Hankens huvudbyggnad

HANKEN

HANKENS HUVUDBYGGNAD

En kort historik om ständig förnyelse i ett kulturobjekt

HUR HUSET KOM TILL

När Hankens nuvarande huvudbyggnad uppfördes 1951–1953 var det en storsatsning av det finlandssvenska näringslivet. Hanken var ett privat universitet med det uttryckliga uppdraget att säkra utbudet av kunniga ekonomer.

Andra världskriget var alldeles nyligen avslutat. Finlands ekonomi var helt fokuserad på att betala det utdömda enorma krigsskadeståndet till Sovjetunionen. All import förutsatte särskilda tillstånd och det rådde politisk osäkerhet om den östra grannens avsikter. Importbegränsningarna ledde till en snabb industrialiseringsprocess eftersom allt nu skulle tillverkas i Finland.

I denna konstellation byggdes Hankens nuvarande hus. Den nya universitetsbyggnaden uppfördes med donationer, studentkåren var involverad i insamlingar och även utländska bidrag flöt in. Framåtandan var stor. Arkitekttävlingen om Hankens nya byggnad ordnades 1949 – endast fem år efter krigsslutet. Arkitekten Kurt Simberg vann sitt första stora offentliga uppdrag och samlade omkring sig en skara av unga, framgångsrika finländska formgivare.

Byggnaden blir ett lysande exempel på målmedveten satsning på både form och funktion. Den signalerar ljus och klar framtidstro och blir ett andra hem för generationer av finländska näringslivsaktörer. Näringslivet fortsätter att stöda nya utvecklingsprojekt och donationsinsamlingarna är framgångsrika.

Kurt Simberg (längst till höger) med sitt team.

Lasse Hedman

på Simbergs byrå, illustration av hur Hanken kom till.

Studentkårens medlemmar samlade med hjälp av akademisk sång in medel till högskolans nybyggnad på Arkadiagatan.

Första våningen fram till 1996 –cirka halva våningen upptogs av studentkårens utrymmen.

HANKEN SOM ETT UNIKT KULTURHISTORISKT KONSTVERK

Femtiotalet var i mycket den mogna modernismens årtionde då form och funktion, materialkunnande och teknik mötte varandra i klassiskt hållbara välgenomtänkta helheter. Det var en toppmodern byggnad den unge Kurt Simberg skapade. Han omgav sig med välrenommerade experter och formgivare: landets främsta akustiker Paavo Arni stod för den akustiska planeringen, en av Finlands främsta textilkonstnärer Dora Jung stod för textilierna, 50­talets ledande möbeldesigner Olof Ottelin för möblerna, vår främsta belysningsdesigner Lisa Johansson-Pape för belysningen, och interiörernas färgsättning gjordes av Yki Nummi ­ också han en av våra namnkunnigaste inredningskonstnärer på 50­talet. Just 50­talet var den finländska designens guldålder då man skördade internationella pris inom formgivningens alla områden.

En betydande dansk donation investerades i en värdefull samling av danska Hans Wegner­möbler.

Arkitekturen har genom tiderna stått för sina största bedrifter och varit mest innovativ då utmaningarna varit som störst. De stränga importbegränsningarna och knappa offentliga resurserna förvandlade Simberg med sitt team till tidlös rikedom i Hankens arkitektur och inredning.

Ottelins stolar var förutom vackra, genomgående exemplariskt ergonomiska och hållbara. Efter 70 år i bruk är de fortfarande tidsenliga. Stoppning och klädsel har förnyats flera gånger och de fortsätter att fylla sin funktion.

En stor del av det använda byggmaterialet var donationer. En av donatorerna var Nokia, som donerade tusen kvadratmeter gummigolvmatta. Gummigolvet användes i bottenvåningen samt i andra våningen. I övriga våningar är golven linoleum. Varje våning har sin egen färg på golvet som omsorgsfullt kombinerats med både nyanserna på väggarna och lampetterna.

HANKEN SOM EN DEL AV

FINLANDS TV- OCH TEATERHISTORIA

Även i finsk tv ­ och teaterhistoria har Hankens huvudbyggnad spelat en stor roll. Festsalen – eller Aulan som den officiellt heter – var före renoveringen utrustad för såväl teater som direktteleviseringar. Många legendariska tv ­program sändes ursprungligen härifrån. ”Vi på lilla torget” med Georg Malmsten och Hankens före detta rektor Karen Spens som barnartist, Niilo Tarvajärvis Laatikkoleikit och många andra.

Tarvajärvis Laatikkoleikit.

Festsalen var scen för landets kanske populäraste tv-program: Vi på lilla torget och

I och med renoveringen 1993–1996 började Hankens andra liv: ur traditionerna stampas idel nya idéer fram med stark självkänsla och identitetsmedvetenhet.

RENOVERINGEN 1993–1996

Högskolor är dynamiska institutioner i ständig tillväxt och med ständigt nya behov. Huset byggdes ursprungligen för 650 studenter. Då man kom till 1990­talet var man uppe i 2000 studenter. Under åren hade diverse renoveringar ägt rum men huset var inte ändamålsändligt för den växande skaran studenter och dess teknik motsvarade inte heller behoven. En totalrenovering av byggnaden var nödvändig. Uppdraget gavs till arkitektbyrån A­konsult.

Huset genomgick nu en både rumslig, funktionell och teknisk pånyttfödelse. Restaurang­ och foajévåningens öppna torgkoncept och seminarieutrymmet skapades. Futurum skapades ur tidigare tekniska källarutrymmen.

Inredningskonceptet uppdaterades och man strävade till att restaurera en så stor del av originalmöblerna från 1950­talet som möjligt. Nyanskaffningarna designades av A­konsult med omsorg för att de skulle bilda en harmonisk helhet med det ursprungliga möblemanget.

Under hela renoveringsprocessen 1993–1996 fanns en tydlig medvetenhet om att det kulturella och estetiska arv som Hankens byggnad utgjorde inte kunde ha ersatts med ett nybygge. Förväntningen på den nyrenoverade byggnaden var att den skulle bli tekniskt och funktionellt renoverad genom att sömlöst kombinera äkta 50­tals design med moderna tidlösa inslag.

INTERNATIONELL UPPMÄRKSAMHET FÖR PROJEKTET

Genom att Hanken är ett framstående kulturminnesmärke föregicks renoveringen av en konsultation med Museiverket. Ett detaljerat dokument om renoveringens principer utarbetades och godkändes av Museiverket. De principerna vägleder till denna dag då man vidareutvecklar Hanken.

Hanken har förekommit i tidskriften Arkitekten/Arkkitehti­lehti både då Hanken ursprungligen invigdes 1953 och då Hanken efter grundrenovering nyinvigdes 1996 (se Arkitekten 10/1955 och Arkkitehti 2/1997). Renoveringen prisbelöntes av byggnadsinspektionen och huset har varit ett populärt exkursionsmål både för arkitektstudenter och designintresserade. Hanken­huset är även presenterat i ICOMOS’ (International Council on Monuments and Sites) publikation Monuments and Sites, Finland.

LJUS, FÄRG OCH BELYSNING

Ljuset, färgen och belysningen var redan ursprungligen centrala arkitektoniska teman i huset. Allting är välavvägt: husets rumsstruktur, rumssekvenser, ljusets infallsvinklar, hur el­belysningen kompletterar och hur vyerna öppnar sig. Den vackra ursprungsbelysningen ritades av 50­talets ledande belysningsdesigner, Lisa Johansson-Pape, och i färgsättningen deltog ett till av 50­talets stora designernamn, Yki Nummi. Denna välut tänkta unika helhet bibehölls vid renoveringen 1993–1996 samtidigt som den kompletterades med moderna lösningar.

Lisa Johansson-Papes armaturskisser.

Här packas de danska Hans Wegner-möblerna upp. Det är i huvudentrén som då inte var öppen mot restaurangen och foajén.

MÖBLERNA, TEXTILIERNA

Femtiotalet var den finska inredningskonstens och formgivningens stora årtionde då många blivande klassiker såg dagen. För Hankens textiler stod Dora Jung, en textildesigner som under sin 50­åriga karriär blev känd för sitt unika sätt att kombinera estetik, färg, form och ofta ny vävteknik.

Olof Ottelin som ritade Hankens möbler präglade 50­talets inredning i många finska hem. Många av Ottelins ursprungsmöbler för Hanken fyller moderna krav till fullo och fortlever restaurerade som en viktig identitetsskapande del i huset. Hållbara möbler med en kvalitet som tål att underhållas årtionden efter årtionde – helt enligt Hankens strävan för hållbar utveckling. Olof Ottelins bekväma stolar hittar man bland annat i den nuvarande restaurangen.

Den danska donationen var öronmärkt för att användas till danska möbler. Dora Jung och Olof Ottelin åkte till Köpenhamn och valde ut de tidlösa och även idag väldigt eftertraktade danska Hans Wegner­möbler som fortfarande pryder delar av Hankens allmänna utrymmen.

Vid renoveringen 1996 kompletterades ursprungs­möblerna med nya möbler. Tillsammans med möbeldesignerduon Yrjö Wiherheimo – Pekka Kojo togs en träversion av deras Bird­stol fram – denna blev Hankens nya basstol.

Olof Ottelins skisser till Hankenstolar.

INNERGÅRDEN OCH EXTERIÖREN

Innergården är det enda stället där allt det som ändrades 1993–1996 inuti huset öppet exponeras utåt i en exteriör som i allt annat är den ursprungliga 50­tals modernismens.

Från att ha varit en bakgård med soptunnor blev innergården en fridfull pausplats utomhus. Gården stenlades, dels med keramiska plattor, dels med naturstensplattor och försågs med bänkar i täljsten och med tre belysta stålspiraler prydda av clematis. Källarens nybyggen ­ bibliotekets och Futurums taklyktor ­ sticker upp med sina snedställda glasskivor.

Redan 1996 planerades plats för ett konstverk på en av innergårdens väggar – detta förverkligades år 2021. Aktia donerade Aimo Tukiainens (känd för Mannerheim statyn) bronsskulptur ”Tillväxt” till Hanken då konstverket blev överflödigt i och med att banken sålde sin kontorsbyggnad vid Tre smeder.

STÄNDIG UTVECKLING

Utgångspunkten vid renoveringen 1993–1996 var att Hankens behov även i framtiden kan komma att förändras. Både smärre och större renoverings­ och ändringsarbeten har ägt rum sedan dess. Att hålla den ursprungliga och genuina identiteten kvar har varit en viktig filosofi då nya utrymmen som Parken, Skogen, Torget, Auditoriet A405 och Quantum har tagit form.

Hösten 2022 uppstod ett utrymme för Hanken Venture Studio. Det som tidigare var Bokgrottan och arkiv har förvandlats till de inspirerande utrymmena Lilla Hangö och Idégrottan. Venture Studio stöder utveckling av idéer till bolag med preinkubations­ och inkubationsverksamhet för både studenter och alumner.

Det gröna färgelementet introducerades då bibliotekets monografisal 2012 förnyades till en trivsam modern läsemiljö. Man ville stärka kontakten till det gröna utanför och temat blev en grön trädgård. Den tidigare kapphallen blev ett grupparbetsrum med Diner­gruppmöbler och en björkskog hämtades in som atmosfärgivande element. Torget – Hankens Business Lab i källaren – fick sitt namn av Tv ­programmet Vi på lilla torget som i tiderna sändes från Hankens festsal. Torget är en idag en global samlingsplats som knyter an till Hankens världsomspännande kontaktnät.

FORTLÖPANDE UNDERHÅLL OCH HÅLLBAR UTVECKLING

Såväl byggnaden som dess möbler är utsatta för ett ständigt och i vissa lägen hårt slitage. Båda är även föremål för kontinuerligt underhåll. Den delen av möblemanget som är ursprungliga 50­talsmöbler genomgick en total restaurering 1996. En stor del av dem har redan varit med om sin andra nytapetsering medan andra ännu står i tur. Stolarna är både ergonomiska och av tidlös karaktär. Underhållet av dem är ett kostnadseffektivt sätt att följa Hankens hållbarhetsstrategi. Det samma gäller nyanskaffningen1996. An efter som beklädnaden har levt ut sin tid står stolarna i tur att kläs om. Ledstjärnan är att all inredning skall vara både högklassig och långsiktigt hållbar, miljöriktig och ständigt bilda en ändamålsenlig helhet idag och långt framöver.

Broschyrens innehåll baserar sig på text av Johannes von Martens och bildval av Riikka von Martens (Hankens nuvarande arkitekter).

Teckning: Henrik Tikkanen.