Hembesöket 1/2019

K-Posti Ab | OFFENTLIGT MEDDELANDE

1 / 2019 Vasa sjukvårdsdistrikts informationstidning

TEMeAring ilit

Rehab

Det lyckligaste barnet i världen

LÄS OCKSÅ Professionella näringsråd Rehabiliteringshandledare löser problem

1 / 2019

Innehåll Vasa sjukvårdsdistrikts informationstidning

ÖVRIGA ÄMNEN 3 LEDARE Lycka är en smidig vardag 4

SJUKHUSLIV

SJUKHUSET

När man behöver stöd i frågor om näringsintag KOLUMN

Smidig och individuell rehabilitering utan gränser

16 I GODA HÄNDER Krävande rehabilitering utmanar hjärnan och extremiteterna

Problemlösare

SJUKHUSET

PATIENTBERÄTTELSE

SJUKHUSET

I kinestetiken bemöts patienten varsamt

Elias, det lyckligaste barnet i världen

Kommunernas kumpan

I KORTHET s.18 Får du ditt kallelsebrev elektroniskt eller per post? & Vet du vilka hälso- och sjukvårdsuppgifter du kan se på Mina Kantasidor?

Tidningen Hembesöket är Vasa sjukvårdsdistrikts hembesök till varje hushåll i distriktet. Vasa centralsjukhus personal räddar dagligen människoliv och utför ett värdefullt vårdarbete. Med den här tidningen vill vi låta dig få en inblick i vår verksamhet samt ge dig en möjlighet att bekanta dig med människor och patienter på sjukhuset. Vi hoppas att du kommer att trivas med oss.

asper Dalkarl g/ K isin t r ve Ad

Utgivare Vasa centralsjukhus Chefredaktör Heli Masa 040 660 8134

Ledare

FO TO

HEMBESÖKET 3

Lycka är en smidig vardag JAG SKULLE GÄRNA HA SKRIVIT OM ATT vi äntligen fått bli ett sjukhus med omfattande jour. Och medger att jag redan trevade efter ord till ingressen. Jag medger också att jag för en stund hann hoppas att det här skulle förverkligas. När riksdagen behandlade medborgarinitiativet i mitten av mars och omröstningen inleddes så följde jag den direkt på webben. Samtidigt tänkte jag med förhoppning på den här ledaren. Den här gången fick vi inget glädjebudskap att skriva om, men visst finns tanken ännu kvar där nånstans i bakhuvudet. Frågan har diskuterats kring kaffebord, i gatugallupar, de sociala medierna och tidningsrubriker redan från och med hösten 2016. I offentligheten kunde vi läsa ruskiga rubriker: ” Vasa centralsjukhus förlorade jouren”. Eller till och med: ” Vasa centralsjukhus körs ner”. Och tyvärr så skapade det här många missuppfattningar och den värsta var nog att vi inte längre hade något akutintag. Hela tiden då man i politiken skrev en egen berättelse så arbetade vår kompetenta personal för att hjälpa varenda patient. På Vasa centralsjukhus har man varken lagt ner verksamheten eller lamslagits eller gett upp. Ett bra exempel på utvecklingen vid vårt sjukhus är vår rehabiliteringsverksamhet som vi får bekanta oss med i det här temanumret av tidningen Hembesöket. Rehabilitering erbjuds både på sjukhuset och hemma hos kunden. Allt det här för att livet efter en operation ska löpa enklare och att vardagen trots en skada eller sjukdom ska löpa smidigare. Det är en ära att få arbeta med en tidning där man berättar om det viktiga arbete som personalen på vårt sjukhus gör. Det här är något som vi redan nu och alltid kommer att kunna glädjas över. Även om politiken inte alltid leder till önskat resultat så värmer det hjärtat att våra redaktörer fick bekanta sig med fyraåriga Elias som gläder sig över sin förmåga att gå och kattens mjuka päls. Förhoppningsvis kan tidningen skänka också dig glädje och ge dig ny information om vår rehabiliteringsverksamhet!

Redaktionschef Anna Jussila 040 641 5981 Redaktion Hanna Hattar, Anna Jussila, Heli Masa, Helmi Simonen, Essi Leppämäki Pärmbild C2 Advertising / Mervi Turunen Redaktionsråd Marina Kinnunen, Björn Boucht, Reijo Autio, Arja Tuomaala Översättningar Jan-Peter Nummela E-post fornamn.efternamn@vshp.fi Layout/Ombrytning C2 Advertising Oy Tryckning Arkmedia Oy Upplaga 91 670 Distribution Hushållen i Vasa sjukvårdsdistrikt ISSN 2323-7058 MEDLEMSKOMMUNER • Jakobstad • Kaskö • Korsholm • Korsnäs Kristinestad • Laihela • Larsmo • Malax • Nykarleby • Närpes • Pedersöre • Vasa • Vörå VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT Vasa sjukvårdsdistrikt omfattar 13 kommuner i vilka det bor cirka 169 700 personer. Vasa centralsjukhus har cirka 2 100 anställda som arbetar inom vården och i branscher som stöder vården. Vår kompetenta och engagerade personal bemöter varje patient individuellt och humant, och garanterar att du är i goda händer hos oss.

Heli Masa Chefredaktör Skribenten arbetar som kommunikationschef på sjukhuset

facebook.com/vaasacentralhospital vasa_centralsjukhus youtube.com/VasacentralsjukhusVaasankeskussairaala @VCS_VKS

Sjukhuset

När man behöver stöd i frågor om näringsintag TEXT: Hanna Hattar FOTOS: C2 Advertising / Mervi Turunen & GettyImages

HEMBESÖKET 5

I allmänhet känns det som en höjdpunkt då man får äta och njuta av mat. En välnärd kropp mår bra och hjälper till att upprätthålla hälsan. Det som verkar självklart, behöver inte alltid vara det. Då näringsintaget blir stört, som till exempel i samband med matbegränsningar, behöver man stöd av en särskild yrkesgrupp som är specialister på näringsterapi, nämligen näringsterapeuter. En näringsterapeut tar emot patienter på sin egen mottagning för diskussion. Vid diskussionerna på mottagningen går man igenom patientens kost som kan vara begränsad på grund av någon sjukdom eller av någon annan orsak. Terapeuten försöker hitta en lösning på patientens problem och ett sätt som kan trygga patientens näringsintag. På Vasa centralsjukhus delar näringsterapeut Laura Sohlo, Katja Rosenzveig, Nina Haukirauma-Ilmarinen och Sanna Tolonen på det arbete som näringsterapeuterna utför på psykiatrin, ätstörningspolikliniken, barnsjukdomarna och kirurgin. Inom den specialiserade sjukvården består näringsterapeuternas patienter i allmänhet av sjukhusets egna patienter med en vårdrelation till någon av sjukhusets specialiteter. Näringsterapeuterna på Vasa centralsjukhus hör liksom övriga terapeuter och sakkunniga till sjukhusets serviceområde för rehabilitering. – I allmänhet behöver en patient en remiss från en läkare eller sjukskötare för att få besöka oss. Men under de senaste åren har vi strävat efter att sänka tröskeln till vår mottagning, och därför kan det ibland räcka med ett samtal från en skötare. Ofta så finns det en anteckning i patientjournalen om att patienten behöver prata med oss, vilket är en tillräcklig orsak för att ta kontakt, berättar näringsterapeut Rosenzveig.

ETT BRETT FÄLT AV NÄRINGSRELATERADE UTMANINGAR På Vasa centralsjukhus vårdar näringsterapeuterna både poliklinik- och avdelningspatienter. Patienternas behov är brokiga, eftersom det finns olika näringsrelaterade utmaningar på nästan alla specialiteter. – Patienter med viktproblem fördelas i över- och underviktiga samt undernärda patienter. Matbegränsningar, som kan bero på exempelvis celiaki, diabetes, njur- och magsjukdomar sysselsätter oss, berättar Sohlo. – Hos ett barn kan en störning i näringsintaget komma till uttryck i form av en avvikelse i tillväxt- och viktkurvan, medan neurologiska sjukdomar kan försvåra själva ätandet. Hos barn är de icke-neurologiska utmaningarna ofta förknippade med

en svår kräsenhet. Prematurer har ett ökat energi- och näringsbehov som vi hjälper att åtgärda genom att fastställa vilka olika kosttillskott som kan användas, fortsätter Rosenzveig. Inom kirurgin kan en näringsterapeut till exempel hjälpa en patient som ska genomgå en operation av matsmältningskanalen. Även depression påverkar ofta aptiten och funktionsförmågan, och då kan näringsterapeuten hjälpa med att säkerställa att patienten äter tillräckligt och mångsidigt. Näringsterapeuterna spelar en viktig roll också på psykiatrins ätstörningspoliklinik. – Inom den specialiserade sjukvården finns det många patienter som i något skede av sin "Hos ett barn kan en störning i näringssjukdom eller sin sjukhusvistelse kan få näringsrelaterade problem. intaget komma till Vi kan naturligtvis inte träffa uttryck i form av en dem alla, varför det är synnerligen viktigt att vi kan fokusera avvikelse i tillväxtoss på de patienter som verkligen och viktkurvan." är i behov av vår expertis, säger Sohlo. Personalen på sjukhusets avdelningar kan göra mycket för att främja näringsintaget. Små förändringar i tillvägagångssätten kan hjälpa till att lösa de näringsrelaterade utmaningarna. – Ett bra exempel är den onkologiska avdelningen där man behandlar cancersjukdomar och där vårdpersonalen är bra på att upptäcka patienter som har svårigheter med näringsintaget. För en patient som har svårt att äta kan det räcka med att minska matportionen eller så kan man beställa en energirikare måltidsvariant till en patient, vars vikt snabbt har rasat. I sjukvården får också andra än bara näringsterapeuter prata om kost, säger Rosenzveig med ett leende.

Näringsterapeut Laura Sohlo

→

VIKTIGA BASKUNSKAPER Som experter på det egna yrkesområdet så upplyser näringsterapeuterna både personalen och patientgrupper om nutrition. – Det är viktigt att vi håller oss ajour och kan förmedla den nyaste kunskapen. Vi samarbetar med olika yrkesgrupper och framförallt på barnsidan så har vi redan länge varit en del av de multiprofessionella teamen. På vuxensidan och i samarbetet med avdelningar finns det ännu rum för utveckling. Näringsintaget spelar i allmänhet en stor roll i avdelningsvården, berättar Sohlo och Rosenzveig.

"Kärnan i vårt arbete är att hitta lösningar på de svåraste problemen." Patientens vikt är en viktig mätare som kan användas för att identifiera eventuella utmaningar. En vikt som rasar snabbt är ofta ett tecken på undernäring och kan uppstå även hos patienter med ett högt viktindex. I dylika fall så måste kosten kompletteras. – Berikad mat, som till exempel kan betyda att kosten berikas med näringspreparat eller mjukt fett, såsom margarin, är något som man använder i första hand. Därefter kan man använda tillskottsdrycker och i allvarliga fall enterala nutritionsprodukter, dvs. produkter som matas in direkt i matsmältningskanalen, eller intravenösa näringstillskott. Det viktigaste är att säkerställa näringsintaget. Och det kan göras på många olika sätt. – Om en patient av en orsak eller annan helt vägrar att använda sig av något specifikt alternativ så försöker vi hitta ett ersättande alternativ eller tillvägagångssätt för att trygga näringsintaget. Det är vår förmåga att hitta en lösning i lägen då de s.k. vanliga sätten redan har använts som utgör kärnan i vår kompetens. Det här är en kompetens som ingen annan yrkeskår inom den specialiserade sjukvården har, säger Katja Rosenzveig.•

Inom näringsterapin stöder man patienten och de närstående för att patienten ska få en så mångsidig och tillfredsställande kost som möjligt. – Vi försöker alltid hitta en individuell lösning utgående från patientens begränsningar eller sjukdom, berättar Vasa centralsjukhus näringsterapeut Katja Rosenzveig.

HEMBESÖKET 7

Kolumn

Smidig och individuell rehabilitering utan gränser De första stegen i rehabiliteringsprocessen tas ofta på sjukhuset. Förändringar i hälsotillståndet kan få stora konsekvenser i individens vardag och sociala liv. I samband med svåra progressiva sjukdomar försöker man förhindra eller försinka försämringar i funktionsförmågan. Det viktiga i rehabiliteringsverksamheten är att upprätthålla och återbörda funktionsförmågan – och inte vilken diagnos behandlingen stöder sig på. För ett år sedan beslutade man i sjukvårdsdistriktet att grunda ett eget serviceområde för rehabilitering med uppgift att betjäna varje vårdenhet vid vårt sjukhus. Tanken bakom den här verksamheten är att kartlägga funktionsförmågan hos alla patienter som vårdas på avdelningar eller polikliniker för att bedöma om de eventuellt behöver hjälp av våra rehabiliteringsexperter, men också erbjuda dem handledning och råd så att de ska klara av de förändringar som skett i deras hälsotillstånd.

Tack vare hjälpmedelscentralens enhetliga förvaltningssystem kan man cirkulera hjälpmedlen i regionen på ett helt nytt sätt. Vi som arbetar med rehabilitering söker ständigt efter nya sätt att trygga den åldersbetingade funktionsförmågan och delaktigheten: i lek och inlärning, i studier och arbetsliv, i hemmet och samhället. Funktionsförmågan hos varje person som deltar i rehabilitering bistås antingen genom handledda övningar eller olika individuellt anpassade hjälpmedel. Vi har redan i flera år haft mottot: ” Funktionsförmåga och rätt att delta!” Med rehabiliteringshälsningar, Hedvig Grannas-Honkanen Vasa centralsjukhus rehabiliteringsöverläkare

Enligt nya rekommendationer ska varje centralsjukhus ha en rehabiliteringsavdelning som finns i en omedelbar närhet av de övriga specialiteterna. I och med det här så lanserade vi i början av år 2018 en avdelning för krävande rehabilitering på centralsjukhusnivå. Ungefär samtidigt så lanserade vi även vår regionala hjälpmedelscentral. Den här hjälpmedelscentralen, som är till för att stöda hemmaboende, fungerar som sakkunnigpoliklinik i hjälpmedelsfrågor, men också som en logistikcentral för hjälpmedel som utlånas i hela Österbotten och som en organisation som förvaltar de hjälpmedel som används i medicinsk rehabilitering.

"Det viktiga i rehabiliteringsverksamheten är att upprätthålla och återbörda funktionsförmågan." FOTO: C2 Advertising / Mervi Turunen

Sjukhuset

I kinestetiken bemöts patienten varsamt Kinestetik är ett arbetssätt där man fokuserar på mänskligt bemötande och försöker aktivera människan att röra på sig utgående från den egna förmågan. Även om en patient nyligen blivit opererad så är det viktigt att rehabiliteringen inleds så fort som möjligt. – En människa upplever livet genom rörelser. Därför är det viktigt att en människa även i vården i livets slutskede får uppleva meningsfulla och naturliga rörelseupplevelser. Det får patienten att känna sig levande och gör att livskvaliteten hålls bra ända till slutet av livet, berättar fysioterapeut Kirsi Hagström som fungerar som utbildare i kinestetik på Vasa centralsjukhus.

GENOM FÖRSÖK TILL UPPLEVELSER AV FRAMGÅNG Kinestetik tillämpas mångsidigt vid rehabilitering av patienter till exempel inom akut- och äldrevården, i vården av personer som har funktionsnedsättningar eller minnessjukdomar men även i vården av prematurer. Den viktigaste lärdomen för vårdpersonal som deltar i kinestetikutbildning är att lära sig att försätta sig i patientens ställning och förstå hurdant stöd patienten behöver i det ögonblick då vårdpersonalen möter patienten. På de här utbildningarna lärs vårdpersonalen inte enstaka trollkonster om hur de till exempel ska f lytta patienter från en plats till en annan. – Det som man alltid bör komma ihåg är att det som är rutin för vårdpersonalen aldrig är det för patienten. En del patienter kan behöva mycket stöd i början, men när man assisterar dem på sätt som får dem att förstå hur de kan följa med i det som vårdpersonalen gör och vad som händer med dem så börjar de allt bättre ” spela med”, vilket hjälper dem stegvis att återfå sin funktionsförmåga. Kinestetik kan också vara till hjälp för vårdare som lider av arbetsrelaterad smärta och stelhet i rygg, skuldror och handleder.

Vårdpersonalens uppgift är att hjälpa patienten få tillbaka sina krafter och sin funktionsförmåga. Kinestetik som är en verksamhetsfilosofi om bemötandet av människor och inte en massa trollkonster som många tycks tro används i omfattande utsträckning på centralsjukhuset. TEXT: Essi Leppämäki FOTO: C2 Advertising / Kasper Dalkarl

– Med hjälp av lärdomarna om kinestetik så kan man minska den fysiska belastningen i arbetet. Man behöver inte lyfta en vikt utan f lytta en vikt, och fokusera sig på hur människan rör sig naturligt. Om en patient spjärnar emot så hjälper det inte att använda kraft, utan i stället kan man till exempel ändra på rörelseriktningen, beskriver Hagström. – Här intar bemötande och lyhördhet en viktig roll. För det är tillsammans som man kan söka efter gränserna och möjligheterna för olika rörelser. Oron för det egna hälsotillståndet samt smärtan och kraftlösheten påverkar patientens psykiska välmående, och alla vill nödvändigtvis inte röra på sig om de inte psykiskt mår bra. Rehabiliteringen har en större chans att lyckas om den görs till en del av den normala dagsrutinen. – Ofta kan ett toalettbesök eller ett morgonbestyr fungera som en motiverande faktor. I samband med måltider bör patienten alltid sitta eftersom det gör det lättare att svälja. Smärtan kan också bli värre om man hela tiden ligger stilla, och då kan det ibland hjälpa om man byter ställning en aning, berättar Hagström. Anhöriga kan också bidra till tillfrisknandet. – Ofta vill de anhöriga att man inte ska belasta patienten för mycket, utan låta honom eller henne tillfriskna i lugn och ro. Det betyder inte att patienten passivt ska ligga i sängen, utan i stället måste man stegvis öka aktiviteten för att konvalescensperioden inte ska förlängas, råder Hagström. •

"Det betyder inte att patienten passivt ska ligga i sängen, utan i stället måste man stegvis öka aktiviteten."

HEMBESÖKET 9

Sjukhusliv

Problemlösare Rehabiliteringshandledare fungerar som en länk mellan hemmet och sjukhuset. Besök på exempelvis skolor och arbetsplatser samt samarbetet med olika yrkespersoner, såsom läkare och terapeuter i kommunerna i sjukvårdsdistriktet, skapar en variation i arbetet. Ett besök kräver inte remiss och är dessutom avgiftsfritt för kunden.

TEXT: Helmi Simonen FOTO: C2 Advertising / Mervi Turunen

– Vi är som spindlar som väver nät eller problemlösare, säger Vasa centralsjukhus rehabiliteringshandeldare Kristina Back-Kanev, Mirja Piilikangas-Muotio och Beatrice Blomqvist, när de ska beskriva sig själva och sitt arbete. I deras arbete hjälper de kunder, vars funktionsförmåga av en orsak eller annan har försämrats. Vårdbehovet kan bero på en neurologisk störning, synskada eller cancersjukdom.

"Rehabiliteringshandledaren hjälper till exempel att reda ut papperstrubbel och står i kontakt med bland annat handikappservicen och arbetskraftsbyrån."

HEMBESÖKET 11

– Vi hjälper inte våra kunder med en eller två saker, utan med allt som kan höra till livet, preciserar Back-Kanev. Rehabiliteringshandledaren hjälper till exempel att reda ut papperstrubbel och står i kontakt med bland annat FPA, handikappservicen eller arbetskraftsbyrån för att säkerställa att patienten får ett så bra stöd som möjligt under vårdtiden.

I VÄRMEN AV HEMMET Målet med rehabiliteringen är att försöka undvika att patienten måste vårdas på inrättning och avdelning, det vill säga i stället nära kunden. Vid hembesök ligger fokusen alltid på människan som rehabiliteras. – I och med att vi kommer till en annan människas hem, så måste vi bemöta henne på hennes egna villkor. Vi är alltid klädda i våra egna kläder när vi gör hembesök hos kunder, inte i en i skyddande uniform som vi kan gömma oss bakom, berättar Piilikangas-Muotio. Det är inte bara kunderna som behöver hjälp av oss, utan ibland även anhöriga som lever med dem i vardagen. Anhöriga kan få hjälp av till exempel en terapeut. – Vid behov gör vi hembesök tillsammans med bland annat kommunens socialarbetare som erbjuder service till funktionshindrade i kommunen, berättar Beatrice Blomqvist.

Rehabiliteringshandledarna Mirja Piilikangas-Muotio, Beatrice Blomqvist och Kristina Back-Kanev säger att det inte behövs någon remiss för att få besöka dem.

REHABILITERINGSHANDLEDAREN HANDLEDER, PLANERAR OCH UTBILDAR Rehabiliteringshandledaren kartlägger kundens situation och rehabiliteringsbehov samt hjälper kunden att hitta till den service som hon eller han behöver. Handledaren deltar även i planeringen av själva rehabiliteringen och följer upp hur den framskrider, berättar om de särdrag som hänför sig till sjukdomen eller skadan samt skriver utlåtanden om kunden måste göra förändringsarbeten i bostaden eller ansöka om hjälpmedel. Rehabiliteringshandledaren ger också råd i frågor som berör yrkesval och utbildning samt informerar, utbildar och samordnar samarbetet mellan de olika aktörer som arbetar i rehabiliteringsnätverket.

Även om rehabiliteringshandelaren inte är en terapeut så får hon utöver det fysiska stödet ibland också erbjuda psykiskt stöd. – Ibland när jag har kommit på hembesök så kan kunden redan ha dukat fram kaffe, för jag kan vara den enda människan som besökt henne eller honom på en “Det är viktigt lång stund. Det känns bra att jag att ha någon som kan skänka glädje till någon, samtidigt som jag kanske hjälper lyssnar.” henne eller honom med att fylla i olika ansökningar, konstaterar Piilikangas-Muotio. – Det är viktigt att ha någon som lyssnar, fortsätter PiilikangasMuotio. Det bästa med arbetet förutom att man får hjälpa människor är variationen i arbetet. Kunderna är allt från bebisar till gubbar, och samtidigt får man konkret se hur rehabiliteringsprocessen framskrider och hur människor får hjälp. Vikten av feedback av kunder är något som rehabiliteringshandledarna vill framhäva. Det svåraste däremot är situationer som känns tröstlösa. – När man besöker en svårt sjuk kund med små barn så försöker man bara göra sitt bästa för att underlätta situationen för stunden, för att kunden ska få mera tid för att vara med sina närstående, berättar Piilikangas-Muotio. – Vi har en bra arbetsgemenskap och får ofantligt med stöd av varandra, vilket naturligtvis är viktigt, berättar Beatrice Blomqvist. •

Patientberättelse

Elias, det lyckligaste barnet i världen Essebon Elias Hagnäs kommer hem från daghemmet. När han upptäcker katten Cutie som spinner på köksbänken börjar han ivrigt krypa mot katten. Efter några försök lyckas han komma upp på bänken och lägger sin hand på kattens mjuka päls. Det ömsesidiga ögonblicket skänker både pojken och katten glädje. Fyraåriga Elias lider av en medfödd ämnesomsättningsrubbning som kallas SmithLemli-Opitz syndrom. Syndromet försenar tillväxten och förorsakar funktionsnedsättningar. Syndromet är vanligtvis förknippat med autistiska särdrag som försvårar bland annat talinlärning samt gör hörsel- och känselsinnet känsligare. Husdjuren i familjen Hagnäs, katten och hunden Gutti har varit bra för Elias sinnen. Genom att stryka djuren har Elias känsliga känselsinne vant sig vid beröring – för tidigare var det omöjligt för honom att beröra gräsmattan. I och med syndromet behöver Elias flera olika hjälpmedel i sin vardag, till exempel när han ska röra på sig och sova. Det nyaste hjälpmedlet är en rollator som hjälpt honom att lära sig gå. – Vi fick en passlig rollator för två månader sedan. Den tidigare modellen funkade inte hos oss, för den välte då Elias fot träffade bakhjulet på ett bestämt sätt. Den här rollatorn är stabil och bra, helt enkelt utmärkt! Med hjälp av den kan Elias gå korta sträckor, säger Elias föräldrar Bernice och Mathias Hagnäs upprymt.

Elias har nio syskon som alla hjälper lillebror i vardagen. Det äldsta syskonet Ida, 19 år, är snart färdig närvårdare och utför sin arbetspraktik på Elias daghem som hans assistent. Båda föräldrarna arbetar utanför hemmet. – Det egna arbetet är viktigt för orken. Man orkar ge barnen mer av sig själv på kvällen då man varit på jobbet på dagen, säger Bernice som arbetar som skolgångsbiträde i Nykarleby. – Elias kräver mycket av oss föräldrar och hela familjen, men ger oss desto mera tillbaka. På en bra dag så är Elias världens lyckligaste barn, säger pappa.

INDIVIDUELLA BEHOV Elias får sin egen stol till bordet. Stolen är försedd med starka bälten och ett stöd som läggs mellan benen för att hjälpa honom att hållas på plats. I och med den muskelslapphet som förorsakas av SLO-syndromet kan han inte sitta på en vanlig stol. När pojken ser stolen klappar han ivrigt i händerna. – Elias sitter i stolen under sin rehabiliteringsterapi som ofta är lekinspirerad. Det är nåt som Elias gillar, säger mamma Bernice med ett leende. Även om Elias knappt kan prata så kommunicerar han med kroppen och miner. Den egna familjen kan tolka Elias budskap. Storebror Daniel, 8 år, lyfter pojken i stolen och mamman justerar höjden på stolen. Den kan lätt flyttas från plats till plats i och med att den är försedd med hjul.

TEXT: Hanna Hattar FOTOS: C2 Advertising / Mervi Turunen

"I och med att behovet av hjälpmedel är individuellt så passar inte alla lösningar för alla."

HEMBESÖKET 13

Bröderna Daniel (till vänster) och Kent, 6 år,samt familjens övriga syskon hjälper Elias att träna på olika vardagsbestyr. Även hunden Gutti spelar en viktig roll i rehabiliteringen av barnet.

– Hjälpmedlen har varit till stor hjälp för oss. Vi är tacksamma för den regionala hjälpmedelscentralen och i synnerhet för rehabiliteringshandledare Kristina Back-Kanev som under sitt senaste hembesök gav oss råd om hur vi kan använda hjälpmedlen och göra ändringar i hemmet som är till hjälp i vardagen. Själv skulle vi inte ha vetat allt, säger familjen tacksamt. I och med att behovet av hjälpmedel är individuellt så passar inte alla lösningar för alla. – Tanken bakom till exempel de olika linjeringar och regler som gäller för sängar som är avsedda för barn med funktionsnedsättningar är god och stöder barnets självständighet, men de passar inte i alla lägen och för alla familjer på grund av familjens helhetssituation och barnets natur. Med hjälp av rehabiliteringshandledarens förståelse och assistans hittade vi till slut en säng som fungerade i vår familj, berättar Bernice. Elias rehabiliteras med hjälp av olika terapier, såsom fysio- och talterapi. Utvecklingen sker långsamt, men framskrider hela tiden. I och med att Elias kan inte svälja och maten på grund av syndromet inte absorberas som den ska får Elias en näringslösning i vätskeform direkt i sin magsäck. Doseringen och absorptionen av näringen tar fem timmar per dygn. – När Elias övre kropp har blivit stark nog så kan vi börja använda en tygväst för näringspåsar och slangar, vilket kommer att göra det möjligt för Elias att röra på sig även under matningstillfället. Lösningen är förvånansvärt enkel, men till stor nytta. Även det här är en av de saker som rehabiliteringshandledaren berättade för oss, säger Bernice belåtet.•

– I bästa fall är ett hjälpmedel enkelt att använda, men är till stor hjälp i vardagen, berättar Elias mamma Bernice Hagnäs. I tygvästens fickor kan man lägga näringslösningspåsar och den PEG-slang som tar näringslösningen direkt till barnets magsäck genom en stomi.

Sjukhuset

TEXT: Hanna Hattar FOTOS: C2 Advertising / Mervi Turunen

Kommunernas kumpan I drygt ett år har den regionala hjälpmedelscentralen betjänat samtliga tretton kommuner i Vasa sjukvårdsdistrikt med uppgift att centraliserat beställa och expediera rörelsehjälpmedel som behövs i samband med medicinsk rehabilitering.

HEMBESÖKET 15

fficiellt inledde den regionala hjälpme- Den regionala hjälpmedelscentralen som delscentralen sin verksamhet i januari står under Vasa centralsjukhus upprätthåller 2018. Den länge planerade omorganise- också en hjälpmedelspoliklinik och en serringen förtydligade hjälpmedelsanskaffning- vice för svårt rörelsehandikappade vuxna och en och de kriterier som används både inom barn i sjukvårdsdistriktet. Den här verksamden specialiserade sjukvården och primär- heten sköts av den specialiserade sjukvården, vården vid beviljandet av hjälpmedel. liksom även den bedömning, utprov – Beställningen och mottagning och anskaffning som är förningen av de hjälpmedel som knippad med de hjälpmedel används i den medicinska som tillhandahålls för svårt "Merparten av verkrehabiliteringen överförrörelsehandikappade. Den samheten på hjälphär verksamheten sköts des från kommunerna fortfarande på samma till centralsjukhuset, dvs. medelspolikliniken består sätt som tidigare och för den regionala hjälpmeav bedömning, utprovning många har polikliniken delscentralen. Nu skickar kommunerna sina beställoch utlämning av elektro- varit bekant redan i ett årningar till oss och sedan letionde. Den regionala hjälpniska hjälpmedel." tar vi tillsammans efter det medelscentralen är belägen bästa alternativet utgående i Roparnäs på Vasa centralsjukfrån klienternas individuella behus område. – För vår verksamhet är det hov och de upphandlingsavtal som vi har i vårt specialansvarsområde. De beställda inte viktigt att vi finns nära stamsjukhuset, hjälpmedlen levereras från hjälpmedelscent- eftersom våra kunder bor i kommunerna ralen till kommunerna, eftersom lagren för i sina egna hem. I och med att några bra bashjälpmedlen fortfarande finns kvar i kom- utrymmen blev lediga på sjukhusområdet munerna, berättar centralens servicechef i Roparnäs så renoverades de och gjordes tillRaisa Latvala-Kaataja. gängliga, vilket är viktigt för oss. Vi flyttade Centraliseringen spar på kommunernas in i de renoverande lokalerna i april 2018, tid och sänker kostnaderna i och med att berättar Latvala-Kaataja. centralen kan göra större beställningar då den betjänar flera kommuner. Målet är att de TILLSAMMANS MED KUNDEN hjälpmedel som finns i olika lager i sjukvårdsdistriktets område ska cirkulera. Verksamheten på hjälpmedelspolikliniken – Förändringen har fördjupat samarbetet bedrivs såsom namnet säger polikliniskt, med aktörerna inom den kommunala hälso- det vill säga som en mottagning. Merparten vården och har mottagits positivt av många. av verksamheten består av bedömning, utNu så görs upphandlingen av hjälpmedel helt provning och utlämning av elektroniska hjälpklart utgående från det som är bäst för klient- medel. Den här verksamheten som tillhanen, fortsätter Latvala-Kaataja. dahålls för invånarna i samtliga kommuner sköts via hjälpmedelscentralen. – Elektroniska rörelsehjälpmedel, såsom BEKANT VERKSAMHET I VARDAGEN till exempel elrullstolar och elmopeder, kräKunden, det vill säga kommuninvånaren mär- ver alltid remiss av läkare, berättar Latvalaker knappt av omorganiseringen i sin vardag. Kaataja. Då det tidigare var så att kommunens häl- I samband med omorganiseringen av sovårdscentral beställde ett hjälpmedel som verksamheten flyttade också Tikotekets kunden behövde i sin medicinska rehabili- verksamhet till den regionala hjälpmedelstering så sköts det här nu av den regionala centralen. På Tikoteket bedöms kundens hjälpmedelscentralen. Hjälpmedlet anländer behov av kommunikativa hjälpmedel av en fortfarande till kommunen efter att det först terapeut. Något som är nytt på den regionala genomgått en rutinkontroll på hjälpme- hjälpmedelscentralen är den service som delscentralen, varefter kommunens personal erbjuds av en hjälpmedelstekniker för visar kunden hur hjälpmedlet ska användas, de kunder som har svåra problem i de nedre extremiteterna. Hjälpmedelstekniprecis som tidigare. kern och en fysioterapeut bedömer kundens funktionsförmåga för att se om kunden kan ha nytta av ortopediska skor med inlägg eller exempelvis ett peroneusstöd, det vill säga ett fotledsstöd. • – Kunden kan ha ett stort nätverk kring sig som handleder i hur hjälpmedlet ska användas. Det här kan vara ett svårt handikappat barn som behöver en mera specifikt anpassad rullstol eller ett anpassat ståhjälpmedel. Användningen gås igenom tillsammans med föräldrar, terapeuter samt skol- och daghemspersonal, berättar servicechef Raisa Latvala-Kaataja.

I goda händer TEXT: Anna Jussila FOTOS: C2 Advertising / Mervi Turunen

Krävande rehabilitering utmanar hjärnan och extremiteterna På avdelningen för krävande rehabilitering vårdas i allmänhet unga patienter, vars hälsotillstånd plötsligt rasat. För att anpassa sig till och återhämta sig efter en så här stor livsförändring behöver patienten hjälp av många olika yrkespersoner, men även en stark motivation.

Utgångspunkten är att patienten ges individuell terapi på avdelningen, men framförallt i början av rehabiliteringen kan patienten samtidigt behöva få hjälp av många olika terapeuter, till exempel med att äta, berättar ergoterapeut Mervi Parviainen.

Bakom dörrarna på avdelningen för krävande rehabilitering kan man vanligen träffa på två olika typer av patienter: sådana som drabbats av en hjärninfarkt och sådana som skadats i en trafikolycka och fått allvarliga frakturer i armar och ben. Patienterna i de här vanligaste patientgrupperna kan också ha drabbats av kognitiva störningar. De nya begränsningarna i funktionsförmågan kräver att patienten får hjälp av varierande slag, vilket också avdelningens verksamhetsfilosofi bygger på. – Avdelningens terapeuter, skötare och läkaren hjälper patienter att bemöta den nya situationen. Multiprofessionellt stöd, det vill säga stöd som ges av många olika yrkesutbildade personer, intar en nyckelroll i rehabiliteringsprocessen. De patienter som kommer till vår avdelning för vård behöver hjälp av minst två terapeuter och flera skötare, berättar avdelningsskötare Anne Tietäväinen på Vasa centralsjukhus avdelning för krävande rehabilitering.

"När vårdperioderna är långa så blir avdelningen till ett andra hem för patienten för en stund." Förutom hjälp så behöver de också ha tålamod, för vårdperioderna är ofta långa. – Tillfrisknandet efter till exempel en lindrig hjärninfarkt kan ta två veckor, men i allmänhet så vistas våra patienter på avdelningen i 1–2 månader, säger Mervi Parviainen som arbetar som ergoterapeut på avdelningen.

HJÄRNAN STIMULERAS MED BINGO OCH MUSIK När vårdperioderna är långa så blir avdelningen till ett andra hem för patienten för en stund. En vistelse på avdelningen betyder inte att patienten passivt bara ligger i sängen, utan tvärtom. Patienterna får hjälp att gå till dagsalen och till maten. Måltiderna intas alltid i sittande ställning. Patienter som inte själv förmår byta ställning på natten får hjälp av skötare för att vända på sig i enlighet med terapeuternas anvisningar. – På vår avdelning genomsyras all verksamhet av ett rehabiliterande arbetssätt, summerar Tietäväinen. Stundom så arrangerar skötarna också stimulerande verksamhet för patienterna. Senaste sommar spelade till exempel en av skötarna flöjt för patienterna ute på gården. Ibland så har man spelat bingo. Även gruppterapier uppmuntrar patienter att kommunicera med varandra. Talterapeut Therese Hannus kommer med värme ihåg en grupp av män som hon handledde i höstas och som led av afasi, dvs. varierande svårigheter att prata och använda språk. – Trots att alla i gruppen led av olika talsvårigheter kunde de alla kommunicera sinsemellan och uttrycka sin åsikt, även om de inte använde sig av ord. Männen i grup-

HEMBESÖKET 17

pen hade en klart stimulerande effekt på varandra, säger Hannus glatt.

HEMMA MED HJÄLP AV STÖD AV YRKESPERSONER OCH ANHÖRIGA Centralsjukhusets avdelning för krävande rehabilitering är en starkt skötar- och terapeutstyrd avdelning. Olika yrkespersoner samarbetar ständigt tätt med varandra i varierande vårdsituationer: – Stundom kan en patient samtidigt få hjälp av en fysioterapeut, ergoterapeut, talterapeut och skötare. Och innan jag som talterapeut kan hjälpa en patient med sväljsvårigheter är det viktigt att han eller hon kan sitta, vilket igen kräver råd av en fysioterapeut. En ergoterapeut igen hjälper med att handleda hur patienten ska lägga skeden i munnen, beskriver Hannus. Också anhöriga intar en viktig roll i rehabiliteringen av patienten. – En anhörig är nästan alltid välkommen att delta i de flesta terapier, exempelvis om man tränar på vardagsbestyr, såsom kommunikation och gång. Det är så man kan säkerställa att patienten också kan kommunicera och röra på sig där hemma, betonar Parviainen och Hannus.

"Gruppmedlemmarna kunde uttrycka sina åsikter, trots att de inte kunde prata."

I det skede då patienterna får åka hem så erbjuds de fortsättningsvis ofta hjälp av yrkespersoner som arbetar inom exempelvis hemsjukvården, hemtjänsten och handikappservicen eller med terapier av olika slag. Personalen på avdelningen kan ibland få ta emot olika gester av tacksamhet bara ett par veckor efter att en patient utskrivits från avdelningen. Personalen ihågkoms av både patienter och anhöriga med kakor och kort som de gjort själva. – Visst känns det underbart att en patient som bara för en stund sedan vårdades hos oss själv har klarat av att baka en kaka. Det är då man vet man att man gjort ett hyfsat jobb, säger Parviainen med ett leende på läpparna.•

Avdelningen för krävande rehabilitering i ett nötskal • Verksamheten lanserades i januari 2018 på Dammbrunnsvägen i Vasa stads utrymmen. • Avdelningen har 17 vårdplatser. • År 2018 vårdade man 221 patienter vid avdelningen. Det totala antalet vårddagar uppgick till 4 227 stycken. • På avdelningen arbetar en läkare, avdelningsskötare, biträdande avdelningsskötare, 11 sjukskötare, 7 närvårdare, 3 fysioterapeuter, 3 ergoterapeuter, 1 talterapeut, avdelningssekreterare och anstaltsvårdare. Vid behov kan patienten också få hjälp av psykologer, rehabiliteringshandledare, socialarbetare och näringsterapeuter.

Talterapeut Therese Hannus har patienten att träna med hjälp av en pekdator och en karta.

I korthet

Får du ditt kallelsebrev elektroniskt eller per post? Fick du inget kallelsebrev? Ibland kan sjukhusets kallelsebrev gå direkt till den e-postlåda som erbjuds av Posten, och då får du inget kallelsebrev i pappersform hem. Brev som Vasa centralsjukhus skickar kan levereras till tjänsten Netposti, om patienten beställt den här tjänsten och tidigare registrerat sig i tjänsten med nätbankskoder, ett personkort eller en användaridentifikation.

Du kan välja om du vill få dina brev i e-tjänsten Netposti eller via den traditionella posten. Gör så här: 1. Registrera och logga in dig i Netposti på adressen www.netposti.fi. 2. Välj ”Mina uppgifter och avsändare”. 1. Välj ”Avsändare”. Där kan du sedan välja av vilka avsändare du vill få dina brev i elektronisk form. När du får ett nytt meddelande i Netposti får du ett e-postmeddelande till den e-postadress som du använde då du registrerade dig i tjänsten.

Vet du vilka hälso- och sjukvårdsuppgifter du kan se på Mina Kantasidor? Mina Kanta-sidor är en nättjänst där du kan läsa de hälsooch sjukvårdsuppgifter som lagrats i samband med din vård. På Mina Kanta-sidor ser du dina diagnoser, mediciner som ordinerats dig, anteckningar om din vård, uppgifter om barn under 10 år som du har vårdnaden för samt laboratorieremisser och -svar samt utlåtanden om röntgenundersökningar. På Mina Kanta-sidor kan du också be att få ditt recept förnyat, spara din donationsvilja och ditt livstestamente, ge samtycke till eller förbjuda att dina uppgifter lämnas ut samt ge samtycke till att receptuppgifter lämnas ut till andra europeiska länder. Alla hälso- och sjukvårdsenheter tar emellertid inte mot begäranden om förnyelse av recept. Dessa enheter kan därför heller inte väljas i Kanta-systemet då du begär att få ditt recept förnyat. Vanligtvis så syns uppgifterna på Mina Kantasidor genast då anteckningen har godkänts och sparats i det nationella patientdataarkivet. Ibland kan överföringen av undersökningssvar fördröjas för att läkaren ska hinna diskutera med dig innan de visas på Mina Kanta-sidor. Tillsvidare så visas radiologiska bilder och hjärtfilmer inte på Mina Kanta-sidor. Mer information om Mina Kanta-sidor hittar du på adressen www.kanta.fi/sv/mina-kanta-sidor där du också kan logga in dig i tjänsten.

Hembesöket 1/2019

Articles inside

Tema: Rehabilitering