Ny forskning Lymfödemutveckling efter livmodercancer

Lymfödemutveckling

efter behandling av livmodercancer

Madelene Wedin, överläkare och gynekologisk tumörkirurg vid kvinnokliniken i Linköping har forskat om lymfödemutveckling efter behandling av livmodercancer. Nedan presenterar hon sin forskning.

Livmodercancer är den vanligaste gynekologiska cancern i Sverige och drabbar cirka 1500 kvinnor årligen. Prognosen är god då den oftast tidigt ger symtom som vaginal blödning efter klimakteriet och upptäcks därför som regel i ett tidigt stadium. Behandlingen av livmodercancer är i första hand operation som innefattar borttagande av de inre gynekologiska organen.

Om man drabbas av livmodercancer är det förenat med sämre chans till överlevnad om cancern har spridit sig till lymfknutorna. För att öka överlevnaden erbjuds då i tillägg onkologisk behandling. Det är därför av värde att i den kirurgiska behandlingen inkludera borttagande av lymfknutor och analysera dessa i mikroskop för att se om spridning har skett.

Mellan 2012– 2021 baserade sig rekommendationerna i kirurgins omfattning på vilken typ av livmodercancer (histologi) samt växtsättet i livmodern. Vid ökad risk för tidig spridning och därmed sämre prognos klassades cancern som ”hög-risk” livmodercancer och enligt de nationella riktlinjerna för livmodercancer från 2012 rekommenderades att vid operation förutom borttagande av de gynekologiska organen även ta bort lymfknutorna i bäckenet och längst stora kroppspulsådern. Vid avsaknad av den ökade risken för tidig spridning klassades cancern som ”låg-risk” och lymfknututrymning avstod.

Nya nationella riktlinjer

Från 2021 har de svenska nationella riktlinjerna för behandling av livmodercancer ändrats till rekommendation att man tar bort så kallade portvaktslymfknutor i bäckenet på alla som genomgår kirurgi vid livmodercancer för att erhålla information om eventuell spridning.

Borttagande av lymfknutor innebär en risk för ökad sjuklighet för den drabbade kvinnan med utveckling av lymfödem i benen, ett tillstånd som oftast är kroniskt och som påverkar livskvaliteten negativt. Kunskapen om konsekvenserna av behandlingen av livmodercancer är idag begränsad, och det finns särskilt ett behov av ökad kunskap om utveckling av lymfödem och dess påverkan på livskvaliteten.

Deltagande och syfte

Avhandlingen baseras på en observationsstudie, LASECstudien (Lymphedema After Surgery of Endometrial Cancer). Den pågick 2014–2018; 15 sjukhus i Sverige ”...utvecklingen av lymfödem efter behandling av livmodercancer är betydande och påverkar livskvaliteten negativt.”

Madelene på sin disputationsdag. Kontakt: madelene.wedin@regionostergotland.se

deltog (nämnd i alfabetisk ordning: Eksjö, Falun, Gävle, Göteborg, Karlskrona, Karlstad, Linköping, Sundsvall, Skövde, Trollhättan, Umeå, Uppsala, Varberg, Västervik och Västerås).

Studien hade till syfte att öka kunskap om utveckling av lymfödem efter behandling av livmodercancer och på så sätt bidra till kunskap att kunna förbättra livskvaliteten för kvinnor som överlever livmodercancer.

Frågor som studien avsåg besvara:

• Vad är incidensen av lymfödem efter behandling av livmodercancer, med eller utan borttagande av lymfknutor? • Hur påverkar lymfknututrymning och lymfödem livskvaliteten? • Vilka är riskfaktorerna för att utveckla lymfödem? • Vad innebär borttagande av lymfknutor och utveckling av lymfödem avseende kostnader för sjukvården?

Det finns idag inget standardiserat sätt att mäta lymfödem. Hur vanlig lymfödemutveckling är, hur det påverkar livskvaliteten samt vilka riskfaktorer som finns är inte fastställda. I studier rapporteras att mellan 0 och 49 procent som behandlas för livmodercancer utvecklar lymfödem.

Tillvägagångssätt

262 kvinnor med nydiagnostiserad livmodercancer inkluderades i LASEC-studien och 235 kvinnor fullföljde studien. Av dessa opererades 116 kvinnor med hög-risk cancer med lymfknututrymning och 119 med låg-risk cancer opererades utan, i enlighet med rekommendationer från vårdprogrammet för livmodercancer från 2012.

Utvecklingen av lymfödem och värdering av livskvaliteten mättes vid tre tillfällen under ett år, samt innan operationen. Tre mätmetoder användes för värdering av lymfödem, omfångsmätning samt klinisk gradering och den enskilde patientens upplevelse av lymfödem uppskattades. Livskvaliteten värderades med tre olika livskvalitetsinstrument, som mätte den allmänna hälsorelaterade livskvaliteten samt den lymfödem-specifika livskvaliteten.

Resultat

Resultaten visade att var tredje till femte kvinna drabbades av lymfödem inom ett år efter behandling av livmodercancer. Livskvaliteten påverkades negativt vid lymfödemutvecklig. De starkaste faktorerna för risken att utveckla lymfödem verkade vara borttagandet av lymfknutor samt eventuell efterföljande strålbehandling. Både incidensen av lymfödem samt riskfaktorer varierade beroende av den mätmetod som används för att fastställa lymfödem. Borttagande av lymfknutor är kostsamt för sjukvården.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis är utvecklingen av lymfödem efter behandling av livmodercancer betydande och påverkar livskvaliteten negativt. Studien visade att det finns ett behov av ett bra mätinstrument för att fastställa lymfödemutveckling att använda i sjukvården samt inom forskning. Förhoppningsvis kommer antalet kvinnor som drabbas av lymfödem efter kirurgisk behandling av livmodercancer att minska i och med ändrad kirurgisk teknik. Studier pågår för att värdera detta. För de kvinnor som drabbas av lymfödem är det viktigt att vi fortsatt försöker hitta vägar hur vi kan detektera lymfödemutveckling i ett tidigt stadium för att ge möjlighet till tidig hjälp och behandling.

Referenser:

Wedin M, Stålberg K, Marcickiewicz J, Ahlner E, Åkesson Å, Lindahl G, Kjølhede P; LASEC study group. Incidence of lymphedema in the lower limbs and lymphocyst formation within one year of surgery for endometrial cancer: A prospective longitudinal multicenter study. Gynecol Oncol. 2020 Oct; 159(1):201–208. Wedin M, Stålberg K, Marcickiewicz J, Ahlner E, Åkesson Å, Lindahl G, Wodlin NB, Kjølhede P; LASEC study group. Impact of lymphadenectomy and lymphoedema on health-related quality of life 1 year after surgery for endometrial cancer. A prospective longitudinal multicentre study. BJOG. 2021 Aug 26. Wedin M, Stalberg K, Marcickiewicz J, Ahlner E, Ottander U, Åkesson Å, Lindahl G, Wodlin NB, Kjølhede P; LASEC study group. Risk factors for lymphedema and method of assessment in endometrial cancer: a prospective longitudinal multicenter study. Int J Gynecol Cancer. 2021 Nov; 31(11):1416–1427. Lindqvist E, Wedin M, Fredrikson M, Kjølhede P. Lymphedema after treatment for endometrial cancer – A review of prevalence and risk factors. Eur J Obstet Gynecol Reprod Biol. 2017 Apr; 211:112–121.

Lider du av lipödem? Klinik E.K finns i Mellansverige!

På vår klinik i Västerås möter du erfarna plastikkirurger, narkosläkare och specialistsjuksköterskor under ledning av med. dr. Ólafur Jakobsson. Vi utför fettsugning med ”Water Assisted Liposuction” (WAL) för skonsam och effektiv behandling av lipödem. Operationerna utförs antingen i full narkos eller i ryggmärgsbedövning för säker och smärtfri behandling. Priset för en lipödemoperation på Klinik E.K är 70 000 kr och i priset ingår övernattning, måltider, blodprover och kompressionsplagg. Vi har avtal med ett närliggande hotell för dig och medföljare.

Vi har stor erfarenhet av lipödembehandling och vårt mål är att du får det bästa resultatet och en positiv och trygg upplevelse. Varmt välkomna!

Kontakt: 021–448 56 66, info@klinikek.se www.klinikek.se

Hur går det med forskningen?

Rapport från vinnarna av Svenska Ödemförbundets stipendium, Lymflyftet 2021

Intervjustudie om lipödem

I Västerbotten

I Lymfan nr 2 2021, skrev jag om den studie som ligger till grund för min pågående doktorandutbildning och som jag fått tilldelat SÖF:s stipendium 2021.

Sammanfattningsvis bedrivs en intervjustudie där ett antal personer som fått diagnosen lipödem på kliniken intervjuas med fokus på sina erfarenheter av att leva med sin sjukdom. Intervjutexterna genomgår därefter analyser för likheter och skillnader, något som då också diskuteras omfattande mellan mig och mina handledare. Målet med studien är att beskriva erfarenheterna från personer som lever med lipödem, vilket eftersöktes i den rapport om lipödem från SBU* som kom i juli 2021. Denna rapport belyste också avsaknaden av vetenskapliga studier inom flera områden och inte minst av internationellt vedertagna diagnostiska kriterier.

Under 2020 kom pandemin som under åren varit mer eller mindre närvarande i vår vardag. Studien vi bedriver har inte varit förskonad, men efter nya etiska tillstånd sker intervjuerna nu istället på distans.

Parallellt med studien fortsätter vi med mottagningsverksamheten där personer med misstänkt lipödem kommer för bedömning och diagnostik. Även här har pandemin visat sin påverkan, men min upplevelse är ändå att vi gemensamt tar ansvar och följer de rekommendationer vi får från Folkhälsomyndigheten för att kunna fortsätta träffas på ett så säkert sätt som möjligt.

*Statens beredning för medicinsk och social utvärdering.

JOHAN DAHLBERG

ST-läkare, Hud- och STD-kliniken NUS Doktorand, Umeå Universitet johan.dahlberg@umu.se

Vad är kroniska ödem?

Kroniska ödem är ett samlingsnamn för en svullnad i kroppen som inte går bort av sig själv.* Kroniska ödem kan delas in i olika grupper beroende på vad som orsakat ödemet. • primärt lymfödem • sekundärt lymfödem • lipödem • venösa ödem • Dercums sjukdom • immobilitetsödem (ödem p.g.a. orörlighet) • vaskulära anomalier (kärlmissbildningar) *Om svullnaden inte går ner efter några månader bör du kontakta läkare. Läs mer: www.svenskaodemforbundet.se/kunskapsbank/

DigitCaRe – Digitalisering i fysioterapin

”Det är nästan som att gå in i en gympasal!”

Trots en ansträngd situation under pandemin, har Fysioterapin vid Örnsköldsviks sjukhus arbetat med nya metoder för att fortsatt kunna ge det stöd som verksamheten är till för. I verksamhetsutvecklingen av digitala stöd ingår att nå, och följa upp behandling på distans, av både lymfödempatienter och cancerdrabbade.

När pandemin bröt ut, var fysioterapin redan igång med att planera för hur ett digitalt mottagande med bedömning och uppföljning skulle kunna se ut. En ny konstellation av kompetenser, bestående av medicinsk lymfterapeut, fysioterapeuter, patient och en forskande hälsoinformatiker planerade för en pilotstudie, som var början till det större forskningsprojektet.

Min C-uppsats i projektet fångar hur lymfödempatienterna upplever digitala vårdmöten. Vidare ska projektet granska patienternas träningsdagböcker och följa upp status, men även utvärdera hur fysioterapin ser på att ha detta arbetssätt i rutin, hur det kan förfinas och appliceras på fler diagnoser inom fysioterapin.

Jag har dock avsagt mig stipendiet eftersom pandemiläget gjort det svårt att genomföra studien. Det som görs nu är verksamhetsutveckling, skilt från den forskning vi ännu inte fått medel för att göra.

Tillvägagångssätt

Samma träningspass som erbjöds i träningslokalen har spelats in. Under ett fysioterapeutmöte, i samband med annan behandling på Dagvården, har utgångsstatus tagits, och träningsinformation med individuella råd har givits. Sedan är det bara att koppla upp sig via en Teams-länk, och delta i träningspassen. Dessutom finns träningsfilmen att ladda ner, så varje person kan själv välja när de vill köra passet.

Det här är en bra lösning som kommer att behöva leva kvar, även efter pandemin. Dels för att patientens tillstånd kan göra att hen inte kan vistas bland andra, dels att avstånd, rent geografiskt, också är en anledning till att ha den här träningsformen levande. Ett komplett utbud vore att ha träningslokalen igång, träffa patienter på mottagningen, kunna ha digitala livepass och uppföljning av till exempel lymfödembehandling online, träningsprogram och film hemma, för att nå så många som möjligt utifrån allas behov och förutsättningar.

ANNCATRIN LARSSON

Leg. fysioterapeut & medicinsk lymfterapeut