Forskning: Lymfsystemet i fokus

Forskare med fokus på lymfsystemet

Från gennivå till fysiologisk nivå

Forskarteamet på Rudbecklaboratoriet, Uppsala.

Lymfatisk vaskulatur är ett nätverk av kärl som fungerar vid sidan av blodkärlen. Trots sin viktiga roll – att upprätthålla vitala kroppsfunktioner och dess inblandning i sjukdomar – har lymfkärl i stor grad länge förbisetts. Detta forskar Taija Mäkinen och hennes team kring vid Uppsala universitet.

Att förstå detta komplexa kärlsystem är det främsta målet för forskningen i Taijas laboratorium vid Rudbecklaboratoriet – uppkallat efter Olof Rudbeck, som var först med att beskriva detaljer i lymfkärlens anatomi på 1600-talet. Genom bättre förståelse för hur lymfkärl normalt bildas och hur de bidrar till olika sjukdomar hoppas forskargruppen skapa möjligheter för utveckling av nya terapier för lymfatiska sjukdomar.

Lymfkärlens funktion

Blodkärl cirkulerar blod och transporterar näringsämnen, gaser och hormoner till och från cellerna i kroppen. Samtidigt läcker vätska ut i vävnaden. Lymfkärl bildar ett enkelriktat transportsystem som samlar upp denna vätska och återför den till blodcirkulationen. Om lymfkärlen saknas eller inte fungerar normalt ackumuleras vätska i vävnaderna. Detta leder till svullnad som kallas lymfödem som det för närvarande inte finns något botemedel mot. Lymfödem kan orsakas av enskilda mutationer i någon av de gener som påverkar lymfkärlets tillväxt, men kan också uppstå som följd av skador på dessa kärl, till exempel på grund av canceroperation eller strålbehandling – då kallas det sekundärt lymfödem.

Eftersom lymfkärl är motorvägar för transport av immunceller till och från lymfkörtlarna behövs de också för att bekämpa infektioner. Ny forskning har visat att lymfkärl också är viktiga aktörer i flera vanliga sjukdomar, till exempel hjärt-kärlsjukdom, cancer och autoimmuna sjukdomar.

Nätverk av blod- och lymfkärl.

Gener som orsakar lymfödem

Taija Mäkinens grupp använder olika tekniker som gör det möjligt för dem att studera hur lymfkärlets tillväxt och funktion regleras från gennivå till fysiologisk nivå. De har också samarbetat med genetiker och kliniker för att studera gener som är felaktiga hos patienter med genetiska lymfsjukdomar. Genom samarbete med St George’s Hospital i Storbritannien

”Att förstå detta komplexa kärlsystem är det främsta målet för forskningen...”

avslöjade de till exempel identiteten och funktionen hos flera nya gener som orsakar lymfödem. Nyligen har gruppen studerat hur lymfatiska missbildningar växer. Dessa missbildningar kännetecknas av överdriven tillväxt av lymfkärl som kan påverka funktionen hos närliggande organ och orsaka allvarliga komplikationer.

Gruppen identifierade en kritisk tillväxtfrämjande signalväg som behövs för bildandet av lymfatiska missbildningar. De hoppas nu att resultaten kan hjälpa till att utveckla ny effektiv terapi för dessa patienter.

Samarbete är vägen framåt

Bredare medvetenhet och bättre förståelse för lymfatiska sjukdomar är viktigt för att kunna ge bästa möjliga vård för patienter. Eftersom vissa av dessa sjukdomar är sällsynta är samarbete och kunskapsöverföring både nationellt och globalt bland vårdpersonal, forskare och patienter viktigt. Taija Mäkinen, som grundforskare, hoppas därför skapa fler kontakter med genetiker och kliniker i Sverige som behandlar patienter med lymfatiska sjukdomar.

TAIJA MÄKINEN

taija.makinen@igp.uu.se