MĂĽ bra av museibesĂśk! Psykiatrin och Kulturen
”Jag fångades av dåtiden blandat med ögonblicket nu. Tycker det är skönt att flyta med och bli inspirerad. Inspirerad till att lyfta min egen kreativitet, låta hjärnan lyftas i form och färg. Sen kom minnena. Hur mitt barndomshem ser ut, hur det var från första början. Lusten att måla väcks till liv. Lusten att skapa. Skapa något som är hållbart och äkta. För det är precis så det känns med folkkonsten. Vidare blandas detta med det lekfulla vackra. Ljuskrona av metallburkar. Underbart roligt. Byggkonsten drog mig in i alla dess detaljer. Tänk vad deras hem var hantverk från början till slut. Jag tittade på en film om hur de lade halmtak. Vilket jobb! Och levande fint. En timmes resa i dåtid och nutid. Känslor och minnen. Placering i tid och plats. Känner mig hemma i mig själv och med min historia. Nu ska jag hem. Snickra. Måla. Färger. Former.
Tack för denna resa!” Citaten i häftet kommer från patienter/brukare och vårdpersonal i projektet.
Körkort till Kulturen för psykiatrin Hur kan man öka patienters kreativitet och livslust? Under några år tillbaka har Kulturen och psykiatrin i framförallt Lund fått medel av Region Skåne till projektet: Alla vinner på Kulturen! Projektet innebär att Kulturens pedagoger fortbildar personal som arbetar inom barn-, ungdoms- och vuxenpsykiatrin. Tanken är att personalen ska kunna använda sig av museet för rehabilitering, rekreation och lärande i sitt arbete med patienter och brukare. Under två eftermiddagar får personalen lära sig att på ett naturligt sätt använda sig av Kulturens unika kulturarv såsom miljöer, byggnader och utställningar. Kulturens körkort ger dem möjlighet att på egen hand besöka museet med patienterna kostnadsfritt och använda sig av Kulturens pedagoger för kreativa aktiviteter. Vårdpersonalen besöker sedan Kulturen själva med patienter/brukare individuellt och i grupp. Personalen har aktivt tagit emot patienternas upplevelser och berättelser, evaluerat dem och nyfiket arbetat vidare utifrån ett salutogent perspektiv.
Foton: ©Viveca Ohlsson, Kulturen.
aktuell hälsoforskning och salutogenes Aktuell evidensforskning visar, till och med på cellnivå i hjärnan, att vi mår som bäst och är som gladast när vi sjunger, dansar, målar, skriver, bakar (det repetitiva arbetet), ser på bilder och konst, ser vackra föremål, film, är i naturen, vandrar, talar och berättar om upplevelser som visualiseras samt har ett salutogent synsätt. Evidensforskning berättar vidare att vi upplever och känner oss trygga/tryggare när vi har kunskap om vårt ursprung, historia, familj, släkt, vänner, traditioner, platser med mera. Det salutogena begreppet som Aaron Antonovsky myntade fokuserar på faktorer som orsakar och vidmakthåller hälsa. Motsatsen till patogenes. Begreppen KASAM det vill säga känsla av sammanhang och de tre orden: begriplighet – hanterbarhet – meningsfullhet är centrala och står i relation till varandra. Salutogena faktorer i livet kan vara hobbys, intressen, traditioner, firande av högtider, vänner, likasinnade, ha det vackert omkring sig, humor, positiva omformuleringar med mera. Det är centralt för vårdpersonal att känna till detta och kunna förmedla det till patienter/ klienter, kollegor och chefer. För ett maximalt tillfrisknande och upplevelse av hälsa måste både kropp och själ stimuleras.
Kulturen – ett friluftsmuseum Kulturen är en oas mitt i Lund där kulturarv får liv. Här kan man stiga in i kulturhistoriska hus och trädgårdar och få en bild av livet som det var från medeltiden och fram till 1930-talet. Man kan också besöka någon av våra utställningar. De handlar om allt från folkkonst, modern design och världskultur till lokal kultur, leksaker och vapen.
”Jag tycker att så som de hade det förr är nästan samma som idag fast på olika vis. Det finns fortfarande många olikheter och orättvisor samhällsklasserna emellan idag”. ”Jag upplevde en nära och respektfull kontakt med mina rötter. Jag måste släktforska!”
arbetarbostaden I Arbetarbostaden bodde familjen Andersson, målare Nils och Siri och deras två barn Nils och Siv. Arbetarbostaden ger en bild av hur ett finare arbetarhem kunde se ut år 1930.
”Spännande att se hur våra förfäder levde och hade det. Kom själv att tänka på min morfar och mormor, hur de hade finrum och att man bara fick gå dit in om man hade gäster. Och att den vanligaste maten var sill, potatis, bröd och flott.”
Bosmålatorpet I huset bodde Kristina Nicklasson. Hon blev ensamstående med sju barn när Karl-Magnus for till Amerika. Kristina lyckades köpa torpet och slapp få sina barn utackorderade. Familjen fick sin försörjning genom att modern arbetade åt bönderna i trakten. Interiören är en rekonstruktion av deras hem vid sekelskiftet 1900.
”När jag såg hur fattigt och enkelt det var förr, så känns inte mitt fattiga och enkla liv så hemskt”.
folkkonst & design Folkkonst & Design består av olika utställningsdelar med fokus på den sydsvenska folkkonsten. Här kan man se mängder med föremål: dräkter, kistor, korgar, stolar, keramik, bröllopsfoton, vävnader och olika byggnadstekniker med mera.
”Jag får en längtan efter att få skapa eget hantverk med mina händer. Jag vill komma tillbaka och låta mig inspireras av andra utställningar. Jag blev tagen av bonaden med alla hjärtan. Tänk om vi kunde göra en sådan på PRE!”
bröllop! ”Bröllopsavdelningen väckte mycket hos mig, bland annat mitt eget fina bröllop. Fast jag är skild idag.”
Att överleva – Röster från Ravensbrück Hur överlever man i ett koncentrationsläger? En unik samling föremål som samlades in när de vita bussarna kom till Lund 1945, vittnar om stort mod och livskraft hos de kvinnor som satt fångna i det tyska koncentrationslägret Ravensbrück under Andra världskriget.
”Överlevnad är alltid målet, här överlever man av att hitta det lilla i det stora.”
goda samtal Besöken har ofta avslutats på Kulturens kafé, där det serveras kaffe i riktiga kaffekoppar och härliga kakor. Under den rogivande kaffestunden har många goda samtal med reflektioner uppstått.
Vårdpersonalens reflektioner Vårdpersonal som deltagit i ”körkortsprojektet” har genomgående upplevt det värdefullt.
”Det är en oerhörd rikedom att få använda sig av Kulturens utställningar i rehabiliteringsarbetet, att tillsammans i grupp, patienter och personal ta del av och inspireras, att reflektera kring olika händelser, skeenden, miljöer etc. För många patienter som kan ha svårt att hitta ord och beskriva känslor och händelser är Kulturens miljö fantastisk kring att ge bilder, ord kring ens egna upplevelser och varande. Kulturens miljö hjälper att skapa stadga kring sin egen historia (eller avsaknad av historia) och reflektion kring var man själv står i livet. Besöken på Kulturen har känts viktiga för vår lilla grupp som tagit sig hit trots att de inte alltid mått så bra.”
Forts.
>
Vårdpersonalen har beskrivit positiva förändringar hos patienterna efter museibesök. Några exempel: > Kunskaper/insikter om och perspektiv på att vi alla är människor på väg genom livet, både förr och nu. > Fördjupning i det egna livet genom förståelse av tidigare generationer. > Perspektiv på sin egen tillvaro genom berättelserna om förfäders liv. > Kulturens miljöer och historier som stoff för arbete med identitet och dagsstruktur. > Att vara människa med en historia och inte bara en sjukdom. > Att släppa fördomar och svårigheter som psykisk sjukdom kan medföra genom att minska avståndet mellan oss människor och vår historia. > Utforskat attityder om det som är annorlunda. > Uppskattat att vara mindre på institution och mer ut i samhället. > Bli delaktig och inte bara betraktare i kulturen, i historien, i livet. > Skapat nyfikenhet, lust, glädje och kreativitet! > Väckt nya intressen. > Glädjen i att ha upplevt och sett någonting tillsammans med andra men även för sig själv – gruppgemenskap. > Sett nya perspektiv och möjligheter.
Hur kan man använda Kulturen? Självklart är besöken utgångspunkten. Vårdpersonalen på BUP har beskrivit besöket med ett gäng ungdomar. ”Besöken blir bäst när vi följt patienters inspiration! Kanske fanns en besöksplan från början men när vi kommit till Kulturen har patienten/brukaren ofta fått en inspiration och då har vi givetvis följt den. T ex fick några ungdomar syn på utställningen Alfons Åberg fyller år! vilken de blev väldigt förtjusta i. De berättade att utställningen väckte goda, trygga barndomsminnen, omsorg om sig och andra, påminde om hälsosam struktur på dygnet, inspirerade till lek och kreativitet. I uppföljningsarbetet på avdelningen använde vi oss av samtalet, foto, collage, tecknande och använde oss av Alfons som co-terapeut. Allt för att implementera de salutogena faktorerna på så många nivåer som möjligt. Faktum är att Alfons gjorde det salutogena arbetet åt oss personal. Tack Alfons!”
den fortsatta upplevelsen SAMTALET. Det goda, berättande samtalet är kraftfullt. Att få äga sin berättelse, visualisera den och ha vittne/vittnen till den är av stor betydelse. Samtalet blir ännu mer kraftfullt om man fördjupar det utifrån sina sinnens olika upplevelser, till exempel hörselintryck, hörselminnen, doft, kroppsligt minne, musikminne - vilken melodi klingar fram? Rörelsebehov – lust till dans? Färgminne, form, skönhet, platsminne, tidsbegreppet – årstiden. Vilka affekter upplevs – glädje, lugn, harmoni, trygg, ledsen, saknad? Att arbeta med flera sinnen medvetandegör och förhöjer de salutogena läkandet. Upplevelserna förstärker närvaro och väcker ofta kreativitet vilket i sin tur upplevs som ångestreducerande. KREATIVITET. Många har blivit inspirerade till att göra något kreativt efter besöken. De har fått lust, att sticka, virka, måla, teckna, spika, skriva, dikta, göra släktträd, släktforska, gestalta med mera. Hur kan vi hjälpa våra patienter/brukare på bästa sätt och stötta dem till fortsatt kreativitet? Viktigt att vi har rask tillgång till material och eventuellt behov av handledning för att ta tillvara på kreativiteten. SKRIVA. Kanske är man nöjd med att bara ha klarat av att genomföra besöket och upplever inget behov av uppföljande aktivitet. Det är naturligtvis ok-good enough men erfarenhet har visat att det kan vara väldigt bra att dokumentera sina upplevelser för sig själv till exempel på en halv A4 sida. Detta gäller också för oss personal – vi behöver dokumentationen för att bibehålla vår vitalitet i våra yrken, professionalism och lära oss nytt. Dessutom behöver vi ett kvalitativt material då och då för att visa upp för kollegor, beslutsfattare som inte alltid är insatta i aktuell hälsoforskning.
Kultur i vården Region Skånes kulturförvaltning, Kultur Skåne, arbetar bland annat med att sprida kunskap om och stimulera till mer kultur i vården, främst inom barnsjukvård, psykiatri och äldreomsorg. De anordna inspirationsdagar och fortbildningar, bygger nätverk samt ger bidrag till projekt och goda idéer. Det finns ett tydligt samband mellan kultur och hälsa. Under de senaste åren har flera forskningsprojekt studerat sambandet. Några viktiga resultat är att kultur är lika avgörande för hälsan som motion och att kulturupplevelser aktivt kan bidra till hälsa. Kultur i vården kan sägas vara ett komplement till den medicinska vården och bygger på en vårdideologi, där människan ses som en helhet. Läs mer: www.skane.se/kultur. Kontakt: www.kulturen.com eller info@kulturen.com