Vårt Göteborg nr 3 2016 by Göteborgs Stad

Vårt !Göteborg Nr 3 · 2016

EN HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Planen klar för Bibliotek i Hagastationen kapprummet

Valet nära för niorna

Områdets charm ska bevaras när Västlänken kommer till Haga.

Förskolornas nya satsning ska få föräldrar att läsa mer för sina barn.

I höst funderar tusentals unga göteborgare på sitt gymnasieval.

SID.!19

SID.!11

SID.!14

Allt fler göteborgare skaffar egen lott

SKÖRDETIDER

Prunkande odlingslådor i Kyrkbyn NY MODELL HJÄLPER HEMLÖSA TILL BOENDE, SID. 8 GÖTEBORGS FJÄRRVÄRME INSPIRERAR, SID. 18

ledare

INNEHÅLL

»Livet överraskar oss och leder till oväntade vägval« Den frågan har säkert alla barn ställt och själv fått. Drömmarna kan se olika ut och växlar med åldern. Jag hade för egen del inte något specifikt yrke som jag drömde om när jag var ung, utan jag strävade efter att ha många dörrar öppna. Ofta är det livet som överraskar oss och leder till oväntade vägval. Min resa fram till i!dag har följt en krokig väg. Att jag skulle arbeta som stadsdirektör hade jag aldrig kunnat ana när jag en gång i tiden valde fyraårig teknisk linje på gymnasiet. Ja, på min tid hette det linje. Under hösten ska alla ni som går i nian välja gymnasieprogram och det är ett stort steg i livet. Aldrig har det funnits fler valmöjligheter än i!dag och ni ska välja både program och skola. Men även om gymnasievalet är ett stort steg mot vuxenlivet, så finns det många möjligheter att senare komplettera och välja ny väg. Det är skönt. I det här numret försöker vi guida dig. Var finns framtidens jobb, och vilka är studievägledarens bästa råd? I oktober kan du besöka gymnasiemässan som Göteborgs Stad ordnar och i december kan du följa EM i yrkesskicklighet, som äger rum här i stan. En av dem som tävlar är muraren Daniel Carlberg från Göteborg som du kan läsa mer om på sidan 16. VAD SKA DU BLI NÄR DU BLIR STOR?

som ska fungera för alla, det är en självklarhet. Stadens råd för funktionshinderfrågor och hbtq-rådet bidrar med kunskap och har många goda idéer. Läs mer om det viktiga arbetet i det här numret. Du kan också läsa om hur Göteborgs Stad satsar för att få fram fler bostäder. Byggtakten är nu högre än på länge och de kommunala bostadsbolagen har ett särskilt uppdrag. 1 400 nya lägenheter ska stå klara varje år från och med 2018 – det är en fyrdubbling jämfört med tidigare.

G ÖT E B O R G Ä R E N STA D

JAG ÖNSKAR ALLA EN

höst! #

trevlig läsning och en skön

SATSAR PÅ HÖGLÄSNING På Våglängdsgatans förskola har barnen fått ett bibliotek i kapprummet. LÄSNING

12 LYCKLIG ODLARE

Eva Hessman Stadsdirektör

STADSODLING Allt fler i stan vill börja odla. David Njie är glad för sin odlingslåda i Kyrkbyn. FOTO: PETER SVENSON

Vårt !Göteborg Nr 3 · 2016

EN HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Planen klar för Bibliotek i Hagastationen kapprummet

Valet nära för niorna

Områdets charm ska bevaras när Västlänken kommer till Haga.

Förskolornas nya satsning ska få föräldrar att läsa mer för sina barn.

I höst funderar tusentals unga göteborgare på sitt gymnasieval.

SID.!19

SID.!11

SID.!14

Allt fler göteborgare skaffar egen lott

SKÖRDETIDER

Prunkande odlingslådor i Kyrkbyn NY MODELL HJÄLPER HEMLÖSA TILL BOENDE, SID. 8 GÖTEBORGS FJÄRRVÄRME INSPIRERAR, SID. 18

Vårt !Göteborg

Magasinet Vårt Göteborg ges ut av Göteborgs Stad. Tidningen distribueras till samtliga hushåll i Göteborgs kommun och till en del hushåll intill kommungränsen. Vårt Göteborg syftar till att ge

Göteborgs boende, besökare och näringsliv bättre kännedom om vad Göteborgs Stad gör och varför. Tidningen ges även ut som taltidning.

Ansvarig utgivare Kommunikationsdirektör Helena Mehner Redaktör Margareta Romare Kontakt redaktionen@ vartgoteborg.se Omslagsfoto Jonas Tobin Produktion OTW Göteborg

Tryck Exakta Print AB Taltidning Rox-Reportage AB Distribution PostNord Nyheter på webben vartgoteborg.se Sociala medier Twitter: @VartGoteborg facebook.com/ vartgoteborg

FÖLJ DE POLITISKA BESLUTEN I GÖTEBORG Beslut i notisform från kommunstyrelsen: goteborg.se/ksbeslut Kommunfullmäktiges möten (en gång i månaden) direktsänds: webbtv.goteborg.se/ kommunfullmaktige

FLER GÖTEBORGSNYHETER HITTAR DU PÅ WWW.VARTGOTEBORG.SE 2

VÅRT G ÖTE BO RG #3 201 6

innehåll

AMIR ÄR REDO ATT KÄMPA

FOTO: SÖREN HÅKANLIND

FOTO: JONAS TOBIN

VÅRT GÖTEBORG · Nr 3 · 2016

Först egen bostad och sedan hjälp att bli drogfri. Så ser modellen Bostad först ut som hjälpt Amir Layeghfard ur hemlösheten.

FOTO: JONAS TOBIN

HEMLÖSHET

5 6 19

INNOVATIV FJÄRRVÄRME SPRIDS I EUROPA

FOTO: JONAS TOBIN

BOSTADSBOLAGEN HÖJER TEMPOT

DAGS ATT VÄLJA GYMNASIUM

STADEN SKA FUNKA FÖR ALLA

DET HÄNDER I HÖST

PLANEN KLAR FÖR HAGAS NYA STATION

FAMILJEDAG OM STADSUTVECKLING

Runt om i Göteborg pågår arbetet för att göra staden mer tillgänglig. Vårt Göteborg besökte Liseberg för att se hur de arbetar.

Nu kan du lämna synpunkter på Västlänkens station i Haga som ska bli en knutpunkt för tusentals resenärer.

EN HÅLLBAR S TAD – Ö PPEN FÖ R VÄR LD EN

På Sjöfartsmuseet kan du se på bläckfiskar och Palmhuset bjuder in till höstfest. Få koll på vad som händer med hjälp av kalendariet.

För att informera om de stora byggprojekten i stan arrangeras en familjedag och stadsvandring i centrala Göteborg.

notiser

FÅ HJÄLP MED EKONOMIN Har du svårt att betala dina skulder? Får du påminnelser EKONOMI och inkassobrev? Eller har du bara svårt att få pengarna att räcka till? Göteborgs Stad erbjuder gratis budget- och skuldrådgivning. Du får hjälp med att se över dina skulder och finna en väg ut ur skuldsättningen. Du kan också få råd om din vardagsekonomi. Telefon: 031-368 08 00, måndag-torsdag kl 9-12. E-post: budget@kom.goteborg.se

GÖTEBORG FÅR FLER LADDSTATIONER Göteborg Energi satsar stort på att det ska blir enklare att MILJÖ ladda elbilar. I somras invigdes elva nya snabbladdningsstationer i centrala Göteborg. Under hösten fortsätter satsningen med ytterligare tre snabbladdningsstationer och 520 nya laddpunkter där människor bor, arbetar och uträttar ärenden. Elen i snabbladdningsstationerna kommer från sol, vind och vatten. Laddningstjänsten i snabbladdarna kostar tre kronor per minut. Läs mer och se var laddarna finns: goteborgenergi.se/ladda

Krav på utbildning om sexuella trakasserier För att kunna få serveringstillstånd på en festival i GöteUTELIV borg krävs det att personalen har deltagit på Göteborgs Stads föreläsning om sexuella trakasserier. Föreläsningen är kostnadsfri och tar upp hur man kan förebygga, upptäckta och hantera sexuella trakasserier. Även krogpersonal i Göteborg erbjuds att gå utbildningen som kommit till efter förra årets händelser i bland annat Köln och Kungsträdgården, där många kvinnor utsattes för trakasserier och övergrepp. – Det är jätteviktigt att vi är alerta och agerar förebyggande, säger Annelie Silvander, tillståndschef Göteborgs Stad.

TYCK TILL OM JUBILEUMSPARKEN Lagom till Göteborgs 400-årsjubileum PARK 2021 ska nästa etapp av Jubileumsparken i Frihamnen stå klar. Tre konsultgrupper har utformat var sitt förslag och slutpresentationer hålls under Göteborgs Stadstriennal på Bokmässan den 22 september och på plats i parken den 23 september. Därefter kan göteborgare lämna synpunkter på förslagen. – Målsättningen är att en mindre del av parken ska vara klar redan till 2018, säger Amelie Sandow, Göteborgs Stads projektledare för etapp 2021. Dina åsikter är viktiga, på alvstaden.se/jubileumsparken kan du se förslagen och lämna synpunkter. 4

RÖSTA I VALET TILL UNGDOMSFULLMÄKTIGE Du som är ung kan vara med och påverka frågor som är viktiga för dig. Om du är folkbokförd i Göteborg, börjat årskurs 5 och är högst 17 år, kan du rösta i valet som hålls 11-21 november i år. Sandra Daniel är ordförande i ungdomsfullmäktige och tycker att det är viktigt att göra sin röst hörd: – Vi representerar stadens unga som vill göra en förändring. Det kan handla om att förbättra skolmaten, kämpa för gratis kollektivtrafik, stoppa mobbing eller hålla i en stor fotbollsturnering! Det du vill jobba med hamnar på agendan. UNGDOM

Läs mer på: goteborg.se/ungdomsfullmaktige

Nu kommer farligt avfall-bilen Måndagen 5 september startade farligt avKRETSLOPP fall-bilen sin hösttur. Lampor, elektronik, färg, kemikalier och annat farligt avfall är sådant du kan passa på att lämna. Samtidigt kommer Emmaus lastbil och dit kan du kan du skänka fungerande prylar och kläder.

50 Se hela schemat på: goteborg.se/farligtavfallbilen

miljoner

Så många kronor ska från och med 2017 satsas SKOLA på att ge elever med särskilda behov i grundskolan bättre stöd. Pengarna ska fördelas till stadsdelarna utifrån antalet elever. Varje rektor avgör hur det särskilda stödet ska organiseras. Källa: Göteborgs Stads budget 2017

bostäder

Allmännyttan ökar byggtakten De allmännyttiga bostadsbolagen höjer tempot för att få bukt med bostadsbristen. Målet är att från och med 2018 bygga 1 400 nya bostäder varje år. – Vårt uppdrag är att bygga för alla göteborgare, med kvalitet till rimliga priser, säger Martin Blixt, vd för Framtiden Byggutveckling AB. NYBYGGNATION

TE X T: K AR I N WI K!B I LD : J O NA S TO B I N

öteborg växer och behovet av nya bostäder är stort. Framtidenkoncernen, där de allmännyttiga bostadsbolagen Poseidon, Bostadsbolaget, Familjebostäder, Egnahemsbolaget och Gårdstensbostäder ingår, har fått uppdraget av kommunstyrelsen att skruva upp tempot i bostadsbyggandet till 1 400 nyproducerade lägenheter varje år från och med 2018. Det innebär en fyrdubbling jämfört med tidigare nyproduktion. – Utmaningen är stor, och möjligheterna med. Göteborg har en jättepotential för nyexpansion både i centrala lägen och längre ut från centrum, säger Martin Blixt som är vd för det nystartade bolaget i Framtiden Byggutveckling AB som ansvarar för samordning av den allmännyttiga bostadsproduktionen. ETT AV GÖTEBORGS mest storslagna stadsbyggnads-

projekt är Älvstaden, en ny stadsdel belägen mitt i Göteborg. Tanken är att Älvstaden ska knyta ihop Göteborgs centrala stadsdelar, och här ska 25 000 nya bostäder byggas och 45 000 nya arbetsplatser skapas fram till 2035. Men i de kommande årens byggprojekt vill Framtidenkoncernen utveckla fler stadsdelar. Staden ska växa utifrån de befolkningsstråk och trafiknoder som redan finns, för att dra nytta av befintligt folkliv och infrastruktur. Sådana områden är exempelvis Högsbo och Frölunda Torg, Gamlestaden, Kärra Centrum och Örgryte-Härlanda. Genom att förtäta befintliga områden får fler bostäder plats, samtidigt som stadsbilden förändras och utvecklas. – När vi förtätar staden skapas miljöer där bostadshusen kan ha bottenvåningar med butiker och caféer. Då skapas platser Älvstaden och förutsättningar för de mänskliga Älvstaden är ett av Nordens möten som gör en stad levande, säger största stadsutvecklingsprojekt, och innebär att centrala Göteborg ska Martin Blixt.

växa till dubbel storlek. Älvstaden växer fram längs med båda sidor om älven i Backaplan, Centralenområdet, Frihamnen, Gullbergsvass, Lindholmen, Ringön och Södra Älvstranden.

I NYBYGGNATIONEN prioriteras mindre hyresrätter, som ska anpassas för hyresgäster med lägre inkomstnivåer. Kommunstyrelsen undersöker möjligheterna att testa en ny schablon för hyresnivåerna i den kommunala nybebyggelsen i Frihamnen med fyra hyresnivåer, där den lägsta årliga snitthyran är 1 000 kronor per kvadratmeter. Martin Blixt säger att en sådan mo-

EN HÅLLBAR S TAD – Ö PPEN FÖ R VÄR LD EN

i Landala står snart 70 nya hyresrätter klara. Det är kommunala Bostadsbolaget, som ingår i Framtidenkoncernen, som låtit uppföra dem. Till vänster: Martin Blixt, vd Framtiden Byggutveckling AB. PÅ EGNAHEMSVÄGEN

dell skulle kunna utvecklas och användas för fler av de kommande nya lägenheterna. I det kommunala uppdraget ingår också att bygga och utveckla bostäder i områden där intresset från de privata aktörerna är svalare. – I de nordöstra stadsdelarna har väldigt lite bostäder byggts de senaste årtiondena. Att med hjälp av allmännyttan öppna nya marknader för bostadsbyggande är viktigt för stadens utveckling. Gårdsten är ett bra exempel där allmännyttan är en stor aktör och nu även privata byggbolag deltar i utvecklingen, säger Martin Blixt. !

Byggboom i Göteborg ""De allmännyttiga bostadsbolagen har fått i uppdrag att producera 1 400 nya bostäder varje år från 2018. ""I projektet BoStad 2021 satsar Göteborgs Stads tillsammans med allmännyttan och den privata fastighetsbranschen på 7 000 nya inflyttningsklara hyres-och bostadsrätter år 2021. ""Prognosen för bostadsbyggandet i Göteborg är 50 000 nya bostäder färdiga till år 2025 – inklusive privata aktörer och allmännyttiga bostadsbolag.

en stad för alla

SATSAR PÅ TILLGÄNGLIGHET

Lisebergs ambition är att så mycket som möjligt ska funka för så många som möjligt. Hur lyckas man med det? Vårt Göteborg följde med när Sofia Jönsson från DHR träffade Susanna Eckerstein från Liseberg för att prata tillgänglighet. TILLGÄNGLIGHET

TE X T: J O NA S FR ANZÉN!B I LD : J O NA S TO B I N

tillgänglighetsansvarig som arbetar med de här frågorna. Det är något alla måste tänka på, annars kan det bli att vi missar saker, även när vi bygger nytt.

et är strax innan öppning när Sofia Jönsson, ombudsman på DHR i Göteborg (Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder) och Susanna Eckerstein, chef för Gästservice på Liseberg, träffas utanför nöjesparken. – När det gäller åkattraktionerna är Liseberg hur bra som helst. Mycket är anpassat så att personer med olika funktionshinder kan åka, säger Sofia Jönsson. Men andra saker i parken tycker hon att Liseberg kan bli bättre på. Tidigare i våras hörde DHR av sig till Liseberg och frågade om de ville ha en genomgång av parken ur ett tillgänglighetsperspektiv. Liseberg tackade för hjälpen och resultatet blev en lista med förslag på åtgärder. – Många av våra medlemmar är ofta här i parken och därför är det viktigt för oss att det funkar, säger Sofia Jönsson. – Vi arbetar kontinuerligt med de här frågorna, men ibland kan vi missa saker som DHR ser. Allt är inte så uppenbart när det kommer till tillgänglighet därför är vi tacksamma för deras besök, säger Susanna Eckerstein.

GÖTEBORG HAR ett uttalat politiskt mål att staden ska vara

tillgänglig för alla. Det innebär att oavsett om du har en funktionsnedsättning eller inte så ska du ha samma möjligheter vad gäller till exempel utbildning, bostad, arbete, hälsa och att ta del av kultur och fritidsaktiviteter. Sofia Jönsson tycker att det är bra mål, men att det i praktiken funkar sådär. – Jag tycker att arbetet går långsamt. Det borde finnas en bestämd person inom alla de olika kommunala verksamheterna som har de här frågorna som sitt huvudansvar. Men det verkar som att tillgänglighet inte prioriteras. När vi på DHR kontaktar en verksamhet för att föreslå förbättring bollas vi ofta bara runt mellan olika personer, säger Sofia Jönsson. På Liseberg börjar köerna ringla sig långa. Susanna Eckerstein visar oss till backen bakom Flumeride där Liseberg byggt nytt med tillgänglighet i åtanke. Tidigare har man inte kunnat ta sig upp från den här sidan med rullstol, men nu finns en lång slingrande gång, kantad av vackra planteringar. – Det här är en bra lösning, den funkar för personer med elrullstol. Och det visar ju att tillgänglighet inte behöver stå i vägen för något annat, säger Sofia Jönsson. !

VI GÅR GENOM barnområdet Kaninlandet inne

på Liseberg och kommer fram till en kullestensbelagd gata. Vi stannar till och Sofia Jönsson förklarar varför underlaget inte fungerar för alla. – Vi har medlemmar som inte klarar av att köra sin rullstol här. Det skakar alldeles för mycket och det kan göra ont. Ett stråk med flata stenar hade gjort stor skillnad, säger Sofia Jönsson. Susanna Eckerstein förklarar att det kan vara svårt att ändra det som redan är byggt, men att Liseberg alltid tänker på framkomligheten för personer med funktionsnedsättning när man bygger nytt. Men strax därpå går vi vidare till ett nylagt kullerstensområde, där det också saknas passager för rullstolar. Susanna Eckerstein funderar en stund och säger sedan att det handlar om att öka medvetandet hos alla som jobbar på och med Liseberg. – Det svåra med tillgänglighetsfrågorna är att det påverkar allt vi gör. Därför går det inte att tillsätta en enskild 6

FÅ KOLL. Många av Lisebergs attraktioner har god tillgänglighet. För att smidigt kunna ta reda på hur tillgängligheten ser ut i stadens olika verksamheter har kommunen upprättat en tillgänglighetsdatabas.

VÅRT G ÖTE BO RG #3 201 6

en stad för alla MÖTE. Sofia Jönsson, ombudsman på DHR och medlem i Göteborgs råd för funktionshinderfrågor, träffar Susanna Eckerstein på Liseberg. Nöjesparken arbetar med tillgänglighet på många olika sätt. Bland annat syn- och teckenspråksgestaltas ett antal musikoch teaterföreställningar på Liseberg varje säsong.

Så arbetar staden med tillgänglighet Tillgänglighet handlar om att alla som bor i Göteborg, arbetar här eller besöker staden ska känna sig lika hemma. Här är några exempel på hur Göteborgs Stad arbetar med tillgänglighet och mänskliga rättigheter. VALHALLABADET

Här förbereds för ett antal privata omklädningsrum och duschar, för personer som känner sig obekväma i de stora öppna omklädningsrummen. KONSTMUSEET

Har speciella visningar för personer med demens som heter Möten med minnen. Har även syntolkade visningar. STADENS HBTQ-RÅD

Kulturhuset Kåken och Guldhedens bibliotek är exempel på verksamheter som under våren blev hbtq-certifierade. Till hösten är det på gång att diplomera äldreboenden. Syftet är att sprida kunskap om frågor som rör homo- och bisexuella, trans- och queerpersoner. TRAFIKKONTORET

Har ett program för enkelt avhjälpta hinder. En satsning där man arbetar med anpassningar av till exempel övergångsställen och gångpassager. KULTURSKOLAN

Driver projektet Kultur-Xplosion med fokus på musik, dans, rörelse och drama. Alla mellan 6 och 19 år kan delta, oavsett funktionsvariation. Från och med i höst involveras alla kulturskolor i stan. STADSMUSEET

Är med och driver projektet Funktek som handlar om hur man med ny teknik kan göra museiupplevelser bättre för fler.

Här kan du läsa mer om Göteborgs Stads program för full delaktighet och om tillgänglighetsdatabasen. goteborg.se/tillgangligstad

EN HÅLLBAR S TAD – Ö PPEN FÖ R VÄR LD EN

hemlöshet

Amir har hittat hem

Hemlöshet, droger och ett ständigt flyttande mellan olika akutboenden – så såg livet ut för Amir Layeghfard. Då fick han det han länge hoppats på, sin första egna lägenhet. – Jag tänkte: nu ska jag ordna upp livet, fixa mig. BOSTAD FÖRST

TE X T: SAN NA SC H I LLER!B I LD : SÖ R EN HÅK AN LI N D

VÅRT G ÖTE BO RG #3 201 6

hemlöshet

ordet blir inte rent och Amir rör sig långsamt mot köket, det slamrar till och han kommer ut med en ärtgrön disktrasa och ett glas te. Metodiskt och med svepande tag torkar han av bordet. – Nu blev det bra, konstaterar Amir nöjt och sätter sig tillrätta i soffan. Han har bott i lägenheten i Angered sedan i december i fjol och berättar stolt att han monterat Ikea-möblerna själv. – När jag fick nycklarna till lägenheten fick jag hjälp med att åka till Ikea, jag hade inga möbler. Det var tur att jag köpte verktyg också, möblerna var svåra att montera, säger han. 1990 flydde Amir från Iran, en flykt som tog honom till Sverige. Efter två år i sitt nya hemland fick han uppehållstillstånd. Innan han blev göteborgare bodde Amir lite varstans i Sverige, bland annat i Umeå och Linköping. – Jag trivdes inte i Linköping, jag hade ingen att tjöta med. När en kompis i Göteborg hörde av sig och sa att jag kunde bo hos honom så flyttade jag hit. Det gick bra ett tag, men sen skulle han gifta sig och då var jag tvungen att dra. Under drygt 20 år har Amir missbrukat droger av olika slag och han har åkt in och ut från olika behandlingshem. Nu kämpar han för att bli drogfri och genomgår en substitutionsbehandling för sitt beroende. – Jag har missbrukat droger länge och har sett många av mina vänner dö. Ena dagen sitter de på stolen bredvid en och snackar, nästa dag finns de inte mer. Det är en chock, berättar Amir. Ögonen blir blanka och han försvinner iväg i tankarna. Även om det är ensamt tycker han att det är bättre att bo i en egen lägenhet i jämförelse med ett behandlingshem. – Det är jobbigt att bo på hem, det blir ofta bråk. Här i min lägenhet stör jag ingen och blir inte störd av någon. AMIR HAR FÅTT SITT andrahandskontrakt via Bostad först och kraven som ställs på honom är desamma som för vilken hyresgäst som helst, han måste betala sin hyra i tid och ska inte störa grannarna. Klarar han det i 18 månader får han ett förstahandskontrakt. Metoden kommer från USA där den fick stort genomslag redan under 90-talet. New York är en av de städer som lyckades minska hemlösheten radikalt. Grunden är enkel; hemlösa med missbruksproblem eller psykisk ohälsa får en egen bostad som första insats. Det är tvärtemot den traditionella boendetrappan, där en hemlös missbrukare först måste kvalificera sig genom att bli drogfri, innan det kan bli aktuellt med egen bostad. – För de allra flesta är det väldigt svårt att bli drogfri när

EN HÅLLBAR S TAD – Ö PPEN FÖ R VÄR LD EN

”För de allra flesta är det väldigt svårt att bli ren när man bor på gatan. Att få en egen bostad och sen stöd med behandling är ett bättre alternativ för många i den här målgruppen.” man bor på gatan. Att få en egen bostad och sen stöd med behandling för att få det att fungera är ett bättre alternativ för många i den här målgruppen. Närmare 80 procent av de som får en lägenhet bor kvar, säger Jan Olof Norrman, gruppchef på Bostad först i Göteborg. BOSTAD FÖRST VÄNDER sig till dem som varit hemlösa länge och bott på olika akutboenden, utan att få ordning på sina liv. Lägenheterna ligger i vanliga hyreshus och målet är att de ska vara spridda över stan. Stödet pågår fortlöpande och personen får en kontaktperson som hjälper till med allt från kontakter med myndigheter till att hitta rätt inom sjukvården. Vid starten 2013 var det tolv personer som gavs möjligheten att få en lägenhet. På grund av bostadsbristen i Göteborg bedrivs projektet fortfarande i liten skala, i dag finns 46 platser och intresseanmälningarna ligger på drygt 300. Innan årets slut är tanken att verksamheten ska omfatta cirka 60 lägenheter. Till 2018 är uppdraget att halvera antalet akutboendeplatser i staden, vilket innebär att behovet av lägenheter kommer att bli ännu större. – Vi säger aldrig nej till någon som tillhör målgruppen, men att få en bostad kan ta tid. Vi har inte tillräckligt många lägenheter eller resurser att ta emot alla direkt, säger Jan Olof Norrman.

Bostad först Genom Bostad först får den som är hemlös möjlighet att hyra en egen lägenhet i ett vanligt hyreshus i Göteborg. Ett mobilt team finns hela tiden till hands för att stötta. Personen bestäm-

mer själv vilket stöd han eller hon behöver. I Bostad först i Göteborg samarbetar: • Stadsdelarna i Göteborgs Stad • Fastighetskontoret

• Social resursförvaltning • Förvaltnings AB Framtiden • Beroendekliniken vid Sahlgrenska universitetssjukhuset • Stadsledningskontoret • Störningsjouren Källa: Göteborgs Stad

hemlöshet

UPPSKATTAD.

Amir tycker om när Gilla Burai kommer på besök.

in kändes lägenheten främmande, han var inte bekant med området och visste inte vilka grannarna var. Under halvåret som gått har han bott in sig. "Det är lugnt och skönt här, ingen som stör eller spelar hög musik."

NÄR AMIR FLYTTADE

DET HAR BLIVIT SEN eftermiddag och solen ligger på, Amirs tvårummare är varm och han slår upp balkongdörren för att ta några andetag luft. Vid matbordet sitter Gilla Burai som är behandlingsassistent på Bostad först och hjälper Amir med saker i vardagen. Det kan vara praktiska saker, som nu när han behöver skaffa ett nytt pass, men det handlar också om att finnas där när Amir behöver prata. Han tycker om besöken. – Jag vill gärna att ni kommer oftare, säger han och tittar på Gilla. Hon känner honom sedan tidigare. Innan Bostad först jobbade hon på det nedlagda akutboendet Vägskälet, där Amir bott. Hon ser att den egna bostaden har betytt mycket för Amir. Hans missbruk har minskat och han mår bättre. – Han är väldigt mån om sin lägenhet och har satt sin prägel på den. Att ha en bostad betyder mycket för självkänslan. Hon vänder sig till Amir. – Jag har ju känt dig i några år nu Amir, det märks att du har vuxit, du tar ansvar för ditt liv på ett annat sätt nu när du bor själv, eller hur? Amir tittar ner på sina fötter och hummar till svar, berömmet gör honom förlägen. Men han förnekar inte att det är tufft. När Amir flyttade in i sin lägenhet klippte han banden med sina gamla vänner. – Jag bröt med mitt förflutna, jag umgås inte med någon från förr. Det är svårt och väldigt ensamt, men jag behöver det. Jag kan inte vara kvar i det dåliga och samtidigt försöka ordna upp mitt liv. Jag tackar gud varje dag att jag har tak över huvudet. !

”Jag bröt med mitt förflutna, jag umgås inte med någon från förr. Det är svårt och väldigt ensamt, men jag behöver det.”

Bostad först en vinst för samhället Målet med Bostad först är att hjälpa människor ur hemlöshet. Men satsningen bidrar också till samhällsekonomiska besparingar genom att avlasta stadens akutboenden. KOSTNADSEFFEKTIVT

ostad först har varit ett framgångsrikt arbetssätt sedan starten för tre år sedan. Många av dem som fått lägenhet har inte gått tillbaka till hemlöshet. Mycket tyder på att det också finns samhällsekonomiska fördelar när färre är hemlösa, men exakt hur stora besparingar man kan göra är svårt att överblicka. I USA har Bostad först – Housing first – använts under lång tid i olika delstater och städer. I Utah har metoden på tio år minskat antalet långvarigt hemlösa med 72 procent, enligt en rapport som delstaten gjorde 2014. Den årliga besparingen uppskattas vara cirka 70 000 kronor per person, främst beroende på att polis och akutvård inte behövs i samma utsträckning.

Hemlösheten i amerikanska städer skiljer sig dock från den i Göteborg, så det är svårt att dra slutsatser om hur mycket man kan spara här utifrån amerikanska exempel. Men att så många som 80 procent bor kvar i sina lägenheter tyder på att det finns stora vinster att göra på lång sikt. Sara Uhnoo, som är lektor på Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet, har redan sett goda effekter. Hon har utvärderat Bostad först och menar att det är en kostnadseffektiv satsning. – En natt i en Bostad först-lägenhet kostar cirka 500 kronor, vilket går att jämföra med en natt på ett akutboende som landar på mellan 1 200-1 350 kronor, säger hon. !

VÅRT G ÖTE BO RG #3 201 6

jämlikt göteborg

Förskolorna satsar på högläsning För att få fler föräldrar att läsa högt för sina barn har alla förskolor i stadsdelen Askim-Frölunda-Högsbo satsat på så kallade kapprumsbibliotek, där barnen kan låna hem böcker direkt från förskolan. FÖRSKOLAN

TE X T: SAN NA SCH I LLER B I LD: J O NA S TO B I N

liver Klingberg Thorstensson, 2 år, utbrister »Titta där, en älg!« när han tittar i boken han tagit från bokhyllan ute i kapprummet på Våglängdsgatans förskola i Järnbrott, Västra Frölunda. Han bläddrar med snabba små fingrar och sträcker sig snart efter nästa bok, den här gången faller valet på Tove Janssons Mumin: Vem leker med garnet. Att Oliver gillar böcker kommer han med stor sannolikhet att ha nytta av. Forskning från bland annat Göteborgs universitet visar att högläsning har stor betydelse för barns språkliga och känslomässiga utveckling och att det inte krävs mycket mer än 15 minuter per dag. Men i"dag utsätts böckerna för tuff konkurrens. Skärmar och appar erbjuder interaktiva spel och filmer, att försöka locka med tryckta bokstäver på vanligt papper är inte det lättaste. Det har också visat sig att allt färre föräldrar läser högt för sina barn.

HÄR HITTAR DU KAPPRUMSBIBLIOTEKEN Bästa stunden finns på alla förskolor och skolor med årskurs 1–3 i stadsdelen Askim-Frölunda-Högsbo. Vid starten användes först pengar från kommunens sociala utvecklingsfond. Nu finansieras arbetet av ordinarie verksamhet och med stöd från Statens kulturråd.

GÖTEBORGS STADS SATSNING för att främja läsning heter Staden där vi läser för våra barn och är en del i arbetet att skapa en mer jämlik stad. Utgångspunkten är att alla barn ska få en god start i livet och goda förutsättningar genom skolåren. Att främja läsningen kan i förlängningen betyda att fler blir behöriga till gymnasiet, att fler vidareutbildar sig och lättare får jobb. Det är mot bakgrund av det som stadsdelen Askim-Frölunda-Högsbo satsat på arbetssättet Bästa stunden. Syftet är att sprida kunskap till vuxna om högläsningens betydelse. Utöver kapprumsbiblioteken har en grupp specialister tagit fram ett informationspaket som pedagogerna kan använda när det är föräldramöte.

Olivers mamma, har Bästa stunden gjort att de läser mer hemma. – Jag tycker att det är en toppengrej. Oliver älskar när vi läser böcker ihop och nu kan vi byta ut böcker när vi går hem från förskolan, det är verkligen smidigt. Förr läste vi främst en stund innan nattningen, men nu läser vi oftare direkt när vi kommit hem. Det är roligt att se hur Oliver lär sig nya ord och utvecklar sitt språk, dessutom blir det ett sätt att varva ner ihop. # FÖR THERESE THORSTENSSON,

På biblioteken kan du låna böcker som är extra roliga att läsa högt. Läs mer på stadsbiblioteket.nu/las-hogt EN HÅLLBAR S TAD – Ö PPEN FÖ R VÄR LD EN

Ebba Johansson är fem år och är i full färd med att börja lära sig att läsa själv. ”Bäst gillar jag Malte modig och glitterhästen. Jag väljer alltid en bok med mamma här i biblioteket, vi brukar läsa på kvällen när jag ska lägga mig. Bilderna är roliga att titta på, jag gillar mest att läsa spännande böcker. Ibland försöker jag läsa tillsammans med min syster, hon brukar hjälpa mig. Jag har läst många böcker, säkert tusen”, säger Ebba. Till vänster i bilden syns Daniel Iliev som är 4,5 år och kan läsa själv. I soffan sitter tvååriga Oliver Klingberg Thorstensson. VETGIRIGA.

Högläsning !!1984 läste 80 procent av föräldrarna dagligen för sina barn en halvtimme om dagen. !!2003 läste 74 procent av föräldrarna dagligen för sina barn. Lästiden hade halverats till cirka 15 minuter om dagen. !!År 2012 läste cirka 35 procent av föräldrarna dagligen för sina barn. !!En sexåring bör kunna minst 6!000 ord när den börjar i förskoleklass. Källa: Läsrörelsen

grön stad

VÅRT G ÖTE BO RG #3 201 6

grön stad

SKÖRDETID FÖR STADENS ODLARE Den här tiden på året är många av stadens alla odlingslotter som vackrast. Som här, vid Kyrkbyns odlingslotter, där David Njie har odlat sallad och bondbönor i sommar. STADSODLING

ntresset för stadsnära odling har skjutit i höjden och nu erbjuder de kommunala bostadsbolagen odlingslotter i de flesta av stans områden. Kyrkbyns odlarförening startades i fjol och är en av Bostadsbolagets största. David Njie, har varit med från starten och är glad för sin odlingslåda. – Jag har haft odlingslott innan, men det som gör den här platsen extra bra är att den ligger mitt i bostadsområdet och nära lägenheten, säger han. David Njie var en av de 30-40 personer som kom till informationsmötet när Bostadsbolaget frågade efter odlingsintresserade i området. – Jag är uppväxt i radhus och min mamma tyckte om att odla. Det är hon som väckt mitt intresse. Och det är ju toppen att kunna ha sin egen låda, även om man bor i lägenhet, säger han. Bostadsbolaget uppmuntrar aktivt sina hyresgäster att odla och hjälper till att hitta odlingsytor på nära avstånd från lägenheterna. – Vi har erbjudit våra hyresgäster odlingsmöjligheter i 20 år nu, men det är först nu som det börjar bli kö på sina ställen, säger Ulf Eldblom som är ansvarig för utemiljö på Bostadsbolaget. Han ser flera fördelar, det är bra för hälsan att vara ute och röra på sig och dessutom umgås man mer med sina grannar. – Det ska vara enkelt att odla. Vi ser till att det finns rinnande vatten i närheten, fyller på pallkragar med jord och kan tillhandahålla enklare redskap och kompost. !

BOSTADBOLAGET ser gärna att hyresgästerna, precis som David Njie här på bilden odlar. Odlarna betalar in en depositionsavgift på 500 kronor.

TE X T: SAN NA SC H I LLER!B I LD : J O NA S TO B I N

Intresserad av en odlingslott? Så gör du: !De kommunala bostadsbolagen Poseidon, Bostadsbolaget, Familjebostäder och Gårdstensbostäder erbjuder sina hyresgäster möjlighet att odla i närområdet. Erbjudandet skiljer sig lite mellan bolagen så kontakta din hyresvärd för mer information om du är intresserad av att börja odla i ditt bostadsområde. Ett bra tips är att bilda en odlingsförening. Då går det att söka bidrag från Göteborgs

EN HÅLLBAR S TAD – Ö PPEN FÖ R VÄR LD EN

Stads satsning Stadsnära odling. Egnahemsbolaget erbjuder i vissa områden odlingslotter på bostadsrättsföreningarnas gemensamma gårdsytor. Bor du inte hos något av de kommunala bostadsbolagen kan du gå med i en av stadens odlarföreningar. Göteborgs Stad arrenderar ut marken till respektive odlarförening som i

sin tur upplåter lotterna till sina medlemmar. En odlingslott kostar cirka 500 kronor per år att hyra. Är du intresserad av en odlingslott? Gå in på goteborg.se /koloniomraden Älvstaden erbjuder gratis odlingsbäddar i Jubileumsparken, Frihamnen. Öppet för alla. Mejla till: jubileumsodlarna@gmail.com.

skola

DAGS ATT VÄLJA 18 nationella gymnasieprogram med olika inriktningar på runt 60 skolor. Sammanlagt har en niondeklassare i Göteborgsregionen hundratals olika alternativ att välja bland. I höst gör tusentals blivande gymnasieelever sitt val för framtiden. GYMNASIEVALET

TE X T: K ERS TI N S J Ö D ÉN!B I LD : J O NA S TO B I N

VÅRT G ÖTE BO RG #3 201 6

skola

SISTA HÄNGET. Förra årets nior på Sannaskolan umgås en sista gång på skolgården. Embla Ingelman-Sundberg (i mitten på bilden) valde teater med samhällsinriktning på Schillerska gymnasiet. "Jag tycker det är jättekul med teater och film, och det känns kul att kunna få in det i studierna."

5 tips inför gymnasievalet !!Ta till dig all information som du kan. Prata med studievägledaren på din skola, gå på gymnasiemässan, besök öppet hus.

vanlig skoldag, förlagd på en helg eller kväll. Här har du stor chans att få en känsla för skolan genom att prata med lärare och elever.

Kolla in katalogen ”Vad ska jag välja”. Det är den enda information utan reklam som du får. Se det som en uppslagskatalog, här kan du se vilka program och inriktningar som finns på olika skolor.

Provåk skolvägen. Hur lång tid tar det att åka till skolan? Hinner du till träningen efteråt? Tänk på att du ska åka denna sträcka fem dagar i veckan.

Gå på öppet hus. Öppet hus är en

Kom ihåg att du kan lägga till ämnen så att du får grundläggande behörighet till högskolan vilket program du än väljer.

EN HÅLLBAR S TAD – Ö PPEN FÖ R VÄR LD EN

erminen har just börjat, solbrännan knappt bleknat. Gymnasiet kan kännas långt borta. Men i början av februari ska valet vara klart. Innan dess finns en uppsjö av aktiviteter att ta del av – Gymnasiedagarna i oktober, informationsträffar och öppet hus ute på skolorna. Gymnasieantagningen räknar med att 12 000 elever i Göteborgsregionen ska söka till något av de tolv yrkesförberedande eller sex högskoleförberedande programmen inför hösten 2017. Men hur ska man som elev tänka egentligen? Therése Bidefors är studie- och yrkesvägledare vid vägledningscentrum i Göteborg och jobbar som studievägledare på Böskolan och på Bergsjöskolan. Hennes främsta tips till niorna är att försöka vara med på så många olika aktiviteter som möjligt. – Gå på Gymnasiedagarna, var med när gymnasieskolorna anordnar öppet hus, prata med studie- och yrkesvägledaren så att du kan göra ett så välgrundat val som möjligt, säger hon. Hennes erfarenhet är att många främst fokuserar på valet av skola och funderar på program först i andra hand. – Då riskerar du att begränsa dina val. Fundera istället först på program och därefter på vilken skola du vill gå på. FÖR DEN SOM vill ha jobb direkt efter gymnasiet finns det inriktningar som är säkrare än andra att satsa på. Göteborg befinner sig i en intensiv utbyggnadsfas – det ska byggas för över 1 000 miljarder de närmaste 10-20 åren. Det berättar Eva-Lena Albihn, vice vd på Business Region Göteborg. – Det behövs alltså väldigt mycket folk inom byggbranschen, det gäller i stort sett alla yrken. Murare, rörläggare, elektriker och inom konstruktion. Ett annat område där det spås bli brist är inom besöksnäringen, det kommer behövas kockar, serveringsoch eventpersonal. Den som satsar på it och teknik och vård- och omsorg borde också ha lätt att få jobb framöver. Göteborgs Stad räknar bland annat med att det behövs 2 500 nya undersköterskor i Göteborg de kommande åren och många som läser vård- och omsorgsprogrammet får jobberbjudanden innan de ens tagit studenten. MEN TROTS ATT det finns ett stort behov av yrkesutbildade har andelen elever på yrkesprogrammen minskat rejält. Andelen elever som valt att börja en yrkesutbildning på gymnasiet har minskat från 37 till 27 procent under perioden 2008–2014. En anledning är förmodligen den reform som trädde i kraft 2011 och som innebär att den allmänna högskolebehörigheten på yrkesprogrammen togs bort. Men viktigt att komma ihåg är du faktikst kan lägga till matte, 15

skola engelska och svenska på alla yrkesprogram och på så vis få högskolebehörighet. – När Ungdomsbarometern, som låter ungdomar svara på frågor inom olika områden, frågade varför eleverna inte väljer yrkesprogram svarade de att yrkesprogrammen har dåligt rykte och att de inte får för sina föräldrar, säger Eva-Lena Albihn. vill ta död på myten att det krävs ett högskoleförberedande program ”om du vill bli något”. Det finns ingenting som säger att du inte kan bli läkare om du inte läst natur. Tvärtom. – Det är lättare att läsa till teoretiska ämnen jämfört med praktiska. Behöver du mer NO eller matte är det lätt att komplettera med ett naturvetenskapligt basår. Det är svårare att läsa till bilmekaniker, eller till frisör som kostar pengar att plugga till efter gymnasiet. Gymnasievalet handlar inte bara om stora frågor som framtida yrke. Therése Bidefors tycker det är viktigt att också fundera över praktiska THERÉSE BIDEFORS

detaljer. Vardagligheter som resväg och maten på skolan kan vara lika viktiga som prognoser om den framtida arbetsmarknaden. – Visst ska du titta på hur arbetsmarknaden ser ut, men det är viktigare att du väljer det som du är intresserad av och en skola som du tror passar dig. Du ska gå där fem dagar i veckan och då är det bra om du trivs och att du tycker att det som du läser är roligt. Den som klarar gymnasiet bra har väldigt goda förutsättningar att ändra inriktning senare, oavsett program. – Det viktiga är att du går klart, säger Therése Bidefors. !

Gymnasiedagarna Är en årlig informations- och vägledningsmässa och Göteborgsregionens mötesplats för blivande gymnasieelever, utbildningsanordnare och representanter för arbetslivet. I höst äger den rum 4-6 oktober på Svenska Mässan.

DANIEL SIKTAR PÅ ATT BLI BÄST I EUROPA Att muraren Daniel Carlberg, 21, valde bygg- och anläggningsprogrammet på Bräckegymnasiet är inget han ångrar. Han har redan vunnit SM i mureri och i december tävlar han i yrkes-EM på Svenska Mässan. GYMNASIEVALET

TE X T: K ERS TI N S J Ö D ÉN B I LD : J O NA S TO B I N

arför är du en bra murare? – Jag har en stark vilja, gillar yrket och utvecklades väldigt snabbt redan när jag gick i skolan. Mina lärare såg tidigt att jag hade ett öga för att mura. Vad innebär det? – Jag har tänket, är bra på att lägga upp och planera jobbet. Dessutom vågar jag testa, tar egna initiativ och kan på så vis visa vad jag går för. Och eftersom jag varit med och tävlat har jag blivit ännu bättre. Hur går en tävling i mureri till? – Du får ritningar på tre olika murar och dessa ritningar gäller det att följa till punkt och pricka. Du kanske ska mura texter, stenar som ligger på olika vis, det kan handla om mönster och stående och liggande stenar. Dessutom måste du bli klar inom en viss tid. När förstod du att mureri var din grej? – När jag gick på Bygg- och anläggningsprogrammet på Bräckegymnasiet kände jag att snickeri och murning var ungefär lika roligt. Men min styvfarsa berättade att det fanns mer jobb för murare och då valde jag det. Vad är det sämsta med yrket? – Det är tungt och tar på kroppen. Och regniga dagar är det inte så kul. Dessutom är det ett söligt yrke, du håller ju på med bruk, vatten och sand. Kan du rekommendera högstadieelever att bli murare? – Absolut. Det är stor brist på murare och det byggs väldigt mycket i Göteborg just nu. Bara på vår firma är vi ungefär fem murare kort, och det är svårt att få tag på folk. Pluggar du i tre år till murare och visar att du är intresserad får du jobb direkt efter gymnasiet i dag. Det är ett klockrent val! !

Daniel Carlberg har tävlat både i SM och VM – nu satsar han på att vinna Europamästerskapet i mureri.

GÅR FÖR GULD.

Yrkes-EM kommer till Göteborg Den 1-3 december samlas unga personer från hela Europa på Svenska Mässan för att tävla om EM-titeln i yrkesskicklighet. Finsnickare, florist, målare, elektriker, undersköterska, hotellreceptionist och webbutvecklare är exempel på yrken som är representerade. Det är fri entré och besökarna kan prova på de olika yrkena. Evenemanget arrangeras av Göteborg & Co och WorldSkills Sweden, som är ett samarbete mellan LO, Svenskt Näringsliv och staten via Utbildningsdepartementet, Skolverket och Myndigheten för yrkeshögskolan. Mer info på euroskills2016.com.

VÅRT G ÖTE BO RG #3 201 6

skola

VAD VALDE DU? Vårt Göteborg frågade några av förra terminens niondeklassare hur de tänkte när de valde gymnasieprogram. TE X T: J O NA S FR ANZÉN B I LD :J O NA S TO B I N

ANNA-MOA RUTGERSSON, TORSLANDA

FELIX ANDRÉ, TORSLANDA

EMMA KÄRNEFELT, HÖGSBO

GANI HADJA, ANGERED

– Jag ska läsa samhällsprogrammet på Sigrid Rudebecks gymnasium. Jag ville gå något teoretiskt som är förberedande för universitet. Natur kändes inte rätt för mig så då blev det samhäll. Sigrid Rubebecks har jag hört mycket bra om och så tyckte jag om skolan när jag var där.

– Det blir teknikprogrammet på Polhemsgymnasiet för mig. Jag är intresserad av att arbeta med datorer, så att välja linje var egentligen inte så svårt. Polhem verkar vara en bra skola att gå på, jag var där på öppet hus och tyckte om det.

– Jag ska gå Krokslättsgymnasiets vård- och omsorgsprogram. Jag tycker det är intressant och jag vill ha ett yrke där jag kan hjälpa folk. Min pappa jobbar inom vården, och det är nog det som gjort att jag fått upp ögonen för yrket. Jag valde Krokslätt eftersom det var en så liten och mysig skola.

– Jag tycker om bilar och jag gillar att fixa och mecka med dem, så för mig var valet lätt. Det blev fordons- och transportprogrammet. Det kändes skönt att bestämma sig tidigt. Det är fortfarande inte riktigt klart vilken skola det blir, men det ska bli kul att börja i höst.

FRANZIE SCHULTZ RIGTORP, MAJORNA

JULIA BENGTSSON VIKENTORP, TORSLANDA

JORDAN SODÉUS KROHNÉ, CENTRUM

NATALIA MULARCZYK, ANGERED

– Jag ska gå estestiska programmet med teaterinriktning på Schillerska gymnasiet. Jag hade lite tankar på att gå samhäll först, men teater kändes roligare. Sedan är programmet högskoleförberedande också, så om jag bestämmer mig för att plugga vidare så har jag inte stängt några dörrar.

– Jag visste från början att jag ville gå ekonomi eller samhäll, men sedan kändes samhäll bäst. Det är brett och det är ämnen jag tycker om att arbeta med. Jag kommer att läsa samhällsvetenskap på Göteborgs Högre Samskola. Jag fick ett bra intryck när jag var där på besök.

– Jag tycker det är roligt att hålla på med mat så jag ska gå kök och servering på Ester Mosessons gymnasium. Det känns som ett framtidsyrke, i köken kommer det alltid att behövas folk. Själva skolan fastnade jag för eftersom den är inriktad på just restaurang. Jag har hört kompisar säga att det är en bra skola.

– Jag vill ha ett yrke där jag jobbar med folk och därför valde jag vård- och omsorgsprogrammet på Katrinelundsgymnasiet. Jag tycker också det är bra att man kan få jobb direkt utan att behöva studera vidare. Det passar mig!

KAROLINA KOWALKOWSKA, ANGERED

JOHANNES STOPCZYK, ANGERED

SAGA BJÖRKMAN WETTLEMARK, TORSLANDA

STELLA HAGSTRÖM, MAJORNA

– Jag ska gå det estetiska programmet på Schillerska gymnasiet med inriktning bild och form. Jag hade tänkt gå något helt annat, men så pratade jag med min studievägledare här på skolan och då ändrade jag mig. Jag vill arbeta med något inom bild och form i framtiden. Det är roligt och jag är bra på det!

– Jag ska gå it-programmet på IT-gymnasiet. Jag gillar att hålla på med teknik och it, det har gjort väldigt länge så att det skulle bli det programmet var jag säker på. Sedan besökte jag alla skolor som hade det programmet och då kände jag att IT-gymnasiet var den skola som passade mig bäst.

– Jag ska läsa på Kitas frisörgymnasium. Min mamma är frisör och det har alltid varit kul att vara med henne på salongen. Och det är något jag själv känner att jag skulle kunna bli. Jag valde mellan Burgården och Kitas, men när jag varit på öppet hus så kändes Kitas bäst för mig.

– Jag valde teknikprogrammet på Mikael Elias. Jag gillar bild och jag gillar natur och då kändes teknik som den perfekta blandningen. Först hade jag tänkt läsa på Polhemsgymnasiet, men när jag besökt Mikael Elias så tyckte jag att det verkade vara en skola som passade mig bättre.

EN HÅLLBAR S TAD – Ö PPEN FÖ R VÄR LD EN

miljö

EUROPA BLICKAR PÅ GÖTEBORGS FJÄRRVÄRME

Genom att ta vara på den värme som uppstår när man till exempel bränner sopor kan hus och duschvatten värmas upp – utan att det krävs ny energi. Stadens fjärrvärmenät hör till världens främsta och nu ska kunskapen spridas runt om i Europa.

TE X T: SAN NA SC H I LLER I LLUSTR ATIO N : S H UT TERS TOC K

Men i flera europeiska städer är det fortfarande vanligt att nder Göteborgs gator slingrar sig 120 man använder sig av fossil gas för att värma upp bostäder. mil rör med varmt vatten. Bor du i ett Det gjordes även i Göteborg förr, men i början av 1980-taav stadens flerbostadshus är chansen 90 procent att din lägenhet värms upp let tog Göteborg Energi över bostadsbolagens oljepannor av vattnet som rör sig under marken. som användes för att värma upp stadens flerbostadshus Fjärrvärme bygger på idén att det är smartare att låta fleoch började bygga ihop fjärrvärmen till ett enda stort system. – Det fick en stor inverkan på miljön, till exempel har ra värmas av en gemensam värmekälla än att var och en luften i Göteborg blivit mycket bättre eftersom bland anhåller sig med sin egen. Det är mer energieffektivt, blir billigare och minskar dessutom mängden miljönat kväveoxidutsläppet har minskat rejält, säger Jonas VÄRMEKÄLLA. Cognell. farliga utsläpp. Rya KraftLotta Brändström, vd på Göteborg Energi, är stolt över Jonas Cognell arbetar på Göteborg värmeverk att Göteborg är i framkant och kan bidra till att öka antalet Energi och är med och sprider kunskap producerar fjärrvärme. miljövänliga och hållbara system i Europa. om fjärrvärme i Europa genom det Gö– EU-kommissionen lyfte nyligen upp fjärrvärmens teborgsledda projektet Celsius, där ockstrategiska betydelse för att nå klimatmålen, därför känns så Genua, Köln, London och Rotterdam det extra roligt att omfattningen av Göteborgs fjärrväringår. – Göteborg började bygga fjärrvärme menät med europeiska mått är unikt, säger hon. 1954 i Kortedala och vi har lärt oss en hel del på För att kunna ta vara på all spillvärme som uppvägen. I Europa är det många som kollar på oss efstår gäller det att vara uppfinningsrik, förklarar Jonas Cognell. tersom vi ligger så långt fram. Göteborg har svart Fjärrvärmenätet i Göteborg är cirka – Genom Celsiusprojektet kan vi lära av varbälte i fjärrvärme, säger Jonas Cognell projektle120 mil långt, från Ale i norr till Askim dare för Celsius. andra och fortsätta utveckla våra system. I Eui söder. På vägen värmer det 90 Ett fjärrvärmesystem kan liknas vid kroppens ropa finns det så mycket spillvärme att om alla procent av Göteborgs flerbostadshus, cirka 12 000 villor och otaliga blodomlopp. Motsvarigheten till hjärtat är fjärrgjorde som vi skulle den räcka till att värma upp industrier, kontor, affärer och alla hus i hela Europa. # värmeverket som pumpar ut varmt vatten genom andra publika fastigheter. Källa: Göteborg Energi ett nät av långa, underjordiska ledningar. Vattnet leds in i hyreshus, villor, kontor och affärer. Det värmer upp byggnaderna och värmer kranvattnet och förs sedan tillbaka avkylt till fjärrvärmeverket där det värms upp igen innan det skickas ut på en ny resa. –"I Göteborg är vi väldigt duktiga på att utveckla system och använda värmeresurserna flera gånger. Ta till exempel raffinaderierna. Förr försvann all värme från dem ut i FLERA AV STADENS havet, nu tas den tillvara, säger Jonas Cognell. INDUSTRIER ANVÄNDER Celsius, som är en del av EU-programmet Smart cities FJÄRRVÄRME. VOLVO CARS, and Communities, startades 2013 och pågår fram till 2017. VOLVO TRUCKS OCH SKF HAR ANLÄGGNINGAR SOM ÄR Ett av projektets mål – att rekrytera 50 nya EU-städer – ANSLUTNA. har redan uppnåtts. Först att ansluta var Londonstadsdelen Enfield och i mars tog Krakow i Polen plats nummer 50.

GÖTEBORGS FJÄRRVÄRME

VÅRT G ÖTE BO RG #3 201 6

infrastruktur

HAGA BEHÅLLER SIN CHARM NÄR STADEN FÅR NY KNUTPUNKT

En knutpunkt för regionens kollektivtrafikresenärer, bättre plats för alla trafikslag och en stadsdel som behåller sin unika karaktär. Nu kan du tycka till om nya detaljplanen för området kring Västlänkens station Haga. VÄSTLÄNKEN

TE X T: J O NA S FR ANZÉN I LLUSTR ATIO N : ABAKO & WS P

EN HÅLLBAR S TAD – Ö PPEN FÖ R VÄR LD EN

är Västlänken började diskuteras i början av 2000-talet var placeringen av stationerna i Göteborg en avgörande fråga. Centralstationen och Korsvägen är redan viktiga knutpunkter och framstod snabbt som självklara stationer. Att valet föll på att placera en station under Hagakyrkans kyrkoplan, med uppgångar vid Handelshögskolan, Pustervikplatsen och Nya Allén, matchade också många av de mål som satts upp. Placeringen gör att många som pendlar in till Göteborg snabbt kommer att kunna ta sig till skola, jobb och in till stan för att handla. Från de norra uppgångarna tar det inte mer än fem-tio minuter att gå till Järntorget eller över vallgraven och in till shoppingstråken i stan. 19

infrastruktur "Det är ett kulturhistoriskt oerhört intressant område och därför arbetar vi för att påverka så lite som möjligt." De som ska till universitetsbyggnaderna vid Vasagatan kommer få en station som är integrerad i Handelshögskolan. Dessutom kommer den övriga kollektivtrafiken ges större utrymme, så att det går smidigt att byta till buss eller spårvagn. aktuellt med en station vid Haga beror till stor del på att tunnelsträckningen här i huvudsak kan gå genom berg. En dragning via Järntorget, som redan i dag är en viktig knutpunkt, hade varit tekniskt svårare. Tunneln skulle få gå genom mer lera och bebyggelsen i området hade ställt till problem. Området vid Haga är ur den aspekten ett bättre alternativ. Men samtidigt är Haga med omnejd ett av göteborgarnas allra käraste stadsdel med stora kulturhistoriska värden. Att bygga, gräva och planera nytt här är ett arbete som kräver stor omsorg. Byggnationen måste gå varsamt fram, inte minst när det kommer till Hagakyrkan. När det borras och sprängs i berget under kyrkan måste det ske i små, små etapper för att inte skada byggnaden. Delen mellan Haga Kyrkoplan och Skatteverket i Rosenlund byggs däremot i öppet schakt i lera, vilket är ett komplext och flerårigt arbete som kommer att synas och märkas. Det blir stökigt och trångt om utrymme, men passager över schaktet ska hela tiden hållas öppna för cyklister, gående, kollektivtrafiken och bilar.

ATT DET BLEV

I GRUNDEN HANDLAR det om två riksintressen som till viss del krockar. Dels intresset att utveckla kommunikationerna i landets näst största stad, dels intresset att bevara områdets unika kulturmiljö. Att bygga en underjordisk station med upp till fyra spår, tre uppgångar och kapacitet för tusentals resande människor går inte att göra utan att påverka omgivningen.

– Det är en kulturhistoriskt oerhört intressant del av stan och därför arbetar vi för att påverka så lite som möjligt. Om det inte var så viktigt att utveckla nya kommunikationer i staden så hade vi inte fått förändra särskilt mycket i den här miljön, säger Sandra Trzil som är planarkitekt på stadsbyggnadskontoret och arbetar med stationen i Haga. MEN FÖRÄNDRINGAR blir det förstås. Den låga röda tegelbyggnaden vid Handelshögskolan ska rivas och ersättas med en ny byggnad, som ska rymma den södra uppgången. Träden i delar av Kungsparken och Haga Kyrkoplan kommer också att påverkas, vilket du kan läsa mer om i artikeln intill. De två norra uppgångarna, närmast kanalen, medför att det blir nya byggnader i området. – Men områdets karaktär kommer att vara den samma. Husen, kyrkan och kyrkoplanen ska se ut precis som i dag. Stadsstrukturen förändras inte särskilt mycket, däremot ska gatorna och hållplatsen rustas upp. De byggnader vi adderar placerar vi diskret och vi lägger stor vikt vid att de ska smälta in i miljön. Och på sikt kommer även de nyplanterade träden att växa sig stora. Dessutom kan den nya stationen leda till ett lyft för området, när promenad- och cykelstråken utökas, trafiksituationen förbättras och parken vid Hagakyrkan knyts närmare grönområdet i Allén. – Det blir inte bara pendlare som använder stationen, utan även personer som vill ta sig hit från de andra stationerna i stan. Tillgången kommer öka till den här fina delen av Göteborg, säger Sandra Trzil. !

Har du frågor om Västlänken? Gå till Frågelådan på goteborg.se/frageladan. Mer information finns också på trafikverket.se/vastlanken.

Detta är Västlänken

Därför bygger man Västlänken

Tidplan Västlänken

Granskning detaljplanen för Haga

Västlänken blir en drygt åtta kilometer lång dubbelspårig järnväg, varav drygt sex kilometer går i tunnel. Västlänken kommer att ha tre stationer: Haga, Korsvägen och Centralstationen.

När pendeltåg och regiontåg går under jord frigörs ytor på marknivån. Då kan övrig kollektivtrafik byggas ut och trängseln minskar på andra håll i stan. Samtidigt blir det lättare att pendla till och från Göteborg vilket gör att alla i regionen får tillgång till en större arbetsmarknad.

Byggstarten för Västlänken är planerad till 2018 och målet är att trafiken ska börja rulla 2026. Vid Hagastationen kommer bygget att påbörjas om femsex år. Detaljplanerna för de tre stationerna väntas bli antagna kring årskiftet 2017/2018.

Fram till den 4 oktober pågår granskning av planförslaget. Du som har synpunkter skall lämna dem skriftligt till stadsbyggnadskontoret innan granskningstiden är över. Planförslaget finns tillgängligt på goteborg.se/plan ochbyggprojekt och på stadsbyggnadskontoret på Köpmansgatan 20.

Så ser planerna ut för området vid stationen i Haga 1. Från uppgången vid Kungsparken ska det vara lätt att ta sig vidare med kollektivtrafiken. Den nuvarande spårvagnshållplatsen vid Haga blir större och får plats för bussar. Det planeras för ett kafé på markplan. 2. Från uppgången vid Pusterviksplatsen kan man promenera in till shoppinggatorna på andra sidan kanalen eller till Järntorget. 3. Den södra uppgången kommer att ligga inne i Handelshögskolan, i en ny byggnad. Den befintliga tegelbyggnaden rivs. 4. Vid utkanten av Haga Kyrkoplan blir det en ny busshållplats. 5. Den stökiga korsningen mellan allégatorna försvinner och ersätts med en stenbelagd yta för cyklister och gående. 6. Under mark planeras ett cykelgarage som cyklisterna når via en trappa i Allén. 7. Ett pendelstråk för cyklister planeras i Allén. 8. Södra Allégatan byggs om så att bilisterna slipper dela fil med spårvagnstrafiken. 9. En ny gångbro planeras över kanalen. 10. Eftersom korsningen mellan allégatorna försvinner är bedömningen att det bara kommer behövas två filer på Sprängkullsgatan. Istället breddas gångoch cykelstråken.

VÅRT G ÖTE BO RG #3 201 6

infrastruktur

Arbetet med träden fortsätter

7 5

8 4

I höst fortsätter arbetet med att beskära rötterna på de träd i Haga som ska flyttas. Det finns ungefär 180 träd i området, varav 140 bedöms kunna bevaras. Vissa träd ska stå kvar och andra flyttas och återplanteras när stationen är klar. Resten kommer att tas bort och ersättas med nya. Men alla är inte nöjda med hur träden i Haga hanteras. – Vi blir av med några av våra största och vackraste träd, som dessutom är till stor nytta för staden, säger Barbara Lindell som är ordförande i nätverket Trädplan. – Sedan kommer det att drabba många fler träd än vad som sägs. Det syns redan att de träd vars rötter skars av i våras mår sämre. Dessutom kommer schakten att påverka grundvattnet vilket kan ta död på träden som får stå kvar, fortsätter hon. Trafikverket har i uppgift att återställa marken på bästa möjliga sätt. Karin Malmquist är projektledare för stationen i Haga och säger att det inte finns något som tyder på att metoderna de använder inte fungerar. – Att träden som provlyfts mår sämre stämmer inte. Lövverket växer lite sämre just nu eftersom träden bildar nya rötter efter provlyftet. Vad gäller grundvattnet så är målet att bygga en tät anläggning. Vi har ett gediget kontrollprogram och om behovet uppstår utför vi skyddsinfiltration för att behålla nivåerna. – Vi har stor kompetens inom området och kommer att ställa höga krav när vi upphandlar så att vi kan garantera att jobbet blir bra gjort, säger Karin Malmquist. !

som pågår i höst gör att träden får möjlighet att bilda finare rötter så att de blir lättare att transportera.

BESKÄRNINGEN

EN HÅLLBAR S TAD – Ö PPEN FÖ R VÄR LD EN

kalendarium B I LD : LIS EB ERG , S TADS M US EE T, S J Ö FARTS M US EE T & S H UT TERS TOC K

HALLOWEEN PÅ LISEBERG – kalla kårar och pirr i magen

LISEBERG EN RUSKIG HÖSTSTORM har lämnat Liseberg helt sönderblåst och parken ser inte längre ut som den brukar. Innanför grindarna väntar allt från barnsligt bus med godisregn, discodans och snurriga karuseller i Kaninlandet till hårresande skräckhus och hisnande berg- och dalbanor. Men någonting annat har också flyttat in i parken. Någonting riktigt skrämmande. Årets Halloweensäsong blir längre och mycket mer skräckinjagande. Plats: Liseberg. Tid: 21–23 oktober och 28 oktober–6 november. Pris: 95 kronor. Barn under 110 cm går in gratis. Läs mer på: liseberg.se

SEPTEMBER–NOVEMBER

PÅ GÅNG Vissa höstdagar vill man bara mysa hemma med en kopp te. Men andra dagar är inspirationen större och då har Göteborg en hel del att erbjuda. Bläckfiskar, öl och ruskiga spöken – valet är ditt. AKTIVITETER

HITTA FLER EVENEMANG PÅ WEBBEN: • kalendarium.goteborg.se • goteborg.com • blastallet.goteborg.se • frolundakulturhus.se • goteborg.se/kaken • goteborg.se (sök på museer)

VÅRT G ÖTE BO RG #3 201 6

kalendarium

BLÄCKFISKEN

– havsmonster och superhjälte

Höstfest i Palmhuset

Bläckfiskar har uniMARINT ka förmågor, som vi vanligtvis bara hittar hos superhjältar. Den åttaarmade bläckfisken är känd för sin intelligens och kan både öppna burkar och använda verktyg. I en unik utställning spårar vi bläckfisken genom historien.

Under höstens TRÄDGÅRD utställning i Palmhuset bjuder Trädgårdsföreningen in till fest med cyklamen som hedersgäst. Parkens trädgårdsmästare visar variationer på cyklamen både i färgprakt och sortiment.

Plats: Sjöfartsmuseet Akvariet. Tid: Pågår till och med april 2017. Pris: Museernas årsbiljett gäller.

Plats: Palmhuset, Trädgårdsföreningen. Tid: 10–18 september. Klockan 10–16. Pris: Fri entré.

Värdefullt

– spännande föremål ur Stadsmuseets samlingar

YTTRANDEFRIHET temat på Bokmässan

I källarvalv från 1700-talet MUSEUM visar Stadsmuseet ovärderliga föremål. Till exempel kronkåsan, som är ett dryckeskärl som förr användes av adelsfamiljer vid högtidliga tillfällen. Utställningen Värdefullt ställer frågan: Vad är egentligen värdefullt och för vem?

LITTERATUR Yttrandefrihet är temat på Bokmässan 2016 – året då den svenska tryckfrihetsförordningen firar 250 år. Dessutom samverkar Göteborgs Stadstriennal med Bokmässan i en stor satsning på temat ”staden” och ett heldagsprogram om stadsutveckling.

Plats: Stadsmuseet. Tid: Öppnar 17 september. Pris: Museernas årsbiljett gäller.

Plats: Svenska Mässan, Göteborg. Tid: 22-25 september. Pris: Vuxna: 180 kr per dag. 7-19 år: 60 kr per dag. Fri entré för barn under 7 år. Läs mer på: bokmassan.se

FLER AKTIVITETER UNDER HÖSTEN

10/9

17/9

24/9

27/9

1/10

Jubileumsloppet

Kulturfestivalen Tellus

Cykeldag i Bältesspännarparken

3 000 steg till bryggeriet

Olympic Day på Liseberg

10 km. Start vid Heurlins Plats/Rosenlund kl 14, mål vid Lindholmspiren. Sista anmälningsdag till ordinarie pris 7 sept. goteborgsjubileumslopp.se

Musik, dans, teater, workshops och mycket mer på Rymdtorget i Bergsjön. För hela familjen. Arr. Kulturhus Bergsjön. Kl 12-19. Fri entré till allt.

Information om Västsvenska paketet och byggprojekten. Prisutdelning för cykelvänligaste arbetsplats. Provcykla väderskyddade elcykeln Armadillo. Trafikkontoret bjuder på kaffe och bulle. Tid: kl 10-15.

Vandring genom Majornas brokiga öl- och sprithistoria. Provsmaka lokalt öl. Start kl 18, Sjöfartsmuseet. Tid: 2,5 tim. Pris: 240 kr, end förköp.

Barn och ungdomar får prova på idrotter, träffa olympier och utmana sig själva. Föräldrar är också välkomna. Liseberg 1-2 okt, kl 11-16. Fri entré.

EN HÅLLBAR S TAD – Ö PPEN FÖ R VÄR LD EN

stadsutveckling

UPPLEV HUR GÖTEBORG VÄXER OCH UTVECKLAS

HUR TYCKER DU ATT RINGÖN SKA UTVECKLAS?

Lördagen 17 september kan du göra en stadsvandring längs Gullbergsstrand till Marieholm och ända bort till Gamlestadstorget. Ta med hela familjen och lär dig mer om de stora byggprojekten i stan. NYBYGGEN

TE X T: MARGAR E TA RO MAR E B I LD : G ÖTEBO RG S S TAD

romenaden utgår från Kanaltorget, nära Operan. Du går en snitslad bana och kan ta del av en hel massa information kring de stora trafikprojekten: nya Hisingsbron, Västlänken, nedsänkningen och överdäckningen av Götaleden (E45), Marieholmstunneln och omvandlingen av Gamlestaden. För den som inte kan eller orkar gå hela vägen går speciella bussar. Det är bland annat Göteborgs Stad, Trafikverket och Västtrafik som arrangerar en familjedag för att göra de stora byggprojekten som stundar i stan mer begripliga. Arbe-

tet med Marieholmstunneln är redan igång. 2017–2018 inleds övriga stora arbeten. Därefter står bostadsbyggandet på tur. Om 20 år ska cirka 19"000 människor bo i området kring Centralstationen och Gullbergsvass, som på sikt ska bindas samman med Gamlestaden. Här kommer också att finnas runt 44"000 arbetsplatser. – Vi tror att det blir lättare att förstå hur allt hänger ihop om man själv kan gå omkring i området och bilda sig en uppfattning. Därför vill vi bjuda in till den här dagen, säger Susanna Lauritzen kommunikationsstrateg på stadsledningskontoret. Längs vägen kan alla ta del av information

RINGÖNS speciella karaktär med småindustrier ska värnas. I dag finns cirka 800 företag på ön och de ska vara kvar och utvecklas. Men här finns också tomma och övergivna tomter. Hur ska marken användas? Byggnadsnämnden har redan planer på att ändra detaljplanen, så att det blir möjligt att öppna en butik, ett café eller en restaurang även utanför lunchtid. Har du en bra idé för Ringön? Mejla till: info@saltet.org. Läs mer på saltet.org, som bland annat drivs av Business Region Göteborg.

och skisser över den planerade stadsutvecklingen. Politiker och tjänstemän kommer att vara på plats. Du kan också träffa arkeologer och framme vid Marieholmstunneln, där arbetet pågår för fullt med att gräva en ny biltunnel under älven, är barnen välkomna att titta lite extra på de stora maskinerna. # Dag: lördag 17 september. Tid: kl 10–17. Start: Kanaltorget,vid Älvrummet, nära Operan.

VILL DU KOMMA I KONTAKT MED GÖTEBORGS STAD? Kontaktcenter

Webb och e-post

Facebook

Besök oss

Telefon: 031–365!00!00 Måndag till fredag, klockan 07.00–18.00

www.goteborg.se www.goteborg.se/suomeksi goteborg@goteborg.se

facebook.com/ goteborgsstad

Ekelundsgatan 1 Måndag till fredag, klockan 8.30-16.30