Vårt Göteborg Nr 1 2016 by Göteborgs Stad

Vårt Göteborg Nr 1 · 2016

EN HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

Spring i benen

Lisa Hjertén klär Alice

Göteborg ska blomma

Motionsboomen håller i sig och loppen blir allt fler.

Står för kostym och scenografi när Stadsteatern sätter upp klassiker.

Green Gothenburg skapar gröna upplevelser hela året.

SID. 8

SID. 17

SID. 22

CH AT TA OMG F LY K T IN DE T MO T TA G A NA R S DEN 7 M

Familjehem ger trygghet till flyktingbarn

NY FAMILJ

Öppen famn för Hamid och Jawad NYSTART FÖR GÅRDSTENSSKOLAN, SID. 10 STORA VISIONER I FRÖLUNDA, SID. 14

ledare |

INNEHÅLL, VÅ

» Alla nya göteborgare är en investering för framtiden« DET HAR VARIT en

speciell höst och vinter. Ald- G Ö T E B O R G S S T A D F Ö R Ä N D R A S och står inför rig förr har vi skådat så stora flyktingströmmar en byggboom. Antalet göteborgare ökar stadigt i Europa. Och aldrig har så många människor på och det behövs fler bostäder. I flera stadsdelar flykt på så kort tid sökt sig till Göteborg. utanför centrum väntar stora förändringar. I Göteborgs Stad har vi ställts inför en rad Västra Frölunda är ett sådant område. Tusenutmaningar och praktiska problem. Vi gör vårt tals nyabostäder och mer av innerstadskaraktär bästa. Göteborgs Stad har, i ett ansträngt läge, väntar. tillsammans med göteborgare och frivilliga orgaOch med fler människor ökar resandet. Därför är det viktigt att bygga ut kollektivtrafiken på ett nisationer klarat av att ge skydd till människor som flytt undan våld och förtryck. Vi gör det för smart sätt. Runt Västlänkens stationer planeras också för nya stadsmiljöer. I det här numret kan att vi vill vara en stad öppen för världen. Jag är övertygad om att alla nya göteborgare är du läsa om hur tankarna går kring Korsvägen. en investering för framtiden. Människor är en tillgång och det är människor som skapar värde. Det JAG ÖNSKAR ALLA en god läsning och en fin, ljus är självklart att det bland våra nya invånare finns vår! • stor kraft, kunskaper, talanger och arbetslust. Det måste vi ta vara på. Då kan vi alla bli vinnare. vinnare. Efter många år av oro och problem stod skolan inför nedläggningshot. Men så rekryterades rektorn Anna Kern, en ledare med klar idé om vad hon ville uppnå och hur det skulle organiseras. Och hon lyckades. Det visar Skolinspektionens senaste tillsyn. Tillsammans med lärarna och eleverna har rektorn ändrat kulturen och lyckats skapa ett engagemang. Inte minst viktigt är det att eleverna nu tror på sig själva och att det är meningsfullt att kämpa.

4–7 FANN TRYGGHETEN I FAMILJEHEM INTEGRATION Jawad Ahmadi och Hamid Akhlaghi lämnade sina hemländer i somras. De ensamkommande flyktingpojkarna har sökt asyl i Sverige och har det bra i ett familjehem i Sätila.

GÅRDSTENSSKOLAN ÄR EN

FÄRRE BILAR PÅ NYA KORSVÄGEN VÄSTLÄNKEN

En av Västlänkens tre stationer ska ligga vid Korsvägen och hela området kommer att förändras. Bland annat ska Örgrytevägen bli stadsgata.

Eva Hessman Stadsdirektör PETER SVENSON

Vårt Göteborg Magasinet Vårt Göteborg ges ut av Göteborgs Stad. Tidningen distribueras till samtliga hushåll i Göteborgs kommun och till en del hushåll intill kommungränsen. Vårt Göteborg

syftar till att ge Göteborgs boende, besökare och näringsliv bättre kännedom om vad Göteborgs Stad gör och varför. Tidningen ges även ut som taltidning.

Ansvarig utgivare Kommunikationsdirektör Helena Mehner Redaktör Margareta Romare Kontakt redaktionen@ vartgoteborg.se

Tryck Exakta Print AB Taltidning Rox-Reportage AB Distribution PostNord Nyheter på webben vartgoteborg.se

Omslagsfoto Mikael Göthage, Per Kårehed, Henrik Sandsjö och Shutterstock

Sociala medier Twitter: @VartGoteborg

Produktion Rubrik AB

facebook.com/ vartgoteborg

FÖLJ DE POLITISKA BESLUTEN I GÖTEBORG Beslut i notisform från kommunstyrelsen: goteborg.se/ksbeslut Kommunfullmäktiges möten (en gång i månaden) direktsänds: webbtv.goteborg.se/ kommunfullmaktige

FLER GÖTEBORGSNYHETER HITTAR DU PÅ WWW.VARTGOTEBORG.SE VÅ R T G ÖT E B O R G # 1 201 6

| innehåll

ANNA SVANBERG

MIKAEL GÖTHAGE

ÅRT GÖTEBORG · Nr 1 · 2016

UTVECKLING Hösten 2012 var Gårdstensskolan i fritt fall. Då tillträdde Anna Kern som rektor. Tre år senare hade Skolinspektionen inte en enda anmärkning på skolan. Dialog och ökade krav är två förklaringar till vändningen.

8 9 14

MILJÖMÅL SVÅRA ATT NÅ

REKORD FÖR TRÄNING

DAGS ATT SÖKA FERIEJOBB

22 24

Över en miljon besök på Göteborgs Stads motionsanläggningar i fjol. Intresset för träning fortsätter att öka och tävlingarna blir fler.

Den 31 mars går ansökningstiden ut för dig som går i nian och vill feriejobba inom Göteborgs Stad i sommar.

6 000 NYA BOSTÄDER I FRÖLUNDA

Frölunda står inför stora förändringar. Marconigatan föreslås bli stadsgata och på tjugo år ska det byggas 6 000 bostäder.

E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N

UNGA STRESSAR AV

GÖTAPLATSEN SKA GRÖNSKA

I sommar förvandlas Götaplatsen till en grönskande mötesplats med aktiviteter, avkoppling och ätbar inspiration.

VETENSKAPSFESTIVALEN JUBILERAR

I april är det dags för tjugonde upplagan av Vetenskapsfestivalen. Årets tema är ”Unika men lika”.

E-TJÄNSTER FÖRENKLAR

Allt fler av Göteborgs Stads tjänster finns att tillgå på nätet. Du kan till exempel leta jobb, ansöka om bygglov och boka färdtjänst.

KRISTIAN INGERS

LISA HJERTÉN BAKOM KULISSERNA

PER KÅREHED

VARPUNEN

SÅ LYFTE HON GÅRDSTENSSKOLAN

DET NYA LANDET De har inte haft kontakt med sina familjer sedan i somras. Men flyktingpojkarna Jawad och Hamid har hittat tryggheten i ett familjehem. Nu hoppas de få stanna i Sverige – och vill plugga hårt för att skaffa sig en bra framtid här. FAMILJEHEM

VÅ R T G ÖT E B O R G # 1 201 6

O R D : G U S TA F H Ö Ö K B I L D : M I K A E L G ÖT H AG E

| stad för alla

»Det är en helt ny värld och känns fortfarande ovant.« HAMID AKHLAGHI, FLYKTINGPOJKE PÅ VÄG IN I DET SVENSKA SAMHÄLLET

et närmar sig midnatt och Jawad Ahmadi är trött, inte bara för att klockan är mycket. Han har varit på resande fot i mer än tre månader. Från Daikondi-provinsen i centrala Afghanistan gick färden till Iran och Turkiet, i båt till Grekland och via Balkan till Ungern, Österrike och Tyskland. Nu är det slutet av juli och den 14-årige pojken har kommit till Köpenhamns centralstation. Det är bara en etapp kvar. När resan började handlade det bara om att komma till Europa, fast när en av Jawads farbröder säger att Sverige är bäst får han ett tydligt mål. De sista pengarna räcker inte till tåget, men en iranier skjuter till det som fattas och köper en biljett. Dagen därpå rullar tåget in i Göteborg.

DRYGT FYRA MÅNADER senare minns Jawad tillbaka: – Jag fick komma till en flyktingförläggning. Det var ett transitboende, så ungdomar kom och gick. Efter åtta dagar fick jag veta att jag skulle få bo hos en dam som hette Katarina. Vårt Göteborg träffar Jawad Ahmadi, Katarina Fridell och 16-årige Hamid Akhlaghi i ett decembergrått Sätila. I en suterrängvilla i vitt mexitegel bor Katarina och sambon Bengt Göransson. Paret är ett av många så kallade familjehem, som tar hand om barn och ungdomar som av någon anledning inte kan bo hos sina föräldrar. I fjol gjorde flyktingsituationen att många barn som kom ensamma till Sverige placerades i familjehem. Under den mest hektiska perioden, från juni till december, tog Göteborgs Stad fram runt 700 familjehemsplatser. Vissa av dem utanför kommunen. Katarina och Bengt tog emot två pojkar. Några veckor efter Jawad kom även Hamid till Sätila, efter två månader på flykt. – Först bodde jag på flyktingförläggning i Jörlanda och där berättade en man i perso-

CHATTA OM FLYKTINGSITUATIONEN Ställ dina frågor till Lisbeth Nilsson, avdelningschef för individ- och familjeomsorgsfrågor på stadsledningskontoret, Carina Krantz Rönnqvist, avdelningschef för utbildningsfrågor på stadsledningskontoret, Veronica Morales, verksamhetschef för integration på social resursförvaltning.

nalen att jag skulle flytta till en familj, säger Hamid. ”Detta är en bra chans, så ta vara på den”, sade han. Dagen efter kom Katarina och hämtade mig. Jag var väldigt Måndag 7 mars kl 13–14 chatt.goteborg.se stressad, för jag hade bott med min familj hela livet. Men när Katarina berättade om Jawad kändes det bättre. Katarina tar ett mjukt tag om Hamids underarm. – Jag var lika nervös som du, säger hon med ett leende. PRECIS SOM JAWAD är Hamid född i Afghanistan, men flyttade till Iran som liten. Killarna kan prata antingen persiska eller dari (den afghanska varianten av persiska) med varandra och har på kort tid blivit som bröder. De vet hur det är att lämna nära och kära och stöttar varandra. Och båda två är fotbollstokiga. De diskuterar favoritlaget Real Madrid och kom snabbt in i den lokala klubben, HUS (en sammanslagning av IFK Hällingsjö, Ubbhults IF och Sätila SK). – När jag berättade att jag gillar fotboll tog Bengt med mig till en träning, säger Jawad. Sedan dess har jag varit med i laget och alla har varit väldigt snälla. Vi har fått skjuts till träningar och blivit hembjudna av lagkamrater. Han fortsätter: – Både jag och Hamid har fått spela matcher. Vi var med i en inomhuscup i Borås och kom tvåa. Hemma i Afgha-

6 VILL STANNA.

Jawad Ahmadi och Hamid Akhlaghi har sökt asyl i Sverige och hoppas kunna bygga en framtid här.

nistan spelade jag fotboll på gatan varje dag, så detta är jättekul. Jag skulle vilja bli fotbollsproffs. Sida vid sida med de högtflygande drömmarna finns en inrutad vardag. När Vårt Göteborg besöker Sätila har Jawad och Hamid just kommit hem från skolan. På förmiddagarna läser de en introduktionskurs i svenska samt lite matte, som en iransk lärare hjälper dem med. Resten av dagen läser de läxor, umgås eller tränar. Nu under vårterminen har killarna börjat fasas in i den vanliga svenska skolan; Hamid i åttan och Jawad i nian. – Det blir säkert svårt i början, men det gäller att jobba hårt, säger Hamid. Jag ser fram mot det. Än så länge är svenskan begränsad och intervjun genomförs med persisk tolk. Men Jawad och Hamid lär sig snabbt. De plockar upp ord genom fotbollen och pratar mycket med Katarina och Bengt. Det blir en blandning av svenska, gester och – i Hamids fall – engelska som verkar fungera riktigt bra. Och det märks snabbt att det finns mycket kärlek och värme i familjen. – Att hjälpa en annan människa ger dubbelt tillbaka, säger Katarina. Jag var familjehem för många år sedan och är glad över att vi anmälde oss nu. Bengt, som just kommit hem från jobbet, håller med: – Det känns bra i själen. Vi kan ge något till Hamid och Jawad och får en massa tillbaka. Det är så fina pojkar. Katarina nickar: – Du och jag kompletterar varandra. Jag lagar mat och styr och ställer – och du är bäst på att hjälpa till med läxorna.

Hamid Akhlagh, 16, afghansk flykting från Iran.

Jawad Ahmadi, 14, flykting från Afghanistan.

säger Hamid. Mina föräldrar och syskon vet att jag är här och har det bra. Jag saknar dem, såklart. Både Hamid och Jawad flydde en otrygg vardag i sina hemländer; Hamid som en del av den ofta illa sedda afghanska minoriteten i Iran, Jawad som fattig jordbrukarson från en by drabbad av konflikter. Vad framtiden bär med sig vet de inte. De har sökt asyl men när Vårt Göteborg träffar dem har det inte inletts några asylutredningar. – Om gud vill, så får jag stanna i Sverige, säger Jawad. Får jag uppehållstillstånd kan jag kanske resa till ett grannland och träffa min familj där. Men nu gäller det att gå i skolan och plugga hårt. Hamid vill inte återvända till Iran. I Sverige hoppas han kunna förverkliga sin dröm – att bli läkare. – Det skulle aldrig gå i Iran, hur hårt jag än jobbade. Men i Sverige kan jag lyckas. • Fotnot: Ungefär hälften av de 700 familjehemmen är nyrekryterade familjer. Övriga familjer har någon form av anknytning till barnen.

K A T A R I N A O C H B E N G T har öppnat sitt hem och sina hjärtan för Jawad och Hamid. Hon har sex egna och ett adopterat barn – alla utflugna – och säger att hon har fått två söner till. ”Jag vill ge dem trygghet och värme – precis som jag gjort med mina egna barn”. Gnissel i vardagen? Nej, det verkar faktiskt inte så. – Ni är precis som ”riktiga” föräldrar mot oss, säger Hamid. Väldigt fina människor.

Hur är det att leva i Sverige?

– Det är en helt ny värld och känns fortfarande ovant. Så mycket är annorlunda. En massa vardagliga saker, från att killar och tjejer kan vara kompisar till hur man hälsar på varandra på gatan. Jawad fyller i: – Det har varit mycket svårt och är fortfarande svårt. Ingen av dem har pratat med familjen där hemma sedan de kom till Sverige. – Jag har varit i kontakt med min familj via en kompis,

Vill du bli familjehem för ensamkommande barn? Det kommer allt fler människor till Göteborg som har flytt från krigsdrabbade länder. Många av dem är barn och unga (upp till 18 år) som kommer ensamma och inte har någon släkting eller bekant här. De behöver få komma till ett familjehem. Kan du tänka dig att erbjuda ett eller flera barn en fast punkt i tillvaron och hjälp att ”landa” i Sverige?

Barnen behöver få komma till familjer som har intresse och förståelse för andra kulturer, som talar svenska och kan hjälpa barnet att komma in i det svenska samhället. Det kan handla om såväl längre som kortare uppdrag. Mejla till familjehem@goteborg.se om du vill veta mer eller anmäla ditt intresse.

Vill du veta mer om familjehem? Läs på: goteborg.se/familjehem

VÅ R T G ÖT E B O R G # 1 201 6

O R D : G U S TA F H Ö Ö K

»Barnen kan bli en fantastisk tillgång« Flyktingsituationen innebär stora utmaningar för Göteborgs Stad. Michael Ivarson, chef för social resursförvaltning, berättar hur staden hjälper barn och unga. INTEGRATION

| stad för alla

STADEN ANSVARAR FÖR DE UNGA Många av flyktingarna som kommer till Göteborg är barn eller ungdomar. Staden har ett extra ansvar för dem. ANSVAR

alla barn till en bra start i livet. De ska gå i skolan, få möjlighet till fritidssysselsättning och så småningom komma ut i arbetslivet. En stor utmaning är boendeplatser för dem som sökt asyl. Här jobbar vi med bland annat trossamfund och föreningar och behöver utöka samarbetet med övriga kommuner i Göteborgsregionen. Dessutom skapar våra stadsdelar så kallade stödboenden, till exempel ombyggda lägenheter för fyra till åtta ungdomar. Under våren börjar det byggas moduler med temporära bostäder på ett antal platser runtom i staden. Det kommer att byggas moduler även vid skolor, för att lösa deras lokalbehov. För att klara bemanningen vid bland annat boenden och skolor har Göteborgs Stad nyanställt flera hundra medarbetare. Ändå räcker det inte, så vi måste rekrytera fler

”VI VILL HJÄLPA

lärare och socialsekreterare. Under 2015 lade social resursförvaltning drygt 360 miljoner kronor på inteMichael Ivarson, grationsområdet. Där chef för social resursingår bland annat förvaltning. försörjningsstöd, administration och olika typer av boenden. Den överlägset största delen av de utgifterna täcks av statsbidrag. Sedan har staden andra kostnader för nyanlända, till exempel skola, så totalsumman är större. FÖR ATT SAMMANFATTA läget, så kommer vi att lösa flyktingmottagandet. Sedan är det viktigt att inte bara se problem. Kan vi integrera barnen på ett bra sätt blir de en fantastisk tillgång i framtiden.” •

Göteborgs Stad är ankomstkommun för ensamkommande barn och ska se till att de har någonstans att bo i väntan på kommunplacering. Staden löser detta med så kallade transitboenden. I höstas stöttade Göteborgs Stad dessutom Migrationsverket med boenden för barnfamiljer. För ensamkommande barn som anvisas till Göteborg eller har anhöriga här har Göteborgs Stad fullt ansvar. Det innebär bland annat att de har rätt till boende och till förskola eller skola. Rätten till förskola eller skola gäller samtliga barn som sökt asyl, inte bara ensamkommande. Ensamkommande barn kan bo på asylboenden, i familjehem eller hos eventuella släktingar.

FLER ENSAMKOMMANDE ÄN VÄNTAT

PROGNOS 2015:

500 beräknades komma

SUMMA 2015:

1 692

ensamkommande asylsökande barn kom till Göteborg

Under 2015 anvisade Migrationsverket drygt tre gånger så många ensamkommande barn till Göteborg än beräknat. För 2016 ska kommunen kunna ta emot 1 498 barn enligt det fördelningstal som varje kommun får (för 2015 var motsvarande siffra 152). Sedan tillkommer barn som bor hos släkt eller vänner inom ramarna för eget boende, så kallat ebo. E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N

ASYLSÖKANDE FLYKTINGAR I GÖTEBORG

6 193 personer

Totalt antal asylsökande den 31 december 2015. Siffran avser såväl ensamkommande barn som barnfamiljer och vuxna.

HÅRT TRYCK PÅ TRANSITPLATSER I HÖSTAS

1 100

transitplatser

Transitboende är tillfälligt boende för ensamkommande barn i väntan på kommunplacering. Göteborg tog i höstas fram som mest 1100 transitplatser. För 2016 finns en beredskap om 200 platser. I början av året kom bara ett fåtal barn per vecka.

Alla barn som anvisats till Göteborg har rätt till skola inom en månad. De klassplaceras omedelbart, men börjar ofta i förberedelseklass.. Antalet förberedelseklasser har ökat. Göteborgs Stad arbetar även för att fler barn ska gå i skola i en annan stadsdel än den de bor i, för att trycket inte ska bli så hårt på några få stadsdelar. På 17 gymnasieskolor, varav sex fristående, finns språkintroduktion. Här går eleverna tills de lärt sig tillräckligt bra svenska för att gå vidare på gymnasiet.

Läs mer om flyktingmottagande i Göteborgs Stad: goteborg.se/flyktingmottagande Så kan du hjälpa till: goteborg.se/flyktinghjalp

hälsa | O R D : S A N N A P E R S S O N

B I L D : S H U T T E R S TO C K

UTMANA DIG SJÄLV Göteborgarna motionerar som aldrig förr och stadens träningsanläggningar slår besöksrekord. Det finns tävlingar för alla åldrar och nivåer – här tipsar vi om några av dem. MOTION

MÅNGA LOPP I GÖTEBORG 2016: 23 APRIL

17 MAJ

21 MAJ

28 AUGUSTI

Tough Viking

Trailvarvet

Göteborgsvarvet

Hundlöpet

Världens största halvmaraton. goteborgsvarvet.se

Löpning med hund i Skatås. hundlopet.se/varalopp/goteborg

Åtta kilometer av tuff hinderlöpning. toughviking.se/ goteborg

April

10,3 kilometer löpning eller promenad genom kuperad terräng. goteborgsvarvet.se/ trailvarvet

Maj

Juni

Ta en löpar- eller träningsbild och lägg upp den på Instagram under hashtaggen #springigbg. Varje fredag väljs en vinnare ut.

Juli

7 MAJ

10 MAJ

1 JUNI

20 AUGUSTI

Göteborgsgirot

Vårruset

Blodomloppet

Midnattsloppet

Fem kilometers löpning, joggning eller gång för kvinnor. varruset.se

Blodgivningens egna motionslopp. Kuperad bana på fem eller tio kilometer. www.hemsida.se

Tio kilometers löpning i centrala Göteborg. Start och mål i Slottsskogen. midnattsloppet.com/ goteborg

Flera olika cykellopp för alla nivåer (3–140 km). goteborgsgirot.se

VINN STARTPLATS I ETT LOPP

Augusti

31 DECEMBER

Sylvesterloppet Tio kilometers löpning i centrala Göteborg. sylvesterloppet.se

December

GÖTEBORGSKLASSIKERN 28 maj: Hisingen Runt (cykel)

21 augusti: Göteborgsimmet (simning)

5 november: Finalloppet (terränglöpning)

Hitta våra motionsanläggningar och läs mer om träning och hälsa på goteborg.se/motionohalsa

Vad säger du om utvecklingen? – I fjol hade vi över en miljon besök på våra anläggningar. Det är rekord och trenden är väldigt glädjande. En av anledningarna till ökningen är Angered Arena, som öppnade 2013. Dessutom har vi ett utbud som passar många.

Johanna Tidholm Planeringsledare på Göteborgs Stad, idrotts- och föreningsförvaltningen.

Antalet tävlingar har ökat. – Ja, och mixen är bra. Dessutom har de stora loppen ofta alternativ för olika målgrupper. En kategori som kommer starkt är hinderbanelopp, där man kan springa ensam, i team

eller med sin familj. Sedan är det roligt att fler och fler tjejer ställer upp i motionslopp. Hur möter staden det stora intresset för motion? – Vi erbjuder många typer av aktiviteter på våra anläggningar. Man kan till exempel simma, träna i grupp, gå på gym eller åka skridskor. Vi driver också flera sporthallar och fotbollsplaner. Vid årsskiftet invigdes en ny sporthall i Torslanda och i februari invigdes ett utegym i Kvibergs Park. Utegym har ökat i popularitet och är tillgängliga för alla. • VÅ R T G ÖT E B O R G # 1 201 6

O R D : G U S TA F H Ö Ö K & S A N N A P E R S S O N B I L D : S H U T T E R S TO C K

| noterat

LÄTTARE ATT CYKELPENDLA NU ÄR DET enklare att ta cykeln in till centrum. Stråken från Säve, Mysterna, Hovås och Billdal har byggts ut eller förbättrats, så att cykel- och gångbanorna är separerade. Under våren öppnas en ny pendlingscykelbana mellan Redbergsvägen och Bagaregården (parallellt med E20) och senare i år börjar en fem kilometer lång gång- och cykelbana byggas på Ellesbovägen mot Kungälv.

TRAFIK

Läs mer på: goteborg.se/cykla

Massor att göra vid tråget KLÄTTERVÄGG, SPONTANIDROTTSPLATS, odlingslådor och uteschack. Det så kallade tråget vid Rymdtorget i Bergsjön genomgår just nu en förvandling. Tråget är en knappt hundra meter lång gångoch cykelbana och en rest av en ofärdig spårvagnshållplats. Området har varit otryggt och en samlingsplats för kriminalitet, men nu ska här bli liv och rörelse. Aktiviteterna drar igång under mars månad. Vid ena ingången till tråget finns en klättervägg och vid andra ingången en idrottsplats med konstgräs, fotbollsmål och basketkorgar. Dessutom finns odlingslådor för boende i området och uteschack med träbänkar.

FRITID

SÅ SKA HELA GÖTEBORG BLI TRYGGARE och färre brott i alla stadsdelar. Det är målet med polisens och Göteborgs Stads fördjupade samarbete. Modellen Trygg i Angered startade 2013 och är en förebild. I Angered har andelen människor som känner sig trygga ökat från 73 till 85 procent på bara två år. Trygg i-satsningen pågår även i Västra Hisingen och ska under 2016 dra igång i alla stadsdelar. Första steget blir att göra trygg SAMVERKAN

ÖKAD TRYGGHET

hetsundersökningar och föra dialog med invånarna. Medborgarlöften är en viktig del i arbetet. I Angered finns löftet att polisen och staden gemensamt försöker stoppa störande mopedåkning. ögonöppnare. Mopeder används ofta vid grova brott, så vi kan faktiskt komma åt även grövre kriminalitet genom sådana här löften, säger Ulf Merlander, chef för polisen i nordost. – DET BLEV EN

E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N

Särskilda rättigheter för sverigefinländare SPRÅK OM DU ÄR en av Göteborgs 30 000 sverigefinländare har du särskilda rättigheter. Eftersom staden är så kallat finskt förvaltningsområde kan man bland annat få finsk förskola och finsk äldreomsorg. Sverigefinländare har även rätt att använda finska vid muntlig och skriftlig kontakt med kommunen.

Vill du veta mer, gå in på Göteborgs Stads tvåspråkiga webbplats: goteborg.se/suomeksi

SÖK FERIEJOBB I STADEN GÅR DU I årskurs 9 och vill feriejobba inom Göteborgs Stad i sommar? Ansökningstiden går ut 31 mars. Som feriejobbare arbetar du i din egen stadsdel i tre veckor, fem dagar i veckan, sex timmar om dagen. Jobben lottas ut bland de elever som har sökt och förra året var timlönen 59 kronor, inklusive semesterersättning. Du kan få feriejobb inom olika yrken, till exempel barnskötare, vaktmästare, lokalvårdare och ekonomibiträde. Du får besked via mejl eller brev i slutet av april. Tänk på att titta i skräpkorgen i din e-post – och på att du måste ha samma e-postadress under ansöknings- och ferieperioden.

JOBB

För mer info om vad som gäller i din stadsdel och för att söka feriejobb, gå in på: goteborg.se/feriejobbgrundskola

skolutveckling | O R D : U L F R O O S VA L D B I L D : A N N A S VA N B E R G

ÖMSESIDIG RESPEKT. Mycket har förändrats på Gårdstensskolan. Numera hälsar elever och lärare på varandra med en handskakning inför varje lektion.

Krav och dialog gav jättelyft i Gårdsten För tre och ett halvt år sedan var arbetsmiljön och skolresultaten på Gårdstensskolan så usla att skolan hotades av nedläggning. I dag trivs eleverna bättre än någonsin. – Allt är bättre och vi elever får vara med och påverka, säger Nejra ’Cano, elev i 9B. GRUNDSKOLAN

å Gårdstensskolans skolgård ekar ljudet av en fotbollsmatch. Eleverna som inte spelar boll sitter i grupper eller släntrar mot entrédörrarna med böcker under armen. Inne i korridorerna väntar ungdomar på lektionsstart och på tegelväggarna hänger elevkonst. Det ser ut som en helt vanlig svensk skola. Det är det inte.

FÖR BARA NÅGRA år sedan var Gårdstensskolan illa ute. Efter en inspektion vårvintern 2012 riktade Skolinspek-

tionen kritik mot i stort sett allt. På 17 år hade skolan haft 17 rektorer. Öppna konflikter mellan lärare och elever var vardag och skolresultaten var i botten. När Shayan Faraj, 8A, och Nejra ’Cano, 9B, blickar tillbaka skakar de på huvudet. – När jag gick i fyran och femman var det alltid bråkigt. Brandlarmet gick nästan varje dag för att någon löste ut det. Vi hade alltid vikarier och massor av håltimmar, säger Shayan. Nejra kom till Gårdstensskolan i sexan, efter att ha gått sina första skolår i gamla hemlandet Bosnien. – Där var lärarna hårdare och ingav mer respekt. Här var det dåliga lektioner och ingen tyckte att det var viktigt med bra betyg, säger hon. N Ä R B O T T E N V A R nådd, höstterminen 2012, tillträdde Anna Kern som ny rektor. Med stöd av forskning och organisationslära ville hon skapa en helt ny struktur på skolan. Den dåvarande personalen slog bakut, facket protesterade mot förändringarna och när den nya organisa-

VÅ R T G ÖT E B O R G # 1 201 6

tionen skulle sjösättas hade alla lärare slutat. I stället för en mjuk övergång till det nya fick allt ske nästan över en natt. En av de 24 nya lärare som kom in hösten 2013 var Lena Ericsson. Hon var lärare Lena Ericsson, i engelska och textilslöjd i Lerum, utvecklingsledare på Gårdstensskolan. men sökte en större utmaning. – Det fick jag här, säger hon. Det är klart att det var speciellt att all personal på en skola var ny, men å andra sidan visste alla vad de gav sig in på och var motiverade. I dag är Lena Ericsson utvecklingsledare och ser bland annat Nejra ’Cano, elev i klass 9B på till att alla elever som har rätt Gårdstensskolan. till stöd verkligen får det. För Gårdstensskolan står inte utan utmaningar. Bara en handfull av skolans drygt 300 elever har svenska som modersmål, vilket gör den till en av de mest segregerade i landet. Men stämningen och studiemotivationen är för- Shayan Faraj, elev i klass 8A på ändrad och skolresultaten betyd- Gårdstensskolan. ligt bättre. Det noterade också Skolinspektionen när den i höstas gjorde ordinarie tillsyn. Den gav inte Gårdstensskolan en enda anmärkning – något som händer bara två procent av landets skolor. på dialog med eleverna och krav på både elever och lärare. När skolan fick 2,5 miljoner kronor i utvecklingsbidrag från Göteborgs Stad lades pengarna inte på extra personal utan på läroböcker, utrustning samt årskort till simhallen på Angered Arena. – Den blev ett ställe att träffas på. Och väldigt många lärde sig simma, säger Shayan. Nu har vi temadagar, likabehandlingsdagar och annat. Jag har varit med i elevrådet och fått nya vänner där, säger Shayan. Nejra har en termin kvar av grundskolan. Tack vare den nya miljön på skolan har hon kunnat koncentrera sig på sina studier. I gymnasiet väntar troligen naturvetenskapligt program på någon av skolorna inne i centrum. – Förut stördes lektionerna av elevernas mobiler, säger Nejra. Nu får vi inte ha dem på lektionerna längre, inte ens på skolan. Då är det lättare att plugga. •

”NYA” GÅRDSTENSSKOLAN BYGGER

E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N

4 1.

ÅTGÄRDER SOM VÄNDE UTVECKLINGEN PÅ GÅRDSTENSSKOLAN STÖDUNDERVISNING:

”Utöver ordinarie arbetstimmar har varje lärare två timmar att lägga på stödundervisning, till exempel för att hjälpa en kollega. Man lär känna fler elever och kollegan behöver inte känna att han eller hon är ensam med sitt problem. Först fanns en oro för att det skulle bli övertid, men lärarlagen organiserar tiden så att den ryms inom lärarens veckoarbetstid på skolan.”

2. 3.

HÖGRE STATUS FÖR ELEVRÅDET:

”Elevrådets uppgift är inte bara att önska godare mat i bamba eller fler bollar på rasterna. Det har varit väldigt aktivt när vi tog fram skolans värdegrund. Vi menar allvar när vi säger att vi lyssnar på våra elever.” AKTIV UTVÄRDERING:

”Skolledningen följer varje elevs betygsutveckling, för att kunna ingripa i tid om det pekar åt fel håll. Skolledningen har fyra avstämningar per år, men arbetet sker även i arbetslagen varje vecka. Allt vi gör bygger på utvärdering. Vi ska kunna fånga upp elever som inte tar till sig undervisningen eller snabbt se om läraren inte tycks nå eleverna i vissa ämnen. Det här har blivit ett av våra viktigaste verktyg.”

COACHNING AV LÄRARNA:

”Vi har två förstelärare och i lärarlagen finns tre utbildade coacher. De här personerna coachar sina kollegor. Det är ett mycket effektivt sätt att utvecklas och analysera problem med andra lärare.”

ANNA KERN, REKTOR PÅ GÅRDSTENSSKOLAN

miljö | O R D & B I L D : F R E D R I K F E R M É N

I L L U S T R AT I O N : S H U T T E R S TO C K

Kamp att nå tuffa miljömål

Göteborg ska bli en hållbar stad där det är gott att bo och leva. För att nå dit finns ambitiösa miljömål och en tuff tidplan. – Det görs en massa bra saker, men vi behöver öka farten i miljöarbetet, säger miljöutredaren Lotta Silfver. NULÄGE

T LOT

A S IL FV E R PÅ MI

L JÖ

– Det är bra. Vi är en stor aktör med många förvaltningar och bolag. Bestämmer vi oss för att göra insatser för miljön så märks det. Men Göteborgs Stad råder inte över allt utan det krävs tuffa beslut, även nationellt och internationellt. En särskild utmaning är att Göteborg är glest bebyggt och därför satsas det stort på att förtäta staden. För att ge fler människor ett alternativ till att ta bilen byggs kollektivtrafiken ut och cyklandet stöds. – Göteborgs Stad ska underlätta för alla som bor och lever i staden att göra bra val i vardagen, säger Lotta Silfver.

FÖR

VA LT

N IN GE N

öteborg ska växa mycket de närmaste åren. Att göra det utan att försämra livskvaliteten för alla som lever här är en stor utmaning. Därför är ambitionerna höga på miljöområdet och i fjol blev Göteborg utsedd till Årets klimatstad i Sverige. Trots detta är situationen långt ifrån bra. – De flesta av miljömålen ska vara nådda 2020, men vi ser tyvärr inte ut att klara det i tid, säger Lotta Silfver på miljöförvaltningen.

VARJE ÅR STÄMS miljösituationen av mot de tolv miljömålen och 2015 års översyn visar att åtgärderna fortfarande inte räcker. För att driva på utvecklingen har kommunfullmäktige de senaste åren avsatt närmare 100 miljoner kronor i extra stöd till miljöåtgärder.

Har du någon uppmaning till alla göteborgare?

– Ni är jätteviktiga, för utan er kan vi inte nå målen. Ta cykeln i stället för bilen, undvik att flyga, ät mindre kött och välj miljömärkt när du handlar. •

DETTA ÄR GÖTEBORGS MILJÖMÅL – OCH SÅ LIGGER VI TILL Pilarna visar i vilken riktning miljön utvecklas för respektive mål. Åtgärderna är ett urval av det Göteborgs Stad gör för att nå målen.

Målet möjligt att nå till 2020, om ytterligare åtgärder sätts in.

Målet möjligt att nå till 2020.

Målet mycket svårt eller inte möjligt att nå till 2020, även om ytterligare åtgärder sätts in.

Begränsad klimatpåverkan

Frisk luft

Bara naturlig försurning

2050 har Göteborg en hållbar och rättvis utsläppsnivå av växthusgaser.

Luften i Göteborg ska vara så ren att den inte skadar människors hälsa eller ger upphov till återkommande besvär.

Det sura nedfallet och försurande effekter av skogsmarkens användning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål.



PÅ GÅNG 2016: Laddstationer för elbilar kommer att byggas med hjälp av pengar från regeringens satsning Klimatklivet. För att inspirera göteborgarna till en klimatsmart livsstil driver staden en särskild satsning. Läs på greenhackgbg.se.



PÅ GÅNG 2016: Under året fortsätter plane-

ringen med att skapa linbanelinjer i Göteborg. Linbanorna kan komplettera befintlig kollektivtrafik och minska trafiken i staden.



PÅ GÅNG 2016: En ny terminal som ska förse både sjöfarten och industrin med flytande naturgas (LNG) börjar byggas i Göteborgs hamn. Flytande naturgas kan ersätta andra betydligt smutsigare bränslen.

VÅ R T G ÖT E B O R G # 1 201 6



Grönt ljus för viktiga delmål

FÖR VART OCH ett av de tolv miljömålen finns flera delmål. Just nu ser det ut som om flera av delmålen nås till 2020. Det handlar om lägre halter av partiklar, minskade utsläpp av kväveoxider till

Giftfri miljö Göteborg ska vara så giftfritt att inte människor eller miljö påverkas negativt.



luft, tillgängliga odlingslandskap och våtmarker samt god inomhusmiljö. Dessa mål är viktiga för att de har stor betydelse för människors hälsa. Läs mer på: goteborg.se/miljomal

Ingen övergödning

Levande sjöar och vattendrag

Utsläppen av gödande ämnen i mark och vatten i Göteborg ska inte ha negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.

Sjöars och vattendrags biologiska, ekologiska, sociala och kulturhistoriska värden ska bevaras samtidigt som råvattentillgången säkerställs.





PÅ GÅNG 2016: PVC-golv börjar bytas ut mot giftfria golv i stadens förskolor. Stadsdelarna jobbar gemensamt med giftfri förskola och föräldrarna får information om hur de kan undvika gifter hemma. Staden ställer kemikaliekrav i nya avtal med leverantörer.

ta bort kväve från avloppsvattnet. Många skolor har infört köttfria dagar. Minskad köttkonsumtion minskar kvävet i avloppsvattnet.

PÅ GÅNG 2016: Gårda dämme, som reglerar vattenflödet ut i Göta älv, har byggts om så att 13 fiskarter hittat den nya fiskvägen upp i Mölndalsån. Nästa steg kan bli att hjälpa fler fiskar att ta sig upp i Delsjöbäckens vattensystem.

Grundvatten av god kvalitet

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Ett rikt odlingslandskap och myllrande våtmarker

Grundvattnet bidrar till goda livsmiljöer för människor, djur och växter samt utgör ett säkert och hållbart råvatten för enskild vattenförsörjning i Göteborg 2020.

Kust och hav i Göteborg ska 2021 ha goda förutsättningar för rik biologisk mångfald och ha god tillgänglighet för rekreation.

Natur-, kultur- och sociala värden i Göteborgs odlingslandskap och våtmarker ska bevaras och utvecklas samtidigt som produktionsförmågan behålls.

PÅ GÅNG 2016: Grundvattennivåerna påverkas när det byggs i staden. Det pågår ett omfattande arbete med att skydda grundvattnet och ta fram förebyggande åtgärder vid stora byggprojekt, till exempel Västlänken.

PÅ GÅNG 2016: Mikroplast finns överallt i havet och i magen på de flesta havslevande djur. Det hotar livet i havet och är ett nedskräpningsproblem. Staden ska sluta köpa varor med tillsatser av mikroplaster.

PÅ GÅNG 2016: Vissa våtmarker kräver omvårdnad för att frodas. Vid bland annat Klaremosse, Kvilleheds mad och Svinemosse görs vasslåtter och schaktning, vilket kommer att gynna fågel- och djurliv.

Levande skogar

God bebyggd miljö

Ett rikt växt-och djurliv



PÅ GÅNG 2016: Ryaverket byggs ut för att



Skogens sociala värden, kulturmiljövärden och biologiska mångfald ska värnas och utvecklas samtidigt som den biologiska produktionen upprätthålls.

Den bebyggda miljön i Göteborgs Stad ska bidra till en god livsmiljö där resurser används på ett hållbart sätt.

Göteborg ska ha ett attraktivt och varierat landskap med en bevarad mångfald av djur och växter.

PÅ GÅNG 2016: Göteborgs Stad har bestämt att stadens skogar ska ge göteborgarna rekreation och fin miljö. Därför bedrivs hållbart skogsbruk, där träd fälls manuellt och virke körs ut med en liten skogsmaskin.

PÅ GÅNG 2016: Staden ska bygga bullerskärmar vid förskolor. Genom projektet Tysta offentliga rum skapas lugna oaser i stadskärnan. Under 2016 testas ny teknik för att förbättra ljudmiljön på Första Långgatan.

PÅ GÅNG 2016: I Tuve och Angered har staden anlagt tre så kallade allmogeåkrar. Förutom att bevara hotade ogräsarter som kamomillkulla och lindådra gynnar de pollinerande insekter som bin och fjärilar.





S A N N A P E R S S O N (E N K ÄT ) I L L U S T R AT I O N E R : S EM R ÉN stadsutveckling | O& RMDÅ:NGSUSOS TAN ,FQHPÖGÖAKR&K ITEK TER & W H ITE A R K ITEK TER

MER INNERSTAD I NYA FRÖLUNDA Fler bostäder, lokaler och butiker – och en pulsåder som förvandlas från barriär till levande stadsgata. Det är stora saker på gång i Frölunda.

ram till 2035 beräknas Göteborg växa med 150 000 invånare. Därför behövs fler bostäder, fler arbetsplatser, mer service och bättre kollektivtrafik. Det ska byggas centralt i Göteborg – i Älvstaden på båda sidor älven – men också i den så kallade mellanstaden, områdena just utanför själva stadskärnan. En av stadsdelarna i mellanstaden som kommer att utvecklas är Frölunda. Här tar Göteborgs Stad ett större grepp och planen är att bygga cirka 6 000 bostäder till 2035. – I Frölunda finns stora möjligheter att bygga på parkeringsplatser och andra as-

falterade ytor, säger Ida Lennartsson, planarkitekt på stadsbyggnadskontoret. – Att förtäta är mer hållbart och mer effektivt än att bygga helt nya bostadsområden. Det mesta av infrastruktur, kollektivtrafik och service finns redan. Frölunda sträcker sig fram till 2026. Programmet går ut på samråd under våren och målet är att det godkänns under året. Redan 2017 börjar det byggas nytt, men då inom ramen för den så kallade Jubileumssatsningen (se faktarutor). Den röda tråden när ”nya” Frölunda tar form är förtätning. Stadsdelen ska få mer av STADSDELSPROGRAMMET FÖR

JUBILEUMSSATSNINGEN I FRÖLUNDA – TRE PROJEKT I STARTGROPARNA



STADSBYGGNAD

… OCH I TYNNERED BYGGS DET REDAN I ÅR Opaltorget Med start i vår kommer det att byggas om och byggas nytt vid Opaltorget. Det gamla torget ska ersättas med ett nytt, vackert och större torg med höga hus. Här planeras bland annat för förskola, vårdcentral, kontor, butiker, kafé, en ny park samt en ny Opalkyrka. Dessutom ska det bli 500 nya bostäder i området, varav 200 studentlägenheter.

Jubileumssatsningen ska leda till totalt 7 000 nya bostäder (utöver ordinarie produktion) i Göteborg till 2021, då staden fyller 400 år. De första detaljplanerna i Jubileumssatsningen är ute på samråd och målet är att de antas i december.

Munspelsgatan

Gitarrgatan

Radiogatan

Här planeras 450 lägenheter i flerbostadshus längs Lergöksgatan och Munspelsgatan samt i ett punkthus mellan två av stjärnhusen. I bottenplan längs Lergöksgatan planeras för verksamhetslokaler. Det byggs parkeringshus både ovan och under mark. Ett allmänt stråk tvärs igenom området, mellan stjärnhusen och en bostadsnära park, planeras.

Här kan det bli 160 nya lägenheter. De byggs ovanpå en suterrängvåning som inrymmer lokaler och parkeringsgarage. De lokaler där Althallen ligger ersätts med nya lokaler för handel. Exploateringen ska samspela med befintlig bebyggelse, men samtidigt ge mer av stadskänsla.

Genom att förtäta i anslutning till Radiotorget och Bildradiogatan ska det gå att bygga cirka 130 nya lägenheter. Enligt förslaget sker det genom att Forumbyggnaden rivs och att det byggs nytt både där och på i dag oexploaterad mark. Den tidstypiska bebyggelsen som blir kvar kring torget värnas.

VÅ R T G ÖT E B O R G # 1 201 6

HEJ! 1. Vad tycker du om din stadsdel? 2. Vad skulle du önska dig?

–Jag tycker väldigt bra om Frölunda och har precis köpt lägenhet i ett lugnt och tryggt bostadsområde. Jag kommer nog att bo kvar här hela livet.

innerstadskaraktär med Marconigatan som ryggrad. – Vi utreder hur Marconigatan kan omvandlas från barriär till stadsgata. sä- Ida Lennartsson, planarkitekt på stadsger Ida Lennartsson. byggnadskontoret. Viadukterna skulle kunna tas bort och spårvagnarna köra i gatan och inte på en egen banvall, som i dag. Sedan kan man bygga längs gatan, med lokaler och butiker i bottenplan och bostäder ovanpå. Det blir även fokus på Opaltorget samt området Marklandsgatan/Axel Dahlströms torg. Målet är fler bostäder och förbättrad service. Dessutom ska Frölunda knytas ihop med Högsbo. Planen är att Dag Hammarskjöldsleden blir boulevard kantad av höga bostadshus och på andra sidan ska nordöstra Högsbo bli blandstad. – Och så måste parker och annat grönt i Frölunda bevaras och utvecklas, säger Ida Lennartsson. När det byggs fler bostäder är det gröna extra viktigt. • Fotnot: Samrådet kring stadsdelsprogrammet för Frölunda är planerat till mars-april. Vid ett samråd kan du som medborgare lämna synpunkter. Gå in på goteborg.se/byggabo och sök på aktuella plan- och byggprojekt. Där kan du även läsa om fler projekt som är på gång.

E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N

FA N N I E H E L L B E R G , 23, UPPVUXEN I F R Ö L U N DA .

– Eftersom jag nyligen fått barn skulle jag gärna se fler lekplatser och träffpunkter med olika barnaktiviteter.

1. 2.

– Jag trivs fint här. Det är en bra blandning av bostäder och service och så har jag nära till naturen. Det är viktigt.

E VA SA R N I N G , 7 1 , B O R I JÄ R N B R OT T S E DA N 199 4 .

– Frölunda har ett bra utbud av kultur och lekplatser dit jag kan gå med mina barnbarn. Men en biograf till skulle göra stadsdelen ännu mer levande.

– Det är jättebra här. Området jag bor i hålls alltid rent och snyggt, det är nära till vårdcentralen och det finns många lekplatser för barnen. J O S E F JACO B , 59, B O R I T Y N N E R E D S E DA N 1999.

– I Tynnered skulle det behövas bättre tillgång till akutsjukvård, särskilt för äldre människor. Och så borde det finnas fler platser att träffas på för både äldre och unga.

noterat | O R D : G U S TA F H Ö Ö K & S A N N A P E R S S O N

B I L D : W H I T E A R K I T E K T E R & S H U T T E R S TO C K

GRATIS BAD FÖR GAMMAL OCH UNG NU KAN PENSIONÄRER och barn upp till 16 år gå in gratis på stadens simhallar under vissa tider. Simhallarna som berörs är Valhallabadet, Frölundabadet, Angered Arena, Askims simhall, Kärra simhall, Lundbybadet samt Hammarbadet, när det öppnar efter renovering. Sedan årsskiftet har åldersgränsen i simhallarna höjts till tolv år för barn utan vuxet sällskap. Andra nyheter är att besökare får gå in bara en gång per dag och att man kan bada i max tre eller fyra timmar per besök.

SIMHALLAR

Information om alla simhallar på: goteborg.se/motionohalsa

Kolla bullernivån där du bor MÅNGA GÖTEBORGARE BOR eller vistas i miljöer med höga bullernivåer, särskilt från trafiken. Med hjälp av miljöförvaltningens nya bullerkartor kan du själv zooma in och se bullernivån i området du bor. Att minska ljudnivån kring bostäder, förskolor, skolor och parker är ett av Göteborgs Stads miljömål.

MILJÖ

Så högt är bullret där du bor: goteborg.se/buller

GÖTEBORG VÄXLAR UPP FÖR BÄTTRE SERVICE DET SKA VARA lätt att driva företag i Göteborg. Det är målet för Business Region Göteborg, BRG, som arbetar för att öka tillväxten i Göteborg. Andelen företagare som är nöjda med kommunens service har ökat under senare år, visar mätningar från kommuner och landsting, SKL. Men inte tillräckligt mycket. Därför har BRG dragit igång Förenkla 2.0, där kommunala bolag och förvaltningar ska underlätta för främst små och medelstora företag. Bemötande och effektivitet ska vara i fokus och en konkret åtgärd är fler e-tjänster. Det långsiktiga målet är att Göteborg ska ha bäst service av landets storstadskommuner.

FÖRETAGANDE

E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N

POSEIDON GRÖNSKAR I SOMMAR I SOMMAR KAN du se Poseidon i ett helt nytt sammanhang. Under nio sommarveckor förvandlas Götaplatsen till en grönskande mötesplats med aktiviteter, mat, inspiration och plats för avkoppling. Ett trädäck ända fram till Poseidons fötter gör det möjligt att komma riktigt nära och gröna växtväggar ska bädda in platsen. Besökare kan röra sig genom fyra berättelser om hur en ny grön stad kan se ut och längs hela Avenyn blir det ett stråk av tillfälliga popup-parker. Gröna Götaplatsen och Avenyn invigs 4 juni 2016. Sommarutställningen på Avenyn är en del av Gothenburg Green World, som är ett samarbete för att lyfta fram Nordens främsta parker. Som besökare kan du följa årstidernas växlingar och ta del av grön stadsutveckling.

GRÖN STAD

Läs mer om alla gröna upplevelser på: gothenburggreenworld.com

Nästan varannan måltid ekologisk EKOMAT 45 PROCENT AV all mat som köps in till Göteborgs Stads verksamheter är ekologisk. Därmed har målet att nå 40 procent före år 2017 redan uppnåtts. Varje år serveras mer än 20 miljoner måltider i stadens förskolor, skolor, äldreboenden och andra verksamheter. Sedan flera år ska staden välja ekologiskt när det gäller kött och charkprodukter. Hösten 2014 kom ett nytt ramavtal som underlättar att följa beslutet. Det har bidragit till att det köps in mer ekologiskt även av andra livsmedel. VÅ R T G ÖT E B O R G # 1 201 6

O R D : C H R I S T I A N TA R R A S E R I C S S O N B I L D : P E R K Å R E H E D

Redan som barn drogs Lisa Hjertén in i teaterns magiska värld. I vår gör hon kostymerna och jobbar med scenografin till Stadsteaterns uppsättning av ”Alice i Underlandet”. SCENKONST

»Jag försöker göra Alice relevant i nutid«

”M

itt intresse för teater väcktes när jag var liten. Jag fick följa med mina föräldrar på Stadsteatern och vi hade grannar som jobbade med teater. Det var en ny värld som öppnade sig. Jag utbildade mig till inredningsarkitekt men hamnade på teatern till slut. Det passar mig bra eftersom jag är intresserad av musik och konst. Som scenograf och kostymör är mitt jobb att komma med idéer och underlag till scenografi och kostym. När jag läser manuset första gången vill jag vara helt ensam i ett tyst rum, så jag kan associera fritt. Innan jag gör skisser till kostymerna ’duschar’ jag mig med bilder från nätet för att få inspiration. Jag arbetar gärna med fysiska modeller när det gäller dekor. Scenografin ska stödja berättelsen och gärna lägga till fler dimensioner, men aldrig skymma

rollgestaltningen. Dekorer och kostymer ska vara ett stöd för skådespelarna. I ’Alice i Underlandet’, som jag har jobbat med i över ett år nu, finns ett myller av karaktärer och kostymer. Alla dräkter måste sitta bra, inte klia, fungera på scen och vara lätta att ta på och av. Tillsammans med regissören har jag försökt hitta färg, form och gestaltning som gör att föreställningen känns relevant i nutid. I dagens samhälle är det lätt att tänka sig en ung flicka som kastas in i en ny miljö som hon är tvungen att anpassa sig till men ändå behålla kontrollen över sin situation. Den största utmaningen med mitt jobb är att hålla hög konstnärlig nivå med begränsade resurser. Sedan gäller det att hålla ihop produktionen med alla medarbetare i huset. Det är väldigt tillfredsställande när lagarbetet resulterar i något bra.” •

Lisa Hjertén, kostymör för "Alice i Underlandet" på Stadsteatern Ålder: 52 år. Bor: Linnéstaden Gör: Scenograf och kostymör, arbetar nu med ”Alice i Underlandet” på Göteborgs stadsteater (premiär 2 april, åldersgräns 13 år). När jag är ledig: Ligger i soffan och läser en bok. Eller så seglar eller reser jag.

E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N

| i närbild

BÄTTRE BALANS Många unga känner sig pressade och drabbas ibland av ångest. Ungdomsmottagningarna i Göteborg erbjuder kurser i stresshantering och intresset är stort. – Tack vare kursen kan jag prata om min stress, säger sjuttonårige Mohsen på Munkebäcksgymnasiet. STRESSHANTERING

kolkorridoren är full av ungdomar. Vissa pluggar medan andra umgås högljutt. En elev lutar huvudet mot ett bord och ser ut att sova. Eleverna Caroline, Emma och Mohsen är på jakt efter en tyst plats att prata på. De går andra och tredje året på Munkebäcksgymnasiet och deltog i höstas i en stresshanteringskurs. – För mig sitter stressen överallt i hjärnan. Den gör det svårt för mig att behålla koncentrationen och jag blir ofta trött och försover mig, säger Caroline. Emma fyller i: – Jag märker att jag blir stressad genom att pulsen går upp. Jag börjar andas snabbt och får nästan blackout när jag försöker koncentrera mig, särskilt vid prov. Stress och annan psykisk ohälsa är vanligt bland unga och kan drabba alla, oavsett bakgrund. Som ung ställs man inför

många val och olika krav. Funderingar om framtiden kan vara jobbiga. Många är dessutom ständigt uppkopplade på sociala medier och det kan ta mycket energi att förmedla en bild av sig själv. Mobbning sker inte längre bara på skoltid, utan kan pågå dygnet runt via Carolina Salas, ungdomsmottagningen på nätet. Angereds Närsjukhus. För att stötta och jobba förebyggande erbjuder nu ungdomsmottagningarna inom Göteborgs Stad bland annat kurser i stresshantering ute på gymnasieskolorna. – Elevhälsoteamen på gymnasieskolorna beskriver stress som ett stort problem bland eleverna, säger Carolina Salas på ungdomsmottagningen på Angereds Närsjukhus. – Den kan yttra sig i sömnsvårigheter, huvudvärk, mag- och nackont, ångest och nedstämdhet. Elevhälsoteamen har efterVÅ R T G ÖT E B O R G # 1 201 6

O R D & B I L D : S A N N A P E R S S O N I L L U S T R AT I O N : K R I S T I A N I N G E R S

| hälsa

frågat mer förebyggande arbete kring stress, så att vi på ungdomsmottagningarna kan fånga upp elever som inte söker sig till oss. Därför åker vi ut till skolorna. STRESSHANTERINGSKURSERNA BYGGER PÅ så kallad kognitiv beteendeterapi och hålls i grupper. Lite förenklat handlar det om att acceptera sådant man inte kan förändra, att inte fly från negativa tankar eller känslor och att ta reda på vad som är viktigt för en själv. Intresset har varit stort och under höstterminen deltog ett nittiotal elever. Satsningen finansieras med statliga pengar och är tänkt att bli permanent. – Kursen har gjort mig mer självmedveten. Jag har börjat lära mig hur jag ska prioritera för att hitta en balans, säger Emma. Mohsen har blivit bättre på att tacka nej till saker. – Sedan har kursen gjort att jag har börjat prata om stress. Det hade jag aldrig gjort annars. Han är en av få killar som deltagit i kursen. Rent generellt söker unga killar mer sällan hjälp för psykisk ohälsa än tjejer. Det kan bland annat bero på invanda föreställningar om vad som anses maskulint och feminint. – Det är inget man snackar om, säger Mohsen. Jag har svårt att koncentrera mig i vissa ämnen och vet till exempel att muntligt stöd skulle hjälpa mig. Men jag vågar inte be om extra hjälp eftersom jag inte vill göra lärarna mer stressade. Det finns flera anledningar till att unga som mår dåligt inte söker hjälp. Det kan handla om rädsla för att inte bli tagen på allvar eller att man känner skam och skuld över att be om hjälp.

NÖJDA. Emma, Caroline och Mohsen är några av de gymnasister som gått en kurs i stresshantering. Satsningen har varit uppskattad och kommer att fortsätta.

– Man vill inte verka konstig eller få en stämpel på sig, säger Emma. Om man ber om hjälp så är det som att erkänna att man inte klarar allt. Mohsen nickar: – Precis, jag hade inte vågat be om hjälp. Det var ju lärarna som tipsade om den här kursen, men jag är glad över att gå den. De som tycker att det är konstigt att gå en hjälpkurs har nog svårt att erkänna att livet är jobbigt. •

STRESS OCH ÅNGEST VANLIGT BLAND UNGA Här kan du få stöd Du som är mellan 13 och 25 år kan vända … eller vänd dig hit: dig till någon av stadens sex ungdomsmottagningar (goteborg.se/umo). Här kan du Elevhälsan (goteborg.se/elevhalsa). Föreningen Tilia (foreningentilia.se) prata om hur du mår samt om relationer, erbjuder trygghet, stöd och vägledning kärlek, sex, kroppen och hälsa. Du kan även för ungdomar och unga vuxna (12-30 år) testa dig för graviditet eller könssjukdomar. På mottagningarna finns barnmorskor, psykosom på olika sätt lider av psykisk ohälsa. loger, kuratorer, läkare och sjuksköterskor. På umo.se kan du anonymt ställa frågor Du som definierar dig som kille och är i om hälsa, sex och relationer. Du får svar åldern 15–30 kan även gå till Mottagningen av någon som jobbar på en ungdomsmottagning eller inom elevhälsan. för unga män.

E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N

Unga och psykisk ohälsa Sverige är det enda land i Europa där ungdomar mår sämre än äldre åldersgrupper. Bland 15-åringar är 60 procent av tjejerna och 34 procent av killarna stressade över sitt skolarbete. I åldersgruppen 16-24 år upplever 27 procent av tjejerna och 15 procent av killarna ängslan, oro eller ångest minst en gång i veckan. Källa: Myndigheten för Ungdoms- och civilsamhällesfrågor samt Ungdomsstyrelsen. Siffrorna gäller hela Sverige.

NYA KORSVÄGEN BYGGS FÖR MÄNNISKOR Korsvägen har varit en knutpunkt för göteborgarna ända sedan 1600-talet. Med bygget av Västlänken förändras platsen än en gång för att möta framtidens behov; mer kollektivtrafik och mindre biltrafik. VÄSTLÄNKEN

en senaste större ombyggnaden av Korsvägen var klar 2001. Då lades fokus på fotgängare, cyklister och dem som reser kollektivt. Men i verkligheten blev det aldrig särskilt lätt för någon att navigera över Korsvägen. Under rusningstid är röran påtaglig. I och med Västlänken kommer en ny chans att göra om Korsvägen, dels som trafikplats och dels för att göra området trevligare för boende och besökare. – Korsvägen ska bli en fortsättning på innerstaden och kommer att ha mindre biltrafik i framtiden, säger Lina Gudmundsson, trafikkontorets projektledare för Korsvägen.

HON TRÄFFAR VÅRT Göteborg tillsammans med kollegan och planarkitekten Andrea Hulting Gustavsson för att förklara planerna med nya Korsvägen. Andrea Hulting Gustavsson arbetar med ett stadsutvecklingsprogram för Korsvägenområdet samtidigt som det pågår ett arbete med nya detaljplaner. Under 2018 ska Trafikverket börja bygga tunneln för Västlän-

Ungefärlig tidsplan

2016

JANUARI 2018 Detaljplanerna för stationerna Korsvägen, Centralen och Haga antas.

APRIL 2016

2017

Samråd om planerna för Korsvägen..

På- och avfartsramperna till E6 söder om Örgrytevägen flyttas till ett nytt läge.

2017

2018

2018–2020

2020–2022

Östra delen av tunneln vid Korsvägen byggs.

Västra delen och mittendelen av tunneln vid Korsvägen byggs.

Tunneln börjar byggas.

2019

2020

2021

2022 VÅ R T G ÖT E B O R G # 1 201 6

O R D : U L F R O O S VA L D I L L U S T R AT I O N : VA R P U N E N

sig många skolungdomar ken. Området mellan Lisei området och både de och berg och backen mot Univermiljön tjänar på att biltrasitetsbiblioteket kommer att vara uppgrävt i olika fiken minskar. Vår tanke är etapper i ungefär fem år. att färre bilar ska passera Under byggtiden ska kollekKorsvägen och att porten till Göteborg i stället ska tivtrafik, bilar, gående och Lina Gudmundsson, finnas vid E6 vid Gårda. cyklister ledas fram i om- projektledare på trafikkontoret. Därför behövs fler parkerådet vid sidan av de öppna schakten. Så fort schakten ringsplatser där. har lagts igen kan miljöerna Nya Korsvägen ska kompovan jord börja skapas. letteras med restauranger, Det handlar om en station kaféer och butiker. – Den ska fungera som med tre uppgångar; en mitt knutpunkt för kollektivpå Korsvägen, en på östra sidan (vid sluttningen mot trafiken, men även för beLiseberg) och en nordväst Andrea Hulting Gustavs- sökare och för vardagsliv, son, planarkitekt på om Korsvägen vid Olof stadsbyggnadskontoret. säger Andrea Hulting GusWijksgatan. Dessutom ska tavsson. Västtrafik få en eller flera byggnader I stadsutvecklingsprogrammet för för bland annat biljettförsäljning och Korsvägen ingår också nya idéer för så ska det bli parkeringar och garage Renströmsparken, ofta kallad Näckför cyklar. rosdammen. Göteborgs universitet vill – Det viktiga är att kollektivtrafiken bland annat flytta HDK och Akademin fungerar och att cyklister och gående Valand hit för att samla alla konstnärlikan ta sig fram, säger Lina Gudmunds- ga fakulteter på samma ställe. Stadsutvecklingsprogrammet har son. Det ska vara lätt att röra sig över tagits fram efter dialog och arbete med Korsvägen. Det är det inte i dag. intresserade i området. En första verEN STOR FÖRÄNDRING blir att Örgrytesion av programmet gick ut på remiss vägen byggs om till stadsgata med i början av året och tidigt i april trottoarer och cykelstråk. Målet är att ska detaljplanen för Korsvägen ut minska biltrafiken för att skapa en be- på samråd. Då blir det möjligt för allhagligare innerstad för alla som rör sig mänheten att tycka till under plani området. processen. Detaljplanearbetet för – Behoven kommer att se annorlunda universitetet (vid Renströmsparken) ut i framtiden och Västlänken blir en ka- startade i december och förhopptalysator för förändring, säger Andrea ningen är att planen går ut på samråd Hulting Gustavsson. Till exempel rör under året. •

2023

2023–2026

2026

Stadsmiljön vid nya Korsvägen tar form.

Trafikstart för Västlänken.

2024

2025

E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N

2026

| västlänken

TVÅ STATIONER TILL Västlänken kommer att ha totalt tre stationer. Detaljplanerna för station Centralen och station Haga var ute på samråd hösten 2014. Senare i vår sker en granskning och det är sista chansen för sakägare (boende, fastighetsägare eller person med annan rättighet i området) att komma med synpunkter. Detaljplanerna för dessa två stationer ska antas vid årsskiftet 2017/2018. Station Centralen: Vid Centralen blir Västlänken en del av Centralstationen. En ny huvudentré i norr kommer att synas från Hisingsbron. Dessutom får Västlänken en uppgång vid nordöstra hörnet av Nordstan samt en uppgång i öster, mot Gullbergsvass. Utformningen ska vara tidlös och materialen robusta. Station Haga: En uppgång kommer att ligga i en ny byggnad för Handelshögskolan och en annan vid Pusterviksplatsen. Den tredje placeras vid hållplatsen Hagakyrkan och där samlas pendeltåg, spårvagn och buss. I Kungsparken och på Haga Kyrkoplan har man lyft upp tre alléträd och undersökt rötterna, för att få bättre kunskap om trädens skick inför den fortsatta planeringen.

DETTA ÄR VÄSTLÄNKEN Västlänken blir en drygt åtta kilometer lång dubbelspårig järnväg, varav drygt sex kilometer går i tunnel. När pendeltåg och regiontåg går under jord frigörs ytor på marknivån. Då kan övrig kollektivtrafik byggas ut och trängseln minskar vid Drottningtorget och i Brunnsparken. Även tågtrafiken kan öka, till exempel till Borås och Trollhättan. Det blir lättare att pendla till och från Göteborg och alla i regionen får tillgång till en större arbetsmarknad. Byggstarten är planerad till 2018 och målet är att trafiken börjar rulla 2026. Har du frågor om Västlänken? Gå till Frågelådan på goteborg.se/frageladan. Mer information på trafikverket.se/vastlanken och goteborg.se/byggabo Läs mer om samrådet för Korsvägen på: goteborg.se/byggabo

2027

S T E FA N F L I N D B E R G , S T E FA N W P E R S S O N , kalendarium | BJ EI LNDN: INEISKML AI TSHB&ESRHNUSTTOT ENRES, TO C K I L L U S T R AT I O N : M A R I A F R E D R I K S S O N

GOTHENBURG GREEN WORLD UTSTÄLLNINGAR

UNDER 2016 SATSAR

Göteborgsregionens stora parker på en gemensam trädgårdsutställning. Gothenburg Green World blir ett helt år av gröna upplevelser och spännande utställningar. Från invigningen i Botaniska trädgården med den vilda våren följer ett fullmatat program med bland annat orangeriväxter på Gunnebo slott, land art, gästande designers från engelska och tyska parker, trädgårdsfotografi och en spektakulär japansk bambuinstallation i centrum. Under temat ”Den gröna staden” visas också gröna initiativ som blommar runtom i staden. Det blir det till exempel idéträdgårdar mitt på Avenyn i sommar, då också Götaplatsen blir grön. Tid: Hela 2016. Var: Göteborg med omnejd. Läs mer på: gothenburggreenworld.com

MARS–JUNI

PÅ GÅNG Dagarna blir ljusare och snart är det full fart på utomhusaktiviteterna. Passa på att ta del av trädgårdsutställningen eller släpp loss på några av alla festivaler. Lisebergs öppnande är ett säkert vårtecken och med nationaldagsfirandet i Slottsskogen är sommaren igång. Du kan också njuta av museerna och det rika kulturutbudet. AKTIVITETER

HITTA FLER EVENEMANG PÅ WEBBEN:

• kalendarium.goteborg.se • goteborg.com • blastallet.goteborg.se • frolundakulturhus.se • liseberg.se • westpride.se • goteborg.se (sök på museer)

VÅ R T G ÖT E B O R G # 1 201 6

VETENSKAPSFESTIVALEN fyller 20 år

FOTOUTSTÄLLNINGEN Sjömän II

VETENSKAP ÅRETS TEMA ÄR ”Unika men lika”. Miljarder av människor och andra arter lever sida vid sida i denna värld vi kallar vår. Vi har olika genuppsättningar, erfarenheter, sätt att lära, överleva och vara. Även om vi ser ut att ha exakt samma förutsättningar kan våra liv ta väldigt olika riktning. Hur kan vi förstå den här unika men ändå så lika värld vi lever i? Det blir föreläsningar, samtal och kreativa workshops.

FOTOGRAFEN STEFAN F LINDBERG har dokumenterat det moderna sjömansyrket. Bilderna skildrar ögonblick av yrkesstolthet och gemenskap men också ensamhet och längtan.

FOTO

Tid: 13-17 april. Plats: Runtom i Göteborg. Pris: Gratis inträde till allt. Läs mer på: vetenskapsfestivalen.se

Tid: Till och med 20 mars. Plats: Sjöfartsmuseet. Pris: Museernas årskort (40 kronor). Fritt inträde för alla under 25 år.

FAMILJESÖNDAGAR på Stadsmuseet

HAMMARKULLEKARNEVALEN 27–29 maj

SVERIGES STÖRSTA KARNEVAL och en årlig tradition i Hammarkullen sedan 1974. För varje år har Hammarkullekarnevalen växt och utvecklats till en mångkulturell folkfest som blivit en gemensam angelägenhet. Det är lätt att förstå att Hammarkulleborna är stolta över ”sin” karneval och sin stadsdel.

FOLKFEST

Tid: 27-29 maj. Plats: Hammarkullen. Pris: Gratis. Läs mer på: karneval.se

MEDELTIDEN LÄR DIG SPELA mungiga och testa vår ringbrynja. Även för medeltidsmänniskan var musik viktigt. Man spelade på snurror av grisben och flöjter av skenben, näver eller vassrör. Kom och testa olika musikinstrument och kläder från medeltiden. Kan du få ljud i ett horn? Tid: 6 mars, 3 april och 8 maj klockan 13–16. Plats: Stadsmuseets foajé. Pris: Museernas årskort, gratis för alla under 25.

FLER AKTIVITETER UNDER VÅREN

9/3

30/3

23/4

6/6

8 /6

Punk möter reggae

Kamouflagens mästare

Världsbokdagen på Stadsbiblioteket

Fira nationaldagen

Tryggt på West Pride

I samtalsserien Bakom musiken möter vi Mats Jönsson, sångare i punkbandet Attentat, och dancehall- och reggaeartisten Etzia. Stadsmuseets foajé kl 18 ( baren öppnar 17.30).

Dvärgbläckfisken är en skicklig jägare som kan byta färg och form. Föredrag på Sjöfartsmuseet kl 18–19. Ingår i museernas årsbiljett (40 kronor) och gratis för alla under 25 år.

Författarprogram från kl 14 med bland andra Per Johansson, Sevi Kumral och Rosa Liksom. I samarbete med Författarcentrum Väst och med tack till Svenska Akademien.

Nationaldagsfirande och medborgarskapsceremoni i Slottsskogen. Det innebär bland annat musik i det gröna med Göteborgssymfonikerna (gratiskonsert kl 14).

West Pride är en gratis kulturfestival som skapar trygga mötesplatser för hbtq-personer. Festivalen riktar sig till en bred allmänhet. Festivalen är igång 8–12 juni.

E N H Å L L B A R S TA D – Ö P P E N FÖ R VÄ R L D E N

digitala tjänster | O R D : F R E D R I K F E R M É N

B I L D : S H U T T E R S TO C K

SPARA TID MED E-TJÄNSTER HÄR HITTAR DU E-TJÄNSTERNA:

Ansök om bygglov, boka färdtjänst eller betala parkeringen. Det är bara några av de saker du kan göra på egen hand i datorn eller telefonen. Göteborgs Stad erbjuder en uppsjö av digitala tjänster för att göra vardagen enklare för dig som bor eller jobbar i Göteborg – eller är här på besök. SERVICE

goteborg.se/sjalvservice

JOBB

Hitta lediga jobb i Göteborgs Stad FÖRSKOLA OCH UTBILDNING

Ansök till gymnasieskolan Ansök till kulturskolan Ansök till förskola eller familjedaghem BYGGLOVSTJÄNSTER

Ansök om bygglov Beställ digitala bygglovhandlingar Beställ nybyggnadskarta FÄRDTJÄNSTEN

Boka färdtjänstresa Anmälan till Flexlinjen FÖRETAGARE

Ansök om serveringstillstånd Registrera livsmedelsverksamhet OMSORG & HJÄLP

Ansök om trygghetslarm Beställ fixartjänst PARKERING

Ansök om boendeparkering Parkeringstillstånd och dispenser APPAR

Badplatsen Betala parkering Boka färdtjänstresa Cykelstaden

VILL DU KOMMA I KONTAKT MED GÖTEBORGS STAD? Kontaktcenter

Webb och e-post

Facebook

Besök oss

Telefon: 031-365 00 00 Måndag till fredag, klockan 07.00–18.00.

www.goteborg.se www.goteborg.se/suomeksi goteborg@goteborg.se

facebook.com/ goteborgsstad

Ekelundsgatan 1 09.00–16.00