER Ungefär 40 000 såg produktioner på Wasa Teater under spelåret 2018-2019. Musikalen Gambämark gjorde succé med 23 560 besökare. Totalt har Wasa Teater haft cirka 46 000 kunder under spelåret 2018-2019 – om man räknar in teaterns pedagoger, som genom sin verksamhet nått ut till över 6000 kunder. Under hösten får vi börja se teater i ett nyrenoverat teaterhus!

KUSTMEDIA producerar tidning ar och reklam för print och webb. Under eget namn ger vi ut två lokal tidningar: ByaNytt och KustNytt. Vår styrka är mångsidighet, flexibilitet, uppriktighet och tillgång till ny och avancerad teknik. Du kan anlita oss för de flesta tjänster inom print, webb, grafisk design, innehåll och försäljning. Kustmedia har två kontor, huvudkontoret i Korsholm och ett kontor i Närpes. Vi är lokalt place rade men arbetar över hela Finland.

Årets studenter från Gymnasiet i Petalax TRETTIOFEM FÖRVÄNTANSFULLA UNGA fick ta emot den vita mössan tillsammans med sitt studentexamensbetyg och en röd ros den 1.6 2019. Tre års studier har gett resultat och framtiden är deras! Studentexamensdagen innebär ett avstamp ut i det vuxna livet, vilket avspeglades både i föräldrarnas tal till de unga och i berättelser om hur dagen firades för trettio år sedan. − Vi firar idag att ni nu har färdigheter att ta till emot ny kunskap, se på er omvärld, betrakta, förundras, bearbeta, underströk Karl-Gustav Byskata i sitt tal till studenterna. Ni kan nu dra slutsatser av vad ni ser och med hjälp av allt detta gå vidare skapa eget utrymme bland alla andra människor − Allt går att fixa, hävdade Bernt Björkholm, en av dem som blev student för trettio år sedan från samma gymnasium. Jag avser då både små misstag under studentfesten som större utmaningar i livet. Vet ni – allt går att lösa! Efter dimissionen fotograferades gruppen traditionsenligt invid gymnasiebyggnaden. Sedan firade man med familj, släkt och vänner innan kvällens middag och studentbegivenheter tog vid. Text och foto: Carina Nordman-Byskata

Längst fram från vänster sitter Elvira Söderlund, Sandra Nylund, Sonja Nylund och Madeleine Löflund och i mitten sitter Josefine Mattlar och Alexander Kansa. Bakom dem står från vänster: Julia Rågård, Samuel Matkoski, Hugo Kanto, Mirza Draginovic, Mattias Långgård, Alexander Norrdahl, Jonatan Söderblom, Isac Lindqvist, Moa Tallgren, Anna Ngyien, Dzana Lonic, Phyophyo Oasis och Cidia Aye Chit. Längst bak står: Charlotte Snickars, Wilma Wikström, Johanna Sohlström, Jennifer Vägar, Miranda Nordman, Sara Hägglund, Wilma Snickars, Amanda Byskata, Cecilia Granlund, HansErik Söderholm, Alma Vajzovic, Julia Åbonde, Emma Holmback, Truong Jon Tong, Mattias Linman och Rikard Fors.

I DEN HÄR TÄVLINGEN KAN ALLA DELTA Svaren finns nämligen i detta nummer av KustNytt. de rätta tävlingssvaren:

FRÅGA 1:

HÖRLURAR Trådlösa Bluetooth hörlurar med mikrofon. Du kan kontrollera uppspelningen av musiken och svara på inkommande samtal direkt från hörlurarna. Hörlurarna har en inbyggd FM-radio med en automatisk stationssökning.

SOPSKYFFEL

FRÅGA 2: 5, 7, 13 OCH 17 FRÅGA 3: 9, 11, 18 OCH 18

Stabil med skyffel av metall.

FRÅGA 4: 5, 15, 16 OCH 18 sammanställning:

FYRKLÖVERNVINNARE

Grattis Benita!

– Jag brukar koka mat åt barnbarnen så en gryta blir riktigt bra, säger hon och tackar för vinsten. Benita har det som många andra pensionärer. – Fullt upp, skrattar hon. Familjen består av make, två barn och fem barnbarn. De har hus i Korsnäs och villa i Molpe. Benita har arbetat som industrilaborant och så har familjen haft pälsfarm. Och så tillägger hon att hon tycker om att söka svaren i KustNytts Fyrklövern, lösa korsord och sådant som tränar hjärnan. – Det behövs när man blir äldre, säger hon - som ser alldeles ung ut.

Text och foto: Lisbeth Bäck

Skäriteatern visar komedin

In i Dimman 2 Premiär: Fredag 5.7 kl. 19

DeManus här fyra detaljbilderna har vi plockat & i tidningen. Kan du ur Stefan olika Erlands annonser Johanna Karhulahti lista ut på vilka sidor de finns? Regi Johanna Karhulahti

Plats: Brännkull, Replot

Benita Sten i Korsnäs vann huvudvinsten i Fyrklöverns omgång 314. Tröstpriser fick Börje Sand i Södra Vallgrund, Inga-Lill Wirén i Närpes, Beatrice Skinnars i Robertsfors, Sverige och Helen Åstrand i Petalax. Gratulerar alla vinnare!

Lisbeth Bäck

GÅR DU I BYGGTANKAR?

Torsdag 11.7 kl. 19 Fredag 12.7 kl. 19 Lördag 13.7 kl. 19 Dra nytta av gedigen byggkunskap Söndag 14.7 kl. 14 & kl. 19 Bokningar fr.o.m 24.6 på www.skariteatern.sou.fi eller på tel. 044 019 6499 (kl 10-12, samt 2h innan förest.)

• Husgrunder I detta nummer har vi gömt• övervakning fyra I den här bilden finns det fyra fel. Jämför med originalbilden arkitekt • konstruktionsplanering • projektledning miniatyrbilder (samma storlek som den som du hittar inne i tidningen och ringa in de fyra felen! • Vatten, avlopp, minireningsverk Närpesvägen 19, 64200nedan) Närpes avTel. 0400 563 282 Kustmedias logo.www.byggbotnia.fi På vilka • Gårdsplaneringar På vilka sidor kan man läsa följande fyra uttalanden: sidor finns de? (Räkna ej med denna.) • Dräneringar

– Vi har kokat... – Visst har jag vänner...

– Jag älskar trädgården... – Det har hänt sig...

m.m.

Tel. 050-538 6966 Stefan Berglund Om jag vinner vill jag ha:

Namn............................................................Tel.................................................

Sopskyffel

Adress................................................................................................................

Hörlurar Omgång 315, K619

Svaren vill vi ha på redaktionen senast den 28 augusti 2019. Adressen är KustNytt, Marknadsvägen 3, 65610 KORSHOLM Märk kuvertet "Fyrklövern". Du kan sända in alla bidrag till tidningen i samma kuvert. Det går också bra att kopiera kupongen.

Det går bra att parkera bilen vid Velkmoss byagård. Byagården som byggdes 1917-1919 användes som lokal folkskola fram till 1965.

Velkmossa vandringsled bjuder på olika ruttalternativ som är mellan 2,2 och 9,8 kilometer långa.

Velkmossa vandringsled – naturstig i gränslandet av tre kommuner – Ett par timmar i promenerandets tecken längs Velkmossa vandringsled är onekligen en uppiggande upplevelse. Samtidigt kan utflykten också kallas för ett stycke närturism i Petalax och Pörtom.

GRÄNSTRAKTERNA MELLAN PETALAX och Pörtom finns det fina möjligheter till avstressande rekreation och givande naturupplevelser. Drygt en halv kilometer i riktning mot Pörtom från parkeringsplatsen vid Velkmoss byagård hittas startpunkten för Velkmossa vandringsled vars maximala längd är 9,8 kilometer. En blåsig och inte alltför varm majeftermiddag gör jag en spontan utflykt till denna vandringsled som sträcker sig genom såväl äldre som yngre skogsavsnitt. Anvisningarna som leder vandrarna från byagården till startpunkten kunde dock vara tydligare, konstaterar jag inledningsvis. Efter att ha passerat ett par ödehus i början av vandringsleden tar den fridfulla naturen snart över fullständigt. En skylt som meddelar att man kan göra en avstickare till myrområdet Kackurmossen dyker småningom upp i synfältet.

En dos intressant lokalhistoria på köpet Efter en halv timmes vandring når jag anhalten ”Skott-Jossas” där en informationstavla förmedlar information om den forne invånaren och byaprofilen Johan ”SkottJoss” Sten (1864-1943). Johan Sten gjorde först karriär som affärsman i Vasa i tiderna. Men sedan flyttade han av någon anledning till det avsides skogsområdet i Pörtom 1920. Skott-Joss tyckte om att spela fiol och predika. Under 1930-talet kom folk från när och fjärran till detta område - beläget i skogen 2,5 - 3 kilometer bortom allmän väg- för att lyssna på honom, upplyser informationstavlan. Mitt emot tavlan finns ruinerna av husgrunden vid Skott-Joss kvar som ett minne av det förgångna. Rostiga föremål och gammalt bråte kan skönjas i resterna. Velkmossa vandringsled bjuder alltså på en dos intressant lokalhistoria vid sidan av tystnad, frisk

Informationstavla om ”Skott-Joss” det vill säga den förre byprofilen Johan Sten (1864-1943) som bodde mitt i skogen tillsammans med sin familj.

Kvarvarande rester av den gamla husgrunden vid Skott-Jossas.

Utvecklingsarbetet i Petalax har framskridit

Efter 4,5 kilometers vandring når man Viitala gårdsgrupp.

Via projektet inom Aktion Österbotten: Petalaxnejdens utveckling 2030: har Petalax fått en egen hemsida med relevant information. Det har också gjorts kartläggningar och marknadsföringar under projektets gång, säger projektledaren Roger Norrgård.

P luft, fågel- och djurobservationer och annat som är manna för både kropp och själ. En annan informationstavla längre fram berättar om några andra fascinerande lokala människoöden. Ödemarkstorparen MattsLarsson Wita-Viitala (född 1757) från Ilmola slog sig ner i markerna mellan Nojärv träsk och Bläckträsket i början av 1800-talet tillsammans med sin hustru Justina Danielsdotter Lärcka (född 1760), soldatdotter från Östermark. Till familjen som bodde i ett slags kojbyggnad hörde också ett tiotal barn.

ROJEKTET PETALAXNEJDENS UTVECKLING 2030 inleddes våren 2018 och är i skrivande stund i avslutningsskedet. KustNytt bad om några kommentarer från projektledaren Roger Norrgård. – Projektets avsikt har varit att utveckla Petalaxnejden i en sådan riktning att orten består som en livskraftig by på landsbygden. Målet har varit att på sikt skapa en grogrund för ökad inflyttning genom att öka ortens synlighet samt göra olika kartläggningar och undersökningar. – Tillgången på basservice är god i Petalax. Det finns dagvård, grundskola, gymnasium och livsmedelsbutik. Petalax har alla möjlighet att bestå som landsbygdsort. Men det är viktigt att invånarna fortsätter arbeta för ett aktivt föreningsliv med trevliga sysselsättningar och gott socialt umgänge, säger Roger Norrgård.

Vad har gjorts och vilka erfarenheter har projektet gett? Hur har byborna sett på det hela? Byaplan? – Under projektet har det gjorts flera olika satsningar. Bland annat har flera av byns lediga företagsfastigheter

bjudits ut via olika kanaler och lediga tomter i byn har sammanställts och marknadsförts, bland annat på Vasaramässan i Botniahallen hösten 2018. – Petalax har fått en egen hemsida, www.Petalax.fi, som fortsätter att utvecklas till en plats med relevant information både för byns invånare och de som vill lära känna byn. Bland annat har byns resurser för lokalturism och utvecklingsmöjligheter i skärgården har kartlagts. – Under projektet har en ny byaplan skrivits. Den finns bland annat tillgänglig via hemsidan och på biblioteket i Petalax. Byborna har varit positivt inställda till att det görs en satsning för hembygden. Många fina idéer från allmänheten har samlats in under projektets gång. Arbetsgruppen för Petalax har följande sammansättning 2019: Kristina Vesterback (ordförande), Carina Nikko, Gabriella Jokela, Rolf Syrén, Hans Snickars, Jörgen Wester, Jonny Åstrand och Krister Holmlund. Suppleanter är Tage Svahn och Emilia Back. Text: Joakim Snickars

Viitala gårdsgrupp Efter sammanlagt en timmes vandring når jag fram till Viitala gårdsgrupp som blir vändpunkten för mig denna gång. Jag inmundigar några smörgåsar, dricker lite vatten och påbörjar sedan återfärden mot startpunkten. När jag summerar mina intryck vid byagården drygt en timme senare är jag nöjd med att kunna konstatera att det är alltid möjligt att vidga vyerna lite grand. Man behöver inte heller nödvändigtvis resa till andra världsdelar. På nätet finns information om lokala vandringsleder tillgänglig på adressen petalax.fi. Där kan man till exempel läsa om andra intressanta alternativ i Malax kommun såsom Majorsleden och Storsjö- och Mamrestigen.

Text och foto: Joakim Snickars

Prenumerera eller köp lösnummer direkt i din surfplatta! www.issuu.com/kustmedia

6 Idag mår Anette Engsbo bra. Hon kan än idag bli överväldigad av tanken på alla som på olika sätt hjälpte till och visade sitt stöd då hon insjuknade i cancer för drygt två år sedan.

Anette Engsbo

– från andra sidan cancern Anette Engsbo fick cancer mitt i småbarnsvardagen. Hon berättar om svåra tankar om döden och om att kanske bli tvungen att lämna barnen, men också om god vård, ett överväldigande stöd från människorna runt omkring och om kontroller som visar att cancern är borta.

NETTE ENGSBO FRÅN Paxal i Övermalax var 36 år gammal då hon diagnostiserades med bröstcancer. Hon och hennes man Mats har tre pojkar. Då Anette insjuknade var den yngsta sonen drygt ett år gammal. – Det började den sista mars 2017 då jag hittade en knöl i ena bröstet. Dagen efter, den första april, visade jag upp den för en läkare som sa att det bara var en inflammation och inget att oroa sig för. Det var verkligen världens sämsta aprilskämt, säger Anette. Knölen försvann ingenstans och två månader senare fick Anette diagnosen.

– Det kändes verkligen tufft. Jag minns inte hur jag tog mig hem från läkaren, men jag minns att jag satt länge instängd på toaletten i chocktillstånd. Till all lycka hade Anette en sjukvårdsförsäkring som hennes mamma hade tecknat åt henne för många år sedan. Via en bekant som också hade haft cancer kände hon till ett privatsjukhus och tack vare försäkringen kunde hon söka vård privat. – Den stora skillnaden mellan den privata och offentliga vården är tiden och resurserna. Inom den privata vården kan läkarna ta sig ordentlig tid med patienterna, samtidigt som man snabbt får vård.

Snabb vård Hon fick tid till den privata kliniken i Helsingfors genast följande morgon efter beskedet. Tio dagar efter att ha diagnosticerats blev hon opererad. Hon kunde ha fått tid till operation redan efter fyra dagar, men i hennes fall kom midsommarhelgen emellan. – Jag tror att min räddning blev att allt gick så snabbt. Vid operationen visade det sig nämligen att cancern redan hade hunnit börja sprida sig. Ena bröstet och alla lymfkörtlar i ena armhålan opererades bort, berättar hon. Efter operationen valde hon att göra cellgiftsbehandlingarna i Helsingfors, eftersom hon kände sig trygg på det privata sjukhuset. De påföljande strålbehandlingarna, varje dag 15 dagar i följd, gjorde hon däremot i Vasa. Fem veckor efter operationen var Anette på en efterkontroll i Helsingfors där hela kroppen undersöktes. Provsvaren visade att det inte fanns någon cancer eller metastaser kvar i kroppen. – Sedan dess har jag gått på kontroll i Vasa en gång i halvåret. Man är alltid rädd innan, men hittills

Jag har enorm respekt för cancern, men den behöver inte betyda döden så som den gjorde förr. har alla bilder och blodprov varit normala. Den senaste kontrollen var i maj, berättar Anette. Anettes mamma, mormor och flera av hennes mostrar har också haft bröstcancer. Eftersom sjukdomen har varit så vanlig i familjen hade Anette planerat att göra ett gentest för att få veta om hon också hade förhöjd risk för att insjukna, men cancerdiagnosen kom redan innan hon hade gjort testet.

Då hon väl gjorde gentestet visade det att hon har en mutation i BRCA2-genen, som ger förhöjd risk för bröst- och äggstockscancer. På grund av detta fick hon operera bort också det andra bröstet samt äggstockarna och livmodern i förebyggande syfte i februari 2018. – Efter det konstaterade läkarna att risken för återfall är väldigt liten, säger Anette.

Bestämde sig för att klara det Idag säger Anette Engsbo att hon mår bra. Hon mår inte som förr, men i alla fall bra. – Eftersom alla lymfkörtlar i högra armhålan är bortopererade kan lymfvätskan i armen inte cirkulera som den borde. Det gör att armen sväller upp. Jag har en stödstrumpa och får massage mot svullnaden. Dessutom ska jag i tio års tid ta en förebyggande medicin och med den följer det en del biverkningar. Jag känner mig inte som jag gjorde innan cancern, men jag klarar det, säger Anette. Hon konstaterar att hon har lärt sig att prioritera annorlunda då

7 orken inte räcker som förr. Det blir mindre städning och mindre ogräsrensande. Det värsta under hela sjukdomstiden var tanken på barnen. – De var så små och jag oroade mig för att vara tvungen att gå bort från dem. Jag har själv vuxit upp utan pappa och jag förlorade min mamma i ung ålder. Jag skulle inte ha velat lämna mina barn i den smärtan. Samtidigt var det svårt att mitt i den egna sjukdomen orka finnas till för barnen. Just för barnens skull bestämde sig Anette redan från början för att hon skulle klara sig, men hon medger att hon också har hunnit tänka en hel del på döden. – Det har varit svåra tankar och känslor. Cancer har hittills i min släkt alltid varit lika med döden och det har varit utmanande för mig att tänka att jag skulle kunna överleva. Jag vet ju förstås inte vad jag ännu har framför mig, men hittills har vi gjort allt vad vi har kunnat, säger hon.

Tacksam för all hjälp Många gånger under sjukdomstiden och även efteråt då hon tänkt tillbaka har Anette överväldigats av all den hjälp och det stöd som hon fått ta emot. – Min man Mats är verkligen en klippa, barnen har varit tappra och min syster har varit ett enormt stöd, säger hon. Hon räknar upp svärmor, svägerska och fastrar som har hjälpt till på många olika sätt. Kusiner och vänner kom med mat och erbjöd sitt stöd och kommunen erbjöd hjälp i form av en familjearbetare. Via Österbottens cancerförening hittade Anette en självhjälpsgrupp som har betytt mycket. – De bad också för mig i församlingen och från cancerklubben fick vi pengar att göra något roligt för, fortsätter Anette. Jag tycker det är helt otroligt så mycket hjälp vi har fått. I efterhand tänker jag att allt gick mycket bättre än vad jag kunde ha hoppats. Hon är glad och tacksam över att ha fått bra vård både på den privata och på den offentliga sidan. – Då jag väl varit inne i systemet har allt gått jättebra. Det enda jag önskar är att övergången mellan den privata och offentliga vården hade gått smidigare. Det var ett väldigt krångel att flytta mellan de olika systemen och då man är sjuk har inga krafter att börja reda ut sådana saker. Jag önskar att de här systemen kunde utvecklas så att det skulle gå enklare för andra i samma situation, säger hon.

Tron blev viktig Anette Engsbo berättar att hon alltid har trott på Gud, men att tron och bönen blev viktiga för henne på ett helt annat sätt än tidigare under sjukdomstiden. – Jag upplever att jag har fått enorm hjälp av andras böner och jag har själv insett hur viktigt det är att be, både för mig själv och för andra. Jag har märkt att Gud inte bara hjälpt mig att klara mig i sjukdomen utan att han också

hjälper i större och mindre frågor i vardagslivet, säger Anette. Eftersom cancer ändå är en så pass vanlig sjukdom finns det säkert många som går runt med ett ”tänk om jag någon gång får cancer” i bakhuvudet. Med tanke på det delar Anette med sig av en lärdom som hon själv fått under sjukdomstiden: – Vårt immunförsvar är jätteviktigt! Det lär vara så att alla från och till har cancerceller i kroppen, men oftast lyckas immunförsvaret städa bort dem. Därför kan man själv aktivt arbeta på att stärka sitt immunförsvar. Immunförsvaret är starkt sammankopplat med maghälsan. Genom att hålla igång magen med hälsosam mat, minskat sockerintag, motion och nyttiga bakterier försöker Anette gynna sitt immunförsvar. Hon konstaterar att också sömnen är jätteviktig, eftersom vissa funktioner i immunförsvaret bara repareras då man sover. – Jag har enorm respekt för cancern och vill inte förringa den på något sätt, men den behöver inte betyda döden så som den gjorde förr. Man kan jobba förebyggande, men många gånger också leva länge med kronisk cancer tack vare behandling och mediciner, poängterar hon.

Husbilssemester Trots att Anette inte orkar riktigt på samma sätt som innan hon insjuknade klarar hon att jobba heltid som vikarierande barn- och ungdomsledare i Korsnäs församling. Hon har studerat utvecklingspsykologi och är behörig kurator, vilket hon har nytta av i arbetet med barn och unga i församlingen. – Det är ett jätteroligt arbete, men också utmanande eftersom jag har så många olika slags grupper, allt från föräldra-barngrupper till konfirmander, säger hon. Både Anette och hennes man Mats är uppvuxna i Paxal. De bor i ett ganska nybyggt, mysigt hus i gammaldags stil bredvid Anettes barndomshem. Liksom i de flesta barnfamiljer rullar vardagen på, men då Anette någon gång har en ledig stund vill hon ägna sig åt motion, trädgård eller matlagning. – Jag älskar trädgården men har inte alls hunnit göra något åt den i år. Jag tycker också om att stå i köket och laga hälsosam mat. Dessutom har jag försökt satsa mera på motion efter sjukdomen, berättar hon. Den här sommaren är den första på flera år som familjen har några större planer på sommarprogram. – Våra senaste somrar har blivit lite konstiga på grund av sjukdomen, men i sommar ska vi hyra en husbil, fara på fotbollscup till Umeå, köra ner genom Sverige via alla olika släktingar och sedan åka tillbaka via Mumindalen i Nådendal. Det ska bli jättekul!

Text och foto: Johanna Granlund

JORD-

Båtturertill till Valsörarna Valsörarna Båtturer tis, tors, lörd, 25.6-17.8 tis, tors, lörd 22.6-14.8 startkl. kl.11.00 11.00från från start SvedjehamniiBjörköby Björköby Svedjehamn kmguidad guidadvandring vandring 22km kaffe och smörgåsar kaffe o smörgåsar tillbaka ca ca 15.30 16.00 tillbaka 55 €/vuxen 48€/pers

ANLITA

VÅRA ANNONSÖRER

GUBBAR

naturgödslade, inga bekämpningsmedel

SYRÉNS PETALAX

ring o boka: boka Ring och

050355 3553924 3924 050 www.kvarkenturer.fi www.kvarkenturer.fi

Best. 347 0070, 0400-369 224 040-742 8845 KLIPP UR

SKÖT DIN TRÄDGÅRD MED MASKINER FRÅN OSS – KLARA FÖR ANVÄNDNING

Stiga NYA Multiclip 47-modeller! från

239€

• MotoMix •

STIHL TRIMMER

Stiga Park 120 FRONTKLIPPARE

329

inkl. batteri och laddare

MSA 140 C-BQ

- Batteridriven såg

Användningstid ca 45 min (AK30) €

369

inkl. batteri och laddare

ERBJUDANDE

Ultralätta motorsågar

Stihl ackutrimmer

Stihl RM2R multclip

Stihl MS 170

119€

• Volym 30 cm3 • 4,2 kg

199€

• Volym 32 cm • 4,3 kg

279€

Stihl MS 181 3

från

159€

2595€

- Batteridriven såg

1495€

Högtryckstvätt STIHL RE 88

Midjestyrning Hydrostatisk kraftöverföring

från

MSA 120 C-BQ

Användningstid ca 35 min (AK20) €

Färdigblandat miljöbensin med hög prestanda. Framställs med hjälp av STIHLs egen HP Ultra motorolja - Passar alla 2-takts och 4-mix motorer!

Automattrådhuvud

199€ 299€

Stiga Tornado Trädgårdstraktor som gör gräsklippningen bekymmersfri. Mångsidig och lättanvänd.

Stihl MS 193 CE • Volym 30 cm3 • 3,3 kg

359€

Cirkelv. 15, tel. 06-3182950 65100 Vasa 0500-364688 www.marander.fi • email: marander@maskin.netikka.fi

SYNS I MÄNGDEN! Vi gör reklam och tidningar för tryck och webb. www.kustmedia.fi | info@kustmedia.fi

Prenumerera

– och vinn!

Bland alla som betalar en prenumeration under tiden 1 januari-30 november 2019 lottas följande fina vinst ut:

EN RESA

med Wasaline - Vasa-Umeå-Vasa för två personer. Inkluderar även personbil, hytt och skärgårdsbord på antingen tur eller returresan. I Umeå ingår en övernattning i Large-rum inklusive frukost på hotell U&Me. Du som redan är prenumerant deltar automatiskt i utlottningen.

9/2018

Prenumerera: • på hemsidan www.kustnytt.fi • via e-post: prenumeration@kustnytt.fi • per telefon till Emma, tel. 010 311 1910 Pris på årsprenumeration 10 nummer Inom Finland: 54 € Inom Europa: 59 € Världen: 61 €

PRIS 5,60 €

INKL. MOMS

MALAX KORSNÄS

6 430030 490108

MÅNADSTI

DNING

TRETTIOAN

DRA ÅRGÅNGEN

ISSN 0784-283X

WWW.KUSTMED IA.FI

Siktar högt som motionä r Möt tidigare

030 6 430

490 108

bank Ralf Bäckström mannen

DIA.FI USTME WWW.K

ISSN

Smulter om Miffis underhållande hockey

NÄRPESBIL

AGA

-283

0784

ÅNG

A ÅRG

NDR

TIOA

TRET ING

TIDN

ADS

S MÅN

SNÄ

AX KOR

MAL

Sofia är ny köpman i Norrnäs och Töjby

. MOM

10/201

PRIS

5,60

€ INKL

är Molpe ge från Åsa mare i Nor fårfar

jobb Mitt unga d Nykopp blan r to is ffe

Carolina lever sin yrkesdröm

pek ilj res er fam Tuas tradition terar

Kr Möt ffe! ng Ko – Ku

VI STÅR TILL TJÄNST MED ALL SERVICE

städning, fönstertvät INOM: för privatperso t, golvboning där ner & företag. den

Närpesvägen Tfn 040-5422283 32, Närpes , 040-5114665 www.hus-tradgardsservic e.fi

Jennys fritid är musik och musik

er – det lys a Amerik

i Går som nästan

Kom ihåg hushållsavdr aget på -50% RING, KOM IN ELLER BOKA VIA NÄTET!

TVÅ PAR GLASÖGON

ETT PRIS

Petalax på webben Flitiga kaniner

som hoppar

Aktivitetspark som lockar

över hinder

till rörelse

Naturen som

I ORD KORS GEN IN TIDN

re taga Före ttis! Årets ax. Gra i Mal EDIA KUSTMkar öns

ran

au en Rest ytar nbrs • 06/3641 152 SteKor snä

flyttat! Vi har nu på s Vi finn n 4327. er! äge Strandv la och nya kund

a Välkomn

gam

N.fi

WWW.ST

ARE ENBRYT

Gott

Nytt

s är mi:

iqa Angel erare sekret

LÄS

År

N ÄVE

nya

t? _ ingsvale församl _ det i pp av kre Hur gick kors te erka _ dsarbe tröm att tillv sten ita Nys hembyg Kon av Car nta för or _ umn örna Prisbelö a läsh Kol och gåv än bar mmor invigts d blo är mer alax et Pet blan en i är ny Kråkbo lund Fanny minnes Nu har

LÄS ÄVEN Olika slags

resor av Katarina

Syskon med

Vestersund _

drillstav och

Farväl till färgerna

lyckopiller Mässa med

trumpet _

av Carita Nyström _ fokus på välmåen de _

Smuggelroddin – redan en traditionell folkfest

FJOL ORDNADE MOLPE ungdomsförening Smuggelroddin för första gången. Tillställningen verkar bli en återkommande höjdpunkt för vänner av traditionsenliga fälbåtar. I år ställde nämligen elva båtlag upp – ett fler än ifjol – och avverkade den tolv sjömil långa sträckan runt Bredskäret. Starten från paviljongområdet lördagen den åttonde juni skedde med hissade segel. Gynnsamma vindar hjälpte allmogebåtarnas besättningar från början. Några timmar senare blev det dags att taktfast ro genom Börsskärssundet mot målgången vid Strand-Mölle, där en säck med smuggelgods avlämnades vid flytbryggan.

Marknad, musik och mat Under de två-tre timmar som båtarna avverkade sträckan på kunde besökarna på land följa med båtarnas seglingsstilar och inbördes placeringar via en storbildsskärm. − Jag går omkring med mitt dragspel bland människorna och spelar det de vill höra, skrattar Jonathan Bonn. Speciellt barnen kommer fram och vill prova att trycka på knapparna. På paviljongområdet rådde marknadsstämning och olika lokala produkter bjöds ut, allt från lemonad och godis till närproducerade grönsaker, bär och blommor. − Vi har kokat drygt 200 portioner fisksoppa med gemensamma

krafter inom ungdomsföreningen och bekanta, berättar Linda Backgren-Holm. Det verkar nog bli soppa kvar åt båtlagens besättningar också efter genomförd rodd, men roligt att besökarna tycker om vår mat.

Båtlag från när och fjärran

En portion fisksoppa efter genomförd sjöresa sitter bra, tycker besättningen i båten ”Sjörosen” från Molpe. Från vänster: Roy Nylund, Sebastian Granqvist, Conny Backgren, Stefan Nysjö och Ronny Stenbäck. Till båtlaget hör också Erik Björkqvist, Tommy Andtsjö och Jan Andtsjö.

Jonathan Bonn från Malax utbildar sig till dragspelslärare.

Molpebåten ”Sjörosen” till vänster rodde sid vid sida med ”Stallsfjälans” besättning från Sundom.

Av årets elva båtar deltog drygt hälften redan för andra gången i Smuggelroddin. − Två båtlag hade Molpe som hemmahamn: ”Isak” och ”Sjörosen” och från Bergö deltog båtarna ”Bergö” och ”Vindöga”, berättar dagens konferencier Göran Östberg. Därtill kom ”Storskär” från Åminne och ”Margaretha af Qvarken” från Malax. Återstående fem båtlag hade transporterat sina båtar från Sundom, Björkö, Monå och Monäs för sjösättning i Molpe. Samtliga båtlag kom tryggt i land och Bergöbåten ”Vindöga” var i år snabbast i hamn, följd av ”Örnen 2” från Björkö. Fast det är ju ingen tävling, utan ett folknöje med kulturella inslag och trevlig samvaro. Text och foto: Carina Nordman-Byskata

9 Skäriteatern visar komedin

In i Dimman

Premiär: Fredag 5.7 kl. 19

Plats: Brännkull, Replot

KATARINA VESTERSUND

Manus Stefan Erlands & Johanna Karhulahti Regi Johanna Karhulahti

Torsdag 11.7 kl. 19 Fredag 12.7 kl. 19 Lördag 13.7 kl. 19 Söndag 14.7 kl. 14 & kl. 19 Bokningar fr.o.m 24.6 på www.skariteatern.sou.fi eller på tel. 044 019 6499 (kl 10-12, samt 2h innan förest.)

VI LEVERERAR FISK OCH FISKPRODUKTER TILL VASA MED OMNEJD - Kontakta oss gärna!

AVTRYCK Släktskapet luktade knappt mera, men det var viktigt att veta att man hade sitt ursprung i samma anfader. Eller moder. De goda släktdragen målades kanske i ännu mera förträffliga färger och de mindre smickrande kunde man väl också gotta sig i. JAG HAR MÅNGA gånger känt att släktskap förpliktigar. Att jag på något sätt behöver leva upp till ett visst mått av till exempel redbarhet, ärlighet, präktighet och engagemang. Jag har trott mig känna omgivningens krav och förväntningar och inte förstått att det bara varit jag själv som placerat ribban. Och oj, vad jag har försökt hoppa över den ribban. Tagit sats, inte vågat hoppa, hoppat och rivit. Jag har legat på madrassen och anklagat mig själv för att ha tränat för dåligt, ha konstiga anlag eller att andra tagit krokben. Och har jag kommit över så ska ju ribban sättas ännu högre. Då man ligger där på höjdhoppsmadrassen och mår dåligt är det lätt att glömma utsikten man har från ryggläget. Himlen välver sig där ovanför och runtomkring fortsätter

”Det fanns en tid då jag suckade och himlade med ögonen. Den tiden är förbi”

livet som vanligt. En rivning eller två, vad gör väl det? Det är som min framlidne svärfar brukade säga: ”Ha som int ha klotta naa, ha ha int haft naa ti klott ååv!” (jag försökte få det på perfekt pedesidialekt). SOM JAG SKREV inledningsvis så fanns det en tid då jag suckade och himlade med ögonen. Den tiden är förbi. Nu skulle jag ha velat lära känna många fler lite bättre. Jag skulle ha velat höra ännu fler berättelser om olika livsöden. Jag längtar efter de roliga skrönorna och de dråpliga historierna. Jag saknar de stunder då det blänkte till i pappas blick och han började berätta. Jag har hört skrönorna tio- och hundratals gånger, men jag kan dem inte riktigt ändå. Jag minns tyvärr inte alla namn eller så minns jag inte hur det riktigt började. Och berättelsen är inte hel om den bara har en finurlig slutkläm. ANTAGLIGEN HAR DET med stigande ålder att göra att jag börjat fundera mera på mina egna avtryck. Kommer man att berätta något om mig? Har jag kunnat bjuda på någon livsvisdom eller historia med festligt slut? Vad tar mina barn med sig i livet? Vilka minnen har vi lyckats skapa tillsammans? FÖR EN TID sedan frågade jag min äldsta vad han tror att han kommer att få för men för livet, genom att ha växt upp med mig som mamma. Bara att jag frågade tyder väl på att jag inte är riktigt klok, men det intresserade mig. ”Jag har inte saknat något.” blev svaret. Svaret må ha varit ogenomtänkt, men jag tror att man kommer långt med kärlek, öppenhet och noll tabuämnen. Att få pröva och misslyckas och hitta sin egen väg och få vara den man är menad att vara. Att släktskap inte ska behöva förpliktiga och att var och en har sin egen berättelse. Snälla, berätta den också för oss andra! Ordna mänskliga möten utanför de sociala medierna, där man får känna att man är släkt, hör ihop och kan berätta. Ge oss lite av lägereldarnas och sagornas tid. Tid för avtryck.

Anders 050 5272306 • Malin 3173806 • Jonas 050 5417392

SNICKARS FISKAFFÄR AB

Strandgränd 11, Norra Vallgrund snickars.fiskaffar@netikka.fi

Sommaren 2019 i Korsnäs Prästgårdsmuseet öppet 11.6-11.8. Utställningen Farfars skatter i Amirikatrunken, öppnas 14.6. Hembygdsmuseet öppet 18.6-11.8. Utställningar: Korsnäströjan, Torsten Lundmarks träfigurer, säljakt Båda museerna öppna ti-sö kl 13-17 med guide. Måndagar stängt. Biblioteket öppet hela sommaren Må, fre 12-19, ti, on, to 12-15. Utställning: fotografier av Jannike Nynäs Dans i Molpe paviljong - Fotboll: KoFF:s hemmamatcher Barnparken Skepp&Skoj i Harrström - Allsångskväll vid Edsviksjön 25.7. Världsarvsdagen 4.8. Korsnäsdagen 10.8. kl 11-15 vid Sportplanen, invigning och aktiviteter för alla åldrar. American cars-utställning. Festprogram kl 13-14. IF Fyren 80 år. Soppförsäljning.

Med reservation för ändringar.

DÅ JAG VAR ung, eller ska jag säga yngre, kunde jag dra djupa suckar och himla med ögonen då de äldre, började tala om vem de var släkt med. Det var utredningar om vem som var barn till vem eller varifrån den eller den egentligen härstammade. Man började långt bakåt i tiden och kom allt närmare nutid.

Arr. Korsnäs kommun och föreningar • www.korsnas.fi • FB • info 06-3479111

KORSHOLM

Music Festival

25.7-1.8.2019

Konstnärlig ledare: Cecilia Zilliacus Årets kompositör: Lotta Wennäkoski 25.7. kl. 19.30 Öppningskonsert, Korsholms kyrka 26.7. kl. 18 ”Aus meinem Leben”, Malax kyrka kl. 21 ”Freue Dich”, Solf kyrka 29.7. kl. 18 Järnefelt i Vasa stadshus 30.7. kl. 14 ”Relationer” på Stundars 31.7. kl. 20 ”Livsberättelser” i Trefaldighetskyrkan, Vasa

Hela programmet & biljetter: www.korsholmmusicfestival.

Upplev havet och skärgården

...från vår Benetau Grand Turismo 49 Fly-båt! • Båtutflykter i Världsnaturarvet i Kvarken. T.ex till Mickelsörarna, Rönnskär, Valsörarna och Molpehällorna eller enligt önskemål. • Båtresor längs finska kusten, t.ex till Åland men också till Sverige och längs Höga Kusten. Boka en utflyktsdag för företaget eller familjen. Vi tar upp till 12 st gäster och har möjlighet att ordna övernattning för upp till 8 gäster.

Ta kontakt så planerar vi den optimala resan för Er!

www.qvarkenboatcharter.fi Kontor 06-321 8200 • Stig-Erik 0500-166263 • info@easywash.fi

10 TEMA SKÄRILIV

Flytten av stugan från Nyby till villatomten på Norra Örgrund lyckades tack vare ett gott samarbete mellan från vänster: Ann-Mari Bäck, Kattis Bäck, Valdemar Lidman. Jens Lidman och Erik Bäck tillsammans med hundarna Kalle, Gizmo och Fia. Även andra familjemedlemmar och vänner har också hjälpt med olika skeden.

Flyttade en stuga till skären − Vi rymdes visserligen i gäststugan på mina föräldrars villatomt, minns Kattis, men nog blev det skönt att få flytta in i vår egen villa när första våningen blev färdig. Nu har de skapat ett trivsamt paradis där barn och barnbarn också ryms. Följ med KustNytt ut till Norra Örgrund i Petalax skärgård!

ATARINA ”K ATTIS” BÄCK och Jens Lidman i Petalax har alltid trivts ute till sjöss, liksom deras barn Emelie, Anton, Hugo och Valdemar. Först vistades de i en mindre stuga, som utgjorde gäststuga till Kattis föräldrar, Erik och Ann-Mari.

Sytningsstuga i Nyby − Så började pappa tala om att riva mina farföräldrars stuga, som stått tom några år invid deras hus i Nyby, berättar Kattis. Då slog

tanken oss att kanske man kunde flytta huset? År 1937 byggdes huset, som är 5x9 meter, som sytningsstuga åt Eriks farmor Maj-Lovis Bäck. − Mina föräldrar bodde där först och småningom även jag och min yngre bror Karl. Den övre våningen inreddes aldrig, utan användes som kallförråd. Därmed delade fyra personer på 45 m2, så det var trångt, minns Erik. Kattis och Erik funderar bakåt i tiden och kommer fram till att Elna Bäck bodde kvar i stugan till mitten av 1990-talet.

Plocka ner, bygga upp − Vi märkte snart att huset var i ganska bra skick, så vi började 2007 med att fotografera olika detaljer som exempelvis hur takstolarna satt. Sedan plockade vi ner varje vägg sommaren 2007, stockvarv för stockvarv och lagade grunden vid sommarstugan på hösten. Kattis och Jens understryker att det viktigaste om man ska återuppbygga ett stockhus är att vara jättenoga med att numrera och märka upp varje stock. − Vi placerade även stockarna i grupper, en för varje vägg. Väggarna märktes med olika färger. Också när vi transporterade materialet höll vi högarna åtskilda för att inte blanda ihop stockarna. Allt arbete har gjorts för hand, utan några maskiner. Någon klättrade upp, bände loss stocken med kofot, band fast stocken i ett rep och firade ner mot någon annan som tog emot och drog till rätt förvaringsställe.

Märk varje del bra, direkt! Även om det tydligt går att se hur delarna varit sammanfogade då man river borde man märka med siffror eller symboler hur de ska svängas.

11 Bra teamarbete − Men Jens och jag skulle aldrig ha vågat göra detta på egen hand utan pappa, intygar Kattis. Det var han som gjorde många praktiska lösningar och inte jagade upp sig över småsaker. Medan Erik, Kattis, Jens och barnen plockade ner, transporterade och småningom byggde upp stugan skötte Ann-Mari markservicen med mat och kaffepauser. − Vi behöll rumsindelningen på nedre våningen, men köket bytte plats med sovrummet som blev till vardagsrum, visar Kattis. De konstaterar att arbetet förlöpte utan större missöden, förutom en incident. − Vi hanterade en stock och jag höll på att komma i kläm, förklarar Jens. Därför blev jag tvungen att styra stocken ifrån mig, men då Erik hade repet runt handleden snördes handen fast av tyngden, så han har än idag svårt att räta ut lillfingret på den handen.

Blandning av gammalt och nytt − Det lägsta stockvarvet var inte bra, så det lämnade vi bort. Också takplåten visste vi behövde ersättas med ny plåt, liksom största delen av fönstren. De köpte vi begagnade, då vi fick höra om nya fönster i gammaldags stil. När våren 2008 kom, så transporterades allt material över fjärden i öppen båt, last för last. Ibland syntes inte mycket av båtsuden ovanför vattenytan. Men transporterna över sjön gick vägen! − Farstukvisten lyfte min kusin med kran i ett stycke på en pråm och den har hela tiden suttit ihop i ett stycke, säger Kattis. När vi skulle flytta farstukvisten av pråmen i land över några stockar, så tog vinden tag i den så den stjälpte på sida! Även uppbyggandet av stugan gjordes för hand - med stegar, rep och samarbete. De valde att sänka övervåningen ett stockvarv, för att få full takhöjd på båda våningarna. Även den ändringen gick fint att genomföra, mest tack vare Eriks inställning att ”det måste ju gå att ordna”.

Färger och inredning Stugan hade tidigare varit traditionellt röd med vita knutar, men Kattis ville välja andra kulörer. − De flesta tyckte nog att jag var tokig, då jag sa att stugan ska bli mörkbrun med blå kontraster runt fönster och knutbräder. Med åren har den blå färgen bleknat av väder och vind och drar numera snarare mot grått, en harmonisk färg till det bruna. − Länge tänkte vi också strunta i köksinredningen, som enligt mig var i en hemsk turkosblå färg, säger Kattis. Erik minns att det var hans lillebror Karl som tillverkade köksinredningen då han gick snickarutbildning i Pörtom.

Bastuflotten är numera förankrad i hamnen med en landgång till bryggan, men kan paddlas eller bogseras ut med båt om man vill. Kattis pappa Erik har tillverkat fyren på bryggan.

− Sedan började det mer och mer kännas att köksinredningen i alla fall är en viktig del av huset, så vi ändrade oss, skrattar Kattis. Och nu känns det självklart att det skulle in i stugan. Jag restaurerade några stolar och ett köksbord och målade dem i samma färger.

Det gamla har eget värde Kattis och Jens har inte ångrat att de valde att flytta den gamla stugan och återuppbygga den till sin sommarstuga, istället för att bygga nytt från början. − För mig är det mer värdefullt att bevara gammalt, många föremål och detaljer här har sin egen historia, visar Kattis. I taket finns exempelvis fästet återuppfört, där ”räivhälan” som man lindade varpen kring, ursprungligen fanns i stugan. I farstun finns en exakt inpassad fyrkant kloss, som kan lyftas upp. Där kunde man tidigare släppa ner potatis direkt i källaren under stugan. Mest glad är Kattis över det vackra fönstret på övervåningen av farstukvisten, med snickarglädje som släpper in generöst med ljus genom de handblåsta glasrutorna. − Vi har däremot inte inrett med bara gamla möbler och föremål, säger Kattis. För oss är det viktigt att kunna bo bekvämt och ha det trivsamt, så det blir en blandning av gammalt och nyare. Att dra in elektricitet kändes som ett självklart val.

Tips till andra Om någon annan funderar på att återuppbygga ett gammalt hus har Kattis och Jens några erfarenheter som de gärna vill påminna om. − Märk varje del bra, direkt! Även om det tydligt går att se hur delarna varit sammanfogade då man river borde man märka med siffror eller symboler hur de ska svängas. Det andra rådet är att låta arbetet ta tid. Drygast - och tråkigast - var transporten av allt material ut till villatomten. De märkte sedan att

byggandet ofta fick ändras och justeras vartefter. − Vi kunde bo i gäststugan på samma tomt medan vi byggde. Och så valde vi att färdigställa första våningen under de fem första somrarna och vinden först sommaren 2013. Hela arbetet från rivning till att båda våningarna stod färdiga räckte sex år. Fördelen har varit att allt har fått mogna efter hand som de sett hur byggandet har framskridit. Stugan har idag kök och vardagsrum nere samt en liten toalett för ”nummer ett”. Det finns även ett utedass på villatomten. Vinden har full höjd mitt på och lägre sidor. Där finns två rymliga sovrum med vidunderlig utsikt över fjärden och mot skogen. Och överallt ett generöst ljusinsläpp genom fönstren, med små ursprungliga fönstergluggar ”på lågsidan” av övervåningen.

Stugan är omgiven av generösa terrassytor, som delats in i mindre sällskapsrum med växter och grupper av möbler. Blomlådan till vänster har hjul under, så den kan enkelt rullas åt sidan.

Spisen i gjutjärn värmer snabbt och Kattis ville ha en vattenpanna ovanpå, precis som det var på farmors tid i Nyby. Bordet har de byggt av en gammal lada, med stockar som ben under och brädor som bordsyta. Gungstolen är ett auktionsfynd som Kattis har renoverat.

Flytande bastu Kattis föräldrar vistas i det som utgör bastubyggnad, en bit bort på samma tomt. För ungefär sex år sedan byggde de en vedeldad bastu på flotte, främst för att kunna få kvällssol en bit ute på fjärden. − Jag ritade en skiss, som pappa och Jens byggde enligt, visar Kattis. Den flyter på tre stora plaströr och kan paddlas eller bogseras ut med båt, men de senaste åren har den stått ankrad här i vår hamn. Bastun kan enkelt monteras ner, för den är fäst med hakar i varje hörn och taket i plast som släpper igenom dagsljus. De senaste vintrarna har de låtit flotten vara kvar i hamnen under vintern, och den har klarat isen bra. − Vi eldar bastun ofta. Den som vill kan sedan doppa sig och simma eller sitta en stund och ta igen sig på flotten. Via en landgång kommer man sedan upp på bryggan. Text & foto: Carina Nordman-Byskata

Den turkosblåa köksinredningen har Kattis farbror tillverkat och den fanns i stugan i Nyby. Vacker grånade bräder togs tillvara och blev till inredning i köket och lilla toaletten samt som golvpanel i hela huset.

Övervåningen fick en smart mellanvägg av gamla potatislådor på högkant. Yngste sonen Valdemar fick ett eget kryp-in bakom.

Smarthfisk

– laga fisk på nytt sätt Finländare äter allt mer importerad och många gånger odlad fisk, medan många inhemska fiskarter inte tas till vara överhuvudtaget. Det här har Marthaförbundet med sitt projekt Smartfisk velat ändra på.

ARTHAFÖRBUN DETS EKOLOGI RÅDGIVARE ANITA Storm räknar upp en lång lista med de så kallade skräpfiskarnas fördelar: Det är smart och ekologiskt hållbart att använda underutnyttjade lokala proteinkällor, transportsträckorna blir korta jämfört med då man importerar, lokala fiskare kan ta vara på mera fisk och på så sätt öka lönsamheten och genom att fiska bort ”skräpfiskarna”

avlägsnar man samtidigt näringsämnen ur havet. Dessutom är det inget fel på fiskarnas smak utan de fungerar utmärkt som råvaror till riktigt goda anrättningar. Med tanke på allt detta har marthaförbundet velat lägga av den gamla benämningen skräpfisk. I stället talar man om smarthfisk.

Vanliga fiskar kan ätas Till de underutnyttjade fiskarter som man har velat lyfta fram hör

KOM IHÅG Fisk som inte ska värmas utan istället till exempel gravas eller kallrökas behöver först frysas tills den är ordentligt genomfryst för att ta eventuella parasiter inte ska föras över till den som äter fisken.

hornsimpa, nors, gädda, mört, id, braxen, gärs och lake. – Vi har konstaterat att det finns lokala traditioner kring vilka fiskar man använder. Gädda och braxen räknas till exempel inte som skräpfisk överallt, säger Anita Storm. Oftast är det på grund av den stora mängden ben som man undviker att ta vara på de här fiskarterna. Rätt tillagade kan de ändå bli delikata. – Det har hänt sig att folk har tackat för den goda siken då jag har bjudit på mört, berättar hon. Och den godaste fisksoppa jag någonsin har ätit gjorde vi av simpa på en smarthfiskkurs i Kristinestad. Norsen avskräcker med sin lukt som kommer från körtlar som sitter precis bakom gälarna. Bara man skär bort den främre delen av fisken så att körtlarna följer med går det som återstår utmärkt att använda. Egentligen finns det inga fiskarter i våra trakter som man helt bör undvika.

CEVICHE SIMPSTJÄRTSOPPA 500 g simpstjärtar 8 potatisar 2 morötter 1-2 25 g smör vatten salt 1 lagerblad 5 kryddpepparkorn dill (gräslök/salladslök) 1. Rensa och flå simporna. 2. Skala potatisarna och morötterna och skär dem i lagom stora soppbitar. Hacka löken och fräs den i smör i en kastrull. Tillsätt potatis och morot och täck med vatten. 3. Salta och krydda. Låt blandningen sjuda och lägg de flådda simpsjärtarna ovanpå. 4. Lyft bort simporna då de är färdiga (efter ca 6-10 minuter) och låt soppan koka tills potatisen och morötterna är mjuka. 5. Lossa simpköttet från ryggraden och tillsätt det i soppan. 6. Tillsätt dill och ev. gräslök eller salladslök och smaka av.

600 g id/mört/braxen, ej urbenad 600 g lime 1 tsk salt 2 msk råsocker 1 liten rödlök 1–2 vitlöksklyftor 1–2 chilifrukter, röda 1 kruka färsk koriander (eller persilja) 3 msk olivolja 1 tumstor bit ingefära 1. Använd fisk som varit djupfryst. Skär fiskfilen i ungefär centimeterstora kuber och bred ut dem i en vid skål. Strö över socker och salt. Pressa saften ur limefrukterna och häll saften över fisken. 2. Skala och skär rödlöken och vitlöken fint. Halvera chilin, ta bort fröna och hacka fint. Skala ingefäran och riv den fint. Hacka koriandern. Blanda ingredienserna med fisken och rör om. 3. Låt cevichen mogna i minst 15–20 minuter och max ett par timmar i kylskåp. Tillsätt till sist olivoljan och servera, till exempel tillsammans med en somrig sallad.

– Marthaförbundet vill lyfta fram lokala fiskarter som kunde tas tillvara i större omfattning än idag, för att på så sätt minska behovet av att odla eller importera fisk, säger Anita Storm.

KNAPRIG LAKE 600 g filé av lake salt och vitpeppar 1 dl skorpmjöl ½ dl fint riven parmesanost/västerbotten 1 ägg olivolja och smör till stekning 1. Skär bort benen från lakfilen och skär köttet i bitar. Krydda med salt och peppar. 2. Blanda skorpmjöl och riven ost. 3. Vispa upp ägget och vänd fiskbitarna först i ägg och sedan i skorpmjöls- och ostblandningen. 4. Stek bitarna knapriga i en blandning av smör och olivolja på svag värme så att osten inte bränns.

PANIKERÖRA 300 g gravad fisk/rökt fisk 2 kokta ägg, 1 lök/gräslök 1 burk crème fraiche /smetana/gräddfil dill, vitpeppar 1. Använd fisk som varit djupfryst om den inte är varmrökt. Skär fisk och ägg i små bitar. Finhacka löken och blanda ihop alla ingredienser till en röra. 2. Servera t.ex. med bröd eller potatissallad.

– Alla fiskar av matfiskstorlek som vi fiskar upp går att äta. Också småfisk kan man ta vara på, antingen genom att koka fiskbuljong av dem eller genom att göra inläggningar. Små mörtar kan man till exempel rensa och fjälla och sedan lägga i burk med patentlock, fylla med tomatsås och låta stå i cirka 100°C i ugnen i fyra till åtta timmar. Syran i tomatsåsen mjukar upp benen. Slutresultatet blir lite som en hemgjord version av tonfisk, tipsar Anita Storm.

Mjuka upp benen med sur marinad Smarthfiskarnas ben kan man komma till rätta med två olika metoder: antingen genom att filéa dem på rätt sätt, eller genom att låta dem marineras i någon form av syrlig marinad som mjukar upp benen tillräckligt för att hela den rensade fisken sedan ska kunna köras i köttkvarn eller matberedare. – Gädda brukar gå ganska bra att skära benfri. Stora fiskar som id och braxen passar också att

filéa genom att man öppnar dem från ryggsidan och börjar med att klippa lös sidorna längs ryggraden, säger Anita Storm. På marthaförbundets hemsida finns det en instruktionsvideo som visar hur man ska göra. – Halstrad id med grovsalt blir otroligt bra. Jag brukar också göra ribs av braxen. Först låter man ribsen ligga en stund i saltlag, sedan röker man dem lätt och slutligen friteras de, berättar hon. Mindre fiskar med tunnare ben kan man istället låta marineras eller gravas minst några timmar i en syrlig lag med lime-, citron-, havtorns- eller lingonsaft. Syran mjukar upp benen så pass att de inte behöver tas bort. Därefter kan man med fördel köra fiskarna genom köttkvarn för att få en bas till olika röror eller biffar. Ättika fungerar på samma sätt om man gör fiskinläggningar.

Text och foto: Johanna Granlund

Alla recept och bilder kommer från Marthaförbundet.

FISKFÄRS (GRUNDFÄRS) 500 g gäddfilé 1 tsk salt ½ krm cayennepeppar 1 bit citronskal 4-5 äggvitor 3-4 dl kall vispgrädde 1. Skär fiskfilén i mindre bitar. Finfördela den med i matberedare eller mal fiskköttet 2-3 ggr. 2. Tillsätt salt, peppar, citronskal och äggvitorna (ovispade). Ställ färsen kallt i någon timme. 3. Arbeta därefter in grädden, lite i taget tills färsen är jämn och smidig. 4. Smeten kan användas till queneller, patéer eller som färsfyllning i olika rätter.

ID PÅ IRAKISKT VIS 1 stor id 1 paprika 1 gul lök färska örter olja till fritering Marinad: 1–2 tsk curry 1 tsk paprikapulver 1 tsk vitlökspulver eller 2 krossade vitlöksklyftor ½ dl citronsaft 2–3 tsk salt 1. Rensa och filea iden. Blanda kryddorna med citron och salt och gnid in fisken i marinaden. Låt marinera i en dryg halvtimme. 2. Skiva och stek paprikan och löken. 3. Hetta upp olja i en djup panna. Fritera fisken i ungefär 10 minuter. 4. Servera med stekt paprika, lök och färska kryddor.

LUCAS SNELLMAN

SOMMAR OCH SÅNG. För många hör de tätt ihop. Att delta i allsångstillfällen eller njuta av en sommarkonsert. Att uppleva känslan av att ingå i ett större sammanhang. Att tillsammans med andra sjunga eller lyssna till sådan musik som man tycker om, länge sett fram emot och som man kanske inte annars har tid eller möjlighet att uppleva. LOTTA PÅ LISEBERG har kört igång. Likaså Allsång på Skansen. Populära allsångsevenemang som hör till sommaren. Till populariteten hör säkert välkända artister, bekanta sånger men

man träffar bekanta från barndom och ungdom. Samlingar där sommaren, stämningen och semestern infinner sig. SOMMAREN ÄR GRÖN. Sommaren är skön. Vi tankar sol och värme. Men närheten till naturen för också med sig ett allvar. Våra hav mår dåligt och på sina håll kan man inte simma. I dikesrenar och vattendrag ligger avfall och skräpar. Sommaren för ofta med sig ökad användning av bil, båt, engångskärl, kött och olika former av miljöbelastning. En livsstil som vi vet påverkar klimat

SOMMARSÅNGER SKAPAR SAMHÖRIGHET också gemenskapen och samhörigheten. Publikvänliga sammanhang som samlar stora folkskaror i olika åldrar. Men även det lokala lockar folk. Det märks inte minst då föreningar och församlingar ordnar allsångstillfällen. Ett som har blivit omtyckt och populärt i kyrkliga sammanhang är Kyrkans utlandshjälps Sommarsånger. Kravlösa tillfällen där sången får uttrycka den glädje och tacksamhet vi känner över sommaren, skaparen och samvaron. DETSAMMA GÄLLER OCKSÅ friluftsgudstjänster, lägergudstjänster och sommarsamlingar i skärgården, på hembygdsgårdar och museer. Alla visar de på en längtan och ett behov av att sjunga ut vårt tack och lov till Skaparen just där vi upplever skapelsens närhet och storhet som mest påtaglig och nära. På många håll har det här också blivit en viktig tradition. Tillfällen som långväga gäster prioriterar och prickar in i sommarkalendern. Samlingar där

och miljö. Vi märker det paradoxala i att vilja leva nära en natur som vi samtidigt aktivt förstör. Att vilja resa och träffa vänner och släktingar medvetna om vår miljöpåverkan. Att vilja vårda miljön samtidigt som vi vill unna oss något extra under ledigheten. En paradox som vi behöver hjälp med att hantera. SÅ LÅT OSS känna tacksamhet och glädje över de sammanhang där vi får känna styrkan av vår Skapare och den samfällda sången. Den som väcker minnen och förenar. Den som väcker känslor och får oss att njuta. Den som hjälper oss på olika sätt. Men låt oss också bli medvetna om vårt ansvar för Skapelsen. Den som hjälper oss hitta nya sätt för att minska vår miljöbelastning. Den som leder till konkreta handlingar för att nå förändring. Den som räddar vår skapelse för kommande generationer. SKÖN SOMMAR!

Från Närpes till New York

UNE SÖDERMAN, NYSS fyllda 90, var tjugofem år när hans pappa skjutsade honom med häst och kärra från Vettmossan till ”Strandbergs hörne” i Närpes centrum. Där skulle han ta postbussen ner till Åbo. Slutdestinationen var New York, året var 1954 och Dwight D. Eisenhower var USA:s president. Denna tidsperiod var det läge att åka över Atlanten för den som var intresserad. Eisenhower undertecknade ”Refugee Relief Act of 1953” den 7 augusti 1953, som bland annat innebar att det blev lättare för invandrare från Europa att komma in i USA för en kort tid (1953-56). Under den tiden kom 214 000 immigranter från Europa.

Midsommarbröllop Innan avfärden mot nya landet hade Rune hunnit med att göra sin militärtjänstgöring, bilda familj och börja bygga hus. – Min numera avlidna fru Gunnel och jag träffades på ett bröllop på Risåsen, Yttermark. Det var där det började. – Vi återsågs på danser som på den tiden ordnades varje helg i olika lokaler i nejden, ”he fanns mytchy tå, både bäter o sämber ställen ti dans på,” ler Rune. På en av dessa danser blev vi ett par och midsommarafton 1949 gifte vi oss i brudens hem i Yttermark på Orrgärdsåsen. Många kommer ihåg den midsommarafton på grund av kylan som rådde och att allt frös bort den natten. Rune tar fram ett fotografi av en vackert leende Gunnel där hon sitter på en bänk med katten Elvis i sommarsolen i Kristinestad. – ”Mommo och Elvis brukar di sej”, säger Rune. Saknaden är stor.

Från Åbo och vidare mot Göteborg – När jag kom med postbussen till Åbo möttes jag av en representant från Viktor Ek, som koordinerade resan från Närpes till båten i Göteborg, minns Rune. Min syster i Amerika hade skickat pengar till biljetterna. I hamnen i Åbo lyftes bilar ombord i båtens lastrum med hjälp av lyftkranar. – Själv fick jag en egen hytt i båtens för. Det blev inte mycket sömn på grund av att isen dånade i skrovet hela tiden. När vi kom ut på öppet vatten kunde jag äntligen somna till en stund. Med på båten var vi sex personer från Närpes och Kaskö. Väl anlända till Stockholm tog vi bussen till centralen och därifrån åkte vid med tåget ”Londonpilen” till Göteborg och det var

en spännande upplevelse för oss minns Rune. I hamnen i Göteborg stod M/S Stockholm och väntade på passagerarna.

Svenska Amerika Linien S.A.L S.A.L var ett svensk rederi som ursprungligen började med trafik mellan Göteborg och Nordamerika. Den 1 oktober 1915 förvärvade man sitt första fartyg, den holländska ångaren Potsdam, som gjorde sin första resa till Nordamerika på rutten Göteborg-New York, då omdöpt till S/S Stockholm. M/S Stockholm var namnet på flera passagerarfartyg inom S.A.L. Det fjärde i raden av dessa fartyg byggdes på Götaverken i Sverige 1948 och gjorde sin jungfrutur samma år. Det var den M/S Stockholm som skulle ta Rune över Atlanten och ”over there”. – Det var en fin båt minns Rune, men den tålde inte sjögång. M/S Stockholm kolliderade senare med italienska atlantångaren Andrea Doria år 1956, en av historiens mest ökända sjöolyckor. Det var en stor katastrof då minns Rune.

Lång färd mot målet Rune gick ombord på M/S Stockholm och installerade sig. Ombord var det många emigranter från Finland som bara talade finska och besättningen talade bara svenska. Från Göteborg bar det av mot Köpenhamn. Tanken var att åka genom Kiel kanalen, men den var igenpluggade med is, så det bar iväg runt Danmark ner till Bremerhaven. – Vidare åkte vi över Nordsjön genom ”glåpe” mellan Skottland och öarna o ut på atlanten. Det var en ”rough” resa över Nordsjön, många var sjösjuka. Sedan blev det bättre när vi var ute på Atlanten. Första anhalten var Halifax i Canada som var slutdestination för många resenärer. Sedan bar det av ut på Atlanten igen, ner till New York. – Det första vi såg var en ”light house” utanför stan. Vidare åkte vi in i Hudsonfloden och såg frihetsgudinnan. Målet var pir 57 i Hudsonfloden där Svenska Amerika linjen dockade. Efter tretton dagars resa och elva dagar på vattnet gick vi av och mot tullen i det nya landet. Då kunde jag minimalt med engelska men svågern var emot mig, så det gick bra. Han hade varit på besök i Finland året innan och hade börjat gilla medwurst så jag tänkt att ”he gåtar jag ha me”. Tyvärr hade jag inte tänkt så långt att jag borde haft korven i fickan och inte i kappsäcken de gick igenom i tullen. Så korven tog tullarna hand om, skrattar Rune.

Det är med värme och glädje och många skratt men ibland även med nostalgi, sorg i rösten och blicken som Rune Söderman ser tillbaka på sitt liv.

Den årliga Närpesfesten var en av de största händelserna bland immigranter i New York.

Inneboende hos systern När Rune kom fanns inga lediga hyresrum så han bodde hos sin syster och hennes familj, på västra sidan av Manhattan på ”69th street”. – När jag senare fick ett hyresrum och bott där ett tag fick jag utslag som kliade och trodde det var ”krankbett”. Frågade min syster som påstod att sånt inte fanns där. Jag hade fått ”bed bugs” bett och flyttade tillbaka till min syster igen, efter att hon förbjöd mig att gå tillbaka till lössboendet, berättar Rune. Min svåger ordnade jobb åt

Londonpilen. Privat foto.

M S Stockholm 1948. Privat foto.

15 -presenterar

• Husgrunder • Vatten,

avlopp, minireningsverk

• Gårdsplaneringar • Dräneringar

m.m.

Tel. 050-538 6966 Stefan Berglund

Familjeåterförening Till slut kunde familjen återförenas i New York. Gunnel med barnen tog flyget till Rune hösten 1956. – Vi flyttade in i en lägenhet på street level på ”East side” 60th street mellan andra och tredje avenyn i ett hus som ägdes av en svensk. Vi såg till huset och Gunnel städade i de allmänna utrymmena. Jag bytte arbetsplats från New Jersey till Connecticut, där jag arbetade för ”Backros Constructions” och Arvid Backlund från Finby i fyra år. Den tiden åkte jag 100 ”english miles”, cirka 160 kilometer tur/retur varje dag till jobbet, från Manhattan till Connecticut, med min Buick med årgång 1955. Med mig hade jag tre andra Närpesbor. Bränsle kostade 19 cent/ gallon på New York sidan och 17 cent/gallon vid ett ställe utanför stan där det fanns 20 bensinpumpar och var väldans välbesökt. På kvällarna när jag kom från jobbet var det svårt att hitta parkering, jag fick köra omkring tills det blev en lucka. Den stora Bloomingdales affären låg nära, vilket gjorde det svårt med ”streetparkering”. Ibland var jag så trött och slut och kom inte ihåg på morgonen var jag ställt bilen. En röd styroxboll på antennen trodde jag skulle hjälpa mig, men det tyckte många andra också var en bra idé, skrattar Rune. För att Gunnel skulle få känna på hur jag första gången tog mig över Atlanten gjorde vi senare en kryssningsresa tillsammans.

Närpesfesterna Rune berättar vidare. – Det råkade sig också så att under min första ”weekend” där ordnades Närpesfesten, som hade sin

egentliga början i Worcester, Mass, berättar Rune. Den årliga Närpesfesten var en av de största händelserna bland i Greater New York sedan 11 maj 1946. Inbjudna gäster har varit Närpesbor från Boston till New York och allt däremellan. Ända fram till 1960 har den största delen av den ekonomiska vinsten från Närpesfesterna gått till understöd av barnhemmet i Närpes som kyrkan skötte på den tiden och som idag fungerar som dagis. Närpesfesterna som hölls i en hall i Bronx inbringade pengar och det skickades paket med bland annat kläder, kaffe och socker till kyrkan som handhade barnhemmet. Senare flyttade föreningen till en lokal i Yonkers. Även Norden föreningen, senare Scandinavian Society, understödde barnhemmet och senare även Bostället som kyrkan började med i tiderna.

Eget hus på landet – Vi byggde småningom hus på landet i Bronxvilles/Yonkers där vi bodde från 1965 fram till 1976. När min pappa blev änkling kom han över och hjälpte till med husbygget på 32 Deshon Aveny. Han var med och byggde en vägg på bakgården av alla de stenar som kom fram när vi grävde för husgrunden. – Jag letade nyligen och hittade huset på Google maps och det står fortfarande kvar med lite förändringar vid infarten och så har huset fått nytt tak, i övrigt ser det ut som förr, berättar Rune. 72 000 daler fick vi för huset 1976 och enligt info på nätet fick den ägare som sålde huset 2005 hela 650 000 daler för det. Det var ett bra läge med ”walking distance” till järnvägsstationen och lätt att ta sig till new York där de flesta arbetade. Vi trivdes bra där och våra två barn gick då i college och high school.

Tillbaka till Finland – Innan jag åkte till Amerika hade vi byggt hus i Närpes dit vi återvände 1976 och gjorde i ordning för en ny inflytt. Jag åkte över hit i augusti 1976 och Gunnel kom efter till julen. Med oss hade vi en container med inredning och möbler. Vi hade också med vår bil till Finland, en vinröd färgad Buick med vitt tak, V8 motor och 350 hästkrafter, som vi fick ha skattefritt i två år. En bil som var

Boka här:

www.bykiston.fi 045 858 0245

Följ bykiston: Ur Bykiston

@ bykiston

Endast kontant betalning!

GÅR DU I BYGGTANKAR?

Huset i Bronxvilles som Rune byggde 1965. Privat foto.

mig inom byggbranschen i New Jersey, entreprenören var Sjöblad från Norrnäs, Närpes. Arbetsförhållandena var bra. Vi fick jobba sju timmars dagar enligt facket och lönen var bra. Arbetsresorna gick över George Washington bridge över Hudsonfloden, det var vackert. På kvällar och helgerna kändes det ofta tungt och ensamt, längtan efter familjen som var kvar i Närpes var stor. Det kom att bli hela två och ett halvt år som de var separerade och kommunikationen skedde via brevväxlingar, från mars 1954 till september 1956.

7 Premiär: 30.6 kl.1 19 kl. 2.7 a: rig Öv 4.7 kl. 19 7.7 kl. 17 9.7 kl.19 11.7 kl. 19 14.7 kl. 17 Kilen: 23.7 kl. 18

Dra nytta av gedigen byggkunskap

alldeles för dyr att köra här. Barn och barnbarn hade sina egna nya liv därborta så det innebar en ny separation och omställning i livet. Men tiderna ändras och idag är det lättare att ta sig över Atlanten. Det har blivit många resor under åren, från båda hållen. Rune är flink med datorn och via Skype har han kontakt med barn, barnbarn och barnbarnsbarn. Ett av barnbarnen förälskade sig i Finland när hon var här på besök och bor idag med sin familj i Seinäjoki. Rune berättar att han nyligen fick förnyat sitt körkort så han planerar en resa till Seinäjoki småningom.

arkitekt • konstruktionsplanering • projektledning • övervakning Närpesvägen 19, 64200 Närpes

Tel. 0400 563 282

www.byggbotnia.fi

Gilla oss på facebook

Livet idag I dag bor Rune i lägenhet i Folkhälsanhuset i Närpes. Huset har han sålt. Han trivs bra i sitt nya hem, men ibland blir det väldans ensamt. På bordet står vackra blommor och gratulationskort som vittnar om att det varit födelsedagsfest. På fönsterbrädet finna alla familjemedlemmar inramade och är på det sättet en del av Runes vardag. Uppe i taket hänger två förstamajballonger som väntar på sina nya ägare, barnbarnsbarnen. – Visst har jag vänner här och vi äter tillsammans ibland i hotellets restaurang. Annars handlar jag min mat och kokar själv, berättar Rune. Han är även flitig med att promenera och gå på gym. – Sist jag var i Amerika var när min son Nils fyllde 60, nu fyller han snart 70 år. Han var här nyligen och hälsade på, min dotter Vivan var här förra sommaren och hjälpte till med flytten, berättar han. Vi hade ett bra liv i Amerika, men livet är bra här också. Det är med värme och glädje och många skratt men ibland även med nostalgi, sorg i rösten och blicken som Rune ser tillbaka på sitt liv. Ett rikt liv på många sätt. Alla har en unik historia att berätta, och detta är en liten del av Runes historia.

CiT i Lä® glasräcke och steglöst justerbart vindskydd! Terass- och fönstermarkiser. Screengardiner inne och ute.

Since 1978

Se mer info på våra webbsidor. Välkommen till vår butik! Semesterstängt vecka 29-30.

Fredsgatan 32, VASA • Tel. 06-317 3908 • Vard. 8.30-17 • www.rullma.fi

Ackulumatorer, bil- och däckservice, fyrhjulsinställning Mjölnaregatan 17, Vaasa 06-3170 508

Ken-Trak Service utvid fr.o.m. 1.11.2016 kom NU FÅR DUoch SERVICE & RESERVDELAR PÅ SAMMA PLATS. BESÖKkunna OSS! ni även hitta Traktorer • Lantbruksmaskiner • Båtmotorer • Snöskotrar • Fyrhjulingar • Mopeder

Ken-Trak Par

Ken-Trak Parts Ken-Trak Service

Ken-Trak Service, 050-554 7907 • Ken-Trak Parts, 050-326 7575 Text och foto: Monika Fröjdö

Eklunds Traktorservice, Djupsund 263, Maxmo Peter / parts@trakto Ken-Trak Service050-3267575 & Parts, Järvvägen 10, Vikby

www.traktorservice.ﬁ www.traktorservice.fi

som kan erbjuda reserv

En stund på rundtur kring Bergö KommunKultur kallades dagen som Malax kommun ordnade i samarbete med pensionärsföreningarna i Malax, Petalax, finska pensionärsföreningen och pensionärer på Bergö. En lyckad dag rik på program, traktering och sällskap. I senaste nummer av KustNytt ingick en artikel om dagen i sin helhet. Tyvärr hade glimtarna från rundturen och Iris Sjöbergs presentation av kyrkan inte plats. Det kommer här och nu. Text och foto: Lisbeth Bäck

Perisgrund. När Marcus West var barn var det här en aktiv fiskehamn och från bryggan bakom de två röda båthusen trafikerade ångbåt mellan Vasa och Bergö.

4 1

Under KommunKultur körde två olika bussar runt på Bergö i sällskap av lokala guider. I den ena bussen guidade Marcus West och i den andra Per-Erik Berglund. Längst fram i den här bussen står Marcus West och det som återges under dessa foton är axplock av det han berättade.

Byn koncentrerades i tiderna kring kyrkan och det här är bakom kyrkan så här finns den tidigaste bebyggelsen på Bergö. Följer man den här vägen kommer man till Perisgrund.

Örådet på Bergö har förverkligat projektet med namnskyltar längs vägarna på Bergö. Per-Erik Berglund är mannen bakom skyltprojektet. Till kännedom så räknas ungefär halv ön som skogsområde och huvudön är nio gånger fem kilometer stor.

Brandsprutetornet i förgrunden och daghemmet i bakgrunden. Bergödagiset har för närvarande cirka trettio barn. Huset är friskt och byggt på 1920-talet.

Bergö Andelshandel, öns enda butik. För några år sedan fanns ännu två butiker och förr fanns tre livsmedelsaffärer på Bergö.

När man kört igen Västerbyijin, en väg kantad av fina och omskötta hus och trädgårdar, kommer man till Bredhällan. Här finns båthamn, servicehus, badstrand med mera. Här arrangeras också i år festivalen Skärifolk den 13 juli. Förr fanns den huvudsakliga fiskehamnen här men nu finns det vid Ytterbådan. I dag finns en handfull yrkesfiskare på Bergö men många pensionerade fiskare har alltjämt fiske som livsstil. Från Bredhällan sträcker sig Bergöarkipelagen ut cirka tjugo kilometer.

BERGÖ KYRKA En presentation av Iris Sjöberg

Bergös skola och äldreboende är en framgångssaga. Nya skolan invigdes 2014 efter att den tidigare revs på grund av vattenskador. Skolan har gett hela byn både inflyttning och framtidstro. Skolan har knappa 30 elever. Äldreboendet invigdes år 2016.

Hembygdsmuseet är välskött och snyggt. Klockarisgården kallas huset.

I KommunKulturdagens program deltog över hundra personer. Bergö har inte egen pensionärsförening men det bor omkring 200 pensionärer på ön. I kyrkan berättade Iris Sjöberg om både förr och nu.

R DU DEN som komma skall eller skola vi förbida någon annan? Sa prästen ur predikstolen. Just då öppnades dörren och en kvinna steg in. Hon såg upp mot prästen och sa: Nää, Petär ji på fjäälin änn! Och det var inte från den här predikstolen och i den här kyrkan. Det var i Malax. För då för länge sedan gick folket härfirån i kyrkan i Malax. Kanske inte alla söndagar, men ändå. Det var säkerligen inte lätt att på 1700- och 1800-talen ta sig till moderkyrkan alla de gånger de var ålagda att ta sig dit. De droppade väl nog in allteftersom under gudstjänsten. Så man förstår att det var väldigt viktigt att ha en egen kyrka. BERGÖ KYRKA BYGGDES 1800-1802 av byamännen på egen hand, står det i inventarieböcker. Så vår kyrka är inte arkitektritad. Och heller inte lika stor som den är idag. För efter femtio år, 1852, var kyrkan för liten och byggdes ut: koret här framme, sakristian åt norr och sidoskeppet åt söder. Och då stationerades också en präst härute. Ingen arkitekt var inblandad då heller. Men vid renoveringen 2002, grundligt från golv till tak, inför 200 års jubiléet, då hade församlingen arkitekt Carl-Johan Slotte som sakkunnig. DET FANNS VARKEN gravar eller skatter under kyrkgolvet - men målningen i taket kom fram. Målningen som ingen visste fanns, som gömdes av pärlspont sedan 1915. Antagligen är den målad av Isak Österholm som var bas då kyrkan förstorades 1852. Men marmoreringarna på altarrundeln, på bänkgavlarna och på läktarens utsida är nya, sådana fanns inte förr här, utan gjordes enkom vid renoveringen 2002, och det är Sven Hällmark från Solf som är mästaren bakom dessa vackra marmoreringar. Altartavlan är från 1919 och målad av konstnären Theodor Schalin, bror till Arnold Schalin som var kyrkoherde här då. Bakom altartavlan finns fortfarande den gamla altartavlan Nattvarden, målad eventuellt i slutet av 1700-talet och är en gåva, möjligen av Korsnäs församling. Den är mörk och illa medfaren och fastspikad på väggen men det finns möjlighet att se den, för den tas fram till skärtorsdagarnas nattvardsgudstjänst. Korfönstren av katedralglas är tillverkade 1957 av glaskonstnären Gunnar Forsström från Svartå i Södra Finland. ELEKTRISK BELYSNING INSTALLERADES i kyrkan 1954. Innan bestod belysningen i kyrkan av ljuskronor och oljelampor. Ljuskronan i järnbleck i korsarmen vet vi inte hur gammal den är men den är en gåva från Solf församling. Mässingsljuskronan är tillverkad av Matts Svedberg, Malax, och är från 1878, ljuskronan med petroleumlampa framför läktaren är från 1887. På altaret

Bergö har omkring 500 fasta invånare och till ön kommer man med färja. Den första färjan fick Bergö år 1962.

finns den sjuarmade mässingsljusstaken som är en gåva 1914 av en sommargäst, kanske en av våra första villabor, rektorskan Aina Samberg. De två femarmade kandelabrarna är från 1929 och skänktes av prästparet som vigdes här i kyrkan, pastor Alvar Nyqvist och hans Mary. IDAG HAR VI elvärme i kyrkan. Men hur var det förr? Kallt på vintern, förstås. Så år 1899 funderade församlingen på att skaffa kaminer, men enligt protokoll var kyrkan så dåligt värmebonad att man tyckte att kaminerna inte var till någon nytta. Först 1912 köptes två kaminer och en kyrkeldare anställdes. Centralvärme fick kyrkan 1964. Oljepanna inmonterades i uthuset utanför ringmuren och värmekulvert drogs till kyrkan. Har ni inget kyrkskepp var en återkommande fråga då folk kom till kyrkan. Men nu – äntligen - hänger skonerten Anna af Åland i kyrktaket. För till återinvigningen 2002 fick församlingen en donation till ett kyrkskepp av sjökaptenen Per-Erik Berglund. ORGELLÄKTAREN BYGGDES 1946 och tio år senare, 1956, installerades den orgeln som finns idag. Varför har orgeln en lastbilsspegel? undrade en skolpojke en gång. Jag kollade med kantorn vi hade då, Jan-Ola Granholm, och det stämde att det var en lastbilsspegel. Kantorn sitter ju med ryggen mot prästen vid altaret och Jan-Ola tyckte att spegeln var för liten för att ha koll på vad som hände vid altaret. ÅT SKOLBARNEN BRUKAR jag också berätta att det funnits en vapengömma i tornet, insmugglade vapen som användes 1917. Kyrktornet har inte sett likadant ut som idag. År 1928 höjdes tornet och byggdes om för det lutade och var i så dåligt skick så klockorna måste tas ner och placeras i en ställning på kyrkmuren. Det finns två kyrkklockor, storklockan från 1883 är gjuten av Matts Svedberg i Malax och lillklockan är från 1814 och gjuten i Stockholm av Gerhard Horner. Det sägs att lillklockan har varit skeppsklocka. Enligt folktradition sägs också att våra kyrkklockor låter Häim ti rese, häim ti rese. Idag är klockringningen elektrifierad. Det är bara att trycka på knappar i sakristian. ”OM DEN HÄR kyrkan vet jag bara att bänkarna är hårda och obekväma”, hörde jag att en högstadietjej sa en gång när jag guidade. Hon var Bergöbo, faktiskt. Och det stämde – då. Dessutom knarrade en del av bänkarna. Jag som ovan kyrkobesökare – då - kände mig heller inte bekväm med att bänken knarrade varje gång man rörde på sig. Men idag är bänkarna bekvämare, varmare, sittvänligare – eller hur?

Min interrailresa genom Europa Jag har länge haft som mål att åka på interrail och i år fick jag äntligen möjlighet att genomföra resan, till viss del tack vare projektet Discover EU.

AG KAN INTE minnas exakt när jag första gången jag tänkte att jag själv skulle vilja åka på interrail, men jag vet att det är en tanke som har funnits med mig i många år. Det lät som en rolig idé att åka runt i flera länder och se mycket på kort tid. Jag tänkte att en bra tidpunkt för resan skulle vara på våren efter att jag skrivit sista provet i studentexamen, vilket är en tid då många abiturienter brukar åka på en resa.

Discover EU-projetet Jag och tre av mina kompisar ville resa tillsammans och ett alternativ var just interrail. Då råkade en av mina kompisar se en artikel som handlade om ett nytt EU-projekt, nämligen Discover EU. Europeiska Unionen har lanserat projektet för att ge ungdomar möjlighet att bekanta sig med de olika länderna, människorna och kulturerna i Europa. Projektet går ut på att ungdomar i en viss åldersgrupp kan skicka in en ansökan och få möjligheten att vinna en gratis interrail biljett. En dag fick vi ett meddelande där det stod att vi hade vunnit! Tanken på att åka på interrail blev således en verklighet och det var bara att börja planera resan. Vi bestämde redan på förhand att vi ville fixa boende och liknande på förhand så att vi istället kunde fokusera på resmålet. Några besök till en bokningssajt och Google maps samt Tripadvisor senare hade vi en rutt klar: Italien – Slovenien – Österrike – Slovakien – Ungern.

Med tåg genom Europa Vi började med tåg från Vasa och sedan flyg från Helsingfors till Rom i Italien, där vi spenderade tre intensiva dagar. Redan nu kan jag säga att en viktig sak att ha med på en interrail resa är bekväma skor, för oss iallafall blev det näm-

ligen en hel del promenerande. I Rom hann vi med de viktigaste turistmålen, såsom Colosseum, spanska trappan, Vatikanen och Fontana di Trevi. Från Rom tog vi sedan tåget vidare till Venedig med ett snabbt stopp i Pisa för att - precis som alla goda turister bör - ta en bild med det lutande tornet. Venedig är en stad som jag verkligen kan rekommendera om man tycker om broar, det finns nämligen ett stort antal. Det är dock inte det bästa stället att vistas länge på om man (som jag) har problem med allergier. Jag har dock hört att det beror mycket på vilken tid på året man besöker broarnas stad. Venedig avslutade vår resa i Italien.

Från Italien till Slovenien Från Italien åkte vi vidare till Ljubljana i Slovenien. Ljubljana kallas också för drakarnas stad, vilket syns på stadsvapnet och på Drakbron, en sevärdhet i staden. I Ljubljana Castle kan man ta en selfie med drakvingar och delta i ”Castle Escape”, en serie utmaningar där man ska försöka hitta och sedan rädda draken som enligt legenden finns där. Förutom detta finns det även annat att göra i staden, exempelvis besöka Ljubljana Zoo, Gamla stan och Tivoliparken. Vad man än föredrar finns det mesta där. Det är inte svårt att hitta någonting att göra i Ljubljana!

Graz och Wien Nästa stopp på resan blev Österrike. Vi började i Graz, där vi besöke två slott, Grazer Schlossberg och Schloss Eggenberg. Grazer Schlossberg är ett bra utflyktsmål om man inte har någonting emot höga höjder och trappor. Visserligen finns det hiss, men väljer man att ta trapporna så är det många trappor man ska gå upp för. Det är dock enligt mig värt det, då utsikten och slottsområdet verkligen är sevärda. Vad gäller Schloss Eggenberg är det ett bra utflyktsmål om man gillar djur och trädgårdar, det går nämligen påfåglar fritt omkring i trädgården. Påfåglarna i sig är en bra orsak till att besöka Eggenberg men även trädgården som jag nämnde är en bra orsak till ett besök. Från Graz fortsatte vi till Wien, där vi besökte Madame Tussauds och tog foton med bland annat Einstein, Englands drottning

Elizabeth och Mahatma Gandhi. Nöjesparken Prater, slottet Schönbrunn och Hundertwasserhaus är också trevliga besök i Wien.

Slovakien och Ungern Från Österrike tuffade vi vidare till Bratislava i Slovakien, där vi började med ett besök till en pub och testade lokal mat. Sedan besökte vi Bratislava Castle, vandrade i Gamla stan (där vi också bodde) och besökte St. Elizabeths kyrka, som kallas den blå kyrkan. Den har nämligen en speciell nyans av blått, som gör att den syns på långt håll och således är enkelt att hitta. Annars hann vi inte med så mycket i Bratislava, eftersom vi hade så lite tid där. Jag kunde gärna åka tillbaka hit, för det finns gott om andra sevärdheter och saker att göra i Bratislava. Vårt sista resmål blev Budapest i Ungern. Under vår resa hade vi aldrig hunnit med en utekväll, så vi besökte en bar som vi hade blivit rekommenderade. Där träffade vi andra ungdomar som var ute på interrail, varav en till och med nyligen hade varit till Finland! Efter utekvällen åkte vi på sightseeing med en hop-on hop-off buss och fick se största delen av staden både från vägen och från Donau-floden då det även ingick en båttur i vår biljett. Vi avslutade med att besöka ett av stadens avslappnande och hälsobringande termalbad, Széchenyi termalbad, vilket jag starkt kan rekommendera! Förutom detta var Budapest även en av de städer där vi ägnade oss åt lite shopping.

Vaken i många timmar Efter Budapest var det dags att åka hem igen med flyg till Helsingfors. Vårt flyg kom fram till Helsingfors runt midnatt och vårt tåg till Vasa gick först på morgonen, så vi spenderade hela natten på flygfältet. Jag slog nytt rekord i antal timmar som jag varit vaken i ett sträck. Denna vaknatt blev slutet på vår två och en halv veckor långa resa genom Europa. Min första interrail resa och även den första långa resan som jag och mina kompisar genomförde på egen hand utan familjen. Vad var då bra och dåligt med resan och vad har stannat i mitt minne?

Att resa med tåg Jag är en person som gillar att resa och se nya saker. Då jag dessutom har kort tålamod att vara på sam-

En av de kändisar man kan ta bild med vid Madame Tussauds är drottning Elizabeth av England och man har även möjlighet att förstärka upplevelsen genom att som jag gör på bilen sitta i tronen och ha på sig en egen krona. (Foto: Cecilia Granlund) Utsikten från Kejsare Neros balkong vid Forum Romanum med Colosseum i bakgrunden.

ma plats länge. så passade interrail bra för mig. Även om det visserligen blev intensivt ibland, så tycker jag att det fungerade bra och att jag hann se mycket på kort tid. Resandet gick överraskande smidigt och jag är rent utav förvånad hur enkelt det gick att åka med tåg då vi inte en gång vare sig missade ett tåg, blev tvungna att åka med ett annat tåg eller hade ett tåg som blev försenat. Både jag och mina kompisar håller med om att det inte heller var några problem med att hitta rätt tåg och samtliga tågresor gick smidigt.

Tips och erfarenheter Bekväma skor med bra sulor är verkligen ett måste om man, som vi, planerar att gå omkring en hel del. Dessutom är det bra att investera i en bra ryggsäck och att på förhand justera att den sitter som den ska. Det underlättar en hel del, varje dag. Sådant som är bra att ha med är skavsårsplåster, powerbanker för att ladda telefonen om det inte finns eluttag åpå någon etapp, en mindre ryggsäck eller väska att ha

på stan, vid museer och liknande samt att packa lätt och ha det viktigaste nära till hands. Mitt tips är att sätta packningen i olika påsar, så att det är lättare att hitta det man söker efter snabbt. Det gör också att man lätt kan skilja på rena och smutsiga kläder.

Rekommenderar interrail Slutligen kan jag säga att interrail verkligen är någonting jag kan rekommendera om man vill se flera sevärdheter på kort tid, inte har någonting emot tåg och är bra på att packa bara det viktigaste. Personligen tycker jag att det även var ett prisvärt sätt att resa och i dagens miljömedvetna samhälle är det även ett mer miljövänligt sätt att resa. Slutligen kan jag säga resan är något som jag kommer att minnas länge och jag gör gärna en till resa någon gång i framtiden. Text & foto: Amanda Byskata

Har ni fått barn? Vill ni vara med på bild i KustNytt? Kontakta mig så kommer vi överens om fotografering. Det går också bra att ta eget foto och skicka in, men det är viktigt att ni kontaktar mig först så jag får uppgifter och kan skicka fotorekommendationer. Mina kontaktuppgifter är: lisbeth@kustmedia.fi eller 0500 267 119.

Vill ni gratulera någon? Gratulera med en födelsedagshälsning i KustNytt! Skicka in hälsningen per e-post till adressen grattis@kustnytt.fi.

Vill du dela med dig av något annat? Vi publicerar gärna fotografier, texter och varför inte teckningar. Bilder av barn, djur och vuxna människor. Hälsningar, naturbilder, generationsfotografier och så vidare. Bland alla insända bidrag lottar vi ut en överraskning. Uppge därför namn och adress. Skicka till lasarbidrag@kustmedia.fi. Det går även bra att skicka in bidrag till adressen: KustNytt, Marknadsvägen 3, 65610 KORSHOLM. Märk kuvertet ”Klang & Jubel” eller "Läsarnas sida". Sänd med ett frankerat kuvert om Du vill ha fotot i retur.

Bidrag till nästa nummer av KustNytt bör vara på redaktionen senast den 28 augusti 2019.

KustNytt önskar alla en skön sommar!

Välkommen att skicka in bidrag till ”Läsarnas sida”!

HÖR

CARITA NYSTRÖM

I SKRIVANDE STUND närmar vi oss sommarsolståndet med fart, och då detta publiceras har redan sommaren svängt runt sin axel. Jag drar mig till minnes poeten Bengt Bergs definition av det nordiska vemodet: det infaller då man vid midsommar suckar: snart är det jul!

BLOMMANDE MINNEN MEN LÅT OSS i stället glädjas åt nuets rikedomar. För i år är blomningen överflödande! Det varma vädret i maj drev fram allt i förtid. Risken föreligger att hela blomsterfyrverkeriet är avfyrat, innan vi har midsommar. Men försommartidens ”lust och fägring stor” borde kunna sätta stopp för allt suckande. Vid detta laget är körsbärs- och äppelträd redan utblommade liksom häggarna. De vita kronbladen snöar över oss och allting... Självfallet hoppas jag att blomsterprakten skall ge utdelning i form av bär och frukter då vi sedan går mot höst. ÄVEN SYRENERNA SJUNGER på sista versen. Jag planterade i förfjol en djuplila ädelsyren med det grandiosa artnamnet ”Andenken an Ludwig Späth”. Andenken betyder ”minne” om inte mina skolkunskaper i tyska språket helt bedrar mig. Personen vi skall minnas är Ludwig Späth, en tysk botaniker som var född i slutet av 1700-talet och levde åtta decennier in i 1800-talet. Var det månne han som förädlade fram sorten? Den blommar nu för första gången intill min trädgårdsbänk något senare än mina andra syrener. Jag känner mig belönad, också av dess smått berusande väldoft. Inte bara belönad, utan nästan bedövad, är jag av kaprifolen som slagit ut i blom, där den klättrar upp längs en av verandans knutar.

NERE I DÄLDEN är rhododendronbuskarna helt översållade av blom. Det var de också i fjol, så jag var rädd att de skulle ta paus i år. Men där tog jag fel. För mig är deras blomning en hälsning från Arboretum Mustilas rhododendrondal. Där inhandlade jag dem vid ett oförglömligt besök för många år sedan. I början av juni blommade då där rhododendron i många färger. I dalen växte också azaleor, underbart doftande. ARBORETUM MUSTILA ÄR Finlands största och äldsta arboretum, grundat redan 1902 av statsrådet A.F. Tigerstedt. Där har man i forskningssyfte provodlat inhemska och utländska härdiga trädslag samt förädlat rhododendron-sorter. Vandringen runt Mustilas unika skogsträdgård var en fin upplevelse med en verkligt kunnig guide, som dessutom kunde bra svenska. Arboretet ligger i Elimäki, inte långt från Kouvola, det vill säga i mycket finsktalande trakter. Arboretet säljer både frön och plantor, och jag reste därifrån med två rhododendronplantor som båda hade Tigerstedt i sina sortnamn. Nu är de storvuxna och har klarat fjorton vintrar här utan att frysa bort. Östra Finland har ju ett bistrare vinterklimat än Kust-Österbotten. Och arboretet specialiserar sig på härdighet och mångfald. ALLDELES I DAGARNA har en god vän dessutom försett mig med två humleplantor som skall grävas ner intill de höstörar som jag placerat framför min jungfrudans i dälden framför huset. Min tanke är ett de skall bilda ett slags portal som man passerar på väg in i jungfrudansens magiska värld. Jag hade redan för ett par år sedan grävt ner humleplantor där men en alltför ivrig trädgårdshjälp trimmade ner dem med sin maskin. Och de blev borta för alltid. Nu hoppas jag på bättre lycka!

”Min tanke är ett de skall bilda ett slags portal som man passerar på väg in i jungfrudansens magiska värld.”

20 Från vänster Victoria Snickars och Carola West vid Bergö Café & Hantverk.

Bergö Café & Hantverk Innehavaren vid Bergö Café & Hantverk är Carola West. Hon inbjuder till sött och salt i gammaldags miljö. Antingen så att man kommer ensam eller har med sig ett helt sällskap.

AROLA WEST HYR sitt caféutrymme av Stina och Stig Bäck och det är inte vilket utrymme som helst. Det är det äldsta huset i Bergö som står på sin ursprungsplats. Över tid har byggnader bytt plats men den här stugan har stått på samma plats sedan 1763. Sedan början av 1990-talet är det paret Bäck som äger den.

Stämning och stugvärme Bergö Café & Hantverk av idag andas stämning, stugvärme och här erbjuds traktering av både sött och salt. Carola, som arbetat många år inom familjens butiksverksamhet och som började driva livsmedelsföretaget Skärgårdsdelikatess, närde drömmen om att driva café i den gamla gården. För knappt två år sedan blev det möjligt då tidigare innehavaren avslutade sin verksamhet. – Jag gjorde det under förutsättning att jag fick hyra huset under hela året. Och hyresavtalet började den 22 oktober, samma dag som

min pappa skulle ha fyllt år, berättar hon. Sommartid är det öppet dagligen och vintertid är det öppet enligt bokningar och behov. – Jag har ordnat julmarknad här. Det är mysigt! Och i sommar har vi regelbundet sommarmarknader. – Här har vi också tacokvällar, marthakvällar och andra sorts programkvällar, säger hon, som varit blygsam med reklam utanför Facebook och instagram men som med hjälp av gott rykte får många beställningar och förfrågningar. – Under vinterhalvåret finns bra utrymme men sommartid är det fullt upp och som egenföretagare är det nog jättesvårt att säga nej. Hon trivs så bra och allt det här blev mycket bättre än hon tänkte sig.

Skärgårdsdelikatess Inom ramen för hennes företag Skärgårdsdelikatess tillverkar hon glögg, djävulssylt och andra varor, knappt tio olika produkter som hela tiden finns i sortimentet. En verksamhet som passligt tilltar när caféet stänger efter sommaren.

Teija Flygar (andra från vänster) besöker Bergö tillsammans med barn, barnbarn och släktingar.

Stefan Gästgivars kommer gärna hit och dricker gott kaffe. Hon har också gjort sig omtyckt och efterfrågad för sina rågbröds och sin fisksoppas skull. – Jag kokar och bakar på beställning. Antingen så att man kommer hit och äter eller så att jag levererar den färdiga maten. Det kan vara tårtor, smörgåsar, mat, bröd, sötsaker eller bäriga produkter. Det som kunden efter-

frågar till kalas, begravningar eller andra sammankomster. En specialitet hon har är hemgjord glass i olika smaker. – Som jag stod och gjorde glass förra sommaren när det var så varmt! Och Victoria stod här i värmen och sålde, skrattar hon. – Efter det installerade vi luftvärmepump som både kyler och

värmer. Bästa investeringen här tycker jag. I caféet, med ungefär 35 platser, finns också möjlighet för hantverkare att saluföra produkter. Så det är mångsidigt och bra. – Jag pratar alltid varmt om vandringsleden och annat man kan göra här på Bergö och jag har massor av idéer på vad vi kunde ordna i anslutning till caféet. Folk frågar ofta om övernattning på Bergö och ja, det är så mycket man kunde och vill, ler hon.

Victoria är en klippa! Vad beträffar Skärgårdsdelikatess har hon återförsäljare i bland annat Vasa och i Malax. Hon berömmer Victoria Snickars från Malax. Hon är anställd och en riktig klippa. Bästa tänkbara om man frågar Carola. – Med hennes hjälp kan vi vara ännu mera flexibla i vår verksamhet. Carola bor i sin hemgård i närheten av caféet. Hon sambor med Jeppobon Peter Back och i storfamiljen finns fem barn. Hon pratar också om mamma Linnea, som är till så stor hjälp både på hemmaplan och vid större bokningar. – Ja, utan henne skulle det här inte alls gå ihop, ler Carola.

Text och foto: Lisbeth Bäck