Processad mat Webbinarium

Processad mat

Webbinarium i sammandrag

Ann Fernholm är biokemisten som blev grävande vetenskapsjournalist. Foto: Eva Lindblad

”Det sötaste vi har – om socker och växande kroppar” kom 2014. Nya boken, ”Fejkmaten” kommer ut i mars månad.

Ann Fernholm är biokemisten som blev grävande vetenskapsjournalist då hennes intresse för livsmedelsbranschen växer sig allt större för varje del av den hon kikar närmre på. Hon har tidigare skrivit två böcker om vår sockerkonsumtion. Nu har hon börjat undersöka livsmedelsbranschens lobbying och tomma hälsobudskap.

I mars kommer boken ”Fejkmaten” där hon även lär oss vad ultraprocessad mat är och hur lite näring den egentligen innehåller.

Läs mer!

www. annfernholm. se

Anns mål som journalist är att granska forskarvärlden på samma vis som politiker granskas. Forskare har makt över vår hälsa och vårt välmående. Det finns fantastiska forskare som bidrar till mänsklighetens bästa, men en del drar långtgående slutsatser med bräckliga data som grund. Det gäller framför allt kostområdet. Frustrationen över att kostvetenskapen och vårdens kostråd är så eftersatta ledde till att hon blev medgrundare av Kostfonden, en ideell forskningsfond som ska stärka kostens roll i vården.

Databas avslöjar sanningen

Grunden till boken ”Fejkmaten” är en studie av en databas där Ann tagit fram de 100 vanligaste ingredienserna i svenska livsmedel och brutit ned innehållet till överskådliga fakta. Det var ingen rolig läsning då det visade sig att endast en tredjedel är naturliga ingredienser, ”riktig” mat! 11 procent är processade livsmedel, alltså att ingredienserna på kemisk väg brutits ned och förlorat en del av sin naturliga näring. 6 procent var rent socker. Hela 31 procent var E-nummer och konstgjorda aromer! 5 procent var ren stärkelse. De tre vanligaste ämnena i vår mat är salt, socker och vatten. Billigt men näringsfattigt. Frågan är hur kroppen ska kunna fungera på detta onaturliga innehåll i kosten? Hur kommer vår hälsa se ut om vi bara får i oss energi utan viktig näring?

Varför ultraprocessad mat?

Varför gör då livsmedelsindustrin på detta sätt? Allt handlar i vanlig ordning om pengar... 20 LYMFAN Nr 1 • 2022

För att öka hållbarheten på maten, för att attrahera konsumenternas smaklökar, för att göra maten fluffigare, krispigare och mer tilltalande bryts grundråvaran ner i dess beståndsdelar. Och det ironiska är att ju mer maten processas, ju mer näring som tas bort, desto mer betalt får livsmedelsproducenterna för produkterna! För att ge oss ett exempel på detta förklarade Ann hur vete bryts ned till tio av de vanligaste ingredienserna i vår kost. Ett vetekorn består av frövita, grodd och kli. Grodd och kli är delarna som innehåller cirka 90 procent av all näring. Det processas bort och ges som djurfoder till bland annat grisar! Kvar finns frövitan som ger vetemjöl. Det är den sjätte vanligaste ingrediensen i våra livsmedel, med bara 10 procent kvar av vetets ”Allt handlar naturliga näringsinnehåll alltså. På grund av att vete innehåller så i vanlig ordning mycket gluten delas det vita mjölet upp i just vetegluten och vetestärkelse. om pengar...” Redan här ökar värdet på vetet markant. Veteglutenet används för att göra bullar ännu fluffigare men med ännu mindre näringsinnehåll. Vetestärkelsen går till glutenfritt, näringsfattigt, dyrare bröd. Sedan fortsätter den kemiska nedbrytningen till mindre och mindre partiklar för olika ändamål; till modifierad stärkelse, maltodextrin, glukossirap, druvsocker, glukos-fruktossirap… med mindre och mindre näring. Du känner säkert igen dessa namn från många innehållsförteckningar. Och detta är ändå bara ett av alla de livsmedel som bryts ned i sina beståndsdelar. Det problematiska är att kroppen inte klarar av att bryta ner all denna energi utan näring. Maten mättar dåligt och vi äter större portioner. Det är anledningen till att allt fler kämpar med övervikt och fetma.

Matens mörka materia

I växtrikets alla naturliga råvaror har forskare upptäckt hela 26 000 olika ämnen, som en del forskare har börjat kalla ”matens mörka materia”. Skälet är att de inte riktigt vet hur de påverkar våra kroppar. En vitlök innehåller till exempel 2 300 ämnen. Dessa ämnen går förlorade för oss i den processade maten. Konstgjorda aromer och tillsatser innehåller inte denna mörka materia. Hur detta kommer att påverka oss, fysiskt och psykiskt, på lång sikt är inget som livsmedelsbranschen tar någon hänsyn till. I dagsläget inte heller politiker och vården, då forskning på detta ämne är ovanligt.