Tema: AI - Vän eller fiende?

Alla pratar plötsligt om AI och arbetslivet. Att det påverkar många av oss är uppenbart, men frågan är: hur?

Många yrken påverkas av AI-tekniken

Hur kommer AI att påverka arbetslivet? Som en lydig assistent eller som ett oberäkneligt hot? Det avgör vi själva, menar SRAT:s ordförande Magnus Nordström.

TEXT: ANNE RALF HÅLLBUS

Plötsligt pratar alla om AI. Som en möjlighet eller som ett hot, men de flesta tycks överens om att artificiell intelligens är en del av en framtid som snart är här.

– Jag tror att AI i någon form kommer att påverka allas arbetsliv. Det är omöjligt att säga när det kommer att ske på ett påtagligt sätt som påminner om mänsklig intelligens, men redan i dag är begränsade former av AI en del av de flestas vardag utan att vi tänker så mycket på det. Det räcker att ha mobilen påslagen, säger Magnus Nordström, ordförande i SRAT och sedan länge engagerad i AI-utvecklingen.

Magnus Nordström var innan han blev ordförande i SRAT Sveriges representant i Europarådets AI-kommitté CAHAI (Ad hoc Committee of Artificial Intelligence), men som fackligt förtroendevald har han ingen nämnvärd användning för AI i sitt arbete. Inte ännu i alla fall. Hur det i dag ser ut i SRAT:s professionsföreningar har han inte full inblick i.

– Våra yrkesgrupper använder tekniska hjälpmedel i skiftande grad och hur AI kommer att integreras i dem är svårt att förutse. Det är viktigt att följa utvecklingen – inte minst när AI börjar samspela med de instrument vi använder i dag.

Just nu riktas det mediala intresset kring AI i huvudsak mot Chat GPT, som på sekunder kan producera texter som för den inte alltför kräsne funkar till allt från produktpresentationer till tacktal. Och svar på tentor och prov, till förskräckelse för dem som ser framför sig en generation av fuskare som aldrig kommer orka lära sig något ordentligt.

Magnus Nordström låter inte allt för oroad:

– De allra flesta människor vill kunna göra och förstå saker själva. Debatten om vilka risker som finns med AI är absolut nödvändig, men det måste finnas en vettig diskussion om möjligheterna också. Många som skräms av utvecklingen skulle bli lugnare av att lära sig mer om AI och ställa rätt frågor. Med mer kunskap och konstruktiva samtal har vi en möjlighet att styra syftet med AI – vad vi vill ha den till och vad den kan hjälpa oss med. Potentialen är enorm.

Vilka frågor tycker du att man som arbetstagare ska ställa kring AI?

– Hur kan AI hjälpa mig i just min profession? Vilken teknik finns tillgänglig och vad skulle vara intressant för mig? Och vilken hjälp vill jag INTE ha?

EN RISK SOM ÅTERKOMMANDE tas upp är att AI kommer att styra snarare än att vara en del av människors arbete. Magnus Nordström menar att för att undvika det måste många fler lära sig mycket mer – inte för att bli tekniker, utan för att förstå och bestämma hur AI ska användas.

– Jag tror att AI kommer att hjälpa till med massor av arbetsuppgifter som vi i dag ser som tidstjuvar. Administrativa göromål som vi slipper så att vi kan göra annat. Här kommer det filosofiska perspektivet in; vi måste bli mer medvetna om vad vi gör i vårt arbete och varför. Vi måste definiera vad vi vill, annars är risken att tekniken rullar på och vi hamnar på efterkälken, säger Magnus Nordström och konstaterar att livslångt lärande kommer bli allt viktigare.

– Jag kan tipsa om Elements of AI, som är en onlinekurs som Linköpings universitet ger och som är öppen för alla att göra när och hur det passar dem.

ETT ANNAT TIPS FÖR den som vill veta mer är boken ”AI för offentlig sektor” som kom i februari. Här varvas en rad exempel på hur AI används i välfärden på olika ställen i Sverige med fakta och resonemang kring AI.

Författare är Peter Siljerud, som titulerar sig omvärldsanalytiker och utöver skrivandet bland annat håller föredrag och sammanställer rapporter åt företag och organisationer. Just nu skriver han på en ny bok, som handlar om att använda AI inom försäljning. Boken görs på beställning och uppdragsgivaren lade ut jobbet med förklaringen ”vi valde mellan dig och Chat GPT”.

Peter Siljerud hade alltså kunnat förlora uppdraget mot en chattbot, men i ett större perspektiv tror han inte att AI kommer att göra honom eller någon annan överflödig.

– Vissa kommer se sin yrkesroll förändras och några yrken kommer helt att försvinna. Å andra sidan kommer AI ge upphov till helt nya yrken, som vi inte kan se framför oss i dag.

Vad ska vi råda våra barn att bli i en framtid då AI tagit över många arbetsuppgifter?

– Jag tror att det finns två spår. Antingen teknikspåret, där det kommer behövas mängder av kompetens. Sedan kommer det också alltid att finnas arbeten inom alla de områden som datorer är dåliga på – nätverkande, relationer, omsorg, att skapa visioner och att lösa komplexa problem. ●

”Vi kan inte backa bandet”

Ulf Kalla arbetar med utbildning, service och support av audiologisk utrustning. För egen del tror han inte att AI kommer förändra hans arbete nämnvärt. Men han ser risker för yrkesgruppen audionomer i stort.

TEXT: ANNE RALF HÅLLBUS FOTO: MARGARETA BLOOM SANDEBÄCK

För en tid sedan ställde Ulf Kalla mest på skoj en fråga till Chat GPT. Den handlade om den fysiologiska förekomsten av en viss signal i innerörat och svaret kom blixtsnabbt.

– Jag hittade några småfel, men det var ändå imponerande att se vad en chattrobot kan åstadkomma, konstaterar han.

Ulf Kalla arbetar inom affärsområdet Diatec Sweden på företaget Demant Sweden AB, som tillverkar diagnostikutrustning för hörsel och balans. I hans arbetsuppgifter ingår utbildningar, service, support och kalibrering av utrustning.

Han är övertygad om att AI kommer vara en del av hans och de flesta audionomers arbete inom de närmaste fem åren, men i olika utsträckning. För egen del tror han inte att AI kommer påverka hans jobb mer än marginellt:

– Om en kund hör av sig till oss om något som inte fungerar kommer jag med hjälp av något AI-verktyg att kunna ställa mer specifika frågor och få snabbare svar än nu. Idag får jag leta info i vår databas eller kanske i olika forum på internet om kunden har problem med till exempel att skriva ut från någon av våra programvaror.

EN DEL FRÅGAR SIG hur artificiell intelligens kommer att påverka relationen mellan arbetsgivare och anställda – kan vetskapen om att AI skulle kunna ta över delar av ens arbetsuppgifter göra att man som arbetstagare hamnar i underläge?

– Om det visar sig att AI kan utföra fler av mina arbetsuppgifter så kanske min roll kommer förändras och jag får göra andra saker eller lösa uppgifter på ett annat sätt. Men jag tror inte att det kommer att hända i närtid.

För de audionomer som arbetar med diagnostik tror Ulf Kalla däremot att AI kan komma att innebära stora förändringar.

– Mycket av det som en audionom tar fram för att ställa en diagnos skulle kunna utföras av AI, till exempel att tolka eller bedöma tillförlitligheten i mätresultat. Det finns redan projekt som är tänkta att användas i tredje världen, där det kan vara långt till närmaste vårdinrättning. Tanken är att någon utan särskild kompetens kan mata in exempelvis en bild av örat och en mätning av trycket i hörselgången och få en diagnos med hjälp av AI. Innebär det att audionomer kan bli överflödiga?

»Mycket av det som en audionom tar fram för att ställa en diagnos skulle kunna utföras av AI.«

– Om man lägger AI bakom automatiserad audiometri så kan det på sikt göra att många audionomer inte behövs för just den typen av uppgifter. Då skulle arbetet kunna utföras av exempelvis en undersköterska som förbereder och kopplar upp patienten med elektroder, så att en läkare sedan kan tolka resultat. Samtidigt som Ulf Kalla ser stora risker med att utvecklingen av AI går så snabbt, ser han också stora möjligheter. Inte minst inom vården, där det snart kommer att gå att ställa säkrare diagnoser, och även inom forskningen, där AI kan hitta samband mellan sjukdomar som vi inte är medvetna om idag. – Med hjälp av AI går det idag att hantera data på ett annat sätt än tidigare. Sådant som tagit forskargrupper flera decennier att få fram kommer att gå betydligt snabbare.

PÅ ULF KALLAS ARBETSPLATS pratas det inte mycket om AI. Han tror att det generellt fortfarande är få som på allvar funderat över vad AI kommer att betyda. Själv funderar han ganska mycket och känner en viss oro:

En så kallad videofrenzel kan mäta balansproblem vid exempelvis kristallsjuka.

ULF KALLA

● Gör: Utbildad audionom och civilingenjör. Arbetar med audiologisk teknisk support.

● Ålder: 49 år.

● Bor: Spånga utanför Stockholm.

Ulf Kalla

”På sikt kommer AI vara till nytta för oss”

Säkerhetskraven kan betyda att AI-tekniken dröjer något för flygteknikerna. Men den kommer.

TEXT: ANNE RALF HÅLLBUS

OLA BLOMQVIST HAR arbetat som flygtekniker och med flygteknisk utbildning i trettio år, men de senaste tre åren har han arbetat fackligt på heltid. Under de trettio åren förändrade ny teknik hans arbetsuppgifter på många sätt.

– Ett exempel är att automatisering och ny digital teknik gjorde att jag de sista åren inte behövde vänta till flygplanen landat för att veta hur de mådde. Jag kunde koppla upp mig på Airbus hemsida och se direkt om något inträffat med systemen ombord under flygningen på väg till Arlanda.

Ola Blomqvist är övertygad om att med AI väntar än mer revolutionerande förändringar för flygtekniker. Kanske inte i en helt nära framtid på grund av höga säkerhetskrav och ingående regelverk i flygbranschen, men ganska snart.

Ur ett flygtekniskt perspektiv ser han främst två användningsområden för AI. Båda finns och används idag, men än så länge i liten skala.

– För det första är tanken att man med hjälp av AI ska kunna underhålla flygplanen mer effektivt och förutseende än idag, då man utifrån ganska fyrkantiga beräkningar om komponenters kondition gör schemalagda kontroller.

– För det andra kommer vi använda AI-drivna hjälpmedel på plats, till exempel drönare med kameror som kan inspektera ett flygplan och skicka informationen till ett AI-verktyg som signalerar om något inte ser ut som det brukar.

Ser du AI som ett hot eller en möjlighet?

– Jag ser i stort sett AI som en möjlighet och är inte orolig för att den ska bli ett hot mot arbetstillfällen för flygtekniker. Men jag kan känna viss oro för säkerheten. Idag finns alltid en människa på plats som ska godkänna den bedömning som gjorts med hjälp av AI. Vad händer om någon beslutar att det jobbet kan göras på distans? Var ligger ansvaret om teknikern befinner sig på annan ort?

– Transparens är en annan del av ansvarsfrågan. Det är svårt att veta varför systemet med hjälp av AI kommit fram till ett visst beslut, ändå måste det alltid finnas en människa som tar det legala ansvaret för beslutet.

Ur ett arbetsrättsligt perspektiv ser inte Ola Blomqvist några problem med AI idag. Han har svårt att se att det skulle påverka arbetsförhållanden eller löner.

– Om man ser bakåt i historien så har stora tekniska förändringar alltid varit ifrågasatta i början, men sedan har man sett att allt gick bra ändå. AI innebär absolut ett paradigmskifte, men på sikt tror jag att det kommer vara till gagn för oss.  ●

OLA BLOMQVIST

● Gör: Flygtekniker. Ordförande i Svensk Flygteknikerförening och i AEI (Aircraft Engineers International).

● Ålder: 56 år.

● Bor: Tyresö, Stockholm.

EN LÅNG HISTORIA

Redan de gamla grekerna fantiserade om ting som kunde tänka. I mitten av förra århundradet föddes idén om artificiell intelligens, men utvecklingen har varit svajig och framtiden är oviss.

300 f Kr

Världens första robotliknande varelse beskrivs i den grekiska mytologin. Hans namn var Talos; en slags android i form av en jättestaty i brons som tjänade Kretas kung Midas. Ordet robot uppfanns dock långt senare, nämligen 1921 av den tjeckiske författaren Karel Çapek.

1950-talet

År 1950 förutspår den brittiske matematikern Alan Turing att maskiner kommer att kunna tänka. Ett år senare ser den första kommersiella datorn dagens ljus. Kapaciteten är sämre än en smartphone och priset motsvarande 150 miljoner kronor i dagens penningvärde. 1956 används begreppet artificiell intelligens för första gången, vid en konferens på Dartmouth College i USA.

1974

De brittiska och amerikanska regeringarna beslutar att all oriktad grundforskning kring AI ska avbrytas. Detta efter kritik mot att det ställs överdrivna förhoppningar på AI­forskningen till alldeles för höga kostnader. Vad som kommit att kallas en ”AI­vinter” inleds och pågår i nästan två decennier.

IBM:s superdator Deep Blue slår världsmästaren Garry Kasparov i schack. Vid den här tiden kring millennieskiftet blir internet allt mer tillgängligt för allt fler. Mängden data ökar exponentiellt och ska komma att utgöra själva drivmedlet för den form av AI som kallas maskininlär ning och är den typ av AI vi ser i dag.

Den allra första varianten av språkmodellen GPT ser dagens ljus, i form av funktionen XT9 som används när vi skriver meddelanden på våra smartphones. Det var en utveckling av T9 som fanns redan på 90­talet. När du skriver en mening förutser och föreslår XT9 nästa ord du ska skriva. Praktiskt och tidsbesparande eller ett irriterande upphov till obegripliga mess? Meningarna är delade.

2015

Stiftelsen Open AI startas för att ”främja AI i mänsklighetens tjänst”, i syfte att göra forskning och patent tillgängliga för alla och att ta ledningen framför aktörer som Google och Microsoft vars enda mål är att tjäna pengar. Fyra år senare är Open AI dock lika slutet och profitinriktat som sina konkurrenter.

?

Stark eller generell AI sägs bli nästa steg i utvecklingen, men ingen vet när. Genom att överföra tidigare kunskaper till nya sammanhang kommer den att kunna utföra uppgifter på ett mer människoliknande sätt än dagens snäva AI. I en ännu mer avlägsen framtid är det möjligt att så kallad artificiell superintelligens kan göra precis allt det människor kan – fast snabbare och bättre.

30 nov 2022

Open AI lanserar samtalsverktyget Chat GPT. Chattroboten är tillgänglig för alla och kan svara på frågor, författa texter och föra samtal på ett stort antal språk. Konkurrenterna Microsoft och Google har sedan dess i blixtfart lanserat sina egna språkmodeller. Utvecklingen har gått så fort att en rad tunga tech­namn – däribland Elon Musk – i ett öppet brev i mars 2023 förordat ett halvårslångt stopp för all AI

Vilka möjligheter ser du med AI i ditt yrke?

Erik Larsson SIUS-konsulent, Arbetsförmedlingen, Huddinge:

– JAG ÄR TEKNIKER i botten, så jag ser enorma möjligheter med att sätta in AI i alla möjliga processer. I min roll som SIUSkonsulent är jag en arbetsförmedlare som enkom jobbar med klienter med anpassningsbehov. När jag talar med en arbetsgivarkund inför en eventuell anställning kan det uppstå en tröskel när jag vill informera om klientens kompetens. Det är lätt att fastna vid hindren. Jag skulle därför gärna se ett kunskapsstöd, där man kunde bygga upp något som gjorde arbetsgivaren mer nyfiken på möjligheterna.

Karin Gällmo Signalskyddslärare och fackligt förtroendevald, Försvarsmakten, Stockholm:

- JAG TÄNKER ATT AI skulle kunna skriva grunden till exempelvis remissvar, i form av löpande text. Då kan jag i efterhand gå in i och korrigera för att få rätt tonläge i texten. Ibland måste man läsa kanske 400 sidor, och sedan formulera något klokt, vilket tar en hel del tid. Jag skulle naturligtvis fortfarande behöva gå igenom materialet själv också, men AI:n kunde kanske underlätta arbetet genom att identifiera de viktigaste delarna, och uttryck som är bra att använda i remissvaret. Min ordförande tog upp den här möjligheten häromveckan, och jag är inte alls främmande för det.

Anna Wängborg Doktorand på institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, Solna:

– JA DU, JAG är så fruktansvärt oerfaren när det gäller det här... Jag pratade om AI med min son häromdagen, som ska göra en skoluppgift, och jag inser att man kan få hjälp att snabbt ta till sig bred bakgrundskunskap i ett ämne som man inte är insatt i. Om man jobbar mycket och har svårt att hinna läsa ny forskning kanske det skulle underlätta när man letar information. Samtidigt är det ju svårt att veta om det är säkrad information som man får. Jag förstår att det säkert finns jättemånga smarta verktyg, men själv söker jag fortfarande i databaser och läser artiklar.

TEXT: TIM ANDERSSON