Korsholms framtid

KORSHOLMS

K - Posti Ab - Posti Green

Suomeksi - käännä!

FRAMTID KORSHOLM STÅR INFÖR EN FOLKOMRÖSTNING OM KOMMUNEN SKALL FINNAS KVAR ELLER INTE

@korsholmsframtid

Använd din möjlighet att påverka genom att gå och rösta!

• LANDSBYGD • UTBILDNING • DEMOKRATI • VÅRDEN • UR KOMMUNINVÅNARNAS SYNVINKEL • FÖRSAMLINGARNA • IDROTT • REFLEKTIONER FRÅN GRANNKOMMUNERNA • FÖRETAGARPERSPEKTIV • SAMHÄLLSBYGGNAD • EKONOMI

2

KORSHOLMS FRAMTID

BÄSTA KORSHOLMARE

KORSHOLM – EN KOMMUN FÖR FRAMTIDEN MICHAEL LUTHER

I

FUSIONSDISKUSSIONEN LYFTS DE

storslagna visionerna fram. Innovationer, företagsverksamhet, internationell konkurrenskraft, högskolor, universitet och forskning är centrala framgångsfaktorer. Områden som vi alla vill utveckla och satsa på. Politik bygger på visioner och att arbeta för att de förverkligas.

Samtidigt skall visioner och deras förverkligande också vara förankrade i vardagen och verkligheten.

KOMMUNENS UPPGIFTER ÄR till stor del lagstadgade. Som beslutsfattare i Korsholm vill vi ge våra invånare en möjligast bekymmersfri och trygg vardag, god service i skola, dagvård, äldreomsorg, sjukvård…

Vi vill bygga ett samhälle som är bra att bo i med vägar, vatten, bostads- och företagsområden.

Och vi vill bygga framtidens Vasaregion. Det här har vi hittills lyckats väl med, enligt alla tillgängliga mätningar. Också framtiden ser bra ut i de visioner som forskare målat upp. Korsholm är med objektiva mått mätt en kommun som det går bra för. I många jämförelser ligger Korsholm bland tio-i-topp bland annat som boendekommun för barnfamiljer, attraktivitet och service.

Under en lång följd av år har vi haft en befolkningstillväxt som många kommuner avundas oss.

KORSHOLM ÄR ETT närsamhälle där invånarna

själva kan vara med och utforma sin egen närmiljö och sin framtid. Vi har nära till dagvård, skola, vård och omsorg. Vi har en kort väg från

invånarna till beslutsfattare och tjänstemän i kommunen. Det är lätt att få bygglov och annan hjälp i ämbetshuset. Man kan välja att bo i höghus nära servicen eller i lugn naturnära miljö nära havet. Vi utgår från invånarnas vardagsbehov av trygghet, livskvalitet och service för alla åldersgrupper. Det är fördelen av att ha en egen kommun som väljer sina egna beslutsfattare för att staka ut vägen in i framtiden. Med Korsholms nya (2018) kommunstrategi har vi både karta och kompass för det. Tyngdpunkten i den är att utveckla en kommun där invånarna är i centrum.

VASAREGIONEN ÄR DEN mest framgångsrika i landet. Regionens framgång bygger på visioner, tro på de egna styrkorna och en stadig förankring i verkligheten. Kartan är Vasaregionens livskraftsstrategi som alla kommuner i regionen har omfattat. Vasaregionens livskraftsstrategi är ett utmärkt komplement till Korsholms egen strategi då den fokuserar på de stora frågorna som skall bära regionen in i framtiden. Med den kan vi möta framtidens utmaningar och förverkliga de stora visionerna.

Men ingen kan bygga en framtid utan att känna och erkänna sin historia. Därför är det så viktigt att dagens och morgondagens Vasaregion bygger på den dynamik vi har i regionen. Den kommunfusion som gjordes 1973 skapade ett starkt Korsholm sammansatt av fem likartade delar. Det gör att vi i Korsholm öppet och med tro på vår egen kapacitet och vårt kunnande kan delta som jämbördig part i att utveckla regionen.

En region med flera aktörer också på det kommunala fältet.

Aktörer som har olika roller och kompletterar varandra i det lagspel som behövs.

Vasas roll är motorn i landskapet med allt det ansvar det innebär.

Men också alla de fördelar det för med sig till exempel i lokalisering av sjukhus, högskolor och regionens framgångsrika energikluster. Korsholms roll är att som en ledande landskommun med svenska som majoritetsspråk både vara den goda kommunen för sina invånare, en aktiv part i regionens utveckling och en central sammanhållande aktör i landskapet Österbotten.

I FINLAND TILLKOMMER makten folket. Kom-

munen är invånarnas eget lokala samfund, inte politikernas. I min värld har alla invånare i Korsholm samma värde och samma rätt att påverka de beslut som avgör alla korsholmares framtid.

Alla, oberoende av ålder, har ett intresse av att bygga en bra framtid för våra invånare. Därför är det så viktigt att Korsholms invånare får säga sitt om kommunens framtid i en folkomröstning och att politikerna lyssnar till sina uppdragsgivare, invånarna i Korsholm.

LANDSBYGD

Vikten av smidig service TEXT: Christer & Rosmarie Finne

O

CKSÅ INOM JORDBRUKET

sker det utveckling även om det mest skrivs och pratas om avveckling. All utveckling har dock inte underlättat tillvaron under de 30 år som vi drivit vårt företag. Den ökade byråkratin är en sådan sak som speciellt med EG- (senare EU-) inträdet tilltagit dramatiskt och även olika certifieringssystem har medfört mera pappersarbete. Allt dylikt tar tid från den huvudsakliga arbetsuppgiften som i vårt fall är att producera bland annat livsmedel.

UTGIVARE: Arbetsgruppen för Korsholms framtid

Ibland fungerar dock byråkratin bättre än förväntat och vi kommer då att tänka på när vi för tio år sedan, två år i följd, drabbades av olyckor. Först förlorade vi vår son och broder, året därpå brann hela produktionsbyggnaden ner till grunden. Vi övervägde att ge upp men då nästa generation såg en framtid inom näringen beslöt vi ändå att bygga upp igen. Tacksamt noterade vi den snabba behandlingen och stödet från kommunens tjänstemän som gjorde att vi rekordsnabbt inom tre månader hade nytt bygglov och kunde inleda återuppbyggnaden.

UPPLAGA: 8500 ex

Tack vare den snabba behandlingen kunde vi hålla kundkontakterna levande och inleda produktion traditionsenligt följande säsong. För små företag med begränsade resurser och speciellt vid motgångar behövs smidig organisation och förstående tjänstemän med lokalkännedom och diskussion på eget språk. I annat fall är risken stor att man ledsnar och lägger ner verksamheten.

Byggnader och maskiner kan ersättas men vad gäller för vår viktigaste resurs, den goda åkerjorden, så är den svårare att flytta

LAYOUT/OMBRYTNING: Kustmedia Ab, Maria Lillås

PÄRMBILD: Patrik Pada

eller återskapa. I takt med klimatförändring och globalt växande befolkning blir odlingsbar åker en allt större bristvara. Vi ser med oro på hur god odlingsjord läggs under asfalt vid väg-, industri- och bostadsbyggande. För kommande generationers skull är det viktigt att samhällsplaneringen tar framtida livsmedelsförsörjning i beaktande och hushållar väl med åkerjorden som här i området hör till den bördigaste i hela landet.

TRYCKERI: I-Print/Seinäjoki

3

KORSHOLMS FRAMTID

UTBILDNING

Bygg hållbart

Hur utbildningen arrangeras i framtiden är en av de viktigaste frågorna. Fusionsavtalet innehåller här en allvarlig miss, skriver Wivan Nygård-Fagerudd (SFP), tidigare vice ordförande för stadsstyrelsen i Vasa.

WIVAN NYGÅRD-FAGERUDD

A

NALYSER HAR VISAT att en

större kommun kan gagna regionen. Fusionsavtalet är ett steg på vägen, men innehåller en stor miss. Korsholms krav på självständiga utbildningsnämnder på språklig grund sköts i sank, och förhandlingsresultatet blev här noll – man nöjer sig med lagens minimikrav på gemensam nämnd och sektioner på språklig grund.

Som positiv till fusion och tidigare ordförande för svenska sektionen inom nämnden för småbarnsfostran och grundutbildning i Vasa, och efter det som vice ordförande i stadsstyrelsen med kontinuerlig insyn i utbildningsförvaltningen, ser jag mig förpliktad att visa att de argument som framförts för gemensam nämnd är rena spekulationer, som motsägs av både forskning och erfarenheter.

Ja, det fungerar utmärkt, till exempel i Grankulla, där språkförhållandena är 60 procent finskspråkiga och 34 procent svenskspråkiga, och man har två separata nämnder. En sektion kan köras över av en nämnd – möjligheten är inbyggd i själva grunden. Självständiga nämnder samarbetar däremot i ömsesidig respekt.

(För beredande tjänsteman finns det dock fördelar med gemensam nämnd – jobbmängden är lite mindre, enligt de skolledare jag talat med. Men inga fördelar för ”brukarna”, det vill säga skolväsendet.)

PÅSTÅENDE 1: Det är dubbelmoral att kräva självständiga nämnder. Varför har de finskspråkiga i Korsholm då inte haft en sådan? Och det har väl funkat fint med gemensam nämnd i Vasa?

Forskning från olika delar av världen (Kanada, Italien, Indien och så vidare) visar samma mekanism och ger samma slutsats: för språkminoriteten är omfattningen av självbestämmande i utbildningsfrågor helt avgörande. Här är ekvationen glasklar: en egen nämnd ger minoriteten det nödvändiga måttet av självbestämmande, medan sektioner på språklig grund innebär inflytande men inte beslutsrätt. Språkets ställning nationellt är avgörande: en språkmajoritet är per definition trygg. En språkminoritet är utsatt, och behöver därför en viss förvaltningsmässig autonomi. Att påstå annat är att antingen inte förstå eller inte bry sig.

Vasa lade ner svenska skolnämnden i början av 2000-talet, och gick in för gemensam nämnd. Jag minns att en fullmäktigekollega, som varit med om att genomföra detta, sa: ”Där gjorde vi ett misstag”. Vad han menade förstod jag sedan varje gång ett enhälligt beslut från vår svenska sektion röstades omkull i den gemensamma nämnden.

Ett färskt och avskräckande exempel kom nyligen från Karleby, då gemensamma nämnden utan att ens höra svenska sektionen beslöt att halvera svenska skoldirektörstjänsten. Helt demokratiskt – mycket brutalt.

PÅSTÅENDE 2: En gemensam nämnd med sektioner på språklig grund främjar bättre försök med olika språkliga skolformer, vilket behövs.

Det här påståendet skriver inget seriöst förvaltningsproffs under på. Ja, vi behöver bättre språkpedagogik. Nej, det har inget att göra med hur förvaltningen är arrang-

PÅSTÅENDE 5: Att ifrågasätta fusionsavtalet på den här punkten är att krångla. Vi lägger språket åt sidan, vi vill inte ha språkstrid.

FOTO: privat

erad. Saken kan likaväl vara den motsatta: om språkminoriteten vill satsa på ny språkpedagogik men inte får språkmajoriteten (-s majoritet) med sig förhindrar en gemensam nämnd ny språkpedagogik. Självständig nämnd ger självständiga val. Gemensam nämnd ger majoriteten makt. Dessutom: pedagogiska val ska göras av pedagoger precis som tekniska val ska göras av ingenjörer. Inte av politiker.

språk. En lärare har samma lön. Svenska läromedel kostade tidigare lite mer, men är idag enligt Utbildningsstyrelsen till och med billigare än de finska. I statsandelssystemet har man ändå räknat att svenska elever i genomsnitt kostar 17 procent mer. Orsaken är att svenska skolor överlag är mindre och mer spridda i glesbygden jämfört med finska skolor. Av denna anledning får tvåspråkiga kommuner högre statsandel.

PÅSTÅENDE 3:

BLIR DET FUSION: se istället till att en självständig svensk nämnd får del av den förhöjda statsandel som finns till för att också i framtiden trygga ett bra skolnät.

Om stadens bildningsdirektör inte vill ha två självständiga nämnder är det i och för sig begripligt, eftersom modellen riskerar att nagga hennes makt över helheten i kanten. Andra förlorare på en lösning med två självständiga nämnder på språklig grund lyckas jag inte hitta. Bara vinnare.

Svenska skolelever kostar mer än finska. En gemensam nämnd har bättre förståelse för resursbehoven än vad fullmäktige har. Därför är den bättre än en självständig nämnd som ska äska medel för de svenska skolorna.

Här finns flera fel. Som tidigare gruppordförande för SFP i Vasa vet jag att alla viktiga budgetförhandlingar sker på fullmäktigenivå. En stark SFP-grupp har här helt andra möjligheter än någonsin minoriteten i en nämnd. Därför är det oerhört mycket bättre med en självständig nämnd som tryggas medel i budgeten. Att hoppas på särbehandling i en gemensam nämnd är naivt (se exemplet Karleby).

Det handlar heller inte om språk utan om skolnät. Elever kostar samma oavsett

PÅSTÅENDE 4: Med två nämnder behövs någon sorts formaliserad struktur för samarbetet utöver nämnderna. Ömsesidig respekt är bra men fungerar samarbetet i verkligheten?

Att visa språkfrågan särskild omsorg är de facto att följa Finlands lag, som tydligt stiftar att nationalspråken skall främjas.

För varje språkgrupp i hela världen är allt som gäller utbildning på det egna språket den mest centrala framgångsfaktorn, också när det gäller att tillägna sig andra språk.

Att sopa språkfrågan under mattan är tanklöst. Fördjupa kunnandet istället och öka därigenom byggets hållbarhet.

SUMMA SUMMARUM: Det handlar inte om fusion eller inte fusion, inte heller om olika slags språkpedagogik, utan om hur man bygger hållbara förvaltningsstrukturer för en språkminoritet. Vi vet att gemensam nämnd fungerar där språken är 50-50. Men där det nationella minoritetsspråket är i minoritet också kommunalt, det vill säga 35 procent eller mindre, är skilda nämnder på språklig grund den hållbara lösningen på både kort och lång sikt. Vår region är inget undantag.

Språkets ställning hade kunnat vara en nyckel i fusionsavtalet. Men här verkar bägge sidors förhandlare i misstag ha kastat nycklarna i sjön. Går man mot fakta av okunskap eller brister engagemanget?

Jag vet att de flesta politiker vill se till både helheten och delarnas bästa. Gör då som Barack Obama tipsat: följ sakargumenten, också när de pekar i en annan riktning än den egna åsikten. Endast på korrekta fakta ska gemensam framtid byggas.

4

KORSHOLMS FRAMTID

Förvaltningsstadgan och kanslispråket I kommunens förvaltningsstadga, som uppgörs av fullmäktige, beskrivs de förtroendevaldas, de olika organens och tjänstemännens uppgifter och befogenheter. Den är numera kommunens enda instruktion och således det dokument som styr hela verksamheten.

TEXT: Lena Gammelgård

K

OMMUNERNA I FINLAND utgör

grundenheten för den språkliga indelningen, kommunerna är antingen enspråkiga eller tvåspråkiga, Korsholm är en tvåspråkig kommun med svensk majoritet.

Kommunerna besluter själva om sitt arbetsspråk och i tvåspråkiga kommuner är det i allmänhet majoritetsbefolkningens språk som i huvudsak används som arbetsspråk eller kanslispråk i det vardagliga arbetet i kommunens förvaltning. En tvåspråkig kommun betjänar allmänheten på finska och svenska och visar i sin service och annan verksamhet utåt att den använder båda språken.

I diskussionen om en eventuell fusion mellan Korsholm och Vasa är bytet av majoritetsspråk en central fråga.

Att Korsholm har svenska som majoritetsoch arbetsspråk betyder i praktiken att: • Vi använder svenska i kommunikationen med statliga myndigheter och andra kommuner och vi har också rätt att få svar på svenska.

• Svenska används som mötesspråk i de kommunala organen. Alla har dock naturligtvis rätt att använda finska eller svenska valfritt i sina talturer. Fullmäktiges möten simultantolkas och leds på svenska och finska, vid övriga organs möten skall ordförande vid behov översätta.

• Föredragningslistor och protokoll uppgörs på svenska och översätts till finska.

• Arbetsspråket inom kommunen är svenska men anvisningar, information och annat som gäller hela personalen finns på svenska och finska. I ärenden som gäller information till alla invånare används alltid både svenska och finska.

Svenska som arbetsspråk är viktigt för att säkerställa: • Att statliga myndigheters anvisningar, cirkulär, enkäter, begäran om utlåtande mm. finns på både svenska och finska.

• Att det finns tillräckligt underlag för att ordna utbildning på svenska, att ge ut handböcker i olika ämnen inom kommunal förvaltning på svenska.

• Att det finns arbetsplatser för personer med svenska som modersmål inom kommunalförvaltningen.

Vad händer med

Korsholms gymnasium?

PATRIK PADA

Vad händer med Korsholms gymnasium vid en eventuell samgång med Vasa stad? Den frågan har aktualiserats vid ett flertal tillfällen under processens gång. I förslaget till samgångsavtal finns inget speciellt nämnt gällande Korsholms gymnasiums framtid, vilket naturligtvis leder till ytterligare spekulation i frågan.

D

IREKTIONEN FÖR Korsholms gymnasium gav rektor Joakim Bonns, den 6 november 2018, i uppgift att sammanställa en analys gällande vad en eventuell samgång med Vasa stad innebär. Resultatet av denna är att det finns på medellång sikt två sannolika scenarier: dels att gymnasiet fortsätter som ett fristående gymnasium på skolbacken i Smedsby och dels att gymnasiet slås ihop med Vasa Gymnasium. Rektorn har gjort ett utmärkt jobb där man ser på för- och nackdelar med bägge alternativen. Men oavsett vilket alternativ av dessa som framtiden skulle ge, så finns ett överhängande problem i bägge modellerna som behöver lyftas upp. Problemet är ekonomin.

Vid en samgång med Vasa stad, enligt nuvarande avtalsförslag, behöver man utgå ifrån att resurstilldelningen till gymnasierna fortgår enligt de prioriteringar som Vasa stad gör idag. Detta eftersom inget

annat har avtalats och inga nya stadgor har skrivits. Detta innebär en stor ekonomisk förändring för Korsholms gymnasium och tyvärr är det eleverna som riskerar att drabbas negativt.

Kort och gott kan man säga att om Korsholms gymnasium tvingas anpassa sin verksamhet till de ramar som Vasa stad använder för gymnasieutbildningen idag så kräver detta stora nedskärningar i de resurser som alla studerande vid Korsholms gymnasium åtnjuter i dagsläget.

Enligt analysen så skulle gymnasiet tvingas skära bort hela 19 kurser, inklusive tyska, franska och spanska. Utöver detta skulle även prepkurserna inför studentexamen dras in och temastudieveckan slopas. De senaste satsningarna på profileringen av gymnasiet som ett attraktivt studiealternativ efter högstadiet skulle också tas bort.

Ett gymnasium som inte är i framkanten med sitt kursutbud riskerar naturligtvis att snabbt marginaliseras och ”Korsholms framtid”, våra framtida studenter, väljer då sannolikt andra och mera lockande alternativ. Detta skulle med stor sannolikhet leda till att Korsholms gymnasium, som vi känner det idag, dör sotdöden inom en ganska kort framtid. Detta är naturligtvis inte acceptabelt.

Naturligtvis ska man inte alltid befara det värsta utan försöka se positivt på framtiden även om just den nuvarande analysen ser problem med det avtalsförslag som vi nu ska ta ställning till. Korsholms gymnasium har alltid legat mig varmt om hjärtat

FOTO: privat

och jag och många andra kommer att helhjärtat fortsätta att jobba för en stark vidareutveckling av gymnasieutbildningen i kommunen.

Beredningen och den medföljande analysen, som omfattades av hela direktionen, har sänts till såväl bildningsnämnden som till samtliga fullmäktigeledamöter för kännedom. Den är naturligtvis också tillgänglig för allmänheten.

5

KORSHOLMS FRAMTID

Närdemokrati

DEMOKRATI

– delområdesnämnder - representation TEXT : Leif Bengs FOTO: Privat

Vid bildandet av vårt nuvarande Korsholm 1973 kom man i samgångsavtalet överens om fördelningen av de elva styrelseplatserna mellan de gamla primärkommunerna. Björköby fick en plats, Replot två platser, Solf en plats, Kvevlax tre platser och Korsholm fyra platser.

I

SAMGÅNGSAVTALET 1973 BESLÖT

man, utöver fördelningen av representanter i styrelsen, att det ”vid val av förtroendemän i nämnder och övriga organ bör eftersträvas att de tidigare kommunerna i största möjliga utsträckning skall vara representerade”. Alltså att alla fem kommunerna skulle ha minst en representant i alla nämnder. Därtill avtalades att ”det som överenskommits i detta avtal är bindande för den nya kommunens fullmäktige”.

AVSTEG FRÅN PRINCIPER Även om någon säger att avtalet har hållit i fyrtio år, har nog avsteg från ovannämnda principer gjorts under årens lopp.

Styrelseplatserna har sedermera utökats med två platser till sammanlagt tretton för att ge andra partier möjlighet att delta i styrelsearbetet. De tidigare kommunernas SFP-platser har av SFP:s kommunorganisation omfördelats enligt SFP-röster och -mandat i områdena. Samma fördelningsgrund har tillämpats vid tillsättandet av nämndmedlemmarna efter att nämndplatserna fördelats mellan partierna enligt valresultat.

BRA REPRESENTATION Korsholm är känt för att ha en fungerande närdemokrati, där alla delområden är väl

representerade, och där de flesta byar har en representant i fullmäktige.

Att definiera närdemokrati är inte lätt, men som en måttstock kan man exempelvis använda jämförelsetalet för den sist invalda, som i senaste val i Korsholm var 217. Det betyder att ett parti, eller för den delen även en ensam kandidat, behövde 217 röster för inval. Varje fullmäktigemedlem representerar så att säga i snitt cirka 217 väljare.

I Vasa med 59 platser i fullmäktige var motsvarande jämförelsetal tre gånger högre eller 641 och i en sammanslagen kommun med 67 platser kommer jämförelsetalet inte nämnvärt att ändras, såvida inte röstningsprocenten drastiskt sjunker eller stiger. Jämförelsetalet stiger ytterligare om staden går in för 59, alternativt 51 platser i fullmäktige. 51 platser är nämligen minimiantalet för en kommun med 50000 – 100000 invånare. Nu föreslagna 67 platser är minimiantalet för en kommun med 250001 – 500000 invånare.

DELOMRÅDESNÄMNDER I dagens fullmäktige i Korsholm representeras varje delområde av fem till tio invalda ledamöter. Efter en sammanslagning kommer, i bästa fall, de sex delområdena att få dela på femton ledamöter. Det invånarna i våra byar förlorar i form av distansering

från fullmäktige, som är kommunens högsta beslutande organ, skall enligt förslaget till sammanslagningsavtal kompenseras med sex rätt tandlösa delområdesnämnder utan reell beslutanderätt.

Man får i ärenden som gäller det egna delområdet: • ge utlåtande, framlägga initiativ och förslag som kan ha inverkan på service och livsmiljö • godkänna förslag till budget, verksamhetsplan och bokslut och verksamhetsberättelse • fördela understöds- och projektanslag • sörja för bevarande av traditioner och stärka identiteten samt ordna lokala evenemang • fungera som planerings- och utvecklingspartner Ovannämnda uppgifter kan skötas av vilken hembygdsförening som helst.

I de kommuner där delområdesnämnder införts har de i många fall avskaffats efter en tid, ofta på grund av bristande engagemang och motivation från båda sidor.

OSÄKRA FAKTORER Enligt avtalsförslaget skall den sammanslagna kommunen ha ett fullmäktige med 67 platser. Att sia om hur utfallet vid nästa kommunalval blir, är en omöjlig uppgift.

Att dra några långtgående slutsatser på

basen av senaste val i Korsholm och Vasa går inte. Det finns alltför många osäkra faktorer.

Vi kan väl förutsätta att de olika partiernas avdelningar i Korsholm och Vasa går till val på gemensamma listor, men räcker understödet till för att ge kandidater från Korsholm platser i nya fullmäktige eller är det kandidater från ”gamla” Vasa, som gynnas av rösterna från Korsholm. Det är ju gruppernas totala röstetal som avgör antal platser, kandidaternas personliga röstetal rangordnar endast kandidaterna inom grupperna.

Oklart är också hur mycket avsaknaden av en egen kandidat i byn kommer att påverka röstningsaktiviteten?

Vi vet också att SFP, både i Vasa och Korsholm, haft en hel del finska väljare. Kommer dessa att rösta finskt i fortsättningen för att Vasa inte skall bli för svenskt?

Vad händer med SFP i Korsholm?

Var hittar vi MSK:s kandidater i framtiden och vad gör deras väljare?

Det finns ännu fler obesvarade frågor, men gissningsvis finns det inte rum för fler än tio till tolv fullmäktigeledamöter från Korsholm och då har vi 20–25 byar, som förlorar sina representanter i fullmäktige där besluten tas. För övriga organ innehåller avtalsförslaget inga som helst garantier för en Korsholmsrepresentation.

6

KORSHOLMS FRAMTID

VÅRDEN

Sjukvården under lupp TEXT: Michael Luther

Frågor till, och svar från sjukvårdsdirektör Marina Kinnunen Behöver patienter åka till Seinäjoki eller andra sjukhus för att få specialsjukvård?

– Vasa Centralsjukhus har inte försvunnit någonstans. Vi erbjuder fortsättningsvis vård på två språk och utvecklar kontinuerligt vår verksamhet. Av hela vår omsättning går cirka en procent, alltså rätt lite, till Seinäjoki. Den här volymen har hållits rätt oförändrad över åren. Samtidigt fungerar samarbetet med Seinäjoki liksom tidigare enligt vad vi kommit överens. Vi erbjuder vård med alla de specialiteter vi har och om våra resurser inte räcker till så skickas patienterna huvudsakligen till universitetssjukhus. Vården på universitetssjukhus förorsakar cirka 10 procent (21,5M€/år) av sjukvårdsdistriktets vårdkostnader. Ett litet bekymmer är att ett ökande antal patienter från den norra delen av distriktet åker till Soite (mellersta Österbottens centralsjukhus) för att få vård. Kostnaderna för den vården var 2018 cirka 8M€ och ökningen från föregående år hela 2M€.

Hur har förordningen om omfattande jour påverkat sjukhuset?

– Det är viktigt att notera att vi inte förlorade några specialiteter med förordningen, men vi fick inte heller några nya skyldigheter. Vi har ändå stärkt vårt kunnande inom akutmedicinen. Den jourverksamhet vi har är lika omfattande som tidigare med tio kliniska specialiteter och laboratoriejour. Det betyder att vi har minst lika goda förutsättningar att ta hand om akut sjuka patienter som tidigare. Framtiden ser också bra ut. Vi utvecklar verksamheten utgående från invånarnas behov.

Vi anser fortsättningsvis att det är viktigt att Vasa centralsjukhus får status som ett sjukhus med full jour. Det är klart att statusen som ett sjukhus med fulljour kommer att ha betydelse i framtiden när sjukhus utvecklas och vården centraliseras. Självklart arbetar vi därför intensivt för att framöver vara ett av de sjukhus som har omfattande jour.

Hur fungerar specialsjukvården i Vasa?

– Specialsjukvården utvecklas kontinuerligt trots att lagstiftningen om vård- och landskapsreformen hänger i luften. Förordningen om jourverksamhet och centralisering har satt fart på förändringsarbetet i verksamheten och samtidigt tvingat de offentliga organisationerna att sinsemellan börja tävla om patienterna.

Vid Vasa centralsjukhus har vi en rätt bra situation. Vi har 42 olika specialiteter men tillgången på specialistläkare varierar.

Det är inte lätt att rekrytera specialistlä-

kare. Inom vissa specialiteter finns bara något tiotal specialister i hela landet och då är det verkligt utmanande att rekrytera dem. Vi tar då fram den höga kvaliteten på vårt sjukhus i olika media. En del av rekryteringen gör vi genom att utbilda egna specialister.

Vi strävar efter att vara ett sjukhus utan köer eftersom det kan vara en konkurrensfördel. Idag har vi en hygglig kösituation och patienterna kan få vård i rätt tid bedömt ur medicinsk synvinkel.

Vi har inte heller behövt begränsa vilka operationer som görs på sjukhuset inom till exempel ortopedi. Så effekterna av regeringens centraliseringssträvanden har hittills varit rätt små hos oss. De olika specialiteternas ansvariga överläkare har redan i flera år bedömt behovet av arbetsfördelning med beaktande av resurser, patientsäkerhet och kvalitet. Vi strävar efter att utveckla samarbete med andra så att vi inte behöver avstå från att göra sådana åtgärder som vi har förutsättningar att göra själv med god kvalitet.

Hur ser framtiden ut för Vasa Centralsjukhus?

– Vi utvecklar verksamheten enligt strategin VCS2025 (http://www.vks2025.fi/ ). Vi satsar på och utvecklar kvaliteten i patientvården och patientsäkerhet. Vi måste också hitta kostnadsinbesparingar.

En speciell utmaning just nu är att få ett bra utbud av specialsjukvård i Jakobstadsregionen och att vi till exempel med hjälp av digitalisering kan få god närservice i hela Österbotten.

Vi tror starkt på att Vasa centralsjukhus också i framtiden erbjuder våra invånare tvåspråkiga och högklassiga tjänster som ett sjukhus med en bred jour. Ur specialsjukvårdens synvinkel tror vi att en regional integration inom social- och hälsovården är synnerligen viktig. Därför har vi också starkt varit med och förberett ett möjligt grundande av ”Österbottens välfärdsområde” för den händelse att regeringens planerade social- och hälsovårdsreform inte förverkligas.

– Vi satsar också på spetskunskap för framtiden. Onkologin (cancervård) är ett centralt område och PET-apparaturen är en viktig del av vårdprocessen för vissa patienter. Den nya PET-apparaturen är en garanti för att vi kan höra till de främsta inom cancervården i Finland. Möjligheterna till vetenskaplig forskning stärks också tack vare PET-apparaten. Det ger oss en möjlighet att i framtiden vara ett ”kunskapscenter för cancervård,” också om det idag inte finns något officiellt beslut om det.

FOTO: privat

“

Det är viktigt att VCS får status som sjukhus med full jour

– Vi har också andra specialiteter där vi är starka och som vi utvecklar. Kardiologin är en av våra styrkor och våra resultat hör till de bästa i landet. Vår helhet inom barnsjukdomar och förlossningar funge-

rar utmärkt. Och så har vi en lång lista med välfungerande specialiteter; ortopedi, gastrokirurgi, akutmedicin, öron-, näsahals-sjukdomar, tand- och munsjukdomar, hudsjukdomar, urologi, allmänkirurgi, mikrobiologi, klinisk kemi, gynekologi, gastroenterologi, blodkärlskirurgi, plastikkirurgi, endokrinologi.

– Jag vill betona att vi ansvarar för vården av alla sjukdomar hos befolkningen och vår ideologi är därför att bevara och utveckla våra styrkor likaväl som att utveckla och förbättra där det finns behov av det.

Inom vårdarbetet utvecklar vi verksamheten med stöd av det som påvisats ha god effekt.

Inom patientsäkerheten satsar vi ännu mera framöver. Vi har i början av året grundat ett kunskaps- och forskningscenter för patientsäkerhet och under våren söker vi en professor i patientsäkerhet till Vasa.

7

KORSHOLMS FRAMTID

Hur är det med utbildning av läkare på VCS? – Vi kommer att fortsätta med att utveckla både grundutbildning (för studerande) och specialistläkarutbildning. Vi stöder verksamhetsförutsättningarna för de läkare som undervisar och förbättrar allt som gör studerande och inlärning smidigare och lättare.

Det gör vi i samarbete med de som specialiserar sig, kandidaterna och universitetet.

Studieplanerare och undervisningsskötare är centrala aktörer i det arbetet. Ett tätt samarbete med Turun Yliopisto gör det möjligt att hitta praktiska lösningar snabbt och smidigt. Som en ny möjlighet undersöker vi om läkare som studerat i Sverige kunde göra sitt avsnitt ”allmän tjänstgöring” i Vasa.

Hur ser du på de stora förvaltningsreformerna inom social- och hälsovården?

– I Österbotten är vi beredda om landskapslagstiftningen träder i kraft. Integrationen i social- och hälsovården är viktig men reformen för också med sig många utmaningar. Finansieringen från staten är till stor del dimensionerad enligt vårdbehov. Den behandlar därför inte vårt område särskilt väl och medför ett tryck på inbesparingar.

Men om lagstiftningen kommer så sätter vi igång som landskapet Österbotten.

Också om lagstiftningen inte träder i kraft så är det en fördel med en integration inom social- och hälsovården. I en modell med ”Österbottens välfärdsområde” kan vi tillsammans utforma verksamheten bättre än om vi får en landskapslag. Då kan vi bättre beakta Österbottens särdrag.

Vår målsättning är att under alla omständigheter ge allt bättre fungerande tjänster för våra invånare. Täckande närservice har ofta betonats och i den riktningen skall vi utveckla verksamheten. Specialsjukvården är med som en jämlik part med de övriga aktörerna för att utveckla social- och hälsovården. Det är viktigt att vi tillsammans hittar ett tätt samarbete som gagnar våra invånare.

– Ett problem är pengarna. Regeringens modell kommer självklart att kräva effektiveringar och gallring av kostnader om man inte vill att landskapet skall hamna under statens förmyndarskap.

Om vi själva skapar ”Österbottens välfärdsområde” blir finansieringsmodellen en annan och då kan vi regionalt bestämma hur mycket pengar vi satsar på social- och hälsovården.

Regeringens planerade valfrihetsmodell vet vi ännu inte hur den ser ut i verkligheten också om vi vet att den inte blir så problematisk som de första modellerna verkade vara.

Det diskuteras också visioner om tätare samarbete mellan sjukhus inom ERVA-områdena.

Hur ser du på det?

– Inom många ERVA-områden utvecklas nya modeller, till exempel i norr en andelslagsmodell och i Tammerforsregionen åtta stjärnors sjukhuset. Den privata sektorn har också kommit starkt med i konkurrensen under de senaste åren vilket tvingar den offentliga sektorn att se över sin verksamhet.

Vi har nyligen fört diskussioner med sjukhusen i Åbo och Björneborg. Före sommaren skall vi uppdatera en gemensam vision och strategi som sjukvårdsfullmäktige får ta ställning till. I den strategin skall vi dra upp riktlinjer för det framtida samarbetet.

Korsholm efter SOTE MICHAEL LUTHER

A

LLT EMELLANÅT HÖR JAG

påståenden att efter SOTE är det inte värt att ha kvar en egen kommun eftersom hälften av verksamheten försvinner. Och visst är det värdefullt att ha äldreomsorg och hälsocentral i kommunen. Vi vill självklart ha kvar både Solgård, Aspgården, Helmiina och hälsovårdscentralen i Korsholm också om upprätthållaren och betalaren blir en annan.

invånare. Byggande och boende utgår från invånarnas verklighet och vardag där våra tjänstemän har lärt sig att det är värt att lyssna på invånarna före och under olika processer. Det underlättar arbetet och ger i slutändan ett samhälle där det är lätt att känna sig hemma för alla. För korsholmarnas vardag är samhällsbyggandet centralt. Vi har stor frihet att bygga på fäderneärvd jord eller på kommunens planområden inom de ramar som lagstift-

MEN KOMMUNEN ÄR mycket mer än

social- och hälsovård. För många av oss är det flera andra verksamheter som berör oss betydligt oftare och skapar ett närsamhälle med trygghet och livskvalitet.

För barnfamiljerna är dagvård, grundskola och gymnasiet verksamheter som återkommer dagligen. Det är viktigt att de finns inom bekvämt räckhåll, att det är lätt att få kontakt både med de anställda som dagligen tar hand om barn och ungdomar och med de beslutsfattare som ansvarar för att allt fungerar. Och visst har vi tidvis haft upprörda diskussioner om skolor och daghem. Var skall de finnas? Stort eller smått? Nära eller längre bort? Men i slutändan finns det ändå en trygghet i att de beslutsfattare som tar beslut också i de svåra frågorna är tydligt förankrade i korsholmarnas vardag och känner deras närsamhällen. De skall stå till svars för sina beslut i närsamhället.

Det är alla gånger bättre än att någon oinsatt längre bort tar beslut med enbart euron som konsult.

NÄR ARBETS- OCH SKOLDAGEN är slut är fritidsverksamhet både för barn, föräldrar och den ”äldre generationen” i form av Botniahallen, Stundars, skidspår, motionsstigar, vuxeninstitut, bibliotek, musikinstitut, körer och föreningar sådant som ger innehåll och livskvalitet. I Korsholm fungerar mycket av det här som ett samspel mellan kommunen och ”aktivister” inom olika sektorer. Vi har lärt oss att tillsammans bygga ett närsamhälle där det finns rum för alla och där alla är välkomna att göra sådant man har intresse för. Samtidigt är det också lätt att via de beslutsfattare som aldrig bor långt borta påverka och ta initiativ till verksamheter som kan göra livet lite mera glädjefyllt för många.

TILL DE GODA och viktiga funktionerna i Korsholm hör också utvecklingen och planeringen av närsamhället. De planer vi gör upp och hur vi förverkligar dem sker i en genuin växelverkan med våra

FOTO: privat

ning och samhällsplaneringens regler och direktiv tillåter.

SIST MEN INTE MINST så har vi i Kors-

holm ett närsamhälle där det är kort väg från invånare till beslutsfattare och tjänstemän. En grundsten i vår finländska demokrati är att makten tillkommer folket.

Det självstyre vi i Korsholm byggt upp sedan den nuvarande kommunen skapades 1973 söker sin like i vårt land. Vi har en bred representation från kommunens olika delar, ja nästan varje by i fullmäktige och nämnder. Ibland har jag den känslan att vi har blivit så bortskämda med det vi har att vi inte kan se det och tror att gräset är grönare på andra sidan stängslet.

Att ersätta den demokratiska rätten vi har att styra oss själva med områdesnämnder utan makt är som att dricka surrogat istället för kaffe. Det behöver vi inte göra bara för att social- och hälsovården kanske får en annan upprätthållare.

8

KORSHOLMS FRAMTID

KOMMUNINVÅNARE

Vårt liv och arv VIKTORIA STEN

När man befinner sig mitt i livet, vilket man kan tycka att man gör när man har några dagar kvar till 50, som jag nu har, väcks man till eftertanke. Hur var det när man var barn? Eller i sina ungdomsår? Var det bättre förr?

U

TVECKLINGEN RUSAR FRAM.

Under min uppväxt gjorde dataåldern sitt intrång med stormsteg.

Idag finns det inga leksaker för barn, eller vuxna som står upp emot att barnen sitter vid datorn, med telefon eller samlar Pokemon. Man behöver inte mera cykla till sina kompisar, nej några knapp-tryck och du har kontakt fram till det du sluter dina ögon om kvällen. Man sover, vaknar på morgonen och trycker igång telefon igen.

Världen finns i ditt sovrum, i ditt kök och på din toalett. Världen har blivit mindre, eller åtminstone kommit närmare.

Jag växte upp i Replot, under en tid som, när jag blickar tillbaks, kan ha varit mest

gynnsam om man ser till de kommunala och sociala möjligheter som fanns i byn.

Jag gifte mig och flyttade till Björkö, och har idag bott längre tid i Björkö än jag gjort i Replot. Under dessa trettio år har utbudet av service i Björkö ändrats väldigt mycket. Skola och daghem har dragits in.

Hälsogården och vården likaså. Banken och posten är borta. Idrottsplan och rinken sköts numera av Byarådet på talko. Det egna vägunderhållet i skären, med plogbilar och vägbjörnar är också borta.

Men vad har vi fått då? Replotbron kom ju 1997, vilket underlättar för alla skäribor, ett verkligt stort steg. Vi har fått världsarvsstatus. Och ett torn, Saltkaret, så alla kan se hur vackert vi har det, lite från ovan. Äldreomsorgen har utvecklats i skärgården med boende och service. Skola och daghem har byggts ut för att rymma barn från flera byar, även om tillbyggnaderna varit för små redan när de stått klara, får vi nöja oss ändå. Vi är inte den enda byn i vår kommun som drabbats av indragningar och förändringar. De flesta av de mindre byarna har kämpat och får kämpa för sin överlevnad. Men vi har trots motgångar, alltid haft egna representanter i det kommunala styret. Som kämpat för oss och med oss, och som också förlorat med oss i våra kamper.

Ung man med åsikter TEXT OCH FOTO: Dan Örndahl

27-åriga Tuomo Sivonen har bott hela sitt liv i Smedsby, numera på Söderängsvägen och ett stenkast från kommungränsen till Vasa.

Hans föräldrar Kaija Linna och Heikki Sivonen byggde hus här i mitten av 1990talet och har bott och trivts i Korsholm sedan 1980-talet.

TUOMO SIVONEN • Smedsby

T

UOMO STUDERAR förvaltnings-

vetenskap vid Vasa universitet.

Familjen betonar att de från första början varit mycket nöjda med den service de fått i Korsholm. Några språkliga hinder har de aldrig stött på.

De tycker att det finns utmärkta möjligheter att utöva olika fritidsaktiviteter i Korsholm. Tuomo är speciellt nöjd över biblioteket. Han konstaterar att det inte är många landsortskommuner som utöver

ett huvudbibliotek dessutom har både filialbibliotek och bokbuss. Huvudbiblioteket i Lillkyro blev ett bibliotek med självbetjäning och biblioteket i Tervajoki stängdes efter kommunfusionen.

Familjebekanta från Seinäjoki och Kauhava har enligt Sivonens lagt märke till hur servicenivån sjunkit på landsbygdsorterna, efter att de fusionerats med respektive stad.

I Kauhava har man från ledningsnivå konstaterat att de investeringar i delområden

Service på vårt modersmål - för oss svenskspråkiga - den är vår trygghet. Den är vårt liv och arv i våra byar. Det är nog därför den frågan känns som den viktigaste för många av oss nu, känslan av oro för vårt språk gör att det är nu vi måste tänka till.

Hur ser vår svenskspråkiga framtid ut? Hur ser den ut i den kommun vi har och hur kan den komma att se ut efter en sammanslagning med en stad med finsk majoritet? Hur länge kommer löften och rättigheter att gälla? Att få egna representanter från byar och skärgård inröstade kommer i framtiden att

vara i det närmaste en omöjlighet. Kommer våra röster att höras?

Vasa är, och har alltid varit vår stad. Med eller utan sammanslagning kommer vi att vara lika många människor i regionen som förr. Är det bara en sammanslagning som gör oss bättre och större? Som kommer att ge oss möjligheter? Kan vi inte räknas ändå?

Vasa hade fram till år 1920 svenska som majoritetsspråk. Idag är det 69,5% finskspråkiga, 22,6 % svenskspråkiga samt 7,9% med annat språk. Hur kan man tolka det på annat sätt än att det i framtiden kommer att se ännu dystrare ut. Läser man allmän information om Vasa på nätet, står där att Vasaregionen hör till den som växer kraftigast och har bäst framgång, i Finland. I jämförelse av den relativa livskraften placerar sig Vasa på andra plats som den näst livskraftigaste staden i Finland. Studiemöjligheterna är ypperliga i Vasa, som en av Finlands största studiestäder med fler än 13 000 högskolestuderanden och 4000 inom yrkesutbildningen. Här finns Nordens största koncentration av energikunnande som sysselsätter 11 000 personer. Vi är redan en framgångsrik region.

Allt detta kan väl inte tas ifrån oss fast Korsholm förblir egen kommun. Låt oss fortsätta vara den mest framgångsrika regionen, med ett gott samarbete och utveckla det, Vasa som stad och Korsholm som kommun.

som nämns i fusionsavtalet inte nödvändigtvis behöver bli av. Den kortsiktiga fusionsivern har till exempel lett till att de som flyttar från dessa städer beger sig till södra Finland eller Tammerfors. Detta i kontrast till situationen i Vasa där en betydligt större andel av flyttlassen går till kringliggande kommuner, vilket i sin tur gör att regionens invånarantal hålls konstant.

Tuomo har bekantat sig både med förslaget till kommunfusionsavtal och med arbetsgruppernas utlåtanden. Han anser att det är svårt att hitta något som skulle innebära en förbättring för korsholmarna.

Visioner för framtiden finns men fromma förhoppningar är inte orsak nog att ge bort en välskött och fungerande kommun. Han är även mycket bekymrad över Vasas ekonomi. Det har sagts väldigt litet om Vasa stadskoncerns betydande skulder, stadens budgetunderskott samt existerande och kommande investeringar.

Tuomo är intresserad av närdemokrati och anser att områdesnämnder är ett dåligt substitut för att välja och påverka en egen kandidat som sitter i riktiga nämnder och fullmäktige. Exempelvis en familjebekant i Nurmo (tidigare grannkommun till Seinäjoki) har konstaterat att intresset för att försöka påverka har falnat, eftersom det ändå inte finns någon som lyssnar i Seinäjoki. Det stela och hierarkiska system som råder i Vasa skiljer sig från Korsholms välfungerande arbetssätt.

Både Tuomo och hans föräldrar berömmer hur väl kommunen har skött skolgången på finska. De är förbryllade över den

påstådda diskriminering av finskspråkiga som kablats ut i olika medier på sistone. Familjen har även lagt märke till att Korsholm upprätthåller (eller hjälper till med) sportplaner och hockeyrinkar ute i byarna. Botniahallen i Smedsby ägs också till hälften av kommunen (Vasa äger den andra halvan). För närvarande räcker Korsholms andel av halltiden till även för små föreningar, medan Vasas tider nästan alltid är fullbokade av olika representationslag.

Tuomo tar upp det ofta framförda argumentet om att stadens storlek har avgörande betydelse. Han har noggrant läst en undersökning från Östra Finlands universitet som klart slår fast att det för företag är hela regionens fördelar som är det viktigaste – inte en enskild stads innevånarantal. Som ett gott exempel nämner Tuomo Kotka, som lyfts fram som en tänkbar etableringsort för en batterifabrik trots att staden har blott 53 500 invånare.

Avslutningsvis talar vi om arbetet i kommunfullmäktige, där Tuomo förbryllas över hur lite erfarenhet och forskningsresultat tycks betyda när det gäller att fatta stora beslut. Tuomo tycker sig ha märkt att yngre kommunpolitiker ofta stöder en kommunfusion för att de tror att en större kommun ska ge dem ett lyft i den egna politikerkarriären.

Vår diskussion med familjen Sivonen var trevlig och givande, den förstärkte vår övertygelse om att ett självständigt Korsholm klarar sig bra även i framtiden. Familjen tänker naturligtvis rösta för ett självständigt Korsholm i folkomröstningen.

FOTO: privat

VIKTORIA STEN • Björköby

9

KORSHOLMS FRAMTID

Hallmästaren TEXT: Lena Gammelgård

När Botniahallen invigdes 1997 fanns Jaakko Hyytinen som samkommunens första anställda på plats. I egenskap av hallmästare kom han att bli en välkänd person för många av besökarna och idag syns han flitigt i flera olika sammanhang i Smedsby.

J

AAKKO HYYTINEN ÄR FÖDD och uppvuxen i Vasa där han också utbildat sig till byggnadsingenjör. Efter avslutad utbildning bodde han ett par år i Esbo och flyttade efter det till Kvevlax i samband med att han började arbeta på företaget Kvebo. Jaakko bodde kvar med sin familj i Kvevlax också sedan han börjat sin anställning som hallmästare i

Botniahallen, men flyttade efter ungefär ett år till Smedsby, där han ännu bor kvar.

En tidig söndagsmorgon hösten 2009 då Jaakko skulle sätta fast sin hund i löplinan hemma på gården kände han en svaghet i vänster kroppshalva och åkte in till centralsjukhuset där man kunde konstatera att han drabbats av en stroke. För Jaakko blir det här början på en helt ny livssituation.

Rehabiliteringen och anpassningen till en ny vardag inleddes med träning i olika former där han bland annat under många år deltog i en gymnastikgrupp på HVC. Idag besväras han fortfarande av dubbelseende och behöver rollator som stöd då han går. Med sin moped kan han röra sig fritt inom Smedsby och beskriver sitt val av bostadsort som den bästa möjliga för hans del. Här finns all service som behövs och ett stort utbud av fritidsaktiviteter inom räckvidd även för den som inte är bilburen, det är bara almanackan som begränsar hur mycket av utbudet han kan ta del av.

Numera bor Jaakko i en lägenhet i Smedsby centrum, han har en egen assis-

Välskött kommun SOLVEIG HILDÈN FOTO: privat

Om en, från Vasas sida hägrande, samgång skall kunna bli verklighet måste den sturska storebrorsmentalitet som ännu råder, läggas åt sidan, och det lär inte ske ”över en natt”.

K

ORSHOLM ÄR EN välskött kom-

mun till gagn för dess innevånare.

En kommun som visat sig vara villig, och kapabel, till givande samarbete med Vasa i alla situationer där bägge parter har något att vinna. Korsholmarna har inget otalt med Seinäjoki och inget behov av att föra en fruktlös kamp om makten.

Behovet finns endast hos dem som avundas grannstadens smarta politiker.

Det förslag till fusionsavtal som framkrystats av en liten stöddig grupp är inget annat än ett erbjudande till Vasa att överta Korsholm. Ett avtal, som i praktiken skulle gälla tills den nya kommunens fullmäktige valts.

Man känner stor besvikelse över den flathet som SFP visar när man strävar till att förinta den största svenskdominerade kommunen i Österbotten, samtidigt som SFP drömmer om ett fjärde mandat här.

Hur tänker man då risken att förlora tusentals röster bara i Korsholm finns?!

tent 50 timmar per månad och kan på så sätt få hjälp med matlagning och diverse andra sysslor i hemmet. Den hjälp kommunen erbjudit i form av hjälpmedel för att underlätta vardagen har också fungerat smidigt. Sommartid vistas han gärna på villan i Teugmo som var under byggnation då han drabbades av sin stroke men som numera är färdigställd.

Jaakko har ett späckat veckoschema, måndagar deltar han i en gratis IT-skolning som ordnas i vuxeninstitutets regi och så åker han tillsammans med en kompis till Berghemmets konditionssal i Vasa för att delta i AVH´s styrketräning. Varannan tisdag är det pidrospel vid Folkhälsan i Smedsby och onsdagar sittgymnastik och ”juttutupa” vid vuxeninstitutet. Torsdagar är det träning i Botniahallen tillsammans med en kompis och fredag förmiddagar ”pratkvarnen” vid Vuxeninstitutet. I Botniahallen kostar det endast två euro per tillfälle att träna, vilket Jaakko tycker är en värdefull service. Lördagar är vilodag men på söndagar deltar han i vattengymnastik som ordnas av föreningen Vasa svenska synskadade i Folkhälsans bassäng i Smedsby.

Jaakko var i senaste kommunalval uppställd som kandidat för MSK och fungerar nu som fjärde ersättare i fullmäktige samt

FOTO: privat

JAAKKO HYYTINEN • Smedsby som ordinarie ledamot i byggnadsnämnden, rådet för personer med funktionsnedsättning och ESKOOs fullmäktige. Han säger att han kommer att delta i folkomröstningen om fusionen mellan Vasa och Korsholm, men att han ännu inte bestämt hur han kommer att rösta.

Tre flickor

från Korsholm Påståendena är många, men vi håller inte med.

SOLVEIG HILDÈN • Jungsund

Och hur tänker våra invalda förtroendemän och -kvinnor, som gick till val med löfte om att arbeta för ett självständigt Korsholm i givande samarbete med Vasa. Är det publicerade avtalsförslaget vad ni eftersträvade med ert ”vi vill bara se vad vi får”? Är vanlig hederlig moral bristvara hos alla?

Nej, de som kan tänka självständigt röstar naturligtvis för ett förkastande av samgångsavtalet, och våra förtroendevalda skall se till att ett självständigt Korsholm i samarbetet med Vasa och övriga kommuner utvecklar en kvalitativ region, inte bara tror att storleken och kampen med Seinäjoki är enda saliggörande.

Kvalitet har alltid visat sig i långa loppet vara förmer än kvantitet, så rösta för ett självständigt Korsholm, som är den bästa garantin för invånarnas och regionens bästa.

“En kommunfusion skulle vara bra”, “En framtid efter kommunfusionen är en bra framtid”.

Påståendena är många, men vi håller inte med. Vi är tre ungdomar från Korsholm. I det som vi vill ska fortsätta vara Korsholm, inte ett Korsholm som ska höra till Vasa. Vi tror att en kommunfusion med Vasa inte skulle föra med sig så mycket positivt för oss Korsholmare.

Klart att det skulle föra med sig något positivt, men inte så mycket så att det skulle vara värt att slå ihop kommunerna.

Om kommunfusionen skulle gå igenom och det skulle ske, tror vi att det svenska språket skulle minskas allt mer. Våra små

byar kommer inte prioriteras och respekteras likadant som de gör idag, det skulle vara kommunen i helhet som skulle vara i fokus.

Trots alla omröstningar och möten, tycks det inte förstås att vi och många andra inte tycker att detta är en bra idé.

Tre ungdomar, vad skulle de veta om det här, kanske någon tänker, men detta är ju faktiskt våran framtid, det är vi som ska växa upp i detta samhälle, vi är nog visst insatta i det här, men vi har ingen talan då man är under 18. Borde inte vi ungdomar få säga vad vi tycker och vill?

Nu hoppas vi på att detta tas i beaktan, så att rätt beslut fattas.

10

KORSHOLMS FRAMTID

FÖRSAMLINGEN

Klenare muskler

för församlingarna i Korsholm TEXT: Ulla-Maj Salin och Dan Örndahl

Det blir klenare muskler för församlingarna i Korsholm.

Så säger pensionerade kyrkoherden från Korsholms svenska församling, prosten Per-Erik Örn i Vallvik och församlingsråds- och kyrkofullmäktigemedlem Lars-Erik Åkerholm i Petsmo om följderna av en eventuell kommunsammanslagning Korsholm - Vasa.

P

ER-ERIK ÖRN INLEDDE sin

prästbana i Vasa 1974, kom till Korsholms svenska församling 1979 och blev församlingen trogen fram till sin pensionering från kyrkoherdetjänsten 2012. En teolog med lång erfarenhet av både förvaltning och förkunnande. Bland annat var han med då Mustasaaren suomalainen seurakunta bildades och tillhörande ”bodelning” genomfördes inom Korsholm kyrkliga samfällighet.

– Ingen smärtfri process, konstaterar han.

KYRKOLAGEN ÄR ENTYDIG Lars-Erik Åkerholm sitter sin fjärde period som förtroendevald i Kvevlax församlings församlingsråd, är medlem i gemensamma kyrkofullmäktige och även i kyrkorådet för Korsholms kyrkliga samfällighet. I egenskap av församlingsrådsmedlem har Åkerholm nyligen invalts i en diskussions-/ arbetsgrupp, som bildats mellan alla församlingar i Vasa och Korsholm inför den eventuella kommunsammanslagningen.

Eftersom kyrkolagen är entydig måste alla församlingar inom samma kommun höra till en kyrklig samfällighet. De fem evangelisk-lutherska församlingarna i Korsholm kommer efter en kommunfusion att ingå i Vasa kyrkliga samfällighet tillsammans med Vasa svenska, Vaasan suomalainen och Vähäkyrö församlingar med sammantaget 64 113 medlemmar. Av dessa hör majoriteten (39 830) till finska församlingar, och därmed hela samfälligheten till det finska stiftet Lapuan hiippakunta.

MÖTAS I MITTEN? Vad ser Örn och Åkerholm som mest bekymmersamt? Försämrad ekonomi och därmed försämrade verksamhetsförutsättningar för församlingarna i Korsholm.

Den stora skillnaden i skatteprocent, där kyrkliga samfälligheten i Vasas ligger 0,45% under Korsholm, talar sitt tydliga

Församlingarna i Vasa och Korsholm Vasa

Mustasaaren suomalainen seurakunta 4012

Replot församling 1631

Församlingsmedlemmar: 48 391 Kyrkoskatt: 1,40%

Korsholm

Kvevlax församling 2623

Församlingsmedlemmar: 15 722 Kyrkoskatt: 1,85%

Församlingsmedlemmar vid en eventuell fusion: 64 113

KORSHOLM

Vähäkyrön seurakunta 3832

VASA Vaasan suomalainen seurakunta 31 986

Vasa svenska församling 12 573

Solf församling 1574

Korsholms svenska församling 5882

KÄLLA: EV.LUTH. KYRKAN I FINLAND, MEDLEMSSTATISTIK 2018

språk. Med samma skatteprocent som i Vasa (1,40) skulle ungefär hälften av de anställda i Korsholms församlingar få gå (om man räknar minskningen enbart på personalkostnader). De tror inte att man i Vasa är beredd att skattemässigt gå upp till Korsholms nivå, ej heller att man kan driva verksamheten i Korsholms församlingar med en skatteprocent på Vasas nivå. Sannolikt måste man mötas på mitten.

FRÅGESTÄLLNINGAR Frågor som Örn och Åkerholm då ställer sig: - Kommer den omfattande musikverksamheten i Korsholms församling och i församlingens musikskola att kunna fortsätta som nu?

- Kommer det att finnas resurser att ha anställda för dagklubbs-, barn- och ungdomsverksamhet i alla församlingar?

- Kan församlingsborna räkna med att få tidningen Kyrkpressen som medlemsförmån även i fortsättningen?

- Kommer ens alla nuvarande församlingar att kunna fortsätta som självständiga med egna kyrkoherdar och diakoniarbetare? Eller ska man slå ihop församlingar eller bilda kapellförsamlingar?

- Vad händer med alla kyrkor, församlingsgårdar och övriga fastigheter? Och

“

Blyg representation i större helhet

hur blir det med skötseln av de många gravgårdarna?

Blir den kyrkliga samfälligheten framdeles tvungen att sälja ut befintliga skogsoch markområden för att finansiera nyinvesteringar?

VAD GÖRA? RÖSTA! Oroande är representationen i samfällighetens högsta förtroendeorganen, kyrkofullmäktige och -råd, där de viktigaste besluten fattas. Kyrkofullmäktige fastställer skatteprocent och besluter om budget och budgetmedlens fördelning, inrättande och indragning av tjänster, investeringar,

fastighetsförsäljning etcetera. Eftersom antalet förtroendeplatser avgörs på basen av församlingarnas medlemsantal, kommer de små församlingarnas representation att vara blygsam och förståelsen för deras behov därefter. Risken att besluten fattas över huvud på de enskilda församlingarna ökar.

I fall då besluten avgörs genom röstning blir det svårt för en minoritet att få igenom sina förslag. Dessutom kommer de svenska församlingarna alltid att vara i minoritet.

Kan man hitta några fördelar/vinster med att ingå i en större helhet? Kanske kan man räkna med en viss samanvändning av utrymmen, personal, maskiner och tjänster och därmed undvika framtida dubbelinvesteringar. Gemensam skötsel av ekonomi- och ADB-funktioner kan spara kostnader till en del. Den nya samfällighetens vidsträckta område (från Tervajoki i öst till Björkby i väst) med långa transportsträckor och dryga kostnader kan ändå bli hinder för effektiv samanvändning av egendom och tjänster.

Vad kan man då som vanlig invånare i Korsholm göra för att påverka den kommunala och därmed den kyrkliga beslutsprocessen? Örn och Åkerholm svarar med en mun: Rösta i folkomröstningen söndagen den 17 mars!

11

KORSHOLMS FRAMTID

Taxor och avgifter i nuvarande kommuner – hur blir det i den nya kommunen?

ALICE LILLAS

I föreliggande avtal finns inga exakta svar utan där skrivs: ”Sammanslagningsstyrelsen bereder avgifts- och taxa-strukturen så att den baserar sig på gällande bestämmelser, de kostnader som serviceproduktionen föranleder samt på att en marknadsbaserad verksamhet i kommunens olika delar alltjämt är möjlig”.

S

KALL DET TOLKAS så att den kul-

tur- och bildningsverksamhet, som erbjuds i Vasa och Korsholm kommer att ha olika avgifter fram till 2022?

Vad innebär marknadsorienterad i praktiken? Utbildningsverksamhet skall inte generera vinst och statsandelen är utformad så att det finns en statlig andel, som är 57 % av en kalkylerad lektionskostnad och en kommunal andel, som är 43 % men den kan minskas genom kursavgifter, dock så att verksamheten inte ger vinst.

I Korsholm har vi i dag lägre avgifter, därför att dessa aktiviteter för gemenskap och välmående har bedömts som värdefulla för den enskilda invånaren, för familjen och för sammanhållningen i byarna och i kommunen som helhet.

Priserna i kurskatalogerna varierar beroende på antalet undervisningstimmar per kurs.

Korsholm har en inbakad administrativ avgift på 5€ och Vasa har 7€.

Genom olika servicesedlar, beviljade av Undervisnings- och kulturministeriet finns också olika rabatter.

För att motivera pensionärer och 65 år fyllda att lära sig att hantera digitala verktyg som datorn, smarttelefonen och pekplattan har Korsholms kommunfullmäktige beslutat att pensionärerna skall få en gratis IT-kurs per termin – en viktig gest i dagen digitaliserade värld. Även för Korsholms musikinstitut och Vasas Kuulainstitut är terminsavgifterna olika.

Om dessa avgifter harmoniseras får Korsholms musikstuderande dyrare kurser i alla kategorier. I Korsholm decentraliseras gärna verksamheten till byar om det bara finns ett tillräckligt antal intresserade kursdeltagare. Framtiden är en aning osäker.

För mig är det viktigt att alla invånare skall ha råd att använda de tjänster som produceras i kommunen. Dessutom måste vi dagligen vara lyhörda för kommuninvånarnas önskemål om vad vi behöver få nya kunskaper om och vad vi vill göra på vår fritid. Utbudet av varierande fritidsaktiviteter är viktig för kommunens attraktionskraft.

Korsholms Vasa

vuxeninstitut Arbis

Korsholm Vasa euro per termin euro per termin

Körsång IT för pensionärer IT för alla Språk Textil och slöjd Motionskurser

Musikundervisning på grundnivå, 30 min.

Musikundervisning 40 - 60 min.

Instrumentundervisning Musiklekskola 45 minuter Biinstrument

185,00 € 185,00 € 110,00 € 90,00 € 110,00 €

50 lektioner 15 lektioner 30 lektioner 50 lektioner 30 lektioner 12 lektioner

47,50 € Gratis 50,00 € 55,00 € 42,50 € 23,00 €

58,50 € 43.30 € 79,60 € 73,99 € 46,60 € 27,40 €

Kommer Korsholm att få höjda avgifter senast 2022? Exempel på skillnader i avgiftsnivån för deltagandet i en kurs i respektive kommun just nu.

255 € 284,00-327,00 € 233,00 € 116,00 € 208,00 €

Även för Korsholms musikinstitut och Vasas Kuulainstitut är terminsavgifterna olika.

Reflektioner – idrottsföreningarna

IDROTT

i Korsholm inför en eventuell fusion med Vasa ULF HILDÉN OCH PETER BACK SFP / Norra Korsholm

Vi har funderat på hur det går för våra idrottsföreningar om det blir en fusion med Vasa, det är stora skillnader på hur saker och ting fungerar i landsortskommunen Korsholm vs staden Vasa. Båda är bra representerade inom många sporter men med helt olika förutsättningar, resurser och utbud.

V

I KAN INTE uttala oss om alla grenar, men inom fotbollen som är en av de större sporterna mätt i antalet utövare så är det helt olika förutsättningar beroende på var någonstans verksamheten är belägen.

I Korsholm är den stora resursen talkokrafterna i föreningarna samt understödet från kommunen, ekonomiskt och i form av klubbstugor, planer och idrottsområden som föreningarna ganska självständigt får rå över. Det vill säga frihet under ansvar och möjlighet att själva bestämma hur kostnader, resurser och verksamhet ska se ut för att passa utövarna lokalt.

Om en fusion blir verklig kommer samkommunens idrottshallar att upphöra.

Fördelningen av träningsturer i Botniahallen och spelplaner utomhus kommer då att drabba Korsholmsföreningarna hårt. Nu

är fördelningen 50 - 50 i fördelning av Botniahallstider, men efter en fusion kommer nog föreningarna i Korsholm att få mycket färre tider. Det betyder i praktiken att många juniorlag blir utan tider. I nuläget har Korsholmsföreningarna en betydligt bättre situation än Vasas föreningar.

Kostnaderna för en idrottande ungdom är dyrare i Vasa generellt sett. Vi är rädda att vid en samgång kommer elitlagen vintertid att träna på de tider som passar dem medan ungdomar i skolåldern och de yngsta barnen förpassas till andra ställen som kanske inte är ändamålsenliga.

Dessa saker borde i vår mening funderas närmare på om det blir en samgång. Vi har inte råd att chansa och kanske förlora både barn och föräldrar på grund av dyrare kostnader och mindre lokal beslutanderätt.

FOTO: privat

12

KORSHOLMS FRAMTID

GRANNKOMMUNERNA

En fusion påverkar grannarna MIKKO OLLIKAINEN FOTO: privat

Hälsovården kommer alltid först då folk tillfrågas vilken som är den allra viktigaste kommunala servicen för dem.

D

E TIO SENASTE ÅREN, sen 2009, har Korsholms kommun stått som värd för primärvården i Vörå kommun, det vill säga basservicen som ges på HVC i Vörå och Oravais.

Samarbetet uppkom som ett led av PARAS-lagstiftningen vilken förutsätter minst 20 000 invånare i ett samarbetsområde. I samma veva slöt Laihela samarbetsavtal med Vasa.

MIKKO OLLIKAINEN Kommundirektör i Vörå

Vården ligger Vöråborna varmt om hjärtat.

Allt sedan fusionsdiskussionerna inleddes har många kommuninvånare i Vörå oroat sig för vad som kommer att ske med vården i Vörå i framtiden om inte landskapen blir av.

Kan intyga att Vörå kommun har flertalet gånger påmint om vårt samarbetsavtal med Korsholm och att Vörå kommun direkt påverkas av en eventuell fusion mellan Korsholm och Vasa. Ekonomiskt sett handlar samarbetet med Korsholm om en tiondel av Vörå kommuns budget, omkring fem miljoner euro, och är således betydande.

En träff hölls i slutet av året men inga regelrätta förhandlingar har hållits vad avtalet innebär i praktiken. Dessa förhandlingar borde absolut ha hållits, något

som även Kommunförbundets jurister styrkt.

Lite motsvarande gäller Västkustens miljöenhet där Korsholm är värd och berör kustkommunerna och städerna från Kristinestad i söder till Vörå i norr.

Tanken är att miljöenheten inkorporeras i Vasa stad.

I större beslut, som detta är, måste alltid en kommuns fullmäktige kunna ta ställning till hur och vem man vill samarbeta med. Som det nu är upplagt kan inte Vöråfullmäktige göra det på ett demokratiskt sätt. Med mera tid kunde detta ha varit möjligt.

Räcker tiden till?

CHRISTINA BÅSSAR

Hur ser samarbetet i regionen ut efter en fusion då Korsholms roll som ledande landsbygdskommun inte längre är aktuell? Hur ser man rent allmänt på en fusion i regionens övriga kommuner?

D

ET ÄR SVÅRT att sia om framtiden när vi inte har fått våra ”spåkulor” levererade ut till kommunerna ännu! Så denna kommentar är skriven utgående från den personliga erfarenheten bakåt i tiden.

Det regionala samarbetet i Vasaregionen har med tiden hittat rätt stabila former. Det mesta styrs av tidigare avtal och överenskommelser. Exempelvis våra gemensamma samkommuner har alla sina olika grundavtal, i dem bestäms om de olika medlemskommunernas inflytande. En snabb blick på dessa visar att en ny storkommun mellan Vasa och Korsholm till och med skulle få ett minskat inflytande i samkommunen genom en kommunsamgång. Så när det gäller samkommunerna så tror jag att det fortsätter som förut, om inte olika lagförslag påverkar samarbetet.

Olika teman i det regionala samarbetet har gjort att formerna kan variera.

Samarbetsdelegationen hade under förra mandatperioden med sina stadsregionutredningar med mera en mer framträdande roll medan Österbottens förbund under denna period fått ett större ansvar med SOTE reformen.

Det som däremot kan påverkas mera är att den regionala tillsynsnämnden skulle flytta från en genuin landsbygdskommun till en stadsmiljö, med allt vad det innebär.

Där är jag nog också lite orolig att den tid som har reserverats för förhandlingar är för kort. När vi grundade den gemensamma enheten så var just Korsholm en lämplig samarbetspart med tanke på den landsbygd och de landsbygdsnäringar som finns i kommunen. Att överföra den gemensamma enheten till en storstad med storstadsbyråkrati är nog en sak som bekymrar oss.

Jag har som kommunal tjänsteman ofta förespråkat att mängden i sig utgör en styrka. Det fungerar i våra kommunala kollegiala organ och även då det gäller regional intressebevakning. När fler människor och åsikter kommer fram så finns det också bra förutsättningar för att en optimal lösning, eller att en ny bättre lösning kommer fram.

Vi har för vana att inte blanda oss i andra kommuners interna beslut. Inte för Vasa-Korsholm och inte heller då det

FOTO: privat

CHRISTINA BÅSSAR Kommundirektör i Korsnäs

gäller Närpes-Kaskö som också har en fusionsförhandling på gång. Min privata åsikt är att det är tråkigt att få färre kollegor i Svenskfinland för jag tycker att det vore bättre med fler.

Jag tycker mig dock ha märkt en stor försämring då det gäller den svenska servicen som vi får från olika statliga myndigheter och samarbetsparter. Här tänker jag på ett tidsperspektiv om ungefär 15 år. Jag tror inte att den statliga servicen kommer att bli bättre av att de kommuner som har en svenskspråkig förvaltning minskar till antalet.

De svenskspråkiga förvaltningarna har utgjort en bra arbetsgivare åt akademiker med svenska som modersmål. Jag kan bara gå till mig själv som exempel, jag hade troligen inte sökt en tjänst som kommunsekreterare i en kommun som har finska som ämbetsspråk. Då har jag ändå en bakgrund från ett tvåspråkigt hem, men steget att som ungdom börja skriva officiella texter på finska är nog väldigt stort.

Nu verkar åsikterna i Korsholm gällande en eventuell samgång med Vasa att ha blivit mycket polariserade och eldfängda.

Jag håller med kollegan Rurik Ahlberg att det vore ytterst viktigt att arbetet blir gjort med eftertänksamhet och kanske ett år till för detta arbete vore en bra lösning.

13

KORSHOLMS FRAMTID

FÖRETAGARPERSPEKTIV

FOTO: privat

Korsholm är en

internationellt attraktiv kommun FAMILJERNA MATS OCH TORE CARLSON

Korsholm är en av Finlands mest företagsvänliga kommuner. Förutsättningarna är goda och byråkratin minimal för att bygga och skapa arbetsplatser lokalt. Mentaliteten och förståelsen bland invånarna i Korsholm gör det möjligt för företagare att våga vara kreativa, starta upp nya företag och anställa personal.

T

ACK VARE DEN positiva inställningen som finns i kommunen samt förståelse från lokala tjänstemän och lojala arbetstagare kan man bygga vinnande team och tillsammans skapa internationell verksamhet.

I och med lämplig storlek på kommunen känner de flesta politiker och tjänstemän befolkningen och företagen väl. Vilja att hjälpa till för att snabbt få tillgång till tomter och andra förutsättningar för etablering finns. Det finns marktillgångar, företagsområden och platser att bygga

på i Korsholm för dem som ska investera och växa.

Naturtillgångarna i Korsholm med en vacker skärgård, bra infrastruktur och geografi, innefattande världsnaturarv och fina strandtomter skapar goda förutsättningar för turism och inflyttning av höginkomsttagare med mera skatteinkomster som följd.

Med stolthet tar man som företagare emot internationella och nationella kunder och gäster i Korsholm. Under vår trettioåriga tid som företagare i Korsholm har vi haft äran att vara värdar, inkvartera samt ta emot kunder och gäster från hela världen; från Australien och Asien till USA och även från exotiska orter som Alaska.

De flesta av dessa har uppskattat vår natur och helst velat övernatta ut i skärgården och på landsbygden. Speciellt minns vi en av våra importörer från Sydkorea som ville flytta från hotellet i Vasa centrum till en lägenhet i Replot. För att uppskatta tystheten och den friska luften samt det totala mörker som endast stjärnorna och det egna sinnet kunde lysa upp.

En annan minnesvärd episod var när vi hade de största skidanläggningsägarna från Alperna på besök; Val´di sere , Chamonix, Val Thorens, Courchevel med flera. De uppskattade vistelsen i Björköby. Efteråt fick vi beställningar från samtliga och erhöll därmed 80 procent av marknaden i

FAKTA • Det finns 2258 registrerade företag i Korsholm (2019) • Nästan alla företag i Korsholm är små företag <50 anställda.

• Endast ett 10-tal företag har mer än 50-anstaälda • Totalt finns det 8732 arbetsplatser (2016) • Största arbetsgivare är Korsholms kommun.

De 10 största arbetsgivarna, förutom Korsholms kommunen och koncerner som inte anger antalet anställda per ort, är: Oy Escarmat Ltd 85 Vilpe Oy 78 Ingves & Svanbäck 72 Logset Oy Ab 69 Wiik & Ström/Wasabus 61 Mapromec Oy Ab 60 Duell Bike-Center Oy 54 Riitan Herkku Oy 54 Stormossen 44 Westenergy 37

Frankrike. Det resulterade i många arbetsplatser och inkomster till vår kommun för många år framöver.

Det finns ingen av våra gäster som någonsin ifrågasatt varken storleken på kommunen eller antalet invånare i staden intill.

Tack vare många framgångsrika företag och kreativa invånare har infrastrukturen byggts upp i regionen med internationell flygplats, färja till Umeå och många professionella transportföretag i Korsholm och Vasa med omnejd.

Regionen och geografin är avgörande för etableringar här samt tillgång till professionell arbetskraft och smidig behandling hos kommunen. Då förutsättningar och bra tomter samt bra arbetskraft finns så skapas möjlighet för en trygg och bra ekonomisk framtid.

Vasa är en bra stad att samarbeta med.

Skärgården och förutsättningarna skulle inte försvinna i en fusion men vi tror ändå att Korsholms kommun på egen hand kan förvalta tillgångarna och skapa resurserna bäst.

Det vi också anser som mycket viktigt är att förvaltningsspråket förblir svenska.

Om dessa saker fortsätter i samma anda som hittills så kommer vi också i fortsättningen att investera lokalt här och anställa folk för att vår kommun och region skall bli ännu attraktivare och starkare.

14

KORSHOLMS FRAMTID

SAMHÄLLSBYGGNAD

Mycket ännu öppet gällande

byggnadstillsynen i en ny storkommun KENTH NEDERGÅRD

– Den stora utmaningen för den nya kommunen blir, som jag ser det, att få en ny byggnadsordning, som tillämpar de bästa bitarna från Korsholm respektive Vasa, tror Michael Ek, ledande byggnadsinspektör i Korsholm.

O

M FUSIONEN BLIR AV, kommer de nuvarande byggnadsordningarna att fungera sida vid sida tills en ny gemensam byggnadsordning är uppgjord.

– Men vilka garantier har vi för att inte Vasas byggnadsordning blir dominerande? funderar Michael.

– I den nya Byggnads- och tillsynsnämnden finns tretton förtroendevalda, varav fyra från gamla Korsholm. Vilken makt och inflytande har de, om det uppstår tvister? Även om Korsholm och Vasa är bredvid varandra, är förutsättningarna för byggande rätt olika.

– I Vasa bygger man i huvudsak på detaljplaneområden, medan vi i Korsholm i huvudsak bygger på landsbygd, på icke detaljplanerade områden, berättar Ek. – I Korsholm har vi ett flertal delgeneralplaner, som möjliggör ett enklare byggnadstillståndsförfarande: Solf, Tölby-Vikby, Södra Vallgrund och Smedsby.

Dessutom är planerna för Karperö-Singsby och Kvevlax under arbete och Replot blir nästa område.

I Vasa krävs alltid undantagslov eller prövningslov om någon vill bygga på oplanerat område.

En annan stor skillnad kommunerna emellan är antalet och typen av ärenden,

som avgörs i respektive byggnadsnämnd.

I Vasa avgörs de flesta bygglov med tjänstemannabeslut, medan Korsholm har valt att föra hela bygglovsbehandlingen till nämnden. I Vasa är det bara prövnings- och undantagsloven som behandlas i nämnden vid sidan av mer strategiska frågor om byggande i staden.

I den nya organisationen är det tänkt att det ska finnas en särskild lovsektion, som ska ta hand om omfattningen för byggande utanför planområden och på icke-planlagda strandområden. De traditionella byggloven ska skötas som tjänstemannaärenden, ”på Vasavis”.

När det gäller miljö-, miljöhälso- och veterinärvården är knappast det sista ordet sagt ännu. I dagsläge är Korsholm värdkommun för Västkustens miljöenhet, som är ett interkommunalt organ för kommunerna Närpes, Kaskö, Kristinestad, Vörå, Malax, Korsnäs och Korsholm.

– Samarbetet med Västkustens miljöenhet fungerar jättebra i Korsholm, konstaterar Michael.

Michael Ek. Foto: privat

Bibehåll Korsholms landsbygdsprofil TEXT: Kenth Nedergård

En välkänd arkitekt som månar om traditionellt byggande är Heikki Aitoaho. Han är bosatt i Iskmo, Korsholm, sedan slutet av 1970-talet.

A

Heikki Aitoaho. Foto: privat

TT DET BLEV Iskmo för Heikki Ai-

toaho är följden av flera händelser, men det är inget han ångrar idag.

Han är född i Kajaana, men fick sitt första egentliga jobb som byråarkitekt i Vasa i mitten av sjuttiotalet.

– När han senare grundade sin arkitektbyrå tillsammans med Kaarlo Viljanen, blev han tvungen att flytta bort från sin tjänstebostad i Vasa och hamnade av en slump i Iskmo.

– På den tiden hade jag inget sparkapital och det gällde att hitta ett förmånligt hus för mig och min familj, konstaterar Heikki.

– Jag hittade det här övergivna stockhuset i Iskmo och har genom åren iståndsatt, renoverat och byggt ut vartefter behoven ändrats.

Idag ser Aitoahos hem ut som en traditionell österbottnisk bondgård, med en innergård omgärdad av bostadshus och flera uthus.

Slå vakt om traditionerna ”Det traditionella byggandet på landsbygden” är en fras, som Heikki återkommer till gång efter gång under vårt samtal.

– Korsholm är en landsbygdskommun, och den borde utvecklas i enlighet med det, hävdar Heikki.

– Kommunen bör bibehålla sin landsbygdsprofil, vilket attraherar människor, som är intresserade av landsbygden och miljön. Smedsby har redan förstörts och blivit en förort till Vasa, men resten av kommunen kunde satsa på sin ursprungliga prägel.

I Korsholm finns dessutom fina skärgårdsmiljöer och många traditionella byar. Dem ska man slå vakt om.

Samarbete, inte fusion Utvecklingen kan bra ske i samförstånd och samarbete med Vasa, där Vasa satsar på tätortsbyggande och Korsholm tar hand om landsbygden.

“

Tärkeintä maailmassa on arvokas elämä. Vastakohta pareja ovat yhteistyö ja valta, ryhmä ja lauma, ajatusvalta ja sanelu, hyvinvointivaltio ja voimankäyttövaltio.”

Alvar Aalto 1939

15

KORSHOLMS FRAMTID

– Vi har bra kontakt och kan föra diskussioner, utlåtanden kommer snabbt och de medverkar på alla nödvändiga syner. Hur bra det fungerar i Vasa känner jag inte till.

I kommunfusionsavtalet har man lyft in en regional tillsynssektion och en regional miljösektion, som ska ersätta nuvarande organisation. Men de första förhandlingarna om ett regionalt samarbete har nyligen inletts kommunerna emellan och vi vet inte ännu om detta är en modell, som de övriga kommunerna accepterar.

Byggnadstillsynen fungerar bra i Korsholm. Personalen har god lokalkännedom, samarbetar bra och har rätt kompetens.

– Jag hoppas att den pågående processen inte leder till att kommunens anställda söker sig bort, hoppas Michael.

Var byggnadstillsynen ska placeras och vem som skall jobba med vad, har inte heller överenskommits.

– Får jag föreslå, tycker jag byggnadstillsynen skulle finnas i Korsholm, konstaterar han.

Det finns fortfarande många faktorer, som inte preciseras i förslaget till samgångsavtal. Om man faktiskt hade velat skapa en ny välfungerande organisation, borde man ha tagit tillräckligt med tid på sig. För Korsholm brådskar det inte. Det som finns nedskrivet i avtalet gäller, allt annat är fromma förhoppningar. Nu har vi fått ett avtal med många öppna frågor och risken att de nya direktiv och stadgar, som tas fram för den nya staden, följer majoritetens vilja är uppenbar.

Ekonomiska nyckeltal TEXT: Leif Bengs

K

OMMUNENS BOKSLUT omfattar den verksamhet som bedrivs i kommunens/stadens egen regi inklusive den verksamhet som bedrivs av kommunens/stadens affärsverk.

I Korsholms bokslut ingår inga affärsverk, men vattenverkets bokslut särredovisas.

I Vasa stads bokslut ingår staden och fyra affärsverk, nämligen Österbottens Räddningsverk, Vasa Vatten, Regionala Arbetshälsovården samt Hus-sektorn.

KOMMUNKONCERN Kommunkoncernens bokslut är en sammanställning av koncernsammanslutningarnas bokslut, det vill säga kommunen och dess dotter- och intressesamfund samt samkommuner, som man är med i.

I Korsholms kommunkoncern ingår tre dottersamfund (>50% ägarandel), tre intressesamfund (<50% ägarandel) samt sex samkommuner.

I Vasa stads kommunkoncern ingår förutom 24 dottersamfund även tolv intressesamfund samt sex samkommuner.

Kommunen

Kommunen

– Någon fusion behövs inte för den skull, utan det ska gå bra att samarbeta i alla fall.

Dessutom spelar knappast ett invånarantal på 70 000 eller 90 000 personer någon roll egentligen, tror Heikki.

Det värsta som finns är hårt styrda, gråvitsvarta ”tråkiga” bostadsområden, där allting är bestämt på förhand; taklutning, färgnyanser och så vidare och som ser likadana ut i hela Finland. Dem vill Heikki inte se fler av. Byamiljöer, där nytt och gammalt finns sida vid sida, är vackrare och trivsammare.

Arkitekt som han är, hävdar han att det är viktigt med tillräcklig styrning och gemensamma regler att följa om man vill ha ett harmoniskt samhälle och miljö.

– Rådgivningen är viktig och genom diskussion kan vi hitta fram till våra gemensamma mål med vårt samhälle. Korsholm och Vasa ligger nära varandra och borde utvecklas sida vid sida.

Det finaste med Korsholm är den levande tvåspråkigheten och de täta kontakterna till Sverige. Själv kommer Heikki från östra Finland och har fått lära sig sin svenska i arbetet i vuxen ålder.

– Den svenska kulturen och kontakterna till Sverige har skapat en helt annan atmosfär, än de man hittar i finskspråkiga områden, säger Heikki och konstaterar att han hittat sitt smultronställe i Iskmo.

– Här har jag min trädgård, i en gemytlig omgivning och där det alltid finns något att pyssla med. Dessutom är det förmånligt att bo på landsbygden.

Kommunen

Den ekonomiska utvecklingen I förslaget till sammanslagningsavtal saknas prognos för hur ekonomin i en gemensam kommun kommer att se ut. Däremot vet vi redan nu att kommunernas budgeter för åren 2018 och 2019 inte kommer att förverkligas. Både Vasa och Korsholm kommer att uppvisa stora underskott 2018, medan beräkningarna för 2019 visar på överskott. Det beräknade överskottet för Vasas del är emellertid inte av den storleken att det ackumulerade underskottet försvinner.

Det betyder också att de ekonomiplaner som uppgjorts för åren efter 2019 måste revideras.

I avtalsförslaget ägnas stadens underskott endast en kortfattad mening: ”Om den nya kommunen i bokslutet för 2020 har ett ackumulerat underskott i balansräkningen skall den nya kommunen under 2021 vidta åtgärder för att eliminera detta underskott.”

Vilka åtgärder man tänkt sig nämns inte, men det finns inte så många valmöjligheter. På sikt måste man få ekonomin i balans. Man måste öka inkomsterna och minska utgifterna, det vill säga höja avgifter och skatter och sänka personalkostnaderna och skära i servicen.

Driftsinkomster (€/inv.)

Verksamhetens kostnader (€/inv.)

Verksamhetens intäkter + skatteinkomster + statsandelar

Verksamhetens kostnader (€/inv.)

6 764 Korsholm

7 323

1

Vasa

0

8 000 0

7 000

Korsholm

-6 165 Korsholm

Vasa -7 064

Ekonomiska nyckeltal - bokslut 2017

96,5 % av ink.

Vasa

-1 000

-1 000 6 000

-2 000

-2 000 5 000

-3 000

-3 000 4 000

-4 000

-4 000 3 000

-5 000

-5 000 2 000

91,1 % av ink.

1

-6 000 1 000

-6 000

-6 165

91,1 % av ink.

-7 064

-7 000 0

96,5 % av ink.

-8 000

Ekonomiska nyckeltal - bokslut 2017

-7 000 -8 000

Ekonomiska nyckeltal - bokslut 2017

Kommunen Kommunen

Kommunen

Lånestock (€/inv.)

Lånestock (€/inv.)

Ackumulerat över-/underskott (€/inv.)

3 836

4 500

3 836 3 456

4 000

3303 456

3 500 300

3 500

3 000 200

3 000 2 500

2 500 100

Korsholm

2 000

1

Vasa

1 500 1 000

Korsholm

Vasa

Ekonomiska nyckeltal - bokslut 2017

500 0

4 500 400 4 000

Korsholm

Vasa

Ekonomiska nyckeltal - bokslut 2017

-352

Ekonomiska nyckeltal - bokslut 2017

2 000 0 1 500 -100 1 000 -200 500 -300 0 -400

16

KORSHOLMS FRAMTID

BÄSTA KORSHOLMARE LEIF BENGS, TOMAS BÄCK, LENA GAMMELGÅRD, ALICE LILLAS, CAROLA LITHÉN, MICHAEL LUTHER, PATRIK PADA, ULLA-MAJ SALIN, DAN ÖRNDAHL

KORSHOLM ÄR EN KOMMUN där invånarna känner sig trygga och delaktiga och där landsbygdsprägeln och samhörigheten är en central del av befolkningens identitet.

Vasaregionen är i topp i landet i mätningar som gäller livskraft, välmående, utbildning, företagsamhet, sysselsättning m.m. Det finns inga tecken på att det skulle förändras framöver. Vår uppfattning är att man inte skall ändra på ett vinnande lag. Vi har de verktyg som behövs för fortsatt framgång både i den egna kommunen, i Vasaregionen och i Österbotten.

2018 godkände Korsholms kommunfullmäktige enhälligt en strategi fram till år 2030 med visioner för en fortsatt självständig kommun. En strategi med höga ambitioner på en fortsatt utveckling av kommunen där invånarna är i centrum. En strategi som samtidigt ser långt utöver kommunens gränser och in i framtiden.

OCKSÅ VASAREGIONEN har framtidstro och alla förutsättningar att fortsätta vara den framgångsrikaste i Finland liksom Österbotten är ett framgångslandskap. Vi har goda strategier för framtiden och en s.k. ”strategisk fusion” ger inget tilläggsvärde i den tävlan mellan städer som pågår i landet. Den tävlan avgörs inte av städernas befolkningsantal utan hur väl man i regionen lyckas skapa arbetsplatser, få mångsidig utbildning, fungerande kommunikationer, företagsamhet, internationalism, välmående, fungerande service, goda boendemiljöer och tro på den egna förmågan. Allt faktorer som vi idag har skött väl i Vasaregionen.

ERFARENHETER FRÅN GJORDA fusioner visar att de inte sparar kostnader och att regionens attraktionskraft inte ökar för människor eller företag. Dessutom sker det ofta en koncentration av service och utveckling till centralorten medan periferin utarmas i en sammanslagen kommun. Så varför då ge upp ett välfungerande och tryggt Korsholm utan påvisad nytta för vare sig kommuninvånare eller Vasaregionen som helhet?

DET SAMMANSLAGNINGSAVTAL som har utarbetats innehåller många högt ställda målsättningar och fromma förhoppningar. Men det saknas realistiska planer för hur en ljus framtid kunde nås. Det saknas också en konsekvensanalys för ekonomi, språk, servicenät och invånarnas vardag. Frågor som självklart borde ha analyserats.

Det går inte att bygga en bra framtid på fromma förhoppningar utan verklighetsförankring.

VI SOM GJORT DEN här tidningen är tidigare och nuvarande förtroendevalda i Korsholm. I valet 2017 fick de av oss som nu är invalda i fullmäktige ett förtroende från över 1500 invånare att föra deras talan. Vi tar vårt ansvar för nuvarande och framtida korsholmare på stort allvar. Vår uppfattning är att den bästa framtiden för korsholmarna, Vasaregionen och Österbotten kan byggas med ett självständigt, ansvarstagande och starkt Korsholm i förtroendefull växelverkan med de andra kommunerna i regionen och landskapet såsom vi gjort hittills.

VI HOPPAS OCH tror att du delar vår uppfattning att den bästa framtiden byggs när korsholmarna själva också i fortsättningen får bestämma och styra den egna kommunen. Din möjlighet att påverka är folkomröstningen 17.3.2019. Utnyttja möjligheten och säg din åsikt. Det här är den viktigaste frågan i Korsholms moderna historia. Ett klart och tydligt resultat i folkomröstningen är det som skall vägleda kommunfullmäktige 2.4.2019. Din röst behövs nu mer än någonsin tidigare.

Följ oss på Facebook på adressen www.fb.com/korsholmsframtid

FAKTA

21.9.2017 beslöt Korsholms kommunfullmäktige att inleda samgångsförhandlingar med Vasa stad.

17.3.2019 Folkomröstning. Då får du och alla andra korsholmare säga hur ni vill ha det framöver.

7.1.2019 beslöt kommunstyrelsen efter omröstning att det utarbetade samgångsavtalet läggs fram.

2.4. 2019 besluter Korsholms kommunfullmäktige om kommunens fortsatta självständighet eller fusion med Vasa.

Den rådgivande folkomröstning som hålls 17.3 inför fullmäktiges behandling av förslaget till samgång med Vasa stad kommer att ha en avgörande betydelse för hur ledamöterna i fullmäktige röstar. Det är alltså av högsta vikt att du använder din påverkningsmöjlighet och deltar i folkomröstningen.