5. u tvrdering av konkurrenspolitiska styrmedel fr kartellbekmpning Huvudsyftet med projektet är att i en laboratoriemiljö utvärdera moderna styrmedel för att bekämpa karteller. De konkurrenspolitiska styrmedlen för att begränsa bildandet av olagliga karteller har under det senaste decenniet genomgått omfattande justeringar. Olika former av amnestier för kartellmedlemmar som självmant avslöjar karteller har införts i såväl USA som i EU och Sverige. Dessa konkurrenspolitiska instrument har lett till en dramatisk ökning av antalet upptäckta karteller. Det övergripande målet är dock inte att upptäcka fler karteller utan att avskräcka företag från att bilda karteller. Till skillnad från andra brott är offren – konsumenterna – vanligtvis omedvetna om brottet. Därför är det närmast omöjligt att uppskatta antalet avskräckta karteller och således svårt att utvärdera effekterna av att bevilja amnesti. Projektets huvudsyfte är att utvärdera de nya styrmedlen i en laboratoriemiljö där fiktiva marknader simuleras och där enskilda individer representerar företag och kan bilda karteller. Resultaten tyder på att effekterna av amnestiprogram inte enbart är positiva. Å ena sidan minskade amnestiprogrammen benägenheten att bilda karteller. Å andra sidan upprätthölls högre priser inom de karteller som bildades trots amnestiprogrammen. Projektansvarig: Sven-Olof Fridolfsson
6. hur br forskningsprestationer mtas? Rättvisa mått på forskningsproduktion behöver vara flerdimensionella. Forskningens ökade internationalisering och specialisering har drastiskt ökat behovet av jämförelser mellan forskare och forskningsinstitutioner i samband med medeltilldelning, anställningar och utnämningar. Tjänstetillsättningar och forskningsanslag kommer i framtiden att till stor del bero på hur enskilda forskares och forskarlags prestationer bedöms utifrån olika kvantitativa mått. Det är därför inte bara viktigt att vara medveten om att ett visst mått kan ge en ensidig bild när två enskilda forskare jämförs. Måtten i sig kan också ha stor påverkan på hur forskare arbetar och vilka frågor de väljer att forska om, beroende på vilken typ av forskning som belönas. En konsekvent användning av enbart ett enda jämförelsemått kan därmed få en avgörande betydelse för forskningsmiljöns utveckling.
66
IFN Årsbok 2008