KustNytt 2/2016

Page 1

2/2016

Pris: 5,50 € inkl. moms

Malax-KorsnÀs MÄnadstidning Trettionde ÄrgÄngen ISSN 0784-283X

Kustmedia: ByaNytt, KustNytt, kundtidningar och reklam.

tema bygga och renovera

Nöjda kunder Àr bÀst!

Mona Àr ny apotekare i Malax

Möt Andreas Strömfors och hans kollegor

SĂ„ngare i dansbandet Milanoz

Årets trĂ€nare coachar Fyrens bĂ€sta tjej

Brillo Àr nu

lÀs

Ă€ven om

Nytt skidskyttecentrum till Vargberget * Mor, dotter och böckerna * Norrback fÄr ny byagÄrd

MĂ„nga katter hemma hos oss

* Vi byggde nytt i gammaldags stil * De fick drömhuset till sist * Salongsdans till levande musik * Vi hjÀlper dÀr vi kan av Julia BÀck *

Malax, MagasinvÀgen 2B

Vinterns trÀdgÄrdsdrömmar av Carita Nyström * DÀrför att det gör dig gott av Lucas Snellman

6 430030 490108


2 ledare

Utgivare Kustmedia Ab Oy, MarknadsvÀgen 3, 65610 KORSHOLM

Jag och mitt hundliv

Telefon (06) 344 1800

sett frÄn min horisont

Fax (06) 344 1820 Hemsida www.kustmedia.fi E-post redaktionen@kustnytt.fi

garna med tre vuxna katter och Ätta smÄungar!

LISBETH BÄCK lisbeth@kustmedia.fi

Husdjur Àr humörhöjande pÄ mÄnga sÀtt, speciellt nÀr de Àr friska och glada. I den hÀr tidningen fÄr vi möta Sakineh och Petter i Petalax som har huset fyllt av katter. De fungerar som uppfödare av raskatter. Vilket liv det mÄste vara dÀr om da-

I mitt liv har det funnits x antal katter och av ”fĂ€uskatterna” i förĂ€ldrahemmet minns jag frĂ€mst Kristina, som blev över tjugo Ă„r och hĂ€ngde ut tungan konstant pĂ„ Ă€ldre dagar. I Karperö hade vi Olivia och Fia. Fia fick flera kullar ungar och Micke var en av dem. Micke blev över tio Ă„r och Ă€r förövrigt den mest sympatiska katt jag trĂ€ffat. Nulevande i Karperö Ă€r Monique, som Ă€r grymt egensinnig och högfĂ€rdig – helt speciell och som föddes av en kattmamma i Solf. Efter min flytt dĂ€rifrĂ„n var det inte henne jag saknade om jag ska vara Ă€rlig. Det var hunden. För om jag ska vĂ€lja vĂ€ljer jag hund framom katt. Hundar i mitt liv var

spetsen Maja, som mina förĂ€ldrar hade före min tid och som jag hörde mycket talas om. Sen kom en Prissi, som blev nio Ă„r och sĂ„ en Prissi till som blev sjutton Ă„r. NĂ€r jag flyttade till Korsholm Ă€rvde vi Kamrat Veikko, som blev 21 Ă„r och nĂ€r barnen skulle börja komma hem sjĂ€lva efter skoldagens slut flyttade lapphunden Viktor in. Viktor skulle ha fyllt femton nu till Valborg men efter att han blev akut sjuk nyligen fortsatte han till hundhimlen. Jag har inte bott med Viktor de senaste Ă„ren men jag har Ă€lskat honom pĂ„ distans. NĂ€r hans sista kvĂ€ll kom hade jag full kontroll över bĂ„de förstĂ„nd och förnuft. ÄndĂ„ Ă€r det sĂ„ jobbigt nĂ€r det ska göras. LĂ„t oss aldrig underskatta att det ”bara Ă€r en hund”. Jag har haft hund kring mig en stor del av livet. Och tyckt om det.

Just nu kÀnns det likvÀl inte aktuellt att ha en egen hund men man ska aldrig sÀga aldrig. Tillsvidare nöjer jag mig med att trÀffa andras hundar och jag har hundgodis hemma Ät de hundar som hÀlsar pÄ. Det Àr hÀrligt att Äter en gÄng fÄ vara med om lÀngre ljusa dagar och bara vi har tÄlamod kommer nog vÀrmen ocksÄ. VÀlkommen till den hÀr KustNytts bukett av reportage och innehÄll. Sköt om Er alla och ha en fin pÄskhelg i slutet av mÄnaden.

Smedsby den 3 mars 2016

Vd Tomas BĂ€ck, tfn 344 1814 Chefredaktör och ansvarig utgivare Lisbeth BĂ€ck, tfn 344 1813 Redaktionella medarbetare Pia Backman-Nord, Julia BĂ€ck, Carina Nordman-Byskata, Carita Nyström, Anna Sand, Lucas Snellman, Joakim Snickars AnnonsförsĂ€ljning Nina HĂ€gen, tfn 344 1818 annons@kustmedia.fi Annonsombrytning Maria LillĂ„s, tfn 344 1830 maria@kustmedia.fi Sidombrytning Heidi Hjerpe, tfn 344 1830 heidi@kustmedia.fi Prenumerationer / adressĂ€ndringar www.kustnytt.fi Tomas BĂ€ck, tfn 344 1814 prenumeration@kustnytt.fi Tryckeri I-print, SeinĂ€joki 2016 Upplaga 2 500 exemplar KustNytt utkommer med 10 nr/Ă„r Prenumerationspriser Finland 51 € EU 57 € Övriga vĂ€rlden 59 €

GENOM LIBBIS LINS

Annonspriser 2016 KustNytt: 1,49 € per sp.mm. ByaNytt: 1,49 € per sp.mm. ”Kombiannons” (samma annons i KustNytt o. ByaNytt): 20 % rabatt Blickhörnan (50x50 mm): 125 € FaktureringstillĂ€gg: 3,5 € Moms 24 % tillkommer pĂ„ samtliga priser. Upprepningsrabatt enligt överenskommelse. Tidningens format Tryckyta: sidans bredd 254 mm, sidans höjd 360 mm, spaltantal 5.

Personalen pĂ„ Kustmedia ordnade endagsutstĂ€llning av sina Kalevalasmycken – Kalevaladagen till Ă€ra.

Julia deltar via sin volontÀrorganisation i arbetet efter orkanen Winston pÄ Fiji. De senaste dagarna har hon varit pÄ en av de vÀrst drabbade öarna. Det hÀr Àr en av de bilder hon skickade idag. NÄgons hem...

Jag och nÄgra till stod vÀrd för en VÀlgörenhetsfest vid lokalen SingSing i Vasklot nyligen. Femtio personer, tre rÀtter, program och trevligt umgÀnge. IntÀkterna gÄr oavkortat till ett skyddshemmet Dikoni i Viborg. Vi pratar om flera tusen euro och det kÀnns sÄ bra!

Spaltbredd 1 sp. = 47 mm, 2 sp. = 99 mm 3 sp. = 150 mm, 4 sp. = 202 mm 5 sp. = 254 mm Annonsmaterial EPS-, PDF-, eller TIFF-format i 300 dpi. Program: FreeHand, InDesign och PhotoShop. Bifogade bilder och logon i CMYK-fĂ€rger i JPG- eller TIFF-format (300 dpi-upplösning). Fonter bifogas eller omvandlas till vektorgrafik (kurvor). För insĂ€nt ej bestĂ€llt material ansvaras ej. För felaktighet i annons uppgĂ„r tidningens ansvar högst till annonsens pris. Eventuella anmĂ€rkningar bör göras senast 8 dagar frĂ„n fakturans ankomst.Vid eventuell beskattning av tĂ€vlingsvinster stĂ„r vinnaren sjĂ€lv för denna kostnad. Övriga produkter frĂ„n Kustmedia ByaNytt, kundtidningar, reklam och trycksaker. Medlem i Tidskrifternas förbund

I Malax övas Johnnys Chinchillas HITZ 2016 som bÀst. HÀr Jim Tuomela och kapellmÀstaren Johnny Risberg. PremiÀr blir det i BygdegÄrden pÄ pÄskdagen och fyra förestÀllningar Àr inplanerade efter det. Kustmedia Àr kaffevÀrd pÄ premiÀren och jag vÀntar sÄ!

PÄ Wasa Teater nu bland annat Oscar och den rosa tanten. Carola Sarén i en humoristisk men ocksÄ mycket gripande monolog. En stund om livet och dess förgÀnglighet. Spelas pÄ Vasallen och turnerar pÄ Wasa Teaters regionscener under vÄren 2016.

Vasklot en fin februarimorgon. Dagen för kryssning med vÀninnorna till UmeÄ.

NÀsta nummer av KustNytt utkommer den 13 april 2016. Tema: Bilar och bÄtar


3 skola

vi i ettan

Petalax skola

rÀttelse

Anna Fant Àr 98 Är

Ettorna Àr i Är 16 till antalet, och överst frÄn vÀnster sitter efter assistent Magdalena Sigg eleverna Vilmer Höstman, Karl Wik, Elin Krook, Alexandra LÄngback, Emilia Granlund och Kalle Salo. LÀngst till höger klasslÀrare Ann-Louise Pehrström. PÄ nedre raden sitter Jerry Nylund, Xander Uotinen, Linn Jokela, Sebastian Wikström, David Enberg, Elias BredgÄrd, Linus Kykvist samt Emilie Storsved. FrÄnvarande den hÀr dagen var Olivia Sandström samt Sashka Perova. I Petalax skola Àr det ett gÀng uppspelta förstaklassister som stÀller upp sig för fotografering. Sportlovet stÄr för dörren och de ska fÄ en försmak av det dagen dÀrpÄ, dÄ skolan ska pÄ utflykt till Parra Snowpark för att Äka slalom. De har Àven hunnit skida lÀngdskidor pÄ gymnastiken flera gÄnger.

I senaste nummer av KustNytt ingick en artikel om Anna Fant frÄn Malax. Hon Àr 98 Är, inte 88 som det felaktigt stod i texten. Vi hoppas att du mÄr bra Anna och njuter av vÄrsolen som du ser genom ditt fönster med de vackra blommorna pÄ blombrÀdet. Redaktionen

Text och foto: Anna Sand

Fyrklövern

Fyrklövernvinnare

Greta vann!

HandstrÄlkastare LED, 5 W

I den hÀr tÀvlingen kan alla delta! Svaren finns nÀmligen i detta nummer av KustNytt. De rÀtta svaren fanns pÄ sidorna:

Bastuset

FrÄga 1:

Litet, smidigt sökarljus med koncentrerat ljus. Drivs med ett 4,8 V uppladdningsbart batteri. BÄde 12 V- och 230 V-laddare medföljer. Uppladdningstid: ca 6-8 h. Ger 250 km. MÄtt: 16,5x18x8,5 cm.

Fyra generationer pÄ foto frÄn 2013. Greta, Viveca, Jessica och lilla Elin.

Greta BjörknĂ€s Ă€r född och uppvuxen i Pörtom men ”gifte sig” till BjörknĂ€s, som hon sjĂ€lv uttrycker det. Hon och maken Evald fick tre barn; Birgitta, Viveca och AnnLouise. De var jordbrukare och hade pĂ€lsfarm. Greta arbetade ocksĂ„ pĂ„ Almedal fem Ă„r och som stĂ€derska vid högstadiet i Petalax i Ă„tta Ă„r. År 2006, tre Ă„r före Evald gick bort, flyttade de till en radhuslĂ€genhet i Köpings.

Hon lĂ€ser gĂ€rna och tycker om att fylla i korsord. – Nu har jag lĂ€st böcker av författaren Anni Nylund. Om sĂ„dant som handlar om vĂ„rt liv hĂ€r, jag tyckte de var intressanta, sĂ€ger hon. Barnbarnen Ă€r sju till antalet och barnbarnsbarnen Ă„tta. – Det var ett av barnbarnen, Jessica, som hittade det sista citatet i tĂ€vlingen och skickade in kupongen, ler hon. Greta vann en ugnsform med pannlapp och kökshanddukar. Jag gratulerar och önskar henne fin fortsĂ€ttning pĂ„ vĂ„ren. Text: Lisbeth BĂ€ck

Bastuset med hink och skopa i rostfritt stÄl. Huvudstöd i trÀ med bastudyna i linne ökar njutningen i bastun. Placera dynan som stöd under huvudet, nacken eller ryggen och slappna av i bastuns vÀrme.

1

4, 11, 18 och 20 SammanstÀllning av tÀvlingssvar: Lisbeth BÀck

hÀr fyra detaljbilderna har vi plockat 2 De ur olika annonser i tidningen. Kan du lista ut pÄ vilka sidor de finns?

service S

Kylserv Vi stĂ„r Ɵll tjĂ€nst med: ✂

Greta BjörknĂ€s i Malax vann huvudvinsten i Fyrklövern, omgĂ„ng 280. Tröstpriser fick Ingmar Sundholm i Malax, Asta Södergran i KorsnĂ€s, Peter BĂ€cklund i KorsnĂ€s och Brita Österholm i Övermalax. Vi gratulerar alla vinnare!

FrÄga 2: 4, 9, 12 och 15 FrÄga 3: 5, 7, 8 och 13 FrÄga 4:

& klinkerarbet Ă„lning & tapets Laminat- & p Slipning &

I den hÀr detaljbilden har det smugit sig in fyra fel. JÀmför med originalbilden som du hittar i tidningen och ringa in de fyra felen?

3

PĂ„ vilka sidor kan man lĂ€sa följande fyra uttalanden: – Vi har registrerad... – Sedan i höstas...

detta nummer har vi gömt fyra minia-AB ‱ VÄRIS NÄRPES GOLV 4 Ityrbilder (samma storlek som den nedan) av Kustmedias logo. PĂ„ vilka sidor finns de? (RĂ€kna ej med denna.)

– TillstĂ„nden vĂ€xer... – Jag skĂ€mtade alltid...

Svaren vill vi ha pÄ redaktionen senast den 30 mars 2016. Adressen Àr KustNytt, MarknadsvÀgen 3, 65610 KORSHOLM. MÀrk kuvertet "Fyrklövern". Du kan sÀnda in alla bidrag till tidningen i samma kuvert. Om du inte vill klippa i tidningen gÄr det bra att kopiera kupongen. Om jag vinner vill jag ha:

Namn....................................................................................Tel........................................................

HandstrÄlkastare

Adress................................................................................................................................................

Bastuset OmgÄng 281, K216


4

Nytt skidskyttecentrum till Vargberget IF Kraft skidsektion har ett femtontal aktiva skidskyttejuniorer i sina led Under vĂ„rvintern börjar en skidskyttearena byggas pĂ„ Vargberget i NĂ€rpes. Det innebĂ€r ett betydande steg framĂ„t för utövarna av en vintersportgren som lĂ€nge har varit marginaliserad i Österbotten. ■ VinterförhĂ„llandena Ă€r lĂ„ngt frĂ„n idealiska nĂ€r jag styr kosan mot en skidkvĂ€ll pĂ„ Vargberget i början av februari. Det Ă€r glashalt och lömskt pĂ„ vĂ€garna. Temperaturen Ă€r tre, fyra plusgrader och ett ihĂ€rdigt regn faller över landskapet. SpĂ„rslingorna pĂ„ Vargberget hĂ„ller i varje fall fint tack vare ett stabilt tĂ€cke av konstsnö. Vid sidan av traditionell skidĂ„kning har skidskyttes popularitet ökat inom skidvĂ€rlden i Sydösterbotten. IF Kraft har som en konsekvens av detta grundat en egen skidskyttesektion för nĂ„gra Ă„r sedan. – Vi bildade sektionen i samband med ett lĂ€ger i JĂ€mijĂ€rvi hösten 2013, sĂ€ger sektionens ordförande Mattias Rönn nĂ€r vi sitter omklĂ€dningsrummet i skidcentrets bastubyggnad. – Vi har idag cirka 15 aktiva skidskyttejuniorer i Ă„ldern 9-21. En bidragande orsak till att vi startade egen verksamhet inom föreningen var att de duktiga NĂ€rpes-syskonen Patrik och Heidi Kuuttinen har varit tvungna att tĂ€vla för grannföreningen IF Fyren i KorsnĂ€s tidigare, sĂ€ger styrelsmedlemmen Stig-Erik Ingves, tillika sekreterare för IF Krafts skidsektion. För det svenskösterbottniska skidskyttet Ă€r det frĂ„ga om ett slags renĂ€ssans. Nu Ă€r IF Kraft pĂ„ vĂ€g att börja bygga en sydösterbottnisk arena för skidskyttarna. – Har du hört talas om nĂ„gon framstĂ„ende skidskytt med svenskt namn? Nu ska det bli Ă€ndring pĂ„ det, sĂ€ger Mattias Rönn med glimten i ögat.

Nya stadion fĂ„r miljövĂ€nliga mĂ„ltavlor En egen skidskyttearena– i anslutning till olika befintliga faciliteter vid Vargbergets skidcentrum– Ă€r ett projekt som kretsat i initiativtagarnas tankar i flera Ă„r. Nu har projektet avancerat sĂ„ lĂ„ngt att en byggstart planeras ske under vecka nio. MiljötillstĂ„nd för bygget erhölls redan i maj 2014. – Det Ă€r Stig-Erik som har hand om de omfattande pappersarbetena, sĂ€ger Mattias Rönn.

Merparten av IF Krafts skidskyttejuniorer samlade till tisdagstrÀning pÄ Vargberget. Framme frÄn vÀnster Anton Ingves, Sandra Ingves, Hannes Bengs, Benjamin Granskog och Erika Ingves. I bakre raden frÄn vÀnster Caroline Sandelin, Ina YlsöbÀck, Marius Bengs, William Granskog. William Rönn och Jeremias Bengs.

Bjuder in storstjÀrnan

IF Krafts skidskytteentusiaster glÀds Ät det aktuella stadionprojektet pÄ Vargberget. FrÄn vÀnster styrelsemedlemmarna Mikael YlsöbÀck, Jan Granskog, Mattias Rönn (ordförande) och Stig-Erik Ingves.

Den blivande sydösterbottniska skidskyttestadion uppskattas kosta nĂ€rmare 150 000 euro. HĂ€lften av pengarna kommer frĂ„n NTM-centralen och frĂ„n Aktion Österbotten. – Den egna finansieringsandelen Ă€r 50 procent varav en betydande del ska utgöras av frivilliga arbetsinsatser, sĂ€ger Stig-Erik.

Sparbanksstiftelsen har stött bygget med 30 000 euro. Den kommande arenan Ă€r redan döpt till Sparbanken Biathlon Arena. Vidare har NĂ€rpes stad beviljat ett verksamhetsbidrag pĂ„ 26 000 euro. NĂ€rpes TrĂ€ och Metall stĂ„r dĂ€rtill för en betydande donation. – Vi fortsĂ€tter att försöka hitta flera sponsorer, sĂ€ger Stig-Erik.

Den nya skidskyttestadion omfattar tolv mĂ„ltavlor och tolv inskjutningstavlor. Tavlorna Ă€r miljövĂ€nliga och ultramoderna pĂ„ sĂ„ vis att de placeras i sjöcontainrar. DĂ€rmed sker det ingen nedskrĂ€pning i den omgivande naturen. Det ska i anslutning till stadion ocksĂ„ finnas en kilometerlĂ„ng asfalterad slinga som Ă€r Ă€mnad för rullskidĂ„kning. – Stadionbygget pĂ„gĂ„r Ă„ren 2016-2017. Redan nĂ€sta vinter ska inbjudnings- och juniortĂ€vlingar kunna hĂ„llas. Asfalteringsarbetena ska vara klara sommaren 2017, sĂ€ger Mattias. Mattias Rönn sĂ€ger ocksĂ„ att IF Kraft planerar att bjuda in landets största skidskyttestjĂ€rna Kaisa MĂ€kĂ€rĂ€inen och andra representanter för skidskyttelandslaget till en invigningsceremoni pĂ„ Vargberget. – Det Ă€r tĂ€nkt att influensomrĂ„det för arenan ska finnas inom axeln Vasa-SeinĂ€joki-Björneborg.

Samarbete med andra Ordentliga skidskytteanlÀggningar vÀxer inte precis pÄ trÀd i vÄrt land.

Caroline Sandelin och William Granskog har utövat skidskytte i ett par Ă„rs tid. Grenen Ă€r en stimulerande utmaning, sĂ€ger de. – Den nĂ€rmaste arenan finns i Jurva. Men dĂ€r saknas konstsnö och möjligheter till rullskidĂ„kning. Man mĂ„ste fara Ă€nda till Vindala och Lahtis för att hitta ordentliga Ă„ret runt-anlĂ€ggningar.


5

Samarbetar IF Kraft med grannorganisationen IF Fyren i skidskyttesammanhang? – Jo. Vi siktar som bĂ€st pĂ„ att fĂ„ understöd till ett gemensamt utbildningsprojekt. Det handlar om grundutbildning inom skidskytte och ledarutbildning. – Projektet Ă€r tvĂ„Ă„rigt och omfattar fyra helger plus ett lĂ€ger i estniska OtepÀÀ. MĂ„let Ă€r ocksĂ„ att knyta den rutinerade skidskyttetrĂ€naren Asko Nuutinen till projektet, sĂ€ger Stig-Erik Ingves.

GĂ€ller att slĂ„ bort allt ur tankarna 20-Ă„riga Caroline Sandelin frĂ„n NĂ€sby Ă€r IF Krafts Ă€ldsta skidskyttejunior. Hon har tidigare Ă€gnat sig Ă„t orientering, skidorientering och orienteringsskytte. För ett och ett halvt Ă„r sedan började Caroline utöva skidskytte. Hon har fattat tycke för sporten och planerar att fortsĂ€tta pĂ„ skidskyttebanan. – Skidskytte Ă€r en intressant gren. Beroende hur pass bra eller dĂ„ligt man skjuter kan den egna placeringen snabbt Ă€ndras en hel del. 13-Ă„rige William Granskog frĂ„n Övermark har i sin tur varit skidskytt i tvĂ„ Ă„r. – I skjutmomentet gĂ€ller det att vara sĂ„ lugn och koncentrerad som möjligt. Man mĂ„ste lĂ€ra sig att inte ta stress och kunna slĂ„ bort allt annat ur tankarna, sĂ€ger William. Caroline Sandelin och William Granskog trĂ€nar regelbundet ett par gĂ„nger i veckan. Den kommande skidskyttestadion pĂ„ Vargberget blir ett stort steg framĂ„t vad gĂ€ller de sydösterbottniska juniorernas trĂ€ningsmöjligheter. – Det Ă€r en satsning som Ă€r varmt vĂ€lkommen, sĂ€ger de bĂ„da juniorerna. Caroline Sandelin– som till vardags studerar till byggnadsingenjör pĂ„ yrkeshögskolan Novia i Vasa– berĂ€ttar att hon har hunnit tĂ€vla pĂ„ orter som SeinĂ€joki, Etseri, Kauhajoki och UleĂ„borg. NĂ„gra dagar efter KustNytt-intervjun skulle hon tĂ€vla i junior-FM i Tavastehus. – En annan Ă„terstĂ„ende utmaning i vinter Ă€r FSS-mĂ€sterskapen i skidskytte. TĂ€vlingarna flyttades nyligen frĂ„n KorsnĂ€s till Larsmo. Har ni nĂ„gra förebilder eller idoler inom skidskyttet? – Kaisa MĂ€kĂ€rĂ€inen, svarar Caroline spontant.

Text och foto: Joakim Snickars

Mona Heikfolk, hemma frÄn KorsnÀs, Àr ny apotekare i Malax sedan början av februari. Hon har tidigare arbetat mÄnga Är pÄ apotek i Vasa, och har sedan 2009 drivit apoteket i Oravais.

Mona Ă€r ny apotekare i Malax I februari fick Malax ny apotekare, dĂ„ Mona Heikfolk tog över verksamheten efter tidigare Ă€gare som gĂ„tt i pension. ■ Mona, hemma frĂ„n KorsnĂ€s men Vasabo sedan mĂ„nga Ă„r, har drivit apoteket i Oravais sedan 2009 men lĂ€mnar nu över det till nĂ„gon annan. I Malax fyller apoteket 100 Ă„r i Ă„r, och Mona planerar redan hur det ska firas. Åren som egen företagare i Oravais beskriver Mona som intressanta och lĂ€rorika. – Det har varit fina Ă„r och jag skulle inte byta ut en dag. Jag har trivts jĂ€ttebra med bĂ„de personalen och kundkontakterna.

Yrkesvalet – en kombination av det bĂ€sta Just kombinationen av kundbetjĂ€ning och att fĂ„ arbeta med nĂ„got som tangerar favoritĂ€mnena frĂ„n skolan – kemi och biologi, blev det som avgjorde yrkesvalet för Mona. – Det var fantastiskt att hitta ett yrke dĂ€r jag kunde kombinera mina intressen med kundbetjĂ€ningen, eftersom jag visste att jag inte ville sitta i nĂ„got laboratorium och jobba, ler hon. Hon studerade fem Ă„r i Helsingfors för en examen och kunde dĂ€refter titulera sig provisor – en utbildning man mĂ„ste ha för att kunna bli apotekare. Det rĂ€cker alltsĂ„ inte med en farmaceutexamen.

Allt stĂ€mde Var och nĂ€r man blir apotekare Ă€r dock inget man sjĂ€lv kan vĂ€lja – nĂ€r ett apotek ska ha en ny Ă€gare, Ă€r det inte den förra Ă€garen som vĂ€ljer eftertrĂ€dare, utan den statliga myndigheten Fimea. Valet sker pĂ„ basen av de sökandes meriter. – TillstĂ„nden vĂ€xer inte pĂ„ trĂ€d och mĂ„nga av mina studiekamrater bor pĂ„ en ort men har sitt företag pĂ„ en helt annan, kanske 400 kilometer hemifrĂ„n. För min del stĂ€mde allting, eftersom Malax ligger nĂ€ra bĂ„de min hemort och min hemstad idag. Det Ă€r Ă€ven dubbelt större Ă€n Oravais apotek, och mĂ„nga i personalen Ă€r bekanta ansikten sedan tidigare, liksom Ă€ven kunderna. Det kĂ€ndes tryggt och bra att komma till Malax, ler Mona.

Renovering planeras Beslutet om att hon skulle fĂ„ ta över Malax apotek kom i oktober, och hon har dĂ€rför hunnit fundera en del pĂ„ hur hon vill utveckla apoteket. – LĂ€kemedelstillverkningen Ă€r nĂ„got som nĂ€stan helt fallit bort frĂ„n verksamheten, vilket betyder att det bakom diskarna finns utrymme som inte lĂ€ngre anvĂ€nds idag. Jag planerar dĂ€rför för en renovering, och förhoppningsvis skulle den vara klar till sensommaren sĂ„ att vi kunde fira 100-Ă„rsjubileum samtidigt, förklarar hon. Under renoveringen kommer apoteket att vara öppet hela tiden, vilket krĂ€ver en viss systematisering av projektet. Kundsidan ska förstoras i samband med projektet – under Ă„ren har kundernas möjlighet att

sjĂ€lva vĂ€lja ur hyllorna blivit allt större. – NĂ€r jag började som anstĂ€lld pĂ„ apotek i Vanda 1989, plockade vi fram de allra första medicinerna pĂ„ andra sidan disken, minns Mona.

MĂ„nga förĂ€ndringar Det har onekligen hĂ€nt en hel del i branschen sedan dess. – Urvalet pĂ„ receptfria mediciner och produkter har ökat rejĂ€lt – för 25 Ă„r sedan fanns det bara en tillverkares vĂ€rkmedicin med ibuprofen som verksamt Ă€mne – idag Ă€r de nĂ€stan tio, tar Mona som exempel. PĂ„ 2000-talet kom möjligheten för kunderna att byta ut den utskrivna medicinen mot en förmĂ„nligare variant, och mĂ„nga helt nya mediciner har kommit ut pĂ„ marknaden. – För 25 Ă„r sedan var hjĂ€rt- och blodtrycksmedicinerna den största produktgruppen, medan vi idag sĂ€ljer vĂ€ldigt mycket medicin mot demenssjukdomar, diabetes och olika genetiska sjukdomar som man inte ens var medvetna om tidigare, berĂ€ttar Mona. Behovet av olika lĂ€kemedel har Ă€ven ökat i takt med den allt Ă€ldre befolkningen, samtidigt som vĂ„rden har blivit bĂ€ttre. – Idag skrivs nĂ€stan alla recept som e-recept, Ă€ven det en förĂ€ndring, tillĂ€gger Mona.

Större urval En annan relativt ny produktgrupp Ă€r sĂ„ kallad apotekskosmetik – hudvĂ„rdsprodukter som Ă€r framtagna för personer som Ă€r allergiska eller kĂ€nsliga mot vanlig kosmetika.

– Det finns helt klart en marknad för dessa och det Ă€r bra produkter som vem som helst kan anvĂ€nda, konstaterar Mona. Olika trender inom hĂ€lsa syns Ă€ven pĂ„ apoteket – tidigare var multivitaminpreparat nĂ„got som alla skulle ha – idag vĂ€ljer mĂ„nga att skrĂ€ddarsy sitt intag av kosttillskott och köper dĂ€rför enskilda vitaminer och mineraler var för sig i skilda förpackningar. – Mest sĂ€ljer vi Ă€ndĂ„ D- och C-vitaminer, som finns i alla de former idag, jĂ€mfört med tidigare dĂ„ D-vitamindroppar var det enda valet. Mona beskriver mĂ„nga av kunderna som pĂ„lĂ€sta och vĂ€linformerade – mĂ„nga har till och med stĂ€llt sin egen diagnos – pĂ„ gott och ont.

Löpning – en viktig del av fritiden De första veckorna pĂ„ det nya apoteket har varit hektiska – det Ă€r mĂ„nga avtal som ska ordnas – och allt Ă€r i större skala Ă€n pĂ„ den tidigare arbetsplatsen. – Nu mĂ„ste jag lita pĂ„ personalen, eftersom jag omöjligen hinner med allt sjĂ€lv, ler Mona. I Oravais var jag lite av ett allt i allo som hoppade in dĂ€r det behövdes. NĂ€r Mona inte jobbar trĂ€nar hon gĂ€rna och ofta – bĂ„de löpning och olika former av grupptrĂ€ning pĂ„ gym. Hon Ă€r en van maratonlöpare och familjen brukar ofta kombinera ett lopp med olika resmĂ„l. – Nu i vĂ„r mĂ„ste jag fokusera pĂ„ arbetet, men eventuellt blir det ett maraton till hösten igen, nĂ„gonstans i Europa, avslutar Mona. Text och foto: Anna Sand


6

Mor, dotter och böckerna Passion för hĂ€star Mycket av Martinas kĂ€rlek till fotograferandet har hon fĂ„tt av mamma. Dagmar von Tyszka-Uthardt har alltid tyckt om att fotografera. I mĂ„nga Ă„r hade familjen ridskola pĂ„ gĂ„rden i VĂ€sterbrĂ€nno, och hĂ€starna som Dagmar fĂ„ngade pĂ„ bild sammanstĂ€llde hon ifjol till den tvĂ„sprĂ„kiga boken Ӏlskade hĂ€star”. – IdĂ©n med boken Ă€r att fĂ„ uppleva vad en hĂ€st upplever under Ă„rets alla Ă„rstider, sĂ€ger Dagmar. Boken om hĂ€starna lĂ€mpar sig enligt Dagmar sĂ€rskilt bra att lĂ€sa för barn. – Den Ă€r inte bara tĂ€nkt för barn, men Ă€r mycket trevlig att lĂ€sa högt. DĂ„ kan man tillsammans söka efter bilder pĂ„ de olika raserna och hĂ€starna.

Aktuellt tema Dagmar vill helst inte kalla sig författare, men sĂ€ger att hon har ett behov av att skriva och berĂ€tta om det som Ă€r viktigt för henne. Hennes första bok ”Brudkistan frĂ„n Paraschin” handlar om Dagmars tyska slĂ€kts historia. SjĂ€lv bodde hon i Tyskland fram till 1970-talet och har alltid varit intresserad av att veta mera om Hitlertiden, eftersom hon sjĂ€lv bara var nĂ„gra Ă„r gammal nĂ€r andra vĂ€rldskriget slutade. Boken Ă€r aktuell idag inte minst för att den gĂ„r in pĂ„ hur det Ă€r att vara flykting. – Min familj splittrades Ă„t flera olika hĂ„ll under kriget, och finns pĂ„ olika platser i vĂ€rlden idag, berĂ€ttar Dagmar. Dagmars böcker Ă€r utgivna pĂ„ bokförlaget Labyrinth, och jag undrar förstĂ„s om det inte finns nĂ„gra planer pĂ„ ett gemensamt bokprojekt för mor och dotter? – Jag tror inte det. Vi har sĂ„ olika intressen, skrattar Dagmar. Martina planerar att efter flera Ă„r av intensiv bokutgivning ta en paus och prioritera annat. – Jag har inget bokprojekt pĂ„ gĂ„ng nu. Men man vet ju aldrig...

Dagmar von Tyszka-Uthardt och Martina Uthardt delar intresset för att berÀtta genom bilder.

De har bĂ„da gett ut flera böcker vardera, men Ă€ndĂ„ vill ingen av dem kalla sig författare. Gemensamt har Dagmar von Tyszka-Uthardt och Martina Uthardt frĂ„n Övermalax passionen för estetik och viljan att berĂ€tta. ■ Martina Uthardt har ett stort intresse: att förmedla berĂ€ttelser genom kameran.

– Det Ă€r fotograferandet jag brinner för, det Ă€r det som Ă€r roligast. Till vardags jobbar Martina för Korsholms musikinstitut, men deltid Ă€r hon egenföretagare och gör allt frĂ„n att fotografera bröllop till att göra reklambroschyrer. Motiven Ă€r mĂ„nga, och favoritmotivet Ă€r vĂ€ldigt österbottniskt. – Jag har mĂ€rkt att jag sĂ€rskilt vurmar för lador, och försöker gĂ€rna trycka in dem lite överallt, ler Martina. Att hon nĂ„gon gĂ„ng skulle ge ut en bok har funnits i bakhuvudet. Tack vare Anne Manners bok ”För att jag bryr mig” som kom ut 2012 tog Martina steget in i bokbranschen, nĂ€r hon tillfrĂ„gades

att ta hand om bilderna till boken. Efter det hjĂ€lpte hon till med boken Ӂminnen”, för att samla in pengar för Åminne Folkpark.

Ville ha hela processen – LĂ€nge hade jag haft en stark kĂ€nsla av att jag mĂ„ste ge ut en bok. Jag har alltid tyckt om att Ă€ta kakor, helst med choklad... men ofta finns inte alla recept jag vill baka i samma bok. SĂ„ jag började diskutera med min kompis Jessica Piispanen som ocksĂ„ ville samla alla bra recept, och vi slog oss samman. TvĂ„ bakböcker blev det, och de Ă€r bĂ„da slutsĂ„lda. Inom loppet av

nĂ„gra Ă„r har det dessutom blivit ytterligare tre böcker. ”Fiskelycka” Ă€r en samling av Camilla BacklinBjörkqvists fiskrecept med vackra inspirationsbilder och i ”Malax i mitt hjĂ€rta” har ett antal Malaxbor fĂ„tt berĂ€tta om sitt eget Malax. Barnboken ”Oscar pĂ„ Ă€ventyr”, som handlar om en sommarkatt, Ă€r speciell eftersom Martina stĂ„r för bĂ„de text och bilder. DĂ€rmed har hon sjĂ€lv skapat en hel bok frĂ„n början till slut. – Jag har gillat att se hela processen, frĂ„n att göra materialet till att layouta, marknadsföra, fakturera...

Text och foto: Pia Backman-Nord

r som I den hÀr boken trÀffar du 19 persone det gÀller berÀttar om vad de tycker mest om nÀr till kÀrlek stark en pÄ Malax kommun. De bÀr alla latser och sin hembygd med den kultur, de favoritp ger lserna vÀrden som denna förmedlar. BerÀtte framtid. Àven en bild av hur man ser pÄ Malax

suomenhevonen Lyckan,

sellaisia ovat

Äls lska kade hĂ€s Ă€sta tar! r!

T!

Malax i mitt

För Dagmar v. Tyszka-U thardt och hennes man Lorenz Uthardt har islandshĂ€star i mĂ„nga Ă„r varit medelpu nkten i livet. Dagmars ridverks amhet, gĂ„rdens islandsh Ă€stavel och Lorenz funktion som första ïŹnska domare av islandsh Ă€star i avelsbedömningar har bidragit till att rasen blivit mera kĂ€nd i Finland.

KA-U THAR DT

RAKASTE TUT HEVOSE

parikymmenpĂ€inen lauma islanninhevosia ja muutama shetlanninponi, jotka asuvat maatilalla Pohjanmaalla. Tammat, ruunat ja nuoret hevoset elĂ€vĂ€t laumassa, kun taas islannin hevonen Sleipnir vahtii tammaansa ja vastasyntyneitĂ€ varsojaan hieman sivumm alla. Kirjassa seurataan hevosten elĂ€mÀÀ eri vuodenaikoina ja tutustut aan niiden erilaisiin luoteenpiirteisiin ja historiaan. Teksti ja kauniit kuvat kertovat , miksi hevoset ovat juuri sitĂ€ mitĂ€ he ovat – rakastettuja hevosia.

ÄLSKAD E HÄSTAR !

I boken följer man hĂ€starna under ett Ă„r och ser hur olika de Ă€r, hur var och en har sitt eget sĂ€tt och sin egen speciella historia. Texten och de mĂ„nga vackra fotograïŹerna visar varför de Ă€r – Ă€lskade hĂ€star.

Rakastetut hevoset. Juuri

Dagmar von Tyszka-Ut hardt

www.martinauthardtfoto.weebly.com ISBN: 978-952-93-5332-3

ïŹnnhĂ€sten Lyckan, ett tjugotal islandshĂ€star och nĂ„gra shetlandsponnyn pĂ„ en gĂ„rd i Österbotten. Ston, valacker och unghĂ€st ar lever tillsammans i en stor ïŹ‚ock, medan islandshĂ€sthingsten Sleipnir vakar över sina drĂ€ktiga ston och de nyfödda fölen i en skild liten grupp.

MARTINA UTHARDT

HWW ÁHUWDO 0DUWLQD 8WKDUGW KDU WLGLJDUH JHWW XW den hÀr böcker och driver ett fotoföretag. Med boken vill hon hylla sin hembygd.

DAGM AR VON TYSZ Älskade hĂ€star – det Ă€r

[FINSK TEXT SAKNA

S]

Dagmar och Ofeigur, 32 Ă„r. Dagmar ja Ofeigur, 32 v. Foto/Kuva: Martina Uthardt

Raakkaasstteettuut hev evos oseett!

MO

ISBN 978-952-5986-15-0

9

789525 986150

AB

Malaxborna har sjĂ€lv fĂ„tt beskriva sin hemort i Martinas bok ”Malax i mitt hjĂ€rta”.

Ӏlskade hĂ€star” Ă€r Dagmars kĂ€rleksförklaring till familjens hĂ€star genom Ă„ren.


7 Kylservice Stenroos

Kylservice

Vi förnyar KustNytt!

Övermalax Tel. 0400-767 512

■ NĂ€sta nummer av KustNytt – nummer 3-2016 som utkommer i mitten av april – kommer att ha nytt utseende. LikvĂ€l Ă€r sjĂ€len i tidningen den samma som förr. Vi Ă€r lokala, vi skriver om mĂ€nniskor, hĂ€ndelser och företagsamhet i Malax och KorsnĂ€s i huvudsak. Ibland hĂ€lsar vi pĂ„ i grannkommunerna dĂ„ vi ocksĂ„ har mĂ„nga lĂ€sare dĂ€r. Vi har unga lĂ€sare, vuxna och Ă€ldre lĂ€sare. Vi tycker om det vi gör.

VI BYGGER DET MESTA Kontakta oss för t.ex. ‱ Grundarbeten ‱ Dörr-, fönster- och takbyten ‱ Renoverings- och fasadarbeten ‱ VĂ„trumsarbeten ‱ Uppförande av elementhus, egnahemshus, stockvillor och industrihallar ‱ Ritningsarbeten

Förnyelsen bÀr Tii LÀhteenpÀÀ:s signatur. Hon Àr frÄn tidigare bekant med oss och vÄr verksamhet. Nu har hon funderat pÄ bÄde ByaNytts och KustNytts utformning, identitet, och visualitet. Det handlar om fÀrger, spalter, kontraster, samspel mellan texter och bilder, annonsernas placering. Till exempel. Hon har blÀddrat igenom vÄra tidningar och studerat vad som kan förbÀttras. Hon har skapat nya och mera moderna modeller och kommer att sköta ombrytningen av den första förnyade tidningen, ByaNytt i mars. Vi pÄ Kustmedia Àr fyllda av förvÀntning och vi hoppas att alla ni lÀsare ocksÄ ska tycka om det nya.

ByggnadsbyrÄ B Ravald Ab Ulf: 0500-861355 bygg@ravald.fi

Under mars mÄnad kommer vi att synas i flera affÀrer. De dagarna, och i den valda affÀren, erbjuder vi tidningarna till ett rabatterat pris och vi önskar att ni tar tillfÀllet i akt att frÄga och tipsa. Sen i vÄr blir det prenumerationserbjudande pÄ facebook. LÀmpligt inför Morsdag!

Jan-Erik Fogde ‱ Slambrunnstömning ‱ FrĂ€st matjord och fyllnadsjord

Malax med omnejd

Text och foto: Lisbeth BÀck Tii LÀhteenpÀÀ jobbar som bÀst med att förnya vÄra egna tidningar ByaNytt och KustNytt.

050-557 1952

kolumn MOPEDTEORI

Vi hjÀlper dÀr vi kan

Mopedkurs i Vasa 14.3 kl 16.00 TerÀsgrÀnden 3 tel. 050 5465021

H

ej jag heter Julia BÀck, jag Àr tjugo Är och volontÀr pÄ Fiji. Jag kunde berÀtta om sÄng och dans pÄ daghemmet jag jobbade pÄ, eller om vattenskoterresan jag gjorde för ett par veckor sen, eller den lilla söderhavsön vi bodde pÄ en helg. Men det vore skitsnack om jag inte berÀttade om Winston istÀllet. Winston, cyklonen, orkanen, som lördagen den 20 februari 2016 drog över Fiji-öarna. Historiens vÀrsta cyklon pÄ södra halvklotet. Jag befann mig pÄ vÀstra kusten fem timmar hemifrÄn nÀr min volontÀrorganisation började sÀnda ut varningar. Med en rÀdsla över att bussarna inte ens skulle gÄ lÀngre packade vi ihop vÄra saker och Äkte hem en natt tidigare Àn planerat. Bussarna gick, det blÄste, regnade, havet vÄgade, vi sÄg brandmÀn sÄga sönder ett omkullfallet trÀd. Det var i vÄta klÀder och med kÀnslan av sÀkerhet vi stegade in i vÄrt hus pÄ lördag eftermiddag. Strax dÀrpÄ stÀngde regeringen av strömmen och sex, sju timmar av stegrande storm i mörkret vÀntade oss. Ett fönster sprack, vatten kom in pÄ bottenvÄningen och genom vissa dörrar men inte vÀrre Àn sÄ. Det handlar bara om tur, att vi klarade oss sÄ lindrigt som vi gjorde. Kollar man pÄ Fiji som

Mopedkurs i Smedsby 21.03 kl 15.15 MarknadsvÀgen 1 tel. 050 4414651

VĂ€lkomna!

www.ronn.net ‱ info@ronn.net

helhet handlar det om otur. NÀr cyklonen trÀffade land Àndrade den riktning en aning. Vi som bor pÄ sydöstra kusten var inte lÀngre i ögat av stormen, cyklonen fÀrdades istÀllet tvÀrs över Fiji vilket efter riktningsbytet betydde att ingen del av Fiji skonades. Dagen efter var vi utan ström och vatten och fick inte vistas utomhus för regeringen. Dagen dÀrpÄ, mÄndag, fick vi vara volontÀrer med stort V. Alla skolor och daghem var stÀngda en vecka sÄ vi volontÀrer hjÀlpte till att ÄterstÀlla skolor i skick. StÀda klassrum och röja undan nerfallna trÀd. Tisdag rÀfsade vi, bar bort grenar och plockade skrÀp i en park. Onsdag rev vi ett hus. Huset tillhörde en ur personalen.

Det handlar alltsÄ om en dag i taget. Vi jobbar dÀr volontÀrorganisationen avgör att behovet Àr som störst den dagen. Eller ja, dÀr vi rimligtvis kan hjÀlpa till vill sÀga. Behovet Àr inte störst vid omkullfallna trÀd, nedskrÀpade parker eller ens vid husen som mÄste renoveras. Det finns

orter som inte har trĂ€d, parker eller hus lĂ€ngre. Det hĂ€r Ă€r en av de dĂ€r orkanerna man bara sett pĂ„ tv-nyheterna. SamhĂ€llen som slĂ€tats med marken, byar som Ă€nnu Ă€r okontaktbara, öar som drabbades av cyklon, jordbĂ€vning och tsunami samtidigt. MĂ€nniskor som kanske överlevde men knappast har vatten, mat eller vĂ„rd. SĂ„ ja, det Ă€r lite frustrerande att rĂ€fsa parker nĂ€r mĂ€nniskors liv stĂ„r pĂ„ spel. Men, vi hjĂ€lper till dĂ€r vi kan med det vi har. Är man inte nöjd med det kommer det vara vĂ€ldigt svĂ„rt att vara volontĂ€r. Julia BĂ€ck

Tipsa oss! Ring redaktionen! Ring 344 1800


8 tema

bygga och renovera

Nöjda kunder Ă€r den bĂ€sta reklamen Det rĂ„der full aktivitet i den blivande banklokalen i Köpings nĂ€r vi hĂ€lsar pĂ„. HĂ€r jobbar byggaren Andreas Strömfors och elektrikern Tommy Andtsjö sida vid sida med att fĂ€rdigstĂ€lla inredningen i utbyggnaden av huset, dĂ€r Malax Blomstercenter– BegravningsbyrĂ„ Ab verkar sedan tidigare. ■ Andreas Strömfors och Tommy Andtsjö jobbar ofta med samma projekt, ofta nybyggen i form av egnahemshus. Deras yrkeskunnande behövs och det finns gott om arbete i kommunen. Andreas har jobbat inom byggnadsbranschen sedan 1995. I bakfickan har han en yrkesutbildning frĂ„n byggnadslinjen samt ytterligare ett Ă„r pĂ„ snickerilinjen. – Valet av yrke föll sig naturligt eftersom pappa jobbade med samma sak. Han Ă€r numera pensionĂ€r och istĂ€llet har jag lillebror Mathias med mig, berĂ€ttar Andreas.

OmvÀxlande arbete Tommy, hemma frÄn Molpe men numera Àven han Malaxbo, Àr elingenjör och arbetade fram till 2013

Andreas Strömfors har arbetat som byggare och inredningssnickare sedan 1995. Till en början jobbade han med sin pappa, idag Àr det lillebror Mathias som Àr med.

Tommy och hans anstĂ€llda Filip NorrgĂ„rd, arbetar ofta sida vid sida med Andreas pĂ„ olika nybyggen i Malax med omnejd. HĂ€r befinner de sig i tillbyggnaden av Malax Blomstercenter– BegravningsbyrĂ„ Ab:s tillbyggnad, dĂ€r Aktia ska flytta in i nya lokaler. som anstĂ€lld hos K-J Lindeqvist Elinstallation Kb. Tommy inledde karriĂ€ren 1997 som ny utexaminerad elmontör frĂ„n yrkesskolan, och har sedan 2002 arbetat pĂ„ heltid med elinstallationer. De första Ă„ren som egen företagare har gĂ„tt bra och Tommy gör elarbeten i bĂ„de egnahemshus och radhus, sommarstugor och industrifastigheter. Han gör ocksĂ„ elplaneringar, och har en lagerbutik hemma pĂ„ gĂ„rden. – Sedan i höstas har jag Ă€ven en person anstĂ€lld, Filip NorrgĂ„rd, berĂ€ttar Tommy. Varför det blev just elbranschen för hans del har han svĂ„r att sĂ€tta fingret pĂ„, men onekligen finns dĂ€r ett intresse för omrĂ„det. – De flesta elingenjörer arbetar pĂ„ WĂ€rtsilĂ€ eller ABB, men att vara egen företagare upplever jag som ett mer omvĂ€xlande arbete. Man trĂ€ffar nya mĂ€nniskor hela tiden och det blir aldrig enformigt, Ă€ven om det finns bĂ€ttre och sĂ€mre dagar inom alla arbeten, konstaterar Tommy.

Synkronisering sparar tid BÄde han och Andreas rör sig numera mestadels inom den egna kommunen, men dÄ och dÄ dyker det

Ă€ven upp jobb i grannkommunerna. Tommy har en del servicearbeten Ă„t företagen i omrĂ„det, men gĂ€ller det nybyggen i form av egnahemshus burkar de ofta jobba pĂ„ samma stĂ€lle. – Det har bara blivit sĂ„. Vi brukar rekommendera varandra Ă„t kunderna, och nĂ€r man arbetat tillsammans en tid lĂ€r man sig hur den andra tĂ€nker och arbetet löper smidigt. Det sparar en hel del tid bĂ„de för oss och kunderna, anser Andreas. Han utför byggnads– och snickeriarbeten bĂ„de inom– och utomhus, i alla dess former. – Det kan vara taklĂ€ggning, mellanvĂ€ggar och isolering, golv och köksinredningar och sĂ„ vidare. DĂ€remot gör jag inte mĂ„lnings-, vĂ„trums– och vvs-arbeten – vi har andra samarbetspartners för de momenten.

200 kvadratmeter samt tvĂ„ mindre hyreslĂ€genheter om 50 kvadratmeter vardera. – Vi har lagt taket, skĂ„lat ner innertaket i bankens del, isolerat, byggt mellanvĂ€ggarna och sĂ„ vidare, berĂ€ttar Andreas.

Han arbetar enligt devisen att man ska göra sĂ„ bra man kan – nöjda kunder Ă€r den bĂ€sta reklamen. – Ett dĂ„ligt arbete kan förstöra tio bra, brukar jag tĂ€nka. Men det Ă€r sjĂ€lvklart en avvĂ€gningsfrĂ„ga ocksĂ„ – hur mycket tid ska man

Nöjda kunder viktigt I utrymmena som bostadsbolaget Ab Malmhagen Oy nu byggt i Köpings, har Tommy ansvarat för elarbetet och Andreas för byggnadsarbetena efter att elementen var monterade. Tillbyggnaden omfattar en kontorslokal för Aktia bank pÄ

Tommy Andtsjö, hemma frÄn Molpe men numera Malaxbo, grundade det egna företaget TA Elektriska Kb 2013. Han gör elarbeten bÄde i egnahemshus och radhus, sommarstugor och industrifastigheter.


9

lĂ€gga pĂ„ en sak som man egentligen kunde fila pĂ„ hur lĂ€nge som helst, ler han. – Att ha en duktig mĂ„lare som avslutar arbetet efter byggarna Ă€r ocksĂ„ viktigt, tillĂ€gger han.

Nytt alltid att föredra Det byggs en hel del inom Malax lĂ„gkonjunkturen till trots, och Ă€ven om Tommy och Andreas mest rör sig pĂ„ nybyggen, kommer de dĂ„ och dĂ„ Ă€ven i kontakt med renoveringsprojekt. – NĂ€r man ska totalrenovera ett gammalt hus brukar det oftast blir mer jobb Ă€n man tror, och mĂ„ngen gĂ„ng ocksĂ„ dyrare Ă€n att bygga nytt. Men det Ă€r olika frĂ„n fall till fall. Det dyker upp överraskningar pĂ„ vĂ€gen, konstaterar de, och det kan bli lite knepigt ibland. Bygger man nytt vet man vad man har. Det vĂ€rsta Ă€r enligt Tommy om man renoverar ett rum i taget, istĂ€llet för att göra en totalrenovering av hela huset pĂ„ en gĂ„ng. – DĂ„ kan det vara svĂ„rt att fĂ„ nĂ„gon ordning pĂ„ elen, nĂ€r nytt skall byggas ihop med nĂ„got gammalt. Men sjĂ€lvfallet gĂ„r allt att lösa.

GĂ„r pĂ„ rutin Samma dilemma stöter Ă€ven Andreas pĂ„ vid renoveringar av Ă€ldre hus. – Det kan vara vĂ€ggar som lutar – hur mycket ska man Ă„tgĂ€rda och till vilket pris Ă€r dĂ„ ofta frĂ„gan. Det Ă€r svĂ„rt att fĂ„ slutresultatet bra om grundarbetet Ă€r dĂ„ligt, anser han. En hel del har hunnit förĂ€ndras inom branschen sedan de bĂ„da började jobba. Kraven blir strĂ€ngare, kontrollen likasĂ„. För vĂ„trumsarbeten krĂ€vs certifikat och i nya hus finns mycket mer el Ă€n i gamla, dĂ€r det rĂ€ckte med tv, telefon och taklampor samt nĂ„gra vĂ€gguttag. – Nu behövs data i de flesta rum, fler uttag och mer belysning. Led-belysningen har gĂ„tt starkt framĂ„t de senaste Ă„ren och dĂ€r kommer hela tiden nyheter, konstaterar Tommy. De Ă€r bĂ„da ense om att det Ă€r ett ”siande” arbete de har, som ofta gĂ„r pĂ„ rutin dĂ„ man har mĂ„nga Ă„rs erfarenhet bakom sig. Text och foto: Anna Sand

Den nya bygÄrden restes pÄ den gamla grunden i januari, och nu pÄgÄr byggnadsarbetet pÄ insidan. Huset Àr frÄn Simons Element och kommer att liksom tidigare ingÄ i Bostads Ab Norrback Radhus och Àgs av Malax kommun och Malax Församling.

Norrback fĂ„r ny byagĂ„rd Sedan september i höstas har invĂ„narna i Norrback, Ahlholm, Svarvar, Rönnholm och RainebĂ€ck stĂ„tt utan samlingspunkt. ByagĂ„rden, som ingĂ„tt i Bostads Ab Norrback Radhus sedan den byggdes 1983, blev offer för eldslĂ„gorna efter att blixten slagit ner. Men nu Ă€r nya vĂ€ggar resta pĂ„ den gamla grunden, taket Ă€r lagt och pĂ„ insidan pĂ„gĂ„r isoleringsarbetet. En ny byagĂ„rd tar form. ■ Ingvar Aspholm har i cirka 15 Ă„rs tid fungerat som disponent för bostadsbolaget och berĂ€ttar mer om branden. – Exakt var blixten slog ned vet vi inte, men sjĂ€lva branden började i en kopplingsstation som fanns i huset. Den spred sig sedan till förrĂ„det och mellantaket. Det var det smĂ€llande ljudet av brinnande betong och bruk som fick grannen att upptĂ€cka branden.

För invĂ„narna i byarna hĂ€r i norra Pörtom Ă€r byagĂ„rden en viktig – och Ă€ven den enda – samlingspunkten.

Alla överens NĂ€r slĂ€ckningsarbetet var över insĂ„g man att det som Ă„terstod av huset bara var att riva. TvĂ„ dagar efter branden höll bolaget styrelsemöte och man var överens om att byagĂ„rden skulle Ă„teruppbyggas, eftersom försĂ€kringen tacksamt nog skulle tĂ€cka detta. – Den 28 september hade vi en extra bolagsstĂ€mma och ingen emotsatte sig styrelsens förslag. En arbetsgrupp tillsattes för att planera projektet, och i den har Jonas Nylund, disponent pĂ„ Malax kommun fungerat som ordförande. – Christer Risberg, som Ă€r ordförande i allaktivitetsföreningen, samt Robert Engblom, har ocksĂ„ deltagit, berĂ€ttar Ingvar vidare. Polyplan har fungerat som planerare för nybygget och försĂ€kringsĂ€rendena med försĂ€kringsbolaget LĂ€hitapiola har fungerat utan problem.

Disponent Ingvar Aspholm diskuterar bygget med Hasse Damsten, som jobbar för Sanifast.

Viktig samlingspunkt Det var alltsĂ„ snabba ryck och det nya huset som byggs pĂ„ den gamla grunden, blir lika stort som det gamla – cirka 150 m2. Fasaden blir i trĂ€ eftersom det Ă€r frĂ„gan om ett elementhus frĂ„n Simons Element. FĂ€rdigstĂ€llandet görs av den lokala byggfirman Sanifast. Projektet var planerat att fĂ€rdigstĂ€llas till 1.7.2016 men pĂ„ grund av torktiden pĂ„ den befintliga grundplattan drar det ut pĂ„ tiden. Hur lĂ€nge vet vi inte i detta skede. Rumsdisponeringen blir Ă€ven den ungefĂ€r den samma, med en samlingssal, kök, tvĂ„ toaletter samt hall. Köket förstoras nĂ„got. – För invĂ„narna i byarna hĂ€r i norra Pörtom Ă€r byagĂ„rden en viktig – och Ă€ven den enda – samlingspunkten, dĂ€r man hĂ„ller bĂ„de

möten, MI-kurser och till och med minnesstunder, berÀttar Ingvar.

Kuriosa frĂ„n forna tider Lokalen rymmer omkring 60 personer, vilket Ă€r lagom för omrĂ„det. I den gamla byagĂ„rden fanns tidigare Ă€ven hĂ€lsovĂ„rdsmottagning samt lantbrukssekreterarens och byggnadsinspektörens mottagning, men den tiden Ă€r sedan lĂ€nge förbi. Tidigare, innan byagĂ„rden byggdes, anvĂ€ndes den gamla skolan pĂ„ samma tomt som samlingslokal. – Lite kuriosa om den gamla skolan kan jag bjuda pĂ„, ler Ingvar. SkĂ„despelerskan Maria Sids far Ă€r faktiskt född dĂ€r. Text och foto: Anna Sand


10

Vi byggde nytt i gammaldags stil Åsa och Anders Viklund valde att bygga ett nytt hus pĂ„ Lolax i Petalax, men hade innan dess utan resultat sökt efter en traditionell bondstuga att renovera. De Ă€r idag nöjda med huset, men framför allt helheten i sitt hem, dĂ€r nybygget ramas in av gamla gĂ„rdsbyggnader. ■ – Vi köpte tomten Ă„r 2005 och började pĂ„ med grunden Ă„ret dĂ€rpĂ„. År 2007 kunde vi flytta in i huset, som vi ritade sjĂ€lva med inspiration av traditionella österbottniska bondstugor.

Utgick frĂ„n fasaden Huset Ă€r ett elementhus med bĂ€rande yttervĂ€ggar. – SĂ„ hĂ€r i efterhand kan vi konstatera att det fick konsekvenser för inredningen att vi först ritade och planerade husets utsida, skrattar Åsa. Jag utgick frĂ„n en lĂ„ng och smal byggnad i tvĂ„ vĂ„ningar med fem fönster pĂ„ lĂ„ngsidan. Hon Ă€r mycket nöjd med husets karaktĂ€ristiska fönster och Ă€r glad att en av de hustillverkare som de kontaktade tillverkar element med fönstren placerade lĂ€ngst ut i vĂ€ggbanden. Det gör att fönstren blir vackra utifrĂ„n och skapar djupa karmar pĂ„ insidan. – Andra tips pĂ„ ett gammalt utseende pĂ„ utsidan Ă€r ribbpanel, alltsĂ„ smala ribbor pĂ„ huset. Man kunde med fördel ha olika breda brĂ€dor, men det kan vara svĂ„rt att hitta en husleverantör som fixar det. Vi har ocksĂ„ gammaldags plĂ„ttak med gammaldags fotrĂ€nnor och stuprör. Den lokala plĂ„tslagaren Rickard Strandberg stod för det arbetet.

Nytt som ser gammalt ut Åsa har alltid varit intresserad av gamla möbler och föremĂ„l. DĂ€rför ville hon gĂ€rna anvĂ€nda det intresset som ett tema i inredandet av det nybyggda huset. Anders ville gĂ€rna ha ett golv som skulle bli enkelt att hĂ„lla rent. DĂ€rför föreslog han laminatgolv framom golvplankor. Paret kompromissade och valde laminat med mönster som ser ut som gammaldags golvtiljor. – DĂ€remot kan man med detaljer lyfta fram en prĂ€gel av gammaldags inredning, tipsar Åsa. Vi tog exempelvis bredare lister för golv och tak. I taket satte vi in gamla bjĂ€lkar, som inte har nĂ„gon byggnadsteknisk nytta, utan enbart förstĂ€rker intrycket av traditionellt byggande. Under trappan placerades kontoret, ett skafferi med vitmĂ„lad, spontad panel och dörr med vridlĂ„s. – Jag skulle ocksĂ„ ha valt gamla dörrar som vi kunde ha renoverat, men Anders föreslog att vi istĂ€llet köper nya och mĂ„lar sĂ„ att de ser gamla ut. Han hade renoverat tvĂ„ gamla skĂ„p, som inspirerade till fĂ€rgsĂ€ttningen av innerdörrarna.

Mixad inredning – Vi valde att ha ett öppet stugkök hĂ€r nere istĂ€llet för att ha ett vardags-

De nytillverkade innerdörrarna mÄlades för att se gamla ut. Till höger om den öppna spisen finns kontoret, ett förrÄd under trappan som leder upp till övervÄningen. Det vackra högskÄpet bestÄr av en gammal underdel, som ropades in pÄ auktion och en nytillverkad ovandel som byggdes av en lokal hantverkare och mÄlades för att passa till.

Anders och Åsa Viklund har bott i sitt vackra hem pĂ„ Lolax i snart nio Ă„r med sina tre döttrar: Lina, Elin och Alma (som pysslade inomhus nĂ€r fotot togs).

Familjen Viklunds vardagsrum finns pÄ övervÄningen, som prÀglas av de vackert marmorerade speglarna nere pÄ vÀggarna.

rum intill köket. DĂ€rför placerade vi vardagsrummet pĂ„ övervĂ„ningen. Köksinredningen Ă€r ny, men utgör en harmonisk bakgrund till allmogemöblerna. Åsa hade tĂ€nkt sig skĂ„p med gĂ„ngjĂ€rnen pĂ„ utsidan, men fick ge sig dĂ„ möbeltillverkarna menade att det skulle vara opraktiskt och inte kunde lova hĂ„llbarhet. Husets nedervĂ„ning Ă€r huvudsakligen inredd med gamla möbler – eller möbler som ser ut att vara gamla. Ett kĂ€rlskĂ„p i köket visar sig bestĂ„

I förÀldrarnas sovrum finns ocksÄ Àrvda möbler, sÄsom en vagga, ett spegelbord i hörnet och smörbyttan intill. Kistan har fungerat bÄde som förvaringsmöbel och som avstÀllningsyta eller bord.

av en underdel som Åsas pappa har ropat in pĂ„ auktion och sedan lĂ€t en snickare tillverka en överdel som passar perfekt till. – Vi har ocksĂ„ blandat in nyare möbler och tycker om att mixa. MĂ„lsĂ€ttningen Ă€r att frĂ€mst fĂ„ ett bekvĂ€mt hem. Vi har fĂ„tt och Ă€rvt gamla möbler och kombinerar dem med nyköpta. ÖvervĂ„ningen Ă€r helt inredd i modern stil. Anders Ă€r utbildad artesan och ville ha handmĂ„lade,

marmorerade speglar pÄ vÀggarna i vardagsrummet.

Helhet av gĂ„rdsbyggnaderna Paret kokade sjĂ€lv rödmyllan som huset Ă€r mĂ„lat med pĂ„ utsidan. Anders hade lĂ€rt sig det nĂ€r han studerade vid Kvevlax hemslöjdsskola. – NĂ„gra Ă„r efter att huset var fĂ€rdigt köpte vi en uthusrad som daterar frĂ„n 1800-talet. Den monte-

Åsas morfar har byggt golvklockan. De gamla kappsĂ€ckarna Ă€r dekorativa i sig, men fyller en praktisk funktion genom att vara förvaringsstĂ€lle för dator och sladdar. rades ner och flyttades hit. Vi köpte stenar som en yrkesman sedan kilade för att de skulle passa under de tre stommarna med portar emellan. Uthusraden var i relativt gott skick, men en del virke fick man byta ut. I Ă„r har de isolerat en del av gĂ„rdsbyggnaden och anvĂ€nder som ett varmt förrĂ„d. Åsa Ă€r glad över att gĂ„rdstunets helhet prĂ€glas av den traditionella stilen. Nu finns Ă€ven ett hĂ€rbre pĂ„ gĂ„rdstunet, som de köpte frĂ„n VörĂ„


11 tema

bygga och renovera

Sakkunnig inhemsk service!

GRATIS

and 1000-kornsvikt i samblys na tsa he med grobar vÄren 2016!

Elinstallationer / Butik Mjölnaregatan 26 B, Vasa / 317 7900

GÄr Du i byggtankar? Behöver Du hjÀlp med förverkligandet av Din dröm? Ta kontakt sÄ fixar vi det!

06-347 4250 ZZZ KRUWLODE À

AB

BYGGBOTNIA

OY

‱ Ritar och planerar!

6H NRPSHWHQVRPUnGH ZZZ ÂżQDV Âż

NÀrpesvÀgen 19, tel. 224 3101

Molpe massage & trÀningsrÄdgivning Thomas Ramstedt Tel: 050-328 2819

PLUS TERVEYS OY TANDLÄKARNA

JAANA SIPPUS ★ EIJA RAASSINA MINNA KOSKINEN

AAA-TandlÀkarna

HovrÀttsesplanaden 20 B 65100 VASA Tel. 06-312 0300

FörsÀljning av fyrhjulingar, crossar & mopeder Elinstallation & planering kent-elservice@netikka.fi

SERVICE OCH REPARATIONER ‱ Traktorer ‱ BĂ„tmotorer ‱ Fyrhjulingar

‱ Lantbruksmaskiner ‱ Snöskotrar ‱ Mopeder

NY SERVICEPUNKT

Ken-Trak Service har öppnat

I VIKBY

MALAX KOMMUN

www.malax.fi

VĂ€lkommen till Malax! Stora tomter, bra lĂ€ge och infrastruktur. FörmĂ„nliga priser. Ta kontakt med Berndt Simons tfn 040 650 8060 pĂ„ tekniska avd. för personlig visning. Vi Ă€r med pĂ„ Österbottens StormĂ€ssa 23-24.4. Malax kommun, Tekniska avdelningen, Malmgatan 5, 66100 MALAX Tel. (06) 347 7111 malax@malax.fi

Det rymliga köket har moderna vitvaror, men har strĂ„k av bondromantik. BjĂ€lkarna i taket har endast en estetisk uppgift. Husets mattor Ă€r delvis ursprungligt gamla, men Åsas mamma har Ă€ven kompletterat genom att vĂ€va nya som har samma mönster och fĂ€rgstĂ€llning.

och plockade upp stock för stock. Tillsammans lyfter hĂ€rbret, mangĂ„rdsbyggnaden och uthuset fram intrycket av gammaldags bondgĂ„rd. Lekstugan passar fint in. – Idag skulle jag kanske ha placerat uthuset sĂ„ att bilarna parkerats utanför, sĂ„ att vi fĂ„tt en bilfri innegĂ„rd, funderar Åsa.

Bygga nytt eller renovera Åsa och Anders tror att det gĂ„r fortare att bygga nytt Ă€n att renovera gammalt. Naturligtvis avgör byggnadens skick, men de har inte Ă„ngrat att de byggde sitt hus nytt frĂ„n början. – Nu kunde vi till exempel planera in ett rejĂ€lare grovkök Ă€n om vi utgĂ„tt frĂ„n en befintlig gammal byggnad. LikasĂ„ ritade vi in en dörr

pĂ„ kortsidan frĂ„n tvĂ€ttstugan, vilket gamla bondstugor inte har. Samtidigt ger det ett mervĂ€rde med gamla ting, sĂ„ paret Ă€r glada och nöjda över det gamla, renoverade uthuset som fungerar sĂ„vĂ€l som garage och förrĂ„d. PĂ„ frĂ„gan om de idag skulle ha Ă€ndrat pĂ„ nĂ„got svarar Åsa att hon gĂ€rna haft fler Ă€n en eldstad i huset, en ”vedhĂ€llo” eller gammaldags hörnspis. – Vi trivs i vĂ„rt hus, som Ă€r fungerande och modernt inrett. Samtidigt andas det tradition och pryds av gamla föremĂ„l och accessoarer. Vi har fĂ„tt en mix som Ă€r vĂ„rt unika hem! Text och foto: Carina Nordman-Byskata

Kenneth: 050-554 7907 Christer: 0500-265 318

www.traktorservice.fi Eklunds Traktorservice, Djupsund 263, Maxmo Ken-Trak Service, JÀrvvÀgen 10, Vikby


12 ‱ VVS- installationer ‱ Reparationer ‱ Ventilation ‱ LagerförsĂ€ljning av all slags VVS-apparatur ‱ NIBE vĂ€rmepumpar (Även serviceavtal för dessa)

tema

bygga och renovera

MJ-Rör

050 - 5663 175, 06 - 3470 140 TistronhagavĂ€gen 32, 66240 Petalax mj-ror@bob.fi ‱ www.mj-ror.fi

ARBETSKLÄDER FRÅN

I LAGER!

FĂ„s med eller utan tryck.

SVETSOVERALLER

BegÀr offert! VINTERJACKOR

VINTERBYXOR

Mjölnaregatan 10, Vasa ‱ Tel. 312 2899 E-post: tero.oling@ronn-backholm.fi

VI BYGGER I ELEMENT Med kvalitet och till konkurrenskraftiga priser. FĂ„gelberget, KORSHOLM Tel. 322 3500, Fax. 322 5320 www.vallviktraelement.fi

HUSBYGGARE/RENOVERARE SE HIT SÖKER NI VVS-TJÄNSTER? VVS-INSTALLATIONER & SERVICE NYBYGGEN OCH RENOVERINGAR FÖRSÄLJNING AV VVS PRODUKTER VERKSAMHETSOMRÅDE: MALAX, KORSHOLM OCH VASA TA KONTAKT PÅ NR: 045-3409061 E-MAIL malax.ror@gmail.com

MALAX RÖR

LYFTDÖRRAR Din totalleverantör av dörrar BestĂ€ll BEMA Lyftdörr med automatik under MARS mĂ„nad nad och fĂ„ ett kodlĂ„s PÅ KÖPET!! FörsĂ€ljning, egen produktion ‱ Installation Service ‱ Reservdelar

GGaragedörr, industridörr i och automatik

06-225 82 30 AlgotsvÀgen 9 www.bemasystem.fi 050-331 09 34 64200 NÀrpes info@bemasystem.fi

Köket Àr ett av Taisto och Onerva VainionpÀÀs favoritrum, och ocksÄ det rum dÀr man kanske tydligast ser kombinationen av gammalt och parets personliga stil.

De fick drömhuset till sist Det började med en promenad frÄn sommarstugan i Malax, och ett antal Är senare Àr Onerva och Taisto VainionpÀÀ Malaxbor pÄ heltid, och bor i huset de nyfiket promenerade förbi. De har lyckats bevara det i gammal stil men med en personlig prÀgel.

Taisto och Onerva kÀnner sig vÀl bemötta i bÄde Malax och i Udd hemman.

■ Paret VainionpÀÀ som sitter vid bordet i det nygamla köket i Malax centrum har haft mĂ„nga hem under Ă„ren. Taisto föddes i SeinĂ€joki, Onerva i Vasa. Under de Ă„r de jobbade i Sverige hann de bĂ„de gifta sig och fĂ„ barn. NĂ€r de sedan bosatt sig i Björneborg kĂ€ndes det som att en sommarstuga i Österbotten skulle kĂ€nnas

fint, bĂ„das förĂ€ldrar började bli gamla och de ville finnas nĂ€ra till hands för dem. Invid StrandvĂ€gen i Malax hittade Taisto och Onerva sin sommarstuga, och blev nyfikna pĂ„ trakten. – NĂ€r vi tog promenader i Malax upptĂ€ckte vi ett hus som ingen verkade bo i. Jag har alltid varit intresserad av gamla hus, men det hĂ€r var

Markiser och screengardiner MörklÀggande rullgardiner

Effektiv infravÀrmare

Lamellgardiner & special-persienner

Kvalitetsprodukter med 5 Ă„rs garanti! Fredsgatan 32, VASA ‱ Tel. 06-317 3908 ‱ Vard. 8.30-17 ‱ www.rullma.fi

SovrumsvÀggarnas stockar har mÄlats ljusare, men deras gamla charm sitter kvar.

det nĂ„got speciellt med. Fönstren var vĂ€ldigt fina. Vi blev nyfikna, berĂ€ttar Onerva. – Stenfoten! utropar Taisto och förklarar att huset liknade en herrgĂ„rd eftersom det fanns tre kilstenar i husgrunden, istĂ€llet för en eller tvĂ„ som det brukar vara.

FrĂ„gade grannen Granne med paret VainionpÀÀs sommarstuga bodde Mats-Erik Udd. De frĂ„gade honom om han visste nĂ„got om det obebodda huset och fick ett mystiskt leende till svar. – Han sa att det visste han nog, men att huset inte var till salu... Det visade sig att det var MatsErik och hans kusin Elisabeth Majors som tillsammans Ă€gde den gamla slĂ€ktgĂ„rden, som kallades Udd hemman. – Jag skĂ€mtade alltid med honom och sa att ”sĂ„ fort ni sĂ€ljer...”, skrattar Onerva. Att huset faktiskt skulle bli till salu hade VainionpÀÀs nog inte rĂ€knat med. Men ingen i slĂ€kten Udd ville ta itu med den omfattande re-


13

gröna

hörnan Den vackra stilen pÄ fönstren nstren va var nÄgot g av det första paret lade mÀrke till med Udd hemman.

Vinterns trÀdgÄrdsdrömmar

Bakdörren, som tidigare var ”den bĂ€ttre ingĂ„ngen” Ă€r den enda som fortfarande har originalglaset kvar. noveringen, och plötsligt fanns möjligheten att köpa den stora, gamla gĂ„rden som stĂ„tt tom i över tio Ă„r. De tvekade en stund, besökte huset flera gĂ„nger... Tills Onerva frĂ„gade Taisto ”VĂ„gar vi?” och han svarade ”Varför skulle vi inte vĂ„ga?”. 2005 köpte paret huset och efter en grundlĂ€ggande renovering gick flytten till Malax 2007.

En rolig detalj Àr att en av det mÄnga ugnarna kan betraktas medan man utrÀttar sina badrumsbehov.

In genom kÀllarfönstret kikar nÄgra av dockorna som Onervas mamma tillverkat.

Historien viktig – Huvudprincipen med renoveringen var att vi ville bibehĂ„lla sĂ„ mycket som möjligt av husets ursprungliga stil, sĂ€ger Taisto. Det Ă€r inte första huset han renoverat, och tur Ă€r vĂ€l det med tanke pĂ„ omfattningen. Grunden var i gott skick, men huset hade senast blivit moderniserat omkring 1960-talet. Hela golvet revs ut och sĂ„ Ă€ven taket. Det var dĂ„ de vackra gamla takbalkarna visade sig, till parets stora förtjusning. Och det var inte det enda man upptĂ€ckte. PĂ„ flera andra stĂ€llen hittade man skatter, som en intapetserad dörr och fler ugnar Ă€n man kunde ana. – Vi har nog drygt tio olika sorters ugnar i huset nu, om man rĂ€knar med den nya bastun, ler Taisto.

Bröderna Udd Bröderna Udd hade med andra ord förstĂ„tt vikten av ordentlig uppvĂ€rmning nĂ€r de 1907 byggde huset pĂ„ sin slĂ€kts mark. Inte sĂ„ konstigt kanske, eftersom de var skolade inom branschen och deras företag ”Bröderna Udd byggnadskontor” senare hann konstruera byggnader bĂ„de i Vasa och centrala Helsingfors. Originalritningarna till Udd hemman fanns kvar, och de Ă€r idag inramade i Onerva och Taistos storslagna kĂ€llare. – Vi har blivit sĂ„ vĂ€l bemötta hĂ€r. Hela slĂ€kten Udd har varit sĂ„ trev-

Denna konstvĂ€gg har Onerva gjort av gamla glasbottnar och lock. liga och berĂ€ttat sĂ„ mycket om det hĂ€r huset, berĂ€ttar Onerva. De har fĂ„tt höra om allt frĂ„n den lokala brandsprutan som förvarades vid Udd hemman, till att flera gĂ„rdars post fördes till hemmanet, som fungerade som en samlingsplats pĂ„ den tiden som postutdelningen skedde med hĂ€st och vagn. – FastĂ€n vi inte har en egen historia hĂ€r, sĂ„ kĂ€nner vi till den. Och för mig har det varit viktigt, sĂ€ger Onerva, och man hör att hon menar det. Text och foto: Pia Backman-Nord

”Doften av jord och grönska öppnar sjĂ€len”. Den svenska trĂ€dgĂ„rdsgurun Lena Israelsson sĂ€ger sĂ„ i ”KlostertrĂ€dgĂ„rdar”, en av hennes mĂ„nga böcker. I snöhöljd februari lĂ€ngtar man verkligen till ”doft av jord och grönska”. Till sol och vĂ€rme ocksĂ„. En liten kompensation kan förstĂ„s förkultivering ge, dĂ„ man fĂ„r sĂ€tta fingrarna i myllan om Ă€n i liten skala. Min första sĂ„dd Ă€r redan gjord. FjĂ€llkvanne ska helst sĂ„s redan i januari, men jag hoppas pĂ„ tur och sĂ„r den nu i februaris nĂ€stsista vecka! PĂ„ fröpĂ„sen meddelas ”har de ej grott efter fem veckor ge dem köldbehandling”! Har tidigare gjort försök att förkultivera kvanne utan att lyckas. Kanske, kanske blir det i Ă„r det hĂ€nder. Nu fĂ„r alltsĂ„ fjĂ€llkvannesĂ„dden sina dagliga duschar. Inte för vĂ„tt och inte för torrt vill fröna ha det för att gro. FjĂ€llkvannens latinska namn Angelica archangelica, förestĂ€llde jag mig, att vittnade om vĂ€xtens nordliga ursprung, och att namnet syftade pĂ„ Archangelsk i norra Sibirien. Det var fel gissat. Namnet har i stĂ€llet att göra med Ă€rkeĂ€ngeln Mikael, som enligt legenden sĂ€gs ha lĂ€rt ut dess medicinska anvĂ€ndning. Kvanne vĂ€xer vild bland annat i Finland, Ryssland, Sverige, Norge, framför allt i de nordliga delarna. Den har en fin doft och anvĂ€nds som smaksĂ€ttare ocksĂ„ pĂ„ sydligare breddgrader, till exempel i kĂ€nda klosterlikörer som Benedictine och Chartreuse. Kvannens frön anvĂ€nds vid framstĂ€llning av absint, den famösa konstnĂ€rsdrycken. En annan vĂ€xt, som inspirerar mig nu i vintertid Ă€r citronen, utförligt presenterad i Lotte Möllers vackert illustrerade bok ”Citron”. Denna citrusfrukt har en lĂ„ng odlingshistoria och odlades i Indien för tusentals Ă„r sedan. Boken har kommit ut i en ny upplaga, dĂ€r Möller gjort smĂ„ Ă€ndringar frĂ„n första upplagan frĂ„n 1997. Citronen Ă€r ju en sydligare vĂ€xt Ă€n fjĂ€llkvannen, men Ă€r en minst lika god smakgivare. Trots sin syrlighet Ă€r citronen ett riktigt underverk av mĂ„ngsidig anvĂ€ndbarhet. Smaken pĂ„ de flesta matrĂ€tter förhöjs med nĂ„gra droppar citron. Medicinskt har citronen synnerligen gott rykte, sprĂ€ngfylld med vitaminer och antioxidanter. För skörbjugg, sjömĂ€nnens plĂ„ga i gamla dar, hittades ett botemedel: ett glas citronsaft varje dag. Och skörbjuggen var snart ett minne blott. Att börja dagen med lite varmt vatten med nĂ„gra droppar citron kan aldrig vara fel, förkylning förebyggs och botas sĂ„. Förutom att

CitrontrÀd vill övervintra ljust och svalt, och dÄ vore det bÀst att Àga ett orangeri. SÄ lÄngt strÀcker sig emellertid inte min trÀdgÄrdsbesatthet.

C-vitamin-rik Àr citronen ocksÄ decinficerande. OcksÄ i stÀdbestyr kan citron brukas. Koppar och mÀssing putsas med en blandning av citron och salt, flÀckar avlÀgsnas med nÄgra droppar. Urpressade citronhalvor behöver ej heller kastas. De kan i stÀllet anvÀndas till att gnugga skrovliga armbÄgar med eller upp och nervÀnda som snigelfÀllor i trÀdgÄrden. Det tycks inte finnas nÄgon Ànde pÄ citronens anvÀndbarhet. SÄ var inte sur som en citron, utan glÀds Ät denna frukt, som nu ocksÄ kan köpas i ekologisk variant. Men jag kan drömma om att ha ett eget doftande citrontrÀd, men det lÀr nog förbli en dröm. Det gÄr utmÀrkt att odla smÄ citrontrÀd och de trivs bra utomhus om sommaren. Köpta trÀdplantor som Àr sticklingsförökade Àr rÀtt snabba. TvÄ tre Är fÄr man vÀnta pÄ den första blomningen. Men citrontrÀd vill övervintra ljust och svalt, och dÄ vore det bÀst att Àga ett orangeri. SÄ lÄngt strÀcker sig emellertid inte min trÀdgÄrdsbesatthet. Carita Nyström


14 F:ma Tommy Höglund

Nordmans kök Nu Àr det förmÄnligt att byta dörrar i gamla köksskÄp

VVS Installationer Service och försÀljning

att lÀgga in nya bÀnkskivor och nya lÄdor

Tel 040-530 2930

OcksÄ nya kök förmÄnligt Kontakta Bengt Tel. 0400-561 476

tommyhoglund@co.inet.fi

Töjby

Årets trĂ€nare och Fyrens bĂ€sta tjej

Allt inom fasta inredningar i hemmet VasavÀgen 865, 64220 Yttermark, Tel. 06 2256 620, www.reno.fi

kök badrum garderober JORDBYGGNADSARBETEN ‱ Vatten- och avloppsanslutningar gar ‱ SprĂ€ngningsarbeten ‱ Dumpertransporter ‱ TĂ€ckdikning

Jens BjurbÀck, Taklax

050-5984 795

jens.bjurback@netikka.fi

TRAFIKANT KENNETH SKINNARS FörsÀljning och transport av: bergskross, tÀckdikningsgrus, jord, dekorationsstenar m.m.

GrĂ€vmaskinsarbeten ‱ Husgrunder frĂ„n början till slut ‱ SĂ€ljer och installerar avloppsreningsverk ‱ AvvĂ€gningar med laser

Kranarbeten Lavettransporter Specialtransporter Förbils- och trafikdirigerartjĂ€nster Även dumpertjĂ€nster

Ta kontakt! tel. 0500-264425 / 06-3470490 email: kenneth.skinnars@netikka.fi

TAPETER * MATTOR * FÄRGER * KAKEL * LAMINAT * PARKETT * BADRUM * LISTER * VERKTYG

Vi stĂ„r Ɵll tjĂ€nst med:

Kom ihÄg

MaÆ©lĂ€ggning hushĂ„llsavdraget! Kakel- & klinkerarbeten MĂ„lning & tapetsering Laminat- & parkeÆ©lĂ€ggning Slipning & lackering av trĂ€- & parkeÆ©golv Maskinell Ƈytspackling (större arbeten)

NÄRPES GOLV AB ‱ VÄRISILMÄ TegelbruksvĂ€gen 6, 64200 NĂ€rpes. Öppet vard. kl. 08–17, Lö 09–13

www.varisilma.Äź

Tel: 06 22 42 305 / 22 42 310

Nathaile Nystrand, snart 21, blev vald till Årets bĂ€sta tjej i Fyren ifjol, medan hennes trĂ€nare Jenni Ribacka fick utmĂ€rkelsen Årets trĂ€nare.

NĂ€r friidrottsföreningen IF Fyren premierade fjolĂ„rets idrottare, valdes Jenni Ribacka till Årets trĂ€nare. Hon har i tvĂ„ Ă„rs tid trĂ€nat sprinttalangen Nathalie Nystrand, som fick utmĂ€rkelsen Årets bĂ€sta tjej inom Fyren.

■ Under de tvĂ„ senaste Ă„ren har Nathalie Nystrand gjort fina idrottsliga framsteg tillsammans med trĂ€nare Jenni Ribacka. Vi trĂ€ffade dem bĂ„da i Botniahallen för ett samtal mellan Nathalies intervaller.

Personlig trÀnare ett mÄste Jenni, 35, har sjÀlv ett förflutet som sprinter och tÀvlade i tiderna pÄ samma distanser som Nathalie gör idag: 100, 200 och 400 meter. Det

hĂ€r i kombination med hennes lĂ€rar– och trĂ€narutbildning, bidrar till att göra kombinationen av de tvĂ„ vĂ€ldigt lyckad. – Jennis input och hjĂ€lp har varit superbra för mig och vi sĂ„g resultat direkt i form av bĂ„de teknik och tider, berĂ€ttar Nathalie. Hon har hĂ„llit pĂ„ med friidrott sedan de sista Ă„ren i lĂ„gstadiet. I Ă„r fyller hon 21 och intresset har inte avtagit – tvĂ€rtom. – Sprint Ă€r det som följt med sedan dess – jag tycker det Ă€r en jĂ€t-

Sprint har varit Nathalies gren sedan lÄgstadietiden. Hon tÀvlar pÄ 100 m, 200 m och 400 m.


15 M. Nylund Jordbyggnad erar som trĂ€nare, och tog kontakt med henne. – Innan dess hade jag inte haft nĂ„gon personlig trĂ€nare, vilket krĂ€vs om man ska kunna trĂ€na teknik ordentligt. En föreningstrĂ€nare Ă€r inte tillrĂ€ckligt pĂ„ den hĂ€r nivĂ„n lĂ€ngre.

Bra start pĂ„ samarbetet Jenni, som sjĂ€lv ocksĂ„ hunnit tĂ€vla i FM-finalen med goda placeringar som resultat, tyckte att utmaningen lĂ€t intressant och tog sig an uppdraget. – Vi kĂ€nde inte varandra personligen innan, men jag kĂ€nde till Nathalie. Vi fick bĂ€sta möjliga start pĂ„ trĂ€ningen och resultaten, konstaterar Jenni. Under tĂ€vlingssĂ€song trĂ€ffas och trĂ€nar de tillsammans Ă„tminstone en gĂ„ng i veckan, och under resten av Ă„ret hĂ„ller de daglig kontakt via telefon, Facebook samt Google Drive. – Nathalies studie- och trĂ€ningsschema finns dĂ€r, och efter varje gĂ„ng hon trĂ€nat lĂ€gger hon in en kommentar som jag sedan kan ge respons pĂ„, förklarar Jenni. Till vardags studerar Nathalie produktionsekonomi pĂ„ Novia för andra Ă„ret, men studierna ger henne Ă€ndĂ„ möjlighet att trĂ€na sĂ„ mycket som hon behöver – ofta tvĂ„ pass om dagen.

MÄngsidig trÀning

terolig gren, speciellt 400 meter. Det Àr kombinationen av att vara snabb samtidigt som man ska orka hela strÀckan som gör utmaningen extra kul, tror Nathalie. Det var nÀr hon flyttade frÄn Molpe till Malax för tvÄ Är sedan som hon fick tips om att Jenni fung-

Som sprinter Ă€r det inte bara löptrĂ€ning som man behöver – Ă€ven styrka Ă€r viktigt inom grenen. Det Ă€r Jenni som gör upp trĂ€ningsprogrammet Ă„t Nathalie, och beroende pĂ„ sĂ€song omfattar det allt frĂ„n grundkondition i form av stavgĂ„ng eller lĂ€tt löpning, till intervaller, lĂ€tt styrketrĂ€ning med kroppsvikt samt tung styrketrĂ€ning. Även teknik, hopp av olika slag och sĂ„ kallad snabbstyrka ingĂ„r i programmet. Nathalie tĂ€vlar bĂ„de inomhus– och utomhus pĂ„ FM-nivĂ„, och sĂ€songen startar under vĂ„rvintern för att kulminera i augusti med Kalevan Kisat. – Jag tĂ€vlar dels i klassen för 22-Ă„ringar samt i den allmĂ€nna klassen. Ifjol gick det riktigt bra – jag tog guld i den allmĂ€nna klassen pĂ„ 100 meter i SFIM, Svensk Finlands IdrottsmĂ€sterskap, samt blev femte pĂ„ 200 meter. Efter detta blev jag dessvĂ€rre sjuk, vilket gjorde att FM-tĂ€vlingarna inte gick som planerat, berĂ€ttar Nathalie. I Ă„r siktar hon pĂ„ en bra placering i den allmĂ€nna klassen i Kalevan

Tung styrketrĂ€ning Ă€r en viktig del av trĂ€ningen. I knĂ€böj trĂ€nas stora delar av kroppen, Ă€ven bĂ„len – inte enbart benen.

Kisat samt pĂ„ en finalplats i klassen för 22-Ă„ringar. – Och sjĂ€lvklart nya, personliga rekord, ler Nathalie.

Offrar inget Största delen av trĂ€ningen utför Nathalie i Pixnehallen, dĂ€r hon har tillgĂ„ng till bĂ„de banor och gym. Sommartid Ă€r det Karlsplan som gĂ€ller och dĂ„ och dĂ„ Ă„ker hon ocksĂ„ till Botniahallen. TrĂ€ningspassens lĂ€ngd varierar frĂ„n en och en halv timme till tre timmar, och omfattar ofta olika moment, sĂ„som bĂ„de löpning och styrka. Nathalie kĂ€nner Ă€ndĂ„ inte att hon offrar nĂ„got annat för trĂ€ningens skull. – Andra kanske tycker det, men det Ă€r det hĂ€r jag vill göra. Jag har mĂ„nga kompisar inom idrotten och fĂ„r resa mycket och se hela Finland. I april Ă„ker vi dessutom Ă„rligen pĂ„ trĂ€ningsresa till Montegordo i Portugal, och det ser jag fram emot, ler Nathalie.

- utför sprÀngningsarbeten - husgrunder - dikningsarbeten - drÀneringsarbeten samt cementpikning med minigrÀvare - transport av matjord m.m.

ELÄźrma Antell Leif ‱ installaƟon ‱ elmaterialförsĂ€ljning ‱ planering

050-5235391

leif.antell@pp.malax.Äź

Tel. 0500-166 494 Petalax med omnejd

Gör en terrassinglasning sÄ slipper du kyla, blÄst och mygg i sommar! Tag kontakt:

0500-567 325 korsnas.glas@gmail.com

KORSNÄS GLAS-SERVICE KronbackavĂ€gen 36, 66200 KorsnĂ€s

MĂ„lmedveten och motiverad

MALAX KROSS

Jenni Ă€r lika nöjd med sin adapt som Nathalie Ă€r med sin trĂ€nare. – Nathalie Ă€r otroligt motiverad och ivrig, vilket gör uppdraget extra roligt. Jag Ă€r snarare tvungen att bromsa henne och sĂ€ga ”gör det hĂ€r max tre gĂ„nger”, istĂ€llet för ”minst tre gĂ„nger”, skrattar Jenni. Vi förstĂ„r varandra vĂ€ldigt bra – talar samma sprĂ„k sĂ„ att sĂ€ga – och det ser jĂ€ttebra ut inför kommande tĂ€vlingssĂ€song, tillĂ€gger hon. Avgörande för motivationen Ă€r enligt Nathalie att man alltid har ett klart mĂ„l med sin trĂ€ning. – Det lĂ„ngsiktiga mĂ„let vinner över allt annat om det nĂ„gon gĂ„ng kĂ€nns tungt. Dessutom peppar Jenni mig dĂ„ det behövs.

Er leverantör av bergskross och grusprodukter

Stöd hemifrĂ„n viktigt I individuella grenar Ă€r det Ă€ven extra viktigt med stöd hemifrĂ„n, och utan pappa Tores stöd tror Nathalie inte att hon skulle ha kommit sĂ„ hĂ€r lĂ„ngt. – Han har bara missat tvĂ„ tĂ€vlingar hittills. Han har kolla pĂ„ allt och gör vad han kan för att underlĂ€tta för mig. Han vet exakt vad han ska sĂ€ga till mig fem minuter före tĂ€vling och Ă€r ett viktigt, moraliskt stöd för mig, konstaterar Nathalie. Jenni instĂ€mmer. – Ja, han Ă€r otrolig. Jag tror inte det finns mĂ„nga som han. Jenni har Ă€ven en utbildning som mental trĂ€nare i bakfickan – nĂ„got som Ă€r en fördel i sammanhanget. Den mentala biten Ă€r en viktig del inom elitidrotten. TĂ€vlingarna ser Nathalie som de bĂ€sta trĂ€ningarna – bĂ„de fysiskt och mentalt. – TĂ€vlingsvanan Ă€r viktig, man mĂ„ste bli bekvĂ€m med situationen och jag tĂ€vlar sĂ„ mycket som möjligt. – Dessutom kan man aldrig pressa sig att springa lika bra pĂ„ trĂ€ning som pĂ„ tĂ€vling, tillĂ€gger Jenni.

Text och foto: Anna Sand

Johan 0400-668 790 Björn 0400-442 483


16

Huset fullt av nyfikna och sĂ€llskapliga katter Sakineh Matar och Petter Tilljander i Petalax har hĂ€nderna fulla. Deras Egyptiska Mau-katter ShĂ€msĂ€ och Lola födde Ă„tta ljuvliga kattungar, med endast tolv dagar emellan. Stolt far till dem alla Ă€r stilige Bias, som lojt strĂ€cker pĂ„ sig i badrummet medan mammorna huserar med smĂ„ttingarna pĂ„ övervĂ„ningen. ■ – Jag har varit intresserad av katter Ă€nda sedan jag var liten, berĂ€ttar Sakineh. Hemma i TerjĂ€rv började jag avla bondkatter nĂ€r jag gick i femman eller sexan. Jag tog hand om kattungarna, gav dem mat och omsorg och sĂ„g till att de fick goda hem. Hon skrattar nĂ€r hon berĂ€ttar att stamtavlorna pĂ„ den tiden nog inte alltid var helt klara, eftersom bondkatterna rörde sig utomhus och gĂ€rna sĂ€llskapade med grannkatterna. – SĂ„ det kom nog in lite nytt blod dĂ„ och dĂ„. Fram tills för Ă„tta Ă„r sedan var mitt arbete oavlönat, jag tog aldrig betalt för kattungarna, Ă€ven om det innebar utgifter att föda upp dem.

VĂ€rldens Ă€ldsta kattras – Vi blev intresserade av rasen Egyptisk Mau Ă„r 2011, inleder Petter. Vi köpte en Egyptisk Mau och fick pĂ„ köpet bli fodervĂ€rdar Ă„t en smoke Mau till, som heter Cheeba. Katterna Ă€r mycket sociala och verkligen smarta, mĂ„nga av dem gĂ„r att lĂ€ra och dressera. Rasen hĂ€rstammar frĂ„n afrikanska vildkat-

Sakineh Matar och Petter Tilljander i Petalax Ă€r registrerade uppfödare av raskatterna Egyptisk Mau. Som bĂ€st har de tre vuxna och Ă„tta ungar hemma. ter, som mĂ€nniskorna kring Nilen började ha som husdjur för att hĂ„lla ner antalet gnagare. SmĂ„ningom höll rasen pĂ„ att dö ut, tills en rysk prinsessa i exil i USA började avla arten vidare. Petter berĂ€ttar att det idag finns omkring 250 avelshonor runtom i vĂ€rlden, varav fyra stycken i Petalax. De totalt sex registrerade finlĂ€ndska uppfödarna har friska stamtavlor, jĂ€mfört med hur lĂ€get Ă€r exempelvis i Ryssland eller USA. Mau-katter Ă€r överlag en frisk ras, men mĂ„nga Ă€r allergiska mot spannmĂ„l. – För att inte riskera inavel blir vi tvungna att hĂ€mta partners lĂ„ngt

ifrÄn, förklarar Sakineh. Förra sommaren hÀmtade vi Bias, som vÀxte upp i Tjeckien, fick ett första hem i Danmark och smÄningom kom hem till oss. Fast han bara Àr ett och ett halvt Är har han redan hunnit bli far till fyra kullar!

Registrerade uppfödare Sakineh och Petter registrerades som uppfödare av Mau-katter i maj 2012 i den internationella kattorganisationen FIFé. Före det hade de bÄda gÄtt en uppfödarkurs via organisationens finska underorganisation Kissaliitto.

– Vi har en bra fördelning av arbetet, ler Sakineh. Petter sköter pappersarbetet medan jag ansvarar för det praktiska arbetet med katterna. Att vara professionell uppfödare krĂ€ver noggrannhet och planering. Till exempel fĂ„r en katt ha högst tvĂ„ kullar om Ă„ret eller tre kullar under tvĂ„ Ă„r. Varje planerad parning ska anmĂ€las pĂ„ förhand, annars utgĂ„r böter till uppfödaren. – Vi har registrerad stamtavla i sex generationer bakĂ„t pĂ„ vĂ„ra katter. Varje katt Ă€r noggrant bokförd frĂ„n den dag den föds. Sakineh sĂ€ger att hon kĂ€nner igen varje liten kattunge av de Ă„tta som

nu ystert tumlar omkring. I början mÄlade hon en klo pÄ varje unge med nagellack i olika fÀrger.

Sociala och personliga Katter Ă€r lĂ€tta att ha att göra med, menar bĂ„de Petter och Sakineh. Förutom Mau-katterna bor Ă€ven Ă„ttaĂ„riga bondkatten Mische i familjen. Alla katterna har starka personligheter, vilket gör dem unika som individer. Men Mau-katter har specifika sĂ€rdrag. – Egyptisk Mau Ă€r jĂ€ttesnĂ€lla och vĂ€nliga katter, men det finns individer som Ă€r mer sjĂ€lvstĂ€ndiga

Lola pratar ofta högljutt med husse Petter Tilljander. De har ett eget sĂ€tt att mysa, dĂ„ han ”pajar” henne och hon emellanĂ„t knuffar med sitt huvud mot vĂ€ggen. Mamma ShĂ€msĂ€ (pĂ„ bilden) liknar henne mycket, men hon har en liten, personlig tofs vid vĂ€nstra örat. Det Ă€r ingen lĂ€tt sak att fĂ„ alla Ă„tta kattungarna samlade pĂ„ samma foto. De Ă€r nyfikna, aktiva och rör sig snabbt.

Egyptisk Mau-katten har vackert krusbÀrsgröna ögon, men det kan ta upp till tvÄ Är innan den rÀtta fÀrgen framtrÀder.


17 och till exempel inte vill bli pajade hela tiden. De Ă€r sociala och vill vara med mĂ€nniskor och övriga djur i sin familj, Ă€ven om nĂ„gon katt ocksĂ„ kan vara lite blyg. Överlag Ă€r Mau-katter synnerligen nyfikna och aktiva. Paret berĂ€ttar att Mau-katten oftast fĂ€ster sig mest vid en mĂ€nniska i familjen, som den tyr sig mest till. Om den personen Ă€r borta frĂ„n familjen en tid mĂ€rker man att katten saknar just honom eller henne. – Mau-katter passar bra Ă€ven i barnfamiljer och anpassar sig fint till andra husdjur.

Exotiskt utseende Det finns en detaljerad rasstandard för Egyptisk Mau. Den ideala katten har en lĂ„ng, smĂ€cker svans. Det finns bestĂ€mmelser för huvudets storlek och form, öronens vinklar och proportion pĂ„ hela kroppen. Dessutom finns det tydliga ideal för form och fĂ€rg pĂ„ flĂ€ckarna i pĂ€lsen. – Mau Ă€r den enda kattrasen som ursprungligen har en naturligt flĂ€ckig pĂ€ls, sĂ€ger Petter. Det lustiga Ă€r att flĂ€ckningen inte finns i huden, utan flĂ€cken uppstĂ„r dĂ„ den yttersta delen av hĂ„rstrĂ„et i pĂ€lsen har annan fĂ€rg Ă€n bottenteckningen. Katterna Ă€r korthĂ„riga och krĂ€ver ingen pĂ€lsvĂ„rd. Mau-katterna finns i tre fĂ€rgstĂ€llningar: silver, smoke och bronze. – VĂ„ra katter Ă€r alla silver, men man kan som uppfödare para över fĂ€rgstĂ€llningarna och fĂ„ kattungar som Ă€r annan fĂ€rg Ă€n den som dominerar förĂ€ldrarna, förklarar Sakineh.

Att överlĂ„ta katten Kattungarna Ă€r nu snart tvĂ„ mĂ„nader gamla och utvecklas snabbt. De bĂ„da stolta kattmammorna, som förresten Ă€r mor och dotter, har en modern syn pĂ„ förĂ€ldraskap. – I början försökte vi hĂ„lla ungarna i skilda rum med sin mamma, men snabbt insĂ„g vi att mammorna gĂ€rna sköter sina ungar tillsammans. De ammar tillsammans och gör ingen skillnad mellan ungarna. Pappan deltar dĂ€remot inte i uppfostran av ungarna. Ungarna lever med sin mamma tills de Ă€r 12-14 veckor gamla. Innan de kan överlĂ„tas till en Ă€gare ska de granskas av veterinĂ€r, avmaskas och fĂ„ vacciner. Sju av Ă„tta ungar Ă€r redan förhandsbokade till goda hem, bara en kisse söker fortfarande ett nytt hem. FörfrĂ„gningar kommer frĂ„n olika lĂ€nder, men de flesta katter stannar i Finland. Paret har sĂ„lt en katt till Ryssland och en till Sverige. DĂ„ behöver katten ett eget pass. – Vi Ă€r noggranna med att den som tar emot en Mau-katt vet vad ansvaret innebĂ€r. Alla hem Ă€r inte lĂ€mpliga för denna raskatt. Men visst kĂ€nns det jobbigt att skiljas frĂ„n en katt, erkĂ€nner Sakineh. Varje katt Ă€r en familjemedlem och kĂ€r hobby, vi ser oss inte som nĂ„gon kattfabrik.

Att stĂ€lla ut katter Sakineh och Petter har stĂ€llt ut sina katter, dels för att det Ă€r roligt att trĂ€ffa andra katter och kattĂ€gare men Ă€ven för att se hur deras katter placerar sig. – Jag förbereder genom att i god tid lyfta fram deras pĂ„sar och leksaker som vi ska ta med, visar Sakineh. Jag klipper klorna och

kammar igenom pĂ€lsen. Katten borde egentligen inte vara nybadad för dĂ„ blir pĂ€lsen för mjuk. Katten kan vĂ€njas vid ljud genom att man hemma har pĂ„ radion. Likadant trĂ€nar de katten vid att andra mĂ€nniskor ska fĂ„ hĂ„lla och studera den utan att katten ska bli rĂ€dd. – Det finns ingen ekonomisk vinning i att stĂ€lla ut katter, intygar Sakineh och Petter. Bara Ă€ra, titel och en prisrosett. DĂ€remot kan förstĂ„s efterfrĂ„gan öka pĂ„ avkomman till prisbelönta förĂ€ldrar. Priserna och utmĂ€rkelserna Ă€r redan mĂ„nga. Bias blev till exempel publikfavorit och gjorde stor succĂ© i höstas. ShĂ€msĂ€ har fĂ„tt den fina utmĂ€rkelsen Ă„rets unga Mau-katt Ă„r 2012 och Ă„rets vuxna Mau-katt Ă„r 2015 samt blivit internationell champion.

DÀrför att det gör dig gott

F

rÄn tiden pÄ Malax TV minns jag ett aktualitetsinslag om potatisodling. Priset för potatisen lÄg i botten och vi gjorde en gallup om det vettiga i att sÀtta tid, energi och pengar pÄ att odla potatis dÄ man kunde köpa den billigt i butiken. Jag minns inte alla svar men nog innebörden i ett. DÀrför att det gör dig gott.

Snygge Bias Àr stolt far till de Ätta ungarna och till tvÄ tidigare kullar. Nu har han fÄtt ett implantat under huden som ska pÄverka hans hormoner under drygt ett Är, dÄ han ska vara ledig frÄn sitt arbete som avelskatt. Hans matte Sakineh Matar hÄller honom sÄsom man brukar posera med sin katt under utstÀllningar.

Snabba och smarta Paret har sina vackra raskatter utomhus endast under kontrollerade omstĂ€ndigheter, sĂ„som i koppel eller i en utebur pĂ„ sommaren. Dels Ă€r katterna nyfikna och kan rĂ„ka illa ut, men samtidigt Ă€r de ocksĂ„ rĂ€dda. TyvĂ€rr drar Mau-katternas mönster i pĂ€lsen till sig rovdjur. De trivs bra inomhus, eftersom de Ă€r, och lĂ€nge har varit, innekatter. De ulliga kattungarna Ă€r nyfikna och upptĂ€cker nu sin omvĂ€rld med stort intresse och mod. De klĂ€ttrar, skuttar och leker, för att i nĂ€sta ögonblick slumra in eller ta en slurk mjölk frĂ„n en av mammorna. – Visst har man hjĂ€rtat i halsgropen ibland, erkĂ€nner Sakineh, men vi mĂ„ste nu bara lita pĂ„ att de ska lĂ€ra sig att klara sig sjĂ€lva nu. De gĂ„r inte sönder Ă€ven om de ramlar eller springer ihop med nĂ„got. Medan de stolta kattmammorna lugnt vakar över sina smĂ„ susar ungarna redan fram med vindens hastighet. – En Egyptisk Mau springer med en hastighet av 60 kilometer i timmen, berĂ€ttar Petter. NĂ„gra speciellt snabba Mau-katter lĂ€r ha kommit upp i 70 kilometer i timmen!

Text och foto: Carina Nordman-Byskata

Det som personen menade var att potatisodling inte bara handlar om att sĂ€tta potatis och fĂ„ mĂ„ngfalt tillbaka. Det handlar om att lĂ€ra sig nĂ„got om naturens gĂ„ng, att allt inte kan mĂ€tas i pengar och att du fĂ„r sĂ„ mycket mer pĂ„ köpet. Om att inse livets realiteter och fyllas av ödmjukhet och respekt över dess nycker. Om att utmana ditt tĂ„lamod och sakta, sakta se nĂ„got vĂ€xa fram; bĂ„de vĂ€xten och i ditt inre. Om att vidga dina perspektiv och koncentrera dig pĂ„ nĂ„got annat Ă€n det du annars gör. Även om svaret inte var sĂ„ hĂ€r lĂ„ngt minns jag vĂ€l andemeningen och livsvisdomen. Samma hĂ€nder nĂ€r vi bygger och renoverar. Visst kan vi ocksĂ„ hĂ€r tĂ€nka köptjĂ€nst och lĂ„ta yrkesfolk göra allt i det egna hemmet eller hushĂ„llet. Det stimulerar sysselsĂ€ttningen pĂ„ orten, det görs av professionella och slutresultatet blir mĂ„ngen gĂ„ng bĂ€ttre. Men samtidigt kan nĂ„got gĂ„ förlorat. Även hĂ€r gĂ€ller talesĂ€ttet att vĂ€gen kan vara viktigare Ă€n mĂ„let. MĂ„nga jobb Ă€r idag sĂ„ specialiserade att de ibland kĂ€nns diffusa och ogripbara. Det mĂ€rks inte minst dĂ„ vi ska förklara dem Ă„t ett litet barn eller en oinsatt bekant. Motvikten mĂ€rker vi i olika kreativa och konkreta hobbyn som vi sysslar med under ledigheter och semestrar. DĂ„ vi stiger av ekorrhjulet vaknar det kreativa jaget. Vi vill skapa och arbeta med hĂ€nderna. Vi kopplar bort arbetet och det som pockar pĂ„ vĂ„r uppmĂ€rksamhet i e-posten, i mobilen, pĂ„ skrivbordet. I motsats till arbetslivets multitaskande fĂ„r vi nu möjlighet att koncentrera oss pĂ„ en sak, ett projekt som sakta, sakta blir fĂ€rdigt men dĂ€r vi med blotta ögat kan se resultatet av det vi gör. I detta görande ligger nĂ„got vĂ€ldigt kreativt och stimulerande, nĂ„got lugnande och vilsamt. Att mitt i det man river, slipar och mĂ„lar lĂ„ta tankarna svĂ€va fritt.

DĂ„ vi stiger av ekorrhjulet vaknar det kreativa jaget. Vi vill skapa och arbeta med hĂ€nderna. OcksĂ„ fastan, den period vi nu Ă€r inne i, kan vara ett sĂ„dant avbrott. Under fastan utmanas vi att leva annorlunda under 40 dagar. En del tar exempel av vĂ„r Herre som gav sig ut i öknen och fokuserar pĂ„ andliga vĂ€rden och övningar, att lyssna pĂ„ den inre rösten och ge mera tid för gudsmötet. Andra gör det mycket konkret genom att avstĂ„ frĂ„n socker, alkohol eller annat som de borde vara mĂ„ttliga med. En tredje ekofastar och funderar pĂ„ sina konsumtionsvanor; varifrĂ„n maten och klĂ€derna kommer, vilka miljöavtryck vi lĂ€mnar efter oss och hur de kan leva klimatsmart. Ibland behöver vi ta oss tid för eftertanke. Greppa mĂ„larpenseln och tĂ€nka stort och fritt medan vi fĂ€rglĂ€gger. Stiga av ekorrhjulet och fundera pĂ„ vĂ„ra livsvanor. SĂ€tta frön i marken och se livet spira fram. Fasta för att kunna öppna vĂ„ra ögon och sinnen – för pĂ„skens under och vĂ„rsolens ljus. VĂ€lsignad pĂ„skhelg!

Lucas Snellman


18

Salongsdans till levande musik Efter att abiturienterna i mitten av februari lĂ€mnar skolan, Gymnasiet i Petalax, för sjĂ€lvstudier inför vĂ„rens studentskrivningar blir tvĂ„orna Ă€ldst i gymnasiet. För att uppmĂ€rksamma och fira detta ordnas dĂ€rför ”De Ă€ldstes dans”. ■ De studerande i Ă„rskurs tvĂ„ vid Gymnasiet i Petalax bjöd in sina familjer för att se tio salongsdanser, som Ă€ven ur ett internationellt perspektiv rĂ€knas till akademiska danser.

Avancerade turer Ungdomarna har trÀnat pÄ samtliga danser under fem veckor av vÄrterminen med seriöst intresse, för det handlar om avancerade dansturer. DÀrtill bar ungdomarna stilig högtidsklÀdsel som följdes upp med festliga accessoarer, hÄruppsÀttningar, blanka skor och en imponerande stolt hÄllning vÀrdig en proffsdansare. GymnastiklÀrarna Maria Nirkkonen och Thomas Friman var mycket nöjda nÀr de sÄg hur stiligt de unga framförde alla dansturer. Till kvÀllens tvÄ sista danser bjöd de unga upp varsin förÀlder.

Årets tvĂ„or Ă€r numera de Ă€ldsta studerande i Gymnasiet i Petalax. I översta raden frĂ„n vĂ€nster stĂ„r Rasmus Söderholm (Bergö), Advin Music (Malax), Lukas Törnkvist (Malax) och Richard HĂ€ggdahl (Molpe). I följande rad stĂ„r: Alex Piispanen (Svarvar), Freja Söderblom (Petalax), Moa Backholm (Harrström), Mathias Åhman (LĂ„ngĂ„minne), Ronja Nyberg (KorsnĂ€s), Amanda Åkersten (KorsnĂ€s), Jonathan Finne (Övermalax) och Niki Norrman (Malax). NĂ€st lĂ€ngst fram stĂ„r: Markus Eriksson (Övermalax), Monica Ljungkvist (Övermalax), Tani Oasis (KorsnĂ€s), Marcus MĂ€kinen (Malax), Simone Ström (Petalax), Emil Byskata (Petalax), Frida Stenbacka (Petalax), Anders Nordmyr (Molpe) och Karolina Mattans (Harrström). LĂ€ngst fram stĂ„r: Jasmine Östling (KorsnĂ€s), Mihreta Bosnjakovic (Malax), Victoria Snickars (Övermalax), Julia Fredman (Malax), Sandra Sebbas (Malax), Oo Meh (KorsnĂ€s) och Miia Seppi (Malax).

Ny danstradition KvĂ€llens konferencierer Emelina Alenius och Daniel Nyfors konstaterade att de inser att de stĂ„r inför en utmaning, men att de som första Ă„rets studerande ser fram emot att föra danstraditionen vidare nĂ€sta Ă„r. Rektor Margareta Bast-Gullberg och övrig inbjuden personal frĂ„n gymnasiet hade all anledning att vara stolta över de studerande. Den festligt dekorerade salen, den taktfasta musiken av Solf blĂ„sorkester och mycket elegant framförda danser gjorde kvĂ€llen till ett minne för livet – bĂ„de för de unga och för den inbjudna publiken! Text och foto: Carina NordmanByskata

Solf blÄsorkester ackompanjerade ungdomarnas salongsdanser. I synnerhet den svepande Wienervalsen förgylldes av den levande musiken under ledning av dirigent Asko Hiipakka. KvÀllens eminenta konferencierer Emelina Alenius och Daniel Nyfors syns nere till vÀnster pÄ bilden.

Simone Ström och Mathias Åhman stĂ„r i första ledet inför öppningsdansen.

Freja Söderblom och Monica Ljungkvist, lÀngst fram pÄ varsin sida, hade skapat koreografin till de studerandes egen dans, som belönades med rikliga applÄder efter framförandet.


19 nyfödda

vÀlkommen till vÀrlden

Har ni fÄtt barn? Vill ni vara med pÄ bild i KustNytt och/ eller ByaNytt? Kontakta mig sÄ kommer vi överens om fotografering. Mina kontaktuppgifter Àr: lisbeth@kustmedia.fi eller 0500 267 119. Det gÄr ocksÄ bra att ta eget foto och skicka in, men det Àr viktigt att ni kontaktar mig först sÄ jag fÄr uppgifter och kan ge fotorekommendationer. Alla som sÀnder in eget foto belönas med en gÄva frÄn oss. Gratulerar till babyn! Lisbeth BÀck

Nessi och Joakim Berg i Karperö fick en flicka den 29 januari 2016. Hon ska heta Tyra och födelsemÄtten var 3682 gram och 51 centimeter. Storasyster Tindrah Àr sju Är.

gratulationer

hipp hurra VĂ€lkommen att skicka in bidrag till ”LĂ€sarnas sida”! Skicka in Dina gratulationer, gĂ€rna med foto, till KustNytt, MarknadsvĂ€gen 3, 65610 KORSHOLM. MĂ€rk kuvertet ”Grattis”. SĂ€nd med ett frankerat kuvert om Du vill ha foto i retur. Du kan ocksĂ„ skicka in din gratulation per e-post till grattis@kustnytt.fi. Bidrag till nĂ€sta nummer av KustNytt bör vara pĂ„ redaktionen senast den 30 mars 2016. Bland alla bidrag till LĂ€sarnas sida lottar vi ut en present. Meddela dĂ€rför ocksĂ„ adressen till den person som gratuleras sĂ„ att vi kan överraska vinnaren. Magdalena, Alexandra och Amelie fick varsin present. Grattis! MĂ„nga försenade grattiskramar till vĂ„r idrottskille Lucas Nyström i Petalax som blev 9 Ă„r 12 januari. Vi som grattar Ă€r mamma, pappa, Casper, Melvin och Olivia.

Alicia Wikars i Gerby. Älskade unge! MĂ„nga försenade pussar o kramar pĂ„ din 2-Ă„rsdag 3.3 frĂ„n mommo, Janne, moster Amanda o morbror Joel.

VÀrldens bÀsta prinsessor, systrarna Westersten i Esbo som fyllde Är, Magdalena 8 Är den 29 februari och Alexandra 1 Är den 8 februari och Amelie som fyller 5 Är den 13 april fÄr massor med grattiskramar av fafa, famo och gammelmommo i Malax.

Tipsa oss om vad Du vill lÀsa!

Prenumerera pÄ Kustnytt! Fyll i kupongen och skicka in! Du kan ocksÄ ringa Tomas 344 1814 eller gÄ in pÄ vÄr hemsida www.kustnytt.fi

Prenumerera och du kan vinna en

Fyll i och skicka in kupongen invid eller sÀnd ett e-mail pÄ adress: tipsa@kustnytt.fi. Du kan ocksÄ tipsa via vÄr hemsida www.kustnytt.fi

Vastaanottaja maksaa postimaksun

Vastaanottaja maksaa postimaksun

Mottagaren betalar portot

iPad Air 2

Namn eller Ämne: __________________________ _________________________________________

KustNytt

Tel: ______________________________________

10 nr/Ă„r: Finland 51 €, Norden 57 €, utanför Norden 59 €

Ort: _____________________________________

ByaNytt & KustNytt

Kustmedia Ab Oy

10 nr/Ă„r: Finland 94 €, Norden 106 €, utanför Norden 110 €

Namn: _____________________________________ Adress:_____________________________________

Motivering:________________________________

Kustmedia Ab Oy

_________________________________________

Avtalskod 5007656

_________________________________________

Avtalskod 5007656

00003 SVARSFÖRSÄNDELSE

_________________________________________

00003 SVARSFÖRSÄNDELSE

___________________________________________ Tel: ________________________________________

Tipsarens namn:____________________________

E-post: _____________________________________

Tel: ______________________________________

Alla som förnyar eller betalar en ny prenumeration under tiden 1.1–30.11.2016 deltar i utlottningen av resepresentkortet. Du som redan prenumererar deltar automatiskt och behöver sĂ„ledes inte sĂ€nda in kupongen.

Mottagaren betalar portot

Jag tycker att ni ska intervjua / skriva om:

Skicka in denna kupong eller fyll i pÄ vÄra hemsidor www.byanytt.fi eller www.kustnytt.fi dÀr kan du Àven gÄvoprenumerera, eller ring Tomas 344 1814.

ByaNytt

Grattis Ellen pÄ din efterlÀngtade 7-Ärsdag den 11 mars. Puss och kram frÄn mamma och pappa.

Adress:___________________________________ Jag vill vara anonym tipsare (kryssa i).


20

Milanoz spelar upp till dans Boris BĂ€cklund, Birger Enholm, KarlErik Wasberg, Johnny Söderback och Åke NorrgĂ„rd. De utgör tillsammans dansbandet Milanoz, som funnits sedan 2014. Medlemmarna har var för sig musikalisk bakgrund och gillar dansbandsmusik ■ StrandvĂ€gen och till vĂ€nster mot Petalax. Sedan aderton kilometer till och jag Ă€r i Velkmoss. KvĂ€llen Ă€r mörk och kall Ă€nda tills jag stiger in i garaget hos Boris BĂ€cklund dĂ€r Milanoz har sedvanlig onsdagsövning. Innan intervjun och kaffestunden tar vid fĂ„r jag lyssna till fem dansbandslĂ„tar: ”Livets ljusa sida”, ”Ett gammalt dragspel”, ”LĂ„t en morgon vakna”, ”Kan du hĂ„lla dom orden” och ”Crying time”. Det lĂ„ter bra och gruppen Ă€r samspelt. Var för sig har de musikalisk erfarenhet. De rĂ€knar upp Rockbultarna, Karl-Herbets, Candidos, Kvevlaxgillet, The Old Dogs, Rockaway med flera.

Åttiotal lĂ„tar i repertoaren Boris fru Benita bjuder pĂ„ kaffe med utsökt gott dopp. De berĂ€ttar om hur Milanoz föddes och hur det gĂ„r. Det var Boris och Johnny som tog initiativet till att bilda bandet, nĂ€rmare bestĂ€mt pĂ„ Trettondagen 2014. Karl-Erik kom med, Birger ett Ă„r senare och i höstas utökades gruppen med Åke. Deras repertoar omfattar ett Ă„ttiotal lĂ„tar dansbandsmusik. LĂ„tar de sjĂ€lva tycker om att dansa och lyssna till: Lasse Stefanz, Vikingarna, Mats Bladhs, Sten Nilsson, Alf Robertson... – För en danskvĂ€ll behövs ungefĂ€r fyrtio lĂ„tar, berĂ€ttar de. Övningarna sker varje onsdagskvĂ€ll hos Boris sĂ„ gĂ„tt som Ă„ret runt. De trivs bra tillsammans och övar mycket hemma ocksĂ„. – Vi tar hem vĂ„ra personliga instrument efter varje övning och övar in nya lĂ„tar hemma ocksĂ„, berĂ€ttar Birger. Valet av lĂ„tar Ă€r ett samarbetsprojekt. Boris sammanstĂ€llde grundrepertoaren frĂ„n början och anefter har den byggts pĂ„ med lĂ„tar som medlemmarna föreslagit. – En del lĂ„tar Ă€r lĂ€tta att öva in medan andra inte ”sitter alls”.

FrĂ„n vĂ€nster Birger Enholm frĂ„n VĂ€sterhankmo (dragspel, cynth, gitarr och sĂ„ng), Karl-Erik Wasberg frĂ„n Kuni (bas), Johnny Söderback frĂ„n NĂ€rpes (sĂ„ng), Boris BĂ€cklund frĂ„n Velkmoss, Pörtom (trummor och sĂ„ng) samt Åke NorrgĂ„rd frĂ„n Yttermark (gitarr).

Ibland Àr det bÀsta sÀttet att helt enkelt lÀmna dem, sÀger de.

MĂ„nga visningar pĂ„ Youtube Milanoz kan bokas via Artistfixarna eller direkt hos nĂ„gon av medlemmarna. – Det Ă€r svĂ„rt att komma in pĂ„ marknaden som nytt band, sĂ€ger Boris. Det ordnas fĂ€rre danstillstĂ€ll-

ningar och det dansas överlag mindre – men faktiskt har jag hört att trenden hĂ„ller pĂ„ att vĂ€nda, tillĂ€gger han. Det Ă€r Boris som Ă€r gruppens promotor. Han Ă€r bra att ta sig fram och skapar nya kontakter till dansarrangörer. De har ocksĂ„ en del lĂ„tar publicerade pĂ„ Youtube. – Spelningen frĂ„n parken i NĂ€rpes satte vi ut pĂ„ Youtube i oktober 2015 och sen dess har 1500 besökt vĂ„r video. Det Ă€r inte sĂ„ illa, sĂ€ger Johnny.

Boris har ocksĂ„ sĂ€nt ut material till bland annat alla Finlandssvenska lokal-tv:er. – De flesta har visat dem i sina kanaler. Men inte NĂ€rpes. PĂ„ findit.fi har de ocksĂ„ marknadsfört sig.

Moderat prisbild Ett dussintal spelningar har de haft; i Koskö, Kalax, vid organisations-

Spelningen frÄn parken i NÀrpes satte vi ut pÄ Youtube i oktober 2015 och sen dess har 1500 besökt vÄr video.

fester, för krigsveteraner, pĂ„ bröllop och kalas. – Vid lavadansen i Vassor trivdes vi superbra, sĂ€ger Boris. De har danslave och utescen. Vi var första som spelade upp till dans nĂ€r laven var splitterny. De andra instĂ€mmer. – Oj ja, det var sĂ„ bra stĂ€mning dĂ€r. Prisbilden Ă€r moderat. För nĂ„gra hundra euro spelar de en helkvĂ€ll och har ocksĂ„ haft system i samarbete med arrangörer dĂ€r de fĂ„tt fem euro/inbetald. Ett sĂ€tt som gynnar arrangören dĂ„ man inte pĂ„ förhand vet hur stor publik som möter upp. Birger och Boris Ă€r pensionĂ€rer. Birger efter 43 Ă„r pĂ„ Logset i Kvevlax och Boris frĂ„n vĂ€xthusbranschen och pĂ€lsfarmning. – Fast vi odlar nog i vĂ€xthuset Ă€n, fĂ€ller Boris in. Karl-Erik arbetar pĂ„ Uponor, Åke pĂ„ NTM och Johnny Ă€r verksam inom vĂ€xthusbranschen. De tycker om sin musikaliska hobby och hoppas pĂ„ mĂ„nga spelningar i sommar. Text och foto: Lisbeth BĂ€ck


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.