Vårt Göteborg Nr 1 · 2015
EN HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN
En stad med växtvärk
Varvet större Rättvist ger än någonsin mersmak
Göteborg blir större – men räcker bostäderna?
Om två månader fylls gatorna med tusentals löpare.
Nu finns det över 600 etiskt märkta produkter inom staden.
SID. 11
SID. 16
SID. 19
C H AT TA O M B O S TA D S BYGG A NDE T DE N 16 M A R S
Fadderverksamhet för ensamkommande flyktingbarn i Kärra
NYA VÄNNER – ungdomarna ställer upp SÅ PÅVERKAR VÄSTSVENSKA PAKETET STADEN, SID. 8 INTERNATIONELLT TEMA PÅ SOMMARENS PRIDE, SID. 18
2
ledare |
INNEHÅLL, VÅ VÄRLDENS STÖRSTA HALVMARA POPULÄRARE ÄN NÅGONSIN
PS
»Göteborg ska bli en grön och nära storstad «
DE NÄRMASTE ÅREN kommer det att byggas och grävas och borras. Det kommer att bli stökigt emellanåt. Staden kommer att ha växtvärk. Men håll ut! Till 2021, då staden firar 400 år, hoppas vi ha kommit en bra bit på väg. Jubileet ska bli en fest för alla.
Vårt Göteborg Nr 1 · 2015
EN HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN
En stad med växtvärk
Deltagarantalet i Göteborgsvarvet fortsätter stadigt att växa. Halvmaran sätter Göteborg på kartan såväl nationellt som internationellt.
DESTINATION
Vårt Göteborg ges också ut som taltidning. Hör av dig till redaktionen om du eller någon du känner vill ha Vårt Göteborg som taltidning.
Vi tjuvstartar redan till sommaren. Då är Frihamnen platsen för en stor folkfest när seglingstävlingen Volvo Ocean Race går i mål i Göteborg. Men Frihamnen är också på väg att bli en ny stadsdel i Göteborg. Under seglingsveckan i juni kommer vi att visa upp hur vi planerar för framtiden, hur vi jobbar med hållbarhetsfrågor och hur vi samverkar med näringslivet. PASSA PÅ ATT gå dit! Bara om sex år, 2021, ska det finnas tusen nya bostäder och tusen nya arbetsplatser på plats i Frihamnen. Och en helt ny stadspark för alla planeras, Jubileumsparken. •
PETER SVENSON
Fågelkvitter, snödroppar, hopp om ljusare tider. Göteborg visar snart upp sig från sin bästa sida. Det är många som tycker om vår stad. Många flyttar hit. År 2035 spås vi vara 680 000 göteborgare. Det är 150 000 fler människor än idag, lika många som bor i Borås och Alingsås tillsammans. Därför behöver vi fler bostäder, fler arbetsplatser och det är därför vi måste hitta smarta trafiklösningar. Det finns gott om plats för fler bostäder i Göteborg. Staden jobbar för fullt med att planera nya, trivsamma bostadsområden. Målet är liv och rörelse! Göteborg ska bli en grön och nära storstad. Staden ska förtätas och vi ska komma närmare varandra. Målet är att blanda boendeformer för olika behov. Social hållbarhet står högt på dagordningen. VÅRMÅNADEN MARS.
Hör gärna av dig med tips, idéer och synpunkter. Mejla redaktionen@vartgoteborg.se. Följ oss på twitter, @VartGoteborg.
Eva Hessman tf Stadsdirektör
16 MINDRE BARNGRUPPER Tynnered satsar på mindre barngrupper i förskolan. Isabelle, 4, stormtrivs.
LEVA & BO
6
Varvet större Rättvist ger än någonsin mersmak
Göteborg blir större – men räcker bostäderna?
Om två månader fylls gatorna med tusentals löpare.
Nu finns det över 600 etiskt märkta produkter inom staden.
SID. 11
SID. 16
SID. 19
CHATTA OM BOSTADSBYGGANDET DEN 16 MARS
Fadderverksamhet för ensamkommande flyktingbarn i Kärra
NYA VÄNNER – ungdomar ställer upp SÅ PÅVERKAR VÄSTSVENSKA PAKETET STADEN, SID. 8 INTERNATIONELLT TEMA PÅ SOMMARENS PRIDE, SID. 18
Vårt Göteborg
Magasinet Vårt Göteborg ges ut av Göteborgs Stad. Tidningen distribueras till samtliga hushåll i Göteborgs kommun och till en del hushåll intill kommungränsen. Vårt Göteborg
syftar till att ge Göteborgs boende, besökare och näringsliv bättre kännedom om vad Göteborgs Stad gör och varför. Tidningen ges även ut som taltidning.
Ansvarig utgivare Kommunikationsdirektör Helena Mehner Redaktör Margareta Romare Kontakt redaktionen@ vartgoteborg.se Omslagsfoto Anna Sigvardsson
Produktion Rubrik AB Tryck Sjuhäradsbygdens Tryckeri Taltidning Rox-Reportage AB Distribution Posten Webbtidning vartgoteborg.se
FLER GÖTEBORGSNYHETER HITTAR DU PÅ WWW.VARTGOTEBORG.SE VÅ R T G ÖT E B O R G # 1 201 5
| innehåll
3
I Kärra arbetar ungdomar som faddrar åt ensamkommande flyktingbarn. Möt Oscar och Ashrafian. INTEGRATION
20 18 8 10 11
GÖTEBORG – HBTQVÄNLIGAST I SVERIGE
SÅ SKA GÖTEBORG KLARA TRAFIKEN De närmaste åren byggs det mycket i Göteborg. Under tiden prioriteras bland annat kollektivtrafiken.
VOLVO OCEAN RACE GÅR I MÅL I sommar omvandlas Frihamnen till en gigantisk festivalplats när kappseglingsbåtarna anländer.
NYA HUS SOM SVAMPAR UR JORDEN Göteborg växer. De närmaste åren kommer det att behöva byggas som aldrig förr.
E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N
CYKELN ÄR PÅ FRAMMARSCH
4
SHUTTERSTOCK
15
CARL-EINARS GÖTEBORG
CARLEINARHACKNER.COM
CHRISTIAN TARRAS ERICSSON
FADDER FÖR EN FLYKTING
ANNA SIGVARDSSON
JEFF JOHNS
ÅRT GÖTEBORG · Nr 1 · 2015
19 22 24
GÖTEBORG FAIRTRADE CITY Allt fler rättvisemärkta varor används inom staden. Nytt för i år är bland annat quinoa, juice och ris.
VÅRENS EVENEMANG Det händer mycket i Göteborg fram till sommaren. Missa till exempel inte Vetenskapsfestivalen!
HJÄLP I VARDAGEN Staden erbjuder hjälp och rådgivning inom en rad områden, ofta helt utan kostnad. Vi har listan.
4
integration. | O R D : SA N N A P ERS SO N B I LD : A N N A S I GVA R DS SO N
I Kärra arbetar områdets ungdomar som faddrar åt nyanlända ensamkommande flyktingbarn. En lyckad satsning som förbättrat mottagandet för dem som kommit nya till stadsdelen.
VÄLKOMNANDE
”NU KÄNNER JAG MIG INTE ENSAM LÄNGRE”
P
å en fritidsgård i Kärra står Ashrafian vid ett biljardbord och planerar för nästa stöt. Bredvid honom hans vän Oscar. De är båda 15 år gamla och gillar att spela pingis och tv-spel, men i övrigt ser deras livshistorier väldigt olika ut. Oscar, eller ”Oggy”, har bott i området hela sitt liv och hälsar på alla som kommer in på fritidsgården denna tisdagskväll. Ashrafian är ett ensamkommande flyktingbarn och lämnade nyligen hela sin familj och sitt krigshärjade hemland Afghanistan i hopp om ett bättre liv i Sverige. Trots att han bara varit här i två månader förstår han imponerande mycket svenska. – Jag är väldigt intresserad av språk och tycker om att studera, så för mig är det inte särskilt svårt, säger Ashrafian som går i en förberedande skola där störst fokus ligger på just svenskan. Under sin asylprocess bor han på Lillekärrs boende tillsammans med femton andra ensamkommande flyktingbarn i åldrarna 15-17 år. Boendet öppnade i oktober 2014, i lokaler som tidigare var ett äldreboende. Flera av de boende i Kärra var negativt inställda
till den nya verksamheten, men det fanns också de som välkomnade flyktingbarnen. Innan boendet öppnade bjöd social resursförvaltning in till ett öppet hus för grannarna. Efter mötet pratade boendets gruppchef Matilda Brinck-Larsen lite mer med ett par ungdomar, som även de först var kritiska och hade många frågor. De inledde en dialog och efter en tid började hon se en attitydförändring hos ungdomarna. Då föddes idén om att skapa ett fadderprojekt. – Jag började fundera över hur det hade känts om jag hade kommit ensam till ett nytt land och bestämde mig för att jag ville göra något för att hjälpa dem, säger Oscar, som idag är projektanställd av Göteborgs Stad för att vara fadder åt de nyanlända ungdomarna. gånger i veckan och umgås på fritidsgården och i boendets gemensamma lokaler. Faddrarna hjälper Ashrafian och de andra ungdomarna med läxor och med att träna på svenskan. Trots att tonåringarna träffas utan tolkar lyckas de ändå kommunicera bra med varandra och enligt Matilda Brinck-Larsen har Ashrafian ett enormt driv att lära sig svenska.
TONÅRINGARNA TRÄFFAS FLERA
– Han satte själv igång redan innan skolan började och bad oss om svenska ord att träna på, säger hon. – Det sista min pappa Matilda Brinck-Larsen, sa till mig var att jag gruppchef på Lillekärrs skulle studera så myckboende et jag bara kunde när jag kom hit och att jag inte skulle skämmas för att ställa många frågor, säger Ashrafian. Enligt Matilda Brinck-Larsen gagnas just språkutvecklingen av att de unga får träna på svenskan tillsammans med folk i sin egen ålder. – Dessutom är yngre människor oftast inte fast i sina föreställningar om hur man skapar kontakt och relationer. De är modiga nog att ompröva de eventuella förutfattade meningar de har, säger hon. Hon menar att fadderprojektet har haft stor positiv inverkan på hela Kärra och att den oro som först fanns i stadsdelarna nu är borta. – Ungdomarna har visat hur man som samhälle kan ta emot människor i nöd. Istället för att bli rädd och backa kan människor ta ett steg framåt och göra något för att hjälpa. VÅ R T G ÖT E B O R G # 1 201 5
5 Så blir man familjehem åt barn i behov av stöd
Fadderprojektet gör dessutom att flyktingbarnen får fritidsaktiviteter och relationer i grannskapet, vilket mildrar den oro och press de lever under. Kärras ungdomar får i sin tur arbetslivserfarenhet, kunskap om migration och förståelse för nyanlända ungdomars situation, betonar Matilda Brinck-Larsen. – De gör ett viktigt arbete med att sprida sina kunskaper vidare, säger hon.
Ensamkommande flyktingbarn i Göteborg • Under 2014 anlände totalt 562 ensamkommande barn till Göteborg. Det är mer än dubbelt så många som året innan. 2013 kom 234 ensamkommande flyktingbarn. • Av de barn som kom i fjol hade 147 redan giltiga uppehållstillstånd medan 415 barn anvisades till kommunen efter att de sökt asyl i Sverige. 96 av de 415 asylsökande var flickor.
Ashrafian märks det tydligt vilken betydelse vänskapen med Oscar och de andra faddrarna har haft för honom. – När jag kom hit kände jag mig väldigt ensam och deppig. Jag trodde inte att jag skulle lära känna någon. Men det känns så bra varje gång jag träffar Oscar och de andra. Nu känner jag mig inte ensam längre. Och när det gäller framtiden har han en tydlig bild framför sig. – Jag vill studera och bli något, så att jag kan ge något tillbaka till Sverige. Jag tänker göra allt gott jag kan för folket som gjort så mycket för mig. •
• Flyktingströmmen har ökat på grund av den senaste tidens kriser i världen. Även 2015 kommer flyktingmottagandetatt bli högt.
Fotnot: Ashrafian heter egentligen något annat.
Källa: Migrationsverket
NÄR DET GÄLLER
E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N
• De största grupperna asylsökande kommer från Syrien, Somalia eller är statslösa. I Syrien har över tre miljoner människor tvingats fly landet sedan inbördeskriget startade 2011 och Somalia har plågats av blodiga konflikter i flera decennier.
I EN ALLT oroligare omvärld tvingas fler och fler barn fly från krigsdrabbade länder. Det är ofta det äldsta syskonet i familjen eller det barn som anses ha bäst förutsättningar att klara sig som kommer till Sverige och det rör sig om ungdomar från 13 år och uppåt, från länder som Afghanistan, Syrien, Eritrea och Somalia. Cirka 80 procent är pojkar. Dessa ensamkommande flyktingbarn behöver få bo hos privatpersoner, familjehem, där de erbjuds en trygg och stabil tillvaro. Många har varit med om hemska upplevelser och har ett stort behov av en familj som är engagerad, har tålamod, kraft och utrymme för en ny familjemedlem. – Det är bra om man har intresse och förståelse för andra kulturer och en förmåga att sätta sig in i vad barnen kan ha varit med om. Men det senare gäller oavsett om man tar emot ett flyktingbarn eller ett barn från Sverige, säger Agneta Blocksjö Attar, kommunikatör på Familjehem Göteborgs Stad. FÖR ATT BLI familjehem genomförs först en utredning för att säkerställa familjens lämplighet. Detta görs genom bland annat hembesök och samtal. Familjen får sedan utbildning tillsammans med andra familjehem för att förbereda sig inför uppdraget. Utöver den inledande utbildningen får familjen också löpande stöd och fortbildning av Socialtjänsten under den tid som barnet bor hos dem, vilket kan variera från några månader till år eller en hel uppväxt. – En vanlig missuppfattning är att man måste vara en ”superfamilj” för att kunna bli ett familjehem. Men vi söker alldeles vanliga familjer, stora som små, i stan eller på landet. Behovet av nya familjehem är väldigt stort, säger Agneta Blocksjö Attar. •
Vill du veta mer? Gå in på: www.goteborg.se/familjehem.
6
leva & bo | O R D : G U S TA F H Ö Ö K
B I L D : C H R I S T I A N TA R R A S E R I C S S O N
Antal barn per heltidstjänst i förskolorna STADSDEL
2013 2014
Angered 5,0 4,4 Östra Göteborg 5,5 5,3 Örgryte-Härlanda 5,3 5,4 Centrum 5,5 5,6 Majorna-Linné 5,7 5,4 Askim-Frölunda-Högsbo 5,9 5,9 Västra Göteborg 5,4 5,3 Västra Hisingen 5,1 6,0 Lundby 5,1 5,0 Norra Hisingen 5,0 5,2 Göteborg
5,3
5,3
Avser förskolor i kommunal regi, oktober 2013/oktober 2014. Källa: Stadsledningskontoret
Mindre barngrupper ger god effekt Barngrupperna i förskolan ska bli mindre. I Tynnered har man gått i bräschen och både pedagoger och föräldrar är mycket nöjda. – Färre barn i grupperna är positivt för alla. Nu vill våra tjejer vara i förskolan hela dagarna, säger pappan Daniel Pålsson.
FÖRSKOLAN
G
öteborgs Stad har som mål att minska barngrupperna och öka personaltätheten i förskolan. Det kan beskrivas som steg två i satsningen på förskolan. Steg ett handlade om bygga bort köerna. En av stadsdelarna som inlett arbetet är Västra Göteborg och barngrupperna i samtliga elva förskolor i centrala Tynnered har blivit mindre. – Där var behovet som störst, men på sikt hoppas vi kunna minska barngrupperna även i de andra områdena, säger Ann Strömbäck, chef för två av förskolorna. Minskningen genomfördes i samband med att höstterminen 2014 drog igång och innebar att antalet barn per grupp minskade från i snitt 16 till 15.
– Vi har minskat mest i de yngsta barngrupperna och där är det tolv barn på tre pedagoger, säger Ann Strömbäck. Det är viktigt att göra starten så trygg som möjligt för ett- och tvååringarna. Men även de äldre barngrupperna har har färre barn. Ann Strömbäck fortsätter: – Under våren ska vi analysera förändringen ordentligt, men vi har redan märkt skillnad. Miljön har blivit lugnare och verksamheten bättre. Även personalen är positiv. NÄR VÅRT GÖTEBORG besöker förskolan Topasgatan 1, strax söder om Frölunda Torg, är det tidig eftermiddag. Daniel Pålsson har kommit för att hämta döttrarna Isabelle och Philippa, fyra och ett halvt respektive ett och ett halvt år gamla. De gick tidigare på förskola inne i stan, men kom till Topasgatan 1 i samband med att familjen flyttade till radhus i Ängås. – När Isabelle var yngre bodde vi i Stockholm, så vi har redan erfarenhet från några olika förskolor, säger Daniel Pålsson. Den här är överlägset bäst och det märks att pedagogerna har mycket tid med barnen. Det blir inte bara förvaring utan finns en tanke med verksamheten. Jag och min fru är väldigt nöjda. Isabelle är på förskolan tre dagar i veckan och Philippa fyra dagar. Om tjejerna själva fick bestämma skulle de vara här för jämnan. – På morgonen brukar jag alltid fråga ”ska jag till förskolan i dag?”, säger Isabelle medan hon kliver upp på en sköldpaddsgunga på lekplatsen. – Det är roligt att vara här och alla fröknarna är bra. •
VÅ R T G ÖT E B O R G # 1 201 5
O R D : S A N N A P E R S S O N B I L D : A Z M E , P E T E R S V E N S O N & S H U T T E R S TO C K
| noterat
7
ANGERED FÖRST MED MEDBORGARLÖFTEN PROBLEM MED MOPEDKÖRNING stör de boende i Angereds bostadsområden och nu kraftsamlar polis och stadsdelsförvaltning för att göra stadsdelen tryggare. Som ett av polisens sju utvalda pilotprojekt i Sverige är Angered först ut i Göteborgs Stad med medborgarlöften. Löftena innebär att polisen gör trafikövervakningsinsatser, kontinuerliga kontroller och samarbetar med bostadsbolagen i området. Parallellt arbetar stadsdelsförvaltningen med att undersöka om den fysiska miljön kan bli bättre, med förebyggande informationsarbete ute i skolor och trygghetsvandringar i bostadsområdena. – Vi träffar redan polisen varannan vecka som en del av satsningen ”Trygg i Angered”, vilket kommer att underlätta uppföljningen av arbetet, säger Johanna Söderlund, stadsdelsförvaltningens trygghetssamordnare.
TRYGG STAD
Ljuset i tunneln KONST, LJUS OCH LJUD är nya inslag i flera av Göteborgs gångtunnlar. Projektet heter Ljuskonst och ska leda till ökad trygghet och trivsel. I början av året invigdes konstverk i tunneln vid Briljantgatan i Tynnered och i tunneln vid Fjällgatan i Masthugget. I en tunnel under Gråbovägen i Hjällbo har elever vid Hjällboskolan deltagit i en konstnärlig utsmyckning. Under 2015 planeras för fler konstverk i tunnlar i Biskopsgården, Angered och Frölunda. Bakom projektet Ljuskonst står Trygg, vacker stad.
UPPLYSNING
GRATIS TIPS OM HÄLSOSAMT LIV HÄLSA HAR DU PSYKISKA problem och är dagledig? Då är du välkommen på gratis föreläsningar om hälsa och livsstilsförändring på något av de åtta aktivitetshusen i Göteborg. Där kan du får stöd, råd och tips om hur du kan främja din hälsa.
Aktivitetshusen hittar du på www.goteborg.se. Du kan också vända dig till ett Medborgarkontor eller Kontaktcenter 031-365 00 00. E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N
OBB! J R A M SÖK KULT URSOM NU KAN DU som är mellan 16 och 20 år och skriven i Göteborg söka kultursommarjobb. Som kultursommarjobbare ger du invånare och turister underhållning på stadens torg och gator. Det finns många olika typer av jobb att söka – vi behöver allt från akrobater, dansare och rappare till fotografer, filmare och stylister. Du behöver ha en gedigen kunskap inom det område du söker till. Du kan även söka som grupp tillsammans med kompisar. Sommarjobben är tidsbegränsade till veckorna 26–28 (26/6–10/7). Jobben söker du senast den 1 april på www.goteborg.se. Där finns också mer information. Du kan även ställa frågor via mail till adressen: kultursommarjobb@kultur.goteborg.se.
KULTURJOBB
RÖSTA PÅ GÖTEBORG! GÖTEBORG STAD ÄR med i slutstriden om att bli Sveriges kandidat i Världsnaturfondens tävling: Earth Hour City Challenge. De övriga finalisterna är Eskilstuna och Västerås. Globalt tävlar 17 länder om den prestigefyllda titeln. Segraren presenteras i Sydkorea den 9 april. En viktig del i Göteborgs Stads klimatprogram, som troligtvis gett intryck på juryn, är satsningen på att sätta upp mål och strategier för att minska klimatpåverkan från Göteborgs Stads och göteborgarnas konsumtion.
KLIMAT
I en kampanj kallad We Love Cities, kan allmänheten rösta på sin favoritstad. Här kan du rösta: www.welovecities. org/gothenburg.
8
infrastruktur | O R D : M A R G A R E TA R O M A R E B I L D : C H R I S T I A N TA R R A S E R I C S S O N , F L I C K R & S H U T T E R S TO C K
FAKTA OM DET VÄSTSVENSKA PAKETET
De här områdena berörs mest Centralenområdet och området kring älven. Här möts flera olika byggprojekt: Nedsänkning och överdäckning av E45 (Götaleden), nya Hisingsbron och Västlänken. Till 400-årsjubileet, 2021, ska E45 och Hisingsbron vara klara. För östra delen av Västlänkenbygget, mot Kruthusgatan, beräknas de mest påverkande arbetena vara klara under 2022. För västra delen, mot Nordstan, gäller 2024/25. Nya Station Centralen, för pendel- och regiontågen, ska börja användas för vändande tåg 2023/2024. Nya stationer för tågtunneln Västlänken vid Korsvägen och Haga. Mest arbeten åren 2018–2023. Korsvägen: Biltrafiken leds om och begränsas. Bussar och spårvagnar fortsätter att gå. Spåren flyttas i omgångar. Stråk för cyklar och gående. Haga: Bilar och bussar leds om och begränsas. Spårvagn, cyklister och gående prioriteras. Spåren flyttas provisoriskt.
SÅ HÄR PÅVERKAS STAN UNDER BYGGTIDEN
Göteborg växer så det knakar, vilket ställer krav på utökade resmöjligheter och fler bostäder. Under de närmaste åren kommer många stora byggprojekt att pågå parallellt vilket innebär att trafiken periodvis måste stängas av och ledas om. Kollektivtrafiken ska prioriteras, liksom cyklister och gående.
TRAFIK
V
Ett gigantiskt pussel ästsvenska paketet – som innehåller håller nu på att läggas för bland annat den nya Hisingsbron, Marieatt säkra framkomligheten holmsförbindelsen, Västlänken och åti centrala Göteborg ungärder för förbättrad kollektivtrafik – är en stor satsning på bättre trafiklösningar för der byggåren 2017–2026. Göteborg och hela regionen. Det ska bli lättare Representanter från trafikatt pendla till och från Göteborg, vilket ger både kontoret (Göteborgs Stad), göteborgare och regioninvånare tillgång till en Västtrafik och Trafikverket Johanna Rödström, ordförande i gruppen har bildat en arbetsgrupp. Samordning och koordistörre arbetsmarknad. Ännu är mycket på plane- nering, Samko. GÖTEBORGARNAS NYTTA KOMMER att öka genom ringsstadiet. att trängseln i framtiden blir mindre på Centralen, vid Drottningtorget och i Brunnsparken. Dess- KLART ÄR ATT kollektivtrafiken ska prioriteras, likutom kan övrig kollektivtrafik byggas ut. Det frigör som cyklister och gående. Tanken är att någon eller ytor som kan användas till bostäder, butiker och några buss- eller spårvagnslinjer ska fortsätta att gå grönområden. genom och inom varje större område som berörs av VÅ R T G ÖT E B O R G # 1 201 5
9 Så fortsätter arbetet med Västlänken
Samråd kring stationerna
Trafikverket har börjat besiktiga byggnader och lägenheter i de områden som berörs. Arbetet med järnvägsplanen, som bland annat beskriver hur Västlänken kan byggas, går vidare. Under våren går Trafikverket igenom de synpunkter som kommit in. Därefter ska planen fastställas. Om den överklagas tar även regeringen ställning till planen.
Under våren 2015 blir det samråd kring detaljplanen för station Korsvägen. Allmänheten kan lämna synpunkter. Till hösten kan allmänheten återigen lämna synpunkter på stationerna Haga och Centralen, då ställs detaljplanerna ut för granskning. Mer information på www.goteborg.se/planochbyggprojekt.
byggena. Bilarna ska däremot oftare ledas runt. Vissa Göteborgs Stad har lärt sig gator kan stängas av helt för privatbilar, men vara en del av tidigare byggen. – Nu ställer vi tydligare öppna för varubilar, färdtjänst och i viss mån taxi. Johanna Rödström är ordförande i gruppen krav i upphandlingarna på god tillgänglighet. Det är Samordning och koordinering, Samko. – Det är önskvärt att folk ändrar sina resvanor. viktigt att kunderna kan Kanske att man ställer bilen vissa dagar eller åker komma fram som vanligt. in till stan vid andra tidpunkter. Inne i centrala Vi kräver också att gång- och Ma-Lou Wihlborg, ansvarig för trafikantstan ska vi värna den mest prioriterade kollektiv- cykelvägar ska göras breda frågor på Trafikkontoret och med bra belysning. trafiken, säger hon. PLANEN ÄR ATT under byggperioden provisoriskt avlasta bland annat Brunnsparken, där väldigt många linjer idag strålar samman. En lösning blir istället att utveckla ett antal halvcentrala knutpunkter för kollektivtafiken (se fakta nedan). Dit ska det gå att ta sig enkelt och snabbt, med bland annat tätare turer och större bussar. Därifrån kan resenärerna fortsätta genom att gå eller cykla. Eller byta till andra linjer. Ma-Lou Wihlborg, ansvarig för trafikantfrågor på trafikkontoret, betonar att det ska ske en tät dialog med företag, butiker och restauranger.
MÅLET ÄR ATT göra få, men varaktiga, omläggningar av trafiken i stan. När det gäller kollektivtrafiken kommer informatörer att finnas på plats vid hållplatserna vid alla större omläggningar. Det är viktigt att resenärerna ska kunna veta hur lång tid en resa tar, oavsett om man åker kollektivt eller kör bil. – På sina håll kommer det bli besvärligt och folk får räkna med lite längre restider, det ska vi inte sticka under stol med. Men vi är övertygade om att vi kommer att hitta lösningar så att alla ska kunna ta sig fram på ett säkert och tryggt vis, säger Ma-Lou Wihlborg. •
DET HÄR GÄLLER FÖR OLIKA TRAFIKSLAG:
1
2
3
Bussar och spårvagnar
Cyklar och gående
Bilar
Knutpunkterna vid Heden, Svingeln, Hjalmar Brantingsplatsen och Linnéplatsen ska byggas ut för vändande trafik. Vissa hållplatser i centrala stan kommer att flyttas och linjer dras om. Informatörer på stan. Fler dubbeldäckare i infartsstråken och bussar med fler ståplatser i centrala stan.
Cykelbanor med bra standard ska byggas, med belysning och asfalt om omläggningen varar en längre tid. Ljussignaler vid behov. Breda gångstråk. Även barnvagnar och funktionshindrade ska kunna ta sig fram. Trygghet och belysning viktigt. Tydligt skyltat.
Trafikkontoret ska se över om det går att bygga tillfälliga parkeringar vid vissa infarter till Göteborg, för vidare resa med kollektivtrafik in till stan. Nyttotrafik – som varutransporter, färdtjänst och taxi – får fortsätta köra, ibland i kollektivtrafikfälten. Vissa gator kan komma att stängas. Begränsad framkomlighet för privatbilar.
E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N
10
destination | O R D : C H R I S TIA N TA R R A S ER I C S SO N
B I LD : DAVI D R A M OS/ VO LVO O C E A N R AC E
FOLKFEST I FRIHAMNEN efter jorden runt på 260 dagar DET VAR HELA nio år sen sist, men i juni är det dags igen. Efter 39 000 sjömil och ett varv runt jorden går de sju tävlande båtarna i Volvo Ocean Race i mål – i Göteborg. Under en hel vecka i sommar, mellan den 21 och 28 juni, omvandlas Frihamnen till en gigantisk festplats för att fira målgången. Någon gång under dygnet mellan den 21 och 22 juni anlöper de sju båtarna efter sista etappen från franska Lorient. Då har det gått 260 dagar sedan starten i Alicante, och de har seglat ett varv runt jorden. UNDER EN VECKA kommer båtarna att ligga vid kaj i Race Village i Frihamnen, omgivna av paviljonger, restauranger, mässor och allehanda aktiviteter. Allt utom mat och dryck kommer att vara gratis. Ola Åstradsson på Göteborg & Co är stopover manager för Volvo Ocean Race i Göteborg. – Frihamnen har en enorm potential. 93 000 kvadratmeter fri asfalterad yta, det
Ola Åstradsson, stopover manager för Volvo Ocean Race
hittar man inte i många städer. Här finns förutsättningar att skapa en fantastisk miljö med aktiviteter som kommer locka folk från när och fjärran, säger han.
TÄVLA OCH VINN BILJETTER TILL ÅSKÅDARBÅT! Tävla om en plats på en åskådarbåt under In-Port Race lördag 27 juni. Vårt Göteborg har åtta platser ombord som vi nu erbjuder våra läsare. Fråga: Frihamnen består av tre pirar. Vad heter de? Mejla rätt svar till: tavling@vartgoteborg.se. Lämna en motivering till varför just du ska vinna en biljett, och glöm inte kontaktuppgifter. Senast den 11 maj vill vi ha svaren. Vinnarna presenteras på www.vartgoteborg.se. Ev vinstskatt betalas av vinnaren.
LÖRDAG DEN 27 JUNI avslutas Volvo Ocean Race med ett så kallat in-port race, en sista tävling som går in i älven och med målgång i Frihamnen. Då kan det avgöras vilket team som står som slutsegrare. – Man kommer inte att behöva ha båt för att se loppet, vi har planerat för att det ska vara fullt synligt från land. Jag tror att det kommer att sitta folk överallt längs älven, inklusive broar och hustak. Vi räknar med en halv miljon besök under veckan, säger Ola Åstradsson. •
Det händer i Frihamnen i sommar Se kappseglingsbåtarna vid kaj. Båtarnas serviceområde är öppet för allmänheten. Grönområden, bland annat en stor park med läktare och storbildsskärm längst ut på en av pirarna. Flera scener med uppträdanden varje
dag, även för barn och unga. Utställning med bland annat en fullskalig kappseglingsbåt i genomskärning. Restauranger i alla prisnivåer. Mässor, paviljonger och aktiviteter för barn och vuxna. Staden visar upp
hur arbetet med nya stadsdelar tar form. Allt förutom mat och dryck är gratis. Utförligare program kommer finnas på: www.volvoocean racegoteborg.com. Se mer: sök på Volvo Ocean Race Gothenburg Flyover på www.youtube.com.
VÅ R T G ÖT E B O R G # 1 201 5
O R D : U L F R O 0 S VA L D I L L U S T R AT I O N : H A N N A F I N N S T R Ö M /S H U T T E R S TO C K
| stadsutveckling
11
BYGGBOOM – nu måste staden växa Göteborg står inför den största byggsatsningen sedan miljonprogrammet på 60- och 70-talet. Då växte staden genom helt nya stadsdelar. Den här gången är planen att i första hand bygga genom att förtäta staden, i huvudsak mellan stadsdelarna. – Men frågan är om det räcker. Vi har en situation med absolut bostadskris, säger Gunnar Persson, chef för planavdelningen i Göteborgs Stad. BOSTÄDER
G
öteborg har vuxit mer än förväntat de senaste åren. Men befolkningsökningen har skett utan att bostadsbyggandet varit redo att möta den. I praktiken innebär det att folk har trängt ihop sig i lägenheter.
D E T Ä R S V Å R T att göra befolkningsprognoser. Att Göteborg växer beror delvis på den attraktion som finns i att staden är en storstad med nöjen, arbetstillfäl-
E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N
len och högskolemiljöer, men också på invandring och höga flyktingströmmar från andra länder. I dag är vi ungefär 530 000 göteborgare. Enligt nuvarande prognos kommer vi att vara 680 000 år 2035. Bara för att hålla jämna steg Gunnar Persson, med den förväntade befolk- chef för planavdelningen i Göteborgs Stad ningsökningen i staden skulle det behövas mer än 2 500 bostäder varje år de närmaste 20 åren. – Men det duger inte, eftersom vi redan har en akut situation. Alltså har vi höjt målet till att få fram detaljplaner som gör det möjligt att bygga minst 4 500 bostäder om året, säger Gunnar Persson. Det innebär den mest intensiva byggsatsningen sedan miljonprogrammets dagar på 60- och 70-talet, då riksdagen beslutade att bygga 100 000 bostäder per år i tio år. Likheter med den epoken finns, men skillnaderna är desto fler. – Vid starten av miljonprogrammet var Göteborg mindre till ytan än idag. Affären där staden köpte mark av lantbrukarna i Angered skedde nästan över en natt.
12
stadsutveckling |
B I LD : A BA KO, N YA H OVÅ S , T E A M K A N OZI/Å F, T K D E V E LO P M E N T & W H AT ! A R K I T E K T U R
CHATTA OM BOSTADSBYGGANDET Älvstaden Stadsdelarna närmast älven bildar den nya Älvstaden. Gammal industrimark ska förtätas, levandegöras och befolkas. Lindholmen, Backaplan, Kvillestan, Frihamnen, Ringön, Skeppsbron, Centralenområdet, Gullbergsvass och Masthugget är områden som berörs och som ska ha cirka 10 000 nya boende och lika många arbetsplatser redan 2020. Totalt kan 25 000 bostäder och 50 000 arbetsplatser tillkomma under en 20-årsperiod. Gunnar Persson: ”Frihamnen är en nyckel i skapandet av de nya centrala stadsdelarna. Stadsdelen ska präglas av ekologiska hänsyn och vara ett pilotprojekt för socialt blandat boende. Frihamnen knyts ihop med Backaplan, Kvillebäcken och Lindholmen och kommer att ge Göteborg ny karaktär.”
På 70-talet ville man gärna bygga på hela Hisingen, man trodde att det var så Göteborg skulle växa. Det tror vi inte nu, säger Gunnar Persson. andra europeiska städer i liknande storlek är Göteborg glest och utspritt. Nu vill man därför förtäta staden, fylla luckorna och låta staden växa ihop. (se kartan här intill). I stadens strategi för utbyggnadsplanering ligger fokus på några tyngdpunkter som man tror ska gå särskilt bra att förtäta: på och omkring Frölunda Torg, Backaplan, Angereds centrum och Gamlestaden. Varje område bjuder på sina möjligheter och svårigheter, betonar Gunnar Persson. – Västra Göteborg är väldigt glest. Men vi möter också lokalt motstånd från boende ibland. Det handlar om att man värnar om grönområden i närheten eller om fastighetsvärdet. Vi måste vara varsamma när vi bygger så att så många som möjligt blir nöjda samtidigt som det är viktigt att öka tätheten och integrationen, till exempel genom att bygga flerfamiljshus där det främst finns småhus och vice versa.
JÄMFÖRT MED MÅNGA
M Å L E T Ä R A T T komma bort från bilberoende för att istället bygga ut kollektivtrafiken och skapa en blandstad med olika boendeformer, arbetsplatser, kommers och kultur. För det som kallas mellanstaden – områdena mellan innerstaden och förorterna – innebär det en mer stadslik känsla. I tidigare oanvända områden som Frihamnen kan nya kvarter byggas från grunden med fokus på ekologi, ekonomi och social hållbarhet. Flera områ-
På måndag 16 mars kl 11–12 kan du chatta om hur Göteborg ska växa och var det ska byggas nya bostäder. Du gör detta på: chatt.goteborg.se Gunnar Persson, chef för planavdelningen på stadsbyggnadskontoret, och stadsarktitekten Björn Siesjö, svarar på dina frågor.
Torslanda
Hjuvik
den i Göteborg står på tur för att förtätas, men det finns utmaningar med det här sättet att bygga. – Förtätning räcker kanske inte för att få fram tillräckligt med bostäder. När man förtätar måste man tänka på befintlig infrastruktur, ledningar, trafik och kringliggande byggnader. Dessutom blir projekten per definition mindre, även om just Frihamnen är ett undantag. En nybyggnation med 300 lägenheter räknas som stor idag, på 70-talet ansågs den liten. Det innebär att väldigt många enskilda projekt måste byggas samtidigt. Därför skulle vi gärna undersöka möjligheten att bygga också på tidigare obebyggd mark, som i Kärra och Askim. Enligt Gunnar Persson är byggherrarna försiktiga idag med tanke på de ekonomiska riskerna. Trots att de skulle kunna bygga flera hundra lägenheter åt gången väljer de att bygga lite i taget för att ha koll på räntor och kostnader. Gunnar Persson menar att det är en naturlig reaktion på att staten idag inte är aktiv och stöttar byggandet, som under miljonprogrammet, utan överlåter mycket till marknaden. I slutändan ser han ändå den ökade efterfrågan på bostäder som en enastående möjlighet för Göteborg och dess invånare. – Vi vill ha en spännande stad att bo i, en stad som har plats för bostäder, arbetsplatser, kommers, kultur och fritid. Man får inte glömma de två sista. Här på stadsbyggnadskontoret pratar vi mycket om att inte fastna i ”latteplanering”. Man ska kunna göra annat i stan än att åka spårvagn och dricka latte. Staden ska ha något att erbjuda alla åldrar och sorter av människor, inte minst barn och ungdomar. •
VÅ R T G ÖT E B O R G # 1 201 5
13 Olofstorp
Angered
2
Agnesberg
1
Gamlestaden
Älvstaden
Sandarna, Fixfabriken ”Förtätning handlar mycket om att förvandla gamla områden till nya. I området vid gamla Fixfabriken i Sandarna skulle det kunna byggas 800– 1 000 lägenheter precis mellan staden och älven.”
Kortedala
Backa
HISINGEN
Ringön Frihamnen Lindholmen
Arendal
Bergsjön
PARTILLE
Kviberg Gamlestaden Sävenäs Bagaregården
Centralenområdet
Sävedalen
GÖTEBORG
Krokslätt
Älvsborg
MÖLNLYCKE
Önnered
VÄSTRA FRÖLUNDA
MÖLNDAL
E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N
”Något som inte märks så mycket är sträckan Liseberg-Krokslätt. Det är ett ganska trasigt landskap där det finns mycket planer för att göra området mer stadslikt och där en del redan byggs.” 145 bostadsrätter byggs just nu på Milpålegatan med första inflyttning beräknad till hösten.
4
Askim
Billdal
3 Krokslätt
Masthugget Johanneberg Kungsladugård
"I området Gamlestaden-Kviberg-Bergsjön har vi tio-tolv planer på gång som ger väldigt mycket bostäder där det tidigare varit väldigt glest. Här finns en utmärkt möjlighet att knyta ihop staden. Ett problem är att laxbeståndet i Kåhög ån har minskat. Detta måste lösas om byggplanerna ska bli verklighet.”
Brottkärr
LINDOME
”Här planeras cirka 1 200 lägenheter, det blir kvarter av blandstadskaraktär, en annan typ av bebyggelse än den som finns hittills. Det har blivit ett mönsterprojekt som andra byggherrar och vi själva tittar på eftersom samarbetet med dem som redan bor i området varit väldigt bra.”
14
noterat | O R D : S A N N A P E R S S O N
B I L D : E L I N A S P L I N D, S H U T T E R S TO C K & T E A M K A N OZI/Å F
VARMT RUM MED STANS BÄSTA UTSIKT
Attraktiv hemtjänst ger större valfrihet
värma dig i den nya allmänna bastun i Jubileumsparken i Frihamnen. Det varma rummet är till stor del byggt av återvunnet material och omges av en gång som slingrar sig runt befintliga träd och skapar en miniversion av en kommande park. Sommaren 2014 invigdes Frihamnens playa med sand och trädäck som en del i satsningen ”Badkultur”. Bastun är nästa steg och till sommaren kommer det även finnas en bassäng eller pool att svalka sig i.
ÄLDREOMSORG
SAUNA
NU KAN DU
SATSNINGEN ”ATTRAKTIV HEMTJÄNST” handlar om att den enskilde i högre grad ska få bestämma över sin beviljade hemtjänsttid samtidigt som det ska bli mer attraktivt att arbeta inom hemtjänsten. Därför investerar Göteborgs Stad i bland annat kompetensutveckling, karriärvägar, IT-stöd och mobilt arbetssätt för medarbetare inom hemtjänsten. Med start i år kommer personer med hemtjänst även att erbjudas bland annat smarta IT-tjänster. Det första som lanseras är en trygghetskamera, en webbkamera som gör det möjligt att få tillsyn på distans. Den är en valfri tjänst för den som vill. Utvecklingsarbetet sträcker sig fram till 2022 och under de kommande åren genomförs ett flertal olika satsningar.
ASKIMSBADET FÅR NY LEKPLATS EN AV GÖTEBORGS mest populära badplatser har fått sig ett ordentligt lyft. Sedan förra sommaren har en 259 meter lång badpir invigts, badet har fått en ny entré med skuggande träd och en ny mötesplats med belysning och sittplatser. På plats är även ett nytt trädäck med plats för solning och yoga och under våren byggs en lekplats som ska stå klar till sommaren. – Lekplatsen är inspirerad av drivved, skogslek och bryggor. Här kommer finnas plats för både utmaning och lek, säger Ylva Offerman, projektledare på park- och naturförvaltningen.
STRANDLEK
Följ den öppna Facebookgruppen ”Jubileumsparken 0,5 Frihamnen”. Bastun är öppen för allmänheten och gratis. Hållplats: Frihamnsporten. Plats bokas på:www.timecenter.com/jubileumsparken.
Svårt att ersätta trängselskatten
Nya Masthuggskajen tar form
TRÄNGSELSKATTEN ÄR DEN enskilt mest effektiva åtgärden för att minska trängseln, öka framkomligheten samt förbättra miljön och hälsan. Det framkom i en rapport före jul. I början av februari blev en ny utredning klar. Utredningen tittar på ett antal alternativ till trängselskatten när det gäller att delfinansiera Västsvenska paketet, som innehåller den nya Hisingsbron, Marieholmsförbindelsen, Västlänken och åtgärder för förbättrad kollektivtrafik. Under 25 år ska trängselskatten bidra med 14 miljarder. – Bedömningen är att det inte finns något enskilt finansieringsalternativ inom stadens rådighet, som i rimlig tid kan ersätta trängselskatten, säger Ylva Löf, avdelningschef på stadsledningskontoret.
I ÄLVRUMMET PÅ NYBYGGE Kanaltorget visas nu hur den nya stadsdelen Masthuggskajen kan komma att se ut. Fyra arkitektteam deltog i idéarbetet. Förslaget från team Kanozi/ÅF ska utvecklas vidare. Det ansågs vara mest visionärt, ha bäst kopplingar till omgivande stadsdelar och goda tankar om nya gång- och cykelstråk. – Tidigast i april går detaljplanen ut på samråd och då är göteborgare och andra intressenter välkomna med synpunkter och frågor. Ett område kan inte få liv och stärka sin egen identitet om inte många får vara med på den långa stadsutvecklingsresan, säger Per Osvalds på stadsbyggnadskontoret.
FINANSIERING
Läs utredningarna på www.goteborg.se, sök på trängselskatt. Följ nyhetsutvecklingen på www.vartgoteborg.se.
För mer information besök: www.alvstaden.goteborg.se och www.goteborg.se/planochbyggprojekt. VÅ R T G ÖT E B O R G # 1 201 5
| mitt göteborg | vinjett
O R D : FÖ R N A M NBEI L FD TE :C RA NR AL MEN INA BR I LHDAC : FÖ K NRENRA.CO M NME F T E R N A M N
CARL-EINAR & GÖTEBORG
Carl-Einar Häckner delar med sig av sitt Göteborg. SIMSALABIM
TEATER AFTONSTJÄRNAN Teatern är som ett välkommet hjärta som bultar för människan. Alla får plats. Alla är välkomna. Där finns ingen tid för stress utan förlåtelse och paus. Du kan lämna dina bekymmer och problem bortom dörrarna innan du går in, det gäller både för artist och publik. Det är faktiskt så. Sen är det fint att det finns så många olika möjligheter för olika saker och att det är bra människor som driver saker där.
VÄDRET Luften från havet. Det gråa, trista, fuktiga, råa, våta vädret – som går igenom kläderna och alltid påminner dig om var du är, vem du är och varifrån du kommer – är inspirerande. För sen blir det vår. Sen blir det sommar och då åker vi till havet och badar. Att gå i Skatås upp på berget och skrika till Angered är alltid skönt. Oavsett när på året.
MATEN Bra restauranger med polaren eller med någon annan är fint. Då tänker jag på italienskt, österrikiskt, tjeckiskt. Gott. Det är skönt med husmanskost. Nu äter jag helst inte gluten eller mjölkprodukter. Det retar upp sådana som driver restaurang. Men jag bryter gärna mot den egna överenskommelsen och försvinner i en Cordon Bleu eller i en wienerschnitzel.
EN SAK SOM KAN BLI BÄTTRE ÄR... ... att tänka mer på människor och på hur man gör det trevligt att umgås. Mer parker och fina strövområden. Mycket ljus ska det vara. Göra det roligt att vistas ute. Inte tänka för mycket på pengar och att gräva upp hela stan. Måste fråga göteborgarna vad dom vill, ta hänsyn. Det är det som är stämningen. Få förorterna och stan att mötas med festivaler och upptåg som förenar.
Carl-Einar Häckner Ålder: 45 år Familj: Ja Bor: Göteborg/Berlin Gör: Trollar, ger föreställningar, skriver och håller på med humor. När jag är ledig: Spelar piano, äter mat, reser. E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N
15
16
destination | O R D : F R E D R I K F E R M É N B I L D : S H U T T E R S TO C K & P R I VAT
VÄRLDENS STÖRSTA HALVMARA
Göteborgsvarvet är på god väg att bli lika känt som Vasaloppet. För stan betyder varvet mycket, både för folkhälsan och för turistnäringen. 2021 arrangeras ett exklusivt maraton för att fira att staden fyller 400 år. MOTION
G
öteborgsvarvet har växt explosionsartat under 2000-talet och antalet löpare har dubblerats under de senaste tio åren. I år fylls gatorna med tusentals löpare den 23 maj, när Göteborgsvarvet arrangeras för 36:e gången. – Vi växer konstant och har varit världens största halvmara sedan 2009. Vårt mål är att slå nya rekord varje år, men det viktigaste för oss är att alla är nöjda, säger varvsgeneralen Bo Edsberger.
EFTER FJOLÅRETS LOPP tillfrågades tre tusen löpare vad de tyckte om loppet och 99 procent svarade att de var ganska eller mycket nöjda. – Göteborgsvarvet är en folkfest. Den positiva anda som skapas av publiken formar löparupplevelsen. Men loppet innebär inte bara en allmän humörhöjning för staden, det medför också ekonomiska vinster. På Handelshögskolan vid Göteborgs universitet har
professor Tommy Andersson räknat ut att löparhelgen bidrar med 200 miljoner kronor i turistekonomiska effekter. Restauranger och hotell är alltid fullbokade, enligt Åsa Borvén, projektledare på evenemangsavdelningen, Göteborg & Co. – Men jag tycker det viktigaste är den reklam Varvet ger staden i och med nationell och internationell mediabevakning. Det ger Göteborg ett renommé i friidrottsvärlden och bland privatpersoner runt om i världen. Till exempel arbetar vi med SVT för att lyfta de olika stadsdelarna längs vägen. Intentionen är att Varvet ska bli SVT:s sportsatsning sommartid på samma sätt som Vasaloppet är under vintern, säger Åsa Borvén. • Ett friskare Gårdsten: Varje onsdag under de tre senaste åren har Göteborgsvarvet anordnat träningsträffar för att förbättra folkhälsan för vuxna i Gårdsten. Dessutom har man startat en löparskola för unga flickor i området. Och för att fånga upp de allra minsta har man skapat ett minivarv i juni för barn upp till 6 år.
Antal anmälda löpare åren 2004–2014 ANTAL 70 000
50 000 40 000
2010
2008 2004
ANTAL ANMÄLDA: 58 122 PERS.
ANTAL ANMÄLDA: 45 375 PERS.
2006
60 000
ANTAL ANMÄLDA: 35 780 PERS.
2009
ANTAL ANMÄLDA: 36 095 PERS.
ANTAL ANMÄLDA: 53 848 PERS.
30 000
2005
20 000
2012
ANTAL ANMÄLDA: 62 513 PERS.
2014
ANTAL ANMÄLDA: 64 288 PERS.
2011
38,5 %
ANTAL ANMÄLDA: 59 417 PERS.
2013
2007
Andel kvinnliga löpare i Göteborgsvarvet.
ANTAL ANMÄLDA: 64 169 PERS.
ANTAL ANMÄLDA: 40 412 PERS.
ANTAL ANMÄLDA: 35 276 PERS.
10 000
2004
2005
2006
69
Antal löpare som fullföljt Göteborgsvarvet alla 35 gånger (t.o.m. 2014).
40/37 år 2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014 ANTAL
Medianålder hos deltagarna, män respektive kvinnor.
VÅ R T G ÖT E B O R G # 1 201 5
17 ANN
A S B ÄS TA T IP S I
NF
ÖR
LOP
PE T
Härifrån kommer löparna
6 %
FRÅN STOCKHOLM
5 %
49 %
FRÅN HALLANDS LÄN
FRÅN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN
9 %
Programledare på Mix Megapol Göteborg och en sann träningsentusiast. I år springer Anna Göteborgsvarvet för femte gången.
FRÅN SKÅNE
27 %
FRÅN ÖVRIGA SVERIGE
4 %
FRÅN ÖVRIGA VÄRLDEN
CA
200 000 4 000 FUNKTIONÄRER... Antal åskådare som hejar på löparna utmed loppet.
... arbetar under evenemanget, alla representerar en förening. Varje funktionär får en jacka och mat, föreningen ersätts med 70 kronor per arbetad timme.
Göteborgsvarvet Marathon 2021
48
Antal deltagande nationer genom åren.
E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N
Anna Spolander, träningsentusiast
År 2021 fyller Göteborg 400 år och det firar Göteborgsvarvet med att anordna ett unikt maraton. 15 000 deltagare ska springa 2×21 kilometer. Om sex år händer det, men anmäl dig redan idag på: www.goteborgsvarvet.se/ goteborgsvarvet-marathon-2021
Vilka är dina bästa träningstips så här två månader inför varvet? – Spring ihop med roliga träningskompisar som ligger på ungefär samma nivå som du gör. Fokusera på att vara ute längre tidsmässigt istället för att tänka på antalet mil. Sedan är intervallpass väldigt effektiva. Spring fyra lyktstolpar på maxfart och gå en. Ett sådant pass ska inte vara längre än en halvtimme. Och lite närmare inpå loppet, vad ska man tänka på då? – Man måste stålsätta sig mot olyckskorparna. Lyssna inte på alla som ska komma med ”goda” råd, oftast har dessa människor aldrig sprungit själva. Tänk bara på att det kommer gå bra! Vad är det värsta som kan hända under loppet? – Att magen ballar ur, ät mat som funkar för dig. Sedan är det vanligt att gå ut för hårt, börja lugnt och ha en klocka på dig så att du håller rätt tempo. Använd de kläder du sprungit i innan, absolut inga nya skor som du kan få skavsår av. 21 km är rätt långt, vad ska man tänka på när man inte orkar längre? – Jag försöker tänka bort att det är långt. Sätt upp kortare mål längs vägen istället. Så fort du börjat är du närmare målet.
Vill du ha fler träningstips? Kika in på Annas blogg på adressen www.lipglossochvoltaren.se.
18
kultur | O R D S A N N A P E R S S O N B I L D : S A N N A P E R S S O N , S H U T T E R S TO C K & P R I VAT
Göteborg har på kort tid vänt en negativ samhällstrend och utnämndes nyligen till Sveriges mest hbtq-vänliga kommun. Samtidigt pågår förberedelserna inför årets West Pride för fullt. RÄTTIGHETER
»Det finns ett starkt politiskt tryck i hbtq-frågan«
”G
öteborg har gjort en fantastisk resa på kort tid när det gäller hbtq-frågan. Men vi har fortfarande en massa jobb framför oss, säger Anna-Carin Jansson, planeringsledare för mänskliga rättigheter och hbtq-frågor på Stadsledningskontoret. Under 1990-talet hade Göteborg väldigt dåligt rykte vad gällde homosexuellas, bisexuellas, trans- och queerpersoners situation. Hbtq sågs som en icke-fråga och det gick så långt att två homosexuella män mördades på grund av sin sexuella läggning. Tjugo år senare, sommaren 2014, korades Göteborg till Sveriges hbtq-vänligaste kommun i RFSL:s kommunundersökning. – Idag finns det ett starkt politiskt tryck i hbtq-frågan och en bred samsyn. Det inger hopp om att det faktiskt går att förändra saker, fortsätter Anna-Carin Jansson.
HE J J S A MO ENN Y R DN G
S ON, P ROGR A MS F TA S T P R IDE U S E PÅ W E AR
GÖTEBORG ÄR IDAG
ensamt i Sverige om att ha ett kommunalt hbtq-råd som fungerar som stöd och referensgrupp för olika förvaltningar i staden. Anna-Carin Jansson, Rådet inrättades 2013 planeringsledare för och består av sex poli- mänskliga rättigheter och hbtq-frågor tiska representanter och 13 personer från hbtq-samhället. Rådet träffas minst fyra gånger per år i kommunstyrelsens sammanträdessal, i möten öppna för allmänheten. Där lyfter de egna frågor och fungerar som remissinstans. Numera kan också anställda inom Göteborgs Stad välja könskategorin ”annat” (utöver ”kvinna” och ”man”) i kommunens medarbetarenkäter. Satsningarna har gjort
att stadens kompetens efterfrågas i hela landet och när regeringen skulle lansera Sveriges första nationella hbt-strategi i början på 2014 var Göteborg den enda kommun som bjöds in. – En av stadens stora utmaningar är förståelsen för hbtq-samhället. Det är en otroligt mångfacetterad grupp som inte går att bunta ihop eller tänka fyrkantigt eller byråkratiskt kring. Samtidigt råder det idag ett nytt sätt att tänka inom kommunen vad gäller sexualitet och normkritik. Vi är stolta men inte nöjda och vi har en massa jobb framför oss. •
Ordlista – HBTQ: Homosexuella, Bisexuella, Trans- och Queerpersoner. Queer: Person som inte vill anpassa sig till heteronormen. Transperson: Samlingsnamn för könsöverskridare, exempelvis transvestiter och transsexuella. RFSL: Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter.
och skapa fler programpunkter för unga. Göteborgs tema för 2015 är ”en stad av och med unga” så vi vill haka på det temat. Vi kommer även att satsa mer på tillgänglighet i år. Det är ett område vi tidigare fått kritik för, men börjat arbeta mer aktivt med. Så det måste vi bli fortsatt bättre på. Vad gör ni förutom själva festivalen? – West Pride gör uppsökande arbete i skolor under hela året för att lyfta normkritik och förändra attityder. Hbtq-utbildning borde vara obligatoriskt i alla skolor, men det skulle behövas fler utbildare för att hinna komma ut i fler klasser. •
Vad händer på West Pride 2015? – Vår ambition är att ha ett internationellt tema, men eftersom vi bara är samordnare så är det mycket upp till arrangörerna vad temat blir. Vi vill gärna locka fler unga arrangörer
Vill du veta mer om West Prides arbete i skolor? Klicka dig in på www.westpride.se/ utbildning. VÅ R T G ÖT E B O R G # 1 201 5
O R D : S A N N A P E R S S O N B I L D : S H U T T E R S TO C K
| internationellt
19
Göteborg fyller fyra år som Fairtrade-stad I år ökar utbudet av rättvist handlade produkter i Göteborg. Fler etiskt märkta livsmedel ska lanseras på stadens arbetsplatser, kaféer och skolor. Efter kaffe, te och bananer står nu andra matvaror på tur, bland annat juice och ris.
RÄTTVIST
F
airtrade-märkt kaffe har funnits i Sverige sedan 1997 och inom Göteborgs Stad finns det idag över 600 etiskt märkta produkter att välja bland. När du köper rättvist handlade varor bidrar du som konsument till bättre arbets- och levnadsvillkor för såväl odlare som anställda. Du investerar samtidigt i miljön och motverkar barnarbete i utvecklingsländer. Sedan 14 maj 2011 är Göteborg även en ”Fairtrade City”, ett diplom som innebär att staden lever upp till särskilda kriterier om
87 %
AV ALLT KAFFE SOM KÖPS IN AV GÖTEBORGS STAD ÄR EKOLOGISKT OCH ETISKT MÄRKT.
etisk upphandling av produkter som köps in från utvecklingsländer. – Vi märker att rättvis handel och etiskt märkta produkter är en mycket viktig fråga för många konsumenter. Som kommun måste vi hänga med i den utvecklingen och visa att vi tar väl hand om skattebetalarnas pengar och tar ansvar för det vi köper in, säger Maria Klint, planeringsledare inom staden med uppdrag att arbeta med hållbar konsumtion. UTÖVER ATT ERBJUDA ett visst antal etiskt märkta produkter ingår det även i uppdraget
Vad är rättvis handel? Rättvis handel innebär handel på schysta villkor. De som odlar och tillverkar rättvist handlade produkter ska få rättvist betalt, ha rimliga arbetstider och låta barnen gå i skolan istället för att arbeta. Dessutom ska de ha rätt att organisera sig fackligt. Exempel på rättvist hand-
E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N
lade produkter är kaffe, te, banan, choklad. Då bär produkten ofta en märkning, såsom Fairtrade, Rainforest Alliance eller UTZ. Det finns också rättvist handlade kläder, leksaker och hantverk. De hittar man oftast i speciella butiker som enbart säljer rättvist handlade produkter.
att aktivt sprida information om produkterna genom kampanjer och utbildningar. Som ett extra steg gör staden även en kartläggning av kaféer, hotell, restauranger, butiker och arbetsplatser som redan säljer eller serverar etiskt märkta produkter, för att dessa verksamheter ska kunna diplomeras för sitt engagemang. DEN 9 MAJ är det dags att fira att staden har Fairtrade City-diplomerats fyra år i rad, vilket sammanfaller med World Fair Trade Day och Europadagen. Denna dag kommer staden att bjuda på olika aktiviteter, som exempelvis en leksaksbytardag på Stadsbiblioteket. – Göteborg vill vara en föregångsstad när det gäller hållbarhet och rättvis handel och alla kan vara med och bidra genom att köpa etiskt märkta produkter. Några få kronor mer gör väldigt stor skillnad för arbetarnas villkor, säger Maria Klint. •
Fairtrade City Över 60 kommuner i Sverige är Fairtrade Cities. Det finns 2 100 Fairtrade-märkta produkter i Sverige. Totalt finns det drygt 1 500 diplomerade städer, utspridda i Europa, USA, Kanada och Australien. Varje år ansöker Göteborg på nytt för att få behålla sitt diplom, då krävs det att man förbättrat sina informationsinsatser och att utbudet av etiskt producerade produkter ökat. Hur stort antalet behöver vara avgörs av kommunens invånarantal.
20
miljö | O R D & B I L D : G U S TA F H Ö Ö K
I L L U S T R AT I O N : H A N N A F I N N S T R Ö M & S H U T T E R S TO C K
Cykling är bra för folkhälsan, miljön och stadslivet. Göteborg vill vara en attraktiv cykelstad. Om tio år ska antalet cykelresor vara tre gånger så många som 2011. Nu storsatsar staden för att det ska bli verklighet. CYKELSTADEN
Nya cykelvägar Det kommer att byggas mycket under 2015: Östra Hamngatans cykelfartsgata är snart klar. Redbergsvägen, cykelfartsgata eller separat cykelbana mellan Danska vägen och Kobbarnas väg. Olskroken, pendelcykelväg utmed Martin Anderssons gata och E20. Fler cykelparkeringar, till exempel ett parkeringstorn på Drottningtorget med plats för 140 cyklar.
Styr och ställ Lånecykelsystemet startade 2010 och syftar till att komplettera och avlasta kollektivtrafiken. För att utnyttja Styr & Ställ behöver du ett säsongskort (75 kronor) eller ett tredagarskort (25 kronor) och sedan är de första 30 minuterna av lånet gratis. Systemet har successivt utökats och omfattar nu 60 stationer och drygt 800 cyklar (kan bli fler under året).
NYTT CYKELPROGRAM GÖTEBORGS STAD SKA inom kort anta ett nytt cykelprogram, alltså en fördjupning och konkretisering av stadens trafikstrategi. Visionen är att Göteborg ska upplevas som en attraktiv cykelstad där det är snabbt, enkelt och säkert att cykla. För att nå dit kommer staden att jobba med fyra åtgärdsområden; infrastruktur, drift och underhåll, stöd och tjänster samt kommunikation. Alla åt-
gärder måste anpassas efter cyklistens behov och de kommer att följas upp noggrant. CYKELPROGRAMMET sträcker sig fram till 2025 och har två huvudmål; år 2025 ska tre av fyra göteborgare tycka att Göteborg är en cykelvänlig stad och antalet cykelresor ska vara tre gånger så stort som 2011. Störst potential finns i fler korta resor och ökad cykling under vinterhalvåret.
Inspirerande förebilder Länder som Danmark och Holland har kommit betydligt längre på cykelområdet – och Göteborg vill veta hur de har lyckats. Det har till exempel gjorts studiebesök och holländska experter har varit här för att titta på förutsättningar och lämna förslag. En viktig lärdom är att tidigt prioritera för cykling i stadsplaneringen.
VÅ R T G ÖT E B O R G # 1 201 5
21 Mer säkerhet Trafiksäkerhetsarbetet är ständigt prioriterat: Under 2015 ska gator och korsningar där cyklar och bilar möts göras säkrare, bland annat genom upphöjda farthinder för bilarna. Fler cykelbanor ska byggas om så att cyklister och fotgängare separeras. För att hålla de mest trafikerade cykelstråken fria från halka provar Trafikkontoret sopsaltning, vilket innebär att snön sopas bort och asfalten behandlas med saltlösning.
HUR SKULLE GÖTEBORGS STAD KUNNA UNDERLÄTTA FÖR DIG SOM CYKLIST?
PER NORBERG, VASASTADEN
Nya cykelkartor Informationen om cykelvägar ska bli bättre. Bland annat ska cykelkartan kompletteras med rutter med inriktning på till exempel rekreation, kultur och cykling med unga. Fler företag ska värvas till satsningen Cykelvänlig arbetsplats, där staden stöttar företag som vill få sina medarbetare att ta cykeln. Den digitala satsningen förstärks med mer nyttig information i appen Cykelstaden.
– Jag cyklar i stort sett dagligen i centrala stan och tycker att det mesta funkar bra. Fast det vore bra om man kunde fylla på luft på fler ställen. Och så är kullersten opraktiskt för cyklister, i alla fall om man har smala däck.
STIG-OLOF LARSSON, SANNEGÅRDEN
– Jag skulle önska att det fanns fler separata cykelbanor och att övergångarna från cykelbana till väg var tydligare på vissa ställen. Även fler pumpstationer vore välkommet, och att gruset togs bort snabbare.
FOKUS PÅ CYKLISTERNAS BEHOV STUDIER HAR VISAT att många tycker att det är krångligt att cykla i Göteborg. För att förändra bilden ska staden fokusera på cyklisternas krav på framkomlighet och flyt. Trafikkontoret ska jobba aktivt för att öka dialogen med cyklister i hela Göteborg, bland annat genom att
E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N
vara ute på plats och intervjua cyklister. Precis som tidigare går det att felanmäla eller lämna synpunkter till stadens kontaktcenter. Trafikkontoret ska också utveckla dialogen med de organisationer som ingår i stadens cykelnätverk, till exempel Cykelfrämjandet och Naturskyddsföreningen.
ANNA-KARI LARSSON, MASTHUGGET
– Jag gillar pumparna, så gärna fler sådana. Bra väglag är viktigt, särskilt på vintern, och underhållet kunde bli bättre. Sedan borde det finnas Styr & Ställ-stationer vid Wavrinskys plats och inne i Guldheden.
JENNY MANITSKI, MAJORNA
– Innerstaden borde vara bilfri, i alla fall fri från privatbilism. Sedan skulle jag vilja se fler och bättre cykelbanor. Som det är nu slutar många väldigt abrupt. Och så borde det finnas fler Styr & Ställ-stationer, särskilt i förorterna.
22
på gång i stan | B I L D : J E R K E R A N D E R S S O N , KO R T E DA L A M U S E U M , S A N D R A J O N S S O N & S H U T T E R S TO C K
URBANUM
– Stadsmuseets nya utställning om Göteborg och göteborgarna. UTSTÄLLNING PÅ Stadsmuseet där du kan följa med på en resa som börjar redan innan staden fanns. Möt några av dem som vandrat på Göteborgs gator genom historien, lyssna på människor som lever här idag. Du kan också dela med dig av dina egna berättelser eller hänga i myshörnan.
STADSLIV
Plats: Stadsmuseet Tid: Invigning lördag 28 mars kl 13–15 med musik, mingel och tilltugg. Priser: Göteborgs museers årskort (inkluderar Stadsmuseet) kostar 40 kronor för vuxna.
MARS–JUNI
PÅ GÅNG Våren ger ljus och värme, och vi människor fylls av energi. Använd den för att uppleva något nytt! Till exempel ger Vetenskapsfestivalen möjligheter att lära sig mer inom allehanda områden. Men Göteborg bjuder också på många fler aktiviteter och event för alla åldrar och intressen. Här hittar du några tips.
AKTIVITETER
HITTA MER INFO PÅ NÄTET
Läs mer om evenemangen på webben: goteborg.se • goteborg.com goteborgsstadsmuseum.se stadsteatern.goteborg.se vetenskapsfestivalen.se konstmuseum.goteborg.se gso.se • goteborg2021.com kortedala.museum
VÅ R T G ÖT E B O R G # 1 201 5
23
VETENSKAPSFESTIVALEN
–Sveriges största kunskapsfest
INGENBARNSLAND –fuck you världen
LÄRANDE
EIJA HETEKIVI OLSSONS prisade debutroman om den Sverigefinska uppväxten i Gårdsten och Bergsjön på 80-talet har blivit pjäs. "Hela hon är en protest mot allt det som inte är rimligt eller rättvist. Fattigdom, feghet, förtryck, misshandel och missbruk. Hon vill bort från sin finnballeklass. Och bli något, kanske statsminister, kanske hjärnkirurg." Dramatiserad av Åsa Lindholm, framförs av Victoria Olmarker. Regi Carolina Frände.
PÅ SCEN
VETENSKAPSFESTIVALEN, SOM ÅTERKOMMER
varje år, är tvärvetenskaplig och tillgänglig för alla. Årets tema är Liv och död. Kom och lär dig mer om zombies, evigt liv och epidemier. Se en dansföreställning om rymden eller uppfinn något i Makerspace. Föreläsningar, workshops, debatter och aktiviteter. Plats: Överallt. Läs mer på: www.vetenskapsfestivalen.se Datum: 15–19 april Pris: Fri entré till allt
Plats: Stadsteatern Premiär: den 13 mars Mer information: Tider och priser på www.stadsteatern.goteborg.se
UTSTÄLLNING OM LÄGENHETSMUSEET – på Kortedala bibliotek
DIY – gör det själv! KREATIVITET
ETT ANNORLUNDA
museirum skapat av den unga publiken. Under nio vårveckor blir Stenahallen på Konstmuseet ett kreativt rum där allt kan hända. I en blandning mellan verkstad och utställning undersöker publiken tillsammans med konstpedagoger och konstnärer vad ett alternativt museirum kan innehålla, utifrån ungas idéer. Öppet för alla åldrar,
både enskilda, klasser och grupper. Är du mellan 13 och 24 år och vill vara med och påverka ännu mer? Vi träffas varje onsdag kl 17–19 och fikar och planerar. När: pågår till den 12 april Pris: Göteborgs museers årskort (inkluderar Konstmuseet) kostar 40 kronor. Mer information: Öppettider mm finns på konstmuseum.goteborg.se, Instagram (@goteborgskonstmuseum) och på Facebook (Mitt konstmuseum/DIY-Gör det själv).
KORTEDALA MUSEUM, Sveriges första lägenhetsmuseum, fyller 20 år. Det uppmärksammas på Kortedala bibliotek med en utställning. I april arrangerar själva museet sitt 20-årsjubileum. Besök museet och upplev 50-talets design, hematmosfär och vardagsliv. Museet ligger i en lägenhet på Adventsvägen 1.
NOSTALGI
Plats: Kortedala bibliotek När: den 12 mars–30 april Pris: Fri entré För museets program se: www.kortedala.museum
FLER AKTIVITETER UNDER VÅRVINTERN
28/3
23/4
5/5
9/5
6/6
Familjedag på Bergsjöns bibliotek
Världsboksdagen
Göteborgs första hamn
World Fair Trade Day
Fira nationaldagen
Moster Franzie, den första katten i rymden – musikföreställning av Teater Slabang kl. 12.00.
Författarprogram på Stadsbiblioteket, Götaplatsen. Med bland andra Agneta Pleijel, Jacques Werup och Karolina Ramqvist. Konferencier är poeten Christoffer Folkhammar.
E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N
Stadsvandring kl 18. Besök porterkaret, Gamla Älvsborgs slott och Ostindiska kompaniets hus. Start och mål vid Sjömagasinet. Teckenspråkstolkat. Ingår i museernas årskort. Även 27 maj.
Familjedag på Stadsbiblioteket. Lär dig mer om hållbar konsumtion och byt in dina gamla leksaker och lek dig till nya.
Nationaldagsfirande och medborgarskapsceremoni i Slottsskogen. Musik i det gröna med Göteborgssymfonikerna (gratiskonsert kl 14).
24
kontakt | O R D : S E B A S T I A N B LO M I L L U S T R AT I O N : S H U T T E R S TO C K
Goda råd är inte dyra Göteborgs Stad erbjuder rådgivning inom en rad områden. Vare sig det gäller hälsa, ekonomi, energifrågor eller relationer kan du få hjälp och information av våra kunniga rådgivare. Här är några exempel på tjänster som Göteborgs Stad erbjuder, för mer information sök på www.goteborg.se.
EXPERTER
KONSUMENTRÅDGIVNING
BUDGET- OCH SKULDRÅDGIVNING
Har du koll på dina rättigheter som konsument? Konsument Göteborg ger dig gratis oberoende rådgivning och nyttig information i konsumentfrågor. Vi arbetar också förebyggande med att informera om rättigheter och skyldigheter. Mer information finns på webbsidan: www.konsumentfragor.goteborg.se.
Vi är till för privatpersoner och enskilda företagare som vill ha enklare budgettips och hjälp att hitta långsiktiga lösningar på ekonomiska problem. Hjälpen är gratis och rådgivarna har tystnadsplikt. Du hittar även tips och råd om hur du kan få pengarna att räcka till på sidan www.privatekonomi.goteborg.se.
Telefon: 031-368 08 00, mån–tors 9–12 E-post: konsument@kom.goteborg.se Besöksadress: Ekelundsgatan 1 (endast bokade besök)
Telefon: 031-368 08 00, mån–tors 9–12 E-post: budget@kom.goteborg.se Besöksadress: Ekelundsgatan 1 (Öppen mottagning tisdagar 9–11 samt 13–15.30)
FAMILJERÅDGIVNING
HÄLSORÅDGIVNING
Lever ni i en relation som inte fungerar som ni vill? Par och familjer som vill få det bättre i sin relation eller avsluta sitt förhållande kan vända sig till Göteborgs Stads Familjerådgivning för att få hjälp och stöd. Varje vår och höst arrangeras även kurser för par som vill utveckla sin relation.
Hälsorådgivning för alla finns på Göteborgs hälsotek, hälsodisk eller hos hälsolots. Dessutom har flera av stadens gym- och motionscentrum hälsorådgivning.
Besökskostnad: 300 kronor per par, 200 kronor om du kommer ensam. Kurs på fyra tillfällen: 1000 kronor per par inklusive kursmaterial och fika. Telefon: 031-367 93 63, mån–fre 8.15–11.00 Besöksadress: Kronhusgatan 2F
UNGDOMSMOTTAGNINGAR Stadens ungdomsmottagningar är för alla mellan 13 och 24 år. Besöken är gratis och du kan gå till vilken mottagning du vill. På mottagningarna kan du träffa barnmorska, psykolog, kurator, sjuksköterska och läkare beroende på vilken hjälp du söker. Ungdomsmottagningen finns även på nätet: www.umo.se. På www.goteborg.se finns information om hur du hittar du din närmaste ungdomsmottagning och hur du tar kontakt.
På webben: Sök "hälsorådgivning" på goteborg.se eller vänd dig till Kontaktcenter för kontaktuppgifter, telefon 365 00 00.
ENERGI- OCH KLIMATRÅDGIVNING Energi- och klimatrådgivningen ger dig kostnadsfri hjälp att minska elanvändningen. Vi vänder oss till hushåll, företag och organisationer och erbjuder även föredrag för till exempel bostadsföreningar och pensionärsorganisationer. Mer information finns på www.goteborg.se/energirad. Telefon: 031-368 08 00, kontorstid E-post: energiradgivningen@kom.goteborg.se Besöksadress: Ekelundsgatan 1
VILL DU KOMMA I KONTAKT MED GÖTEBORGS STAD? Kontaktcenter
Webb och e-post
Besök oss
Telefon: 031-365 00 00 Måndag till fredag, klockan 07.00–18.00.
www.goteborg.se goteborg@goteborg.se
facebook.com/ goteborgsstad
Ekelundsgatan 1 09.00–16.00
VÅ R T G ÖT E B O R G # 1 201 5