Vårt Göteborg nr 1 2017

Vårt Göteborg

Nr 1 • 2017

EN HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Tryggare på spårvagnen

Födelsen blir utställning

Så blir nya stadskärnan

Polisen och staden arbetar tillsammans för att öka trygg­ heten i Göteborg.

Stadsmuseet tar ­ esökarna tillbaka till b 1600-talet när Göte­ borg grundlades.

Nya stadsdelen ska binda samman Göteborg. Nu byggs Centralenområdet.

SID 6

SID 10

SID 16

Bilfria familjen löser pendling och småbarnsliv

LIVET UTAN BIL Nu ska fler lockas välja bort bilen

SKICKA FÖRSLAG TILL GÖTEBORGS STAD DIREKT PÅ HEMSIDAN, SID 5 POPULÄRT UTFORSKA GÖTEBORG I MINECRAFT, SID 24

INNEHÅLL

Just nu händer det mycket i Centralen­ området. Det har ni säkert märkt om ni besökt området den senaste tiden. Här v­ äxer nya city fram och i det här numret av Vårt G ­ öteborg kan du läsa mer om vad som h ­ änder och ­varför. Både här och där kommer det att vara ­knöligt att ta sig fram, det är inget att sticka under stol med. Men om vi alla hjälps åt är jag över­tygad om att vi klarar det. Åk kollektivt, cykla eller gå – om du kan och när du kan.

Att ändra sin vanor är inte alltid så lätt, det är jag den första att medge. Men stadens mål, enligt trafikstrategin, är att b ­ estående m ­ inska biltrafiken i innerstaden med så mycket

Vårt Göteborg Nr 1 • 2017

EN HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR

Tryggare på spårvagnen Polisen och staden arbetar tillsammans för att öka trygg­ heten i Göteborg.

SID 6

Födelsen blir utställning Stadsmuseet tar besökarna tillbaka till 1600­talet när Göte­ borg grundlades.

SID 10

TRYGGHET Göteborgs otrygga platser ska bli tryggare. Det är stadens och polisens gemensamma mål.

som en fjärdedel. Så här har vi en u ­ tmaning framför oss. Då är det i­ nspirerande att läsa om familjen Wikehult/Koucky i ­Majorna.

De har ingen egen bil utan är m ­ edlemmar i en bilpool. Ibland hyr de bil. För det ­mesta cyklar de. Och de sparar pengar.

På onsdag 8 mars kan du chatta med bland andra Göteborgs Stads trafikdirektör ­Stefan Eglinger. Passa på att ställa dina egna ­frågor om trafiken och s­ tadsutvecklingen!

Kl 13–14 på chatt.goteborg.se.

Jag önskar er alla en riktigt fin och ljus vår! * Södra Hamngatan ligger i dag där Stora ­H­amnen låg när staden var ung.

16 / LEVANDE CITY Eva Hessman / stadsdirektör

STADSUTVECKLING Nu börjar ­ rbetet med att göra Centralena området till en stadskärna med liv och rörelse.

Så blir nya stadskärnan Nya stadsdelen ska binda samman Göteborg. Nu byggs Centralenområdet.

SID 16

VÄRLDEN

Bilfria familjen löser pendling och småbarnsliv

LIVET UTAN BIL Nu ska fler lockas välja bort bilen

5 STAD DIREKT PÅ HEMSIDAN, SID SKICKA FÖRSLAG TILL GÖTEBORGS I MINECRAFT, SID 24 POPULÄRT UTFORSKA GÖTEBORG

Vårt Nr 1 • 2017 Göteborg

Magasinet Vårt Göteborg ges ut av Göteborgs Stad. Tidningen distribueras till samtliga hushåll i Göteborgs kommun och till en del hushåll intill kommungränsen. Vårt Göteborg syftar

till att ge Göteborgs boende, besökare och näringsliv bättre kännedom om vad Göteborgs Stad gör och varför.

Tidningen ges även ut som taltidning.

Ansvarig utgivare Kommunikationsdirektör Helena Mehner Redaktör Margareta Romare Kontakt redaktionen@ vartgoteborg.se Produktion OTW Projektledare: Jonas Franzén Formgivare: Pär Ljung Omslagsfoto: Erik Abel

Tryck Exakta Print AB Taltidning Rox-Reportage AB Distribution PostNord Nyheter på webben vartgoteborg.se Sociala medier Twitter: @VartGoteborg facebook.com/ vartgoteborg

FLER GÖTEBORGSNYHETER HITTAR DU PÅ VARTGOTEBORG.SE

2

6 / MINDRE RÄDSLA

FOTO: PETER SVENSON

T

änk er själva. Ni står där vid Stora Hamnen* och plötsligt dånar det till. Året är 1622 och kanalen mitt i stan fylls med vatten. Ni ser det med egna ögon. Det är en riktigt stor händelse den här sommardagen när Göteborg är en ung stad och stadsutvecklingen pågår för fullt.

Allt detta och mycket mer kan du återuppleva om du besöker Stadsmuseets nya utställning Göteborgs födelse. Nu, snart 400 år senare, ­befinner vi oss också i en fas av omfattande stadsförnyelse. Och egentligen har det väl ­aldrig stått stilla – Göteborg utvecklas och ­förändras med varje ny generation.

FOTO: ERIK ABEL

»Om vi alla hjälps åt är jag övertygad om att vi klarar det«

FÖLJ DE POLITISKA BESLUTEN I GÖTEBORG Beslut i notisform från kommunstyrelsen: goteborg.se/ksbeslut Kommunfullmäktiges möten (en gång i månaden) direktsänds: webbtv.goteborg.se/ kommunfullmaktige

FOTO: ERIK ABEL

DET HÄR KAN DU LÄSA OM

12 / BILFRIA

FOTO: CHARLOTTA GAVELIN

FOTO: JONAS TOBIN

TRAFIK Familjen Wikehult/Koucky klarar sig fint utan egen bil. Nu hoppas staden att fler hittar ­liknande lösningar.

24 / HELA GÖTEBORG BYGGT I MINECRAFT

21 / HETA AFFÄRER

10 / UPPLEV STADEN PÅ 1600-TALET

NÄRBILDEN One Stop Future Shop hjälpte Ana Gema Tolentino att börja sälja sina egna chilisåser.

4

SÅ FUNKAR SKOLPLACERINGEN

20

5

HOPPAS PÅ FLER FÖRSLAG

22

I april får föräldrar till totalt 6 500 barn i Göteborg reda på om de fått den förskoleklass de önskat.

Vårt Göteborg reder ut hur prioriteringen går till.

Nu kan du skicka in förslag direkt på stadens hemsida på sådant du tycker att kommunen ska göra. ­Förhoppningen är att fler invånare ska vilja påverka.

HÖG TID SÖKA FERIEJOBB

Nu är det dags för niondeklassare i Göteborg som vill jobba inom Göteborgs Stad i sommar att skicka in sin ansökan.

HÄNDELSERIK VÅR

Folkkära Tove Jansson på Konstmuseet, cykelmässa i dagarna tre och Vetenskapsfestival. Vårt Göteborgs kalendarium är som alltid fullspäckat.

notiser

SKOLA Till hösten ska cirka 6 500 barn börja i förskoleklass i ­någon av Göteborgs stadsdelar.

Besked om skolplace­ ring kommer i april. De senaste åren har cirka 80 procent av barnen fått en plats på den skola som föräldrarna eller vårdnadshava­ ren önskat sig i första hand. När fler barn än det finns plats för söker till en skola, så måste stadsdelarna göra ett urval. Då är det den så kallade ­närhetsprincipen som är ­vägledande. Enligt skollagen ska prioriterings­ordningen vara objektiv, saklig och icke-­ diskriminerande.

Så här ser prioriteringsordningen ut i Göteborgs Stad: • Platserna går i första hand till de barn som bor i stadsdelen.

• I andra hand prioriteras de barn som fyller sex år under det ­aktuella året.

• I tredje hand prioriteras en elev som har syskon på skolan, så kallad syskonförtur.

• I fjärde hand räknas absolut närhet – fågelvägen – till skolan.

• I sista hand ska det lottas mellan eleverna. Det sker bara om två elever bor på exakt samma avstånd till skolan.

Läs mer: goteborg.se/forskoleklass och skolvalet.nu/valja-skola

Ta del av stadsutvecklingen på ny sajt UTVECKLING Varför ska det byggas så mycket i Göteborg de k­ ommande åren? Hur kommer Göteborg att utvecklas? Vad händer i det område där jag bor? När blir linbanan över älven färdig? På Göteborg Stads webbplats för stadsutveckling, som drar igång i mars månad, hittar du svaren. Här kan du läsa mer om visionerna för ett snabbt växande Göteborg. Du får reda på vad staden gör ur ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv.

Läs mer: stadsutveckling.goteborg.se

VÅRPREMIÄR FÖR STYR & STÄLL TRAFIK Första mars är lånecyklarna Styr & Ställ tillbaka. För 75 kro­

nor kan du cykla under hela säsongen, ända fram till 31 december.

Du laddar enkelt ditt Västtrafikkort och loggar in med det vid stationerna. Den första halvtimman är gratis. Den andra halv­ timmen kostar 10 kronor, den tredje 20 kronor och därefter kostar det 40 kronor per halvtimme. Det går också att köpa ett 3-dagars abonnemang direkt vid en cykelstation.

Läs mer: goteborgbikes.se och ladda ner appen Cykelstaden 4

FOTO: MOSTPHOTOS

INFÖR HÖSTEN: SÅ FUNGERAR SKOLPLACERINGEN

Det populära skeppet stannar kvar i stan.

Ostindiefararen räddas HISTORIA Ostindiefararen Götheborg räddas kvar i Göte­ borg och får 2017 en ny hemmahamn vid nya Masthuggs­ kajen. I samband med Göteborgs 400-årsjubileum 2021 kommer ett helt nytt besökscenter att öppna där.

Skeppet, som nu ligger vid kaj vid Eriksberg, har ­säkrat ­finansieringen för tio år framåt. Näringslivet står för 65 procent. Västra Götalandsregionen och de tre kommun­ ägdabolagen Business Region Göteborg, Göteborgs Hamn och Göteborg & Co står för resten.

Ostindiefararen seglade 2005 till 2007 den historiska rutten fram och tillbaka till Kina. Fartyget är en kopia på fartyget med samma namn som gick på grund i hamn­ inloppet till Göteborg 1745.

80 Läs mer om guidade turer på soic.se.

miljoner

MILJÖ 80 miljoner snusprillor spolas varje år ner i toaletterna i Göteborg och leder till att orenat avloppsvatten släpps ut i våra vattendrag.

Skaffa en papperskorg till badrummet och spola rätt – inget annat än det som kommer från kroppen och toalett­ papper ska ner i avloppet.

VÅRT GÖTE BORG #1 2017

påverka

Göteborgsförslaget ska få fler invånare att påverka Har du en idé som du vill få fram till G ­ öteborgs politiker? Nu kan du skicka in ditt förslag ­direkt på Göteborgs Stads hemsida. Visar det sig att fler tycker som du tar politikerna upp f­ rågan för beslut.

D

et ska bli enklare att göra sin röst hörd och politikerna i Göteborg ska få bättre koll på vad som engagerar invånarna. Det är tanken bakom att det nu går att skicka in så kallade Göte­ borgsförslag på kommunens hemsida. Skickar du in ett för­ slag blir det synligt för andra som kan kommentera och rösta.

– Det går snabbt och är ­enkelt att lämna ett Göteborgs­ förslag och det tror vi kommer locka fler till att skicka in sin idé. Det är en bra möjlighet att engagera varandra och till­ sammans kunna påverka mer.

Politikerna kommer närmare,

skickas det vidare till politi­ kerna i den stadsdelsnämnd, facknämnd ­eller det kommu­ nala bolag som ansvarar för frågan. Politikerna tar ställning till förslaget så snart SKICKA IN som möjligt och PÅ G DITT FÖRSLA där­efter får du GOTEBORG.SE/­ reda på vad som GOTEBORGSFORSLAGET ­beslutats kring ditt förslag.

s­ äger Agneta Blocksjö Attar, projektledare för Göteborgs­ förslaget i Göte­ borgs Stad.

Ditt Göteborgsförslag kan handla om vad som helst – så länge det rör något som kommunen har möjlighet att besluta om. Om förslaget ­håller sig inom den ramen publiceras det och blir synligt för alla som besöker sidan.

Under 90 dagar kan andra personer kommentera och ­stödja förslaget genom att ­rösta på det. Får förslaget minst 200 underskrifter

Alla som vill och är intres­ serade av Göteborgs utveck­ ling kan skicka in förslag, både barn och vuxna, och även om du bor utanför Göteborg. Du som inte har en egen dator ­eller mobil kan få hjälp med att skicka in ett förslag på något av stadens medborgarkon­ tor. Liknande varianter av så ­kallade e-förslag finns i drygt 20 kommuner i Sverige. •

SÅ GÖR DU 11 Registrera dig med namn, kontaktuppgifter och e-post på goteborg.se/ goteborgsforslaget.

22. Logga in och skicka in ditt förslag. För att underlätta finns en mall att utgå från.

33. Efter att ditt förslag granskats kan andra inloggade rösta på ditt förslag och kommentera det under de första 90 dagarna.

44. Får förslaget över 200 röster tar politikerna upp frågan.

55. Så snart politikerna har ­tagit upp ditt förslag får du veta vad de har beslutat.

Förslaget ligger kvar synligt även efter de 90 dagarna och politikerna kan välja att ta upp förslaget även om det fått färre än 200 underskrifter.

AMANDA JOHANSSON FAGER

Nu kan du skicka in förslag direkt på stadens hemsida.

Vad önskar du att Göteborgs Stad ska göra?

GUNILLA JOHANSSON LANDALA – Jag tycker att man ska hålla i pengarna när det kommer till våghalsiga framtidsplaner, som till exempel spårvagnar och västlänken. I stället ska man satsa på välfärden i första hand och dra öronen åt sig när det kommer till storstilade projekt.

ARIAN GHORBAN ­EBRAHIMI VÄSTRA FRÖLUNDA – Mer aktiviteter och saker att göra. Som det ser ut nu måste man ha mycket pengar eller gilla att gå på restaurang för att ta del av Göteborg.

Man borde ge mer pengar till ­basketen, bygga fler nya planer och bygga fler bostäder.

EN HÅLLBAR S TAD – Ö PPEN FÖ R VÄRLDEN

MIKAELA LEWANDER LINNÉ – Satsa mer på skolan, ­lärare och lärares engagemang. ­Allas utbildning måste få vara lika viktig. Utöver det älskar jag Göteborg, ­kanske att man ­kunde göra om Brunnsparken så att det blev mer som Linné.

GEORGE GANNO ÖRGRYTE – Det behövs fler övergångs­ ställen inne centrum, det är kaos i trafiken. Det märks ­särskilt när man har folk på besök från andra ­ställen, folk är rädda för ­spårvagnarna och tycker det är svårt att korsa gatan.

5

Poliserna Hilda Axelsson och Perry ­Eriksson patrullerar spårvagnar och ­hållplatser längs sträckan mellan Marklandsgatan och Opaltorget. Polisens medborgarlöfte till Askim-Fröunda-­ Högsbo och Västra Göteborg är att göra ­kollektivtrafiken tryggare.

RESA MOT ETT ­TRYGGARE ­GÖTEBORG

Många som bor och besöker de västra stadsdelarna känner sig otrygga när de åker spårvagn mellan Marklandsgatan och Opaltorget. I höstas bestämde sig polisen och Göteborgs Stad för att göra något åt det och nu syns fler poliser på sträckan på kvällarna. Det är ett av många ­exempel på arbetet med att få Göteborg tryggare. text

6

KATHARINA HEDSTRÖM foto ERIK ABEL

VÅRT GÖTE BORG #1 2017

trygghet

M

örkret har lagt sig över Marklands­ gatan och ett tiotal personer står hutt­ rande och väntar på någon av de spårvagnslinjer som förbinder Västra Göteborg med centrum. En polisbuss svänger in vid Pressbyrån när klockan pre­ cis passerat åtta. Områdespoliserna Hilda Axelsson och Per Eriksson, mer känd som Perry, stiger av och börjar gå mot håll­ platsen. Duons uppgift den här tisdags­ kvällen är att patrullera på spår­vagnarna och runt omkring hållplatserna m ­ ellan Marklandsgatan och Opaltorget för att resenärer och boende ska känna sig trygga.

– Ikväll är det bara jag och Perry men vi gör även större insatser på exempelvis ­fredagskvällar när det är mycket alkohol och mer stökigt. Det är framför allt kvälls­ tid som folk känner sig otrygga, säger ­Hilda Axelsson.

Alice Durgé tar ofta spårvagnen hem från innebandyträningen till Marklandsgatan sent på kvällen.

Hennes kollega Perry nickar instäm­ Hon känner sig inte otrygg i kollektivtrafiken men är ändå positiv till Hilda och Perrys närvaro. mande. Han har tidigare jobbat som ”Det känns ändå alltid lite bättre när polisen är ute, det händer ju en del saker på de här håll­ ungdomspolis i Västra Göteborg i tio år platserna.” och är ett välbekant ansikte för många i stadsdelen. Samtalet kring trygghet kommer snart in på dödsskjutningarna på Frölunda Torg och på Briljant­ Askim-­Frölunda-Högsbo och gatan som i höstas skakade om området rejält.

Västra Göteborg. Medborgar­ – Det har skapat en stor oro och vi märker att det är löftet har tagits fram tillsammans ­färre som är ute nu på kvällarna, säger Perry. med stadsdelarna. Jeanette Både Hilda och Perry är överens om att polisens Marmbäck arbetar i stads­delen ­närvaro i området är extra viktig just nu, för att minska Västra Göteborg och är ansva­ den oron. Vi avbryts av att åttans spårvagn glider in på rig för trygghetssatsningen. hållplatsen, i riktning mot Frölunda Torg. Perry och Hon förklarar varför de valt ­Hilda kliver på. att fokusera på just kollektivtrafiken: – Vi har gjort en analys av våra västra stadsdelar till­ Att vara mer synlig i kollektivtrafiken är polisens så sammans med polisen för att kunna jobba systematiskt ­kallade medborgarlöfte till dem som bor i stadsdelarna med att öka tryggheten. Resultatet av trygghetsunder­ sökningar och intervjuer med invånare visar att många känner sig otrygga längs sträckan Marklandsgatan-Opal­ torget och vi har även statistik som visar att det också sker mer brott längs den sträckan, säger hon.

Michael Nagy är ansvarig för trygghetsarbetet i stads­ • Är ett samarbete mellan Göteborgs Stad delen Askim-Frölunda-Högsbo, som också ingår i sats­ och polisen i Storgöteborg. Syftar till att ningen: öka tryggheten och minska brottsligheten.

– Det var viktigt för oss att få en bild av den u ­ pplevda • Trygg-i-modellen startade i stadsdelen tryggheten. Vi jobbar redan med många av de här ­Angered och håller nu på att byggas upp ­frågorna men ett väldigt vanligt svar vi fick när vi gjorde i samtliga stadsdelar. medborgar­intervjuer var att polisen ska synas mer, vilket • Modellen innebär att varje stadsdel har ett nu är verklighet, säger han. ­lokalt trygghetsarbete. Det bygger på att l­ yssna Medborgarlöftet om mer synlighet i kollektivtrafiken på och involvera dem som bor i stads­delen. är bara en del i den satsning som heter Trygg i sydväst.

Det är ett samarbete mellan Göteborgs Stad och polisen

»Det har skapat en stor oro och vi märker att det är färre som är ute nu på kvällarna.«

TRYGG I GÖTEBORG

EN HÅLLBAR S TAD – Ö PPEN FÖ R VÄRLDEN

7

trygghet

MEDBORGARLÖFTEN Polisens medborgarlöften syftar till att öka tryggheten i stads­delen, komma närmare invånarna, öka dialogen och insynen i polisens arbete.

I Göteborg finns dessa medborgarlöften: Angered: Minska problemen med störande mc/mopedåkning.

Askim-Frölunda-Högsbo: ­Fokus på trygghet vid hållplatser längs linjen Marklandsgatan– Opaltorget.

Västra Göteborg: Fokus på trygghet vid hållplatser längs linjen Marklandsgatan-Opaltorget.

Västra Hisingen: Minska problemet med gängrelaterat våld i offentlig miljö. Östra Göteborg: Minska problemet med störande mc/mopedåkning, samt hastighetsöverträdelser.

Centrum: Fokus på ökad polisiär synlighet på utpekade platser samt insatser mot narkotika.

Majorna-Linné: Fokus på ökad ­polisiär synlighet på utpekade ­platser samt insatser mot narkotika.

Lundby: Fokus på trafikproblem, bland annat störande mopedåkning och fortkörning.

Norra Hisingen: Fokus på störande mopedåkning Örgryte-Härlanda: Fokus på ­alkohol- och drogpåverkade ­personer i offentlig miljö.

TRYGGHET OCH UTSATTHET I GÖTEBORG I Nationella trygghetsundersökningen får 12 000 personer varje år svara på frågor om otrygghet och om de blivit utsatta för brott. Vissa år ökar oron trots att färre svarat att de råkat ut för våldsbrott. I Göteborg svarar en något högre andel av befolkningen att de råkat ut för ett våldsbrott (8,6 procent) än i Stockholm (7,2) och Malmö (8,3). Den upplevda otryggheten är högst i Malmö.

25%

UPPLEVD OTRYGGHET 20% 15%

UTSATTHET FÖR VÅLDSBROTT 10% 5% 0% 2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

Källa: Nationella Trygghetsundersökningen, NTU, från Brottsförebyggande rådet.

8

GÖTEBORGARE SOM TYCKER ATT DET KÄNNS OTRYGGT ATT VARA UTE

GÖTEBORGARE UTSATTA FÖR VÅLDSBROTT

Andel i procent av befolkningen i Göteborg som uppger att de är mycket/ganska ­otrygga eller som avstår från att gå ut på grund av otrygghet, i procent av befolkningen för respektive område.

Andel i procent av befolkningen i Göteborgs kommun som uppger att de blivit utsatta för våldsbrott misshandel, hot eller personrån.

»Vi måste fortsätta vårt ­förebyggande och trygghets­ skapande arbete men samti­ digt vara tydliga med fakta för att på så sätt f­ örmedla en mer korrekt bild av Göteborg.« Sven Höper, Göteborgs Stad

i Storgöte­borg syd och syftet är att få fler att känna sig trygga när de vistas i Göteborgs sydvästra delar. Motsva­ rande trygghetssatsningar finns i alla Göteborgs stadsdelar.

Inom ramen för Trygg i sydväst ska även en trygg­ hetsvandring genomföras utmed samma sträcka. Då ska man titta extra på vad som kan förbättras i den fysiska miljön för att öka tryggheten. Det kan handla om att sätta upp mer belysning, röja undan växtlighet och se över hållplatserna. I satsningen ingår också en ökad polisnärvaro i hela området, insatser mot nar­ kotika och mot störande moped- och mc-åkning.

För poliserna Hilda Axelsson och Perry Eriksson har kvällen precis börjat. De vandrar igenom den fullsatta spårvagnen, hälsar och nickar till nyfikna resenärer. Mer än ett par ögon följer poliserna med blicken.

– En ganska vanlig reaktion vi får är att folk frågar vad som hänt. De flesta människor har aldrig kontakt med poliser och är vana vid att se poliser först när det har hänt någonting, säger Perry.

– Det är också en bild vi vill förändra. Vi vill visa att vi också finns på plats för att skapa trygghet och arbeta ­förebyggande, säger Hilda.

Vi kommer till vagnens slut och allt verkar lugnt. Perry sjunker ner i sätet bredvid en ung man och inleder obe­ kymrat ett samtal. Mannen presenterar sig som Martin Johnsson. Han är student vid Chalmers, bor vid ­Frölunda Torg och åker ofta den här sträckan. På frågan om han ibland känner sig osäker i kollektivtrafiken svarar han: – Ja, speciellt när man åker sent på kvällen.

Han tycker det är bra att polisen är ute och syns.

– Det är skönt att veta att om det händer någonting så kommer det lösa sig, säger han innan han kliver av vid hållplatsen Positivgatan.

Att polisen ger ett medborgarlöfte är inte unikt för de västra stadsdelarna i Göteborg. Alla stadsdelar i ­Göteborg har redan sådana löften och det är även en nationell satsning i alla svenska kommuner.

Even Magnusson jobbar brottsförebyggande hos poli­ sen i Storgöteborg: – Det är viktigt ur en demokratisk synpunkt att medbor­ garen har möjlighet att vara med och påverka vad polisen VÅRT GÖTE BORG #1 2017

trygghet

ska arbeta med. Det är också viktigt för polisen att veta vad medborgaren ser och tycker är problem. På så sätt kan vi anpassa vårt arbete till de lokala förhållandena, säger han.

Enligt polisens senaste trygghetsundersökning ­känner sig göteborgarna något mer otrygga i dag än tidigare, men Even Magnusson betonar att otryggheten inte alltid ­stämmer överens med den fak­ tiska brottsstatistiken.

– Trygghet är en känsla. På exempelvis Avenyn en sen natt, där det rör sig många berusade Polisen Perry Eriksson pratar människor, där känner folk med en kvinna som är orolig sig trygga. Men om man tittar efter skjutningen i Tynnered för ett tag sedan. Hon tycker på var människor råkar ut för att det känns tryggt att polisen mest våld så är det just Avenyn visar sig mer i området. sena kvällar. Det visar hur komplext det här arbetet är, förklarar han.

Sven Höper, direktör för välfärd och utbildning på stads­ ledningskontoret, är inne på Perry Eriksson, polis samma linje. Han tycker att det är viktigt att staden tar Hilda Axelsson och Perry Eriksson ser oron på nära håll. invånarnas oro på allvar och fortsätter det förebyggande Förutom att avstyra bråk och lugna ner en och annan arbetet. Men det är också viktigt att få fram rätt bild av överförfriskad festprisse en fredagskväll är en viktig del brottsligheten i Göteborg, menar han. av ­deras uppdrag på spårvagnarna att prata med dem de – Samtidigt som vi ser att oron ökar pekar brotts­möter och ta del av deras upplevelser och oro – eller bara statistiken nedåt. Vi måste fortsätta vårt förebyggande byta några ord om hur det går med fotbollsträningen med och trygghetsskapande arbete, men samtidigt vara tydliga ett gäng unga killar som kliver på vagnen på Frölunda Torg. med fakta för att på så sätt förmedla en mer korrekt bild – En bra kontakt med de boende är en viktig del av vårt av Göteborg, säger han. arbete, säger Perry. •

»De flesta människor har a ­ ldrig kontakt med poliser och är vana vid att se p ­ oliser först när det har hänt någonting.«

POLISEN OCH STADEN STÄRKER SAMARBETET Hög brottslighet, sociala problem, låg inkomst och sämre hälsa är utmärkande för stans särskilt utsatta områden. Nu vill polisen och Göteborgs Stad tillsammans ta krafttag för att förbättra situationen.

I Göteborg beskriver polisen Biskopsgården, Bergsjön, Hjällbo, Hammarkullen, Gårdsten och Lövgärdet som särskilt utsatta områden. Med det menas att det är områden med grov brottslig-

het, våld, öppen narkotikaförsäljning, en slags intern rättsskipning och att det finns ett tryck på barn och ungdomar att delta i den brottsliga verksamheten.

Michael Ivarson är direktör på social resursförvaltning på Göteborgs Stad: – Det är samma områden där vi ser att medellivslängden är låg jämfört med andra stadsdelar.

Här lever många barn i hushåll med långvarigt försörjningsstöd

EN HÅLLBAR S TAD – Ö PPEN FÖ R VÄRLDEN

och det är här som arbetslösheten är störst och den mellanmänskliga tilliten är som lägst.

Det krävs ingen rymdforskning för att inse det, men det är ändå slående hur bristen på social hållbarhet tar sig uttryck.

Hur tänker ni er arbetet framåt?

– Vi tittar på en modell som Brottsförebyggande rådet tagit fram som heter FAS. Det handlar om riktade och förebyggande långsiktiga insatser, där både

polisen och kommunen spelar viktiga roller. I den första fasen handlar det mycket om polisiära insatser – att få bort brottsligheten från det gator och torg. De följande faserna handlar bland annat om att arbeta för att barn ska få en bra start i livet och att få fler människor i jobb.

Läs mer: goteborg.se/jamlikt och följ nyhetsutvecklingen på vartgoteborg.se 9

historia

SÅ VAR LIVET I ­GÖTEBORGS Hur var det att leva som g ­ öteborgare på 1600-talet? Med hjälp av unika ­föremål, noga ­utvalda scener, ljudmiljöer och ­modern teknik som virtual reality tar G ­ öteborgs stadsmuseum oss ­tillbaka till när allt började.

et är sommar 1622 när ett öronbedövande dån ekar över hela Göteborg. I staden som grundades bara ett år tidigare forsar nu vattnet fram och omringar den nya stadskärnan med en vallgrav. Påsläppet av vattnet i kanalerna är ett av de stora h ­ istoriska ögonblicken i staden.

Besökarna på Göteborgs stadsmuseum kan nu återuppleva händelsen i den nya basutställningen Göteborgs födelse. Utställ­ ningen b ­ erättar om de tidiga åren i stadens historia och fokus är på det lokala vardagslivet, snarare än kungar och slag.

– Vi vill komma nära människorna som bodde här på den tiden.

Vad upplevde de? Vad funderade man på? säger Maria Forneheim, utställningsproducent på Göteborgs stadsmuseum.

­ öteborg och stadens tidiga år. Vissa före­ G mål ­spelar en extra stor roll för berättandet.

En silver­medaljong i form av ett hjärta, som ­hittades vid en utgrävning i början av 1900-­talet, ­hamnar nu i rampljuset och berättar en ­spännande historia om sin betydelse och ägare.

– Vi jobbade med en dra­ maturg som hjälpte oss att s­ tälla de obekväma frågorna så att vi kom framåt och ­hittade en röd tråd. Vi försökte ha en ung kvin­ nas perspektiv när vi valde scenerna, säger Maria Forneheim och lägger till att männen självklart också finns närvarande hela tiden.

Det handlar om forna tider, men det är en Maria Forneheim ­innovativ ­utställning. Ljudet har en viktig plats i flera av utställningens rum. Förutom vattnets brus när det för ­första gången släpps på i kanalen, finns det bland annat ljud och röster som ska återspegla hur det lät när den tidens byggarbetare ­pratade med varandra.

Utställningen börjar redan i den sen­medel­ tida staden Nya Lödöse, där dagens Gamlestaden ligger. Många av invånarna tvingades lämna sina hem när dans­ karna invaderade och parallellen till i dag, då många i världen tvingas fly, känns nära.

Resan fortsätter sedan mot ­byggandet av

Ett populärt inslag väntas också bli att upptäcka 1600-tals-staden i virtuell verklighet. Flera aktörer i ­Göteborg har varit med om att bygga en t­ redimensionell stadsmodell över 1600-talets Göteborg.

Här kan den som utrustat sig med så kallade VR-glasögon u ­ ppleva hur den såg ut då. Bland annat har arkeologerna på Göteborgs stadsmuseum varit med i arbetet för att bilden av den unga staden Göteborg ska bli så h ­ istoriskt korrekt som möjligt. På utställ­ ningen blir det premiär för virtual reality-resan genom staden.

Göteborgs födelse öppnar 11 mars. Den blir en bas­utställning som kommer att finnas kvar länge på museet. Utställningen är en del av Göteborgs 400-­årsjubileum 2021. • ELLINOR THUNBERG

ILLUSTRATION: GÖTEBORGS STAD

D

PREMIÄR 11 MARS!

Stora Hamnkanalen mot slutet 1600-talet. Här på vänster sida vid dagens Brunnsparken, v ­ ägdes ­järnet innan det skeppades ut. I bakgrunden s­ kymtar Tyska kyrkan samt Otterhällan till vänster. Rakt fram ligger Rådhuset vid dåtidens Stora torget, i dag ­Gustaf Adolfs torg.

10

VÅRT GÖTE BORG #1 2017

historia

Röd silkeskofta från 1600-talet, användes som ett exklusivt ­underplagg.

Kniv från Nya ­Lödöse. Typen ­ allas testikeldolk. k

Amulett. Föreställer antagligen en liv­ moder, med ett barn i. Från byn Tynnered, i det som i dag är ­södra Göteborg.

FOTO: CHARLOTTA GAVELIN

BARNDOM Ett av utställningens praktföremål. Barocksäng från 1600-talet.

Halssmycke av silver, format som ett hjärta.

Hittat i en grav i Nya Lödöse.

Strykjärn från 1692, tillägnat Maria ­Ternandt. Troligen en bröllopsgåva.

UTSTÄLLNING MER TILLGÄNGLIG TACK VARE FUNKTEK Projektet FunkTek har anlitats för att göra utställningen så tillgänglig som möjligt för så många som möjligt.

FunkTek har bland annat utvärderat alla texter och utställningens formgivning. Utöver detta lanseras en helt ny tillgänglighetsanpassad app med syn- och teckentolkning av samtliga utställningstexter. ­Appen heter Göteborgs födelse och finns att ladda ned.

Läs mer på goteborgsstadsmuseum.se

EN HÅLLBAR S TAD – Ö PPEN FÖ R VÄRLDEN

11

KÖR P UTAN

STÄLL DINA FRÅGOR OM BILTRAFIKEN I GÖTEBORG! Skicka in dina frågor i förväg eller delta direkt i chatten: Onsdag 8 mars, kl 13–14. chatt.goteborg.se 12

text

MAGNUS CARLSSON foto ERIK ABEL

VÅRT GÖTE BORG #1 2017

trafik

PÅ I LIVET EGEN BIL De har tre små barn och arbete i annan kommun – ändå klarar sig Michael Koucky och Catharina Wikehult utan egen bil. Nu vill Göteborgs Stad att fler ska hitta liknande lösningar i livet. Målet är nämligen att biltrafiken i innerstan ska minska med en fjärdedel.

G

öteborgs centralstation är full av människor som går åt alla håll. Det är tisdag eftermiddag, kallt och ­blåsigt – och många av dem som rör sig här är pendlare. Ur ett av pendeltågen ­kliver en kvinna med cykelhjälm, skaljacka och en liten, hopvikt cykel. Några sekunder senare är cykeln fullt utvecklad och hon börjar trampa längs med vattnet bort mot Majorna.

Kvinnan med cykeln heter Catharina ­Wikehult och är mitt i sin dagliga pendlings­ rutin. Varje morgon går hon upp tio över sex, för att cykla från Majorna till central­ stationen. Där viker hon ihop cykeln och kliver på pendeltåget till Lindome. När hon anländer till Lindome station vecklar hon ut den igen och fortsätter cykla de två kilo­ metrarna till sin arbetsplats.

– Jag har jobbat i stan innan men började ett nytt jobb i somras, vilket gjorde att jag fick längre pendlingsväg, berättar C ­ atharina.

Det tar mig en timme varje dag och hade ­absolut gått fortare med bil, men jag är glad att jag får vardagsmotion och bättre hälsa av att cykla. Jag tror jag blir en bättre mamma av det. Dessutom får jag en liten kick varje gång jag passerar över motorvägen i Lindome och inser att jag inte bidrar till det eländet.

Catharina och hennes sambo Michael Koucky har tre barn tillsammans, och de lever i dag utan egen bil. Tidigare hade de en men när de blev påkörda vid ett rödljus

EN HÅLLBAR S TAD – Ö PPEN FÖ R VÄRLDEN

blev bilen skrot – och sedan dess har de inte skaffat någon ny.

– Vi hade nog gjort oss av med den ändå, men det blev en spark i baken, säger Catharina.

Huvudskälet till att vi inte har bil är helt enkelt att vi inte har något behov. Det är så pass sällan vi använder bil, att det inte är värt att äga en. Vi är med i ett bilkooperativ, men inte ens den bilen använder vi. Det krävs lite mer planering och ibland får man vara lite kreativ, men på det stora hela är det ingen uppoffring att vara utan bil. Tvärtom, skulle jag säga.

Catharina och Michael bor vid Chapmans torg med sina tre barn, och de har inga problem med att klara sig utan bil i varda­ gen. Cyklar och cykelkärra sköter många av transporterna, och utöver det har de spårvagnshållplatsen runt hörnet. För­ skolan har de ett stenkast från lägenheten och i stället för att storhandla besöker de kvarterets matbutik nästan varje dag.

– Det är väldigt lätt att lura sig själv, och vi försöker vara så medvetna det går. Många tänker att de ska ta bilen till en stor butik och storhandla för att spara pengar. Men man tänker inte på att bilresan kostar peng­ ar. Handlar du mat för tusen kronor och den är fem eller tio procent billigare blir det ändå en förlustaffär, säger Michael, och fortsätter: – Många glömmer hur dyr varje resa blir. Att ha en egen bil brukar kosta runt 40 000 kro­ nor per år, med parkering, skatter, r­ eparation och andra avgifter. Använder man då bilen en gång i veckan blir det nästan en t­ usenlapp per användning. Det är mycket pengar, som man kan använda till annat i stället.

Michael och Catharina har hittat sina lös­ ningar för att kunna leva utan egen bil. Och de är långt ifrån ensamma. Göteborg har den tredje lägsta biltätheten i Sverige, med 335 bilar per 1 000 invånare. Storstäder är ofta förknippat med låg biltäthet, medan det omvända gäller på landsbygden. I Älvdalen finns till exempel 685 bilar per 1 000 invå­ nare. Göteborgs Stad vill dock att resandet med egen bil ska bli mindre, till förmån för andra transportsätt. Målet är att minska

Trots den stora barnvagnen tycker inte Catharina att det är jobbigt att ta spårvagnen – tvärtom menar hon att det ofta är smidigare än att ta bilen.

13

trafik

»Många borde testa en månad.

Om du bara använder bilen när du verkligen måste, hur många gånger kör du på en månad då?« hållbart resande, både för miljön och för att bättre ta vara på stans ytor.

Den hopfällbara cykeln är nyckeln i C ­ atharinas pendlande. Varje morgon cyklar hon till ­Centralstationen, där hon tar pendeln till ­Lindome. I Lindome vecklar hon ut cykeln igen och trampar sista biten till jobbet.

biltrafiken i innerstan med 25 procent.

Och anledningarna till det är flera, menar ­Stefan Eglinger, direktör på trafikkontoret: – För oss som stad gäller det att tänka både globalt och lokalt, säger han. När det gäller den globala aspekten så är frågorna kring klimatet och resursutnyttjandet ­väldigt viktiga, och vi som stad måste ta ansvar genom att bidra med det vi kan.

Men även på ett lokalt plan är det mycket viktigt att minska biltrafiken. Det handlar så klart om hälsa, att få ner bullernivåer och ­förbättra luftkvaliteten.

En annan viktig lokal anledning till att minska biltrafiken är att den tar stor plats.

För att få ner a­ ntalet bilar i innerstan har Göteborgs Stad ambitionen att på sikt minska antalet parkeringsplatser och ­boendeparkeringar för att i stället få ett mer levande gatuliv.

– Vi ska vara rädda om de ytor vi har, s­ äger Stefan Eglinger. Vi ska använda u ­ trymmet så bra vi kan för att skapa en levande och mänsklig stad och bland annat bygga fler ­bostäder. Bilen tar onekligen väldigt stor plats i dag. Vi vill hellre ha stad där människor kan bo, arbeta och vistas i.

Att minska biltrafiken med 25 procent är inget som sker i en handvändning, och för att kunna nå det högt uppsatta målet har Göteborgs Stad tagit fram en trafikstrategi som sträcker sig fram till och med 2035.

Strategin ska vägleda kommunen och se till att alla beslut som tas bidrar till ett mer 14

För att människor ska kunna välja bort bilen är det nödvändigt med många och väl fungerande alternativ. Göteborgs Stad försöker till exempel hjälpa bilpoolerna genom att ge dem exklusiv tillgång till förhyrda parkeringsplatser på attraktiva lägen. Kollektivtrafiken måste naturligtvis också byggas ut och gå oftare, bland annat arbetar Göteborgs Stad för att få fram fler eldrivna busslinjer. Tysta eldrivna bussar kan gå både oftare och närmare bostäder under hela dygnet än vad bullriga och bränsledrivna bussar tillåts göra. Dess­ utom behövs fler och bättre cykelvägar.

– Vi ser hur intresset för privat bilägande minskar i storstäder generellt i världen, säger Stefan Eglinger. Men för att ännu fler ska välja andra alternativ behöver vi minst fördubbla kollektivtrafiken, så att det finns ett attraktivt utbud. Vi behöver också tredubbla cykeltrafi­ ken genom målmedvetna satsningar på bland annat god infrastruktur för cykel. Lyckas vi med det blir det lättare att välja bort bilen.

Catharina Wikehult och Michael Koucky är bra exempel på att det går alldeles ­utmärkt att leva utan bil. Och de tror att fler skulle göra samma upptäckt om de bara analyserade sin egen situation.

– Många borde testa en månad. Om du bara använder bilen när du verkligen ­måste, hur många gånger kör du på en ­månad då? Det visar sig kanske att det inte är så många. Om du då är ärlig mot dig själv och frågar dig vad bilen kostar varje gång du använder den kommer du förmod­ ligen bli förvånad. K ­ anske är det en tusen­ lapp, kanske är det några hundralappar. Men förmodligen s­ kulle du kunna använda bil­ pool, hyra bil eller åka taxi och ändå komma billigare ­undan, säger Michael och berättar: – Vi hyr bil då och då, om vi ska åka bort en helg och hälsa på vänner eller om vi ska åka på bilsemester. Det är smidigt och ­fortfarande är det billigare för oss än att ha egen bil. Vi får också hjälp av hyrfirman att ­installera barnstolar säkert, så vi slipper dess­utom att köpa och äga egna barnstolar. • Läs mer: goteborg.se/trafikstrategi

Att kunna storhandla menar många är ett argument för att ha bil. Catharina Michael tror inte att det är lönsamt, och handlar i stället sina varor i den lokala matbutiken.

VÅRT GÖTE BORG #1 2017

trafik

Behöver du bil?

ja

HUR OFTA?

någon gång i veckan

varje dag

LÄNGRE STUND VARJE GÅNG?

ja

mer sällan TYP AV ÄRENDEN: KORTA ELLER HELGUTFLYKTER korta

TOTALKOSTNAD FÖR HYRBIL, ÖVER FLERA TUSEN KRONOR?

nej

nej

MER ÄN VARJE MÅNAD ELLER MAX NÅGON GÅNG PER KVARTAL?

helgutflykter IBLAND ELLER OFTA?

oftare ja

nej

Egen bil Att ha en egen bil är bekvämt. Du kan använda den när du vill, hur mycket du vill – och du kan låta allt från bilbarnstolar till cykelställ stanna kvar i bilen.

Däremot kostar det en hel del. Bilen måste för det första köpas eller leasas, men du behöver också en parkeringsplats eller ett garage att ställa bilen i. Dessutom måste du betala fordonsskatt, försäkring och ta höjd för kostnader för service och reparationer. Egen bil passar dig som är på jakt efter största möjliga bekvämlighet eller för dig som använder bilen dagligen – och inte har några problem med att det är dyrt.

Att hyra en bil på bensinmack eller hos något Hyrbil biluthyrningsbolag kan vara en bra lösning. Det här passar dig som inte har något dagligt behov av att använda bil, men som gärna gör en utflykt över en dag eller en helg någon gång med jämna mellanrum. Små bilar kan oftast hyras i ett helt dygn för några hundralappar.

Viktigt att tänka på är att det ofta bara ingår tio mils körsträcka och att det då kostar extra om du vill åka längre. Ofta tillkommer även en extra kostnad för försäkring.

EN HÅLLBAR S TAD – Ö PPEN FÖ R VÄRLDEN

KÄLLA: TRAFIKVERKET OCH GRÖNA BILISTER

mer sällan

ibland

ofta

Ingen bil Nej, du behöver faktiskt ingen bil. Du bor kanske centralt och när du ska någonstans kan du smidigt ta dig dit till fots, med cykel eller kollektivt. Du gör sällan eller aldrig några utflykter till avlägsna platser och de extremt få gånger som behovet skulle uppstå brukar du kunna låna en bil av en snäll vän, släkting eller granne. Går inte det kan du alltid lösa det med att ta en taxi.

En genomsnittlig bil står stilla nästan dygnet runt, Bilpool men i en bilpool betalar du bara för den tid då du faktiskt använder den (en fast månadsavgift kan tillkomma beroende på abonnemang).

Den exakta kostnaden utgörs i regel av en kombination av hur länge du använder bilen och hur långt du kör.

Bland fördelarna märks att du alltid har en ny och fräsch bil, du ­behöver inte betala parkeringsplats, service eller trängselskatt och saker som värdeminskning och fordonsskatt är inget du behöver bry dig om.

Däremot kan det bli dyrt med bilpool om du vill åka iväg med bilen på långweekend – och det kan vara frustrerande om det inte finns någon ledig bil när du behöver en.

I Göteborg finns en rad olika bilpoolsföretag och i många stads­ delar finns också bilkooperativ, till exempel i Angered, Bagare­ gården, Bergsjön, Hisingen, Majorna och Masthugget.

15

stadsutveckling

HISINGSBRON Byggstart var i november 2016. Projektet omfattar även rivning av Götaälvbron.

Bron börjar byggas från Hisingssidan och i slutet av 2019 påbörjas arbetet över ­älven och Nordstadssidan.

Bron ska vara klar för både bil- och ­kollektivtrafik 2021 och hela projektet ska avslutas 2022.

REGIONENS HUS PROMENADSTRÅK LÄNGS ÄLVEN Från gasklockan till Röda sten. Och från Banapiren till Älvsborgsbron. Om ett antal år blir det möjligt att ­promenera längs älven på både fastlandet och Hisingen.

Staden kommer närmare vattnet.

Byggstart juni 2016. Det nya Regionens Hus, arbetsplats för Västra Götalands­ regionen, kommer att bindas ihop med det befintliga stationshuset ”Vita Huset” och bestå av en låghusdel med fem ­våningar och ett 14-våningshus.

Inflyttning är planerad till 2019.

URSÄKTA RÖRAN – VI BYGGER OM Området kring Centralstationen ska inte längre domineras av trafiken. När nya Centralenområdet står klart blir det en knutpunkt för hela regionen där göteborgare och besökare möts av en blandad innerstadsmiljö med plats för kultur, grönområden och ett rikt folkliv.

16

VÅRT GÖTE BORG #1 2017

stadsutveckling

KVARTER MELLAN CENTRALSTATIONEN OCH ÄLVEN

NEDSÄNKNING OCH ÖVERDÄCKNING AV E45

Fyra nya kvarter med både kontor och bostäder kommer att byggas på överdäckningen av Götaleden. För att finansiera överdäckningen kommer Göteborgs Stad sälja byggrätter för dessa kvarter. Första huset kan komma att stå klart 2021 och resten kan stå klart 2023–2028.

Påbörjades september 2016. Förlänger Götatunneln till gasklockan (korsningen Falutorget). Först sänks E45:an sex m ­ eter och däckas över (fyra kvarter direkt öster om dagens Stadstjänarebron). Väg­ projektet ska vara klart hösten 2020.

VÄSTLÄNKEN OCH STATION CENTRALEN Planerad byggstart är 2018. Tvåspårig järnväg som är åtta kilometer lång – varav sex kilometer i tunnel – för både pendel- och regiontåg.

Trafikstart för Västlänken är 2026, men redan senhösten 2023 är tunneln från Olskroken in till station Centralen klar. De fyra nya perrongerna kommer då att användas som en tillfällig säck­ station för att avlasta Centralstationen.

VÄSTLÄNKEN Ett hållbart transportsystem anpassat till en storstad. Med tre pendeltågstationer i centrala stan blir det smidigare att pendla till och från Göteborg. Alla i regionen får tillgång till en större arbetsmarknad. Har du frågor om Västlänken? Gå till Frågelådan på goteborg.se/frageladan.

Läs mer: trafikverket.se/vastlanken

DU KAN PÅVERKA REGION CITY Byggstart planeras 2019. Det nya området innefattar flera höga torn, bland annat ett 30-våningshus med kontor, restaurang och butiker. Ett nytt torg i direkt anslutning till Centralstationen planeras. ­Inflyttning kan ske 2021.

Flera olika detaljplaner för Centralenområdet ­reglerar vad marken kan användas till och hur stort och högt det får byggas. Vid samråd och granskning kan alla lämna synpunkter på planerna. Men för att ha rätt att överklaga måste du ha lämnat in synpunkt i tidigare skede samt vara sakägare – det vill säga att du bor, driver företag eller äger fastigheter i ­området eller dess direkta närhet.

Aktuella samråd: goteborg.se/planochbyggprojekt

BANGÅRDSVIADUKTEN

EN HÅLLBAR S TAD – Ö PPEN FÖ R VÄRLDEN

Detaljplan utarbetas. Vid Åkareplatsen/ Polhemsplatsen planeras en viadukt som ansluter till befintliga Stampbroar.

Norr om bangården kommer troligen via­dukten att få en östlig sträckning in mot Gullbergsvass. Planeras vara klar 2027.

17

stadsutveckling

Nu formas framtidens De enorma trafiksatsningarna runt Centralstationen kommer att ­omvandla området till en myllrande stadskärna. Parkeringsplatser, öde industritomter, tågspår och bilvägar kommer att ersättas av nya mötesplatser, stråk och byggnader i framtidens Göteborg.

centralstationsområdet och det kommer att bli ännu mer i framtiden. Vi vill bygga vidare på det och göra en bättre och trevli­ gare ­entréplats till Göteborg, säger Simon Wallqvist.

2 000 nya bostäder och 16 000 nya ­arbetstillfällen. Nya hus till en kostnad av mer än en miljard kronor. Och stora infrastruktur­projekt som ska ge en bättre trafiksituation och ett helt nytt stadsliv mitt i Göteborg. Den nya staden ska bli en plats där du promenerar, cyklar och åker mer kollektivt än i dag. När E45:an har täckts över och när nya Hisingsbron och Västlänken är klara frigörs mycket yta som ska användas till en ny central stadsdel med folkliv och grönska, och som ska binda samman Göteborg över älven.

– Det som ligger bakom satsningen på ­området är hela utvecklingen av Älvstaden, som växer fram hela vägen från Masthuggs­ kajen till gasklockan – på båda sidor av ­älven, säger Simon Wallqvist, Göteborgs Stads projektledare för Centralstationen.

Hamnområdena, som under årtionden mest har varit plats för industrier har sakta

I dag passerar 140 000 människor Central­ stationen varje dag. I framtiden kommer många att vara här för att ta del av det nya restaurang- och kulturutbudet. Det kommer att byggas många höga hus med en blandning av kontor och bostäder.

Hela trafikapparaten görs om i grunden.

Hisingsbron ersätter Götaälvbron från 1939, E45:an täcks i första etappen över från Stadstjänarebron till Torsgatan och sedan vidare till Gasklockan och Väst­ länken, den dubbelspåriga järnvägen för pendel- och regiontåg, får en under­ jordisk station vid Centralstationen.

Filip Siewertz är planarkitekt på stads­ byggnadskontoret och arbetar med Väst­ länkens station Centralen.

– Några grundläggande kvaliteter är att det ska vara ljust, orienterbart och tryggt.

Stationen kommer att ligga grunt så att det är nära till markytan. Det ger en tydlig

tömts när många verksamheter har flyttat ut till ytterhamnarna. Nu ska den gamla ­industrimarken fyllas med liv och rörelse.

– Det ska bli ett flanör- och promenad­ stråk hela vägen från Gullbergsvass till Klippan och Röda sten. Hamnarna var förr levande platser där folk promenerade på ­kajerna för att se när båtarna lastades och lossades. Men de blev otillgängliga med tiden och stängda för vanligt folk. Nu vill vi öppna området och göra så att allt hänger ihop.

Den nya Hisingsbron blir en viktig del i att länka ihop centrum med Backaplan och ­resten av Hisingen. Kvarteren från Cen­ tralstationen och ut mot Gullbergsvass ska göras om helt. Samtidigt som det ska bli mer grönområden och mer plats för människor, så ska trafiken få en mer undanskymd roll.

– Det är ett stort flöde av personer runt

STATION CENTRALEN – DETTA HÄNDER NU

BILD: TOMORROW/JERNHUSEN

Detaljplanen för Station Centralens västra uppgång är tänkt att komma ut på samråd sommaren 2017.

Detaljplanerna för den mittersta och östra uppgången har redan varit ute på samråd och granskning. Där p ­ ågår nu arbetet med att färdigställa ett slutligt förslag som byggnadsnämnden/kommunfullmäktige får ta ­ställning till. Värt att veta i sammanhanget är att detaljplanen för Västlänken under mark har överklagats och att detaljplanerna för ­utvecklingen ovan mark inte kan antas förrän den vunnit laga kraft.

Läs mer: goteborg.se/planochbyggprojekt

18

VÅRT GÖTE BORG #1 2017

stadsutveckling

stadskärna koppling till staden, säger han.

Stationen är planerad att ligga direkt norr om Nils Ericsonterminalen.

Perrongerna blir 250 meter långa och har uppgångar i båda ändar och i mitten. Den mittersta Hur ser framtidens trafik ut i Göteborg och uppgången ansluter direkt till vad händer kring Centralenområdet? Chatta med: stråket som kopplar ihop Väst­ ➥ Stefan Eglinger, trafikdirektör i Göteborgs Stad länken med Centralstationen. ➥ Simon Wallqvist, planarkitekt Centralenområdet, ­stadsbyggnadskontoret Göteborgs stad räknar med ett ➥ Karin Holmström, projektchef Västlänken, trafikkontoret ökat resande i ­kollektivtrafiken ➥ Johanna Rödström, ansvarig för trafikplanering med såväl bussar som tåg. Runt på ­trafikkontoret.

25 000 människor beräknas dag­ Skicka in dina frågor i förväg eller delta direkt ligen hoppa på eller av vid den nya i chatten: Onsdag 8 mars, kl 13–14. chatt.goteborg.se stationen.

Planerad byggstart för Väst­ länken med den nya station ­Centralen är januari 2018. •

MARCUS OLSSON

STÄLL DINA FRÅGOR!

SE FRAMTIDENS KVARTER MED VR-GLASÖGON MER INFORMATION På trafiken.nu kan du prenumerera på nyhetsbrevet Veckans trafik. I det får du veckovisa uppdateringar om trafikläget.

I slutet av året öppnar ett nytt resecentrum vid Åkareplatsen, där du kan få information och service.

EN HÅLLBAR S TAD – Ö PPEN FÖ R VÄRLDEN

Med hjälp av modern datateknik – virtual reality – kan du själv uppleva hur området kommer att gestalta sig. plats Älvrummet, Kanaltorget 1 (vid Operan) när 13–19 mars måndag–torsdag, kl 15–19 fredag–söndag, kl 11–15

PLANERA DIN RESA När Centralenområdet byggs om blir det under många år framöver svårare för alla att ta sig fram.

För bilister kommer det att ta betydligt längre tid att köra förbi Centralstationen. Men det går att underlätta resan. Framför allt för den som planerar sin resa i förväg – och som är öppen för alternativ till bilen.

Johanna Rödström, som arbetar med trafikplanering på trafik­kontoret, ger tips som är bra att ha med sig: – En självklarhet är Läs mer! att välja en annan väg ➥ goteborg.se/ tadigfram än rakt igenom området ➥ trafiken.nu vid Central­stationen. En annan är att planera resan och att åka hemifrån i god tid om du ändå väljer bilen, Det kommer att vara en enda stor byggarbetsplats i många år framöver, säger hon.

De värst drabbade platserna tror hon blir rondellen vid Nils ­Ericsonterminalen och därifrån hela vägen ner till Göta älv. Även vägarna kring Drottningtorget kommer att ha hög belastning.

Framkomligheten kommer att ­skifta från vecka till vecka, från den ena till den andra dagen. På goteborg.se/tadigfram och på ­trafiken.nu läggs information upp för att trafikanter ska kunna uppdatera sig om trafikläget.

– Det finns trafiktoppar på morgonen och eftermiddagen alla vardagar, som kan vara bra att undvika för att slippa de värsta köerna. Även söndagseftermiddagar är det mycket trafik i området, säger Johanna Rödström. •

19

anslagstavlan

Dag s att söka sommarjobb inom Göteborgs Stad Går du i årskurs 9 och vill feriejobba inom Göteborgs Stad i ­sommar? Ansökningstiden går ut 31 mars.

Som feriejobbare arbetar du i din egen stadsdel i tre veckor, fem dagar i veckan, sex timmar om dagen. Jobben lottas ut bland de elever som har sökt och förra året var timlönen 60 kronor, ­inklusive semesterersättning. Du kan få feriejobb inom olika yrken, till exempel barnskötare, vaktmästare, lokalvårdare och ekonomibiträde.

Du får besked via mejl eller brev i slutet av april. Tänk på att titta i skräpkorgen i din e-post – och på att du måste ha samma e-postadress under ansöknings- och ferieperioden.

För mer info om vad som gäller i din stadsdel och för att söka feriejobb, gå in på: goteborg.se/feriejobbgrundskola

DELTA I NORDISKT ELEVUTBYTE Är du sugen på ett äventyr och går i årskurs 8?

Då kan du ansöka om att delta i ett nordiskt elev­utbyte hösten 2017. Utbytet hålls i ­Århus, Bergen, Åbo och i Göteborg – de fyra nordiska ­vänorterna. Nio elever från varje stadsdel i Göteborg, totalt 90 ungdomar, väljs ut. Du träffar nya nordiska kompisar och lär dig mer om deras kultur, språk och intressen. Samtidigt gör ni en massa spännande saker ihop, som segling, skolbesök, kanotturer, fjällvandring eller mountainbike.

Allt är gratis. Ansök 1–13 mars på Hjärntorget, du ­hittar länken på startsidan.

Läs mer: internordiskt.se

BADA BASTU OCH SE UT ÖVER GÖTA ÄLV Bada bastu i Frihamnen. ­Tiderna är uppdelade i ­dambastu, herrbastu och vän/henbastu och går att boka gratis. Lördagar och söndagar finns drop-intider.

För exakta öppettider och bokning: alvstaden.goteborg.se/ jubileumsparken/bastun

Vårens farligt avfall-tider Snart är det dags att lämna lampor, elektronik, färg, ­kemikalier och annat farligt avfall till farligt avfall-bilen. Du kan också lämna fungerande prylar och kläder till Emmaus lastbil. Måndagen 3 april startar vårens tur.

Se hela schemat på goteborg.se/farligtavfallbilen

Besök Seniormässan i mars Är du en aktiv senior som vill må ännu bättre? Då kan du b ­ esöka Seniormässan i Göteborg. Här finns utställare inom många olika områden, som resor, boende, vård, hälsa och fritid. I Göteborgs Stads monter kan du ta del av vad kommunen erbjuder ­pensionärerna och få information, rådgivning, tips och prova på olika aktiviteter. när pris

20

År 2021 fyller Göteborg 400 år och du kan vara med och påverka. Hur tycker du att jubileet ska firas? Skicka in dina bästa idéer till Göteborg & Co. Gå in på goteborg2021.com

Seniormässan 14–16 mars var Svenska mässan, kl 10–16 130 kronor läs mer på seniormassan.se VÅRT GÖTE BORG #1 2017

närbilden

Ana tar mexikanska smaker till Göteborg

A

tt låta göteborgarna smaka på riktig mexikansk mat är drivkraften för Ana Gema Tolentino från Hisings­Backa. Företagsrådgivningen One stop future shop – som stadsdelarna på Hisingen ­tagit initiativ till – gav henne hjälp att ta första steget.

Hallå Anna, du gör både smycken och mat, hur kombinerar du verksamheterna?

– Mexikansk gastronomi är den g­ emensamma nämnaren!

Min smycke­kollektion är inspirerad av typiska m ­ exikanska råvaror och rätter som chili och taco. Och sedan en ANA GEMA TOLENTINO tid tillbaka säljer jag också min egen ­mexikanska chilisås. Jag slog ihop Ålder: 35 år Bor: ­farmors och m ­ ormors recept, utveck­ Hisings Backa ­Familj: Man och lade dem lite och till­verkar nu ett par stor familj i Mexiko ­varianter av gourmet­chilisåser. Jag växte Aktuell: Med sin upp i en stor familj i Mexiko där köket smycke­kollektion var den självklara mötes­platsen och och sina chilisåser. ­därför föll det sig naturligt att gå den ­vägen med både smyckena och maten.

Vad har du fått för hjälp av One Stop Future Shop?

– One Stop Future Shop satte fart på mitt företag. Det var som att träffa en magisk fe – allt som jag önskade gick att ordna. På mindre än en månad fick jag tillgång till ett kök, tog fram ­produkter och började sälja. Dessutom har jag fått praktisk hjälp med att förstå hur Skatteverket fungerar och ­handfasta råd om marknadsföring.

Hur ser framtidsplanen ut?

– Jag har precis öppnat en ateljé i Gårda där jag både säljer mina chili­ One Stop såser och mina smycken. Snart hoppas Future Shop jag kunna ha workshops i mexikansk Via EU-projektet One matlagning. Jag vill lära göteborgarna Stop future shop kan du som tänker starta hur man kan laga riktig m ­ exikansk eget eller redan har ett mat med svenska ingredienser! företag få hjälp och råd Vad har du för råd till andra som gratis. Det var stadsdefunderar på att starta eget? larna på Hisingen som – Att våga starta! Jag har alltid haft tog initiativ till projektet.

På mindre än ett år har tankar på ett eget företag och ändå 23 nya företag startats. tog det över åtta år för mig att starta One Stop future shop eget. Du kan mer än du tror. Det finns passar extra bra för dig även program i Västra Götalands­ som är kvinna, ung och/ regionen som ger bra guidning för nya eller utrikes född och med tidigare erfarenhet företag, och med hjälp av dem är det av att starta företag. mycket lättare att våga ta steget att ­börja Mer information finns på – sedan är det bara att jobba på. • onestopfutureshop.com Tel: 031–366 53 57

text

SANNA SCHILLER foto JONAS TOBIN

EN HÅLLBAR S TAD – Ö PPEN FÖ R VÄRLDEN

21

kalendarium

PÅ GÅNG

/ MARS–JUNI

Våren närmar sig med snabba steg och det blir allt mer lockande att slå sig ner i någon av stadens alla parker och njuta av solen. För den som vill ­aktivera sig ännu mer finns en rad evenemang att ta del av i och runt staden.

Som vanligt hittar du ett alltid aktuellt kalendarium på kalendarium.goteborg.se.

HITTA FLER EVENEMANG PÅ WEBBEN

› kalendarium.goteborg.se › goteborg.com › blastallet.goteborg.se › frolundakulturhus.se › goteborg.se/kaken › goteborg.se (sök på museer)

FOTO: PER OLOV JANSSON / FINLANDS NATIONALGALLERI, AINUR NASRETDIN

ETT HE T T T IP S!

TOVE JANSSON PÅ KONSTMUSEET UTSTÄLLNING Konstnär, illustratör, ­karikatyrtecknare, serietecknare och skapare av de världsberömda Mumin­figurerna – Tove Jansson (1914–2001) är en av Nordens mest folkkära konstnärer. Hon var djärv i sitt liv och i sin konst, en nyfiken och fördomsfri sökare som ifråga­ satte auktoriteterna och ständigt fann nya uttrycksformer. Även om familjen är i centrum – både konst­ närens egen och den fiktiva Mumin­ släkten – står dörren alltid öppen för dem som ­söker skydd eller riktning i livet. Utställningen är producerad av Ateneum, Finlands National­galleri och Göteborgs konstmuseum.

11 februari–21 maj var Göteborgs Konstmuseum pris 80 kr, gratis under 25 år läs mer goteborgskonstmuseum.se när

22

VÅRT GÖTE BORG #1 2017

kalendarium

VETENSKAPSFESTIVALEN 2017 Årets tema är tillit

Svenska cykelmässan

KUNSKAP Vad skulle hända med relationer, ekonomiska, politiska och rättsliga system om tillit inte fanns? Vi översköljs av information, ny teknik och innovationer som ändrar förutsättningarna för världen som vi känner den.

Men det är vi människor som har förmågan att skapa system som håller och som bygger på tillit.

PÅ TVÅ HJUL Tre dagar med ­inspirerande ­seminarier, prova­-påaktiviteter, uppvisningar, debatter och ­presentationer om allt från tävlingscykling till exotiska cykeläventyr.

Premiär för Sveriges ­cykelriksdag. Kom till Göteborgs Stads informationsmonter och ställ frågor om vad staden gör för cyklisterna.

när

när

8–19 maj var Runtom i Göteborg pris Gratis läs mer vetenskapsfestivalen.se

LISEBERGSPREMIÄR

Hammarkullekarnevalen FOTO: STEFAN W PERSSON

FESTIVAL Sveriges största karneval

och en årlig tradition i Hammarkullen sedan 1974. Hammarkullekarnevalen har växt för varje år och utvecklats till en mång­kulturell folkfest och en gemensam ­ange­lägenhet. Det är lätt att förstå att Hammarkulleborna är stolta över karnevalen och sin stadsdel.

när

3–5 mars var Svenska Mässan cykelmassan.com

för biljettpriser och tider

26–28 maj var Hammarkullen pris Gratis läs mer karneval.se

Sommarsäsongen snart här NÖJE Årets nyheter är Gyroswing-attraktionen Loke och popup-utställningen Klubbland – i ­huvudet på Håkan ­Hellström. En hyllning till ­Håkan Hellström – lika självklar i den svenska musikhistorien som ­landets nationalsång. Nu får han ett eget Klubbland, bredvid Stora scenen. när

22 april var Liseberg priser och biljetter liseberg.se

FLER AKTIVITETER UNDER VÅREN OCH FÖRSOMMAREN

26/4

30/4

17/5

Världsmusik på Bergsjöns bibliotek

Fira Valborg i Göteborg

Emigrera till Amerika

Kom och lyssna när Sten Källman med studenter från Musikhögskolans världsmusiklinje framför musik från olika delar av världen. Kl 15.

Valborgsfirande i Slottsskogen och i Trädgårdsföreningen. Och missa förstås inte Chalmeristcortégen!

Sjöfartsmuseets stadsvandring ”Amerika­ biljetten”. Start: Köpmansgatan 5, kl 18.30.

Mål: Packhusplatsen. ­Museernas årsbiljett gäller.

EN HÅLLBAR S TAD – Ö PPEN FÖ R VÄRLDEN

6/6 Fira nationaldagen Nationaldagsfirande och medborgarskapsceremoni i Slottsskogen, kl 11. Göteborgssymfonikernas gratiskonsert, kl 14.

7/6 West Pride Göteborgs färgstarkaste festival som skapar trygga mötesplatser för hbtq-personer och lyfter upp normkritik och hbtqpersoners livssituation genom konst och kultur.

Pågår 7–11 juni.

23

stadsutveckling

MINECRAFT-GÖTEBORG LOCKAR Stadsbyggnadskontorets satsning på att bygga hela Göteborg i dataspelet Minecraft gör succé. Redan efter en månad hade över 6 500 spelare laddat ner Göteborgskartorna. Nu hoppas ­Göteborgs Stad att fler unga ska intressera sig för stadsutveckling.

Rymdtorget, Läppstiftet, träden i allén, gräsmattan på Ullevi och huset du bor i. Allt finns där i Minecraftversionen av Göteborg.

Sedan i julas finns nämligen Göteborgs alla tio stadsdelar att ladda ner som kartor till dataspelet Minecraft. Något som många ­intresserade alltså redan snappat upp.

För den oinvigde kan förklaras att Minecraft är ett dataspel utvecklat i Sverige som

sålt över 100 miljoner kopior världen över.

I spelet finns möjligheter att bygga sina egna världar på ett legoliknande vis. Med hjälp av stadens egna riktiga geografiska data har stadsbyggnadskontoret nu byggt upp Göteborg i den här världen.

Trots att staden i spelet är uppbyggd av klossar som motsvarar

en kubikmeter, så är det lätt att känna igen sig när man går eller flyger igenom staden.

Tanken bakom satsningen är att väcka intresse för stadsutveckling hos unga göteborgare.

– I förlängningen ser vi Minecraft som en arena där vi arbetar tillsammans med s­ kolor eller särskilda grupper för att i ett tidigt skede i planeringen få in fler flera perspektiv på stadsutvecklingen. Detta är ett sätt, bland andra insatser, att driva utvecklingen mot ett mer jämlikt Göteborg, säger Agneta Hammer, stadsbyggnads­ direktör i Göteborgs Stad. •

LADDA NER GÖTEBORG!

JONAS FRANZÉN

goteborg.se/psidata

HÄR HITTAR DU KARTORNA På goteborg.se/psidata hittar du kartor över Göteborgs tio stadsdelar. Kartorna är gratis att ladda ner. För att kunna spela på kartorna måste du ha Minecraft installerat, det är ett dataspel som du köper separat.

VILL DU KOMMA I KONTAKT MED GÖTEBORGS STAD?

24

Kontaktcenter

Webb och e-post

Facebook

Besök oss

Telefon 031–365 00 00 Måndag till fredag, klockan 07.00–18.00

goteborg.se goteborg.se/suomeksi goteborg@goteborg.se

facebook.com/ goteborgsstad

Ekelundsgatan 1 Måndag till fredag, klockan 08.30–16.30

VÅRT GÖTE BORG #1 2017