Hembesöket 2/2017

K-Posti Ab | OFFENTLIGT MEDDELANDE

2 / 2017 Vasa sjukvårdsdistrikts informationstidning

Rehabilterade sig tillbaka till toppen

LÄS OCKSÅ Den lilla patienten på sjukhus I väntan på ledprotes Det mångkulturella är en rikedom på akuten

2 / 2017

Innehåll Vasa sjukvårdsdistrikts informationstidning

er Läs m ben! eb på w

Hemsjukhuset för barn firar 10 år

ÖVRIGA ÄMNEN 3 LEDARE Uppmuntrande patientberättelser 4

INIFRÅN SJUKHUSET

Olik till utseendet men ändå likadan

10 I GODA HÄNDER Omfattande operationsmöjligheter 13 PATIENTBERÄTTELSE Kort operationskö fick Bernhard att kavla upp ärmarna 14 Gallup

PATIENTBERÄTTELSE

Rehabilitering är A och O

DEN LILLA PATIENTEN

En permanent synförbättring

14 KOLUMN Vårdreformen är en möjlighet 18 SJUKHUSET Hygien skyddar patienten 20 HÄLSOINFO Som vår klient har du rätt till en bra vård 20 Ge respons

s.15 I KORTHET Det nya H-huset reser sig mot skyn & Påverka i e-föräldrarådet

TIDNINGEN HEMBESÖKET är Vasa sjukvårdsdistrikts hembesök till varje hushåll i distriktet. Vasa centralsjukhus personal räddar dagligen människoliv och utför ett värdefullt vårdarbete. Med den här tidningen vill vi låta dig få en inblick i vår verksamhet samt ge dig en möjlighet att bekanta dig med människor och patienter på sjukhuset. Vi hoppas att du kommer att trivas med oss.

4041 0822 Painotuote Trycksak

KOTIKÄYNTI 3

Utgivare Vasa centralsjukhus ä tim

Chefredaktör Heli Masa 06 213 1723

FO TO

:M i

eh oL kk

Ledare

Uppmuntrande patientberättelser ”EN IDROTTARE SER INTE EN FRISK DAG” är något som man brukar säga på finska. Då man läser idrottsnyheter så verkar det här påståendet vara mer än sant. En spelare sitter på bänken på grund av en skada, någons tävlingskarriär slutade i en hjärnskakning och en tredje återvände till laget efter en lång rehabilitering. Visst finns det idrottsgrenar där olycksfallsrisken är lägre än i exempelvis amerikansk fotboll. På sidan 6 kan du läsa vad som kan hända efter en skada, då försvarsspelaren Thomas Ceken i Wasa Royals, Finlands nästbästa lag inom amerikansk fotboll, berättar om sina egna erfarenheter. Sjukvården, framförallt ortopedin där man behandlar olika skador och rehabiliteringen, kan spela en stor roll i en idrottares liv. En hel karriär kan bero på hur väl operationen lyckas. Ceken har också själv arbetat hårt för sin träning och rehabilitering. Med hjälp av operationer kan man reparera skadade delar men också byta ut förslitna delar mot helt nya, artificiella delar. På sidan 13 berättar vi om ett byte av en höftled. Vare sig det är fråga om en stor operation eller mindre undersökning, kan ett besök på sjukhuset kännas spännande och skrämmande. Jag medger att jag själv är rädd för nålar. De åtgärder som utförs på sjukhuset kan göra i synnerhet våra mindre klienter betänksamma. Därför är det bra om man i förväg kan berätta för barnet om vad som kommer att hända på sjukhuset. På vår webbplats har vi med hjälp av fotografier och teckningar berättat om hur det kan gå till då ett barn besöker vår dagkirurgiska enhet. Medan vi i det här numret har nyttig information för barn som ska besöka ögonenheten.

Redaktionschef Anna Jussila 06 213 1725 Redaktion Hanna Hattar, Anna Jussila, Caroline Lång, Heli Masa Pärmbild Kasper Dalkarl Redaktionsråd Göran Honga, Olle Gull, Auvo Rauhala, Marina Kinnunen Översättningar Jan-Peter Nummela E-post fornamn.efternamn@vshp.fi Layout/Ombrytning C2 Advertising Oy Tryckning Arkmedia Oy Upplaga 89 600 Distribution Hushållen i Vasa sjukvårdsdistrikt ISSN 2323-7058

MEDLEMSKOMMUNER • Jakobstad • Kaskö • Korsholm • Korsnäs Kristinestad • Laihela • Larsmo • Malax • Nykarleby • Närpes • Pedersöre • Vasa • Vörå VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT Vasa sjukvårdsdistrikt omfattar 13 kommuner i vilka det bor cirka 170 100 personer. Vasa centralsjukhus har cirka 2 300 anställda som arbetar inom vården och i branscher som stöder vården. Vår kompetenta och engagerade personal bemöter varje patient individuellt och humant, och garanterar att du är i goda händer hos oss.

Det bästa sättet att lindra rädslan hos både större och mindre patienter är en yrkeskunnig och vänlig personal. Själv har jag, ännu som vuxen, fått ett bedövningsplåster i samband med att jag behövde få en kanyl inlagd. Jag skulle inte själv haft mage att be om ett plåster, men en empatisk skötare bjöd ut det och efter det gick inläggningen av nålen bra. Om det är något som du funderar över eller är rädd för så vill vi att du vågar säga det. Och använd gärna vår responsblankett för att berätta för oss vad du vill läsa om i våra följande tidningsnummer. Trevliga lässtunder! Heli Masa Chefredaktör Skribenten arbetar som kommunikationschef på sjukhuset

facebook.com/vaasacentralhospital vaasankeskussairaala.fi/sv/blogg @VCS_VKS

TEXT: Anna Jussila ÖVERSÄTTNING: Jan-Peter Nummela FOTO: Kasper Dalkarl

Inifrån sjukhuset

Olik till utseendet men ändå likadan Sjukskötare på akutpolikliniken råkar sällan ut för rasism, men då det händer, tär det på energin. Varierande arbetsuppgifter och en varm stämning har fått den här skötaren att bevara sin arbetsmotivation redan i 11 år. Då den kenyanska sjukskötaren Simon Nyingi talar fästs uppmärksamheten vid de vänliga ögonen och den mjuka rösten. Han kom till Finland första gången år 2002 då han kom in på den engelskspråkiga sjukskötarlinjen på yrkeshögskolan Novia. Efter utexamineringen började han genast arbeta på Vasa centralsjukhus. Han trivs bäst i sitt arbete då han får vårda patienter som verkligen behöver hjälp. – Mest givande är det då man får ta hand om krävande patienter, såsom traumapatienter. Men helt nya situationer är också förknippade med en viss spänning som tilltalar mig på nåt sätt. Det känns bra då man kan se att den hjälp och vård som man erbjuder hjälper, summerar Nyingi.

Oftast är det en missbrukare som inte själv är medveten om vad hen gör som kommer med elaka kommentarer eller vägrar att bli vårdad av Nyging. – Det känns frustrerande då man inte kan hjälpa en människa i nöd. En gång förbjöd en mormor mig att röra hennes barnbarn som var allvarligt sjuk. Efter en sådan händelse kan det ibland vara svårt att hålla upp humöret under resten av arbetsdagen.

RENOVERING HÅLLER SIMON SYSSELSATT

TOLK FÖR UTLÄNDSKA PATIENTER Den starkt tvåspråkiga arbetsmiljön har gjort att han snabbt lärt sig de två inhemska språken: Svenska och finska ljuder både i kafferummet och i patientarbetet. Sjukskötaren kan ledigt växla mellan svenska, finska, engelska och swahili i sitt arbete. – Mina språkkunskaper har kommit till nytta, för jag har flera gånger fått fungera som tolk för klienter. Då Nyingi intervjuades för Hembesöket för första gången, sex och ett halvt år sedan, berättade han att familjen snart ska få tillökning. Nu bubblar det ett verkligt språkbad där hemma då Simon och hans fru fostrar upp ett barn som genuint känner sig hemma i två kulturer. – En vecka kan vi prata swahili och en annan vecka mitt modersmål kikuyu. Ibland pratar vi engelska med våra gäster. I förskolan och med sina kompisar pratar vår dotter igen svenska eller finska, säger Nyingi med ett skratt.

DET KRÄVER TID ATT BRYTA FÖRDOMAR Ibland kan man råka ut för i otrevliga situationer som man måste hantera utan att ta illa upp. Nyingi berättar att han fortfarande med jämna mellanrum drabbas av rasistiska fördomar, men det händer ändå ganska sällan. – En del patienter vet inte på vilket språk de ska prata med mig eller misstänker att jag inte ska kunna vårda dem. Då kan det ta en stund innan de vågar öppna sig. Det har hänt att då jag har vårdat en patient på nytt så har de varit glada att se mig, berättar Nyingi.

För att lindra hemlängtan besökte familjen Kenya i februari. Finland och Kenya är enligt honom så annorlunda att det inte ens går att jämföra dem med varandra. – Jag tror att vi ännu nån gång kommer att återvända permanent till Kenya, men inte ännu, säger Nyingi.

Nyingi har fått en positiv bild av Vasa. För tillfället renoverar Nyingis huset som de byggde för två år sen i Gerby och renoveringen tar en del av hans fritid. – Vi håller som bäst på med att bygga en terrass, På sjukhusets akutintag så jag har inte hunnit röra får man se allt möjligt, också på mig så mycket som jag skulle ha velat. I Finland sådant som känns tungt. gillar jag framförallt det Därför är det bra att vi milda vintervädret för då har ett bra gäng och kan jag cykla eller springa till jobbet i nubbskor, säger en lättsam stämning. Nyingi med ett leende.

-Simon Nyingi, sjukskötare

HEMBESÖKET 5

– Jag kan inte ens tänka mig att arbeta på någon annan enhet än på akuten. För det här är säkert den bästa enheten på sjukhuset tack vare de varierande arbetsuppgifterna, berättar Simon Nyingi.

Visste du att på Vasa centralsjukhus… • kan personalen tillsammans nästan 50 olika språk • har 54 % finska som modersmål, 43 % svenska som modersmål och 3 % något annat modersmål • är ryska och estniska de vanligaste modersmålen bland personalen efter finska och svenska?

Thomas Ceken började spela amerikansk fotboll för 20 år sedan.

HEMBESÖKET 7

TEXT: Caroline Lång FOTO: Kasper Dalkarl

Patientberättelse

Rehabilitering är A och O Idrottaren Thomas Ceken har opererats flera gånger på Vasa centralsjukhus. Operationerna har varit krävande och rehabiliteringen lång men han har alltid jobbat sig tillbaka till idrottseliten.

Thomas Ceken • bor i Malax tillsammans med sambo och dotter • jobbar på tingsrätten i Vasa som stämningsman • spelar i Wasa Royals på försvarslinjen • har idrottat hela sitt liv, bland annat: Ishockey, basket, volleyboll, boxning, fotboll och amerikansk fotboll.

n hård smäll hörs genom Botnia hallen då Thomas Ceken knuffar fram träningsredskapet som lämnar marken för någon sekund före den kommer ner igen. Som åskådare märker man inte av knäskadan från sommaren som gjorde honom rörelseförhindrad för ett par månader.

Thomas Ceken har idrottat hela sitt liv och tävlar på elitnivå. Tyvärr har satsningen medfört att han ofta är skadad. I början av sommaren lossnade hans inre ledband från skenbenet och han fick opereras på Vasa centralsjukhus. Skadan orsakades under en match i amerikansk fotboll där han spelade i Wasa Royals försvarslinje. – Jag var i kontakt med en motståndare och en av spelarna på mitt eget lag tappade balansen och föll över mig och mitt knä¬, säger Thomas Ceken. Efter att kirurgen tittat på magnetröntgenbilden kallades han till operation följande dag. Det tog ett par månader före han hade full kontroll och kunde böja sitt knä som vanligt. Men det var inte hans första operation på Vasa centralsjukhus. Han har bland annat opererat knäna, bicepsen och ryggen. Alla skador har på något sätt varit idrottsrelaterade. – Men det handlar egentligen inte om slitageskador utan skadorna har uppstått i spelsituationer, det är ju en våldsam sport. Om man spelar tillräckligt länge och mycket så blir man skadad, speciellt om man spelar i den position jag har.

→

REHABILITERING ÄR VIKTIGT

Dagens juniorer lär sig spela på ett mera skadefritt sätt; hands first istället för head first.

För att lyckas komma tillbaka i samma form som före en operation är rehabilitering viktigt. För Thomas var det svårast att komma tillbaka efter en akut diskbrottoperation i korsryggen som gjordes för 10 år sen. – Det var förjävligt, jag höll på att bli förlamad i hela vänstra nedredelen och förlamningen tänkte sprida sig. Jag har fortfarande känselbortfall på vänstersida men med rehabilitering lärde jag mig att gå igen. Jag måste fortsättningsvis ta hand om mig själv och träna och hålla igång blodcirkulationen. Eftersom att han idrottar på toppnivå har han valt att rehabilitera sig själv med hjälp av olika tränare. – Jag blev erbjuden rehabilitering från Vasa centralsjukhus men ville rehabilitera mig enligt en egen träningsplan som jag gjorde upp med hjälp av tränare som har erfarenhet av landslagsidrott. Om man vill komma tillbaka till idrotten och vara bäst på något så måste man tvinga sig själv att göra mycket extra jobb och då behövs också råd av specialister inom idrottsfysik, säger Ceken. Cekens träning är en kombination av att lyfta vikter och träna explosivitet. Han har tränat upp sin motorik och balans med olika balansövningar och gör korta sprintdistanser för att förbättra explosiviteten. Oberoende av operation har det varit tufft för honom att vara rörelsehindrad. – Efter ryggoperationen och knäoperationerna var rörligheten begränsad och jag visste om att det kommer vara så i kanske två månader efter operationen. Det var tufft mentalt men man måste bara tvinga sig själv vidare och fortsätta träna, för det är ju det enda som hjälper en att bli bättre. Amerikansk fotboll är skadedrabbad och Thomas Ceken har också opererat bicepsen i vänstra arm, den slets av under en tackling. Han har haft handskador, skadade fingrar, olika ledbandskador och haft både gips och stödskenor. Men han tar ändå det hela med humor. – Det finns mycket titan i mig så jag ger alltid bra utslag i metalldetektorer.

Jag har fortfarande känselbortfall på vänstersida men med rehabilitering lärde jag mig gå igen.

DET ÄR FRAMFÖRALLT ROLIG Fastän han skadat sig otaliga gånger så har det inte påverkat hans inställning till idrotten. – Det är ju så roligt att spela. Jag är lite barnslig men det känns inte tungt eftersom det är så roligt. Men det har verkligen inte heller varit någon dans på rosor, jag har flera gånger haft så ont att det svartnat för ögonen, säger Ceken. Thomas Ceken poängterar dock att man i dag tränar unga att spela på ett mindre skadedrabbat sätt. I National Football League, NFL, i USA försöker man också minska skadorna som proffsidrottarna kan drabbas av på planen. Thomas Ceken är starkare nu än för 10 år sedan. Så den ihärdiga rehabiliteringen har också stärkt honom. – Jag är ett bevis på att man kan, bara man vill och rehabiliterar sig kontinuerligt, på rätt sätt, så kan man komma tillbaka från så allvarliga skador som till exempel korsryggen.

HEMBESÖKET 9

MÅNGA TRÄNINGSPASS SOM INGEN SER – Förstås är det otroligt många träningspass som sker i ensamhet, folk ser ju bara slutresultatet. Man ser att speltröjan är på matchdagen och det syns inte att man spenderat uppemot 16 timmar på rehabilitering den veckan för att kunna spela. Men det är inte jobbigt bara roligt. Inför finalmatchen mot Helsingfors i mitten av september satt han ombytt och klar vid sidan av planen ifall han skulle behövas. Knäet hade börjat läka och han kunde böja det någorlunda normalt. Thomas Ceken berättar att han besökt många sjukhus runtom i Finland och utomlands. – På Vasa centralsjukhus har jag alltid blivit bra omhändertagen av alla, allt från sjukskötare, till fysioterapeuter och kirurger. Man vet att man är i trygga händer.

− Vid valet av operationsplats kan man genom att gynna centralsjukhuset påverka sysselsättningen i regionen, berättar Vasa centralsjukhus direktör för det operativa ansvarsområdet Peter Nieminen.

I goda händer

Omfattande operationsmöjligheter TEXT: Hanna Hattar ÖVERSÄTTNING: Jan-Peter Nummela FOTO: Kasper Dalkarl

Operationsverksamheten vid Vasa centralsjukhus är mera omfattande än vad många tror. Årligen genomförs över 10 000 operationer i Vasa, varav merparten är ortopediska. Behovet av återoperationer efter ledprotesoperationer som genomförts i Vasa sjukvårdsdistrikt är bland det lägsta i landet.

Kunniga yrkesmänniskor på Vasa centralsjukhus utför operationer inom elva specialiteter. Flera operationer genomförs inom ortopedin, där man bland annat gör höftoch knäprotesoperationer. Även antalet olika tarmoperationer, urologiska och gynekologiska operationer samt tonsilloperationer på barn är högt. Årligen genomför man också över tusen ögonoperationer. För många kommer operationsverksamhetens omfattning i Vasa ändå som en överraskning. Det förekommer en ovetskap om operationsmöjligheterna bland både läkare och patienter. Ibland händer det att operationer som kunde göras i Vasa utförs någon annanstans. En remiss till operation skrivs av läkare på hälsocentraler eller inom företagshälsovården eller den privata sektorn. Då läkaren skriver remissen kan patienten välja sin operationsplats. För att välja måste patienten ha en tillräcklig kunskap om möjligheterna. − Många gånger känner klienten inte till det omfattande operationsutbud som vi har på centralsjukhuset. Den remitterande läkaren har till uppgift att upplysa om olika alternativ. Först då kan patienten göra ett val, berättar Vasa centralsjukhus direktör för det operativa ansvarsområdet, medicine doktor Peter Nieminen.

HEMBESÖKET 11

Den remitterande läkarens uppgift att upplysa om olika alternativ. Först då kan patienten göra sitt val.

→

MÅNGSIDIGA OPERATIONER − På hälsocentraler kan medvetenheten om operationsutbudet i Vasa försvinna då läkare byter arbetsplats. Det kan till exempel vara fråga om oerfarenhet eller läkarens tycke, säger Nieminen fundersamt och fortsätter med att berätta om det ekonomiska perspektivet: − Om fem patienter från vårt distrikt söker sig eller remitteras till någon annan inrättning i Finland för en medelstor operation som också kunde utföras hos oss, så motsvarar det årslönen för en av våra sjukskötare. Det är den summa som vårt sjukvårdsdistrikt betalar då patienterna remitteras till en inrättning utanför vårt distrikt. Konkurrensen sjukhusen emellan har blivit hårdare i och med klienternas valfrihet. Reklam är en faktor som påverkar attityder och därmed valen. De modigaste aktörerna kan till och med sätta upp reklam invid konkurrerande sjukhus, vilket också hänt i Vasa. − Vi har hittills inte gjort reklam för våra operationer, utan har litat på det nuvarande systemet. Kanske skulle det löna sig att göra reklam. Ibland har det hänt att det kommit en klient från vårt eget distrikt som opererats någon annanstans och som blir harmad när hon eller han hör att samma operation kunde ha gjorts närmare, berättar Nieminen. Utöver den starka operationskompetensen är tvåspråkigheten något som är en styrka på Vasa centralsjukhus. Det här främjar både patientsäkerheten och klientens rättighet att få betjäning på det egna modersmålet. I fråga om utvecklandet av patientsäkerheten är Vasa centralsjukhus en föregångare i Finland. I Vasa har man redan i tio års tid arbetat för att främja patientsäkerheten.

Utöver den starka operationskompetensen är tvåspråkigheten en styrka på Vasa centralsjukhus.

Vad och hur opererar man i Vasa? På Vasa centralsjukhus utför man ortopediska, gastroenterologiska, allmänkirurgiska, plastikkirurgiska, urologiska, barnkirurgiska, öron-, näsoch strupkirurgiska, thorax- ja kärlkirurgiska, gynekologiska, tand-, mun- och käkkirurgiska samt neurokirurgiska operationer. Operationerna görs antingen elektivt (planerat) eller akut. Av de elektiva operationerna görs redan över 60 % dagkirurgiskt, medan större operationer kräver vård på avdelning.

Operationsverksamhet på Vasa centralsjukhus:

OPERATIONSSALAR

30 kirurger 20 anestesiläkare 120 sjukskötare, instrumentvårdare, sjukhusbiträden och sekreterare

HEMBESÖKET 13

TEXT: Hanna Hattar FOTO: Kasper Dalkarl

Patientberättelse

Kort operationskö fick Bernhard att kavla upp ärmarna Solfbon Bernhard Sandås, 69, höft opererades i augusti på Vasa centralsjukhus. Vid operationen ersattes den slitna leden med en ledprotes. Höften hade redan i åratal besvärat Sandås, som varit företagare inom byggnadsbranschen. I början behandlades artrosen med hjälp av läkemedel och fysioterapi, vilket också hjälpte en tid, tills en läkare på våren 2017 såg att det hade blivit dags för en operation. Höften var sliten och ben skav mot ben. En remiss till centralsjukhuset skrevs på den egna hälsovårdscentralen i mars. Sandås kallades sedan till ett besök inför operationen i början av augusti och bara tre veckor efter det var det dags för operation. Den korta väntetiden satte fart på den energiska Sandås. Han hade länge gått och väntat på det här ögonblicket för att få trädgårdssysslorna undanstökade, och arbetsmotivationen var på topp. − Jag hade skjutit upp arbeten som krävde att jag ska stå på knäna. Ännu kvällen innan operationen arbetade jag ute nästan till natten, säger Sandås med ett skratt. Operationen gick bra. Personalen på centralsjukhusets operationsavdelning får beröm av honom. − De kan sin sak. Allt gick fort, personalen var rask och effektiv, och stämningen godlynt. På många sätt kände jag mig som en prins i min sjukhussäng. Tre dagar efter operationen fick Bernhard Sandås åka hem. Först värkte det ordentligt i den opererade höften. En tidigare TIA-attack, dvs. en kortvarig cirkulationsstörning i hjärnan, gjorde att han inte kunde använda effektiva smärtstillande mediciner, och det tog en stund att hitta en lämplig, alternativ medicin. Då de sömnlösa nätterna äntligen var över återhämtade sig Sandås bra. − Jag rör på höften dagligen enligt de anvisningar som jag fick på avdelningen. Tillfrisknandet följs också upp med efterkontroller.

Solfbon Bernhard Sandås högra höft opererades i augusti på Vasa centralsjukhus.

Efter en lyckad ledprotesoperation kan patienten röra på sig normalt två månader efter operationen. Det här låter bra i patientens öron. − Det är ännu svårt att föreställa sig att jag kommer att kunna gå normalt, eftersom det tog så ont innan operationen. Men visst känns det bra att det gick som det gick, säger Sandås.

Hur har du bokat din tid till laboratoriet i dag och har du prövat på vår nättjänst Nettilab? TEXT OCH FOTO: Caroline Lång

Lilja Tekoniemi

Heikki Aitoaho

Simone Berlin

– Jag fick tid till provtagning via läkare. Jag har inte använt Nettilab-tjänsten för jag brukar inte använda internettjänster.

– Det är min fru som har provtagning i dag och hennes tid är bokad av sjukhuset. Jag själv har använt tjänsten Nettilab för att boka mina labbtider. Den är enkel att använda om man tidigare använt liknande tjänster. Men jag förstår att de som inte använder nättjänster i vanliga fall kan bli osäkra på om tiden faktiskt blivit bokad.

– Jag fick en akutremiss och ett samtal att jag ska komma in i dag för provtagning. Så i dag köar jag, men jag har besökt labben många gånger och tidigare har jag bokat via Nettilab-tjänsten. Jag tycker tjänsten är enkel att använda och det är bra att den finns men jag förstår att det kan vara svårt för äldre att använda den.

– I dag tog jag kölapp då jag kom hit. Ibland har vi också ringt före och bokat tid.

Vårdreformen är en möjlighet

en pågående vårdreformen som kommer att beröra oss alla i något skede av vårt liv ska förverkligas i samarbete med invånarna i landskapet och hos oss i Österbotten betyder det oss alla österbottningar. Jag hoppas att du vet att du också kan delta i planeringen av socialoch hälsovårdstjänsterna i vårt landskap! För tillfället strävar vi efter att kunna ställa upp klara mål för socialoch hälsovårdstjänsterna i Österbotten innan utgången av året. Vad är viktigt för dig då det gäller socialoch hälsovården? Berätta hur du ser på saken och ta del i reformen genom de olika påverkningsmöjligheter som finns till förfogande, såsom till exempel via klientrådet eller via elektroniska enkäter. En lyckad reform innebär att du får tillgång till bättre, ändamålsenligare och nya socialoch hälsovårdstjänster. Men också att du kan lita på att du får den trygga och säkra service som du behöver utan dröjsmål då du blir sjuk eller råkar ut för andra utmaningar i livet. Dessutom kommer du alltid att veta vem du ska ta kontakt med. Oftast kommer du inte ens att behöva lämna ditt hem, eftersom du med hjälp av de nya digitala lösningarna kommer att kunna erbjudas helt nya tjänster hemma eller åtminstone inte längre än på socialoch hälsocentralen i din egen kommun.

De mål som uppställts för vårdreformen på riksnivå är tydliga och klara. Invånarna ska erbjudas en service som är jämlikare än för tillfället, samtidigt som skillnaderna i välmående och hälsa ska minskas samt kostnadsstegringen tyglas och basservicen stärkas. Dessutom vill man i en allt högre utsträckning dra nytta av digitala tjänster. Vi i Österbotten har en möjlighet att omsätta dessa mål i praktiken på ett sätt som bäst lämpar sig för oss i vår region. Jag anser att reformen är lyckad först då servicen för alla invånare i vårt landskap har blivit bättre. Det här är något som vi kan uppnå genom samarbete, attityd, nya tillvägagångssätt och en ständig utvecklingsverksamhet. I stället för att vara bekymrad för förändringarna lönar det sig att delta i reformarbetet. Reformen är enorm och kommer att kräva många beslut som säkert inte alltid kommer vara lätta att ta. Men vi kommer säkert att kunna fatta bra beslut och nå de mål som uppställts för reformen, då vi tillsammans skapar ett mål för vår region och fattar beslut som ligger i linje med vårt mål. Mer information om hur du kan påverka och delta i reformarbetet hittar du på webbplatsen för landskapsreformen: https://2020.osterbotten.fi/

FOTO: Katja Lösönen

Kolumn

Marko Kiir

Marina Kinnunen förändringsledare

Reformen är lyckad först då servicen för alla invånare i vårt landskap har blivit bättre.

HEMBESÖKET 15

I korthet

FOTO: Katja Lösönen

Det nya H-huset reser sig mot skyn År 2018 påbörjar man ett stort byggprojekt på centralsjukhusets område i Sandviken. Tre gamla byggnader som nu finns på tomten, nämligen R-, H- och I-huset, ska rivas. På deras plats byggs ett nytt H-hus bestående av uppemot tretton våningar. Den nya byggnaden ska inhysa såväl landskapets som den privata sektorns primärvårds-, specialsjukvårds- och socialvårdstjänster. I entrén på den första våningen kommer det att finnas en servicerådgivning och utrymmen för föreningar. Det kommer finnas en storpoliklinik där klienter kan besöka både specialsjukvårds- och primärvårdsläkare. Även dialysbehandlingar och skopiundersökningar ska flyttas till den här byggnaden som ska stå klar år 2022. Därutöver kommer den psykiatriska enheten i Roparnäs att flytta till det nya huset i Sandviken. Det här enorma byggprojektet påverkar besökarna och trafikarrangemangen på olika sätt. Vi kommer naturligtvis att informera om detta och framskridningen av projektet på vår webbplats: www.vaasankeskussairaala.fi/sv/nya-h-byggnaden

Påverka i e-föräldrarådet Nu kan föräldrar lätt och snabbt delta och påverka vården av det egna barnet. Det elektroniska föräldrarådet är en ny tjänst och påverkningskanal som är avsedd för föräldrar och vårdnadshavare. Den här verksamheten som lanserades i somras genomförs i praktiken med hjälp av korta webbaserade enkäter. Enkäten kan besvaras av en förälder eller vårdnadshavare, även om barnet inte längre vårdas på sjukhuset. – Vi vill erbjuda föräldrar och vårdnadshavare en möjlighet att säga vad de tyckt om vården av deras barn. Barnet kan, om det vill, också själv besvara förfrågan. En webbaserad förfrågan

lämpar sig bra i barnfamiljernas jäktiga och aktiva vardag, berättar barnpoliklinikens avdelningsskötare Leena Nåhls. I den första enkäten kartlades vad föräldrarna och vårdnadshavarna ansåg om mötet mellan barnet och yrkespersonalen. På basis av de inkomna svaren ska verksamheten på barnenheterna utvecklas i en allt mera kundorienterad riktning. Enkäterna som anknyter till olika varierande teman publiceras på Vasa centralsjukhus webbplats. Läs mer och delta i e-föräldrarådet:

www.vaasankeskussairaala.fi/ sv/e-foraldrarad

Den lilla patienten

Ögonspecialist Maaret Haapanen testar barnets syn bland annat med hjälp av traditionella testtavlor. Då diagnosen fastställts kan läkaren bestämma styrkan på linserna och hur brytningsfelet ska korrigeras.

En permanent synförbättring Brytningsfel, såsom över- eller närsynthet eller astigmatism är en av de vanligaste orsakerna till att barn får glasögon. Idag är möjligheterna att behandla dylika problem goda då synproblemen upptäcks i en tidig ålder. Barnets öga utvecklas upp till 8–10 års ålder och tills det kan man påverka ögats synbanor med olika metoder. Förutom brytningsfel är svagsynthet, skelning och problem i närsynen de vanligast förekommande problemen hos barn. De huvudsakliga vårdmetoderna som används är glasögon och täckförband. Om man misstänker att barnet har problem med synen är det skäl att föra upp det på tal då man besöker hälso- och sjukvården, såsom barnrådgivningen. – Föräldrarnas roll som observatörer framhävs då barnet bara signalerar om sitt pro-

TEXT: Hanna Hattar ÖVERSÄTTNING: Jan-Peter Nummela FOTO: Kasper Dalkarl

blem med sitt beteende. Barnet kan hålla sitt huvud på ett avvikande sätt eller täcka över det ena ögat då det ska titta på något som är nära. Barnen är fiffiga att hitta på sätt att se bättre. Det vet ögonspecialist Maaret Haapanen på Vasa centralsjukhus. På rådgivningen skriver läkaren en remiss till centralsjukhusets ögonenhet, där barnet ges en tid till ögonpolikliniken. Barnet är ängsligt för de droppar som utvidgar pupillen På mottagningen undersöker ögonspecialisten ögat och symtomen på olika sätt. Oftast går besöket smidigt och elegant. Det

Svagsynthet, skelning och problem i närsynen är de vanligaste problemen hos barn.

HEMBESÖKET 17

TEXT: Hanna Hattar FOTO: Kasper Dalkarl

svåraste under besöket är då man ska droppa droppar som utvidgar pupillen, för det är nåt som barnen är ängsliga för. Dropparna kan få barnet att känna sig underligt och försvagar närsynen för ett ögonblick. – Våra sjukskötare är proffs på att droppa i droppar och ofta glömmer barnet bort dropparna under den halvtimme som de måste vänta för att dropparna ska ge effekt. Då diagnosen har fastställts kan vi bestämma hur starka linser barnet behöver och hur brytningsfelet ska korrigeras, säger Haapanen då hon beskriver besöket. Med täckningsförband sätts ”lata” ögat i arbete Täckningsförband används för att behandla svagsynthet. Det här betyder att det öga vars synskärpa inte motsvarar barnets ålder sätts i arbete genom att täcka över det bättre ögat för en bestämd tid under dagen. Behandlingen är effektiv men krävande att genomföra. – Behandlingen kräver mycket av föräldrarna. Man måste följa behandlingsanvisningarna och komma ihåg att sköta om behandlingen även under semestern. Vi uppmuntrar föräldrarna till att sköta om behandlingen omsorgsfullt, för resultatet kan vara hela livet. Bra och permanenta resultat gör barnen till en riktigt tacksam patientgrupp, berättar Haapanen.

Behandlingen av synen med täckförband var länge något som gjordes varje dag. För tillfället täcks ögat över några kvällar per vecka.

Täckning av ögat blir del av vardagen Vasabon Rasmus Nyman fick glasögon vid 2 års ålder. Föräldrarna Karita och Niklas Nyman märkte att sonens ena öga skelade då barnet blev trött. På barnrådgivningen tog man genast tag i saken. – Även om Rasmus klarade testerna på rådgivningen, fick han en remiss till en ögonläkare. Det kändes bra att man lyssnade på oss föräldrar, berättar Rasmus mamma Karita. På ögonpolikliniken bekräftades misstankarna och sonen fick glasögon för skelningen och för en svag närsynthet. Redan från första början behandlades ögat också genom att täcka över det bättre ögat. – Behandlingen krävde nog en hel del. Till en början var det svårt att få lappen på plats, men nu lägger Rasmus själv den över ögat, säger pappa Niklas.

Rasmus syn har blivit bättre från år till år tack vare glasögonen och täckförbandet. Familjen ser till att ögat täcks på kvällar och veckoslut. Glasögonen har aldrig hindrat den nu sexåriga pojken. Rasmus spelar fotboll, cyklar och hoppar dagligen på trampolin med sin lillasyster Nelli. – Ibland får glasögonen en törn och bågarna lossnar, men det en del av livet. Vi hejdar honom inte för att han har glasögon. Om glasögonen går sönder reparerar vi dem eller så skaffar vi nya, säger föräldrarna. Efter diagnosen får barnet en betalningsförbindelse från centralsjukhuset för ett par glasögon per år samt för de täckförband som används för att täcka ögat.

Sexåriga Rasmus Nyman tycker om att cykla och spela fotboll. Föräldrarna hindrar inte honom för att han har glasögon.

Sjukhuset

Hygieniska skyddsåtgärder skyddar patienten

TEXT: Hanna Hattar ÖVERSÄTTNING: Jan-Peter Nummela FOTO: Kasper Dalkarl

Hygienskötarens telefon ringer. Det pågår en epidemi som sprids på en avdelning i en oroväckande takt. Nu kommer hygienskötarens kompetens väl till pass. Varför sprids infektionen och hur ska den hejdas? Hygienskötaren är en sakkunnig som ger råd och utbildning om sjukhushygien och infektionsbekämpning. Men arbetsuppgifterna inbegriper också bekämpning av smittsamma sjukdomar och förebyggande av epidemier på sjukhus och vårdinrättningar. – Vi besöker ofta avdelningar och inrättningar och utbildar personal, men ingen arbetsdag är den andra lik och planerna kan ändra i ett nafs. Framförallt epidemier och multiresistenta mikrober, såsom MRSA eller ESBL, håller oss sysselsatta, berättar Vasa centralsjukhus hygienskötare Elina Välivainio.

− Vi samarbetar, men är två olika enheter. Vi har ingen patientmottagning, såsom infektionspolikliniken, men vid behov kan vi besöka patienter på avdelningar, berättar Marja Leppälä som är den andra av de två hygienskötarna på Vasa centralsjukhus. Dessutom arbetar Anna-Maija Perttula på Vasa stad, Chatrine Norrbacka på socialoch hälsovårdsverket i Jakobstad och Anniina Jantunen på det statliga sjukhuset i Gamla Vasa som hygienskötare i Vasa sjukvårdsdistrikts område. Men det är Vasa centralsjukhus hygienskötare som ansvarar för merparten av hygienverksamheten i de övriga kommunerna i distriktets område.

Handhygien gäller alla som arbetar på vårdinrättningar.

Vasa centralsjukhus hygienenhet hör till sjukvårdens stödfunktioner. Ibland förväxlas enheten med infektionspolikliniken som fungerar under sjukhusets invärtesmedicinska specialitet.

Målet med den sjukhushygieniska verksamheten är att besöken på sjukhuset ska löpa i normal ordning. Det vill

HEMBESÖKET 19

Skyddshandskar, andningsskydd och olika skyddskläder är en del av sjukhuspersonalens arbetsklädsel. Hygienskötarna Marja Leppälä, Elina Välivainio och Anna-Maija Perttula använder utrustning till hjälp vid sina utbildningar.

Den lilla patienten

Hemsjukhuset för barn firar 10 år Sjukskötaren Anu Silén plingar på och öppnar vant ytterdörren. – Vi är så pass bekanta att vi kan gå rakt in, säger hon. Hos familjen Heidi Lindeman och Henrik Granroth är det full fart och alla vill vara hemma då sjuksköterskorna från hemsjukhuset för barn kommer på besök. Det är Wilhelm 3,5 år som ska få sin kateter sköljd och kateterns rot ska rengöras. Han sitter i sin mammas famn i soffan med storasyster Ida, 7 år. Så länge den busiga treåringen hålls i famnen får sjukskötarna Kirsi Frusti och Anu Silén jobba effektivt, tillsist är såret rengjort och en ny lapp sätts på det rengjorda området Familjen får besök av hemsjukhuset två gånger per vecka och så har det varit de senaste två åren. – Vi hade tur då vi var så kort tid på avdelning, bara två veckor, men det var ju jätteskönt iallafall att få komma hem. Lite skrämmande till en början och därför har det varit bra att veta att man närsomhelst får ringa till hemsjukhuset, säger Heidi Lindeman. I september firade hemsjukhuset för barn 10 år. Grundidén med hemsjukhuset var att förkorta, speciellt långtidssjuka barns, tid på avdelning. Det är alltid familjens val att åka hem från avdelning och istället använda hemsjukhuset.

X TE

säga att patientens besvär behandlas utan att patienten får med sig något extra med sig hem. För att nå det här målet krävs det exakta hygieniska åtgärder som personalen ska följa. Handhygienen är en central del av dessa säkerhetsåtgärder.

oline Lång O: Car FOT CH TO

– Många gånger är det något elementärt som gör det möjligt för en epidemi att sprida sig: exempelvis dålig handhygien. Om handhygienen glöms bort, så sprids infektionerna sig snabbt på inrättningar med gemensamma utrymmen. Handhygien är något gäller alla som besöker olika inrättningar, från mödrarådgivningen till äldrevården och från spädbarn till gubbar, påminner hygienskötare Anna-Maija Perttula på Vasa stad. På höstar för hygienskötarna en kampanj för influensavaccinationer. I den nya lagen om smittsamma sjukdomar rekommenderar man att varje anställd inom socialoch hälsovården, men framförallt vårdpersonalen på sjukhus ska låta vaccinera sig. Det hör till personalens skyldighet att skydda patienten – ett sätt är att sköta om den egna hälsan.

Läs hela artikeln på vår hemsida: www.vaasankeskussairaala.fi/ sv/hemsjukhusetforbarn10ar

Som vår klient har du rätt till en bra vård Hälsoinfo Du har rätt till

Vi hoppas att

• en bra vård och ett gott bemötande

• du öppet berättar om dina symtom, sjukdomar och din medicinering

• att bli betjänad på ditt eget modersmål

• du samarbetar med den personal som vårdar dig och uppträder vänligt mot personalen

• att få ditt behov av icke-brådskande vård bedömd inom ramen för vårdgaranti, vilket inom den specialiserade sjukvården betyder att bedömningen påbörjas inom tre veckor från det att vi fått din remiss

• du tar andra klienter i beaktande • du följer dina vårdanvisningar och läkemedelsordinationer

• att bli hörd och få delta i planeringen av din vård

• du genast ska reda ut eventuella oklarheter som anknyter till din vård

• att få förståelig information om ditt hälsotillstånd, din vård och de risker som är förknippade med vården samt betydelsen av vården och behandlingen

• du också tar hand om din hälsa • du annullerar en reserverad tid om du får förhinder

Dessutom kan du påverka din vård på Vasa • du ser till att dina centralsjukhus genom att på • att ha förtroende för att dina hälsouppgifter sjukhusräkningar blir olika sätt ge feedback om vår hanteras konfidentiellt. betalda. verksamhet. På vår webbplats kan du läsa mer om dina rättigheter och påverkningsmöjligheter: www.vaasankeskussairaala. fi/sv/patientensrattigheter Ge respons på tidningen och hjälp oss utveckla innehållet i kommande nummer. Vi lottar

• att vägra ta emot den erbjudna vården

Läsartävling – delta och vinn Marimekko mugg!

ut 3 stycken Marimekko muggar bland alla som deltar i läsartävlingen. Lottningen avgörs 8.1.2018. Du kan också delta i tävlingen på webben: www.vaasankeskussairaala.fi/sv/hembesoket

Vad tycker du om artiklarna?

tillfredshar inte läst försvarlig ställande

bra

utmärkt

Ge ros, ris eller föreslå ämnen för kommande tidningar:

Vasa sjukvårdsdistrikt betalar portot

Ledare Olik till utseendet men ändå likadan Rehabilitering är A och O Omfattande operationsmöjligheter Kort operationskö fick Bernhard att kavla upp ärmarna Kolumn En permanent synförbättring Hygieniska skyddsåtgärder skyddar patienten

Vad tycker du om layouten? utmärkt

NAMN:

bra

tillfreds ställande

Din ålder: försvarlig har inte läst

0 – 20

21 – 30

31 – 40

41 – 50

51 – 60

61 – 70

71 –

VASA CENTRALSJUKHUS / KOMMUNIKATION X6

ADRESS:

KOD 5005967

TELEFON:

65003 SVARSFÖRSÄNDELSE