KustNytt 8/2018 tema: Fritid by Kustmedia

6 430030 490108

8/2018

PRIS 5,60 € INKL. MOMS

MALAX KORSNÄS MÅNADSTIDNING

TRETTIOANDRA ÅRGÅNGEN

ISSN 0784-283X

Inget kan bota ALS Christer Bogren vill stöda andra anhöriga

WWW.KUSTMEDIA.FI

Gunilla och Kenneth trivs bäst hemma

Skogsguide till nybörjaren från Kim

Gott och varierat vid Lunchdisken

Hälsningar från Rom!

TVÅ PAR GLASÖGON

ETT PRIS

Restaurang

Stenbrytaren Korsnäs • 06/3641 152

Vi har flyttat! Från 2 Juli finns vi på Strandvägen 4327. Välkomna gamla och nya kunder! WWW.STENBRYTAREN.fi

TEMA FRITID

Nya idrottsplanen tjänar hela bygden

LÄS ÄVEN OM Heimløsa RUS får nytt liv på Bergö Bergvärme till Solhem _ Musik och välgörenhet då Allsångspatrullen firade _ Dröm möter verklighet av Johanna Granlund Skolan flyter ihop med fritiden _ Äppel päppel i höstsol av Carita Nyström Malaxdag och Skärgårdsmarknad _

2 UTGIVARE Kustmedia Ab Oy, Marknadsvägen 3, 65610 KORSHOLM Tfn 010 311 1900 E-post: redaktionen@byanytt.fi

Tid för olika saker bli skönt och kravlöst och förhoppningsvis är det varmt och soligt också. Men jag tror inte att man har råd att vara så kräsen med just det – för hösten kommer nog också till Grekland. Det blir som det blir. Hälsningar från Rom har vi på ett uppslag i tidningen. Läsvärt och nej, jag har inte varit i Rom. Jag hoppas att tillfälle kommer för ett besök i den staden, liksom i många andra storstäder i Europa.

LISBETH BÄCK lisbeth@kustmedia.fi www.kustmedia.fi

Y MÅNAD. NY KustNytt. Nya dagar för arbetstid och nya dagar för fritid. Olika slags tid för oss som ännu får vara med. Jag ska pausa under en vecka på Kreta och flyger snart med höstens nästsista direktflyg till Hania från Vasa. Fritid så det förslår. Det ska

DET ÄR HÖST i skrivande stund. Jag har bokat tid för däckbyte och i Umeå har det redan snöat. Jag brukar inte läsa på väderprognoser. Det blir som det blir. Men nu funderar jag faktiskt på vad det är för slags vinter vi har att vänta efter den långa soliga sommaren och fina hösten. Hoppas det blir en bra vinter. Bra för mig är att den blir rätt snöfattig, liksom inte så ”sörjot” och oplogat på vägarna som jag ska köra varje dag. OM JAG SPINNER på fritid, som är tema den här gången, konsume-

rar jag rätt mycket tid på kultur. Sen kan jag väl ibland tycka att jag inte kan vara överallt och att fickpengarna inte räcker. Det var så jag tänkte med André Linmankonserten tillsammans med Vasa Stadsorkester i stadshuset nyligen. Sen blev det i alla fall så att jag var där och efteråt både tänkte jag och sa högt att man nog ska vara överallt - helst. Den konserten hade jag inte heller velat missa. Mäktigt med orkestern och André är duktig. Konsertsalen är fin och bättre än så hade nog inte den tisdagskvällen kunnat vara. DEN SENASTE MÅNADEN har jag sett Gambämark, Wasa Teaters daghemspjäs Karius och Baktus, Chess på Svenska Teatern, utställningen med inhemska konstnärer i Ateneum och Amos Andersons museum Amos Rex i Helsingfors. Jag var, av eget intresse, en av dem som lyssnade till en föreläsning om arkeologiska utgrävningar i Malax, har sett Mamma Mia på bio och i kväll blir det också ett biobe-

VD Tomas Bäck, tfn 010 311 1902

sök: Unga Astrid. Och så har jag kanske glömt något också. Nej, jag får inte nog. Frågan är närmast hur jag begränsar och prioriterar. Och nu börjar hockeysäsongen i Targahallen i Malax och oj, oj det är ett av mina nya tidsfördriv. Hockey är en alldeles för snabb sport för mig och helst vill jag se repriserna. Men det blir intressant när man börjar följa med och folkligt trevliga tillställningar. NI ALLA LÄSARE – gör bra saker med er tid. Ge er tid att vara ut i friska luften och glöm inte att vila. Nästa ByaNytt innehåller den årliga Vöråbilagan och i år blir den extra trevlig känner jag på mig.

CHEFREDAKTÖR / ANSVARIG UTGIVARE Lisbeth Bäck, tfn 010 311 1901 REDAKTIONELLA MEDARBETARE Anna Sand, Carina NordmanByskata, Johanna Granlund, Joakim Snickars, Carita Nyström, Iris Sjöberg

ANNONSFÖRSÄLJNING Emilia Häggman, tfn 010 311 1903 emilia@kustmedia.fi Ramona Finnila, tfn 010 311 1904 ramona@kustmedia.fi annons.kustnytt.fi ANNONSOMBRYTNING Maria Lillås, tfn 010 311 1913 maria@kustmedia.fi SIDOMBRYTNING Maria Lillås, tfn 010 311 1913 maria@kustmedia.fi PRENUMERATIONER / ADRESSÄNDRINGAR www.kustnytt.fi Emma Friberg, tfn 010 311 1910 prenumeration@kustnytt.fi TRYCKERI Botnia Print, 2018

Smedsby den 4 oktober 2018

GRATTIS SAGA SMEDS!

UPPLAGA 2300 exemplar, 10 nr/år PRENUMERATIONSPRISER Finland 53 €, EU 58 € Övriga världen 60 € ANNONSPRISER 2018 ByaNytt: 1,49 € per sp.mm. KustNytt: 1,49 € per sp.mm. ”Kombiannons” (samma annons i KustNytt o. ByaNytt): 20 % rabatt Blickhörnan (50x50 mm): 125 € Faktureringstillägg: 3,5 € Moms 24 % tillkommer på samtliga priser. Upprepningsrabatt enligt överenskommelse. TIDNINGENS FORMAT Tryckyta: sidans bredd 254 mm, sidans höjd 374 mm, spaltantal 5.

Min personliga kulturhöst har börjat bra. Riktigt bra: Gambämark, Chess, Amos Rex, Ateneum, André Linman med stadsorkestern...

SPALTBREDD 1 sp. = 47 mm, 2 sp. = 99 mm 3 sp. = 150 mm, 4 sp. = 202 mm 5 sp. = 254 mm ANNONSMATERIAL Färdiga annonser i PDF-format, upplösning 200 dpi För insänt ej beställt material ansvaras ej. För felaktighet i annons uppgår tidningens ansvar högst till annonsens pris. Vid eventuell beskattning av tävlingsvinster står vinnaren själv för denna kostnad. Medlem i Tidskrifternas förbund

Härligt att få börja elda igen! Mannerheim under blå himmel mittemot Riksdagshuset i Helsingfors.

Skördemarknaderna har avlöst varandra. Fina råvaror!

Citatet jag tycker så mycket om. Översatt till svenska i stil med: Allt är nog precis som förr. Uppför dig!

Saga Smeds i Malax har fyllt hundra år. – Det blir ganska många dagar när man tänker efter, sa hon när hon bjöd på kaffe och tårta till sina nära. Jag fick vara med för att jag råkar bo väldigt nära och vi sjöng ”Ja må du leva uti över hundrade år”. Hon är född i Björknäs. Nu bor hon i sin egen lägenhet i Köpings. Hennes framlidne man var Börje Smeds. Gratulerar igen Saga!

KUSTMEDIA producerar tidning ar och reklam för print och webb. Under eget namn ger vi ut två lokal tidningar: ByaNytt och KustNytt. Vår styrka är mångsidighet, flexibilitet, uppriktighet och tillgång till ny och avancerad teknik. Du kan anlita oss för de flesta tjänster inom print, webb, grafisk design, innehåll och försäljning. Kustmedia har två kontor, huvudkontoret i Korsholm och ett kontor i Närpes. Vi är lokalt place rade men arbetar över hela Finland.

Bergvärme till Solhem

VERMALAX UF FÖRNYAR värmesystemet, från oljeeldning till bergvärme. Ett projekt som kostar föreningen knappa 40 tusen euro men som framöver ska spara minst 5 500 euro per år i oljekostnader och därtill vara så gott som underhållsfritt. – Vi har funderat på det här i flera år och nu känns det så bra att det blir gjort, säger ordförande Isabel Flemming. – Oljepannan från 1995 har sjungit på sista versen och oljebrännaren likaså. Pannrummet byggdes på 1970-talet, säger föreningens teknikansvarige Filip Norrgård. Arbetsgrupp för projektet är: Hasse Söderback, Daniel Björkell, Bertel Flemming, Filip Norrgård, Isabel Flemming och AnnCharlotte Silfver. Filip räknar också upp entreprenörerna. – BorrEsset - alltså en borrfirma från Esse, - RörTec, TA Elektriska samt Byggservice KJB. Och Talkogruppen förstås. Borrhålen är tre till antalet och 170 meter ner i marken. – Lite i överkant dimensionerat men det är bra, säger Filip.

– Och det gick också bra, tillägger han. Borrfirman klarade borrningen på kortare tid än tänkt då de inte stötte på problem under jord. Nu grävs slangar från hålen till pannrummet, som snyggas upp och där ny el installeras. Samtidigt förnyas avloppsrören. – Här i Övermalax kan vi inte vara nog tacksamma över talkokrafterna, säger Isabel. – Ibland blir jag rädd att vi tar talkofolket förgivet. Det ska vi verkligen inte göra för jag vet att det inte fungerar så här bra på andra ställen. Övermalax ungdomsförening har fått berömliga 20 000 euro i bidrag från Aktiastiftelsen i Malax för bergvärmeprojektet. De hoppas också på bidrag från Malax kommun och så deras egen insats med lånade medel. Den 12 oktober är datum satt för när installationerna ska vara klara och värmen ska läggas på. Då kommer också verksamheten igång. – Pidro, Julbord, disco, kursverksamhet, räknar Isabel upp. Nästa byggprojekt blir taket, plåttaket som ska förnyas i girarna. Text och foto: Lisbeth Bäck

Isabel Flemming, Filip Norrgård med två av tre synliga borrhål vid Solhem i Övermalax.

I DEN HÄR TÄVLINGEN KAN ALLA DELTA Svaren finns nämligen i detta nummer av KustNytt.

MASSAGERULLE

SÄLLSKAPSSPEL de rätta tävlingssvaren:

FRÅGA 1:

Ken-Trak Service utvidgas fr.o.m. 1.11.2016 kommer NU FÅR DUoch SERVICE & RESERVDELAR PÅ SAMMA PLATS. BESÖKkunna OSS! ni även hitta

FYRKLÖVERNVINNARE

Massagerulle – För uppvärmning och återhämtning, ökar cirkulationen.

Grattis Camilla! Camilla Ostberg, bosatt med utsikt över Söderfjärden, vann huvudvinsten i Fyrklövern, omgång 306. Tröstpriser fick Martin Mylläri i Pörtom, Marita Rönn i Södra Vallgrund, Ann-Sofi & Jens Kauppila i Övermark och Karl-Gustav Nordström i Petalax. Gratulerar alla vinnare! KustNytt överraskar Camilla Ostberg. Hon vann huvudvinsten men har inte själv skickat in kupongen. Tacksam är hon i alla fall fast sambon Peter Orre hörs säga i bakgrunden att det är fusk. Camilla är fotograf vid Airaksinen i Vasa och just nu är brådaste tiden på året med skolfotograferingar. Hemma har de en stuga de hyr ut. De har hästar, en hund, höns och katter. – Jag har mera djur på gång, skrattar hon. Och så berättar hon att de, i början av oktober, bärgat hö för andra gången i år. – Något sådant har jag aldrig tidigare varit med om, säger hon. En mjuk och skön pläd till Camilla blir det – och ha en fin fortsättning på hösten! Text: Lisbeth Bäck Foto: Camillas eget foto

Sällskapsspel som passar för både stor och liten. Varje spelare har 10 kulor att spela med, och personen som först kommer upp i 500 poäng vinner. (ej lämplig för barn under tre år, innehåller små delar)

FRÅGA 2: 6, 9, 15 OCH 17 FRÅGA 3: 5, 7, 13 OCH 20 FRÅGA 4: 4, 7, 13 OCH 15 sammanställning:

Lisbeth Bäck

Traktorer • Lantbruksmaskiner • Båtmotorer • Snöskotrar • Fyrhjulingar • Mopeder

De här fyra detaljbilderna har vi plockat ur olika annonser i tidningen. Kan du lista ut på vilka sidor de finns?

På gång i MI ALLT INOM EKONOMIF 999901 Skaffa bosta

To 1.11 kl. 19-20.30 på

Ken-Trak Parts

Ken-Trak Parts Ken-Trak Service

110407 Luffarslöjd t

Må 19.11 kl. 18-21 i Ko Ken-Trak Service, 050-554 7907 • Ken-Trak Parts, 050-326 7575Anmälan på mi.malax.fi Eklunds Traktorservice, DjupsundI 263, Maxmoeller 810215 Ett modernt detta nummer har vi gömt fyra I den här bilden finns det fyra fel. Jämför med originalbilden www.convido.fi | 12-15.30 convidoi miniatyrbilder (samma storlek som den Lö 24.11 kl. som du hittar inne i tidningen och ringa in de felen! Järvvägen tfn 040 650 8100 Ken-Trak Service &fyra Parts, 10, Vikby

Peter 050-3267575 / parts@traktorservice.ﬁ 4 nedan) av Kustmedias logo. PåTfn vilka Vasa, 050 542 1866 | Malax På vilka sidor kan man läsawww.traktorservice.fi följande fyra uttalanden: sidor finns de? (Räkna ej med denna.) www.traktorservice.ﬁ Kjell Ahläng | Joel Granholm 3 – Under hela den gångna... – I sommar har vi...

– I den här åldern...

som kan erbjuda reservdelar åt er på samma adress.

– Intresset är ju verkligen...

Om jag vinner vill jag ha:

Namn............................................................Tel.................................................

Massagerulle

Adress................................................................................................................

Sällskapsspel

Järvvägen 10, Vikby.

Omgång 307, K818

Svaren vill vi ha på redaktionen senast den 24 oktober 2018. Adressen är KustNytt, Marknadsvägen 3, 65610 KORSHOLM Märk kuvertet "Fyrklövern". Du kan sända in alla bidrag till tidningen i samma kuvert. Det går också bra att kopiera kupongen.

Gott och varierat enligt säsong vid Lunchdisken Malax har fått en ny lunchrestaurang. KustNytt knackade på dagen efter öppningen för att höra hur det gått och vilken respons de fått. Vi fick en kort pratstund med Isabella & co medan dagens lunch förbereddes. Hur gick öppningsdagen? – Riktigt bra. Vi hade många och glada kunder som gillade maten vi serverade. Responsen var positiv och vi fick även beröm för hur lokalen (tidigare Charleys) förnyats och fräschats upp, berättar Isabella.

Vad stod på menyn och hur ser upplägget ut? – Under öppningsdagen serverade vi köttfärslimpa med mos och gräddsås. Utöver dagens lunch finns också alltid dagens soppa samt dagens schnitzel, som kan beställas från köket. Som ett fjärde alternativ kan man även välja att enbart äta salladsbordet. På så vis ska det alltid finnas något som passar alla. – Vi anpassar menyn efter säsong och försöker ta tillvara årstidens utbud. Nu blir det därför mycket blomkål, svamp, grönkål och dylikt. Hösten är den mest tacksamma matlagningssäsongen, konstaterar Isabella vidare. – Utöver lunch kan man också komma hit och fika.

Vad kräver och önskar kunderna av en lunchrestaurang idag och hur beaktar ni detta? Ser ni några trender? – Först och främst ska maten förstås vara god. Variation är också viktigt – man ska kunna äta här varje dag utan att tröttna. Även bland dagens olika alternativ ska det finns variation. Om dagens soppa är en svampsoppa, serverar vi till exempel inte svampsås till schnitzeln, förklarar Isabella. – Lite modernare och lättare alternativ ska också finnas, så salladsbordet är väldigt viktigt. Många väljer idag att äta mer grönsaker och mindre bröd, men det bör ändå finnas ett gott bröd till maten. Här samarbetar vi

med det lokala bageriet, och har tagit fram ett ”eget”, gott bröd för Lunchdiskens kunder.

Vem jobbar här? – Inledningsvis kommer jag själv att vara här en hel del, men i huvudsak ska Lunchdisken sedan drivas av Cecilia Moliis och AnnaMaria Örn. Cecilia sköter salen och kassan medan Anna-Maria, som jobbat som kock i 14 år, är i köket.

Vid Lunchdisken betjänas du av Cecilia Moliis, Anna-Maria Örn och Isabella Asplund.

Hur uppstod tanken på att, utöver Köttdisken och den planerade Fiskdisken i Vasa, även öppna en lunchrestaurang?

väggarna vara på plats. Planen är att vi ska öppna sommaren 2019. Där kommer tyngdpunkten att ligga på fiskförsäljning, men även en del andra produkter. Man ska också kunna njuta av en god fisksmörgås och den fina utsikten. Det är spännande tider, ler Isabella.

– Tanken kom genast när den tidigare restaurangen här stängdes förra vintern. Jag funderade på saken en tid och därefter tog planering och renoveringsprocessen vid.

Vad har åtgärdats i själva lokaliteterna? – Golvet är nytt, liksom alla fönster. De har även utökats för att vi ska få in mer dagsljus i salen. Taket har målats, liksom väggar och panel, och självklart är alla armaturer och möbler nya. Lampor, kakel, panel och andra detaljer går i samma stil som vid Köttdisken, för att hålla en enhetlig linje. De gamla tegel- och stockväggarna har vi valt att behålla synliga – det passar bra in med den övriga interiören. I köket har vi även installerat nya, egna maskiner. – För barnen har vi en leklåda och även skötbord finns numera, så alla är välkomna oavsett ålder, tillägger Isabella.

Hur framskrider planerna och bygget vid Fiskdisken? – Det går bra! Grunden är gjuten och i slutet av oktober ska

Hur kommer utbudet att se ut vid Köttdisken och Lunchdisken inför julen i år? Varje dag kan man välja mellan dagens lunch, dagens soppa, dagens schnitzel eller enbart salladsbord. Färskt, gott bröd hör förstås till.

– Precis som ifjol kommer vi att erbjuda julmat i form av färdiga take away-menyer och portioner, både för företag och privatpersoner. Det var omtyckt både till företagens julmiddagar, till glöggmys och så vidare.

Det har hänt mycket på några år nu. Har du ytterligare planer i bakfickan?

Vid Lunchdisken planeras luncherna efter säsong och nu är det mycket kål på menyn. Här har Isabella rostat grönkål.

– Idéer finns, men inga konkreta planer just nu. Det har varit mycket på sistone, med byggprojekt på tre ställen, då vi även bygger hus privat. Man ska hinna med själv också, och Köttdisken får förstås inte glömmas bort, ler Isabella.

Text och foto: Anna Sand

Allsångspatrullen tycker om att bjuda publik på musik och sjunga allsång. Från vänster Leif Skinnar, Sven-Erik Bernas, Paul Lolax, Kenneth Granback, Bror Svenns, Sven Svahn, Milton West och Johnny Risberg.

Musikalisk välgörenhet Allsångspatrullen fyller fem år i år. Patrullen är redan ett begrepp i Malax och Korsnäs och musikbröderna anlitas flitigt. Leif Skinnar, Sven-Erik Bernas, Paul Lolax, Kenneth Granback, Bror Svenns, Milton West och Sven Svahn utgör patrullen och ibland har de förstärkning av Johnny Risberg.

ET VAR LEIF Skinnar som tog initiativet till Allsångspatrullen i Malax-Korsnäs medborgarinstituts regi för fem år sedan. Det var ungefär samtidigt som Leif flyttade till Malax med fru Karin. Och det har gått bra. Uppdragen är många och de är dåliga på att ta betalt enligt Leif. Leif är den som är ledare, den som pratar mellan låtarna och som håller ihop verksamheten inom patrullen. Det finns en tanke bakom deras repertoar då de strävar till att spela mycket lokalproducerad musik. Liksom hylla musik från regionen. Leif Skinnar själv är en duktig kompositör och han har bland annat skrivit Solhemsvalsen.

Cirka tvåhundra i publiken och en varm stämning i Solhemssalen.

Till förmån för palliativ vård

i Petalax. Publiken ja. Stolarna räckte inte till. Ungefär tvåhundra personer mötte upp i Solhem och kvällen var varm och hjärtlig. Medverkade gjorde också verksamhetsledare Markku Suoranta från Österbottens Cancerförening. Lotteriet var jättelyckat och Övermalax UF dukade fram kaffe. De bjöd på lokalhyra. Vi säger Grattis till Allsångspatrullen, grattis till den stämningsfulla kvällen och till alla gästers gemensamma bidrag för den palliativa vården: 3 600 euro.

Det var också i Solhem, UF-lokalen i Övermalax, som de hade femårsspelning den 12 september 2018. Detta i samarbete med Malax-Korsnäs Cancerklubb. De har samarbetat förr och den här gången valde de att stöda den palliativa vården. Intäkterna från kvällen – inträdet och lotterikassan fick till cancerklubben och till den palliativa vårdaren Yvonne Wikströms verksamhet.

Varm och hjärtlig stämning Utöver musik och allsång med Allsångspatrullen fick publiken se tre roliga ”delar” från sommarens Bykiston-teater vid Arstu

Markku Suoranta från Österbottens Cancerförening och Kerstin Knip, ordförande för cancerföreningen i Malax.

Text och foto: Lisbeth Bäck

6 TEMA FRITID

Kenneth Häggvik och Gunilla Nyman-Häggvik väljer hellre att vara hemma och fixa med hus och trädgård än att fara ut på dans. – När vi kommer hem mår vi så bra!

Vi mår bäst hemma! När många andra åker hemifrån till sommarstugan ser Gunilla Nyman-Häggvik och Kenneth Häggvik i Petalax fram emot att få vara hemma, och de trivs såväl inomhus som ute i trädgården. – Hemma kopplar vi av, laddar batterier och njuter av fritiden!

ARET TRÄFFADES ÅR 2005, flyttade först ihop i en lägenhet i Molpe och därefter i en lägenhet i Petalax. Småningom började tanken på eget hus gro och de tittade på olika alternativ för ett nybygge.

innertaket vitt och tapetsera om i några rum. – Vi har inte stressat med huset, utan tagit ett rum om året och funderat på hur vi kan få vår en egen prägel på hemmet.

Sluttningshus med jordvärme

– Vi gör gärna allt själva här hemma, förklarar Gunilla med en blick på Kenneth. Och då sköter jag om tapetseringen, det blir bäst så! Kenneth nickar instämmande och säger att han om höstarna brukar fråga frun vad de ska göra den här vintern i hemmet. För vintrarna viker de åt att fixa på insidan av huset. – Vi försöker ta tillvara det ursprungliga och göra om det, istället för att riva ut eller ta bort och göra helt nytt, visar Gunilla. Exempelvis köksinredningen var helt bra i skick, men köket fick ett stort lyft då vi målade om skåpen, tog bort kaklet och ersatte med en tapet med glas framför som skydd.

– Av en händelse berättade husets dåvarande ägare, att han och frun stod i beråd att sälja huset och flytta in i hennes hemgård alldeles invid, inleder Kenneth. – Vi for hit och tittade och kände direkt att vi skulle trivas här, fortsätter Gunilla. Sedan gick det fort, på två veckor hade vi skrivit kontrakt och flyttade in på alla hjärtans dag 2009. Huset är byggt 1985 och hade redan från början jordvärme. Eftersom det var i gott skick valde Gunilla och Kenneth att bara göra en ytrenovering genom att måla

Fixar helst själva

Gunilla målade tavlor förr och känner att hon kan få utlopp för sin kreativitet genom att planera och se hur hemmet och trädgården kan utvecklas. Gärna med fynd från lopptorg eller auktioner. – Jag ser ofta något och tänker: vad skulle det här kunna bli? Då kan det handla om en sliten möbel eller något i naturen som jag ser under en promenad. Ibland får jag förklara flera gånger innan Kenneth riktigt förstår vad jag ser i det gamla föremålet, skrattar Gunilla.

Avkoppling i trädgården Trädgården har blivit makarnas gemensamma intresse, där båda känner att de slappnar av medan de arbetar med något gemensamt projekt. – Det är väl det som är konsten, funderar Gunilla, att tänka på att arbetet i trädgården inte får bli stressigt eller ta all energi. Här känner jag mig lugn och kopplar av. Arbetsfördelningen verkar bygga på att Gunilla planerar, ritar och samlar idéer för material och konstruktion, varefter hon inviger Kenneth i planerna och låter honom fundera kring hur det kunde förverkligas. Hon är i grunden utbildad kartritare, så skisser är naturligt att börja med. – Helt klart är ju arbetet enklare tack vare att vi har traktor, konstaterar Kenneth. Efter att vi flyttade in började vi med att bygga en uteplats i sten på framsidan. Där sitter vi gärna på morgonen och njuter av kaffet i morgonsolen.

Gunilla tar gärna in detaljer från naturen i trädgården, såsom stenar och vackra rötter. I bakgrunden en stenmur, som består av galler från ett rivet minkhus och återanvänt virke, som paret tillsammans har byggt.

Gunilla använder gärna gamla föremål i trädgården, som den här gamla plogen. Alldeles intill planerar paret att bygga ett kombinerat växthus och lusthus av gamla fönster.

7 Projekt på gång Även på baksidan av huset har makarna byggt en terrass, där de kan koppla av och följa med årstiderna. Eftersom de inte har någon villa valde de att anlägga en ”pöl” – en damm med vattenfall – invid terrassen för att få ljudet och känslan av vatten. – Nästa projekt borde bli att bygga om trappan till entrédörren, som för närvarande är i betong. Jag anser att vi ska bygga ett trä däck med en halvmåneformad trappa, tycker Gunilla. Kenneth är lite fundersam kring fruns planer, men nickar eftertänksamt då hon förklarar och visar. – Till nästa sommar har vi planer på att bygga ett kombinerat växthus och lusthus av gamla fönster! Där kan vi mysa tidiga vårar och sena höstar. – Och kalla och blåsiga somrar, fyller Kenneth i. Gunilla drömmer om att driva upp blommor tidigt på våren och gärna odla lite grönsaker senare under säsongen.

Hemma mår vi bra Gunilla och Kenneth hade tidigare en städfirma som under åren krävde mer och mer tid, vilket bidrog till att Gunilla fick diagnosen utmattning för sex år sedan. – Jag kände att det blev för mycket, konstaterar Gunilla. Jag började tappa minnet och fick lätt till tårarna. Samtidigt som vårt företag krävde stor insats skulle jag också vara tonårsmamma. Hon bad om hjälp från vården, blev sjukskriven och började lära sig sina egna tecken på utmattning. Paret insåg att de borde avveckla sin firma och Gunilla kunde småningom börja arbeta som anställd. Kenneth är öppen med att han haft svår panikångest, som gjort att han inte kunnat vistas där det är många människor eller känt illamående över förväntningar att vara tillsammans med andra. – Jag har fått jättebra hjälp, både av mediciner och via terapi med psykolog. Framför allt har jag stegvis fått jobba med min ångest för att lära mig hur jag ska leva för att må bra. Och det är ett faktum att vi båda mår bäst här hemma.

Fritid då och nu Gunilla arbetar idag vid Botnia Marin och städar nytillverkade båtar inför leverans. Hon trivs med sitt arbete, främst för att hon ser konkret resultat efter jobbet. – Jag har egen firma, förklarar Kenneth. Jag försöker styra min tid mer nu och även tacka nej till arbetsanbud ibland. Så är jag dessutom jordbrukare, så ibland ser jag liksom arbete överallt. Men även jag har ju blivit klokare med åren. Ännu för några år sedan vad de båda mycket engagerade i verksamheten vid Petalax ungdomsförening. – Det hade förstås delvis att göra med att mina båda pojkar var i den åldern att de tillbringade mycket tid i UF-lokalen. Och så för att vi trivdes med talkoarbete och att arbeta för föreningen och byn. Många års ideellt arbete med stora projekt året om ledde till att Gunilla

tog ett steg tillbaka och idag är bara Kenneth engagerad i UF-arbetet. Även han känner att han är nöjd med att ha växlat ner. Gunilla konstaterar att det blev lite annorlunda i familjen för några år sedan när hennes två söner flyttat hemifrån till eget. – Det var nog underligt i början, jag satt faktiskt och funderade att vad ska jag göra nu? Jag fick påminna mig om vad jag tycker om att göra. Men snabbt inser man ju att det nu finns mer tid att göra roliga saker som vi själva styr över.

Livets höjdpunkter Gunilla blev farmor för ett halvår sedan och säger att den är otrolig, den enorma kärleken hon upplever till lille Liam. – Visst älskar jag mina söner, men det är otroligt hur ett barnbarn kan ta hela ens hjärta direkt! Kenneth har levt med Gunillas söner sedan de var små, så han kallar sig själv för bonusfarfar. Även hans ögon strålar när lillkillen kommer på tal. Båda är glada när de får ta över en stund och rå om barnbarnet. När vi sitter i det mysiga köket blåser det höstvindar utomhus, medan en stabil värme hela tiden märks mellan Gunilla och Kenneth. En lugn och försynt samhörighet. – När vi hade varit förlovade i tio år kom jag hem en dag i arbetskläderna med en blombukett, berättar Gunilla. Kenneth fattade först inte vad det hela handlade om, men när han insåg att jag friade till honom var det ingen tvekan. De gifte sig i rådhuset dagen före midsommar för drygt ett år sedan, med Gunillas båda söner som vigselvittnen. Sedan släppte de den glada nyheten för släkt och vänner.

Lyckan i det lilla – I den här åldern har jag börjat inse att jag får göra mina egna val, säger Gunilla med ett skratt. Jag bryr mig inte i vad andra gör och tycker, när det gäller hur jag tillbringar min tid. Kenneth håller med och menar att de hela tiden försöker undvika olika måsten, för att hellre göra det som de själva vill, just nu. – Nu har vi fyra år i rad rest på tumanhand, berättar Gunilla. Helst reser vi ensamma, det är så skönt! Och så lär vi lättare känna nya människor, eftersom vi är mer öppna för andra omkring oss. De väljer gärna soliga resmål, men har även varit på skidsemester. Däremot undviker de långa flygresor. Båda är de ense om att lycka inte kan köpas för pengar, utan finns i den trygga vardagen med familjen och i hemmet. – Vi har verkligen inget behov av att visa upp status eller prylar. I så fall skulle vi knappast bära hem gammalt virke eller restaurera möbler? utbrister Gunilla och ler mot Kenneth.

Text och foto: Carina Nordman-Byskata

JOHANNA GRANLUND

Då dröm möter verklighet EN STRÅLANDE SOLIG och varm septemberdag satt jag där ute och lät hönsen gå lösa på gräsmattan. Under några minuter betade de under det stora äppelträdet, vars grenar hängde ner likt draperier tunga av mogna kaneläpplen. Det var en idyllisk bild med mitt lilla växthus och den gamla, röda boden i bakgrunden. Jag gick in för att hämta kameran, föste tillbaka hönsen under trädet och försökte föreviga ögonblicket. I den stunden slog det mig att jag på många sätt lever drömmen. ÄNDA SEDAN JAG först flyttade hemifrån har jag drömt om ett eget ställe på landsbygden. En röd stuga med äppelträd, grönsaksland, växthus och höns tillsammans med en egen familj. Med fanns också förhoppningen om ett deltidsarbete för brödfödans skull och möjlighet att kunna skriva lite vid sidan om. Ingetdera av allt detta hade jag då jag först började drömma. JAG SÅG PÅ hönsen, äppelträdet, snickarboden och växthuset. Bakom mig hade jag det gamla huset som vi äger sedan fyra år tillbaka. I huset fanns make och son och på andra sidan om huset låg trädgårdslandet. Där var den, hela drömmen med deltidsjobb, frilansskrivande och allt. Jag insåg också att en uppfylld dröm inte automatiskt betyder att allt går lätt eller att varje dag är lycklig. Jag drömde om kärlek och det fick jag, men på köpet följde sårbarhet, skarpa ord, gräl och den där tärande vardagsirritationen då två olika viljor krockar och skaver mot varandra. Jag drömde om en trädgård och jag är oftast väldigt förtjust i den jag har. Men ibland undrar jag om jag tagit mig vatten över huvudet de där stunderna då det som var tänkt som en rolig hobby bara känns som oändliga mängder tungt arbete. Jag ville ha några höns och de har nästan bara fört med sig glädje. Men mindre än en vecka efter det idylliska fotot under äppelträdet togs var det

dags att slakta överflödiga ungtuppar. Det var min första tuppslakt och jag gruvade mig massor. Ifrågasatte allt från om jag borde ha några höns till om det är rätt att äta kött överhuvudtaget. (Slutsatsen jag landar i är att jag som den köttätare jag ändå är måste kunna äta upp mina egna tuppar. Allt annat vore hyckleri.) JAG DRÖMMER FORTFARANDE om ett ännu äldre hus än det vi bor i, ett byggnadsvårdsmässigt renoverat hus med ojämna glasrutor, handbilade, rödmyllade stockar och breda golvplankor. Men med viss erfarenhet av uppfyllda drömmar inser jag att

det är en dröm som gör sig bäst om den förblir ouppfylld. Vårt intresse och tålamod för att renovera är för litet och vår benägenhet att vilja ha några lediga stunder så ofta som möjligt är för stor. Fast det finns stunder då det här med att leva drömmen inte känns så roligt, betyder det inte att jag har tagit fel på vad som var drömmens uppfyllelse. Jag inser att uppfyllda drömmar inte betyder att man kommer undan livets villkor, och dit hör också de tyngre dagarna. VAR DU ÄN befinner dig i livet hoppas jag att du har fått uppfylla några drömmar och får chansen att se en ännu ouppfylld bli verklighet – om du vill!

Nu är tid för tacksamhet och saknad Nitton månader efter att Carita Bogren i Övermalax hade fått diagnosen ALS somnade hon in. Det var i maj i år. Hemma och omgiven av sina nära. – Så oförberedd jag var inför hennes död, säger Christer Bogren, mannen vid hennes sida sedan 1965. – Jag, som trodde att jag under sjukdomstiden hade förberett mig.

LS ÄR EN muskelsjukdom som gör att musklerna förtvinar, vilket ofta börjar med en svaghet i en hand eller fot. ALS kan också börja i svalget, med taloch sväljsvårigheter, så kallad bulbär als. Det finns läkare som namnger ALS som den värsta av sjukdomar. Förlamningen angriper förr eller senare andningsmuskulaturen.

Extra tufft Det är tufft att förlora en kär och nära anhörig, en fru, en mamma, en mommo, en syster, en svärmor, en släkting, en vän. Och när det gäller ALS är det extra tufft. ALS är en förlamningssjukdom som bryter ner de nervceller i hjärnan och ryggmärgen som aktiverar muskler. Livsviktiga funktioner upphör att fungera. I dagens läge vet man inte vad som förorsakar ALS. För den som insjuknat och för anhöriga är enda valet att se livet rinna ut. – När Carita fick sin diagnos tyckte jag att ett cancerbesked hade varit så mycket bättre. Då hade det i alla fall funnits hopp att leva på. Nu var utgången klar från det att läkaren hade diagnostiserat henne.

Jag ville inte veta Drygt två år blev Caritas sjukdomstid. Hon fick veta att det var ALS drygt ett halvår efter första läkarbesöket. Allt började med sjuk hals under flera månader och det gjordes grundliga undersökningar. Att det drog ut på tiden var ingen miss från läkarnas sida. ALS kan upptäckas först i ett skede när det har gått ganska långt. – Det finns tillfällen under den här tiden som varit obeskrivligt smärtsamma, säger Christer. Ett av dem var när vi hade fått veta vad det var och jag började tanka

kunskap om sjukdomen. Jag såg uppgifter på vad medellivslängden är efter att man fått en ALSdiagnos. – Jag ville inte veta. Men då hade jag redan läst det. Att räkna ner hennes dagar var svårt.

Tog det på sitt eget sätt En månad efter fastställd diagnos firade Carita sin sjuttioårsdag. Ett av de fotografier som står på köksbordet bredvid ett brinnande ljus är taget just den dagen. Hon är så fin och inget i hennes ansikte visar vad hon går igenom där och då. – Carita var så. Hon klagade inte, hon ville klara sig själv, hon suckade inte. Hon förträngde och accepterade på sitt eget sätt. Två andra fotografier står också på bordet. Ett där hon håller sitt första barnbarn i famnen. Ett annat från när hon fyllde 60 år. – En härlig tid i vårt liv, säger Christer.

Viktiga dagar och viktiga stunder Carita från Solf och Christer från Övermalax möttes på en dans i Gamla Vasa. Året var 1965. De förlovade sig, gifte sig, byggde hus och fick tre flickor: Ros-Marie, Sara och Anne. I dag har döttrarna egna familjer och barnbarnen är fyra pojkar och så två flickor som kallar Christer för ”Casperas morfar”. – På något plan blev vi starka tillsammans, hela familjen, under sjukdomstiden. Vi tog vara på stunder och dagar som tidigare kunnat kännas självklara. Vi kramades mycket. Att tiden skulle ta slut var påtaglig. – Vi gjorde det bästa av situationen. Och jag skulle inte göra något annorlunda. Det känns bra för mig att hon kunde bo hemma

Christer Bogren sörjer och saknar. Och så försöker han se framåt. – Då svenska nyhetsankaret Ulla-Carin Lindqvist fick ALS visste gemene man inte mycket om sjukdomen. Hon skrev boken ”Ro utan åror” och när läkaren gav Carita diagnos nämnde hon direkt Ulla-Carins namn, berättar han.

till slutet. Det får man inte alltid välja.

Tack för palliativ vård Hennes förmåga att prata upphörde i takt med att ALS förvärrades och hon började kommunicera genom att skriva. På papper och på surfplattan. Hon visade också tummen upp och tummen ner.

Då hon inte längre kunde svälja fick hon näring och medicin via injektioner i magen. Syn eller hörsel påverkas däremot inte av ALS. – Betydelsefulla personer var palliativa vårdarna Berit Honga, som gick i pension och efterträddes av Yvonne Wikström. Jag kan inte nog vara dem tacksamma för deras insats.

– Det finns saker som vi själva hade svårt att diskutera och då kunde Yvonne fungera som en länk mellan oss. Yvonne var inte enbart en vårdare åt Carita utan också ett stöd för oss anhöriga.

En ny slags tid Sen. Efter begravningen och den första tidens omtanke. Sen börjar en ny slags tid.

9 Efterlevnadspension baseras på inkomst och beskattas som vanligt. – Det är fråga om någon hundralapp – inte att förringa som tillskott till låga pensioner – men jag upplever främst att systemet är helt märkvärdigt underligt.

Tyckte om att resa

I minnet lever Carita vidare. Privat bild.

FAKTA OM ALS • Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en neurodegenerativ sklerotisk nervsjukdom som leder till att de nervceller som styr kroppens muskler gradvis förtvinar. • Den är den allvarligaste sjukdomen i gruppen motorneuronsjukdomar. • Sjukdomen orsakar tilltagande kraftnedsättning följt av borttynande muskler och slutligen generell förlamning. • Den direkta dödsorsaken är ofta förlorad andningsförmåga och att inte heller hjärtat längre orkar pumpa. • En dödlig sjukdom, finns inget botemedel. Endast en bromsmedicin som man tror kan förlänga livet med några månader. Man behandlar symptomen, till exempel med medicin för att minska salivproduktionen. • I Sverige från omkring 200 personer ALS varje år. Hos 80 procent av fallen debuterar ALS mellan 40 och 70 års ålder. • Orsaken till ALS är okänd. Källa: Wikipedia, Neuro.se

– Tiden då sorgen har fotfäste. Tiden då den stora tröttheten kommer. Tiden då man greppar vad ensamhet är. Tid för tvivel. – Kanske kvinnor klarar det här bättre, funderar Christer. Att vara ensamma. Är det så att kvinnor har bättre sociala nätverk vid sidan av familjen. Väninnor att resa med till exempel? – Caritas systrar, våra vänner och släktingar är ett stort stöd. De är måna om mig och barnen. Jag har kamrater som ringer upp och frågar hur jag mår. Det känns bra. Hur mår du? – Jag mår hyfsat. Jag känner mig priviligierad i och med de människor jag har omkring mig och det som upptar min tid: politiska uppdrag, jobbet inom pensionärsföreningen och andra förtroendeuppdrag. Jag fyller dagarna med dessa och med hushållssysslor. – Jag har barnen och deras familjer. – Och så fredagsträffen. Vad är fredagsträffen? – Carita, jag, Sorita och Håkan Bergholm har träffats så gott som varje fredag i tjugo års tid. Med varannan veckas värdskap. Om fredagen inte passar blir det lördag eller söndag. Det fortsätter vi med nu. – Jag motionerar, cyklar gärna och att besöka Caritas grav hör hittills till dagsprogrammet. Jag gör det för att jag vill det.

– Jag funderar på framtiden, hur det ska bli med mig, tänker på att det ska komma en dag då saknaden inte längre gör så ont, då när det gått tillräckligt lång tid. – Jag tänker på andra i min situation. Att det finns så många som mist sin livspartner och att jag inte kunnat veta, än mindre föreställa mig, att det skulle kännas så här.

Ingen efterlevnadspension för män Christer är dryga sjuttio och kärnfrisk. – Inför förra kommunalvalet tvekade jag att ställa upp i fullmäktigevalet. Men jag gjorde det och nu är jag rätt motiverad. Jag har tid och jag kommer att ställa upp i landskapsvalet om ett sådant blir av. De som röstar får avgöra när jag är för gammal. Man kan säga att han ännu har saker att uträtta. En sak som han upplever märklig i systemet är att han, eftersom han är man, inte har rätt till efterlevnadspension, så kallad änkepension. Det hade nämligen Carita fått, om rollerna varit ombytta, då hon är kvinna. – Hur kan det vara så? Vad är det för jämställdhet? – Tro mig – jag har läst lagen, pratat med FPA och KEVA, informerat statliga myndigheter och upplyst journalister. Så det rör på sig.

Christer arbetade på dagen 40 år som köttmästare på Malax Handelslag, senare S-Market, i sin hemby Övermalax. Carita arbetade som ung vid Solf Centralbutik. Hon var hemma många år då barnen var små och sen började hon arbeta inom Malax församling. De tyckte om att resa tillsammans och varje år, ungefär efter att de fyllt femtio, gjordes en resa till solen och värmen. – Det var under vår sista gemensamma resa, i februari 2016, som jag på allvar förstod att något inte står rätt till. Flickorna ordnade med läkartid till dagen efter vår hemkomst. – Det var den dagen som ALSresan började.

Till hjälp för andra Det blir dags att plocka bort hennes tillhörigheter. Det inser han men drar sig för att börja. Det kommer säkert tid för det också. Så ler han. – Carita hade ”pippi” på skor och du ska veta att det finns skor här. Kan du förstå att flera par ännu har prislappen på. Oj oj, vad gör ni kvinnor med så många par skor? Och handväskor! Och så skrattar vi åt att han, som både är huslig och händig, just har lärt sig tvätta kläder. – Jag gjorde det någon gång. Sedan blev det förbud på det. För jag sorterade färgerna fel tyckte hon. Så blir han allvarlig. – Vasa Centralsjukhus har kontaktat mig och frågat om jag, med mina erfarenheter av ALS, är villig att ställa upp som stöd för andra i samma situation. Det har jag lovat göra. – Vi, jag och barnen, ingår också i en facebookgrupp tillsammans med andra som har, eller har haft, anknytning till ALS. Avsikten är att bilda en förening i Svenskfinland. – Vi hjälper varandra där vi kan. Vi vet hur viktigt stödet från andra är. – Vi har varit där. Christer – så äkta och ärligt du berättade – om det som var och hur det blev. Om saknaden, om att inte vilja vara barnen till last, om smärtsamma dagar, om tacksamhet och alla fina minnen du nu vårdar ömt. Tack för stunden.

Text och foto: Lisbeth Bäck

KLÄDINSAMLING - LOPPIS vid Gruvan - Gruvvägen 28 - i Korsnäs

Hela, rena och fläckfria kläder, skor, sängkläder, gardiner, mattor, husgeråd mm. tas emot TISDAGAR kl. 13.00–18.00 fr.o.m. tis. 2.10. t.o.m. tis. 4.12.2018. OBS!!! Inte böcker, filmer och möbler. Insamlingen av glasögon och solglasögon fortsätter. Mera information ger Anna-Mi Björkqvist 050 3638056 Baltikumvännerna r.f.

Ackulumatorer, bil- och däckservice, fyrhjulsinställning Mjölnaregatan 17, Vaasa 06-3170 508

Ken-Trak Service utvid fr.o.m. 1.11.2016 kom NU FÅR DUoch SERVICE & RESERVDELAR PÅ SAMMA PLATS. BESÖKkunna OSS! ni även hitta Traktorer • Lantbruksmaskiner • Båtmotorer • Snöskotrar • Fyrhjulingar • Mopeder

Ken-Trak Par

Ken-Trak Parts Ken-Trak Service

Ken-Trak Service, 050-554 7907 • Ken-Trak Parts, 050-326 7575

Eklunds Traktorservice, Djupsund 263, Maxmo Peter / parts@trakto Ken-Trak Service050-3267575 & Parts, Järvvägen 10, Vikby

www.traktorservice.ﬁ www.traktorservice.fi

som kan erbjuda reservd I LAGER! åt er på samma adres

ARBETSKLÄDER FRÅN Fås med eller utan tryck. Begär offert!

OVERALLER

Järvvägen 10, Vikb VARSEL COLLEGEJACKA

SOMMARJACKA

Mjölnaregatan 10, Vasa • Tel. 312 2899 E-post: tero.oling@ronn-backholm.fi

10 TEMA FRITID

Skogsvårdsinstruktör Kim Back kommer från Pedersöre men har bott i Malax i sjutton år. Han har nyligen köpt ett eget skogsskifte i trakten. Back beskriver skogen på bilden som ”typisk gammal, förnyelsemogen granskog”.

Skogsguide för nybörjaren Det är ganska vanligt att ärva skog och många gånger har arvtagaren inte tidigare varit involverad i skogsbruket. Inget hindrar heller att någon som vill ha en ny hobby ute i friska luften köper ett skogsskifte och lär sig hantera röjsåg och motorsåg. Kim Back från Skogsvårdsföreningen Österbotten reder ut grunderna för den nyblivna skogsägaren.

IM BACK ÄR skogsrådgivare och skogsvårdsinstruktör vid skogsvårdsföreningen, med Yttermalax, Övermalax och Bergö som sina arbetsområden. Han konstaterar att det ganska ofta händer att någon som har ärvt skog tar kontakt med föreningen. Ibland bara för att få skogen värderad, men ibland också för att de själva saknar kunskap

om hur skogen ska skötas. Då kan någon från skogsvårdsföreningen gå igenom skiftena tillsammans med markägaren och fundera på skötselåtgärder. – Unga skogar är viktigast att sköta om med tanke på den framtida avkastningen. Finns det plantbestånd som är 10-15 år gamla behöver de röjas från sly. Vid 25-30 års ålder behöver skogen gallras första gången, säger Back.

Kurser erbjuds Skogsvårdsföreningen erbjuder ett komplett paket av tjänster kring allt som hör till skogsbruk, med alla skeden från markberedning och nyplantering till avverkning, samt konkurrensutsättning av virke, virkesförmedling, rågångar och allmän skogsrådgivning. Med rätt kunskap och redskap kan den som vill ändå göra många arbetsmoment själv i skogen. Skogsvårdsföreningen ordnar både röjningskurser och motorsågskurser i samarbete med Yrkesakademin. Ganska många nyblivna skogsägare brukar passa på att gå någon kurs för att skaffa sig kunskap. För den som vill lära sig ännu mer kan man ta skogsbrukarexamen via Yrkesakademin. – Tillfällena då vi är ute och ser på skiften med markägaren brukar också vid behov fungera som en slags skolning, konstaterar Back. Då går vi igenom vad som behöver göras och hur.

Försäkra skogen! Mellan de arbetsintensiva momenten som plantering, röjningar och

11 Köpingsvägen 3, tfn 06 365 1209 info@malaxapotek.fi

Stärk immunförsvaret

Förening till för medlemmarna För Kim Backs del väcktes intresset för skogen då han tillbringade somrarna på morfaderns gård i Purmo. Han är Malaxbo sedan sjutton år tillbaka och har jobbat för skogsvårdsföreningen i femton år. Han trivs bra med det omväxlande och fria arbetet. – Jag är mycket ute i naturen och får ofta lägga upp dagen som jag vill. Arbetet är väldigt varierande och två dagar ser sällan likadana ut, berättar han. En skogsägare i Vasatrakten äger i medeltal 15-20 hektar. – Det finns ganska stora variationer i Österbotten och längre norrut är fastigheterna vanligen större, konstaterar Back. Skogsvårdsföreningen har verksamhet i hela Österbotten och det finns kontor i så gott som varje kommun. Föreningen finns till för att ge service åt medlemmarna. Den maximala medlemsavgiften är 150 euro/ år, för den som har 50 ha skog eller mer. Äger man mindre skog blir avgiften också mindre. – Från början var vi ganska ensamma med vår verksamhet, men nu har också skogsindustrin börjat erbjuda samma sorts tjänster. En fördel med att vända sig till skogvårsföreningen är att vi konkurrensutsätter virkesaffärerna och överlag strävar till att hålla kostnaderna för medlemmarna låga, berättar Back.

Text och foto: Johanna Granlund

4€

(norm. 6,69) Med denna kupong

gallringar kan det gå åratal då skogen mer eller mindre sköter sig själv. Den som äger ungskog behöver ändå se om sina skiften eftersom älgen kan ställa till stora skador då den betar av unga plantor. Särskilt tallen är omtyckt av älgarna. – Plantorna kan skyddas mot älg med plastband runt skiftet eller med ett särskilt medel på plantorna. Man kan få ersättning från staten för älgskador. Frost- och stormskador hör också till hotbilden liksom skadeinsekter och sorkar, men ingen av dessa är något skogsägaren kan göra särskilt mycket åt. Dessa skador ersätts heller inte av staten. – I sommar har vi dessutom sett hur bränder snabbt kan förstöra stora arealer, konstaterar Back. Med tanke på allt detta är det viktigt att försäkra skogen. Det finns olika nivåer på försäkringen, beroende på vilka skador man vill att den ska täcka. Då skogen är avverkningsmogen kan ägaren räkna med en bruttoinkomst (efter avverkningskostnader men före skatt) från 6000 euro till uppemot 15 000 euro per hektar beroende på hur bra skogen är skött och vilken kvalitet det är på virket. – I höst är det ett bra läge att sälja virke eftersom priserna är på väg uppåt, tipsar Back.

SKOGENS LIVSCYKEL

Malax Apotek www.malaxapotek.fi

• SLUTAVVERKNING. Då skogen är 70-90 år gammal. Förr sa man att skogen var fullvuxen vid 90-100 års ålder. Idag sköts skogarna så effektivt att slutavverkningen kan göras tidigare. Virkesmängden och kvaliteten, och därmed priset, avgörs av hur skogen har skötts under hela dess livsskede. Det lönar sig inte att vänta för länge med slutavverkning eftersom risken då ökar för rotröta som drar ner på kvaliteten och priset. Särskilt granar är känsliga för rotröta. Avverkning och gallringar då man använder maskin kan i princip göras året om, men under menförestiden kan det bli djup spårbildning från maskinerna. • PLANTERING. Beroende på markens bördighet planteras antingen tall eller gran, mer sällan björk. I förnyelseskedet är det viktigt att få ett fint plantbestånd att börja utveckla. Under de två-tre första åren efter planteringen följer man med så att plantorna börjar växa. Vid behov gör man kompletterande planteringar. Har man bördig mark där det växer frodigt gräs kan man också behöva trampa ner gräset runt plantorna några gånger så att de inte kvävs. En riktlinje för plantering är tvåtusen plantor per hektar. Planteringen är ett arbetsskede som man kan göra själv utan större förkunskap. Man kan plantera från att tjälen har gått fram till midsommar, eller i augusti-september.

Välkommen!

På gång i MI 999901 Skaffa bostad i Spanien, Christel Björk To 1.11 kl. 19-20.30 på MI i Petalax

Anmälan på mi.malax.fi eller tfn 040 650 8100

110407 Luffarslöjd till jul, Emma Simberg Må 19.11 kl. 18-21 i Korsnäs skola 810215 Ett modernt & grönt julbord, Maria Lundström Lö 24.11 kl. 12-15.30 i högstadiet i Petalax

www.ostrocenter.fi

Stihl motorsågar och röjsågar till höstens kampanjpriser

NYKARLEBY Frillmossav. 2 )7817450 KORSNÄS Strandv. 4131 )2827700

• Lätt SLYRÖJNING vid behov efter 5-6 år. Växer det mycket sly som konkurrerar med plantorna kan en röjning behövas i detta skede. Detta görs lättast under tidig vår eller sen höst när det är lövfritt, för då syns plantorna bäst. • PLANTSKOGSRÖJNING (10-15 år). Allt sly röjs bort mellan plantorna. Detta arbetsmoment kan göras när som helst under året. • FÖRSTA GALLRINGEN (25-30 år). Träden är nu så stora att de behöver gallras första gången. Gallringen kan göras med motorsåg eller skogsmaskin. I det här skedet formas beståndet enligt om man vill göra ytterligare en eller två gallringar innan avverkningen. I det här skedet får man också den första inkomsten från skogen efter att den har planterats. • ANDRA GALLRINGEN (40-50 år) och eventuellt en tredje gallring (runt 60 år). Beståndet glesas ut ytterligare tills man bara har kvar de stammar som ska växa till slutavverkningen. Efter sista gallringen har man kvar omkring femhundra träd per hektar.

Framgång tillsammans! Bli ägarkund i Korsnäs Andelsbank. Ring 010-255 5501 eller besök våra kontor.

OP Korsnäs

12 TEMA FRITID

Idrottsfolket i Korsnäs har anledning att glädjas. Centralidrottsplanen har framför allt fått ny beläggning och ny läktare i samband med det tvååriga renoveringsprojektet. Från vänster Roger Bergström, ordförande för fritidssektorn i Korsnäs, Tekniska chefen Ulf Granås och Korsnäs FF:s ordförande Bengt Back.

Nya centralidrottsplanen tjänar

hela Korsnäsbygden Idrottsföreningarna har goda möjlighet att utveckla sina verksamheter, säger Roger Bergström, ordförande för biblioteks, kulturoch fritidssektionen i Korsnäs.

ED EN REJÄLT up�piffad centralidrottsplan i bagaget har Korsnäs fina möjligheter att höja sin idrottsliga profil framöver. Det handlar samtidigt om en arena som kan användas också för andra slags evenemang. Centralidrottsplanen i Korsnäs har fått en ordentlig ansiktslyftning. Redan ifjol byggdes en helt ny, takförsedd publikläktare med 270 sittplatser. Under den gånga sommaren och höstkanten har det tvååriga renoveringsarbetet därtill avancerat med besked.

I september har den slitna banan av kolstybb från början av 1980-talet ersatts med splitterny och svartglänsande asfaltbeläggning. För det praktiska arbetet har KRK Infrasystems, svarat. Underentreprenörer för asfalt respektive allvädersbeläggning är Sundströms och Helsingforsföretaget Specifix. Löparbanan ska ännu målas röd och förses med vita linjer. Huruvida målningsarbetet verkställs redan i höst är i skrivande stund oklart och beroende av utvecklingen av väderförhållandena.

– Elastisk allvädersbeläggning på 13 millimeter har utförts på löparbanan. På hoppsektionen handlar det om 20 millimeters beläggning, säger Ulf Granås, teknisk chef på Korsnäs kommun.

Fina faciliteter banar väg för utveckling Renoveringen av Korsnäs centralidrottsplan är ett stort kommunalt projekt vars totala kostnader landar på cirka 360 000 euro inklusive bygget av ett nytt staket. Korsnäs kommun har därmed varit lyhörd för ett långvarigt önskemål på det folkliga och lokala planet: förnyelse och förbättring av kommunens idrottscentrum. – De lokala idrottsföreningarna och Hem och skola-föreningen i Korsnäs riktade en skrivelse till kommunen. Kommunfullmäktige gav grönt ljus för en renovering i slutet av 2016, säger Ulf Granås.

En elektronisk resultattavla och en avbytarbänk är exempel på moderniseringar på fotbollssidan. Roger Bergström som är ordförande för biblioteks, kulturoch fritidssektionen i Korsnäs är mycket nöjd med centralidrottsplanens förnyade skepnad. – Läktaren och de nya fina faciliteterna ger framför allt idrottsföreningarna KoFF och IF Fyren utmärkta möjligheter att utveckla

sina verksamheter. Samtidigt är det här också ett centrum som ska tjäna hela Korsnäsbygden. Kan centralidrottsplanen även börja användas för annat än rent sportsliga tillställningar? – Säkert. Det här är ett område som lämpar sig utmärkt för evenemang med publik. Exempelvis

Resultattavla och avbytarbänk Korsnäs FF:s herrlag har två lyckade säsonger som topplag i division III bakom sig. På grund av arbetena vid centralidrottsplanen hade de två sista hemmamatcherna förlagts till Petalax. – Våra träningsmöjligheter har varit obefintliga på lokalt håll på sistone. Vi har tränat i Vasa och kört fysträning i Petalax, säger Bengt Back, ordförande för Korsnäs FF. Bengt Back är samtidigt nöjd med de förändringar som renoveringen har medfört. Den nya publikläktaren är ett klart steg framåt. Dessutom har Korsnäsplanen nyligen fått tillgång till elektronisk resultattavla och avbytarbänk. – Publikmängden på KoFF:s hemmatcher har ökat i år. Rekordet hittills är cirka 200 åskådare. Läktaren har dock inte varit fylld till sista plats någon gång. Det är vårt mål att åstadkomma detta småningom. – Problematiskt i sammanhanget har varit bristen på parkeringsplatser. I somras var ju idrottsplanen i praktiken en rörig arbetsplats. Dessutom var det mycket torrt och dammigt i luften. – Vi skulle vilja att planen förses med konstgräs. Men en allaktivitetshall är förstås det som vi i första hand prioriterar, fortsätter Bengt. Nästa år ser den division 3-zon som Korsnäs FF spelar i ut att bli riktigt intressant med flera lokalderbyn på programmet- bland annat mot degraderade Kraft från Närpes och Sporting Kristina från Kristinestad. I skrivande stund är det inte heller omöjligt att anrika VIFK från Vasa spelar i trean nästa år. – Det blir något att se fram mot. Det kommer att bli riktigt hårt att ta sig upp från den zonen, säger Bengt. Också på juniorsidan har Korsnäs FF fått ett uppsving på senare tid. För närvarande har föreningen 25-30 aktiva juniorer- varav många är upp till 12 år gamla knattar. Några av de yngre förmågorna har dessutom rymts med i föreningens andra herrlag i division 6 i år. – Juniortränare är inte lätt att få tag. Men föräldrar till knattar brukar ställa upp och inneha rollen som ledare, säger Bengt Back.

IF Fyrens siktar på regionstävling 2019 Tommy Vesterback som leder IF Fyrens friidrottssektion tycker att

den nya centralidrottsplanen är ett fantastiskt framsteg och en jättestor grej för idrotten i Korsnäs. – Det är klart att det här lyftet skapar bättre förutsättningar för vår verksamhet i fortsättningen. Vi planerar bland annat att arrangera en regionstävling på den nya anläggningen i augusti nästa år. Regionstävlingar brukar främst attrahera deltagare från svenska Österbotten, men det händer också att friidrottare från finskt håll medverkar. – På grund av de gamla och slitna banorna har vi enbart kunnat ordna lokala klubbtävlingar för 5-åringar och uppåt tidigare, berättar Tommy. Tommy Vesterback bedömer att Korsnäsfriidrotten mår ganska bra när vi skriver hösten 2018. – Vi har ett 80-tal friidrottare i våra led varav största delen är juniorer. Vi har också några aktiva seniorer som har klarat sig riktigt bra på sistone. – Under hela den gångna sommaren har vi arrangerat friidrottsträning för juniorer som är 9 år och äldre. Vi försöker få till stånd kontinuitet och en stark laganda. Många juniorer lägger av med friidrotten när de når i 10-11-årsåldern. Det är ett fenomen som också förekommer i andra sporter, säger Tommy.

Förslagen detaljplan möjliggör extra byggande i området Under Kustnytt-intervjun anlägger Roger Bergström en vidare syn på centralidrottsplansområdet och det intilliggande skolområdet. Han påpekar bland annat att det utvidgade parkeringen intill lågstadieskolan kommer att vara idrottsområdet till gagn. Enligt det aktuella förslaget till en ny detaljplan för Korsnäs kyrkoby ska det åtminstone i teorin vara möjligt att bygga en allaktivitetshall och ett friluftsbad i nära anslutning till centralidrottsplanen. Enligt planerna ska den aktuella detaljplaneringen godkännas av kommunfullmäktige senare i höst. – Ett framtida grundskolcenter skulle kunna skapas här och det skulle ha tillgång till alla synergieffekter, konstaterar Roger Bergström. I dagsläget finns det emellertid inga beslut eller seriösa kommunala planer på att bygga någon allaktivitetshall eller något friluftsbad i Korsnäs. Detsamma gäller skolcentret som har stött på hårt motstånd hittills.19 av 21 fullmäktigeledamöter har sagt nej. Kommunfullmäktige ska senare i höst ta ställning till fullständiga handlingar angående konstgräsfrågan, säger Ulf Granås.

Text och foto: Joakim Snickars

Korsnäsdagen, lokala företagardagar med sport på programmet eller andra slags tillställningar kan komma i fråga, säger Roger. Namnet på den förnyade centralidrottsplanen är ett frågetecken tillsvidare. Kommunen funderar på att utlysa en namntävling framöver, säger Roger. – Sannolikt kommer det att anordnas en officiell invigning av centralidrottsplanen under sommaren 2019, säger Roger.

carita nyström

Äppel päppel i höstsol MÅNGA AV OSS befarade att sommarens utdragna torka skulle inverka menligt på skörden i höst. Men det har sannerligen inte gällt äppelskörden, även om många andra odlingar drabbades. Tvärtom - träden här hos mig har formligen dignat av frukt. Faktiskt mer än jag behöver, men de flesta jag erbjudit äppel har tackat nej, då de också har för mycket. Tänk att överflöd kan bli ett problem! TILL ALL LYCKA har jag ett par vänner, som kom på besök och villigt plockade både åt sig själva och åt mig. Man kanske kan säga att de ”befriade” mig från äppelöverflödet. Vad gör folk med sina äppelmängder? Äppel är ju goda att äta. Nyttiga är de också - minns ”ett äpple om dagen håller doktorn borta från magen”! Har man sorter som kan vinterförvaras, löser det delvis saken. Mosa kan man förstås, testa olika smaksättningar - inte bara kanel. Det gäller att hitta varianter, marmelader, gelé och annat. KÖERNA TILL ÄPPELMUSTERIET i Vörå lär vara långa, men jag gör äppeldricka här hemma, ett slags råsaft som inte kokas. Man river eller malar oskalade äppel direkt i kokt avsvalnat vatten, täcker över och låter stå svalt i ett par dygn. Därefter silas blandningen och citronsyra tillsättes. Äpplets friskhet kommer starkare fram med den metoden. Den bortsilade fruktmassan kan kokas till sylt. Jag undviker att använda alltför mycket konserveringsmedel, så något av saften hamnar i frysen. ETT ÄLDRE BOSNISKT par kom häromdagen hit och plockade, för de hade inga egna äppelträd. Mycket välkomna, särskilt som de också visade intresse för mina aroniabär. Metodiskt och tålmodigt tömde de min högvuxna aroniahäck, som givit långt

mer än jag behöver. Eventuella överblivna bär får fåglarna ta hand om. De kan väl behöva en vitaminskjuts inför flyttningen eller vinterlivet här i Norden. ÅRETS GRÖNSAKSODLING DÄREMOT blev en totalflopp, för att inte tala om potatisen som resulterade i några millimeter stora knölar. Felet är mitt eget. Trots goda föresatser vattnade jag inte odlingslådan tillräckligt. En liten tröst var att jag lyckades bra med dill, som till och med utvecklade fina kronor att användas vid inläggning av gurkor. Sådana köpte jag på den lokala matmarknaden - vilken är en fin chans både för odlare och konsumenter. REGNEN KOM SLUTLIGEN, rentav öste ner, och den välkomna vätan gav skjuts åt svamparna. Jag har alltid tyckt om att gå på svampupptäcktsfärd, men är numera - av säkerhetsskäl - sällan i skogen. Något jag verkligen sörjer över. Men lite svampar, fin stensopp och smörsopp. har jag ändå hittat i en gräsmatta, lättillgänglig för en med balansproblem. På norrsidan av huset brukar bläcksvamp dyka upp, än så länge syns dock inga till. Men oktober brukar vara varm här i Korsnäs så kanske ... Bläcksvamp kan ätas då den ännu är liten och helvit. I de äldre har redan bläck bildats, vilket gör dem oätliga. TROTS SOMMARENS ODLINGSFLOPPAR har jag optimistiskt nysått körvel och spenat i krukor på solsidan. De har grott men ovisst är, om jag hinner skörda. I skrivande stund har det fortfarande inte varit nattfrost. Det är ändå hög tid att sätta vårens lökar, vilket faktiskt kan göras så länge ett spett går ner i jorden. Således ingen brådska, säger trädgårdsoptimisten.

”Äpplets friskhet kommer starkare fram med den metoden. Den bortsilade fruktmassan kan kokas till sylt”

HÖR

HEIMLØSA RUS får nytt liv på Bergö

Från vänster Magnus Molander och Mikael Molander

Vikingaskeppet Heimløsa Rus väntar på att åter bli i sjövärdigt skick och få segla ut på nya äventyr. I före detta K-affärens lagerbyggnad på Bergö står hon - och snart är hon beredd att på nytt bege sig ut på vidvattnet. Teamet Molander-Granlund tillbringar en hel del av sin fritid för att återuppväcka Heimløsa Rus.

IKINGASKEPPET HEIMLØSA RUS fördes till Bergö sommaren 2016 och i augusti det året lyftes hon in i lagerbyggnaden för att renoveras. Det var inte enbart en ansiktslyftning det var fråga om utan ett digert och omfattande arbete påbörjades.

Genomgripande renovering Teamet börjar först nu ana ljuset i tunneln. Vilka är då dessa eldsjälar som satsar tid, möda och pengar på ett sådant här stort projekt? Jo, det är bröderna Magnus och Mikael Molander från Vasa, Bergöbördiga, söner till Lasse Molander, och Jens Granlund med sonen Johan från Malax. Även Granlundarna har Bergöanknyt-

ning. Jens är sonson till Fanny Granlund, ”Stäinskärs-Fanny”. Ibland får de också hjälp av Mikaels son Andreas, Jens´ andra son Niclas och Matias, Jens´ systerson. Alla hör till postroddlaget Vindöga och har stort intresse för träbåtar.

Äntligen inomhus. Magnus Molander högst upp.

Mycket lärorikt projekt – En stor del av borden är bytta, förklarar Magnus Molander. Det är extremt tätvuxet virke av furu, som vi använt och använder, och sådant virke är inte lätt att få tag i, men via kontakter lyckades vi. Vid Långs Såg i Veikars sågades det till båtbräder. Och de är 50–60 centimeter breda. Han fortsätter. – Heimløsa Rus behövde få ett nytt liv.

Bröderna bekänner, till min stora förvåning, att de inte har någon erfarenhet av båtbyggande. Mikael arbetar på ABB som produktchef och Magnus är egenföretagare och jobbar med industriella exportprojekt. – Men det är väldigt lärorikt, säger Mikael och ögonen glittrar. Vi har kontakt med andra som renoverar gamla vikingaskepp. Vi diskuterar och hör oss för. Rolf West här på Bergö konsulterar vi också och honom har vi som bollplank. Han är ju båtbyggare och har sysslat med båtbygge sedan pojkåren. Team Molander-Granlund hör väl nog till en mycket liten grupp i Finland som renoverar ett vikingaskepp. Kanske de enda just nu?

Heimløsa Rus äventyrliga färder

Arbetet hade påbörjats. Så här såg båten ut i januari 2017.

Nu står Heimlösa Rus på rätt köl igen.

Mikael Molander har en hel del urklipp, ur Vasabladet, som jag får ta del av. Heimløsa Rus byggdes vintern 1995–1996 av Replot vikingarna AB och sjösattes 1996. Hon är byggd exakt efter ritningarna från vraket som hittades 1976 i Finska viken utanför ön Lapuri. Tolv meter lång och tre meter bred, läser jag.

15 MALAX KOMMUN

Nyårsfest i lagerbyggnaden Så berättar de något verkligt speciellt. De arrangerade en fest kring nyår här i lagerbyggnaden. En hedersmiddag för skeppet. – Det var ingen specifik fas eller något särskilt skede i arbetet med båten som vi befann oss i just då, säger Mikael. Men det kändes rätt att fira nyåret härinne tillsammans med Heimløsa Rus, Team Vindöga med vänner, nära och kära. Magnus tillägger. – Utomhus var det minus femton, minus tjugo grader. Härinne var det ändå varmt. Jag har isolerat byggnaden och vi har en eldstad här. Här satt vi runt ett långbord på de ovala bänkarna som besättningen satt på när de rodde. Lite rekvisita hade vi med från Heimløsa Rus. Bland annat

styråran var en del i dekorationen.

Från snabba glasfiberbåtar till allmogestil Bröderna säger att de alltid haft ett brinnande intresse för båtar och sjöliv. Men båtintresset har förändrats genom åren. Det medger de. Förr var det snabba glasfiberbåtar som gällde. Nu är träbåtar mera intressant. Härinne förvaras också deras postroddbåt ”Vindöga”. – Det är genom postrodden som intresset för allmogebåtar har utvecklats, konstaterar Mikael. Vindöga är byggd i Björkö. Vi har varit med i Postrodden sedan mitten av 1990-talet. Våra ungdomar, som är mellan 18 och 25 år, är nu också med i vårt lag. I år deltog vi i de Geer-rodden och kom på andra plats. Magnus skrattar till och utbrister. – Vi förlorade med fem sekunder! Det grämer.

Barndomssomrarna på Bergö Båda två har tillbringat somrarna på Bergö. Ända sedan 1972 har de vistats i Jiviken. Då byggde pappa Lasse familjens sommarstuga där nere vid stranden. De berättar om roddturer och segling och om mahognybåten som måste slipas om helt och hållet vartannat år. – Första sommaren vi var här, då seglade vi runt Synnerstören. Jag var väl tio år och du var åtta, minns Magnus. Men de var sjövana redan innan. – Morföräldrarna hade en egen holme utanför stan, Kobben, där vi bodde alla somrar, säger Mikael. Vi tilläts vara ensamma på sjön. Enda regeln var att vi måste ha flytväst på. Men vi var nog på Bergö innan 1972. Då bodde vi i kortare perioder på Södersund i pappas hemgård. Efter att sommarstugan byggts åkte vi ut till Bergö under veckoslut och föräldrarnas semestrar. Annars bodde vi hela sommaren på holmen utanför stan. Av deras barndomsminnen att döma verkar det som om de vistades mera på sjön och i sjön än på landbacken. – Vi var som fiskar i vattnet, påstår de och tittar så skrattlystet på varandra att jag förstår att också deras sommarlov var en saltkråketillvaro. Magnus Molanders blickar söker sig till Heimløsa Rus. – Det här är en dröm som jag har haft i många år. Jag har drömt om att få segla ett vikingaskepp sedan jag var liten. Snart når han nog sina drömmars mål. Det tror jag. Och håller tummarna.

Text: Iris Sjöberg Foto: Iris Sjöberg och privata foton.

Vi har fina bostadstomter!

Sydmedi - Lokal omsorg

www.malax.fi

Jag läser berättelserna. Hur Heimløsa Rus lämnar hemmavattnen runt Replot med Finlands flagga vajande i aktern och sätter kurs mot vikingalederna. Samma farleder som användes för tusen år sedan. Skeppet och dess besättning får vara med om så otroligt mycket, börjande med träbåtsfestivalen i Åbo och sedan högtidlig eskort av engelska flottan i Plymouth till festen för tusenårsminnet av vikingarnas plundringståg i Cornwall. De seglar i storm och i stiltje och kämpar med tidvattenströmmar. Tar sig genom kanalerna och slussarna längs floder som Saõne och Rhone. De lägger till vid öarna Elba och Monte Christo och vid otaliga fiskehamnar och gästmarinor längs de italienska och turkiska kusterna och i den grekiska övärlden. Besättningen går på upptäcktsfärder i städerna Marseille, Aten och Miklagård (dagens Istanbul). De söker sig via Bosporen till Svarta Havet, mot de ryska floderna Don och Volga och når vikingarnas Särkland (regionen kring Kaspiska havet) för att efter fem år komma i mål i ryska Astrakhan i Volgadeltat. Seglandet tog paus vintertid och båten lades i vinteriden i Frankrike, Turkiet och Ryssland. Men hon klarade det. Hon visade att hon bemästrar vädret på Nordsjön, tidvattensströmmarna i Engelska kanalen, hettan och torkan i Medelhavet, det nyckfulla vädret på Egeiska havet och den ökända sjögången i Azovska sjön. Och hon undgick också ryska patrullbåtar och maffian. Det är verkligen en äventyrsfarkost som vilar härinne i lagerbyggnaden. Just det ja, vilar - än så länge. – Målsättningen är nog att få Heimløsa Rus i segelbart skick till nästa sommar, funderar Magnus när vi står och beundrar skeppet. Mikael fyller i. – Det beror ju också på hur mycket tid vi avvarar på att vara här, förstås...

Sydmedi erbjuder hälso- och sjukvårdstjänster till privatpersoner, företag och organisationer. Tel. 06 7812080 • Närpes, Närpesvägen 16 B • Kristinestad, Östra Långgatan 51 B • Korsnäs, Silverbergsvägen 23 Lokal omsorg | Sydmedi | www.sydmedi.fi

Nu kan du köpa digitala lösnummer! 6 4300

30 4901

6 430030 490108

FI TMEDIA. .KUS

WWW PRIS 5,60 € INKL. MOMS

5/2018

TRETTIOANDRA ÅRGÅNGEN 6/2

MALAX KORSNÄS MÅNADSTIDNING

PRIS

0784-2

MÅNA

4/20

MALA

dliv! t hun Vilke PRIS

5,60

€ INKL.

MOM

åt och fram n Vi ser historie ar vård

lsk a Ah Evelin ra hundar för sto

fredning

ADST

RYCK

näs nya

- 40%

INKLUSI

VE BÅGAR

Boka

mig!

t! ledig me ännu 1904 utrym 010 311 na: Detta Ramo Ring

Kom ihåg hushållsavdraget på -50% RING, KOM IN ELLER BOKA VIA NÄTET!

Närpesvägen 32, Närpes a av Tfn 040-5422283, 040-5114665 kyrk www.hus-tradgardsservice.fi är din

Hurd

kont Ny

akt med

de oher

G TRET

TIOA

NDRA

ÅRGÅ

NGEN ISSN

6 430

0784

-283X

030

490

108

WW W.K UST MED IA.F I

Job bar inom och SYD hjälper POL EN

kappaleen

SEG LAD bien E från till Kar Azo rern ia

Ellinor leder SU i Österbotten

are på nä san

MAT AV VILDA VÄXTER

Min nes lots STÖ DER som och upp

Fina fjäderfän hos Kjell

lyse

ö _ Berg g på ivnin t _ tagsrådg köke Rest TEMA Stenb r för aur ukte an _ prod g Hur manar bygger en ”snidigärdsgård” Nya krögare vid Strand-Mölle _ ry SKÄR kock Korsnäs re med tare nde • 06/3 bliva n Silvermedalj till aktiva damer på Bergö _ ILIV 641 Vi_ Vestersund 152 mål A V rat med Om sorg av Katarina Från har flytt at! 2 Matp G L A S Ö visioner och Gs StrandvJuli finn s vi på Granlund Aktiestiftelsen delar ut bidrag – dera O N ”I pärolandi” med Välko ägenJohanna mna lax och 4327 gam . la och WW nya kund En vänlig grönskas dräkt av Carita Nyström _ W.ST

LÄS ÄVEN OM

VID KÖP AV GL ASÖGON

städning, trädgårdsarbeten för privatpersoner & företag.

Före

kyrk

V I Dtaga minst a före KÖP Ung

Kors

OCH LINSER

erä MÄ EN O RK ES ÄV BÅ GAR LÄS Alla märkesbågar

VI STÅR TILL TJÄNST MED ALL SERVICE INOM:

T&D A MA

ALL A ON GL AS ÖG

IDNIN

verk

skinn

om TEMA TRÄDGÅRD&LANTBRUK Möte skärgård e

TEM

MÅN

Bränna ner en byggnad – vad gäller?

Hant

15 000

SNÄS

ivat

ikae l App el

goda

med

Molp

KOR

Lycka kan vara en kolonilott

iga s nytt ker ngen dryc Säso rliga natu och

s mormor Bakar orslimpa husm

MAL

Möt M

WWW.KUSTMEDIA.FI € INKL

Två poli rolle s-p r r

Jobb med fokus på fastigheter

intres

d og me

5,60

. MOM

Klipper åtta ha i veckan

DSTID

NÄS

X KORS

ISSN 0784-283X

018

83X

ISSN NGEN

RA ÅRGÅ

IOAND

TRETT NING

lman

s Snel

Luca

läktingar

amerikas

LÄS

Peta

hems

idan

ENB

er!

RYT

under

AREN

uppd

aterin

.fi

Insp

iration

Ann

orlu

nda

för

Fem stäm

ning

träd

gård

Hjär

spe

tsta

rtar e till

rspe

Fisk intr e är det esset STO

ÄVE N

tuse n från Lion på skär s i Mal e ax till Smu PET -CT gge lrod _ din Kva i Mol rnholm pe sbacks _ Om gravgå mor det rd i Prä – stgå rden… _

ktiv

Petalax

Marknadsföringen av tomterna på Söderfjärdsbacken inleds i oktober. Vi är med på Vasara byggmässan 27 - 28.10 i Botniahallen. Intresserad? Ta kontakt med Monica Asplund tfn 050 401 2405. Malax kommun, Tekniska avdelningen, Malmgatan 5, 66100 MALAX Tel. (06) 347 7111 malax@malax.fi

FÖRMÅNLIGA VINTERDÄCK!

• Person- och paketbilsdäck • Traktor- och lastbilsdäck • Lantbruksdäck • Släpvagn med eller utan fälg • Nu även balansering av lastbilsdäck

K-G Revahl

Övermalax 0400-167 187

karl-georg.revahl@pp.malax.fi

www.kustnytt.fi/kop-losnummer

ALLT INOM EKONOMIFÖRVALTNING!

BokföringsByrå Molpe Al Consulting alconsultingmolpe@gmail.com 050-5575178 Öppet: må-to kl. 9-15 Välkommen till oss!

www.convido.fi | convido@convido.fi Vasa, Tfn 050 542 1866 | Malax, Tfn. 050 413 3259 Kjell Ahläng | Joel Granholm | Mikael Finnäs

aService och reparationer av bilar, traktorer och övriga fordon aRökgasmätning för dieselbilar Kontrollera aOBD-test, övrig besiktningsservice vinterdäckens skick. aBrännoljeförmedling Ring eller kom in! aDäck- och fälgförsäljning

Pörtom Bil & Traktor Öb Velkmossv. 4

☎ Rune: 0500-560974

Linda Backgren-Holm och Annette Östman

ANLITA

VÅRA ANNONSÖRER!

Tony 040-5646334

Bilsläpvagn- och båttrailerförsäljning! SERVICE AV LANTBRUKSMASKINER, RESERVDELAR, TILLBEHÖR, OLJOR MM

Priser fr. 950 €

Cirkelvägen 15, 65100 Vasa • Tel. 318 2950, 0500-364 688 www.marander.fi • email: marander@maskin.netikka.fi

Auktoriserad Valtra, Fendt, John-Deere och Sampo Rosenlew -service

Rom - den eviga staden

Sedan antikens dagar har konstnärer, pilgrimer och i modern tid resenärer sökt sig till den eviga staden – Rom. Och det är inte så konstigt. Staden är en fröjd för både ögon och gom. Minnesmättade ruiner med historia som är svår att greppa samsas med pittoreska gränder, himmelsk glass och kanske världens godaste pizza.

Väl förberedd och påläst är det inga problem att göra Rom på en weekend.

ROTS ATT STADEN, som en gång var världens mäktigaste, är betydligt mindre än både London och Paris till sin yta, är den späckad med sevärdheter. Väl förberedd och påläst är det ändå inga problem att göra staden på en weekend och här kommer mina personliga ”Topp 10” som man inte får missa..

BRA ATT VETA • Låna guideböcker, använd webben och Pinterest och läs på före du åker första gången till Rom. En välplanerad resa sparar mycket tid på plats och ger dig chansen att hinna med mer, istället för att stå och snurra kartan i varje korsning. • Köp biljetter till Vatikanen och Kolosseum i förväg, och kom tidigt på morgonen. Annars kommer du att bliv tvungen att köa – i timtal. • Bästa tiden att resa hit är vår och höst. Undvik att resa till Rom under sommarmånaderna. Ännu i slutet av september kan det vara över 30 grader varmt. • Metron har endast två linjer och det är långt mellan stationerna. Bekväma promenadskor är ett måste.

1. Peterskyrkan och Vatikanstaten Vatikanen är en egen stat i Rom – världens minsta stat – med 550 invånare på en yta av 50 hektar. Staten styrs av påven och innanför murarna finns Peterskyrkan, det sixtinska kapellet samt ett tiotal museer med både egyptisk, grekisk, romersk och annan antik konst. Den första byggstenen till Peterskyrkan, döpt efter aposteln Petrus som sägs vara begravd under den, lades år 1506 och först år 1626 kunde kyrkan invigas. Mängden utsmyckningar, skulpturer och konstverk är enorma och kyrkan måste upplevas – den kan helt enkelt inte beskrivas i ord. För att ta sig de 551 trappstegen upp till kyrkans kupol, utformad av Michelangelo och med en diameter på 42 meter, måste man betala en avgift. Från kupolen har man dock en magnifik utsikt över Rom och Petersplatsen, den öppna platsen framför kyrkan. Här finns bland annat en egyptisk obelisk som kom till Rom 37 år f. Kr., två fontäner och majestätiska pelargångar samt hela 140 helgonstatyer på toppen av dessa.

17 2.

10.

2. Kolosseum Amfiteatern som byggdes 72–80 f.Kr av judiska slavar invigdes med 100 dagars festspel – som närmast var ett blodbad där 5 000 vilda djur dödades. Det sägs att cirka en halv miljon människor dog i gladiatorspelen som utkämpades här – antalet djur var uppskattningsvis det dubbla. Kolosseum mäter 524 meter i omkrets och hade tidigare fyra våningar och var 50 meter hög. Byggnaden hade tidigare 76 ingångar och plats för 55 000 åskådare. Den räknas idag till ett av världens nya sju underverk. Kolosseum utgör numera en symbol emot dödstraffet, som avskaffades i Italien 1948. När någon i världen har fått ett dödsstraff reducerat tänds Kolosseums belysning i guld istället för med det vita standardljuset. 3. Forum Romanum Ett stenkast från Kolosseum ligger Forum Romanum, som var det politiska, ekonomiska och religiösa centrat i antikens Rom. Här finns ruiner av bland annat Trajanus och Ceasars tempel och andra byggnader, spridda över ett större område. I vardera änden ståtar en triumfbåge, och rakt igenom går ”den heliga vägen” - Via Sacra. Fortfarande pågår utgrävningar i området och nya upptäckter görs varje år. Ovanför ligger Palatine Hill, som är en av de berömda ”sju kullarna i Rom” och det var här som Rom grundades enligt sägnen, 753 f.Kr. Bland alla ruiner finns idag vackra trädgårdar att strosa i och en vidunderlig utsikt över Forum Romanum. Missa inte detta. 4. Pantheon Ett arkitektoniskt underverk redan då det byggdes 125 e.Kr. Templet ritades av kejsar Hadrianus och kan ännu idag stoltsera med Europas största takkupol, genom vars mitthål solen strålar ned. En känsla av översinnlighet uppstår när man ser regnet strila ner genom kupolens hål, som meter 8,3 meter i diameter. Hålet ger inte enbart ljus utan stöder även byggnadens struktur – spänningen kring hålet hjälper till att bära upp tyngden från den 43,3 meter breda kupolen. Antik marmor pryder interiören och kyrkan rymmer även flertalet gravar. 5. Fontana di Trevi Den berömda och storslagna fontänen där Anita Ekberg badade i filmen La Dolce Vita. Oftast omgiven av en mur av turister, som alla vill slänga ett mynt i fontänen för att, som sägnen säger, en dag få återvända till Rom. 6. Spanska trappan Trappan leder tupp till en av stadens otaliga kyrkor och har 138 trappsteg. Nedanför ligger torget Piazza di Spagna och 1723 ville man sammankoppla dessa två med en magnifik trappa – Den spanska trappan. 7.Parken Villa Borghese Roms största park, belägen på höjden ovanför Spanska trappan. Förutom flera muséer, med Galleria Borghese som det främsta, kan man även ro på den konstgjorda sjön här eller hyra en cykel att se sig omkring ifrån. Missa inte utsiktsplatsen med storslagen vy över Piazza del Popolo. 8. Gränderna i centrum och Trastevere Det är här man möter det verkliga Rom. Trastevere på andra sidan floden Tibern är stadens gamla konstnärskvarter och ett av stadens mysigaste områden – väl värt ett besök, gärna kvällstid. Trastevere är fullt av smala gränder med kullerstensgator, gamla byggnader, piazzor och tavernor. Men motsvarande stämning hittar man även i Roms historiska delar, Centro Storico, kring de båda restaurangtorgen Piazza Navona och Campo de ‘Fiori. 9. Pizzan och pastan Förstagångsbesökaren blir lätt yr av alla historiska sevärdheter i staden och regelbundna pauser på något café eller en taverna är ett måste. Stenugnsgräddad pizza och olika pastarätter dominerar menyerna. Pizza Napoli – med enbart mozzarella och sardeller på – är en delikatess i all sin enkelhet. Avsluta måltiden med en Tiramisu eller ett glas Limoncello – den italienska citronlikören – och njut av ett folkliv runt omkring som är en upplevelse i sig, eftersom stadens invånare till stor del lever sitt liv utomhus. 10. Den italienska glassen Att äta glass – gelato - när man är i Rom är ett måste. Staden är full av glassbarer och till den klassiska gelaterian Giolitti, belägen mellan Pantheon och modebutikerna kring Spanska trappan, vallfärdar enorma mängder kunder. Glassbaren är Roms äldsta och grundades 1890. Men i Centro Storico är det aldrig långt till nästa glassbar. Sträva till att testa så många smaker du hinner med – stracciatella, tiramisu, limoncello...

DE 4 BÄSTA FOTOPLATSERNA I ROM

1. BRON PONTE UMBERTO I Promenera över bron från Roms historiska delar, Centro Storico, när solen går ner och föreviga vyn mot stadens mest berömda bro, Ponte Sant Angelo, med Peterskyrkan i bakgrunden.

2. GRÄNDERNA Glöm inte att föreviga även det typiska italienska livet i gränderna och inte enbart det historiska sevärdheterna.

3. PALATINE HILL Härifrån kan du beundra och föreviga Forum Romanum ur fågelperspektiv.

4. KOLOSSEUM Ovanför Kolosseums metrostation går en väg kantad av murar, Via Nicola Salvi, perfekt för fotograferingstillfällen. Enklast tar du dig upp hit via trapporna i själva metrostationen. Här finns även ett par restauranger om man vill avnjuta lunch med utsikt över Kolosseum.

Text och foto: Anna Sand

Malaxdag och Skärgårdsmarknad Bergö skärgårdsmarknad och Malaxdagen arrangerades i samklang lördagen den 15 september 2018 på Bergö. Den traditionella marknadsdagen inbjöd till lokala råvaror, delikatesser, marknadsvaror och hantverk till försäljning. Det var soppservering, samvaro och utställningar. Malaxdagens program inleddes med välkomstord av Lorenz Uthardt. Allsångspatrullen musicerade och Per-Erik Berglund pratade kring kommunalförvaltningen på Bergö och i Petalax, som firar 150 år i år. MarjaRiitta Vest, överdirektör vid NTM-centralen i Österbotten festtalade. Här ett bildregn, tillsammans med det stundvisa vanliga regnet, från dagen. Text och foto: Lisbeth Bäck

19 Utdrag ur festtal vid Malaxdagen på Bergö 2018. Marja-Riitta Vest, överdirektör vid NTM-centralen i Österbotten

Välkommen att skicka in bidrag till ”Läsarnas sida”! Fotografier, texter och varför inte teckningar. Bilder av barn, djur och vuxna människor. Gratulationer, hälsningar, naturbilder, generationsfotografier och så vidare. Roliga foton och allvarliga foton. Bland alla insända bidrag lottar vi ut en överraskning. Uppge därför namn och adress. Adressen till redaktionen är: KustNytt, Marknadsvägen 3, 65610 KORSHOLM. E-postadressen är: lasarbidrag@kustnytt.fi

Har ni fått barn? Vill ni vara med på bild i KustNytt?

BERGÖ ANDAS VÅGOR OCH HAV ”Bergö lever med och andas in det vågiga havet dagligen. Men de traditionella skärgårdsnäringarnas ställning har försvagats och inkomsterna behöver skaffas från andra källor. Kustfisket har lidit ordentligt under årens lopp. Fiskeribegränsningarna och sälen har farit i väg med laxarna, som numera vandrar vidare norrut i Bottenviken. År 1996 var laxfisket ännu en stor business här då Westarna, Nymännen och Söderholmarna försörjde sig på laxfisk, åtminstone nästan” ”Det finns mera betydande möjligheter inom vidareförädling av havets produkter. För närvarande pågår till exempel ett av europeiska havsfiskenäringsfonden finansierat projekt inom vilket det fokuseras på utveckling av nya mervärdesprodukter och vid NTM-centralen är ett fokusområde livsmedelsexport och just vidareförädling” ”Bergö-abborren går åt som smör i solsken i huvudstadsregionen” ”Det sker betydande utvecklingsinvesteringar på många håll i skärgården. Åminne Stugby bygger stugor för utveckling av året om verksamhet och här finns Bergö Café & Hantverk i Bergös äldsta byggnad, som ännu står på sin ursprungliga plats” ”Kvarkentrafiken ökar och ger oss fler möjligheter att öka turismen från andra nordiska länder och från övriga världen” ”Turismbranschen förutsätter, liksom alla branscher, investeringskapital med därtill hörande risker. I Malax och Bergö kan världsarvsstatusen utvecklas” ”Färjtrafiken är givetvis enormt viktig för Bergö”

Kontakta mig så kommer vi överens om fotografering. Mina kontaktuppgifter är: lisbeth@kustmedia.fi eller 0500 267 119. Det går också bra att ta eget foto och skicka in, men det är viktigt att ni kontaktar mig först så jag får uppgifter och kan skicka fotorekommendationer. Alla som sänder in eget foto belönas med en gåva från oss. Gratulerar till babyn!

GRATTIS! Skicka in gratulationer, gärna med foto, till KustNytt, Marknadsvägen 3, 65610 KORSHOLM. Märk kuvertet ”Klang & Jubel”. Sänd med ett frankerat kuvert om Du vill ha fotot i retur. Du kan också skicka in hälsningen per e-post till adressen grattis@kustnytt.fi. Bidrag till nästa nummer av KustNytt bör vara på redaktionen senast den 24 oktober 2018.

Prenumerera på KustNytt!

Tipsa oss om vad Du vill läsa!

Fyll i kupongen och skicka in! Du kan också ringa Emma 010 311 1910 eller gå in på vår hemsida www.kustnytt.fi

Fyll i och skicka in kupongen invid eller sänd ett e-mail på adress: tipsa@kustnytt.fi. Du kan också tipsa via vår hemsida www.kustnytt.fi

Prenumerera och du kan vinna en

iPad

Plats för frimärke

Skicka in denna kupong eller fyll i på våra hemsidor www.byanytt.fi eller www.kustnytt.fi där kan du även gåvoprenumerera, eller ring Emma 010 311 1910. PANTONE HEXACHROME MAGENTA (ALETRNATIVELY PANTONE 225)

_____________________________________________________

KustNytt

TEL: ________________________________________________

10 nr/år: Finland 53 €, Norden 58 €, utanför Norden 60 €

ByaNytt & KustNytt 10 nr/år: Finland 98 €, Norden 108 €, utanför Norden 112 €

Jag tycker att ni ska intervjua / skriva om: NAMN ELLER ÄMNE: ________________________________

C:0 M:100 Y:0 K:0

ByaNytt

Plats för frimärke

ORT: ________________________________________________

Kustmedia Ab Oy

MOTIVERING: _______________________________________ _____________________________________________________

Kustmedia Ab Oy

NAMN: ________________________________________________

Marknadsvägen 3

_____________________________________________________

Marknadsvägen 3

ADRESS: _______________________________________________

65610 Korsholm

_____________________________________________________

65610 Korsholm

________________________________________________________ TEL: ___________________________________________________

TIPSARENS NAMN: __________________________________

E-POST: _________________________________ ______________

TEL: ________________________________________________

Alla som förnyar eller betalar en ny prenumeration under tiden 1.1–30.11.2018 deltar i utlottningen av surfplattan. Du som redan prenumererar deltar automatiskt och behöver således inte sända in kupongen.

ADRESS: ____________________________________________ JAG VILL VARA ANONYM TIPSARE (KRYSSA I).

Skolan flyter ihop med fritiden Tillämpade kurser

Vid högstadiet och gymnasiet i Petalax har en grupp lärare lyckats locka elever med i frivilligt lärande även efter skoldagens slut. Det hemliga receptet? Att man skapat så intressanta övningar och laborationer att ungdomarna vill delta för lära sig mer om rymden.

EDAN FÖR ÅTTA år sedan började jag fundera på hur man skulle kunna skapa helheter av lärande, där ett tema binder ihop olika ämnen, inleder Henrik Smulter. Och eftersom jag alltid varit fascinerad av rymden gillade jag idén om ett ämnesöverskridande lärande med rymden som en stor temahelhet.

Femtio år efter månlandningen Henrik Smulter började planera tillsammans med lärarkollegorna Anton Lindholm och André Forsman. Sedan förankrade trion sina idéer med rektorerna i högstadiet och gymnasiet och spann vidare på fler uppslag tillsammans med en vidare krets lärare. – År 2019 blir det femtio år sedan den första människan landade på månen, förklarar Henrik. Datumet var tjugonde juli år 1969. Det känns rätt naturligt att fånga upp just rymden och månfarande inför jubiléet nästa år. Projektet fick snart namnet ”Apollo” och kunde börja marknadsföras till eleverna.

Stöd och bidrag Anton och André konstaterar sakligt att projektet fått en fenomenal start med ett oväntat stort elevunderlag som deltagit sedan årsskiftet. – Intresset är ju verkligen enormt bland de unga, eftersom vi har ungefär fyrtio elever från årskurs åtta i högstadiet upp till tvåan i gymnasiet med oss nu! säger Anton. – Vårt projekt började med att vi alla använde vår fritid, sedan får vi lärare tacka vår arbetsgivare, som gav resurser via klubbtimmar och att vi kunnat skapa tre kurser, framhåller André. Dessutom har vi fått bidrag från Svenska kulturfonden och ett pro-

Det andra steget i projektet pågår som bäst, där eleverna efter skoldagens slut samlas i gymnasiet och har ämnesövergripande kurser, där ämnen som till exempel historia, samhällslära, fysik, kemi, gymnastik och hälsolära sammanförs till ett gemensamt tema, såsom raketteknik eller astronautträning. – Vi diskuterar motsättningarna under kalla kriget och funderar bland annat på den propaganda som fördes, förklarar André. Det blir mer konkret – i synnerhet för högstadiets elever - trots att temat i sig är komplext. Hela tiden knyter vi det som diskuteras till rymden. Eleverna kommer att besöka Experience Lab vid Åbo Akademi i Vasa, för att lära sig mer om människans möte med den digitala tekniken. Man ska prova virtuell verklighet – alltså att skärmar framför ögonen gör att man upplevelser sig mitt i ett datorprogram eller ett spel

jekt från Utbildningsstyrelsen där man stöder lärmiljöer som ska utveckla skolans sätt att undervisa.

Byggde minisatelliter Under vårterminen använde man klubbtimmar efter skoldagens slut för att bygga minisatelliter, så kal�lade CanSat. Det innebär att man bygger en satellit av en lemonadburk med en minidator och förser den med sensorer. – Tanken har utvecklats vid Nasa, USA:s federala myndighet för luft- och rymdfart. Man ville få ungdomar intresserade av att till exempel förstå olika väder och kunna utföra mätningar uppe i luften, förklarar Henrik. Tio veckor senare, lördagen den tjugosjunde maj, blev det dags att prova om elevernas satelliter skulle fungera. På morgonen samlades alla i sina team och förberedde satelliterna, som man fäste vid stora ballonger. Ballongerna fylldes med helium tills de var omkring 1½ meter i diameter. – Tre ballonger lyfte satelliterna och en fjärde ballong användes för att filma i luften. Det var en positiv, men spännande stämning bland både elever, lärare och inbjudna familjemedlemmar ute på Söderfjärden. Lyckligtvis fick vi perfekt väder, med endast lite vind och klar luft.

Passar nya läroplanen

De tre satelliterna fungerade över förväntan och hann färdas ungefär sjuttio kilometer i östlig riktning innan de tog mark och kunde sökas upp och tas tillvara. Projektet vill tacka it-stödpersonen Benny Revahl som hjälpte med anskaffningar till satelliterna. Elever och lärare är också glada över det fina samarbetet med Meterorian och Matts Andersén i samband med ballongsläppet i slutet av maj.

Mätdata, bilder och erfarenhet I satelliten fanns mätutrustning för lufttryck, temperatur och acceleration samt en videokamera och en GPS-sändare. Nu höll alla tummarna för att sändarna inte skulle frysa i styroxlådorna uppe i luften. – Sändaren skulle meddelade ballongens position med två minuters intervaller. Och vilken känsla när det sedan äntligen började pipa till i elevernas mobiltelefoner. Det fungerade! strålar Henrik.

Lärartrion Anton Lindholm, André Forsman och Henrik Smulter är glada och imponerade över elevernas engagemang och konstaterar att tillämpade studier gynnar såväl elev som lärare.

Vi fick helt korrekta och rimliga mätresultat. Och fenomenalt bra bilder, trots att vi använt förmånlig utrustning. Lärarna uppskattar mest att eleverna via projektet får lära sig att avläsa och sammanställa olika

data, exempelvis som kurvor och grafer. – Då får kurvan en konkret innebörd, eftersom man vet och förstår vad grafen visar, säger Anton. Det är jättebra träning inför exempelvis studentskrivningarna.

Tvärvetenskaplighet är ledordet i nya läroplaner, att eleven tillsammans med stöttande lärare kan binda ihop vad man lärt sig i olika ämnen och börja kunna se helheter. – Om nu eleverna tycker att projektet är intressant, så är det ju en bonus att vi lärare också blir mer och mer inspirerade, ler André. De nya pedagogiska metoderna gör vårt jobb ännu intressantare! Det tredje och sista steget inom projektet blir en veckolång resa till Florida, hösten 2019. – Vi kommer att besöka Cape Canaveral och Kennedy Space Center, för att se hur den virtuella verkligen möter den verkliga verkligheten, sammanfattar Anton med ett stort skratt. Eleverna måste själv jobba ihop vad resan kommer att kosta, exempelvis genom att sälja olika produkter. Lärarna hjälper också med att söka finansiering via olika fonder. Inga kommunala pengar för undervisning kommer att användas för resan. KustNytt kommer självfallet att följa detta projekt även ur elevernas synvinkel, såväl genom att höra hur de upplever lärandet med den nya pedagogiken och vara med i förberedelserna inför resan till USA. Text och foto: Carina Nordman-Byskata