Hembesöket 1/2018

K-Posti Ab | OFFENTLIGT MEDDELANDE

1 / 2018 Vasa sjukvårdsdistrikts informationstidning

Tapanis nya liv

LÄS OCKSÅ Sjukhuset år 2025 En natt på laboratoriet Övervakningsvård i 50 år

1 / 2018

Innehåll Vasa sjukvårdsdistrikts informationstidning

ÖVRIGA ÄMNEN

er på m s Lä en! b b e w

3 LEDARE En säker och progressiv vård

PÅ SJUKHUSET

I GODA HÄNDER

REPORTAGE

Möt vid dörren Vi vill erbjuda den bästä vården En avslöjande droppe blod

11 PATIENTSÄKERHET Kortet i tryggt förvar 12 PATIENTBERÄTTELSE Jag fick en ny födelsedag 14 INIFRÅN SJUKHUSET Övervakningsvård i 50 år 18 HÄLSOINFO Användning av hjärtstartare vid återupplivning

Användning av hjärtstartare vid återupplivning

8 REPORTAGE

En natt på laboratoriet

20 I korthet

PÅ SJUKHUSET

INIFRÅN SJUKHUSET

Servicerådgivarna hjälper att hitta fram

Övervakningsvård i 50 år

s.20 I KORTHET En rökfri-coach hjälper en att fimpa & Översättningar kan begäras från ett nummer

Tidningen Hembesöket är Vasa sjukvårdsdistrikts hembesök till varje hushåll i distriktet. Vasa centralsjukhus personal räddar dagligen människoliv och utför ett värdefullt vårdarbete. Med den här tidningen vill vi låta dig få en inblick i vår verksamhet samt ge dig en möjlighet att bekanta dig med människor och patienter på sjukhuset. Vi hoppas att du kommer att trivas med oss.

4041 0822 Painotuote Trycksak

HEMBESÖKET 3 Utgivare Vasa centralsjukhus Chefredaktör Heli Masa 06 213 1723

Ledare

En säker och progressiv vård MOTION, HÄLSOSAMMA LEVNADSSÄTT SAMT EN SOCIAL OCH POSITIV INSTÄLLNING är alla faktorer som främjar välmåendet, hälsan och förebygger sjukdomar. Det har redan länge varit känt att motion är viktigt för hälsan och välbefinnandet, även om soffan alltför ofta vinner över motionsspåret eller gymmet. Den specialiserade sjukvården spelar ändå en betydande roll i vårt samhälle eftersom alla sjukdomar eller olyckor inte kan förebyggas. Lovande forskning idkas ständigt i syfte att förbättra vården. Under den senaste tiden har man tack vare forskning gjort nya upptäckter om exempelvis hjärnans funktion. Tack var dessa upptäckter har man bland annat förstått att sömnen är förknippad med aktiva mekanismer. I hjärnan och hjärnhinnorna har man hittat lymf kärl som transporterar bort slaggämnen då vi sover. Det här kan till och med fördubbla mellanrummet mellan nervcellerna. Förändringarna är positionsrelaterade. Ännu känner man inte till alla fenomen och mekanismer som deltar i regleringen av hjärnfunktionerna, men redan nu kan man med säkerhet veta att man kommer att hitta fler. Tack vare grundläggande forskning kommer man i framtiden också att kunna ta fram praktiska tillämpningar som främjar människornas välbefinnande. Sannolikt kommer vi också att få se nya behandlingar mot demens och störningar i nervsystemet. För att metoderna ska kunna tas från forskning till ”produktion” måste man ta sig över många hinder, varför det kan ta flera år tills metoden kan användas i det praktiska vårdarbetet. Oberoende av om vårdreformen blir av eller inte, så har vi fortsättningsvis tillgång till samma grupp av yrkesutbildade personer som arbetar för vårt bästa. Nya yrkesutbildade personer fås inte från månen. Kärnan i verksamheten, dvs. den patientorienterade högklassiga och trygga vården, kommer heller inte att gå ur mode.

Redaktionschef Anna Jussila 06 213 1725 Redaktion Hanna Hattar, Anna Jussila, Heli Masa Pärmbild Kasper Dalkarl Redaktionsråd Marina Kinnunen, Olle Gull, Reijo Autio, Arja Tuomaala Översättningar Jan-Peter Nummela E-post fornamn.efternamn@vshp.fi Layout/Ombrytning C2 Advertising Oy Tryckning Arkmedia Oy Upplaga 89 600 Distribution Hushållen i Vasa sjukvårdsdistrikt ISSN 2323-7058

MEDLEMSKOMMUNER • Jakobstad • Kaskö • Korsholm • Korsnäs Kristinestad • Laihela • Larsmo • Malax • Nykarleby • Närpes • Pedersöre • Vasa • Vörå VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT Vasa sjukvårdsdistrikt omfattar 13 kommuner i vilka det bor cirka 170 100 personer. Vasa centralsjukhus har cirka 2 300 anställda som arbetar inom vården och i branscher som stöder vården. Vår kompetenta och engagerade personal bemöter varje patient individuellt och humant, och garanterar att du är i goda händer hos oss.

Det viktigaste då man genomför förändringar är att se till att man tryggar den vård som behövs. I Österbotten görs detta förberedande arbete av en stor grupp kunniga människor. Jag vill här ta tillfället i akt och framföra ett stort tack till dem redan i det här skedet av arbetet! Samarbete är verkligen en synnerligen mäktig kraft. Med önskan om en trevlig sommar! Reijo Autio Chefsöverläkare

facebook.com/vaasacentralhospital vaasankeskussairaala.fi/sv/blogg @VCS_VKS

På sjukhuset

Mött vid dörren

Ibland kan det kännas nervöst att komma till ett stort sjukhus. Och alltid hinner inte en anhörig med som stöd och hjälp. Då måste man bara våga komma ensam, och då kan det kännas lugnande att veta att det finns någon som möter en vid dörren.

TEXT: Hanna Hattar BILDER: Kasper Dalkarl

Servicerådgivare Nina Karlsson kommer emot mig i sjukhusets huvudentré. Klockan är sju på morgonen och dagens arbete har just börjat. Patienter anländer i jämn takt genom sjukhusets dörrar. Karlsson hälsar på besökarna och skyndar sig till en kund som stannar upp och ser konfunderad ut. Servicerådgivaren hjälper till om man inte hittar fram på sjukhuset, ger handledning och söker svar på patienternas frågor. Servicerådgivarverksamheten lanserades på Vasa centralsjukhus år 2014. Den omtyckta servicen får beröm av kunderna. Också många utländska sjukhusrepresentanter som besökt Vasa har blivit imponerade av verksamheten och introducerat den på deras egna sjukhus.

KÄNNS IGEN PÅ DE BLÅ VÄSTARNA Vasa centralsjukhus har fem servicerådgivare, varav en alltid arbetar i närheten av sjukhusets huvudentré. Servicerådgivarna känns igen på den blåa västen som togs i bruk i början av året, därför är det lätt att rycka i ärmen på rådgivaren om man undrar över något. Ofta behövs det inget ryck i ärmen för proffsen är bra på att läsa av kunder och kommer självmant fram till dem som ser konfunderade ut. – Vi ser nog de patienter som är i behov

av hjälp. Det är viktigt att patienten får en känsla av att någon bryr sig och kan hjälpa till. Ett smidigt sjukhusbesök är något som patienten kommer ihåg. Det gör också följande besök mera angenämt, säger Karlsson. För att patienterna ska hitta servicerådgivarna så lätt som möjligt så finns de på olika platser på sjukhuset. I våras placerades en av servicerådgivarna i informationen till stöd för vaktmästarna. Efter sommaren kommer det att finnas en servicerådgivare också på den nya telefonrådgivning dit poliklinikernas samtal styrs vid anhopningar. Även samjouren hör till den här synnerligen mobila yrkesgruppens arbetsområde. – En patient som vet att hen kommer att behöva hjälp kan beställa en servicerådgivare till hjälp redan i förväg. Det är ett behändigt och tillrådligt sätt. Vid behov kan vi också följa med patienten på läkarbesöket, där vi kan vara till hjälp eftersom vi vet hurdana frågor som bör ställas, men kan också fungera som ett stöd för minnet, berättar servicerådgivare Camilla Hagström-Lindell.

VEM SOM HELST TÄCKS FRÅGA I sitt arbete har servicerådgivarna lagt märke till att män som kommer till sjukhuset på egen hand har svårast att be om

HEMBESÖKET 5

SERVICERÅDGIVARNA Servicerådgivarna finns på plats på vardagar klockan 7–15.

En av servicerådgivarnas uppgifter är att hjälpa patienten att förflytta sig från en plats till en annan på sjukhuset. En rullstol tas till hjälp om patienten har det svårt att gå.

Du kan beställa en servicerådgivare i förväg på följande telefonnummer: 06 213 1315, 06 213 2433 och 06 213 4438.

hjälp. Samtidigt hör de till den grupp som tackar mest för den hjälp som de fått. – Det är lätt att vända sig till oss, eftersom man inte behöver tänka efter om man vågar ställa en fråga. Det är ingen som känner till sjukhusets processer eller utrymmen från förr. Rädslan skingras genom att fråga, säger servicerådgivare Kirsi Mäenpää-Suomalainen. Vasa centralsjukhus servicerådgivning upprätthåller också en servicepunkt som är belägen i den bakre delen av huvudentrén bakom de vänt- och anmälningsutrymmen som öppnades i våras. Servicepunkten upplyser patienterna om olika patientföreningar och ger patienterna en möjlighet att träffa föreningsrepresentanter samt kamratstödjare och erfarenhetsexperter. Servicerådgivare Lena Österholm fungerar som kontaktperson mellan föreningarna och sjukhuset. Föreningarnas representanter kan träffas på servicepunkten enligt ett separat program. På följande webbadress kan du se när de olika föreningarna finns på servicepunkten: www.vaasankeskussairaala.fi/sv/for_patienter/sjukhusguiden/stod-och-tjanster/tillditt-stod-pa-sjukhuset/servicepunkt2/servicepunktens-kalender/.

Servicerådgivarna Lena Österholm (vänster), Camilla Hagström-Lindell, Kirsi Mäenpää-Suomalainen och Nina Karlsson uppmuntrar patienter att ringa och beställa hjälp redan i förväg. På servicepunkten får patienten information om patientföreningar och kan också träffa representanter för föreningar.

TEXT: Heli Masa BILD: Katja Lösönen

I goda händer

Vi vill erbjuda den bästa vården Vasa centralsjukhus har som mål att kunderna ska uppleva sin vård som högklassig. Det här betyder med andra ord att då kunden besöker oss kan hen själv uppleva vad som avses med en vård av god kvalitet. Kvalitet är inte bara ett certifikat på väggen, utan något som man verkligen kan känna och se. Ett hurdant sjukhus betjänar invånarna i landskapet Österbotten år 2025? Framtidens sjukhus är en vision som vi nu arbetar för genom att utveckla verksamheten på sjukhuset. Målen är högt ställda, men de baserar sig på invånarnas önskemål. Det som kunderna önskar sig av deras sjukhusbesök på vårt sjukhus utgör det viktigaste målet för oss. Vi samlar ständigt in önskemål via olika responskanaler. Du har kanske lagt märke till att vi nu också har mobila terminaler som du kan använda dig av för att ge feedback i samband med ditt besök.

VÄRDENA VISAR VÄGEN Vår verksamhet och utvecklingsverksamhet bygger på våra fyra värden, nämligen kundorientering, respekt för människovärdet, ansvarsfullhet och rättvisa. Då vi planerar nya tillvägagångssätt ser vi alltid till att de ligger i linje med vår värdegrund.

MÅLEN MÅSTE VARA MÄTBARA Vi vill att tio av våra polikliniker under innevarande år ska ha en beredskap att erbjuda kunderna en möjlighet till distansmottagningar. Det här är ett konkret mål som är lätt att mäta. Det här är ett exempel på hur vi utvecklar vår verksamhet: Vi ställer ett tydligt, mätbart mål. Vi har också som mål att vår egen personal ska må bra och trivas på arbetsplatsen. För att mäta det här använder vi exempelvis oss av en undersökning som utvecklats av Arbetshälsoinstitutet, det vill säga en utomstående aktör. Dessutom får varje anställd tre gånger per år besvara följande fråga: rekommenderar du din arbetsplats för andra.

DEN NYA H-BYGGNADEN ÄR ETT FLAGGSKEPP FÖR FÖRÄNDRINGEN Då man ser på den målbild om hur centralsjukhuset ska se ut år 2025, så är det en stor byggnad som klart lyfts fram i horisonten. Den nya H-byggnaden kommer konkret att förändra verksamhetssätten på sjukhuset. Byggnaden kommer att inhysa en storpoliklinik, vårdavdelningstjänster, missbrukar- och mentalvårdstjänster, ett dagsjukhus, informations- och servicehandledningstjänster, men också lokaler för privata serviceproducenter.

Personalens tankar om reformen Elina Välivainio, hygienskötare – Det som man borde beakta redan i det här skedet är att hur patientsäkerheten ska tryggas i hela landskapet.”

Terhi Venäläinen, koordinerande avdelningsskötare på operationsoch anestesienheten – Kunderna kommer att ha en stor nytta av reformen, eftersom vårdkedjorna kommer att bli kortare och tjänsterna kommer att bli lättillgängligare.

HEMBESÖKET 7

HÄLSOTJÄNSTER SOM ORGANISERAS AV LANDSKAPET För tillfället ansvarar hemkommunen för organiseringen av kommuninvånarnas social- och hälsovårdstjänster. Den egna hälsocentralen eller barnrådgivningen är exempel på tjänster som erbjuds av primärvården. Specialiserad sjukvård igen erbjuds av oss på centralsjukhuset som uppbackas av en samkommun bestående av 13 kommuner. I vårdreformen kommer dessa för tillfället separata hälsooch sjukvårdsfunktioner att sammanslås och integreras med socialvårdstjänsterna, som till exempelvis inrymmer handikapptjänster och tjänster som erbjuds familjer. Förutom social- och hälsovård kommer lanskapet även att sköta om många tjänster som för tillfället sköts av olika myndigheter.

Landskapets uppgifter: • Välfärd och hälsa • Miljö och trafik • Regional utveckling • Sysselsättning och företagande

EN BRA ORSAK ATT RÖSTA I LANDSKAPSVALET Då det nya landskapet inleder sin verksamhet 1.1.2020 kommer det att ansvara för att varje invånare i landskapet har tillgång till social- och hälsovårdstjänster. Landskapsfullmäktige beslutar om hur tjänsterna ska organiseras, men också om servicenivån. Landskapets första beslutsfattare väljs vid landskapsvalet på hösten 2018. Vid dessa val röstar man fram 59 beslutsfattare som i sista hand kommer att besluta om alla de tjänster som ska tillhandahållas i landskapet Österbotten. Det om något är en orsak att rösta i det kommande landskapsvalet och på så sätt påverka vem som får fatta de viktiga besluten i landskapet. LÄS MER: www.vaasankeskussairaala.fi/sv/vasa-sjukvardsdistrikt/ verksamhet/strategiskt-framtidsprogram/ 2020.osterbotten.fi alueuudistus.fi/sv omamaakunta.fi/sv

• Lantbruk • Säkerhet

I korthet

Landskapsvalet 28.10.2018

Biobanken öppnar också i Österbotten

Kunderna vid Vasa centralsjukhus erbjuds nu en möjlighet att delta i ett viktigt, medicinskt utvecklingsarbete, då biobanksverksamheten lanseras i Vasa sjukvårdsdistrikt. I det första skedet lanserades biobanksverksamheten på den onkologiska enheten på hösten 2017 i form av ett testprojekt. Nu under år 2018 planerar man att utvidga verksamheten att omfatta hela Vasa centralsjukhus. Då en person gett ett skriftligt samtycke till biobanken så beställer undersökningsskötaren ett blodprov för biobanken, vilket tas i samband med patientens övriga blodprov. Blanketten för samtycket sänds till patienten tillsammans med kallelsen till sjukhus för att patienten i lugn och ro ska kunna ta del av informationen och underteckna blanketten där hemma. Biobanken är en stor provsamling som insamlats bland befolkningen där man förenar både biologisk information och information om hälsan. I och med att tillgången till information om sjukdomarnas bakomliggande orsaker förbättras genom biobanksverksamheten kan den användas till att främja folkhälsan. Auria Biobank har grundats av Åbo universitet samt Egentliga Finlands, Satakunta och Vasa sjukvårdsdistrikt, och dess forskningsområde omfattar samtliga hälso- och sjukvårdsspecialiteter som de medverkande aktörerna tillhandahåller, men framförallt forskning i blodcirkulation, ämnesomsättning, cancersjukdomar och neurologiska sjukdomar. TEXT: Heli Masa BILD: Mervi Turunen

Reportage

En avslöjande droppe blod Den svagt klingande vagnen skjuts med bestämda steg längs med sjukhusets korridor. Laboratorieskötaren har börjat sitt arbete bland den brokiga skaran av patienter som kommit till akuten på natten till lördagen och som för en oinvigd verkar som en utmaning. Det är det inte för ett proffs som är van med sitt nattliga arbete. TEXT: Hanna Hattar BILDER: Mervi Turunen

Då man behöver analysera blod är det ingen skillnad vad klockan visar eller vilken veckodag det är. För att man snabbt ska få svar på de livsviktiga proven så har centralsjukhusets laboratorium jour dygnet runt varje dag på året. Ett blodprov berättar mycket. Sjuttiofem procent av de kliniska vårdbesluten baserar sig laboratoriesvar. – En diagnos eller åtgärd baserar sig numera sällan enbart på en läkares observationer. Utan laboratoriesvar skulle man i dag inte kunna gå vidare i vården. Det berättar om hur viktigt laboratorieskötarens jobb är, säger koordinerande avdelningsskötare Sari Kärki på kliniska enheten vid Vasa centralsjukhus. På Vasa centralsjukhus jourlaboratorium arbetar det 38 laboratorieskötare. Årligen tar man 230 000 prov som används till 1,4 miljoner olika undersökningar. – Området utvecklas i rask tak. Testerna tilltar i antal och en bloddroppe ger allt mera information om en människa, berättar Kärki. På jourlaboratoriet arbetar man enligt treskiftesprincipen. På vardagar arbetar 17 skötare i morgonskiftet och 6 skötare i kvällsskiftet. På veckosluten är antalet färre. I nattskiftet är det alltid två skötare.

TILLSAMMANS MED NATTSKÖTARNA KLOCKAN 21.16 Gunillas nattskift har börjat. Hon tillkallas omedelbart till samjouren där kollegan Tuula arbetar i sitt långa kvällsskift. Efter en snabb rapport så fördelas arbetsuppgifterna: Den ena tar provtagningsvagnen och den andra tar EKG-apparaten. Kvinnorna tar sig vant fram genom folkvimlet till patienterna. “Från labben gokväll. Vi ska nu ta ett blodprov.”

“Från labben gokväll. Vi ska nu ta ett blodprov” Efter provtagningen skyndar sig Gunilla till rörposten. Proven som packats i en kapsel tas med hjälp av tryckluft till laboratoriet där arbetsparet Jessica packar upp posten, registrerar proven på datorn och lägger dem i analysatorerna. Kvällens nästa patient finns i isoleringsrummet. Gunilla klär på sig engångsskyddskläder.

HEMBESÖKET 9

KLOCKAN 22.35

Tack vare jourlaboratoriet kan prov analyseras dygnet runt varje dag på året. Koordinerande avdelningsskötare Sari Kärki berättar att merparten av proven idag analyseras av automater då man ännu för en tid sedan analyserade många prov manuellt.

– Vi tar proven och går ut ur rummet. Vi frågar inget mera av patienten, eftersom det inte är vår uppgift. Patienten kan ha en sjukdom som lätt smittar eller så kan patienten själv lätt drabbas av infektioner. Orsakerna till isoleringen kan vara mångahanda. KLOCKAN 22.30 Gunilla tar sig till laboratoriet där Jessica har hand om analyseringen av prov, uppföljningen av provresultaten och blodbanken. – En av oss som arbetar i nattskiftet ansvarar alltid för blodbanken. För tillfället verkar det vara lite av 0-blod i lager. Jag funderar om jag borde beställa mer från FRK i Helsingfors ännu i natt, säger Jessica. – På natten är det mycket jobb för två, men jag gillar det. Man ställs i situationer där man måste ha självförtroende att fatta beslut. I dagsskiftet har laboratorieskötarna hand om en specifik plats under sitt skift, på natten har man hand om alla.

Doften av kaffe sprider sig från pausrummet. Det verkar som det kan vara möjligt att ta en kort paus. – Den som jobbar i kvällsskiftet är i jobb till klockan 24. Vi försöker hinna dricka en skvätt kaffe så länge som hen ännu jobbar, för nästa paus kan komma sent, säger Gunilla. Sedan larmar rörposten. Jessica går för att ta ut proven ur rörposten och Gunilla börjar gå till nedre våningen. Nya patienter anländer till akuten i jämn takt. Klockan elva börjar avdelningsronden. På den avdelning som gjort en beställning säkerställer nattskötaren att uppgifterna för de beställda proven håller sträck. Allt är klart. På laboratoriet överför Jessica blodproven till analysatorerna. – Proven togs enligt bestämda isoleringsåtgärder, såsom alltid då det gäller isolerings- och blodisoleringspatienter. Patienten var HIV-positiv. KLOCKAN 23.42 På akuten behöver man raskt blod. Jessica förbereder beställningen och skickar en blodpåse med rörposten till den nedre våningen. Tuulas skift närmar sig sitt slut. – Det var ett jäktigt skift som bara blev jäktigare mot slutet. Det tar nog en stund att varva ner där hemma. KLOCKAN 00.15 Övervakningen på akuten är fullsatt. I korridoren hälsar Gunilla på väktaren som håller uppsikt i lokalerna. Väktaren behövs nattetid framförallt på veckoslut, men också på natten på vardagar. Laboratorieskötaren bemöter aldrig en aggressiv patient ensam. Efter en timme börjar anhopningen på övervakningen att lätta. Sängarna töms sakteligen. Gunilla fyller på sin vagn och

→

tar sig till laboratoriet där man nu hinner med att ta en matpaus. Timmar av aktivitet känns i benen för en ovan. Gunillas stegmätare visar 16 000 steg för den jäktiga natten. KLOCKAN 02.03 Rörposten kommer med blodprov från hjärtövervakningen och förlossningssalen. – Nu har det säkert fötts en bebis, vars syresättning i blodet behöver utredas. Inom kort begär en annan avdelning om en analys av ett urinprov. Urinen innehåller blod. KLOCKAN 03.00 Avdelningsrond. Jessica går för att hämta beställda blodprov. Gunilla förflyttar sig till övervakningen där man behöver en kontroll-EKG. På sju av de tjugo sängarna vilar det nu en patient. Jessica sorterar morgonens beställningar i laboratoriet, då telefonen ringer. Förlossningssalen behöver en provtagare. En nyfödd bebis har varit snärjd i sin navelsträng, varför syresättningen i blodet måste utredas. Gunilla tar med sig “spädbarnsvagnen” där förnödenheterna är mindre än vanligt. Blodprovet av flickebarnet tas från hälen.

Gunilla packar de tagna proven i rörposten som snabbt transporterar dem med hjälp av tryckluft till laboratoriet. Arbetsparet på laboratoriet förflyttar proven till analysatorer.

KLOCKAN 04.05 Nattens tyngsta timmar har börjat. Det kommer allt färre larm. Jessica går igenom nattens saldo: Förutom vanliga prov har man tagit ett drogtest av en gravid mamma, ett graviditetstest och ett snabbtest från svalgen. På TV:n i pausrummet visas en actionfilm. Nattskötarna hålls lagom alerta med att se på den med snedögat. Gunilla och Jessica berättar om deras yrkesval. Det krävs 3,5 år av studier på yrkeshögskola för att bli bioanalytiker. I Vasa ordnas utbildning på svenska. Efter utbildningen har man goda chanser att få arbete på centralsjukhusets laboratorium. KLOCKAN 06.36–07.00

Jessica bemöter patienten lugnt, även om natten mot lördagen på centralsjukhusets akutintag är livlig och rummen är fyllda med patienter.

Morgonskiftet anländer till jobbet. Rapporten liknar de rapporter som ges efter många andra nätter: “Full fart till klockan 01.30, vi sprang från ett ställ till ett annat”. Klockan slår sju, nattskiftet är över. Gunilla tror sig sova till klockan 13. Sedan väcker familjen henne. Jessica hoppas att hon ska få sova till klockan 14–16, för hon har ännu två nattskift framför sig. – Nattskiften ger en variation i vardagen, men tär på orken. Det tar flera dagar innan rytmen återgått till det normala. I den ljusnande morgonen önskar kvinnorna varandra gonatt. Det obrutna arbetet på laboratoriet löper vidare. Bara skiftet och personerna har bytts.

HEMBESÖKET 11

TEXT: Hanna Hattar BILDER: Mervi Turunen & Sabina Nygård

Patientsäkerhet

Kortet i tryggt förvar Ett slitet vaccinationskort sticker fram i lådan. Många kanske undrar om det ännu kommer att behövas. Fråga man yrkesutbildade personer så får man ett säkert och omedelbart svar: Ja, det behövs. Vaccinationskortet är litet, men ett bra sätt att hålla ordning på alla vaccinationer som man fått under sitt liv. Det finns ännu inget gemensamt, lika täckande elektroniskt system för registrering av vaccinationsuppgifter. Alltid ibland behöver man få veta vilka vaccinationer man fått och hur länge de är i kraft, ibland kan uppgifterna behövas snabbt. Yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården har ett specifikt behov. – Utmaningen är att förmå hålla det lilla kortet i förvar. Människor flyttar, byter arbetsplats och reser mycket. Kortet borde alltid hänga med i svängarna. Det kan förvaras exempelvis i plånboken eller mellan passat, tipsar företagshälsovårdare Minna Bonn som också fungerar som serviceansvarig på Vasa Regionala företagshälsovård.

MÅNGA PLATSER, MÅNGA KORT Under livet kan man bli vaccinerad på flera olika platser. Grundvaccinationerna som ges redan som barn enligt det nationella vaccinationsprogrammet registreras i rådgivningskortet. Sedan kommer skol- och studenthälsovården, armén, företagshälsovården, den specialiserade sjukvården, eventuella privata aktörer samt den offentliga primärvården, där vaccinationerna registreras i dessa aktörers egna patientdatasystem. Kunden igen får vaccinationerna dokumenterade i det egna vaccinationskortet. – Problemet är att de olika aktörernas patientdatasystem inte kommunicerar med varandra. I patientdataarkivet Kanta samlas patientens uppgifter, men

det innehåller ännu inte alla uppgifter, och dessutom så registreras vaccinationerna inte ännu samlat under en och samma rubrik, säger företagshälsovårdare Annakaisa Pohjala på Vasa Regionala Företagshälsovård.

LIVLIG DISKUSSION OM VACCINATIONER Redan länge har vaccinationerna väckt livlig diskussion. Förekomsten av allvarliga sjukdomar, lagen om smittsamma sjukdomar samt den bristfälliga vaccinationstäckningen i framförallt Österbotten väcker oro. Det här märks som ett ökat antal kontakter med hälso- och sjukvården. – Många vill kolla upp sitt vaccinationsskydd. Det tar tid om kortet har gått förlorat. Vi dyker in i gångna tider och söker vaccinationsuppgifter bland gamla besökstexter, berättar Pohjola. Många sjukdomar har nära nog försvunnit, tack vare en god vaccinationstäckning. – Då sjukdomarna inte längre är allmänt förekommande så har människorna börjat glömma hur allvarliga exempelvis difteri och mässling är. Ett försvagat flockskydd ger gamla sjukdomar en möjlighet att sprida sig. Här är det fråga om ansvar, där man inte bara kan tänka på sig själv, motiverar Bonn.

Var och en är i princip själv ansvarig för att hen har sina vaccinationsuppgifter i förvar. Det är viktigt att hålla reda på vaccinationskortet, säger företagshälsovårdarna Annakaisa Pohjala och Minna Bonn.

Jag fick en ny födelsedag TEXT: Anna Jussila BILD: Mervi Turunen

Tapani Barinoff kände sig i toppform: sprang maratonlopp och skötte om sig. Sedan stannade hjärtat. På några dagar hade Tapanis familj drivits från extrem hopplöshet till en ofantlig glädje.

HEMBESÖKET 13

Patientberättelse

äkare Tapani Barinoff vaknar som fallen från skyarna på en främmande plats. Situationen känns helt bakvänd för han ligger i en sjukhussäng på intensivvårdsavdelningen. Han ringer sin fru och frågar vad som har hänt. Det är en fredagsförmiddag i juni. Tapani sitter i sin favoritfåtölj i vardagsrummet och kollar på morgonsändningen och läser en tidning. Han funderar på att ta en stimulerande joggningsrunda. Plötsligt märker Ulla att Tapani stiger upp från sin stol och faller ihop framför öppenspisen. I panik slår frun fel nummer till nödcentralen. Den sömniga 15 åriga sonen Matti skyndar sig till hjälp och ringer nödcentralen, och får anvisningar av nödcentralen att tillsammans börja återuppliva Tapani, som till familjens skräck redan har börjat bli blå i ansiktet. – Ambulansen kom på åtta minuter. Men då en närståendes liv står på spel så känns väntetiden oändligt lång. Det var en ofantlig lättnad då vi såg ambulanspersonalen anlända! säger Ulla med darr på rösten, då hon tänker tillbaka på den dagen. Inom kort konstateras Tapani ha drabbats av hjärtstillestånd och kammarflimmer. Hjärtat ges elchocker sex gånger innan det börjar slå på nytt. Hjärtat står still i 27 minuter. Han förs med ambulans till Vasa där han får genomgå en kontraströntgen av kranskärlen. Inget fel upptäcks. På intensivvårdsavdelningen nedsövs Tapani och nedkyls till 33 grader i ett dygn för att skydda hjärnan. Ulla och sönerna är förhoppningsfulla om att Tapani ska vakna upp, även om de fruktar det värsta. På en söndag, två dygn senare, ringer en skötare till Ulla och säger att Tapani talar. Skräcken och rådlösheten ändras till en överflödande glädje.

LEKMANNAÅTERUPPLIVNINGEN RÄDDADE LIVET Nu nästan fem år senare sitter Tapani hemma i samma rum, där olyckan inträffade. Numera njuter han i fulla drag av sådana här dagar: Kaffe hemma med frun och en vacker solnedgång där ute. Han ser till och med gärna tillbaka på det inträffade. Föräldrarna berömmer sin yngsta son som då nyligen gått ut nian och som tack vare kunskaperna från hälsokunskapen kunde ge sin pappa bröstkompressioner i jämn takt. – Jag känner mig lycklig. I mitt arbete ser jag patienter som inte fått lekmannaåterupplivning. Ofta får man igång pumpen på något sätt, men om man inte har gett bröstkompression under de första 10 minuterna så blir hjärnan sannolikt inte som förr, berättar Tapani.

Tapani konstaterades ha en medfödd hjärtmuskelsjukdom. Diagnosen kom som en fullständig chock för en medelåldersman i bra skick. – För en stund kände jag mig nedstämd för min dåliga kondition. När jag fick komma hem orkade jag inte gå mera än några steg. Jag hade en ordentlig lunginflammation. Också brosken i bröstbenet hade fått sig en törn i samband med den hårda hjärt-lungräddningen. I efterskott förstår han att det anfall som han hade haft föregående vår kan ha varit ett varslande symtom. – Jag höll på att klä på mig skorna, då jag föll till golvet. Jag steg upp och förstod inte varför jag låg på golvet i tamburen. Då tolkade jag det som att jag bara hade svimmat.

DEN STÖRSTA GLÄDJEN KOMMER I VARDAGEN En månad efter det inträffade hade jag redan tillfrisknat tämligen bra. Löpning förbjöds inte, men på Ullas önskan så håller Tapani inte längre på med löpning. Ulla kände sig också berörd av den godhet som helt främmande människor visade: Mitt på gatan kunde någon stoppa mig och fråga hur det går för familjen. Länge hade hon en gnagande rädsla för att attacken skulle upprepas. – Alltid då jag och Tapani var i skilda rum, och det hördes en duns, så var jag helt säker på att Tapani låg utslagen någonstans. Helt borta, är inte rädslan, berättar Ulla. Efter tre månader återgick läkaren i arbetet. Nuförtiden cyklar han de 10 kilometrarna till och från jobbet på sjukhuset och rör sig i naturen. Pacemakern vaktar hjärtat och ger det elchocker om det skulle stanna på nytt.

Den 12 juli är min nya födelsedag. Lyckligtvis var det inte min tid att gå bort Tapani och Ulla gör årligen en tackrunda i juni för att dela ut kakor till Tapanis räddnings- och vårdkedja: Vasa centralsjukhus intensivvårdsavdelning samt den prehospitala akutsjukvården, akutintaget, intensivvårdsavdelningen och hjärtövervakningen i Seinäjoki. – Den 12 juli är min nya födelsedag. Lyckligtvis var det inte min tid att gå bort, säger Tapani med ett leende och trycker sin frus hand.

Inifrån sjukhuset

TEXT: Anna Jussila BILDER: Mervi Turunen, Vasa centralsjukhusets bildarkiv och Shutterstock

Övervakningsvård i 50 år 1967

1972

Fyra vårdplatser öppnas på den kirurgiska bäddavdelningen för hjärtpatienter och övriga inremedicinska patienter som är i behov av intensiv övervakning.

1981

Intensivövervakningen flyttar till den första våningen. Avdelningen har sju vårdplatser men också tre platser för dialyspatienter.

1983

En självständig dialysavdelning med fem vårdplatser öppnas.

Hjärtövervakningen (CCU) får en egen avdelningsläkare. Utrymmena renoveras.

HEMBESÖKET 15

Grunderna i övervakningsvård Bekanta dig med grunderna i intensivvård och hjärtövervakning, och djupdyk i den historia som omspänner 50 år! Kan du gissa dig till vad vi har varit först med i Finland? INTENSIVVÅRD OCH CCU. Med intensivvård avser man övervakning och behandling av allvarliga, men övergående störningar i livsfunktionerna, som uppstått i samband med sjukdomar och olyckor. Hjärtövervakningen eller CCU är en akutavdelning där patienten är i behov av en intensiv övervakning. I och med att tillståndet hos patienten kan förändras snabbt måste personalen kunna arbeta extremt effektivt samt inneha omfattande kunskaper om apparater och läkemedel. 24H-EGEN SKÖTARE. Varje patient har en egen skötare. Tack vare det kan man trygga kontinuiteten i vården och en systematisk uppföljning med dess individuella rapporter och vårdplaner. EFTERVÅRDSPOLIKLINIK. På eftervårdspolikliniken följer personalen med hälsotillståndet hos patien-

ter som utskrivits från avdelningen och utvalts enligt bestämda kriterier för att bistå deras konvalescens efter den givna intensivvården. Patienterna kan diskutera med sjukskötare och intensivvårdsläkare, men också besöka avdelningen. KINESTETIK. Kinestetik är en metod som används för att stöda rehabiliteringen av patienter genom att befrämja deras naturliga rörelsemönster. Syftet med rehabiliteringen är att stöda konvalescensen. MET. Den föregripande Hjärt-lungräddningsgruppen (Medical Emergency Team) kan larmas till olika avdelningar på sjukhuset. Gruppen kan tillkallas för att bedöma en patientens tillstånd och för att bistå vid en eventuell hjärt-lungräddning samt för att bistå i planeringen av den fortsatta vården, för att patienten ska få en så bra fortsatt vård som möjligt. BEMÖTANDE AV PATIENTER OCH ANHÖRIGA. Vården bygger på en förtrolig dialog mellan anhöriga och vårdpersonalen. Samtidigt som man sköter om patientens individuella behov, hjälper man patienten och anhöriga att anpassa sig till vården. Utgående från dialogen kan man exempelvis under sjukhusvistelsen spela musik som patienten gillar. PATIENTDAGBOK. Skötarna skriver en dagbok för patienter som ges intensivvård i över tre dygn. I dagboksanteckningarna beskrivs patientens tillstånd, framskridningen av vården samt patientens vårdmiljö.

1991

1993

1994

Intensivövervakningen får en egen avdelningsläkare.

Intensivövervakningen flyttar till nya lokaler. Den intensifierade övervakningen delas i en hjärtövervakningsavdelning med sex platser och en intensivvårdsavdelningsavdelning med tio platser.

Öppenhjärtkirurgi inleds i Vasa. Centralsjukhuset i Vasa blir det första centralsjukhuset i Finland med öppenhjärtkirurgi. En jämförande kvalitetskontroll lanseras. Intensivvården i Vasa är bland de första i Finland att vara med och grunda en nationell databas för jämförelse av intensivvård.

Intensivvård & hjärtövervakning 44

sjukskötare

instrumentskötare

JanuarI December

1200

1,5

patienter per år

2007

2010

Den första kvalitativa verksamhetsgenomgången, auditeringen, genomförs på intensiven. Ett elektroniskt patientdatasystem tas i bruk för intensivvården.

vårddygn i genomsnitt per patient

2011

Sjukhuset är det första sjukhuset i Finland där man tillgodogör sig av kinestetik i vården av intensivvårdspatienter.

2012

MET-verksamheten lanseras.

Patientdagboken tas i bruk först i Finland.

HEMBESÖKET 17

2013

2014

Verksamheten på eftervårdspolikliniken inleds.

2016

2018

Intensivvårdsavdelningen och Hjärtkirurgin, dvs. öppenhjärtoCCU sammanslås. perationerna upphör och överförs till universitetssjukhusen. Sammanlagt vårdar man 5 741 patienter i behov av öppenhjärtkirurgi i Vasa innan utgången av året. På hjärtstationen fortsätter man i normal ordning med de vanligaste åtgärderna, såsom angiografiska undersökningar och ballongutvidgningar.

Intensivvården och hjärtövervakningen flyttar till gemensamma, renoverade lokaler i F-byggnadens 0-våning. Efter flytten kommer avdelningen att ha över 16 vårdplatser.

Hjärtstartaren identifieras genom bokstavskombinationerna AED eller PAD, varav PAD är en halvautomatisk apparat som utvecklats för offentliga lokaler (public access defibrillation).

Hälsoinfo

Användning av hjärtstartare vid återupplivning Observanta personer har säkert lagt märke till att det i deras affärscenter finns en låda utmärkt med ett hjärta. Den innehåller en defibrillator, dvs. en hjärtstartare, som kan användas för att starta ett stillastående hjärta med hjälp av en elektrisk impuls. Vetskapen om hur hjärtstartaren är markerad och var den närmaste startaren är belägen kan ge en känsla av trygghet. Skulle du våga använda den i ett akut läge?

TEXT: Hanna Hattar BILDER: Kasper Dalkarl

ytys Käyp

äh

oi t

Antalet defibrillatorer som är avsedda för lekmän har tilltagit under de senaste åren. Enligt internationella rekommendationer borde det finnas hjärtstartare på sådana platser där det inträffat åtminstone ett hjärtstillestånd inom en tidsperiod på fem år. I och med det här, så finns det defibrillatorer redan på många offentliga företag och större privata företag, såsom hos myndigheter, affärscentrer, simhallar och hotell. Målet är att rädda liv. – Om ett stillastående hjärta ges en impuls inom fem minuter efter konstaterad livlöshet har till och med 70 procent av de som drabbats av hjärtstillestånd en möjlighet att klara sig, säger överläkare Taneli Väyrynen som ansvarar för den prehospitala akutsjukvården vid Vasa centralsjukhus.

-a

sg bet

r upp

DET VIKTIGASTE ÄR ATT REAGERA Det viktigaste vi kan göra om vi hamnar i en situation där en människa ligger livlös på marken är att reagera. – Prata med patienten med hög röst – ta tag i axlarna, skaka försiktigt. Om patienten inte reagerar, så måste luftvägarna öppnas. Om en människa inte andas normalt så är det fråga om livlöshet. Ring nödnummer 112 omedelbart och börja med bröstkompression, berät-

tar Väyrynen då han går igenom vad man ska göra. Det är lätt att börja med bröstkompression, men det kräver mod. Många tvekar att börja och är rädda för att göra något fel. – Det är onödigt. Nödcentralen ger nog råd för hur man ska trycka. Kärnan i hela förloppet är det viktigaste och det enklaste: Reagera, identifiera, ring 112 och inled bröstkompression, sammanfattar biträdande överläkare Raku Hautamäki på Vasa centralsjukhus intensivvårdsavdelning. Det är ytterst viktigt att den livlösa personen ges bröstkompression, oavsett om det finns en eller flera personer på plats.

Var inte rädd att börja med tryckåterupplivning – I de nuvarande anvisningarna betonas vikten av bröstkompression. För den hjälper till att skydda hjärnan och säkerställer att den professionella hjälpen som ges senare är till hjälp. Man kan inte skada någon med bröstkompression, varför man inte bör dra sig för att börja, betonar Väyrynen. Återupplivning med inblåsning kräver färdighet, och är inte något som krävs numera i alla lägen, men nåt som

HEMBESÖKET 19

måste göras om det tar lång tid för de yrkesutbildade personerna att ta sig till platsen.

EN HÄMTAR DEFIBRILLATORN En hjärtstartare utgör en del av en effektiv återupplivning då det finns flera personer på plats hos den livlösa personen och bröstkompressionen har inletts raskt. Då en person ger tryckåterupplivning kan de andra söka upp hjärtstartaren. – Den halvautomatiska hjärtstartaren ger klara anvisningar för hur man ska gå till väga. Den är ett utmärkt stöd vid bröstkompression, eftersom apparaten känner av hjärtats rytm och meddelar om personen behöver ges en elchock, berättar Väyrynen. Väyrynen och Hautamäki anser att defibrillatorn kommer att få en allt större roll i den framtida återupplivningsverksamheten. – En rätt genomförd, tidig defibrillering är synnerligen effektivt. För tillfället kan man lära sig att använda hjärtstartare och andra apparater som är avsedda för lekmän på FRK:s kurs i första hjälpen FHJ II, dvs. på den mera avancerade kursen i hjärt-lungräddning. I framtiden kommer hjärtstartaren att bli allt viktigare, vart eftersom metoderna utvecklas.

Registrerade hjärtstartare i kommunerna Rekommendationen är att hjärtstartare avsedda för lekmän ska registreras i det nationella registret defi.fi för att möjliggöra en mera omfattande och effektiv användning. Det finns 54 registrerade hjärtstartare för lekmän i Vasa sjukvårdsdistrikt. Larsmo

Jakobstad Pedersöre

Nykarleby

1 Korsholm

Vasa

Vörå

Vasa

Laihela Malax

Korsnäs Närpes

Överläkare Taneli Väyrynen som ansvarar för den prehospitala akutsjukvården hoppas att olika aktörer som skaffar hjärtstartare regelbundet ska utbilda sina anställda i användningen av dem.

Kaskö

1 Kristinestad

1 3 2 4

5 6 8 9

Fakta • Sjuttio procent av hjärtstillestånden inträffar hemma. • I Finland inträffar det cirka 50–51 hjärtstillestånd per 100 000 invånare årligen. • Den vanligaste orsaken till ett hjärtstillestånd som inträffar utanför sjukhuset är kranskärlssjukdom.

Vetenskapsbiblioteket Tritonia, Universitetsstranden 7 Vasa Elektriska Ab, Kyrkoesplanaden 0 Wärtsilä DCV, Träskgatan 2 Åbo Akademi, Strandgatan 2 Vasa huvudbibliotek, Biblioteksgatan 13 Vasa Centralapotek, Hovrättsesplanaden 15 Scandic Vasa, Rostensgatan 6 HS Center, Nedjetorget Handelslaget KPO, Rewell Center 101 Finnfeeds Ab, Kvarngatan 20

I korthet

En rökfri-coach hjälper en att fimpa Missbrukare och rehabiliteringsklienter inom mentalvården använder tobaksprodukter oftare än den övriga befolkningen. Vasa centralsjukhus psykiatriska enhet deltar under åren 2017–2018 i ett projekt där man stöder personer med psykiska problem eller missbruksproblem att sluta röka. I projektet stöder man rökfriheten genom att exempelvis utbilda coacher som kan besökas eller ringas då man behöver stöd att sluta röka. Läs hela artikeln på bloggen: www.vaasankeskussairaala.fi/sv/rokfri-coach

Översättningar kan begäras från ett nummer Tvåspråkigheten på vårt sjukhus innebär att du har rätt att bli betjänad på svenska eller finska från din första vårdkontakt tills det att din vård har slutförts. Du får skriftliga dokument, såsom tidsbeställningsbrev, vårdoch patientanvisningar och olika broschyrer på ditt kontaktspråk, dvs. antingen på svenska eller på finska. Du har också rätt att få slututlåtandet, dvs. epikrisen, på det kontaktspråk som du valt och vid behov be att få utlåtandet översatt till ditt modersmål om du inte fått det på ditt kontaktspråk. Om du vill ha en översättning kan du på vardagar kl. 8-16 ringa numret: (06) 213 3306.

(06) 213 3306

Samtalsstyrning gör det lättare att få kontakt med polikliniken Efter sommaren kommer vår kirurgiska poliklinik testa en ny telefontjänst. Tack vare tjänsten kommer kunderna lättare få kontakt med sjukhuset. Om poliklinikens telefontjänst anhopas så kopplas ditt samtal under tjänstetid automatiskt till den nya telefontjänsten.

BILD:Katja Lösönen