8/2015
Pris: 5,50 ⏠inkl. moms
Malax-KorsnÀs MÄnadstidning Trettionde ÄrgÄngen ISSN 0784-283X
Kustmedia: ByaNytt, KustNytt, kundtidningar och reklam.
tema resor och fritid
Rasmus pÄ Dermoshop bryter nya marker
Thomas om att rusta barnen i mörkret
Emilia krigar pÄ vikingars vis
Ut ur stugorna! Möt byarÄdsordförande Maria Aldén lÀs Placera i framtiden Bli Àgarkund!
MagasinvÀgen 2 B, Malax, 010 322 4062 Fast linje 8,35 cent/samtal + 6,00 cent/min, mobil 8,35 cent/samtal + 17,17 cent/min
www.brillo.fi
Ă€ven om
Att möta det annorlunda av Lucas Snellman * Med Patrick och Linn i Kroatien * Gröna Hörnan av Carita Nyström * Nyrenoverade PrÀstgÄrden i Petalax * Flyktingar som vÀlkomnades med fest * KustNytts bildreportage frÄn tidigare ÄrgÄngar 1986-2015
Johanna pÄ vandring i sydöstra England
6 430030 490108
2 Utgivare Kustmedia Ab Oy, MarknadsvÀgen 3, 65610 KORSHOLM
ledare
sett frÄn min horisont
Telefon (06) 344 1800
VĂ€rlden Ă€r sĂ„ stor â eller?
LISBETH BĂCK lisbeth@kustmedia.fi VĂ€rlden Ă€r sĂ„ stor. Men nog har den minskat vĂ€l? Jag tĂ€nker pĂ„ bara frĂ„n min lilla horisont sett. Jag fĂ„r e-post frĂ„n Hannele i Marocko, Emelie som jag ska intervjua ber att jag kommer före lördag för hon ska till Afrika. Clas skickar sin adress frĂ„n Spanien för jag ska skicka en tack-tidning Ă„t honom ungefĂ€r samtidigt som Marjo i Karibien ocksĂ„ ska fĂ„
en ByaNytt. Rasmus Backlund pĂ„ Dermoshop hinner med en intervju innan flyget till Ryssland lyfter och min Fannys svĂ€rförĂ€ldrar frĂ„n Koskö bosĂ€tter sig i Jakarta, Indonesien ett par Ă„r genom hans jobb. Gunilla i Florida gratulerar jag pĂ„ födelsedagen via gratistelefon. Fast det ska jag erkĂ€nna om gratulerandet... just i den stunden trodde jag att det Ă€r Smedsby som har âvĂ€rldstidenâ. Jag ringde upp henne utan framgĂ„ng och ringde pĂ„ nytt pĂ„ kvĂ€llen. âJa, sa hon. Jag sĂ„g att det var du som ringde kvart före fem i morseâ. OjdĂ„. âFölĂ„Ă„t, ja hĂ„xa intâ. Julia Maria Tomasdotter BĂ€ck, som kom direkt ur min mage för tjugo Ă„r sedan, reser som volontĂ€r till Fijiöarna i januari och ska arbeta i en förskola. Jag kunde sĂ€ga âbara sĂ„deâ men jag vet ocksĂ„ vilket moget beslut, stort mod, vilken byrĂ„krati och vilka utgifter som ligger bakom. Hon kommer hem i april via Nya Zeeland och/ eller Australien. HĂ€ftiga unge!
Under oktober har jag sjĂ€lv varit i Helsingfors, Hemavan och i Ă bo. Veckoslutsresor med kulturellt och bra program. SĂ„nt ger mersmak och ny energi. FrĂ„n nĂ€rmare hĂ„ll och resmĂ„l, frĂ„n R-kiosken vid tĂ„gstationen i SeinĂ€joki, fick jag en frĂ„ga av Liisa, som jobbar dĂ€r. Omkring den 10 augusti har nĂ„gon glömt boken âMalax historia â del 2â dĂ€r och eftersom âkirja on varmasti jollekin tĂ€rkeĂ€ eikĂ€ mikÀÀn halpa kirjaâ hĂ€lsar hon att den fĂ„s tillbaka dĂ€rifrĂ„n av den som vet med sig att han eller hon glömt. SĂ„ snĂ€llt av Liisa att höra av sig om det. Resor Ă€r ocksĂ„ ett deltema i den hĂ€r tidningen. Patrick skriver om Kroatien och Johanna har vandrat i England. HĂ€r presenterar vi ocksĂ„ andra delen av vĂ„r tidsresa med KustNytt. De första tvĂ„ uppslagen med klipp ur gamla tidningar hade vi i somras och nu kommer tvĂ„ uppslag
Fax (06) 344 1820 Hemsida www.kustmedia.fi
till. I Ă„r Ă€r det KustNytt:s trettionde Ă„rgĂ„ng. Och sĂ„ har vi en tĂ€vling pĂ„ facebook dĂ€r man kan gilla oss, kommentera vilken tidning man vill ha och delta i utlottningen av valfri prenumeration pĂ„ ByaNytt eller KustNytt. Vi drar en vinnare varje mĂ„nad under ett halvĂ„r och först ut att gratulera Ă€r Gunilla Hellman som fĂ„r friprenumeration pĂ„ ByaNytt. Grattis! Till sist: i tid och otid uppmanas vi att anvĂ€nda reflex i höstmörkret. Men pĂ„ riktigt â gör det! Jag mötte en cyklist i Malax hĂ€romkvĂ€llen som cyklade mera mot mitten av körbanan Ă€n mot diket. Utan reflex. Inte bra.
E-post redaktionen@kustnytt.fi Vd Tomas BÀck, tfn 344 1814 Chefredaktör och ansvarig utgivare Lisbeth BÀck, tfn 344 1813 Redaktionella medarbetare Carina Nordman-Byskata, Lisbeth BÀck, Carita Nyström, Anna Sand, Lucas Snellman, Patrick Sjöholm, Julia BÀck, Johanna Granlund AnnonsförsÀljning Sabine Mickelsson, tfn 344 1812 annons@kustmedia.fi Annonsombrytning Maria LillÄs, tfn 344 1830 maria@kustmedia.fi Sidombrytning Maria LillÄs, tfn 344 1830 maria@kustmedia.fi Prenumerationer / adressÀndringar www.kustnytt.fi Tomas BÀck, tfn 344 1814 prenumeration@kustnytt.fi
Smedsby den 8 oktober 2015
Tryckeri I-print, SeinĂ€joki 2015 Upplaga 2 600 exemplar KustNytt utkommer med 10 nr/Ă„r Prenumerationspriser Finland 49 ⏠EU 52 ⏠Ăvriga vĂ€rlden 55 âŹ
GENOM LIBBIS LINS
Annonspriser 2015 KustNytt: 1,49 ⏠per sp.mm. ByaNytt: 1,49 ⏠per sp.mm. âKombiannonsâ (samma annons i KustNytt o. ByaNytt): 20 % rabatt Blickhörnan (50x50 mm): 125 ⏠FaktureringstillĂ€gg: 3 ⏠Moms 24 % tillkommer pĂ„ samtliga priser. Upprepningsrabatt enligt överenskommelse. Tidningens format Tryckyta: sidans bredd 254 mm, sidans höjd 360 mm, spaltantal 5.
Det Àr vi som planerar invigningsfesten för Malax Ishall - den 27 november med öppet hus i nya Targahallen och trerÀtters med dans i Idrottshallen pÄ kvÀllen. Höstens fest!
Hemavan bjöd pĂ„ fin ruska i september â och Ă€nnu finare hade det varit utan regn. Men underskatta aldrig god mat, trevligt sĂ€llskap, kortspel och utsikten frĂ„n bilfönstret!
Och sÄ har jag varit till à bo och sett musikalen StormskÀrs Maja. En komplett förestÀllning enligt mig. Den spelas Ànnu under vÄren 2016. I huvudrollerna Elmer BÀck och Jakobstads Emma Klingenberg. Foto: Pette Rissanen.
Spaltbredd 1 sp. = 47 mm, 2 sp. = 99 mm 3 sp. = 150 mm, 4 sp. = 202 mm 5 sp. = 254 mm Annonsmaterial EPS-, PDF-, eller TIFF-format i 300 dpi. Program: FreeHand, InDesign och PhotoShop. Bifogade bilder och logon i CMYK-fÀrger i JPG- eller TIFF-format (300 dpi-upplösning). Fonter bifogas eller omvandlas till vektorgrafik (kurvor).
Jepp. Jag var med. NĂ€r EU-kommissionens viceordförande MaroĆĄ Ć efcovicin besökte stan.
Gratulerar Helena. Femtio Är i början av september. Tack för en underbar födelsedagshelg!
För insĂ€nt ej bestĂ€llt material ansvaras ej. För felaktighet i annons uppgĂ„r tidningens ansvar högst till annonsens pris. Eventuella anmĂ€rkningar bör göras senast 8 dagar frĂ„n fakturans ankomst.Vid eventuell beskattning av tĂ€vlingsvinster stĂ„r vinnaren sjĂ€lv för denna kostnad. Ăvriga produkter frĂ„n Kustmedia ByaNytt, kundtidningar, reklam och trycksaker. Medlem i Tidskrifternas förbund
Aktiva RödaKorsare, hĂ€r Lorenz Uthardt frĂ„n Malax, hade insamling till förmĂ„n för Katastroffonden vid premiĂ€ren av âHunden och den besynnerliga hĂ€ndelsen om nattenâ vid Wasa Teater. Fint!
SÄ hÀr nöjda var Nina och jag nÀr vi hade haft promoförsÀljning av KustNytt vid S-Market Köpings. Vi avslutade dagen vid Neste med kaffe och deras egna syltgrisar. Gott!
Nadias Àppel blev Àppelmos till min frys.
NĂ€sta nummer av KustNytt utkommer den 11 november 2015. Tema: NĂ€rpes
3 skola
vi i ettan
Yttermalax skola Bland de 116 eleverna i Yttermalax skola i Ă„r Ă€r 21 första klassister, uppdelade i 1A och 1B. NĂ€r KustNytt hĂ€lsade pĂ„ hade de nyss haft scoutvecka, med en massa roligheter pĂ„ schemat. â Vi har haft naturbingo, samlat naturmaterial som vi pysslat med, letat skatter och lĂ€rt oss om olika trĂ€darter, sjungit scoutsĂ„nger och lĂ€rt oss lite om första hjĂ€lpen, berĂ€ttade de. Det var med andra ord en riktig Ă€ventyrsvecka. Text och foto: Anna Sand
Klass 1 A KlasslĂ€rare för 1A Ă€r Karita Sohlberg-Rönnlund och frĂ„n vĂ€nster sitter Julia Svahn, Lilja Tast, Edith Risberg, Selmer Hemming, Frank Andstjö, Jonathan Malm, Alva Karls, Matilda Strömblad, Liam WĂ€rnhjelm samt Emmy Herpman. Klass 1 B Camilla Willberg Ă€r klasslĂ€rare i 1B och Anna-Lena Sjöström fungerar som assistent. Ăverst frĂ„n vĂ€nster stĂ„r Felix Nousiainen, Hanna Podbicanin, Ronja Aspö, Janina GrĂ€dler, Noel Skata och Felix GĂ€stgivar. PĂ„ andra raden sitter Elias Udd, Jonathan Svarvar, Selina Ăsterdahl, Rasmus MĂ€kiluoma samt Victoria Haavisto.
Fyrklövernvinnare
Börje vann en brandfilt
Fyrklövern
I den hÀr tÀvlingen kan alla delta! Svaren finns nÀmligen i detta nummer av KustNytt. De rÀtta svaren fanns pÄ sidorna:
Elvisp
PersonvÄg
FrÄga 1:
En vÄg med stor display, 30 mm. Kapacitet 150 kg. Glasyta som Àr lÀtt att torka av. VÄgen Àr endast 22 mm hög.
Finns det nĂ„gon âturgubbeâ hĂ€r, frĂ„gar jag nĂ€r jag stiger pĂ„ hos Lisen och Börje Bonn pĂ„ TuvasvĂ€gen i Malax. Och jo, det finns det. Börje vann en brandfilt och en brandvarnare. Han tackar sĂ„ gott för dem. Lisen och Börje Ă€r pensionĂ€rer och bor i ett hus bara en bit frĂ„n det hus de bodde i förr. â Det Ă€r femton Ă„r sedan Kent och Susanne tog över djuren och gĂ„rden, sĂ€ger de. Lisen och Börje var jordbrukare förr, hade grisar, kor och odlingar.
â Nu har vi bara nĂ„gra höns, skrattar hon. De har tre barn: Britt-Mari, Kent och Benita. Barnbarnen Ă€r fem. PensionĂ€rslivet gĂ„r bra. â Lisen har fullt upp och jag har mest âpekkanendagarâ, skrattar Börje. Han brukar fiska för husbehov men nu fĂ„r han vila frĂ„n det för han har handen i gips. Vi sitter en stund och pratar om förr och nu, om vem jag Ă€r slĂ€kt med och i vilken Ă„lder jag Ă€r nuförtiden. Och andra viktiga saker som tog en stund för det Ă€r sĂ„ trevligt att trĂ€ffa bekanta. Vi önskar varandra trevlig fortsĂ€ttning pĂ„ hösten till sist.
Text och foto: Lisbeth BĂ€ck
SammanstÀllning av tÀvlingssvar: Julia BÀck
De hĂ€r fyra detaljbilderna har vi plockat 2ĂverlĂ€gsen ur olika annonser i tidningen. Kan du testvinnare!
ARBETSKLĂDER lista ut pĂ„ vilka sidor de finns?FRĂ N FĂ„s med eller utan tryck. BegĂ€r offert! www.panoramavasa.Âż
â
Börje Bonn i Malax vann huvudvinsten i Fyrklövern, omgÄng 276. Tröstepriser fick Kenneth Widd i Malax, Solveig Stenlund i Pörtom, Ing-Maj Höstman i Petalax och Stefan GÀstgivar pÄ Bergö. Vi gratulerar alla vinnare!
Praktisk elvisp med fem instÀllningar, sÀkerhetsbrytare och turbofunktion. TvÄ degkrokar och tvÄ vispar medföljer.
1
Börje Bonn vann huvudvinsten.
FrÄga 2: 8, 10, 13 och 15 FrÄga 3: 4, 9, 11 och 16 FrÄga 4: 4, 6, 13 och 18
REGNKLĂDER
NYHET! Ă rsbesiktning
âATTITYDâ KLĂDER
Tidsbokning: 050-5535 765
Mjölnaregatan 10, Vasa ⹠Tel. 312 2
I den hÀr detaljbilden har det smugit sig in fyra fel. JÀmför med originalbilden som du hittar i tidningen och ringa in de fyra felen?
3
E-post: tero.oling@ronn-backholm. BERGFOLK CAR SERVICE I detta nummer har vi gömt fyra mini-
4 atyrbilderMolpe (samma storlek som den
Kustmedias logo. PĂ„ vilka sidor 347nedan) 6698avâą 050-452 2564 finns de? (RĂ€kna ej med denna.) 16 Vasa Vasaesplanaden www.bergfolkcarservice.ï Tfn 06-317 4163 âVi kommer att ympa...
PĂ„ vilka sidor kan man lĂ€sa följande fyra uttalanden: â Vi Ă€r landsbygdstrogna... â Jag blir sĂ„ glad...
â Barn gör inte som vi sĂ€ger...
Lunchbuffé vardagar 10-16,
Svaren vill vi ha pÄ redaktionen senast den 29 pktober 2015. Adressen Àr KustNytt, MarknadsvÀgen 3, 65610 KORSHOLM. MÀrk kuvertet "Fyrklövern". Du kan sÀnda in alla bidrag till tidningen i samma kuvert. Om du inte vill klippa i tidningen gÄr det bra att kopiera kupongen. Om jag vinner vill jag ha:
VĂ€lkommen!
Namn....................................................................................Tel........................................................
PersonvÄg
Adress................................................................................................................................................
Elvisp OmgÄng 279, K815
4
Rasmus Backlund har vÀxt upp med familjeföretaget Dermoshop i KorsnÀs. Idag Àr han delÀgare och ansvarar för Dermoshops verksamhet i Estland, Ryssland och ocksÄ den senaste etableringen i Lettland.
Han bryter ny mark i Baltikum Ät familjeföretaget KorsnÀs, Vasa, Stockholm, S:t Petersburg, Tallinn och Riga. Mellan dessa orter pendlar Rasmus Backlund. Han Àr delÀgare och ansvarar för Dermoshops verksamhet i Estland, Ryssland och ocksÄ den senaste etableringen i Lettland. Med andra ord Àr Rasmus, son till Dermoshops grundare Henry, mycket pÄ resande fot. Nyss hemkommen frÄn en visit i Helsingfors har Rasmus Backlund tid med en intervju innan nÀsta
resa vÀntar - om nÄgra timmar avgÄr flyget till S:t Petersburg.
Ingen utstakad vÀg Rasmus Àr uppvuxen i företagarfamilj och det mÀrktes under uppvÀxtÄren i KorsnÀs. SamtalsÀmnena vid matbordet handlade inte om hur maten smakade i skolan eller om hur fotbollsmatchen gick. IstÀllet var det företagandets utmaningar och möjligheter som diskuterades. Han har aldrig pressats att bli en del av företaget, den vÀgen har aldrig varit utstakad för honom. Studier i ekonomi vid bÄde Vasa Yrkeshögskola och Svenska Handelshögskolan förde Rasmus in företagarvÀrlden.
En lÄng resa inom företaget Han har gjort en lÄng resa inom Dermoshop. FrÄn att ha kokat kaffe
och sopat golv, jobbat med reklamationer och packat leveranser axlar har nu en av bolagets stora roller. â Jag var med dĂ„ det arbetade fyra personer pĂ„ huvudkontoret dĂ€r det i dag jobbar 60 personer. Jag har varit involverad i alla processer och sett alla avdelningar. Men företagets devis Ă€r att man ska förtjĂ€na sin plats. Att vara chefens son har inte automatiskt gett en plats i företaget, sĂ€ger Backlund.
Butik i St Petersburg Under första Äret i bolaget fick han ansvaret för Dermoshops etablering i Ryssland. Efter flera Är av hÄrt arbete rullar verksamheten pÄ i landet med ungefÀr 140 miljoner invÄnare. I sommar har Backlund jobbat för en satsning som Àr helt unik för Dermoshop. Eftersom internethandeln av kosmetiska hudvÄrdsprodukter Àr marginell i Ryssland har Dermoshop öppnat en riktig butik i S:t Petersburg.
Vi Àr landsbygdstrogna mÀnniskor som stöder lokalsamhÀllet och jag tycker inte om utvecklingen att allt urbaniseras. Jag har bott i Vasa i tio Är och i jobbet reser jag till storstÀder, men landsbygden Àr alltid i mitt hjÀrta.
5
âą
Dermoshop, med huvudkontor och logistikcentrum i KorsnÀs, Àr ett kosmetika- och hudvÄrdsföretag.
âą
Dermoshop har verkat inom kosmetikbranschen sedan 1988 och har sedan 1996 fungerat som en webbshop. Produkter med det egna varumÀrket Dermosil sÀljs endast via deras egen webbshop. Sortimentet bestÄr av mer Àn 300 hudvÄrds- och hÄrvÄrdsprodukter, fÀrgkosmetik samt kosttillskott.
âą
Dermoshops omsÀttning under 2014 var 25 miljoner euro. Prognosen för i Är tyder pÄ fortsatt tillvÀxt.
Företagets devis Àr att man ska förtjÀna sin plats. Att vara chefens son har inte automatiskt gett en plats i företaget.
â Det hĂ€r bryter egentligen mot allt det vi gör, men jag har jobbat hĂ„rt för butiken. I Ryssland sker nĂ€stan alla inköp av hudvĂ„rdsprodukter och kosmetiska i fysiska butiker. PĂ„ lĂ€ngre sikt ska butikens kunder ocksĂ„ hitta vĂ„r webbshop.
Ryssland gĂ„r bra Dermoshop har under de senaste femton Ă„ren etablerat sig i flera olika lĂ€nder. Först Sverige Ă„r 2002, följt av Estland, Ryssland och sedan september i Ă„r finns bolaget ocksĂ„ i Lettland. I Sverige och Estland gĂ„r försĂ€ljningen bra, och i Ryssland gĂ„r försĂ€ljningen för tillfĂ€llet extremt bra. â Ryssland genomgĂ„r en kris som inte har skĂ„dats pĂ„ femton Ă„r, men vi har lyckats hĂ„lla en positiv trend dĂ€r. Butikssatsningen Ă€r en orsak. En annan Ă€r att nĂ€r alla konkurrenter höjde sina priser med 40-60 procent vid Ă„rsskiftet sĂ„ höjde vi i medeltal med 20. Det var i lĂ„nga loppet ett smart drag.
Etablering i Lettland Att utvidga verksamheten till de baltiska lĂ€nderna och Ryssland har varit ett naturligt steg. Dermoshop levererade under en lĂ€ngre tid produkter till hotell i Estland och Ryssland, skaffade erfarenhet och kontaktnĂ€t. Potentialen att fĂ„ webbhandeln att öka blev ytterligare en faktor som ledde till att företaget slutligen etablerade sig i lĂ€nderna. FörsĂ€ljningssiffrorna i Ryssland Ă€r fortfarande lĂ„ga jĂ€mfört med Finland, men bolagets mĂ„l Ă€r att bli lika stora som i Finland. Etableringen i Lettland Ă€r till en början försiktig men beslutsam. Ifall satsningen i Lettland lyckas kommer Dermoshop att vĂ€nda blickarna mot Litauen ocksĂ„. â Med en ny etablering kan man inte ha sĂ„ stora förhoppningar. Marknaden i Lettland Ă€r Ă€ndĂ„ ganska liten men mĂ„let Ă€r förstĂ„s att det ska gĂ„ pĂ„ vinst. I smyg undersöker jag ocksĂ„ andra utlandsetableringar och Ă€nnu större marknader.
â Men det Ă€r sĂ„dant som Ă€nnu Ă€r hysch-hysch, sĂ€ger Rasmus Backlund.
AffÀrsmagasin en avkoppling Efter fem Är som huvudansvarig för Dermoshops verksamhet i Ryssland kÀnner Rasmus att han kan överge ansvaret till nÄgon annan. Under de senaste Ären har han byggt verksamheten i vÄrt östra grannland till vad det Àr i dag, och nu Àr Rasmus redo att hitta nya marknader för det KorsnÀsbaserade företaget. En stor del av hans tid gÄr Ät till företaget, de senaste fyra mÄnaderna har han bott i Estland för att utveckla etableringen i Lettland. NÀr han inte jobbar eller reser Àr han försjunken i nÄgot affÀrsmagasin, det Àr sÄ han kopplar av bÀst.
Landsbygden trogen Kosmetika- och hudvĂ„rdsföretaget Dermoshop har kammat hem priser som Ă„rets företag i Finland och tilldelats pris som landets bĂ€sta webbshop och har gĂ„ng pĂ„ gĂ„ng satsat pĂ„ utlandsetableringar. Men trots det har företaget alltid varit KorsnĂ€s och landsbygden trogen â ett medvetet val som har en koppling lĂ„ngt tillbaka i tiden. â Vi Ă€r landsbygdstrogna mĂ€nniskor som stöder lokalsamhĂ€llet och jag tycker inte om utvecklingen att allt urbaniseras. Jag har bott i Vasa i tio Ă„r och i jobbet reser jag till storstĂ€der, men landsbygden Ă€r alltid i mitt hjĂ€rta. Jag har inga planer pĂ„ att flytta verksamheten nĂ„n annanstans. I oktober Ă€r det bara ett par mĂ„nader kvar till den viktiga julförsĂ€ljningen. DĂ„ utökas arbetsstyrkan i lagret i KorsnĂ€s med tiotals personer. Den sex veckor lĂ„nga julförsĂ€ljningen utgör ensamt en viktig del av hela Ă„rets totala försĂ€ljning för Dermoshop. Text och foto: Patrick Sjöholm
Att möta det annorlunda Vi har alla sett bilderna. Pappor bÀrande pÄ barn. Mammor med tygbylten i hÀnderna och pÄ ryggen. Barnen grÄtande, vÀdjande. Vi har sett rÀdslan i deras ögon. Pappornas över att bli upptÀckt och tillbakavisad. Mammornas över att inte orka Ànda fram. Barnen Àngsliga, oförstÄende. Samtidigt. I samma del av vÀrlden. Vi har alla Äkt ivÀg pÄ en resa nÄgon gÄng. Mammor med Äga över familjens packning. Pappor som kollar boende och biluthyrning. Barnen uppspelta, ivriga. Vi Àr vana att röra oss fritt över grÀnser. Mammor som shoppar taxfree i euro. Pappor som irriteras över lÄngsam sÀkerhetskontroll. Barnen ovetande, lyckliga.
Som medborgare i ett vÀsterlÀndskt land, i en fri demokrati, har vi svÄrt att förstÄ att livet kan vara och Àr annorlunda för en stor grupp mÀnskor i vÄr vÀrld. Att det inte alltför lÄngt hÀrifrÄn finns mÀnskor som flyr för sina liv och saknar sÄdana rÀttigheter som vi tar för givna. MÀnniskor som Àr papperslösa, saknar identitetspapper och inte kan röra sig fritt i vÀrlden. MÀnniskor som inte har samma rÀtt till sjukvÄrd, en rÀttighet som vi finlÀndska medborgare föds med. MÀnniskor som flyr frÄn sitt hemland för att de vÀgrar bli soldater och kÀmpa för en regim som de anser Àr korrupt och bryter mot mÀnskliga rÀttigheter. MÀnniskor som gör vad de kan för att de sjÀlva och deras barn ska fÄ en bÀttre framtid.
Den hĂ€r hösten har finlĂ€ndarnas instĂ€llning flyktingar, invandrare, ja till alla dem som Ă€r annorlunda stĂ€llts pĂ„ prov. Mitt i en svĂ„r ekonomisk situation och tilltagande frĂ€mlingsfientlighet har finlĂ€ndarna tvingats fundera över sina grundlĂ€ggande vĂ€rderingar. Gör jag skillnad pĂ„ mĂ€nskor? Vad anser jag egentligen? Vad Ă€r jag beredd att göra för dessa nödstĂ€llda? I den mest akuta situationen Ă€r det lĂ€tt att hjĂ€lpa. Enskilda personer och etablerade organisationer förbereder med matpaket, klĂ€der och förnödenheter. Församlingar bĂ€r upp kollekter, erbjuder lĂ€gergĂ„rdar för nödinkvartering, ordnar klĂ€d och materialinsamlingar, samarbetar med stĂ€der och kommuner kring mottagande av flyktingar och asylsökande, och hjĂ€lper i kontakten med myndigheter. Men hur kommer vi att hantera integrationen pĂ„ lĂ€ngre sikt? Jesus uppmanar till fördomsfrihet i vĂ„r strĂ€van att hjĂ€lpa vĂ„ra medmĂ€nniskor. DĂ„ det handlar om att hjĂ€lpa nödstĂ€llda fĂ„r vi inte göra skillnad pĂ„ mĂ€nniskor. âJag var hungrig och ni gav mig att Ă€ta, jag var törstig och ni gav mig att dricka, jag var hemlös och ni tog hand om mig, jag var naken och ni gav mig klĂ€der, jag var sjuk och ni sĂ„g till mig, jag satt i fĂ€ngelse och ni besökte mig.â Genom att hjĂ€lpa och uppfylla vĂ„r medmĂ€nskliga plikt gĂ„r vi Jesu Ă€renden. âSannerligen, vad ni har gjort för nĂ„gon av dessa minsta som Ă€r mina bröder, det har ni gjort för migâ.
Lucas Snellman
6
KustNytt 1986-2015
7
30 Ă„r
8
Exotiska trÀd samsas med skogens örter
ĂnggĂ„rd Plantskola LĂ€ngs en grusvĂ€g pĂ„ Bergö som heter DegermarsvĂ€gen, ligger ĂnggĂ„rd plantskola. HĂ€r har Eija och Harri Luhtasela skapat en egen oas med exotiska plantor, trĂ€d och buskar, som man inte trodde det var möjligt att hitta i Malax skĂ€rgĂ„rd. Paret Luhtasela, som Ă€r uppvuxna pĂ„ landsbygden i östra Finland respektive Sydösterbotten, hittade sitt hem pĂ„ Bergö för tre Ă„r sedan. DĂ„ bodde de i Vasa och studerade bĂ„da tvĂ„, men hade en gemensam dröm om att fĂ„ bo pĂ„ landet. â Vi sökte rĂ€tt plats i flera Ă„r. Bergö var delvis bekant för oss eftersom vi kört bĂ„t omkring hĂ€r, berĂ€ttar Eija, som Ă€nnu studerar kommunikation pĂ„ Vasa Universitet. Harri frilansar som skribent, bland annat skriver han artiklar till trĂ€dgĂ„rdstidningen Viherpiha.
Egen import och ympning Parets trĂ€dgĂ„rdsintresse har ökat under Ă„ren och genom olika resor de gjort, dĂ„ de ofta besökt större trĂ€dgĂ„rdar för att fĂ„ inspiration. Den egna plantskolan, som fĂ„tt namnet ĂnggĂ„rd, startade de upp i vĂ„ras och företaget utgör nu nĂ€stan ett heltidsarbete för dem bĂ„da. â Vi noterade att det Ă€r svĂ„rt att fĂ„ tag i mer speciella plantor hĂ€r i Ăsterbotten, och ville erbjuda mer exotiska arter som Ă€ndĂ„ klarar av vĂ„rt klimat, förklarar Harri. Vi har bĂ„de nytto- och prydnadsvĂ€xter, en del perenner samt olika naturprodukter, sĂ„som torkade örter och svampar, eget örttĂ© och kransar som vi tillverkar av naturmaterial. Omkring 130 olika sorter har planterats pĂ„ ytorna kring gĂ„rden, som gĂ€rdats in med tanke pĂ„ Ă€lgar och andra hjortdjur. Plantorna importerar de sjĂ€lva frĂ„n Tyskland, Holland, Lettland och andra nordeuropeiska lĂ€nder. â Vi kommer att ympa en hel del sjĂ€lva nĂ€sta vĂ„r och Ă€ven driva upp egna plantor, berĂ€ttar de.
Fossila arter och exotiska frukter I sortimentet av nyttotrÀd finns bland annat olika pÀrontrÀd, plommon samt persiko- och aprikostrÀd, som blivit vÀldigt populÀra. PÄ rÀtt vald vÀxtplats kan de
Harri och Eija Luhtasela grundade ĂnggĂ„rd Plantskola i vĂ„ras, mitt ute i skogen pĂ„ Bergö. HĂ€r driver de upp exotiska nytto- och prydnadstrĂ€d och skapar egna produkter av det som naturen omkring kan erbjuda.
I skogen har paret markberett ett omrÄde för hand för att kunna utöka sitt sortiment. HÀr vÀxer nu fikontrÀd tillsammans med olika pÀronsorter, ek, lönn och sÄ vidare.
MÄnga olika pÀronsorter finns, och Àven persiko- och aprikostrÀd, som blivit vÀldigt populÀra.
Exotiska lönnar, sammetssumak och kastanj Ă€r bara nĂ„gra exempel pĂ„ vad som finns pĂ„ ĂnggĂ„rd plantskola.
övervintra Ă€ven hĂ€r i vĂ„r vĂ€xtzon. Smalbladig silverbuske, koreansk silverbuske, kastanj och hassel samt plommon finns ocksĂ„ pĂ„ plantskolan. â Vi gör ocksĂ„ ett försök att fĂ„ fikontrĂ€d att övervintra, berĂ€ttar Harri medan vi gĂ„r runt i skogen dĂ€r de berett ett omrĂ„de för plantorna.
i september hade öppet hus hÀr, berÀttar paret. Ryktet sprider sig, men i övrigt har vi mest marknadsfört oss genom vÄr hemsida, dÀr vi Àven har webbshop, samt via Facebook.
och böcker, och bĂ„de Eija och Harri Ă€r uppvuxna med egen trĂ€dgĂ„rd. De vurmar för att ta vara pĂ„ det som naturen erbjuder, och tillverkar eget örttĂ© av mjölke, ljung och rödklöver, istĂ€llet för att köpa. â MĂ„nga örter Ă€r mycket vitaminrika, berĂ€ttar Eija. Rölleka frĂ€mjar matsmĂ€ltningen, Ă„ker-
Bland prydnadstrĂ€den finns mĂ„nga gamla arter, och det kĂ€nns minst sagt exotiskt att promenera runt bland jĂ€rnek, mullbĂ€r, bok och olika sorter av ekar och lönnar, för att inte nĂ€mna korktrĂ€d och sumak, mitt ute i den finlĂ€ndska blandskogen. â Vi har fĂ„tt positiv respons nĂ€r vi deltagit i olika marknader och nĂ€r vi
Naturens vitaminer Kunskapen om vÀxterna inhÀmtar de frÀmst frÄn branschtidningar
9 Allt inom fasta inredningar i hemmet VasavÀgen 865, 64220 Yttermark, Tel. 06 2256 620, www.reno.fi
tema resor och fritid
kök badrum garderober
ĂverlĂ€gsen testvinnare!
NYHET! Ă rsbesiktning
Tidsbokning: 050-5535 765
ïĄService och reparationer av bilar, traktorer och övriga fordon ïĄRökgasmĂ€tning för dieselbilar VinterdĂ€ck ïĄOBD-test, övrig besiktningsservice till förmĂ„nliga ïĄBrĂ€nnoljeförmedling priser ïĄDĂ€ck- och fĂ€lgförsĂ€ljning
BERGFOLK CAR SERVICE Molpe 347 6698 âą 050-452 2564 www.bergfolkcarservice.ï
Pörtom Bil & Traktor Ăb Velkmossv. 4 â Rune: 0500-560974 rune.brann@pp.inet.fi
www.panoramavasa.Âż
Vasaesplanaden 16 Vasa Tfn 06-317 4163
Lunchbuffé vardagar 10-16,
VĂ€lkommen!
Eija gör egna kransar i olika former, som de kommer att sÀlja pÄ marknader i höst och vinter.
VÀlkommen pÄ lunch till stans nyaste lunchrestaurang! Vi bjuder pÄ kaffe vid dÀckbyte.
Anlita vÄra annonsörer!
Tfn 06-3344 311 panoramavasa.fi FolkhĂ€lsanhuset WASA, RĂ„dhusgatan 23-25 MĂ„âlö 10.30â14 (övr. tider mot best.)
Dags för en ny hemsida eller en webbshop? JÀrnekens kvistar med dess röda bÀr anvÀnds i mÄnga lÀnder som juldekoration.
Koreansk silverbuske vÀxer vilt i Japan, Kina och Korea. Den blir tre till fem meter hög och bred. Blommorna Àr kraftigt doftande och de Àtliga bÀren röda och vitaminrika.
Webblösningar för smÄföretag Kolla vÄra priser och paketlösningar www.eniti.fi
frÀken innehÄller mycket mineraler samt sÄ innehÄller örterna saponiner, flavonoider, alkaloider, tannin, A-,C-, B1-, B2- och B3vitaminer. I sortimentet finns Àven fÀrdiga blandningar av torkade örter. De kan bland annat anvÀndas som tillskott till hÀstar och andra husdjur, sÄsom smÄgnagare.
â I vinter kommer vi att satsa mer pĂ„ försĂ€ljningen av de hĂ€r produkterna, och Ă€ven kransarna, som passar bĂ„de vid entrĂ©n eller pĂ„ gravar, tillĂ€gger Eija.
Text och foto: Anna Sand
RING ELLER BESĂK OSS Marknadsv 3, KORSHOLM Tel. 050-38 22 299
10
HĂSTFIN!
Nya modeller i höstens fĂ€rger. Tex tunikor och blusar till vardag och fest. Ăven jeans, stickat mm. Ăppet: Torsdagar 10â16 eller ring nĂ€r det passar dig!
VĂLKOMMEN IN! Centrumv. 8 B, PĂRTOM
050-562 1281
www.thindra.com
Jan-Erik Fogde ⹠Slambrunnstömning ⹠FrÀst matjord och fyllnadsjord
Malax med omnejd
Cavtat.
050-557 1952
⹠SandblÀstring och mÄlning ⹠MIG och TIG svetsning ⹠Mindre sprÀngningsarbeten
K-G Revahl ĂVERMALAX
0400-167 187
karl-georg.revahl@pp.malax.ï
FĂRMĂ NLIGA VINTERDĂCK! âą Montering och h balansering âą Nu Ă€ven montering av traktor och lastbilsdĂ€ck
Molpe massage & trÀningsrÄdgivning Thomas Ramstedt Tel: 050-328 2819
Kommer Din KustNytt till rÀtt adress? BÀsta prenumerant. AdressÀndringar kan göras pÄ hemsidan: www.kustnytt.fi, via e-post: prenumeration@kustnytt.fi eller per telefon till Tomas BÀck, telefon: 344 1814. Redaktionen för KustNytt
Patrick Sjöholm tar oss med till Kroatien, dÀr han nyligen tillbringade tio dagar med sin fru Linn Sjöholm frÄn Malax.
Korcula.
Dubrovnik.
Tio dagar lÀngs Dalmat Yes yes, come with me! My car is over here, hojtar en kroatisk kvinna i 60-Ärs Älder Ät oss nÀr vi stegar ut frÄn Dubrovniks flygplats. Hon heter Nina och driver ett lÀgenhetshotell i den lilla staden Cavtat, som ligger 30 minuters bilfÀrd söder om staden Dubrovnik i Kroatien. I Kroatien Àr det vanligt att det Àr en familj som driver dessa lÀgenhetshotell dÀr sÄdana som Nina hÀmtar gÀsterna frÄn flygplatsen, skjutsar av och an, tar emot bokningar och stÀdar rummen. SmÄ gester som att en morgon fÄ en skÄl med fÀrska fikon gör att man kÀnner sig sÄ varmt vÀlkommen. Detta hjÀrtfulla och enkla bemötande Àr pÄ nÄgot vis sÄ kÀnnspakt för kroaterna.
Att bo pĂ„ en mindre ort med fĂ€rre turister var verkligen ett lyckosamt drag. Bortom överfulla strĂ€nder och turister som trĂ€ngs lĂ€ngs gatorna Ă€r Cavtat nĂ€stintill motsatsen. Ăver Cavtat vilar ett behagligt lugn och en harmonisk stĂ€mning. I Cavtat Ă€r det lĂ€tt att hitta en alldeles egen bit strand dĂ€r man nĂ€stan i ensamhet kan njuta av sol och bad. FrĂ„n Cavtat tar man sig dessutom smidigt med bĂ„t till den historiska och vackra staden Dubrovnik, som
kan ses med blotta ögat frÄn Cavtats strÀnder.
EnastÄende frÄn murens topp Vi besökte Dubrovnik, men efter att ha vistats nÄgra dagar i lugna Cavtat kÀndes Dubrovnik kaotiskt och stressfyllt. Hopar av turister trÀngs lÀngs huvudgatan Stradun och stadens andra sevÀrdheter. Vi
valde istĂ€llet att under dagens hetaste timmar sitta pĂ„ ett kafĂ© och vĂ€nta ut de livligaste turistströmmarna och att temperaturen skulle sjunka. Besöker man Dubrovnik Ă€r det nĂ€stintill ett mĂ„ste att gĂ„ runt den gamla staden pĂ„ dess flera meter tjocka murar. Ăverblicken frĂ„n murens topp Ă€r verkligen enastĂ„ende. Men i Dubrovnik Ă€r ocksĂ„ prisnivĂ„n en annan Ă€n i Cavtat. NĂ€r Cavtat bjuder pĂ„ smĂ„ och trivsamma restauranger med rimliga priser Ă€r matstĂ€llena i Dubrovnik knökfulla och priserna högre.
Korcula Àr fisk och fÄr specialiteter pÄ matbordet. Och vi Ät utan vidare de mest smakfulla musslor vi nÄgonsin Àtit pÄ en undangömd restaurang. Mitt i staden finns ocksÄ en katedral, och för en liten summa fÄr man ta de mÄnga och smala trappstegen upp till klocktornets topp. Det Àr en klÀttring vÀrd besvÀret och svetten! För den kulturintresserade finns det flera konstateljéer och muséer att besöka - bland annat finns upptÀcktsresaren Marco Polos barndomshem i Korcula.
Trollbands av dess charm
Njöt av Korcula
Efter fyra dagar i Cavtat Ă„kte vi vidare lĂ€ngs Kroatiens kust, eller rĂ€ttare sagt lĂ€mnade vi kusten och fastlandet. IstĂ€llet gav vi oss ivĂ€g mot ön Korcula. Ăn Ă€r den största i Adriatiska havet sett till antalet invĂ„nare och Ă€r bland annat kĂ€nd för vinet Grk. Druvorna till vinet odlas i omrĂ„det Lumbarda pĂ„ Korcula. Vi bodde i öns huvudort, som har samma namn som ön och vi trollbands helt av dess charm. VĂ„rt lĂ€genhetshotell befann sig uppe pĂ„ en kulle och vi hade gamla stan framför oss â en utsikt som man inte kan tröttna pĂ„. Gamla stan i Korcula Ă€r en hĂ€rlig upplevelse. De smala och vindlande gatorna bjuder pĂ„ smĂ„ och trevliga restauranger, kafĂ©er och butiker. I
Vi njöt mycket av Korculas badstrÀnder. För pÄ nÄgot vis Àr det inte riktigt samma tryckande vÀrme ute pÄ ön som i Cavtat pÄ fastlandet. Men det ska sÀgas att den Kroatiska vÀrmen minst sagt Àr ihÀrdig. Skönast var det pÄ morgnarna och kvÀllarna, men pÄ eftermiddagen var solen som hetast och temperaturen nÀrmare 35 grader. I sÄdan vÀrme blir man nÀsta handlingsförlamad, orken bara försvinner och det skönaste stÀllet just dÄ Àr i blÄsten frÄn luftkonditioneringen. NÄvÀl, det Àr vÀl ÀndÄ för vÀrmen vi Äker söderut och Korculas strÀnder gav utomordentliga möjligheter till strandliv. NÀr vi vÀl skulle Äka vidare till vÄr sista anhalt pÄ bröllopsresan
11 tema resor och fritid
gröna
hörnan
Höstsol över Àppel och nypon
M
Ànniskor har olika Äsikter om hur september mÄnad i Är riktigt varit. Var den regnig eller var den vacker? Jag hör till dem som tycker vi haft en verkligt fin höst. Visserligen kom det ibland regn, men mÀrkligt nog har nÄgon nattfrost tillsvidare inte tvingat mig att tÀcka över eller ta in. Och detta skrivs pÄ mÄnadens sista dag.
tiens kust var det inte med lÀtthet vi gjorde det. Korcula Àr en enkel, romantiskt och vÀldigt mysigt ort att besöka i Kroatien.
Historisk stad ĂvervĂ€ldigade av Korculas charm lĂ€mnade vi staden och hoppade ombord pĂ„ samma bĂ„t som tagit oss till ön. Dess rutt fortsĂ€tter mot landets nĂ€ststörsta stad Split. Men vi valde bort storstaden Split denna gĂ„ng och Ă„kte istĂ€llet till Trogir som ligger ungefĂ€r 30 kilometer frĂ„n Split. Trogir finns med pĂ„ Unescos vĂ€rldsarvslista sedan Ă„r 1997. Och visst mĂ€rks det att Ă€r en gammal och historisk stad. I stadens centrum reser sig Sankt Laurentius-katedralen som stod klar i mitten av 1200-talet. GĂ„r du lĂ€ngs Trogirs nötta kullerstensgator andas du historia och det kryllar av sevĂ€rdheter. I de smala grĂ€nderna finns det gott om trevliga restauranger och krogar som serverar lokala matrĂ€tter och goda viner. I staden finns det smĂ„ torg lite hĂ€r och var och den vackra strandpromenaden Ă€r ett mĂ„ste att besöka. PĂ„ fastlandssidan finns en mysig grönsaksmarknad dĂ€r ruljangsen Ă€r i full gĂ„ng frĂ„n tidig morgon till sen kvĂ€ll. HĂ€r kan man köpa fĂ€rska grönsaker, frukter, olivolja eller olika lavendelprodukter. SjĂ€lva staden Trogir ligger pĂ„ en ö mellan fastlandet och ön Ciovo.
I Trogir finns inga stÀnder för den som vill sola och bada, utan man mÄste ta sig med bÄt till Ciovo dÀr det finns flera strandalternativ. Det Àr lÀtt att fatta tycke för Trogir, allt finns inom gÄngavstÄnd och staden som pÄ morgonen Àr lugn och fridfull fylls under dagen med mÀnniskor. PÄ kvÀllen fylls uteserveringarna och i grÀnderna ljuder det av musik. Trogir Àr en romantisk stad vÀl vÀrd att besöka.
Vi rekommenderar Kroatien Det blev totalt tio dagar i Kroatien och vi upplevde det som en lÀmplig reslÀngd i Kroatien. Vi rekommenderar ocksÄ att Äka runt till olika stÀllen som vi gjorde. Som resmÄl Àr Kroatien fantastisk plats. Klart turkost vatten, smakfull mat och goda viner, vÀnliga mÀnniskor och stÄtlig natur. Dessutom Àr det inte sÀrskilt kostsamt att resa till Kroatien eller att semestra i landet, men vÀlj orter som ligger utanför de stora stÀderna. DÄ kommer man undan med lÀgre priser ocksÄ. Allt detta gör Kroatien till en verklig pÀrla. En resa lÀngs Dalmatiens kust Àr ett Àventyr vÀrt att pröva pÄ. Text och foto: Patrick Sjöholm
Det som i dessa dagar hÀnder i Europa och hÀr i vÄrt land gör det pÄ ett sÀtt svÄrt att fokusera pÄ trÀdgÄrdsliv. Men jag glÀder mig Ät att min hemkommun skall ta emot 150 flyktingar, som fÄr bo i KorsnÀs kurscenter sedan lÀnge oanvÀnda internatbostÀder. Annars Àr trÀdgÄrdslivet, som det brukar vara i augusti och september, hektiskt med allt som skall skördas och tas tillvara pÄ bÀsta sÀtt. I Är har jag inga rotfrukter, sÄ den uppbevaringen Àr jag befriad frÄn. Den potatis jag fÄtt Àr redan uppÀten, sÄ vÀrst mycket blev det ej. Men andra nyttigheter som jag lyckats med Àr broccoli, som jag ocksÄ redan hunnit konsumera. Mina grönkÄlsplantor stÄr dÀremot Ànnu frodiga och jag har skördat bara en brÄkdel av den. De stÄr ju sig lÀnge, tÄl till och med lite frost. Det som finns kvar, fryser jag in. Jag gör gÀrna en vÀrmande grönkÄlssoppa av den. Caldo verde heter den i Portugal, dÀr den Àr en favoritrÀtt, som bestÄr av potatis, lök, vitlök och mÀngder av strimlad grönkÄl, och olivolja förstÄs. Den som vill ha den mera bastant kan skiva ner chorizo-korv i den i sista minuten. Paul Svensson, den kÀnda kocken frÄn bland annat Strömsö-programmet, anser grönkÄlen vara en supergrönsak, sprÀngfylld av nyttigheter. Han gör ocksÄ chips av dem, garanterat nyttigare Àn köpta potatischips. SjÀlv har jag dock ej testat göra sÄdana. jag tog i lite vÀl mycket med torkning av trattkantareller, som jag köpte en mÀngd av. Men de Àr ocksÄ bra att ha i vinter. OcksÄ Àppelskörden Àr i full gÄng. Nu ÄterstÄr bara ett par ÀppeltrÀd att plocka ur; Lepas Melon, ett gott ÀtÀpple, och Wasa vinter, som Àr utmÀrkt till mos. Dessutom har mitt pÀrontrÀd Ànnu kvar en handfull
Jag hör till dem som tycker vi haft en verkligt fin höst. frukter - min stora skördebonus detta Är. Ett par bÀrsorter har jag Ànnu lÄtit mogna, framför allt min ansprÄkslösa björnbÀrsplanta intill södervÀggen. De goda bÀren mognar sent, men hÄller nu pÄ och utvecklar sin svarta fÀrg, det vill sÀga de nÄr mognad. Ingen stor skörd men desto smakrikare. Min vresroshÀck ber mig att inte glömma att plocka av den, buskarna Àr fulla av prÀktiga nypon. Mina aroniabuskar Àr ocksÄ fulla av bÀr. De mognar i likhet med björnbÀren sent, men jag försöker hinna före fÄglarna, som ifjol for ivÀg med hela skörden. Aroniabuskarna klÀr sig snart i sin hÀrliga höstfÀrg i glödande orange. Mitt i allt detta skördande gÀller det att inte glömma nÀsta vÄrs blomning, det vill sÀga grÀva ner alla inhandlade lökar. NÀra gÄrdens uppfart har jag redan hunnit sÀtta bÄde krokus och bollök. I slÀnten mot min jungfrudans har jag satt mera kungsÀngsliljor. De som jag haft sen förr har minskat i antal, sÄ de behöver kompletteras. NÀra mitt största ÀppeltrÀd (i skriande behov av beskÀrning) har jag grÀvt ner den vackra ljusblÄ vÄrstjÀrnan (Chonodoxa Àr dess latinska namn). Men Ànnu har jag pÄsar med bÄde pÄskliljor och tulpaner som vill i jord. Det Àr ju stora lökar, som man lÀr kunna grÀva ner till och med nÀr marken har tjÀle. SÄ lÀnge vÄgar jag nog ej vÀnta. Platserna Àr redan utsedda. Jag hÄller tummarna upp för magnifik blomning i vÄr. Carita Nyström
12
ARBETSKLĂDER FRĂ N
I LAGER!
FĂ„s med eller utan tryck.
PrÀstgÄrden tas i bruk igen
SVETSOVERALLER
BegĂ€r offert! REGNKLĂDER
âATTITYDâ KLĂDER
Mjölnaregatan 10, Vasa ⹠Tel. 312 2899 E-post: tero.oling@ronn-backholm.fi
PLUS TERVEYS OY TANDLĂKARNA
JAANA SIPPUS â EIJA RAASSINA MINNA KOSKINEN
AAA-TandlÀkarna
HovrÀttsesplanaden 20 B 65100 VASA Tel. 06-312 0300
FörsÀljning av fyrhjulingar, crossar & mopeder SERVICE OCH REPARATIONER ⹠Traktorer ⹠BÄtmotorer ⹠Fyrhjulingar
⹠Lantbruksmaskiner ⹠Snöskotrar ⹠Mopeder
NY SERVICEPUNKT
Ken-Trak Service har öppnat
I VIKBY Kyrkoherde Mats Björklund visar runt i prÀstgÄrdens nyrenoverade utrymmen.
Kenneth: 050-554 7907 Christer: 0500-265 318
www.traktorservice.fi Eklunds Traktorservice, Djupsund 263, Maxmo Ken-Trak Service, JÀrvvÀgen 10, Vikby
FRAMTIDENS ENERGI IDAG! Testad av
ENERGIMYNDIGHETEN
Luft-/vattenvÀrmepumpar LuftvÀrmepumpar Ett miljövÀnligt och flexibelt alternativ.
MULTIENERGY
040-911 1717, 050-552 5720 www.multienergy.fi
PrÀstgÄrden i Petalax har stÄtt tom i mÄnga Är och församlingen har inte lyckats hitta nÄgon hyresgÀst eller köpare av huset, som Àr placerat mellan församlingshemmet och Petalax skola. IstÀllet beslöt man inreda fastigheten till utrymmen för de anstÀllda och för aktiviteter inom församlingen.
ser Mats att den stora nyttan nu Ă€r ett effektiverat samarbete och att man kan anvĂ€nda den befintliga byggnaden inom församlingens verksamhet. â Det underlĂ€ttar vĂ„rt samarbete att vi finns i samma byggnad, Ă€ven om vi inte har arbetstider samtidigt, förklarar han. Diakonissan Heddy NorrgĂ„rd har fĂ„tt ett arbetsrum dĂ€r pastorskansliet tidigare fanns, pĂ„ gaveln av prĂ€stgĂ„rden mot församlingshemmet. Hon ansvarar Ă€ven för familjeklubben, som numera hĂ„lls i ett nyinrett lekrum i prĂ€stgĂ„rden invid samlingssalen. â Det Ă€r praktiskt placerat mellan köket och samlingssalen, sĂ„ att förĂ€ldrarna kan umgĂ„s samtidigt som de har bra uppsyn över sina smĂ„.
Kyrkoherde Mats Björklund visar runt i prĂ€stgĂ„rden, som fastigheten fortfarande kallas, Ă€ven om det Ă€r mĂ„nga Ă„r sedan nĂ„gon prĂ€st med familj bott hĂ€r. â Nu har vi mĂ„lat och tapetserat inomhus, men framför allt förnyat elledningar och vĂ€rmesystemet sĂ„ att byggnaden sedan i somras Ă€r ansluten till bergvĂ€rme. SĂ„ har vi köpt nya möbler hit.
Arbetsutrymmen för anstÀllda
Diakoni- och barnverksamhet Församlingens anstÀllda har inte haft arbetsutrymmen placerade under samma tak tidigare. DÀrför
Ăvriga anstĂ€llda inom församlingen har sina rum i korridoren som vetter mot skolan. I det första rummet arbetar församlingssekreteraren Johanna Granlund. Till hennes arbetsuppgifter hör olika typer av administrativt arbete, men Ă€ven att betjĂ€na. â Pastorskansliet Ă€r öppet pĂ„ tisdagar och onsdagar mellan klockan 10 och 13. I följande arbetsrum kommer kantor Peter Brunell att finnas. Förutom att planera musiken vid högmĂ€ssor och andra förrĂ€ttningar
har kantorn hand om kyrkokörens och pensionÀrskören Kontaktens övningar. För nÀrvarande finns ingen barnkör inom församlingen. Det tredje rummet Àr kyrkoherdens arbetsrum. VÀgg i vÀgg med detta finns ett utrymme dÀr man kan samtala. DÀr finns sittplatser för en mindre grupp. Kanske för sjÀlavÄrd, i samband med planering av en förrÀttning eller för de anstÀlldas möten. VaktmÀstare Marléne StÄhl har inget eget arbetsutrymme, Àven om hon arbetar sÄvÀl inomhus som utomhus inom församlingen.
Samlingar och trĂ€ffar Det som tidigare varit prĂ€stgĂ„rdens vardagsrum utgör nu en samlingssal. DĂ€r kan man Ă€ven hĂ„lla mindre förrĂ€ttningar. â FortsĂ€ttningsvis kommer vi att ha verksamhet sĂ„vĂ€l i församlingshemmet som i gĂ„rdsbyggnaden som gĂ„r under benĂ€mningen Ladan, förtydligar Mats. Till exempel pingisbordet fĂ„r bĂ€ttre plats i Ladan Ă€n att försöka lyfta in det hit i prĂ€stgĂ„rden. Församlingspastor Cay-HĂ„kan Englund har en del av sin arbetstid förlagd till Petalax, sĂ„ han kan Ă€ven anvĂ€nda arbetsutrymmena i prĂ€stgĂ„rden vid behov â Vi Ă€r riktigt nöjda med hur prĂ€stgĂ„rden nu kommit i anvĂ€ndning, avslutar Mats. Text och foto: Carina Nordman-Byskata
13
PÄ bilden syns nÄgra av alla dem som lÀrde kÀnna varandra under en enkel vÀlkomstfest i slutet av september. Pappa Walid har rutig tröja i mitten pÄ bilden och hans fru Hayat hÄller yngsta dottern i famnen med svÀgerskan Abeer strax till höger i bild. Alla ungdomar Àr inte bekvÀma med att synas pÄ foto, sÄ nÄgra valde att inte synas pÄ bild under vÀlkomstfesten. LÀngst till höger stÄr Sakineh Matar, som översatte mellan svenska och arabiska under kvÀllen. Tack, Sakineh!
Nya bybor vĂ€lkomnades till Petalax Sent pĂ„ kvĂ€llen den 7.9 anlĂ€nde 19 personer frĂ„n Syrien till Petalax. De bĂ„da storfamiljerna flydde sin hemby, ungefĂ€r 50 km söder om Aleppo, Ă„r 2011. Under tre Ă„r bodde de i Kairo, Egypten, i oviss vĂ€ntan pĂ„ att antas som kvotflyktingar i nĂ„got land. Nu planerar de sin framtid hĂ€r. NĂ€r familjerna frĂ„n Syrien bott i Petalax knappa tre veckor ordnades en vĂ€lkomstfest i ungdomslokalen. Alla intresserade bjöds in, Ă€ven de som anmĂ€lt intresse till Röda korsets lokalavdelning att de Ă€r beredda att stĂ€lla upp som vĂ€nner till de nyanlĂ€nda. NĂ€r klockan nĂ€rmade sig halv sju strömmade mĂ€nniskor in genom dörrarna â över 80 personer ville lĂ€ra kĂ€nna varandra!
Tacksamhet efter kaos â Tack sĂ„ mycket för att ni med varma hjĂ€rtan har tagit emot oss! inledde Walid Doudi. Det kĂ€nns bra att fĂ„ möjlighet att bo i er by, eftersom vi ocksĂ„ kommer frĂ„n en liten by i vĂ„rt hemland Syrien.
Han Ă€r far till tolv barn, varav de nio yngsta nu bor med sina förĂ€ldrar i tvĂ„ radhuslĂ€genheter mitt i Petalax. Ăldsta sonen med familj finns kvar i Syrien, medan en son och en dotter nu lever i Dubai. Hans fru Hayat hĂ„ller familjens yngsta dotter i famnen. Lillan blir ett Ă„r i oktober. Walid har arbetat som skrĂ€ddare, liksom sin far, men Ă€ven utfört arbete som elektriker. Hans bror arbetade i butik i ett större shoppingcenter nĂ€r ett flyganfall förstörde byggnaden Ă„r 2011. Brodern omkom i explosionen och hustrun Abeer blev Ă€nka. Hennes sju barn Ă€r idag mellan sex och sexton Ă„r gamla. De bor med mamma i tvĂ„ intilliggande lĂ€genheter alldeles nĂ€ra sina kusiner och deras förĂ€ldrar.
arabiska. Ingen av ungdomarna kan kommunicera pĂ„ engelska, de kan endast sĂ€ga fĂ„ ord som âyesâ och ânoâ. â Jag översĂ€tter mellan svenska och arabiska sĂ„ gott jag kan under kvĂ€llen, lovade Sakineh Matar, som Ă€r bosatt i Petalax. Den arabiska som talades i mitt hemland Irak pĂ„minner mycket om syriernas arabiska, men vissa begrepp mĂ„ste jag be dem förklara för mig. Sakineh kom Ă€ven sjĂ€lv som kvotflykting till Finland nĂ€r hon var fem Ă„r. Hennes sambo Petter Tilljander hjĂ€lpte ocksĂ„ med spontan kommunikation under kvĂ€llen. Han tillstĂ„r att arabiska Ă€r svĂ„rt, men de nyanlĂ€nda vĂ€rdesĂ€tter högt om nĂ„gon vĂ„gar hĂ€lsa eller sĂ€ga en fras pĂ„ arabiska.
LÀr sprÄk och kultur
Nya seder och vanor
Barnen har nu gÄtt i dagis och skola nÄgra veckor. NÄgra ungdomar kunde redan vid vÀlkomstfesten presentera sig pÄ svenska och berÀtta sin Älder, trots en pÄtaglig blygsel. Detta mod belönades med applÄder och berömmande jubel. De vuxna kommer att fÄ integrationsutbildning i Vasa, dÄ de lÀr sig svenska och fÄr en inblick i vÄr kultur hÀr. Ganska snart började det krypa i benen pÄ de yngre, sÄ dörrarna till danssalen öppnades och inom kort sprang nya vÀnner och lekte tillsammans med glada hÀlsningar pÄ sÄvÀl svenska som
Nu Ă€r de nya byborna ivriga att lĂ€ra sig hur man lever i det nya hemlandet. Bara att handla mat i butiken kan vara en stor utmaning i början. HĂ€r blir omtĂ€nksamma medmĂ€nniskor vĂ€rdefull hjĂ€lp. â Jag blir sĂ„ glad varje gĂ„ng mĂ€nniskor hĂ€lsar och sĂ€ger âhĂ€ij!â, intygar pappa Walid. Det betyder sĂ„ mycket att vi rĂ€knas in i gemenskapen hĂ€r. Flera försöker ocksĂ„ hjĂ€lpa oss att förstĂ„ vad som finns i förpackningarna pĂ„ handelshyllorna. Och vi har fĂ„tt fĂ€rska grönsaker och rotfrukter av snĂ€lla mĂ€nniskor!
Fotboll förenar över sprÄk- och kulturgrÀnser. Hussein, Belal, Akram och Mahmoud hann se PeIKs sista hemmamatch för sÀsongen och tackade direkt ja till att börja trÀna med laget nu i höst.
Möbler, klĂ€der och husgerĂ„d har donerats och distribuerats till familjerna via Röda korset. De har nu fĂ„tt det mest grundlĂ€ggande och framför allt barnen har ivrigt börjat cykla för att utforska sin nya nĂ€rmiljö. Nu trĂ€nas trafikregler, pĂ„minns om sĂ€kerhetsutrustning och förklaras om hĂ€nsyn för medtrafikanter. â Vi tar gĂ€rna emot rĂ„d och hjĂ€lp för att sĂ„ snabbt som möjligt
förstÄ hur man bör göra saker hÀr i Finland, hÀlsar Walid. Vi Àr mÄna om att inte bli till besvÀr för er, som redan visat sÄ godhjÀrtad vÀnskap till oss.
Text: Carina Nordman-Byskata Foto: Carina Nordman-Byskata & Petter Tilljander
14
Rusta barnen rĂ€tt i mörkret Det Ă€r mörkt â bĂ„de pĂ„ morgnarna och kvĂ€llarna. Det Ă€r nu det Ă€r dags att se över barnens, och Ă€ven din egen, utrustning för att synas i mörkret lĂ€ngs vĂ€garna. Produktutvecklingen pĂ„ omrĂ„det har gĂ„tt framĂ„t och pĂ„ Polkuped i Molpe har Thomas Ramstedt koll pĂ„ det mesta inom branschen. Inför vintersĂ€songen laddar de upp med all behövlig utrustning, samt Ă€ven med skidutrustning och kvalitativa uteklĂ€der för en aktiv vinter. Det som idag Ă€r Polkuped började med att Eva och Thomas köpte en sparkcykel Ă„t sonen Marius, dĂ„ tvĂ„ Ă„r. Den sommaren gjorde familjen inte annat Ă€n cyklade. âDet var imponerande att se hur en liten knatte kunde manövrera en tvĂ„hjuling med fötterna i luften och sĂ„ gott som varje person vi mötte, vĂ€nde sig om efter att vi körde förbi. Intresset för cyklarna var ocksĂ„ mycket stort, eftersom de fortfarande var ovanliga i Finlandâ, skriver de pĂ„ sin hemsida och webbshop. Sedan dess har mycket hĂ€nt â cyklarna blev en företagsidĂ© och företaget har bĂ„de vuxit och utvecklats stadigt. Nu stĂ„r senhöst och vinter för dörren och pĂ„ Polkuped Ă€r man redo. â Under förra vintern vĂ€xte beslutet om en lagerbutik hĂ€r hemma pĂ„ gĂ„rden fram, och i vĂ„ras började arbetet med att bygga om ett kallgarage, berĂ€ttar Thomas. I det nya, varma utrymmet finns nu en del av företagets sortiment för bĂ„de utprovning och inköp, och det som inte finns kan förstĂ„s bestĂ€llas. â Tack vare lagerbutiken har vi kunnat utöka vĂ„rt produktsortiment bĂ„de hĂ€r och pĂ„ webben, och direktförsĂ€ljningen har nu ökat frĂ„n cirka 15 procent till 30 procent av den totala försĂ€ljningen, fortsĂ€tter Thomas.
Flexibla cykellampor Under sommaren satsade man pĂ„ olika bad- och simtillbehör som snabbt blev populĂ€ra, och nu inför vintern har man laddat med olika cykellampor, reflex till cykelhjulen, reflexvĂ€star, reflextejp, klĂ€der samt skidor och skidskor. Dessutom finns regnskydd med reflex för bĂ„de hjĂ€lmar och vĂ€skor. â CykelhjĂ€lmarna vi sĂ€ljer har dessutom belysning baktill, visar Thomas. Reflextejpen kan fĂ€stas pĂ„ olika leksaker och fordon â pulkor, rattkĂ€lkar och sĂ„ vidare. â Cykellamporna finns i olika modeller. En del kan laddas genom USB medan andra Ă€r batteridrivna. De Ă€r lĂ€tta att fĂ€sta och ta loss nĂ€r man kommer hem, och kan Ă€ven fĂ€stas pĂ„ ryggsĂ€cken eller andra stĂ€llen, tipsar Thomas.
I somras slog Polkuped upp dörren till sin nya lagerbutik hemma pÄ gÄrden i Molpe. Förutom barncyklar sÀljer Thomas och Eva numera Àven en stor mÀngd av extrautrustning, barnklÀder, skidutrustning samt gymnastikredskap och annat.
FöregĂ„ med gott exempel Han poĂ€ngterar vikten av att Ă€ven förĂ€ldrarna och de vuxna anvĂ€nder hjĂ€lm, reflexvĂ€st och lampa. â Barn gör inte som vi sĂ€ger â de gör som vi gör, ler han. Att bĂ„da han och Eva varit noggranna med det hĂ€r fĂ„r de nu tillbaka, dĂ„ sĂ€kerheten blivit en sjĂ€lvklarhet för barnen, som inom syskonskaran pĂ„minner varandra om nĂ„gon har glömt. Att vara förberedda pĂ„ mörker och Ă€ven snö underlĂ€ttar vardagen och Thomas tycker det Ă€r en bra idĂ© att satsa en kvĂ€ll pĂ„ att kolla upp all utrustning och skaffa det som saknas. â Det ska finnas reflexvĂ€star, cykellampor och hjĂ€lmar, batterier, varma vinterklĂ€der och skidutrustning till alla barn.
Skidorna behöver inte uppdateras lika ofta som skidskorna, och vid behov kan man byta bindningarna, eftersom de finns i tvÄ olika utföranden. Vi stÄr ocksÄ till tjÀnst med skidservice, tillÀgger Thomas.
MiljövÀnliga och funktionella
Pukys cykelhjÀlmar Àr försedda med ett blinkande led-ljus bak pÄ alla hjÀlmmodeller. Polkuped sÀljer Àven cykelhjÀlmar för vuxna.
Med reflex till ekrarna pÄ cykelhjulet fÄr man enkelt och snabbt en nÀstintill osynlig synlighet till cykeln.
De första skidorna Just skidutrustning för barn Ă€r nytt hos Polkuped för i Ă„r och Thomas hjĂ€lper gĂ€rna till och ger goda rĂ„d pĂ„ köpet. â Trots att barnet vĂ€xer snabbt, rekommenderar vi skidor med bindning. Bindningar pĂ„ skidorna underlĂ€ttar inte bara förĂ€ldrarnas nerver, eftersom fallen i början Ă€r mĂ„nga - med skidbindning pĂ„ skidorna gĂ„r ocksĂ„ fastsĂ€ttningen betydligt snabbare och smidigare.
Evas och Thomas barn poserar i klĂ€der frĂ„n ISBJĂRN of Sweden - ett svenskt outdoor- och skidvarumĂ€rke som erbjuder kvalitativa, tekniska funktionsklĂ€der för barn Ă„ldern 0-14 Ă„r, upp till storlek 164.
Paret har i flera Ă„r samarbetat med ISBJĂRN of Sweden, som grundades Ă„r 2005 och Ă€r ett svenskt outdoor- och skidvarumĂ€rke som erbjuder kvalitativa, tekniska funktionsklĂ€der för barn Ă„ldern 0-14 Ă„r. â Isbjörn erbjuder hĂ„llbarhet i det perspektivet att ett plagg kan Ă€rvas och anvĂ€ndas om och om igen. KlĂ€derna tillverkas utan farliga kemikalier och Ă€r ett bra val för bĂ„de miljön och för ditt barns hĂ€lsa. Tack vare lagerbutiken har man nu möjlighet att komma och prova ut rĂ€tt storlek. Finns den inte i önskad fĂ€rg i butiken bestĂ€ller vi in. NĂ„gra fasta öppethĂ„llningstider har de Ă€nnu inte, och dĂ€rför Ă€r det bra om man kan meddela före man kommer. â Vi försöker alltid att se till att vara hemma nĂ€r nĂ„gon vill komma, tillĂ€gger Thomas. Text och foto: Anna Sand
15
ByarĂ„det Ă€r en viktig sak! Maria AldĂ©n, 35, Ă€r hemvĂ€ndare till Malax efter att ha bott pĂ„ andra platser sedan hon var sexton Ă„r. - Det Ă€r precis som man sĂ€ger â som att komma hem, ler hon. Hon Ă€r ny ordförande i Ăvermalax ByarĂ„d och hon Ă€r egenföretagare som FMTmusikterapeut.
Kulturfondens projekt kring musik i skolan, musik pĂ„ dagis eller musik i vĂ„rden. â I huvudsak jobbar jag med barn â men FMT-musikterapi Ă€r bra för alla, försĂ€krar hon.
Vi pratar inte
Maria AldĂ©n Ă€r född och uppvuxen i Norra Pörtom. Hon har mycket omkring sig. Barnen Zacharias och Nathalie Ă€r sju respektive fyra Ă„r, inom sitt privatföretag jobbar hon som FMTmusikterapeut, hon musicerar sjĂ€lv, Ă€lskar trĂ€dgĂ„rdsarbete, har köpt ett litet hus av modell Ă€ldre, Ă€r hĂ€ndig och alltjĂ€mt hungrig pĂ„ att lĂ€ra sig nya saker. Hon tycker om att utmana sig sjĂ€lv och anser i princip att man ska fokusera pĂ„ lösningar, inte pĂ„ problemen. Det kĂ€nns som om hon hunnit med sĂ„ mycket sen hon gick ut högstadiet i Petalax. â SĂ€ger du det, ja, kanske det Ă€r sĂ„, sĂ€ger hon.
Jobbar för gemenskap Familjen flyttade till nybyggt hus i Ăvermalax för tvĂ„ och ett halvt Ă„r sedan. Till ett för henne vĂ€lbekant stĂ€lle i nĂ€rheten av hennes morförĂ€ldrar. Vid senaste Ă„rsskifte valdes hon till ordförande för Ăvermalax byarĂ„d. Varför? â För att Anna-Lisa Silfver tyckte det, sĂ€ger hon och skrattar men blir allvarlig igen. â Det Ă€r en viktig sak. Jag upplever att det Ă€nnu finns talkoanda i byn. Man bryr sig om varandra och det Ă€r viktigt att jobba för gemenskap. VĂ„ra aktiviteter lockar folk ur stugorna. Det Ă€r det bĂ€sta. Jag vet vad mycket program och trötthet Ă€r, men Ă€ndĂ„ behöver vi ut och trĂ€ffa folk, umgĂ„s med varandra ibland istĂ€llet för med tv-soffan eller datorn. ByarĂ„det ordnar aktiviteter som lekparksverksamhet för barn sommartid - dĂ€r tvĂ„ ungdomar ges chans till jobbarjobb, allsĂ„ngstillfĂ€llen, ringleksevenemang i december med mera.
Maria Aldén pÄ trappan till sitt nya hem. En röd stuga med ro. Just det komplement hon behöver i sitt annars sÄ aktiva liv.
Efter högstadiet ville hon mera musik och sökte till Vasa övningsskolas gymnasiums musiklinje. â Jag flyttade till Vasa som sextonĂ„ring och det tyckte inte pappa sĂ„ vĂ€rst mycket om, minns hon och ler. Men en av mina bröder var bosatt i Vasa sĂ„ det hjĂ€lpte upp det hela lite.
Funktionsinriktad musikterapi
Musiken blev mitt jobb Musik blev tidigt en del av Marias liv. Hela familjen musicerar och Maria var tre Ă„r nĂ€r hon kunde spela tvĂ„ olika polkamelodier pĂ„ piano, som hennes pappa lĂ€rde henne. â ĂndĂ„ trodde jag vĂ€l alltid att musiken skulle vara min hobby â inte mitt jobb som det Ă€r nu.
Söta Nathalie gör en fin teckning av stÀmplar i vindsrummet medan brorsan Àr hos en kompis.
Efter studenten studerade hon till barntrĂ€dgĂ„rdslĂ€rare i Jakobstad tre Ă„r. Under studietiden i Jakobstad arbetade hon en sommar inom Ă€ldrevĂ„rden i Stockholm och en sommar var hon bartender i Dublin, Irland. â HĂ€ftiga upplevelser jag inte vill vara utan, sĂ€ger hon.
Sitt första Ă„r i arbetslivet Ă€gnade hon i en förskola i Göteborg. Hemma i Ăsterbotten igen fick hon jobb som ledare i Vasa övningsskolas Eftis och dĂ€r stannade hon fem Ă„r. - DĂ„ kom Zacharias och jag stannade hemma efter mammaledigheten. Nathalie föddes tvĂ„ Ă„r senare och jag fortsatte att vara hemma. Samtidigt vuxenstuderande jag pĂ„ distans till musikterapeut med inriktning pĂ„ funktionsinriktad musikterapi, FMT. Idag har hon mĂ„nga olika slags arbeten inom sin bransch och det Ă€r ett pussel hon lĂ€gger varje vecka för att fĂ„ ihop det: musiklĂ€rare inom Legato, jobb vid Solhagens daghem varje fredag, musikskoj inom FolkhĂ€lsan, musikterapiadepter, kurser i musik och rytmik för barn och allsĂ„ng med jumpa för Ă€ldre, engagerad inom svenska
Nonverbal funktionsinriktad musikterapi innebĂ€r att man med musik och instrument kan hjĂ€lpa barn att förbĂ€ttra sin fysik. De barn som Maria jobbar med har kommit till henne via remiss frĂ„n hĂ€lsovĂ„rdscentralen. â Vi pratar inte. Vi gĂ„r in i rummet, jag sĂ€tter mig vid pianot och barnet vid trummor. Inga instruktioner ges och dĂ€rför kan man inte göra fel. Under musikterapin jobbar jag med ett trettiotal olika koder som hjĂ€lper barnet att förbĂ€ttra hĂ„llning, utveckla penngrepp och finmotorik. â Vi spelar tillsammans och jag Ă€ndrar till exempel trummornas placering. Barnen anvĂ€nder olika slags trumpinnar och egentligen mĂ€rker de inte sjĂ€lva nĂ€r det plötsligt funkar med handgrepp, fotstĂ€llning, sĂ€ttet att sitta och sĂ„ vidare. â En del barn har jĂ€ttebra grovmotorik men kan dölja att finmotoriken inte fungerar och reflexer som inte integrerats. FMT-musikterapi har stor betydelse för allmĂ€nna inlĂ€rningsförmĂ„gan. Maria Ă€r den enda verksamma FMT-musikterapeuten i Sydösterbotten just nu och hon har studerat en metod som svenska Lasse Hjelm utvecklade pĂ„ 1970-talet. Till en del musicerar Maria ocksĂ„ sjĂ€lv. Hon ingĂ„r i dansbandet Festingarna och en sjungande kvartett. Ibland anlitas hon för solosĂ„ng vid bröllop eller dop. Under studietiden skrev hon en del musik och det Ă€r nĂ„got hon gĂ€rna skulle Ă„teruppta nĂ€r barnen blir större. â Jag tycker om musik men jag tycker ocksĂ„ om nĂ€r det Ă€r alldeles tyst. NĂ€r barnen har somnat vill jag pĂ„ sin höjd höra ljudet frĂ„n en sprakande brasa. DĂ„ vill jag njuta av tystnaden.
Det faller pĂ„ plats Maria stĂ„r inför nya utmaningar i livet. UngefĂ€r samtidigt som separationen frĂ„n Nicke AldĂ©n var ett faktum i somras och huset skulle sĂ€ljas fick hon veta att ett rött hus frĂ„n 1800-talet i Ăvermalax var till salu. â Jag cyklade dit och tittade. Och ja, hĂ€r vill jag ju bo, sĂ€ger hon nĂ€r vi i slutet av vĂ„rt möte Ă„ker dit och tittar pĂ„ huset, som för nĂ€rvarande renoveras. HĂ€r finns trĂ€dgĂ„rd, en liten gĂ„rdsbastu och stugan har âsjĂ€lâ. â NĂ€r beslut fattas i rĂ€tt riktning kommer lösningar anefter. Visst Ă€r det just precis hĂ€r jag hör hemma! Text och foto: Lisbeth BĂ€ck
16
KustNytt 1986-2015
17
30 Ă„r
18
Lummiga skogar och branta klipp â pĂ„ vandring i sydvĂ€stra England Följ med till en av Englands mer idylliska avkrokar: byarna Lynton och Lynmouth mitt i det fantastiska landskapet vid Exmoorheden.
tema resor och fritid
UppÄt med klippjÀrnvÀg
Egentligen Àr jag ingen stor vandrare. Vandringsleden under mina fötter kÀnns nÀstan absurd i förhÄllande till de strÀckor jag tycker Àr en lagom promenad. Men sÄ stÄr jag ocksÄ pÄ den 1013 kilometer lÄnga South West Coast Path som gÄr lÀngs med kusten runt hela den stora udden som utgör sydvÀstra England. I sjÀlva verket Àr det inte för vandringsledens skull jag har kommit heller, utan för landskapet, havet, kullarna, lövskogarna och alla vita, smÄ stenhus som ser sÄ idylliska ut frÄn utsidan men som högst sannolikt Àr fulla av heltÀckningsmatta, dragiga englasfönster, skumma flÀckar i taket och separata varm- och kallvattenkranar pÄ insidan. SÄdant Àr det vackra men inte alltid sÄ komfortabla England som jag tycker sÄ mycket om.
Naturskön vandrartrakt Jag och mitt resesĂ€llskap befinner mig i byn Lynton, som ligger mitt mellan Atlanten och Exmoorheden. Byn Ă€r vacker pĂ„ det dĂ€r sĂ€ttet som fĂ„r luttrade Lonely Planet-skribenter att varna för turistfĂ€lla, flera hundra meter upp pĂ„ en klippa vid havet, komplett med kullerstensgrĂ€nder, antikaffĂ€rer, korsvirkeshus och en kyrka med tillhörande urĂ„ldrig kyrkogĂ„rd dĂ€r gravstenarna lutar Ă„t alla hĂ„ll. Och sĂ„ utsikten förstĂ„s â blĂ„ horisont sĂ„ lĂ„ngt ögat kan nĂ„. Det hĂ€r Ă€r verkligen en vandrartrakt. Först och frĂ€mst gĂ„r South West Coast Path genom byn och genom de natursköna omgivningarna. Lynton Ă€r dessutom utgĂ„ngspunkten för flera andra leder som gĂ„r genom den nĂ€rbelĂ€gna nationalparken Exmoor. SjĂ€lva har vi stationerat oss pĂ„ The Crown Hotel som ligger mitt i Lynton och har fungerat som vĂ€rdshus sedan pĂ„ 1760-talet. Vi börjar dagen nere i frukostmatsalen dĂ€r vĂ€rdinnan bĂ€r ut tevatten eller kaffe och stadiga skivor nyrostat bröd enligt önskemĂ„l. Sedan ger vi oss ut pĂ„ upptĂ€cktsfĂ€rd. I byn finns flera roliga antikaffĂ€rer dĂ€r man enkelt kan fĂ„ sin lĂ€ngtan efter uppstoppade grĂ€vlingar, blommiga tekannor och svartvita vykort pĂ„ drottning Victoria stillad. LĂ€ngs med huvudgatan finns tvĂ„ matbutiker modell mindre och ett förvĂ„nansvĂ€rt stort utbud av restauranger och tehus. Hos Laceyâs (inrett med inplastade spetsdukar och dammiga tygblommor) Ă€ter jag godaste tomatsoppan nĂ„gonsin och mitt resesĂ€llskap blir förtjust i en vĂ€llagad
fishânâchips. Om man föredrar andra kök Ă€n det engelska finns Ă„tminstone pizza, pasta, burgare och spanskinspirerat i olika Ă€ndar av gatan.
Vandrarens valmöjligheter Àr mÄnga för det finns vandringsleder Ät alla hÄll: uppe pÄ klipporna lÀngs havet, nere vid stranden, inne i lövskogarna och ut över de gröna kullarna som smÄningom övergÄr i kargt hedlandskap.
Valley of Rocks lÀngs med South West Coast Path bestÄr av stora klippformationer som stupar brant ner i havet.
En tur med den vattendrivna klippjÀrnvÀgen Àr ett bekvÀmt sÀtt att ta sig upp för den 150 meter höga klippan mellan Lynmouth och Lynton.
FrĂ„n turistinformationen pĂ„ samma gata fĂ„r vi en sĂ€llsynt detaljerad karta över omgivningarna. HĂ€r Ă€r inte bara minsta lilla stig och gĂ„ngvĂ€g utmĂ€rkt, utan det stĂ„r ocksĂ„ om den Ă€r grĂ€sbevuxen eller belagd med oljegrus och vilken typ av vegetation den gĂ„r genom: fĂ„rbete, ljung, ormbunkar eller kanske bok- eller ekskog. Med sĂ„ mycket information för handen tĂ€nker vi att vi borde lyckas ta oss fram utan problem. Vi börjar med en tur upp pĂ„ kullen Hollerday Hill alldeles intill byn. Högsta punkten ligger 243 meter över havet â och havet, det ligger rakt nedanför pĂ„ andra sidan. StĂ€llvis övergĂ„r den branta sluttningen ner mot vattnet i riktiga klippstup. FrĂ„n toppen kan man vĂ€lja sin utsikt: gröna Ă€ngar inrutade av stengĂ€rdesgĂ„rdar Ă„t ena hĂ„llet, Valley of Rocks med höga, karga klippformationer som stupar ner i havet Ă„t det andra, och udden Foreland Point som skiftar blĂ„tt i diset Ă„t det tredje. Vi söker oss mot vattnet och vĂ€l framme vid Lyntons grannby Lynmouth Ă€r vi nere pĂ„ havsnivĂ„. Lynmouth bjuder bland annat pĂ„ en klapperstenstrand, stora vĂ„gor och nĂ„gra souvenirbutiker. Roligast Ă€r den vattendrivna klippjĂ€rnvĂ€gen frĂ„n slutet av 1800-talet som utgör enklaste sĂ€ttet att ta sig tillbaka till Lynton, hundrafemtio meter högre upp. JĂ€rnvĂ€gen bestĂ„r av tvĂ„ spĂ„r med varsin vagn som Ă€r sammankopplade med varandra. Vid utgĂ„ngspunkten, dĂ„ ena vagnen Ă€r högst upp och den andra lĂ€ngst ner, fylls stora tankar i vagnarna med vatten. Tyngden frĂ„n den fulla övre vagnen gör att den sjunker nerĂ„t samtidigt som den ne-
OmrÄdet runt Watersmeet Àr fullt av smÄ stigar som gÄr genom ekskogarna och lÀngs den forsande bÀcken nere i ravinen.
19
stigar
Vi betjÀnar Er! Kustmedia - det Àr vi pÄ bilden. Och sÄ Àr det Pernilla Tikander som arbetar en dag i veckan med administration. Och sÄ Àr det ett hÀrligt gÀng frilansare, medarbetare och samarbetspartners pÄ fÀltet. FrÄn vÀnster Tomas BÀck, Heidi Hjerpe, Nina HÀgen, Tony Stoor, Maria LillÄs och Lisbeth BÀck. Alla jobbar pÄ kontoret i Smedsby utom Maria som arbetar pÄ Kustmedias kontor i NÀrpes.
Efter en rejÀl promenad smakar det bra med en stor kopp te med scones och sylt i tehuset vid Watersmeet.
Vi gör tidningar, reklam, lÀroböcker, andra böcker, sköter annonsförsÀljningsuppdrag, skriver texter, fotograferar och layoutar olika produkter för dels vÄra egna lokaltidningar ByaNytt och KustNytt samt Ät vÄra kunduppdrag. Vi tycker om det vi gör!
dre vagnen gradvis töms pÄ vatten, blir allt lÀttare och stiger uppÄt. PÄ ett par minuter har vi behÀndigt tagit oss upp för den branta klippan.
Te och scones till sist Vi tar bilen till Watersmeet Àven om det ligger pÄ gÄngavstÄnd frÄn Lynton. Vi Àr ju trots allt inga riktiga vandrare och vill spara pÄ krafterna för att orka gÄ lite lÀngre strÀckor sedan dÄ vi vÀl kommit fram. Backen ner frÄn Lynton Àr spÀnnande: varningsskylten visar tjugofemprocentig lutning, vÀgen Àr smal, en lodrÀt klippvÀgg reser sig pÄ ena sidan, den andra kantas av ett stup och en brant krök mitt i backen gör att sikten Àr lika med noll. Det Àr motorbromsning i ettans vÀxel som gÀller hela vÀgen ner, och ner kommer vi. Watersmeet Àr ett lövskogsomrÄde dÀr tvÄ floder (som jag snarare skulle kalla bÀckar) möts nere i en djup ravin. TÀnk nyutslagna ekar pÄ branta sluttningar, enorma mÀngder ormbunkar, murgröna runt trÀdstammarna, forsar och mossiga stenar, bruset av vattenfall och smala stigar som följer bÀckarna. Och sÄ mitt i all denna lummighet en testuga som serverar scones med sylt och clotted cream dÄ man kÀnner att man sett tillrÀckligt av grönskan och vattnet. SÄ gÄr resan vidare. Vi lÀmnar Lynton och styr ut över den karga Exmoorheden dÀr vi ser halvvilda exmoorponnyer gÄ lösa alldeles intill vÀgen. Ginsten blommar i gult och vyerna Àr slÄende. Bakom oss ligger ett slags idealbild av det lantliga England med de smÄ byarna och den vackra naturen. Naturligtvis finns det ocksÄ helt andra sidor, som grÄa industriförorter med fattigdom och sociala problem - men det Àr en annan historia. PS. Enklast tar man sig till Lynton med hyrbil - om man inte vandrar dit lÀngs South West Coast Path, förstÄs. Man kan ocksÄ Äka tÄg till Taunton eller Barnstaple och fortsÀtta dÀrifrÄn med buss. Bussarna gÄr sÀllan och oregelbundet sÄ det lönar sig att kolla upp förbindelserna innan avfÀrd. Text och foto: Johanna Granlund
gratulationer
hipp hurra Skicka in Dina gratulationer, gĂ€rna med foto, till KustNytt, MarknadsvĂ€gen 3, 65610 KORSHOLM. MĂ€rk kuvertet âGrattisâ. SĂ€nd med ett frankerat kuvert om Du vill ha foto i retur. Du kan ocksĂ„ skicka in din gratulation per e-post till grattis@kustnytt.fi. Bidrag till nĂ€sta nummer av KustNytt bör vara pĂ„ redaktionen senast den 28.10.2015. Bland alla bidrag till LĂ€sarnas sida lottar vi ut en present. Meddela dĂ€rför ocksĂ„ adressen till den person som gratuleras sĂ„ att vi kan överraska vinnaren. Adele fick en present. Grattis!
Har ni fÄtt barn? Vill ni vara med pÄ bild i KN och/eller BN? Kontakta mig sÄ kommer vi överens om fotografering. Mina kontaktuppgifter Àr: lisbeth@kustmedia.fi eller 0500 267 119. Det gÄr ocksÄ bra att ta eget foto och skicka in, men det Àr viktigt att ni kontaktar mig först sÄ jag fÄr uppgifter och kan skicka fotorekommendationer. Alla som sÀnder in eget foto belönas med en gÄva frÄn oss. Gratulerar till babyn!
Tuffa bruden Adele i Petsmo grattas pÄ sin 4-Ärs dag av mamms, pappa, Sigrid och kissona
Elis Möllerström pÄ FÀringsö grattas pÄ 2-Ärs dagen den 18 oktober av farmor och farfar samt Lisa och Tesa med familjer.
Prenumerera pÄ Kustnytt! Fyll i kupongen och skicka in! Du kan ocksÄ ringa Tomas 344 1814 eller gÄ in pÄ vÄr hemsida www.kustnytt.fi Prenumerera och du kan vinna ett
Resepresentkort
Mottagaren betalar portot
frÄn Ingves & SvanbÀck
VÀrde 500 ⏠Skicka in denna kupong eller fyll i pÄ vÄra hemsidor www.byanytt.fi eller www.kustnytt.fi dÀr kan du Àven gÄvoprenumerera, eller ring Tomas 344 1814.
ByaNytt
KustNytt
10 nr/Ă„r: Finland 49 âŹ, Norden 52 âŹ, utanför Norden 55 âŹ
ByaNytt & KustNytt 10 nr/Ă„r: Finland 90 âŹ, Norden 96 âŹ, utanför Norden 102 âŹ
Namn: _____________________________________ Adress:_____________________________________ ___________________________________________
Lisbeth BĂ€ck
Vastaanottaja maksaa postimaksun
Tel: ________________________________________ E-post: _____________________________________ Alla som förnyar eller betalar en ny prenumeration under tiden 1.1â30.11.2015 deltar i utlottningen av resepresentkortet. Du som redan prenumererar deltar automatiskt och behöver sĂ„ledes inte sĂ€nda in kupongen.
Kustmedia Ab Oy Avtalskod 5007656 00003 SVARSFĂRSĂNDELSE
20
PĂ„ vikingars vis
tema resor och fritid
Emilie Lytz visar krigarutrustning och festdrÀkter frÄn vikingatiden. Det Àr hennes egna och textilierna tillverkar hon sjÀlv. En av hennes hobbyer Àr vikingatiden med allt vad den innebÀr i form av kampsport, historiskt Äterskapande och hantverk.
Fakta Vikingatiden Àr den skandinaviska jÀrnÄlderns sista period, frÄn sent 700-tal till cirka 1100 e.Kr. Termen anvÀnds framförallt vid beskrivning av Nordens förhistoria, men ocksÄ i brittisk och irlÀndsk historieskrivning. Perioden rÀknas i andra delar av Europa antingen likaledes som en del av jÀrnÄldern eller som del av den tidiga medeltiden.
TjugofemÄriga Emilie gifte sig nyligen med Hampus och nu heter hon Lytz i efternamn i stÀllet för Hedström. Hon Àr född och uppvuxen i Pörtom men bor nu i NÀrpes. Efter studenten började hon studera marknadsföring i Vasa och Àr tradenom till utbildningen. Mellan februari och oktober jobbar hon vid Wickmans plantskola och vintertid har hon arbeten inom olika branscher. Hon lÀser mycket och det var i den historiska litteraturen hon frÄn början fick sitt intresse för vikingatiden och medeltiden.
I full mundering.
En jĂ€ttebra motionsform â Jag lĂ€ste mer och började sy egna klĂ€der enligt dĂ„tida mönster och material. Min mamma jobbade pĂ„ Eftis i Pörtom och hon frĂ„gade om jag ville ordna en medeltida sagovandring för barnen, en tur i skogen. En av mina kompisar, Catharina Wickman, frĂ„n NĂ€rpes hjĂ€lpte mig och efter det sökte jag medlemskap i vikingaföreningen Faravidin Sudet i Ilmajoki. DĂ€r Ă€r ocksĂ„ Catharina aktiv. â Inom föreningen utövar vi kampsport pĂ„ vikingars vis. Med tidsenliga klĂ€der, skyddsutrustning och krigarvapen som sköld, svĂ€rd, yxor, spjut eller pilbĂ„ge. Vi har regelrĂ€tta shower och stridsuppvisningar men besöker ocksĂ„ till exempel ungdomslĂ€ger och skolor och berĂ€ttar om vikingatiden. PĂ„ olika hĂ„ll i Finland arrangeras ocksĂ„ medeltida marknader som vi brukar besöka och ibland gör vi resor till evenemang utomlands. Hon berĂ€ttar att kampsport pĂ„ vikingars vis Ă€r en jĂ€ttebra motionsform.
En hobby i hobbyn Det som följer med hobbyn Àr att skaffa sig drÀkter och utrustning. Emilie hade verkligen ingen syma-
â Det hĂ€r Ă€r en sĂ„ kul hobby!, sĂ€ger Emelie Lytz.
skinsvana men intresse för att sy fick hon pĂ„ köpet. Typiska vikingaplagg Ă€r linnesĂ€rk, ylletunika, kappa, pösbyxor, benlindor, bĂ€lten, mantel, skinnmössa, vantar med mera. â Det Ă€r en hobby i hobbyn att forska i vikingarnas kvinno- och mansdrĂ€kter och accessoarer, söka tyger, mönster, vĂ€xtfĂ€rga garn, göra vantar i nĂ„lbindningsteknik eller och brickbandsvĂ€va bĂ€lten och band. En hel del forskning dĂ€r, sĂ€ger hon. â Man vill vara historiskt korrekt och dra slutsatser frĂ„n till exempel gravfynd. NĂ€r det gĂ€ller medeltiden finns mycket mera att gĂ„ pĂ„: mĂ„lningar och manus. Med vikingatiden Ă€r det mera att försöka tro hur det sĂ„g ut utgĂ„ende frĂ„n stenristningar eller statyer. â Jag Ă€r âsemi-nogrannâ, ler hon.
Inte bÀttre förr Hon plockar fram klÀder hon sytt och utrustning hon skaffat. Ett
svĂ€rd, en sköld, hjĂ€lm, ringbrynjehuva, ringbrynja, handskar. Vi pratar om utrustning som vĂ€ger kanske 25 kilogram. â TĂ€nk dig sen att springa och slĂ„ss med det hĂ€r pĂ„ sig, skrattar hon. Allra bĂ€st mĂ„r vi om vi fĂ„r sĂ€nka neross i nĂ„got vatten efter en kamp. Vikingar for i viking som det kalïżœlas, de var sjöfarare, rövade, handlade och vandlade. Hemma i sina samhĂ€llen levde de vanliga liv, brukade jorden, smidade och sĂ„nt. â De var duktiga hantverkare och hade fina klĂ€der. Vikingarna tyckte om bling-bling, skrattar hon. Ăr det en dyr hobby? â Nej. Eller Jo. â Det blir vad du gör det till, kompromissar hon till svar. Var det bĂ€ttre förr? â Nej, vi har det bra idag och jag skulle inte vilja backa i tiden. I jĂ€mförelse med medeltiden verkar det som att kvinnor hade stort inflytande un-
Klassiskt hĂ€ngselklĂ€nning för kvinnor under vikingatiden. der vikingatiden. Den uppfattningen har jag fĂ„tt. Kvinnorna kunde i vissa fall vara âherre i husetâ.
HjĂ€lparbete i Kenya Emelie har vid intervjutillfĂ€llet en spĂ€nnande resa, av annat slag, att vĂ€nta inom nĂ„gra dagar. Hon ska tillsammans med familjen Ă„ka till Kenya och vara dĂ€r ett par veckor. Hon berĂ€ttar: â Pappa jobbar med teknisk utrustning inom sjukhusbranschen. Han fick en gĂ„ng frĂ„gan om han ville Ă„ka till Kenya och hjĂ€lpa till med att installera utrustning pĂ„ sjukhusen dĂ€r. Det hĂ€r Ă€r mina förĂ€ldrars (Katarina och Jan)tredje besök dit och första för mig. Min syster Fanny kommer ocksĂ„ med. Vi hjĂ€lper till, turistar lite och far till en skola med bl.a. rehabiliteringsutrustning för handikappade barn som donerats av NĂ€rpes Gymnasium
Bilder frÄn Battle of Hastings i England 2012 och frÄn deras show i Tavastehus 2014. Foto: Emelies privata bilder.
Skandinaviens befolkning ökade kraftigt samtidigt som skeppsbyggarkonsten utvecklades. Detta var bidragande orsaker till de första vikingatĂ„gen, det vill sĂ€ga plundringar som vikingar, bĂ„tburna krigare frĂ„n Skandinavien, utförde runt om i Europa. Den 8 juni 793 plundrade vikingar klostret Lindisfarne pĂ„ Englands östkust, en attack som snart följdes av otaliga krigstĂ„g, men ocksĂ„ handel och kolonisation. Merparten av skandinaverna under vikingatiden levde dock ett stillsamt liv som bönder, och torde knappast ha kallat sig vikingar. I islĂ€ndska sagor anvĂ€nds beteckningen norroenir menn (ânorröna mĂ€nâ) för att beteckna Nordens befolkning. En sammanfattande term pĂ„ svenska Ă€r nordmĂ€n. Genom den bevarade litteraturskatt som finns i de islĂ€ndska handskrifterna frĂ„n 1100- och 1200-talet samt frĂ„n runstenarnas texter kĂ€nner man mĂ„nga detaljer om folkens liv under vikingatiden. KĂ€lla: Wikipedia
â Gymnasiet i NĂ€rpes har tidigare ocksĂ„ ordnat insamlingar till förmĂ„n för det hĂ€r, en gĂ„ng fixade de sĂ„ att en skola fick tillgĂ„ng till mjölk under ett helt skolĂ„r! Jag önskar henne en trevlig resa och bra fortsĂ€ttning i vikingaföreningen!
Text och foto: Lisbeth BĂ€ck