Folkviljan 06 2016 webb

Page 1

Kulturen bortom nyliberalismen Hur kan kulturen bryta nyliberalismens krav på nytta och effektivitet?

Staden och kapitalet

Skrytprojekt Malmö Live ska locka en mer ”önskvärd” befolkning till staden.

Folkviljan Nummer 6/2016

Vänsterpartiet Malmös tidning

Kulturen spränger gränser och öppnar dörrar Temanummer om kulturens förändrande kraft och villkor.

www.vmalmo.se


Vänstercaféer  Politik – fika – samtal Vänsterpartiet Malmö ordnar spännande vänstercaféer där alla kan mötas för inspirerande seminarier, spännande samtal och progressiva diskussioner. Alltid god fika och dagsaktuella teman.

Det oroliga Turkiet och kriget i Syrien

Vinster i välfärden – var står vi nu?

Frilansjournalisten Joakim Medin med mångårig erfarenhet från Turkiet och Syrien inleder och berättar om situationen i Turkiet, kriget mot kurderna och vilken roll Syrienkonflikten spelar.

Förslagen i utredningen kring vinster i välfärden av Ilmar Reepalu presenteras den 1 november. Hanna Gedin i Vänsterpartiets partistyrelse analyserar utredningen och hur vi går vidare för att få fram ett vinstförbud.

Onsdag 2 november kl. 18:30 Sofielunds kollektivhus, Sofielundsvägen 71

Torsdag 17 november kl. 18:30 Vänsterns hus, Nobelvägen 51

Arr: Vänsterpartiet Malmös medlems- & studiegrupp i samarbete med Internationella utskottet och välfärdskampanjen.


Ingemar Ekblad, styrelseledamot Vänsterpartiet Malmö

Ledare Ingemar Ekblad

Kanini och kulturpolitiken

D

blinkning till 1930-talet som säger ”ni pratade ras, vi säger kultur”.

K

ulturen som ofta varit långt ner på dagordningen bakom de ”riktiga” frågorna – ekonomin, jobben och välfärden – ställs med SD:s vidgning av kulturpolitiken mitt i centrum för det politiska samtalet. Din politiska analys, oavsett fråga, blir då inte bättre än din senaste analys av den svenska folksjälen, muslimsk kultur eller annat valfritt påhitt. De kopplar en kultur till ett folk och får den att framstå som ett nästan magiskt väsen. Man föds in i den, man kan inte göra sig av med den och den är närmast omöjlig att tillägna sig senare i livet. Till på köpet styr vår kultur vårt sätt att tänka och handla. Blanda inte! Kulturkrockar och civilisationskrig lurar runt hörnet. När kulturella identiteter på detta vis görs till fasta objekt fungerar de precis lika bra som gener om man vill göra rasistisk politik.

H

ur ska då vi i Vänsterpartiet förhålla oss till denna på alla sätt avskyvärda utveckling? Jag tänker att vi först

Upp: Friisgatan har blivit gågata (på V-initiativ).

Folkviljan  |  Vänsterpartiet Malmös tidning

bör slå fast att individers och samhällens kulturer oundvikligen förändras. Människor är enbart sin kultur lika lite som de enbart är sitt kön, sin hudfärg eller klass. Det går som sagt alldeles utmärkt att göra politik av kulturella identiteter men det leder i bästa fall in i en identitetspolitisk återvändsgränd och i värsta fall till rasism. Vi ska istället stå starka i våra värderingar grundade i socialism, feminism, antirasism och ekologisk hållbarhet. Vi ska kämpa för att utjämna möjligheterna att delta i kulturella aktiviteter. Rasister gör rasistisk politik av kulturella identiteter, socialister gör socialistisk politik av klassverkligheter. På väg ut från Stadsbiblioteket ser jag framför mig hur Kanini ynglar av sig likt kaninerna i våra parker. En långt ifrån lika naturgiven process visserligen, men här är Vänsterpartiets roll. Komplettera de vanliga kaninerna med fler Kanini, sprid kulturen över staden! H

Ner: Europeisk flyktingpolitik, fortfarande och ständigt.

Komplettera de vanliga kaninerna med fler Kanini, sprid kulturen över staden!

FOTO: CAROLINA WIEHE WELROOS

e senaste veckorna har jag och min tvååring spenderat en hel del tid på Kanini. För er som ännu inte har upptäckt detta fantastiska ställe är det alltså den nya barnavdelningen på Stadsbiblioteket. En labyrint av gångar, färger, kuddar och en himla massa böcker. Jag skulle utan att tveka ett ögonblick utnämna Kanini till en enastående kulturgärning för både stor som liten. När jag tänker på kultur och kulturpolitik borde jag givetvis först och främst relatera till teater, konst, Kanini eller andra uttryck som vi traditionellt förknippar med kulturpolitik. De senaste årens politiska debatt har tyvärr gjort detta allt svårare. Diskussionen om kultur har istället alltmer kommit att handla om människor och deras olika kulturer. Sverigedemokraterna (SD) och deras likar ute i Europa gillar verkligen att prata kultur, och vad värre är, de lyckas i allt större utsträckning sätta agendan för det politiska samtalet. De skickar ut sina trupper av självutnämnda kulturvetare och förklarar samhället uppifrån och ner med en

Vi ses på: Miljöutskottets studiecirkel Klimatomställning från ord till handling.

3


Innehåll Folkviljan Nummer 6/2016

El Sistema

s. 26–27

MKB. Bakom stängda dörrar har de styrande i Malmö beslutat om att sälja ut 1 650 lägenheter på Rosengård.

s. 14–15

Genom musiken och orkestern i El Sistema kommer kulturen till där barnen är och erbjuder dem en möjlighet att växa.

s. 32–36

s. 38–39

Kurdfrågan. Frilansjournalisten Joakim Medin skriver för Folkviljan från irakiska Kurdistan, om dem som står i första ledet mot IS.

Debatt. Hur ska Vänsterpartiet gå från ord till handling i klimatomställningen? Hur skapar vi en bostadspolitik för alla?

Allt innehåll Folkviljan 6/2016 s. 40–41

Kalendariet för allt som händer i Vänsterpartiet Malmö hittar du vmalmo.se

Menander är Vänsterpartiet Skånes tidning, du finner den om du vänder på tidningen.

Jonas Sjöstedt besökte Osby Kampanj: 6h-arbetsdag Boktips: Varat och Varan Kollektivtrafik för alla

s. 3 Ledare s. 5 Välkommen s. 6 På gång s. 12 Dinamarca: Bättre villkor för konstutövare s. 23 Välfärdskampanjen lyssnar in s. 28 Förslag om arbetstidsförkortning s. 38 Debattsidor

Innehåll Menander 6/2016 4

Folkviljan  |  Vänsterpartiet Malmös tidning


Zetkin Foundation Vänsterpartiet Malmö äger ett företag. Ett företag som ”ska förvalta, utveckla och tillhandahålla verktyg för organisering av aktivism, samt därmed förenlig verksamhet”.

Och som vidare enligt bolagsordningen har till ”syfte… att på detta sätt verka för radikal samhällsförändring i socialistisk, feministisk, antirasistisk och hållbar riktning.”

Vid årsskiftet lanseras större, bättre och snyggare zetkin. Håll utkik och gilla vår sida på Facebook (Zetkin Foundation).

Redaktören har ordet Redaktören har ordet

Ba aktiv rni alla teter för barn kväl hela len.

Olof Holmgren

Välkommen

D

Medlemsmöte TEMA:

Malmövänstern budget för Malmö stad Vi diskuterar och fattar beslut om vilken alternativbudget vi vill presentera för Malmö. Vi diskuterar också vårt motståndet mot MKBs utförsäljning av 1 650 hyresrätter i Rosengård. Torsdag 3 november Kl 18:00–21:00 Kvarnby Folkhögskola/Röda Huset (Industrigatan 4)

Medlemsmötet är öppet för alla intresserade. Vi öppnar kl 18.00 med mingel och 18.30 startar mötet. Obs! På medlemsmötet genomförs val till ordinarie ledamot i förskolenämnden respektive grundskolenämnden samt nämndeman i tingsrätten. Glöm inte att nominera. Mer information om uppdragen finns på vmalmo.se

Folkviljan utges av Vänsterpartiet Malmö. Ansvarig utgivare: Patrik Strand. Redaktion: Olof Holmgren, Maria Kållberg, Daniel Sestrajcic, Björn Stenholm, Johan Söderberg och Pål Wikén. Grafisk form: Petter Evertsén. Omslagsbild: Sandra Lindqvist. Utkommer 7–8 gånger per år. Upplaga: 2 500 ex. Författarna svarar själva för de åsikter som uttrycks i texterna. Dessa behöver inte överensstämma med Vänsterpartiet Malmös åsikter. Vi tar tacksamt emot artiklar och insändare men redaktionen ansvarar ej för obe­ställt material. Kontakt: folkviljan@vmalmo.se. Nobelvägen 51, 214 33 Malmö, tel. 040-96 64 67, webb: www.vmalmo.se

Folkviljan  |  Vänsterpartiet Malmös tidning

et sägs att Winston Churchill under andra världskriget ställdes inför ett förslag att skära ner anslagen till kulturbudgeten för att kunna satsa mer pengar på krigsinsatsen, varpå han svarade: ”Then what are we fighting for?”. Churchill var en konservativ politiker som står långt ifrån vänsterns ideal, men citatet fungerar ganska väl som en spegel för vår egen tid. I dagens samhälle, präglat av nyliberalism och new public management, står nytta och effektivitet i centrum, även för kulturpolitiken. När nedskärningar ska genomföras står kultursektorn ofta först i ledet bland områden som får mindre pengar, och den som minns en statsminister som prioriterar kultur framför kanoner kan gärna räcka upp handen. Om i detta och mycket mer skriver vi om detta nummer, till exempel när reportern Maria Kållberg träffar två kulturprofiler i Malmö för ett rundabordssamtal. Utöver detta bjuder vi på läsningen för den som är intresserad av internationella frågor. Joakim Medin rapporterar direkt från Syrien och skriver om kurdfrågan, vi får en kommentar om folkomröstningen och fredsrörelsen i Colombia och dessutom en intervju med en Maude Barlow som arbetar för att stoppa handelsavtalet CETA. Slutligen fortsätter vi att driva debatten i partiföreningen. När vi genomförde en läsarundersökning i juni var det ett av de populäraste förslagen. I detta nummer lyfts klimat- och bostadsfrågan på debattsidorna. Vi fortsätter att ta in debattartiklar framöver – ett sätt är att skriva ett svar eller en fortsättning på det som skrivs i veckans nummer. Håller du inte med? Vill du vidareutveckla? Våra spalter står öppna! H 5


På gång

Socialdemokraterna privatiserar Varför är socialdemokrater så förtjusta i privatisering och utförsäljning av allmännyttan? I Luleå sålde Lulebo 3 000 lägenheter under socialdemo-

kraten Niklas Nordströms ledning, i Botkyrka såldes 1 300 lägenheter pådrivet av den socialdemokratiska kommunledningen och nu ska Katrin Stjernfeldt-Jammeh i Malmö sälja 1 650 hyresrätter på Ro-

sengård. Pinsamt i sammanhanget är att en av köparna är Victoria Park – fastighetsbolaget som den S-märkte stabschefen Luciano Astudillo tjänat 16 miljoner kronor på med sitt nu avyttrade aktieinnehav.

Krönika  |  Anders Skans

Barnen i centrum

I

30 år har jag arbetat med små barn i Malmö, jag har sett staden ur barns perspektiv och försökt förstå hur barn upplever sin verklighet. Det är skillnad på ett barnperspektiv och barnens perspektiv. Ett barnperspektiv är att vi vuxna försöker se till barnens bästa, men det är inte alltid säkert att det är barnens perspektiv. Jag har ett engagemang mot orättvisor som drabbar barnen. Det gäller både i det stora och i det lilla. Det kan vara barn som lever i socialt utsatta familjer, barn som via den nya asylpolitiken förvägras återförening med sina familjer eller fysiska miljöer som är direkt barnfientliga. I alla dessa fall behövs ett barnVi behöver perspektiv, som innebär att bygga en barnens bästa behöver ges stad där en större och bättre plats i samhället. I det politiska stadsplaneengagemanget vill jag förringen tar ändra samhället så att alla hänsyn till barn ska ges en bra uppväxt barnen. En präglad av solidaritet. stad plaI Malmö har vi Sveriges nerad för största barnfattigdom att barnen är bekämpa. Att ta ett barnpergrönare, har spektiv betyder att kämpa färre bilar för att inget barn ska växa och mindre upp i fattigdom. I Malmbetong. ökommissionen lyftes detta fram som en av de viktigaste frågorna för att utjämna skillnaderna i hälsa. För att genomföra en utjämning i uppväxtvillkor krävs en solidarisk fördelningspolitik som jämnar ut klassklyftorna i samhället. Vi behöver bygga en stad där stadsplaneringen tar hänsyn till barnen. En stad planerad för barnen är grönare, har färre bilar och mindre betong. Det är också viktigt att arbeta i det nära. Socialtjänst och förskolor behöver bra utbildad personal som kan möta och se alla barn. Om ett enda barn far illa så är det ett för mycket. Det är att ha ett barnperspektiv. Ur ett barns perspektiv upplevs kanske bemötandet i det nära som viktigast. Vi vuxna behöver kunna se båda perspektiven och agera för våra barns bästa. H Anders Skans, specialpedagog i förskolan och gruppledare för Vänsterpartiet Malmös kommunfullmäktigegrupp

6

Till minne av Kristallnatten Natten mellan den 9 och 10 novem-

ber 1938 slog nazisterna i Tyskland sönder butiker, brände ner synagogor, dödade hundratals judiska medborgare, tvingade dem att begå självmord, arresterade tiotusentals och deporterade dem till koncentrationsläger. Kristallnatten (även kallad Novemberpogromen) fick sitt namn av mängden krossat glas som täckte gatorna. Den följdes av ökad ekonomisk och politisk förföljelse av judar och ses av historiker som inledningen till Förintelsen. Varje år manifesterar vi till minne av offren på Kristallnatten, en av arrangörerna till årets manifestation är Emma-Lina Johansson. – Det är oerhört viktigt att minnas vår historia, inte minst nu när vi åter har en värld drabbad av krig med miljontals människor på flykt undan bomber, förföljelse och politiskt förtryck, säger hon. Emma-Lina berättar att manifesta-

tionen om Kristallnatten arrangeras tillsammans med bland annat Transportarbetarförbundet och ABF och många andra organisationer som vill se till att vi inte glömmer det som hände, men också sätta fokus på dagens situation. Årets tema för Kristallnatten är Glöm aldrig Kristallnatten – tillsammans mot rasism och fascism, vi säger nej till splittring och låglönekonkurrens.

– Konsekvensen av den nya flyktingpolitiken i Sverige och EU slår undan benen för asylrätten och skapar en outhärdlig situation för barnfamiljer som splittras, människor som inte får bidra till samhället och flyktingar som tvingas till jobb med låga löner för att få en chans till permanent uppehållstillstånd. Emma-Lina menar att det inte bara

drabbar alla som flyr utan också alla som redan bor och arbetar här. Låglönekonkurrensen leder till att löner och villkor dumpas så att arbetsgivarna kan välja och vraka och att fackföreningarna försvagas. Lika viktigt är att vara solidariska med människor på flykt. – Man talar om en ”systemkollaps”, när det som egentligen borde sägas är solidaritet och omfördelning av resurser. Rasismen normaliseras och ansvaret för arbetslöshet, sjukdom, flykt och låga löner förskjuts till individen, inte till kollektivet. Vi har ingen systemkollaps, vi behöver inget andrum! Vi vill visa att en annan flyktingpolitik är möjlig. Manifestationen till minne av Kristallnatten genomförs som en stillastående manifestation kl. 17:0018:00 onsdagen den 9 november med tal av bland annat Patrik Persson från Transportarbetarförbundet, journalisten Petter Larsson och Hanna Gedin från Vänsterpartiet. H Folkviljan  |  Vänsterpartiet Malmös tidning


SD går all-in! Sverigedemokraterna har ätit dyra middagar med lobbyister och chefer för Svenskt Näringsliv, Timbro och Almega. Utdelningen är full pott för näringslivet när nu SD går all-in och

10,5 %

säger ja till vinster i välfärden, nej till högre löner och kollektivavtalsenliga villkor i offentlig upphandling och att det är helt okej med vinstuttag ur den svenska skolan. Vem är förvånad – extremhögern kommer alltid att vara just höger.

så många väljer Vänsterpartiet i Malmö enligt senaste SIFO-mätningen publicerad i SvD.

Studiecirkel om kapitalismen Den 15 november startar läsecirkeln om boken The Corruption of Capitalism av Guy Standing. Under fyra tisdagar träffas cirkeldeltagarna för att diskutera avsnitt ur boken under ledning av Per Davidsson, som Folkviljan har ställt några frågor till.

The Corruption of Capitalism startar 15 november kl 18:30. Anmäl dig senast den 1 november via www.zetk.in eller mail@vansterpartiet.se. Beställ boken via adLibris.

Varför tycker du att det är viktigt att ordna den här studiecirkeln?

– Vänstern argumenterar ofta mot kapitalism med moraliserande argument, att det sticker i ögonen att vissa har så mycket medan andra har så lite. Det funkar för att övertyga människor som redan tycker så, men för att vinna över flera krävs det andra typer av argument, som att kapitalismen inte är effektiv och ett ohållbart system. Den har nu gått över i en fas där den inte längre skapar särskilt mycket tillväxt (vilket ju annars har varit högerns huvudargument).

Guy Standing. FOTO: STANISLAS JOURDAN/ FLICKR/CC

Vem passar cirkeln för?

– Boken är på engelska och kan

N E LL N S O I T ERE R NA I NTE E R KO N F T VÄN S

B N PLA

upplevas som tung. Men alla som tycker att ämnet är intressant kan delta, studiecirkeln är inte förhör på boken utan en chans att gemensamt diskutera den och reda ut sådant som är knepigt att förstå på egen hand. Vad tror du man kommer att få ut av att gå studiecirkeln?

– Standings bok handlar om

U RO E R FÖ AM N

hur kapitalismen nått ett stadium där den allt mindre skapar tillväxt baserat på produktion utan drar in pengar via ägande. Boken visar också att marknaden inte är fri. Istället är den oerhört styrd och planerad efter kapitalägarnas behov. Du kommer få en bättre förståelse av hur kapitalismen fungerar som system. H Hansalbin Sältenberg

PA

ENH BER KÖ P OVE M 19 N

ALTERNATIV TILL ÅTSTRAMNINGSPOLITIKEN INFORMATION & ANMÄLAN: EURO-PLANB.DK

Folkviljan  |  Vänsterpartiet Malmös tidning

7


Fackelmanifestation:

GLÖM ALDRIG KRISTALLNATTEN Tillsammans mot rasism och fascism! Nej till splittring och låglönekonkurrens

En annan flyktingpolitik är möjlig

Onsdag 9 nov kl 17 på Möllevångstorget Arrangörer: Vänsterpartiet, Ung Vänster och Transportarbetareförbund avd 12 i samarbete med ABF Malmö


Tema

Kultur Folkviljan djupdyker i kulturen. I detta temanummer utforskar vi kulturpolitikens villkor, hur kulturen används av kapitalet och skapandet av en barnens kultur.

Folkviljan  |  Vänsterpartiet Malmös tidning

9


Tema

Kulturen bortom nyliberalismen Ett rundabordssamtal om en levande kulturpolitik

10

Folkviljan  |  Vänsterpartiet Malmös tidning


Kulturpolitiken för en undanskymd tillvaro bakom sta-

Vi slår oss ner kring fikabordet i huset vid Nobelvägen för att prata kultur. Jennie Järvå är verksamhetsledare på Inkonst, ett tvärkulturellt centrum som huserar i Mazettihuset intill Möllevångstorget. Pepe Viñoles är Malmöbaserad bildkonstnär som just nu jobbar tillsammans med andra konstnärer i flera skånska städers miljonprogram med konstprojektet Plattform. Och så undertecknad, Folkviljans reporter. Text och bild: Maria Kållberg

tusområden som finanser och utrikespolitik. Inte sällan framstår politiken som visionslös och utan andra ambitioner än att underhålla ”massorna”. Under Alliansregeringen leddes kulturdepartementet av en minister som förespråkade nolltolerans mot ett helt konstnärligt uttryck, graffitin. Konstutövare uppmanades att förklara nyttan med sin konst för att komma ifråga för verksamhetsbidrag. NPM, New Public Management, trängde sig in också i kultursfären. Kulturen i Malmö kostar cirka 65 miljoner kronor, hela budgeten omsluter ungefär 22 miljarder. Jag vill få veta något om kulturens villkor av dem som faktiskt jobbar med den. Min ingång är att kulturen behöver stå fri eftersom den kommenterar och kritiserar samtiden och där ingår den politiska sfären. Den ska verka i egen rätt, bortom politisk klåfingrighet. – Man vill ha politiker på armlängds avstånd, säger Pepe Viñoles, som har dubbel erfarenhet som politisk flykting, från Uruguay till Chile och sedan därifrån till Sverige några månader efter kuppen 1973. Det hindrar inte från att de efterlyser ett öppet samtal mellan kultur och politik om kulturens villkor och dess roll i samhället. Först: vad är kultur?

* Gramsci 1891–1937, italiensk kommunistledare, beskrev begreppet kulturell hegemoni där han hävdade att borgarklassens kultur och tolkning av världen tillsammans med statens våld upprätthåller det kapitalistiska samhället. Genom att arbetarklassen skapar en egen kultur får den verktyg att skapa sig en egen förståelse av verkligheten som en förutsättning för ett socialistiskt samhälle.

– Det går ju inte att svara på, säger Jennie Järvå. Det intressanta är snarast att det saknas svar. Det är diskussionen i sig som definierar kulturen. Den förändras i takt med utvecklingen och nya uttryck tillkommer. Fotografiet till exempel, är ju en konstform i dag. – Man får skilja kultur från dess institutioner och konst från kultur, säger Pepe Viñoles. Kultur förändras hela tiden med nya idéer och vanor. – Jag gillar Antonio Gramscis klassiska definition på kultur*. Han sade att människan har möjligheten att tänka och skapa, eller som jag formulerar det: ”genom sin grundläggande kraft att tänka och styra livet i en viss riktning”. Inte nödvändigt som en individuell handling, mer som kollektiv. – För mig finns det en borgerlig hegemoni idag, en nyliberalism som yttrar sig i en sorts shoppingcenterkultur. Man använder sig av kommersiella metoder för att gör kulturen till ”något som passar alla”, en upplevelseindustri. Allt måste vara roligt, säger Pepe. – Och jag kan också se mätandets förbannelse, säger Jennie. Oavsett om det är inom skolan eller kulturen, där vi begränsar väldigt mycket genom att det ska sättas in i olika mätverktyg och tabeller och utvärderingar. och verksamhetsbidrag handlar om att på förhand pressa in verksamheter i givna kategorier som är mätbara så hamnar fokus fel, menar Jennie Järvå. Det som är viktigt att satsa på kommer inte med. När kulturutövares redovisningar

Är det här ett politiskt villkor? Folkviljan  |  Vänsterpartiet Malmös tidning

11


Kultur Jennie svarar: – Ja, absolut! Vi i Malmö, och även i regionen är ganska förskonade. Men i Stockholm gjorde man ju en förändring där man på förhand skulle beskriva nyttan med ett projekt. Man sökte alltså det färdiga resultatet innan man hade satt igång med projektet. Den nyliberala idén att kunna mäta och effektivisera kultur som inte går att effektivisera. Man kan inte att använda samma måttstock på alla delar av samhället, säger Jennie. – Jag är helt överens med Jennie, säger Pepe. Det spelar ingen roll om sossarna eller alliansen är i regeringsställning. Den privata sektorn säljer sina metoder till staten, med specialister som tränger sig in i det offentliga rummet och applicerar sina New Public Management-metoder. – Ja, det intressanta är tänket att staten inte ska lägga sig i, säger Jennie. Plötsligt är marknaden någon slags neutral aktör som alla ingår i fast den är en väldigt specifik del som man har ramat in och bestämt ska vara en avgörande parameter för vad som är fritt. – Den privata sektorns bästa kund är den offentliga och alla dess institutioner. Vi inom kulturen är billiga. Vi är den sektor där minst pengar hamnar i sjön. Andra delar av samhället kostar miljoner på miljoner. Det beror på hur man ser på kulturen. Är den underhållning eller något som värderas som vård eller utbildning? En rättighet som alla människor har rätt att få nästan gratis? frågar Pepe retoriskt. Och fortsätter: – Nyttobegreppet igen. Applicerar man det på kulturen kommer den hela tiden i andra hand, säger Jennie. Så utövandet av det fria, det prövande, att hävda rätten att få utforska kulturen är det viktigaste motståndet. – Jag saknar verkligen en kulturpolitisk diskussion. Vi står inför ett läge där SD mycket väl kan vara i regeringsställning, eller ha nära kopplingar med stor inverkan, efter nästa val. Då måste de ju få makten över någonting, och inte blir det närings- eller utrikespolitiken, utan som vanligt slänger man kulturfrågan efter dem. Den har ju lägst status, säger hon. Människor blir instrumentella utan kultur, och hante-

rar information istället för att bygga relationer. Och så mår man dåligt, menar Pepe: …”Kulturen i ett demokratiskt samhälle försvarar varje människas lika värde och olika gruppers rätt till val av liv, religion och tradition samtidigt som universella mänskliga rättigheter värnas. Ett lands kulturpolitik speglar dess syn på människan, både som skapare och som mottagare av det som skapats av andra. Vänsterpartiets kulturpolitik vill både främja och skapa förutsättningar för konstskapandet på såväl det lekfulla, spontana planet som på den professionella nivån. Motion av Vänsterpartiet till riksdagen: 2014/15:193 12

– Hur många fria kulturutövare måste inte ägna en massa tid åt att marknadsföra sig, söka bidrag, skriva projekt, producera... – Man kräver väldigt mycket av kulturutövare idag, säger Jennie, som begränsar deras möjlighet att utöva sin konst. Det är inte samma sak att vara en bra konstnär och att vara duktig på att göra ansökningar. – Varje gång man ansöker om pengar så anpassar man också sin produkt, säger Pepe. – Ja, säger Jennie, så vad kan man göra, konkret? Jo, man kan flytta ut pengarna, eller besluten om pengarna, så långt som möjligt. Kultursamverkansmodellen, alltså de statliga pengar som skjutsas till regionerna, är ett led som är positivt. Och jag vill se en sorts resurscentrum. Inkonst fungerar delvis som det. Vi har en inarbetad infrastruktur och ett kontaktnät som gör att vi kan fungera som resurs för enskilda, hjälpa till att äska pengar och sådant där. Antingen satsar man på resurscentrum som redan finns, eller så flyttar man ut pengarna ytterligare till personer med erfarenhet av att jobba med kultur som kan stötta det fria kulturlivet och korta beslutsvägarna ännu mer. – Kultur Malmö erbjuder stöd så att unga konstnärer kan driva projekt. Jättebra. Problemet är att man använder samma kriterier som för proffs säger Pepe. – Det jag saknar från politiskt håll idag är att det inte går att se vad de vill med en satsning, säger Jennie. Finns det en plan? – Malmö Live i sig kanske är viktigt och tar in saker som inte annars skulle kommit, men hur tar man ansvar för helheten? För när man gör stora satsningar i en liten stad som Malmö, så händer det saker. Det behövs inte mycket för att rubba en balans. De marginalerna finns inte. Hur resonerar man kring det? När hörde vi senast en kulturpolitiker prata om planerna för Malmö? För att vara en så liten stad finns det ett rikt kulturliv men jag saknar ett forum för kontakt. – Det är vi som måste utveckla en kulturvision, och politikerna som måste agera, säger Pepe. Ni på Inkonst och andra typer av aktörer spelar en viktig roll för att utveckla en annan typ av kultur. Ni är mindre beroende av pengar, drivs av en annan idealism, och satsar på grejor som inte drar en stor publik. ju tänka på att satsa på kvalitet istället för att göra dåliga produktioner vars enda syfte är att dra en stor publik som ger klirr i kassan. – Oh ja, och det är vår uppgift. Om man pratar i termer av experimentell konst, någon subkultur som kanske kan bli en etablerad genre så måste man kunna testa och veta att det aldrig kommer aldrig att dra en stor publik. Det har blivit en bred mainstream-fåra i Malmö eftersom man konkurrerar om samma publik. Malmö live blir ytterligare ett problem som med sin storlek bli beroende av en stor publik säger Jennie. De stora institutionerna måste

Fakta

Kultur i Malmö l 65 miljoner kronor fördelar årligen till organisationer och studieförbund i Malmö. l Det genomförs 6–7 000 aktiviteter som har kulturstöd från Malmö stad. l Publiken uppgår till 650 000 personer, alltså 20 kulturaktiviteter dagligen för 2 000 människor. Kostnaden är drygt 30 öre per Malmöbo och dag. Källa: Malmö stad hemsida

Detta mätandets förbannelse, att allt ska vara utvärderingsbart Jennie Järvå, verksamhetsledare på Inkonst

Folkviljan  |  Vänsterpartiet Malmös tidning


Pepe fortsätter: – De stora institutionerna konkurrerar med varandra, Babel, Moriskan, Operan, Malmö Live, och det som är helt galet är att det finns publik för alla, om man bjuder på det. Men ingen ska tvinga mig som konstnär att skapa en typ av kulturprodukt bara för att den drar en typ av publik. Jag vill inte vara ”underhållande” eller sträva efter att skapa ”något interaktivt” bara för en blankett kräver det. – Det finns väldigt få fria öppna rum att vara kreativ i för unga idag, säger Jennie. Det finns rum för konsumtion, kurser för barn till föräldrar med ambitioner, för att bli duktig på något, men väldigt få ställen kvar av typen fritidsgårdar, med plats att testa utan krav på utveckling, där det räcker med att få pröva sig fram, säger Jennie. Kulturskolan är jätteviktig, men måste vara tillgänglig också för barn vars föräldrar inte har jobb eller lön som ger utrymme för att skjutsa barn överallt. Dialogen mellan kultur och politik?

– Den måste finnas. Vi måste veta vad som händer och de måste veta vad vi vill och behöver. Vi måste lita på att relationer, möten och samtal räcker. Det viktiga är inte att målen är knivskarpa och passar in exakt i ramen. Kultur är luddigt. Men man kunde ju lyfta ut mycket av det som sker i blankettform till forum för möten. – Vi inom kultursfären måste tänka till kring vår roll i samhället. Jag önskar att vi började agera politiskt inom kultur. Inte med manifest, utan mer tänka på vad man gör när man konsumerar. – Det handlar om att kunna se saker på flera nivåer fortsätter Jennie. Jag hatar när allt blir i svartvitt och dogmatiskt. Man ska skilja på vad som är politisk konst och vad som är politisk handling. Mycket av det vi gör är ju politiskt på ena eller andra hållet, utan att man har ett politiskt uppdrag. Som kulturskapare och samhällsmedborgare finns man in en politisk kontext. Vi är ju alla politiska varelser. Precis som du säger, Pepe, det vi gör har betydelse också i det lilla. Hur bäddar politiken för en livskraftig kultur? Vilka är de viktigaste åtgärderna gör det? Vänsterpartiets roll i det?

– Lite av det vi pratat om, att inte låta sig luras av NPM-trenden och stoppa in kulturen i nytto- och effektiviseringstänk och mäta den. Utan ha förståelse för att olika delar av samhället kräver olika sätt att tänka, säger Jennie. – Jag vill att Vänsterpartiet, sossarna och möjligen Miljöpartiet började tänka rent ideologiskt om kultur. Vill man ha ett bättre samhälle, så måste man tänka på vad kapitalismen, med utryck som NPM, gör med samhället, säger Pepe. Jag kräver att politiken blir konsekvent. Det skulle vara en stor hjälp om de inte plötsligt sade nej till det ena, ja till det andra, krymper en budget, balanserar en annan, applicerar åtgärder som passar på en fabrik, men inte för kultur. Folkviljan  |  Vänsterpartiet Malmös tidning

– Rent allmänt är jag en politisk människa och för mig är det väldigt viktig med solidaritet och jämlikhet utan att vara med i något parti. Jag efterlyser jättemycket en kulturpolitisk diskussion. Alla partier är värdelösa på att prata kulturpolitik idag. Man pratar mycket om det, som när man pratar om sex, det ska bli mera sex, och bättre sex, det finns överallt. Man tror man pratar om det, men egentligen diskuterar man saker som makt, status och livsstil. Samma sak med de politiska frågorna idag. Vi är chanslösa om SD, som just nu vässar sin kulturpolitik, får medinflytande om några år. För jag upplever inte att det är en levande fråga för andra partier vilken kulturpolitik som ska föras om man hamnar i regeringsställning. Pepe säger: – SD verkar i ett ideologiskt vakuum, där de formulerar någon sorts svensk kultur. Samtidigt backar hela vänstern, inte bara V, genom att man inte pratar kulturpolitik eller har program för kulturen och berättar vad man vill göra. Vi kulturmänniskor måste tänka på det och inte tro att vi är här och politiken är något där borta. – Ja, vi alla måste träna upp på vår egen magkänsla, vårt civilkurage, våra egna förmågor att tolka våra känsloreaktioner så att vi kan agera snabbt i lägen där vi behöver göra misstag. Vi ska kräva saker av politiker och stat, men också av oss själva, säger Jennie. – Partierna måste reflektera hur samhällsmedborgarna tänker och vi kulturmänniskor måste skapa en diskussion. Annars kan vi inte bidra med någonting och politikerna skriver själva ihop något med hjälp av någon specialist. Då kommer det inte från en demokratisk rörelse från något som fötts och växt från grunden, som till exempel 68-kulturen. Det var en väldigt intellektuell rörelse som främst högern motsatte sig. – Det där är ju motstånd, att vara intellektuell och hävda och skapa de rummen och stå för att det är viktigt att ha dem. Att stå stark när vinden blåser hårt, säger Jennie. Pepe avslutar: – Som kulturutövare måste vi vara med och skapa en politisk diskussion. H

Läs mer om Pepe Viñoles och projektet Plattform: pepevinoles. blogspot.se FOTO: PEPE VIÑOLES

Vi som kulturutövare köper ju också kommersiella begrepp och reproducerar dem. Men vi måste bjuda motstånd, som Weiss och Brecht Pepe Viñoles, Malmöbaserad bildkonstnär

13


Kultur

El Sistema når barnen utanför centrum Stämningen är uppsluppen när El Sistemas orkester repar på Kroksbäcksskolan i Malmö. Idag är många barn borta på grund av ett viktigt skolarbete som ska in i veckan, men två violinister och tre tvärflöjtister är på plats framför orkesterledarna. Text: Hedvig Lärka. Foto: Sandra Lindqvist

Alla barnen spelar för sig själv, någon spelar en liten snutt ur ”Vem kan segla förutan vind”. Musikanterna verkar stämma sina instrument och värma upp lite. – Vad använder jag när jag stämmer? undrar Sara Tufvesson som är en av två orkesterledare. – Öronen!, blir svaret. Och så tystnar alla för att lyssna på en ton från pianot. – Ser ni fram emot konserten? undrar Sara och får några uppspelta svar. Orkestern tränar inför en konsert där de ska spela tillsammans med hela Malmö Kulturskola och Malmö Symfoniorkester. Men innan de kan börja repetera in låtar så måste de värma upp. De spelar en mäktig, taktfast slinga om och om igen. Rytmen trampas med fötterna 14

och noterna skrivs upp på en stor skrivtavla. Först ska de träna på signaturmelodin till Melodifestivalen. Orkesterledaren Lucia Goenaga, som har tvärflöjt som huvudinstrument, beskriver med engagerande, kraftiga gester: – Det ska vara tjockt! Pompöst! Tungt! De kommer igång och första gången låter det inte så bra. Men barnen lär sig snabbt. Sara pekar ut några viktiga pauser i noterna och Lucia påminner tvärflöjtisterna om att inte glömma att andas. När de spelar låten en andra gång så sitter det plötsligt. Pompöst! Vackert! Vilken skillnad. Den 1 mars 2013 startade Malmö Kulturskola den El Sistema-verksamhet som idag finns på fyra skolor i Malmö: Kroksbäcksskolan, Holmaskolan, Sofielundsskolan och Rosengårdsskolan. Verksamheten behövs för att nå ut till barn som bor långt från Kulturskolans verksamhet i centrala Malmö. Lärarna på El Sistema har arbetsplats förlagd arbetstid och därför träffar de eleverna mycket och syns på skolan under skoltid. Det har enligt Johanna Persson, pedagog på Kulturskolan med cello som huvudinstrument, fungerat väldigt bra. – Under 1990-talet hade Kulturskolan verksamhet på många skolor runt om i Malmö. Men med tiden har verksamheten blivit allt mer centraliserad.

Orkestern repar inför en spelning i vecka 44 då de ska spela tillsammans med Malmö Symfoniorkester.

Folkviljan  |  Vänsterpartiet Malmös tidning


Fakta

El Sistema El Sistema startade 1975 i Venezuela av José Antonio Abreu som hade en vision om att använda musik som verktyg för att ge barn möjlighet att utvecklas och hitta goda livsvägar. För Johanna Persson på Malmö Kulturskola är El Sistema främst ett sätt att nå barn som bor i områden utanför centrala Malmö. – Det är ingen speciell sorts pedagogik, menar hon. – Det ser inte ut här så som det gjorde på 1970-talet i Venezuela.

”Det är större än att lära sig ett instrument” El Sistema startades i Malmö när Vänsterpartiet styrde över kulturpolitiken. Projektets politiska förändringssyn var helt avgörande för att Vänsterpartiet ville satsa miljoner på att etablera El Sistema. – Kultur är ett uppvaknande och ett verktyg för många människor att få uttrycka sig och få vara just precis den de är. Kulturen kan fungera som ett frigörelseprojekt, säger Daniel Sestrajcic. Daniel var under fyra år ordförande i Malmö kulturnämnd och vänstern ville snabbt satsa på just El Sistema eftersom de imponerades av hur det kunde bidra till social förändring i socialt utsatta områden, engagera föräldrarna och skapa en positiv gemenskap. – Projektet är större än att lära sig ett instrument, det frigör den fulla kraften hos alla barn och unga och det var också viktigt för oss att tillgängliggöra Kulturskolan så att alla barn fick en möjlighet att delta och inte bara barnen i de rikare områdena med föräldrar som skolats in i att ta vara på det kulturella kapitalet.

Rahma spelar fiol i orkestern och har varit med länge.

Egentligen går hon på Holmaskolan men idag är hon och några klasskompisar här för att spela istället. – Jag trodde det skulle vara tråkigt att komma till Kroksbäck. Men det blev kul för här får vi spela med andra människor, säger hon. Att träffa andra musikanter är något som även Orida tycker är något av det bästa med att spela. Särskilt kul tycker hon det är att åka till Göteborg på orkesterlägret Sidebyside, som arrangeras av Göteborgs Symfoniorkester och El Sistema Sverige. Hon har spelat tvärflöjt i tre år och har varit med i orkestern ända sedan verksamheten El Sistema satte igång. När jag undrar om hon gillar klassisk musik nickar hon – Jag lyssnar mest på popmusik, men det vi spelar är också bra. Rahma och Orida har spelat många konserter, ofta med tusentals åskådare. När orkestern spelade på invigningen av Malmö Live uppträdde de sida vid sida med bland annat Timbuktu och Malmö Symfoniorkester framför över 10 000 åskådare. När jag frågar Rahma om det var nervöst att spela för så många skakar hon på huvudet och ler. – Vi är så många som spelar samtidigt. Om jag råkar spela en ton fel så hörs det inte. H Folkviljan  |  Vänsterpartiet Malmös tidning

Satsningen har lett till en revolutionerande

Rahma har spelat i orkestern ända sedan El Sistema satte igång för tre år sedan.

förändring av Kulturskolans verksamhet. Flera hundra barn som inte tidigare spelade gör nu det från unga år i anslutning till skolan. En annan positiv aspekt är att många föräldrar engagerar sig för att lösa problem och det bidrar till att barnen växer som människor. Stoltheten lyser igenom när Daniel berättar om El Sistema, inte minst för att verksamheten nu är väletablerad och eftersom det aldrig var ett projekt på bara några år, som det så ofta blir, har den nya politiska majoriteten kunnat driva vidare El Sistema i Malmö. – Arbetet har visat att istället för avrustning och neddragningar i socialt utsatta områden så kan vi bestämma oss för att satsa på konkret, vettig och inspirerande kultur och därmed på sikt demokratisera både kulturen och deltagandet i samhället. H

15


Kultur

Rossana Dinamarca vill skapa bra villkor för konstutövare Rossana Dinamarca är Vänsterpartiets ledamot i riksdagens kulturutskott sedan valet 2012. Hon arbetar för att göra kulturen mer tillgänglig och att förbättra representationen på nationalscenerna. Nu vill hon att Vänsterpartiet ska satsa mer på att förbättra villkoren för konstutövare. Kulturen är en fråga som länge varit ett viktigt politikområde för Vänsterpartiet, både i det kulturpolitiska arbetet i stat och kommun och som en del i vänsterns samhällsförändrande arbete. När Rossana Dinamarca reflekterar över kulturens roll blir det tydligt i beskrivningen av Chile under 1970-talet och framåt: – Kulturen var något av det första man slog emot när diktaturen infördes, till exempel genom att mörda Victor Jara och i repressionen mot filmen. Det var inte förrän långt efter diktaturen hade fallit som kulturen kunde återhämta sig och fortfarande märker man av spåren från dessa år på sina håll. Även om situationen i Sverige är helt annorlunda idag finns det fortfarande kulturuttryck som ses som ett hot. Det kan handla om att kommunen förbjuder graffittiworkshops eller att hiphop-spelningar tvingas att ställa in på grund av att texterna anses felaktiga. – En konstnärlig frihet måste vara på riktigt och kan inte begränsas av en maktapparat som bestämmer vad man ska lyssna eller titta på. Rossana Dinamarca ser flera uppgifter för Vänsterpartiet i kulturpolitiken. Efter att ha arbetat framgångsrikt med att göra kulturen tillgänglig för barn och ungdomar, bland annat genom sänkta avgifter till kulturskolan, bör arbetet fortsätta för att skapa bra villkor för yrkesverksamma konstnärer: – De kulturfrämjande åtgärderna har blivit bra, men nu behöver vi ta nästa steg. Det barn som genom kulturskolan har bestämt sig för att ”wow, jag vill hålla på med kultur!” ska också ges möjlighet att göra det. Då handlar det om att skapa rimliga möjligheter för det och att man inte stöter på en vägg där det inte går att ta sig vidare. är vilka som känner sig sedda och representerade på våra stora scener. Rossana berättar att hon precis varit på Dramaten och sett pjäsen ”Svenska hijabis” av America Vera Zavala och att hon på En annan viktig fråga

16

FOTO: GABRIEL FLORES JAIR

Text: Olof Holmgren

väg ut hört någon säga att ”denna pjäs hör hemma på Bagarmossens Folkets Hus, inte på Dramaten”. – Jag tycker att det visar på ett problem som finns på våra nationalscener. Ska de bara vara till för den vita övre medelklassen? Vem som har tillgång till kulturen hänger också samman med vilka frågor som tas upp och vilka som finns på scen. Personligen går jag inte speciellt ofta på de stora scenerna då jag inte känner att det tilltalar mig eller handlar om mig och mina erfarenheter. Där finns det mycket att göra. Tittar man på de konstnärliga utbildningarna så är det där som den sociala snedrekryteringen är allra värst. Det ser helt enkelt riktigt dåligt ut.

Rossana Dinamarca 42 år Bor i Trollhättan Riksdagsledmot för Vänsterpartiet sedan 2002 Ledamot i kulturutskottet

Danstillståndet borta En framgång som har Vänsterpartiet har varit med och driva igenom är avskaffandet av danstillståndet, denna märkliga lag som har tvingat restauranger och andra inrättningar att söka tillstånd för att gästerna ska få dansa. – Det är inte så ofta man får igenom saker i riksdagen, därför är det såklart roligt att vi var flera partier som drev igenom att avskaffa danstillståndet. Ibland hittar man märkliga allianser i kulturpolitiken …H Folkviljan  |  Vänsterpartiet Malmös tidning


Staden och kapitalet Malmö Live blev dyrt – och inte så folkligt

Med stor show och stora och vackra ord öppnade Malmö Live 2015. Det var tre gåvor i ett paket. l Ett hotell med 444 rum, två restauranger av en världskänd kock, gym, deli och en skybar. Enligt reklamen: ”Här finns något för alla!”. l Ett kongresscenter med plats för 1 500 människor i 24 konferensrum. Enligt reklamen: ”Drömmen för kreativitet”. l Och så är det konsertsalen då, med ”akustik i världsklass” och plats för 1 600 personer i en stor och 500 i en mindre sal. Denna betalas och ägs av Malmö kommun. Det kan låta spektakulärt, och byggnaden är onekligen framskjutande i stadens landskap. Men ser vi byggnaden i en historisk kontext är den inte längre så unik.

På nästa sida: Välfärd för alla – eller skrytbyggen

Text: Ståle Holgersen Illustration: Tobbetecknare

Folkviljan  |  Vänsterpartiet Malmös tidning

17


Kultur

Malmö satsade på att bygga Många västeuropeiska städer har genom de senaste decennierna ändrats från industristäder till postindustriella städer, och det är inte många städer där denna transformation har varit tydligare än i just Malmö. När Malmö skulle förändras under 1990-talet fanns redan olika postindustriella spår runtom i Europa. Flera städer valde att fokusera på kultur, som till exempel Amsterdam, Berlin, Glasgow, Liverpool eller Bergen. Ofta baserat på att de var European Capital of Culture. Men inte Malmö. Här var fokus att etablera en högskola (fokus på kunskap), att bygga en ny stadsdel och Bo01 (fokus på miljö och arkitektur), bron och senare Citytunneln(fokus på infrastruktur och kommunikation) och olika evenemang arrangerade i stadens nya stadion. Om det fanns en röd tråd i den postindustriella politiken till Malmö, var det att det skulle byggas. Och kommunen gick hand i hand med byggherrar och entreprenörer. För att ta några exempel: Malmö Arena öppnades 2008, ägd av Percy Nilsson och kommunen bidrog med kring 400 miljoner kronor. Vid Nya Malmö Stadion (Swedbank Stadion) bidrog kommunen med minst 260 miljoner kronor. Malmö stad hyr ut marken till Malmömässan i Hyllie för symboliska 1 000 kronor per år och betalar 18

2,5 miljoner kronor till ägarna för att få använda den tio dagar om året. Och senaste bygget är alltså Malmö Live. Egentligen skulle Malmö Live kosta kommunen 192 miljoner. Men när 2007 blev 2009 hade beräkningen stigit till 600 miljoner. I kommunfullmäktige 2010 var det klart att byggnaden skulle kosta 906 miljoner. Sydsvenskan har gjort god journalistisk i att försöka räkna ut vad slutnotan egentligen blir. Enligt dem beror det på vad man räknar in och ”hur länge man orkar leta”, men notan verkar hamna på kring 1,3 miljarder kronor. Anja Sonesson från Moderaterna menar att detta är ett mönster som också går igen i andra stora projekt: Politikerna godkänner en budget. Sedan kommer tjänstemännen gång på gång och ber om mer pengar. Några exempel är superbussarna, bygget av Swedbank Stadion och World Maritime University. Sydsvenskan 2015: Så blev konserthuset Malmös dyraste bygge.

Pengarna stannar ”där uppe” Så när kommunen ska använda så mycket pengar på ett bygge, vad är det som byggs? Malmö Live har blivit kritiserat för att vara lyxbygge för de rika. Vilket inte är fel, eftersom det uppenbart är Folkviljan  |  Vänsterpartiet Malmös tidning


mest Malmös rikare människor och turister med pengar som kommer att använda bygget. Men ”klasskaraktären” går djupare än detta. Byggandet av det postindustriella Malmö har sammanfallit med nyliberalismen, en period i kapitalismen med ökade ekonomiska skillnader, ökat makt till de mäktiga och demontering av gemensam välfärd och arbetarorganisering. Också politik och planering av staden har fått liknande utryck i klass. Huvudfilosofin i Malmö kommun har sedan 1990-talet varit att först attrahera rika människor och sen hoppas att deras pengar och entreprenörsanda ska ”sippra ner” till alla oss andra. Det är därför inte förvånande att Ilmar Reepalu använde precis samma retorik när han argumenterade för Malmö Live i kommunfullmäktige 2011 som han använde för att legitimera Bo01 och Turning Torso ett decennium tidigare. Malmö Live var precis som Bo01 ”viktigt för Malmö, viktigt för företag i Malmö, viktigt för tillväxt” och ”kommer att skapa mer välfärd”. (Webb-TV från kommunfullmäktige, 27 oktober 2011). Men pengarna har inte ”sipprat ner”. De har samlat sig i rika områden. Och fattigare områden ser lite eller ingenting av denna rikedom. Men politiken har skaffat Malmö ett bättre internationellt rykte och det har proFolkviljan  |  Vänsterpartiet Malmös tidning

ducerat nya stadsdelar som ser fina, rika och rena ut. Trots att den segregerade staden slits isär, fortsätter stadens politikar i denna nyliberala riktning. Delvis för att man tror att den fungerar, delvis för att de inte vet vad de annars ska göra.

Mer sysselsättning än kultur Malmö Live handlar inte om kultur. Det handlar primärt om att fortsätta bygga den postindustriella staden. På samma sätt som det inte var utbildningsavdelningen i Malmö kommun som kämpade för Malmö högskola på 1990-talet – att ersatta arbetslösa industriarbetaren med unga studerade entreprenörer var ett stadsutvecklingsprojekt – var det inte heller kulturavdelningen som kämpade för Malmö Live. Tvärtom. Kulturnämnden krävde faktisk en omprövning av hela projektet! När stadsdirektör Nilsson och turistdirektör Carmén argumenterade för Malmö Live inför kommunstyrelsen handlade det om arbetsmarknadspolitik, inte klassisk musik: Det ursprungliga och fortfarande enda bärande motivet har varit att stärka besöksnäringen av sysselsättningspolitiska skäl genom en ny mötesanläggning. Sydsvenskan 2015 19


Kultur

Enligt Sydsvenskan är det ”inte ett konserthus som Malmös politiker beställer – utan en morot i miljardklassen för turistnäringen”. Också Jennie Järvå, verksamhetsledare på Inkonst, spekulerar om kulturargumentet bara är en fernissa för ett hotell- och kongresscenter: Det verkar inte ha förts några diskussioner med det fria kulturlivet överhuvudtaget. Jag har inte stött på en enda kulturaktör som kontaktades innan. Den politiska styrgruppen, Ilmar Reepalu (S), Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) och Stefan Lindhe (M), verkar ha litat helt och fullt på sig själva. Sydsvenskan 31 maj 2015

Även om Malmö Live inte primärt var byggt för kulturen, så påverkas stadens kulturliv ändå. Eftersom driftskostnaderna är så höga kommer kommunen tvingas att skära ner på kulturella aktiviteter. Kommunen har garanterat (minst) 49 miljoner per år till konserthuset, en utgift som numera uppges snarare ligga kring 140 miljoner. Utan att Malmö kommun hade garanterat pengar till konserthuset hade Malmö Live aldrig blivit av. 20

Men staden ville fortsätta bygga. Och då fick man prioritera. Bara den ökade hyran för Malmö Live motsvarar kostnaden för att anställa 100 förskollärare. Men enligt logiken ska alltså Malmö Live attrahera och generera så mycket pengar att det ska räcka till både 100 förskollärare och mer. Logiken var brännhet på 1980- och 1990-talet. Att Malmö politiker fortfarande tror på den är otroligt naivt.

Välfärd för alla – eller skrytbyggen? Malmö Live invigdes med stora ord och festligheter. Ute var det fest för oss – folket. Inne fanns eliten. I lokaltidningarna kunde man läsa att kändisar även hade kommit från Stockholm (sic!) för att vara med på denna stora fest. Ute uppträdde artisten Timbuktu och storkapitalisten Petter Stordalen. Och så klart kommunstyrelsens ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh. När hon skulle tala på utescenen höjdes tre banderoller upp ur folkmassan. På ena stod det ”(S) VÄLJER”, på den andra ”SKRYTBYGGE” och på den sista ”FÖRE VÄLFÄRD”. Ungdomarna som lyfte banderollerna flyttades några

Ståle Holgersen Ståle Holgersen är forskare i kulturgeografi vid Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF). Han har tidigare arbetat som stadsplanerare i Bergen i Norge och disputerade vid kulturgeografen i Lund 2014. Han kommer med boken Staden och Kapitalet, Malmö i krisernas tid på förlaget Daidalos våren 2017.

Folkviljan  |  Vänsterpartiet Malmös tidning


”Ett skrytbygge för den politiska och ekonomiska eliten” Vänsterpartiet sa som enda parti i Malmö nej till Malmö Live. Hellre pengar till kulturverksamhet och välfärd än ett rekorddyrt konserthus var partiets besked när det begav sig. Vänsterpartiets ifrågasättande av bygget innebar att projektet omprövades och var nära att falla innan alla andra partier gick samman i sista sekunden för att driva igenom det.

FOTO: SIMON FROLUND

meter bort (de blev förvånande nog inte arresterade), men hade redan slagit huvudet på spiken. Det var en skarp kritik av inte bara byggnaden Malmö Live, men av hela den nyliberala politiken som fött byggnaden. Banderollerna ifrågasatte idén om trickle down, att ökade satsningar för de rika ska sippra ner till alla oss andra. De ifrågasatte också idén att ökade intäkter till Malmö Live ska ge mer välfärd. Banderollerna visade på en klassdimension. Antingen prioriterar man de rika eller så prioriterar man fattiga, arbetare, arbetslösa och folk i utsatta yrken: ska man välja offentlig välfärd för alla, eller skrytbyggen för de rika? Banderollerna visar också att Malmös socialdemokrater redan har valt. Banderollerna säger dock inte – det finns väl gränser för hur mycket som kan stå på tre banderoller – vad alternativen skulle vara. Detta är vänsterns stora utmaning nu. Att kritisera det nyliberala Malmö är viktigt. Men det är också dags att börja diskutera alternativen. Inte bara repetera att vi ska ha bättre och mer välfärd – vilket vi ska! – men också diskutera de svårare frågorna, som vad ska vi egentligen arbeta med i en här staden? H Folkviljan  |  Vänsterpartiet Malmös tidning

I grunden handlar det om synen på ekonomin, kulturen och ett samhälles uppgifter för sina medborgare. Kritiken kan sammanfattas i följande punkter: 1. Malmö kommun ska satsa på kultur för alla malmöbor i hela staden och redan idag får kulturverksamheterna – såväl institutionerna som det fria kulturlivet – för lite resurser. 2. I den motsättning som uppstår mellan att finansiera ett skrytbygge som byggs i den rika delen av staden för i huvudsak besökare och stadens politiska och ekonomiska elit är det viktigare att utöka resurserna till Kulturskolan, stadsdelsbiblioteken, det fria kulturlivet, Stadsteatern, Malmö Symfoniorkester och Sommarscen Malmö. Enbart hyran med Malmö Live ökade hyreskostnaderna för ett konserthus med över 40 miljoner kronor – pengar vi ville satsa på Malmös kultur och kulturarbetare. 3. Kommunens resurser ska inte bakvägen användas för att finansiera kongressanläggning och hotellbyggnad där vinsterna tas hem av det privata näringslivet, utan användas till det allmännas bästa. De hokuspokus-siffror som tas fram av HUI för hur många arbetstillfällen som skapas kan lika gärna för samma summa skapas i kulturlivet eller för den delen vården, skolan och förskolan. 4. Kulturen ska inte kommersialiseras och sponsras utan det är kommunen som ska finansiera en fri och ickekommersiell kultur som stödjer utvecklingen av ett kulturliv som kan skapas på sina egna villkor och för sin egen skull. Nu står Malmö Live där trots Vänsterpartiets motstånd. Kommunens ekonomi är i kris och satsningarna på kulturlivet har upphört. Malmö Live och bristande intresse från den styrande koalitionen tränger ut satsningar på både den breda och den spetsiga Malmökulturen. I mångt och mycket har Vänsterpartiet fått rätt. Vänsterpartiets arbete handlar nu om att fortsätta arbeta för en kultur åt hela Malmös befolkning och att alla malmöbor ska få tillgång till kultur där de bor liksom tillgång till Malmö Live och dess innehåll. H Daniel Sestrajcic

21


Kultur Hallå där…

Jonas Lundberg musiker och lärare, som är sammankallande i Vänsterpartiet Malmös omstartade kulturgrupp. Vilka är Vänsterpartiets kulturgrupp och vad gör ni?

– Vi är en grupp människor i blandade åldrar som har olika bakgrunder och ingångar i kulturen. Vi är intresserade och verksamma inom flera områden, så som teater, musik, bildkonst, litteratur, förlag, arrangörer med mera. Det leder till spännande diskussioner med olika perspektiv. Vi kör också ”kaffe och politik” på stan med kulturtema och har planer på att arrangera en kulturafton i vår. Håll utkik! Varför är det viktigt med kulturpolitik?

Vilka är de viktigaste kulturfrågorna för dig?

– Kultur är någonting som angår alla och berikar människors liv, kort sagt. Det är en mänsklig rättighet att kunna ta del av kultur i olika former. Så som Sverige ser ut idag präglas samhället allt för mycket av ojämlikhet och exkludering, både för de som tar del av kulturen och de som utövar den. Detta måste vi förändra! I Malmö finns det flera utmärkta exempel på hur viktig Vänsterpartiets röst är inom kulturpolitiken. Det är vi som har drivit på de sänkta avgifterna till Kulturskolan, för att nämna ett.

– För mig hänger kultur och demokrati ihop. Oavsett om jag står på en festivalscen eller i ett klassrum. Som musiker försöker jag utnyttja min position och använda utrymmet på scen och i media till att stå upp för mänskliga rättigheter och ta fighten mot rasism och sexism. Som lärare vill jag att eleverna ska känna sig sedda och att vi arbetar inkluderande tillsammans. Att ta kampen för demokrati och yttrandefrihet vart jag än jobbar i vardagen är oerhört viktigt för mig. H

Nästa möte med kulturgruppen: Söndag 13 november kl 17:00, Sofielunds Kollektivhus, Sofielundsvägen 71 (ingång från gården).

Fackliga utskottet bjuder in till studier och diskussioner under hösten. Samtliga kvällsträffar är på Vänsterns Hus (Nobelvägen 51) och startar 18:30. Internatet är på Fasterbo kursgård. 1/11 Grundcirkel i fackligt-politiskt arbete Under fem tisdagar diskuterar vi grunderna i fackligt arbete, begrepp och strategier kring hur du som Vänsterpartist kan agera i din fackliga organisation.

22

10/11 Den svenska modellen igår, idag och imorgon Ett vänstercafé om hur borgerligheten utmanar den generella välfärdsmodellen för att skapa marknadslösningar över hela fronten.

26-27/11 Fackligt & feministiskt internat En fördjupningskurs med övernattning som behandlar allt från sex timmars arbetsdag, kollektivavtalen och facklig organisering. Obs! Begränsat antal.

8/12 Facklig organisering Vänstercafé med diskussion om konflikträtten, kollektivavtal och arbetsrätten.

Anmälan till studiecirkeln och internatet sker via zetk.in eller mejl till malmo@vansterpartiet.se. Folkviljan  |  Vänsterpartiet Malmös tidning


Välfärdskampanjen

Välfärdskampanjen planerar lyssnandekampanj och motstånd mot utförsäljning Årsmötet beslutade att Vänsterpartiet Malmö skulle starta en välfärdskampanj som ska pågå fram till nästa val med fokus på frågor som leder till en bättre, mer solidarisk och jämlik välfärd i enlighet med vårt kommunalpolitiska program. Under våren hölls ett antal möten dit medlemmar bjöds in att komma med idéer och förslag på innehåll i kampanjen, bland annat hölls en workshop om hur man bygger upp en kampanj. Det framgick att arbetsmiljö och de anställdas villkor är en fråga som måste prioriteras och förslag till förbättringar utvecklas. Ett antal andra aktiviteter i linje med kampanjens syfte hölls också såsom en bostadspolitisk konferens, ett öppet möte om alternativ till New Public Management på ABF och ett medlemsmöte med Mikael Stigendal om Malmökommissionen. Efter en utvärdering av vårens aktiviteter antog styrelsen en plan för det fortsatta kampanjarbetet. Hösten inleds med kampanj kring MKB:s utförsäljning av 1650 lägenheter i Rosengård. Vi kommer att synas på gator och torg, på internet och genom utskick till exempelvis föreningar/nätverk i denna fråga. Vid dessa tillfällen kommer många av de idéer medlemmar tagit fram under vårens möten att vara till nytta. Ju fler aktivister som vill delta desto bättre blir naturligtvis resultatet. Parallellt kommer vi också att

arbeta med de kampanjer som distriktet anordnar under hösten, i första hand sjukvårdskampanjen och sex timmars arbetsdag, två frågor med anknytning just till Folkviljan  |  Vänsterpartiet Malmös tidning

arbetsvillkor och arbetsmiljö och senare även med vinster i välfärden. En naturlig del av kampanjen är dess koppling till den budgetenkät som nyss genomförts, och vårt förslag till kommunal politisk budget som kommer att diskuteras och fastställas på medlemsmötet den 3 november. Under våren går vi ut med ett material i form av en enkät där vi vill lyssnar in vad Malmöborna tycker – ”lyssnandet” ska bland annat rikta sig mot anställda för att fördjupa oss i de arbetsförhållanden som råder inom de olika välfärdssektorerna. Resultatet är tänkt att bli en del av innehållet i den planerade välfärdskonferensen, som kommer att hållas under våren 2017 i slutet av mars. Vår avsikt är att konferensen ska kunna bli en plattform för dialog mellan anställda i och brukare av välfärden, där våra politiker lyssnar på den diskussion om förslag som förs fram på hur välfärden borde

Välfärdskampanjens teman har även präglat de stora arrangemang partiföreningen genomfört under året, till exempel första maj och internationella kvinnodagen. FOTO: COLOURBOX

organiseras och styras. Denna fråga drivs också av våra representanter i kommunfullmäktige där vi fick ett positivt svar på vår enkla fråga om Malmö ska delta som försökskommun i tillitsdelegationens arbete, den delegation som regeringen tillsatt för att utvärdera alternativa styrmodeller. En naturlig del av denna konferens är också frågan om vilka gemensamma resurser vi behöver och hur vi får fram dem, eftersom välfärden är både underbemannad och underfinansierad. Diskussionen om agenda har just startat! Till arbetsgruppen för välfärds-

kampanjen har styrelsen utsett Gunilla Ryd, Martina Skrak, Olof Holmgren och Richard Olsson, den senare ansvarig för lyssnarkampanjen och Gunilla Ryd för konferensen. Alla medlemmar som vill delta i detta arbete är välkomna att kontakt oss! H Gunilla Ryd 23


MKB:s utförsäljning

Socialdemokraterna i Malmö säljer ut allmännyttan Malmö kommunala bostadsbolag (MKB) ska sälja hälften av sina lägenheter i Rosengård (1 650 stycken) till ett nytt bolag. MKB bildar ett bolag med de privata fastighetsägarna Balder, Heimstaden och Victoria Park, men det är bara MKB som säljer lägenheter till bolaget. Försäljningen innebär att delar av MKB privatiseras. Det innebär att det demokratiska inflytandet över lägenheterna minskar och att det privata vinstintresset vinner ytterligare intåg på bostadsmarknaden. En försäljning av MKB är något som Liberalerna i Malmö hejat på och drivit under många år – vilket Socialdemokraterna bestämt har sagt nej till – fram till nu. När Vänsterpartiet inte längre sitter med vid styret verkar privatiseringar inte avskräcka Socialdemokraterna. Bostaden borde vara en rättighet

men genom privatiseringar blir den till en vara på marknaden. Det nya bolaget kommer inte att lyda under MKB:s ägardirektiv. Det är via ägardirektiven som MKB idag får uppdraget att bygga fler lägenheter, att lägenheter fördelas rättvist eller att det byggs hyreslägenheter med rimliga hyror. Allt detta som är en förutsättning för att bekämpa bostadsbristen. Genom ägardirektiv och demokratisk styrning kan vi gemensamt se till att lägenheter tilldelas de med stort behov – som till exempel fattiga barnfamiljer. Ett bostadssocialt ansvar som inte de privata bolagen tar. Ett privat bolag har som första intresse att tjäna pengar, att göra vinst. Inte att se till att människor 24

Bostaden borde vara en rättighet men genom privatiseringar blir den till en vara på marknaden.

Culture Casbah. FOTO: LUNDGAARD & TRANBERG CC

Martina Skrak

har någonstans att bo. Därför blir en försäljning av allmännyttan också en katastrof ur samhällssynpunkt. 20 000 unga vuxna saknar eget boende i Malmö—Lund-området, enligt en rapport från Hyresgästföreningen 2015. Hemlösheten har också ökat mycket i Malmö de senaste åren. Lösningen för att bekämpa hemlöshet och bostadsbrist är att bygga och ta bostadspolitiskt ansvar. Att sälja lägenheter är inte att ta ansvar. Det är mycket bra och viktigt att man vill bygga och investera i Rosengård (och inte bara i de rikare delarna av Malmö som annars har varit Socialdemokraternas käpphäst).

att allmännyttiga lägenheter måste säljas till privata bolag för att mer ska kunna byggas. Med tanke på hur bra soliditet MKB har och hur låga räntorna är skulle ett lån för samma investering vara betydligt lönsammare. Det är inte alls konstigt att de privata bolagen vill lägga vantarna på allmännyttan, i synnerhet inte här, där det ska bli en ny station på kontinentalbanan. De ser säkert fram emot att renovera och höja hyror. Vinstmaximera. Men det är inte vinstmaximering som behövs. Det som behövs är investeringar och byggandet av hyresrätter till rimliga hyror. Även den utan feta bankboken ska ha råd att bo. H

Det finns däremot ingen logik i

Martina Skrak (V), oppositionskommunalråd Folkviljan  |  Vänsterpartiet Malmös tidning


Frågor och svar

Culture Casbah och privatiseringen av MKB-lägenheter Vad händer? S och MP i Malmö vill bekosta bygget av profilbyggnaden Culture Casbah i Rosengård genom att sälja ut över hälften av MKB:s lägenheter på Rosengård.

När händer det? Troligen händer det väldigt snabbt. Beslut väntas i kommunstyrelsen i början av november och därefter i kommunfullmäktige i november eller december. Vad innebär det? 1 650 av MKB:s lägenheter på Rosengård säljs till ett nytt aktiebolag där ägarmajoriteten består av tre börsnoterade bostadsbolag. Lägenheterna motsvarar över hälften av MKB:s lägenheter på Rosengård och ca 7 procent av MKB:s totala lägenhetsbestånd i Malmö. Vad tycker Vänsterpartiet om utförsäljningen? Vänsterpartiet värnar allmännyttan och är mot privatiseringar av hyreslägenheter. Bostaden ska vara en rättighet, inte vara på en marknad. Allmännyttan har ett bredare uppdrag än de privata bostadsbolagen som enbart har till syfte att generera vinst till aktieägarna. Utförsäljning av allmännyttan har varit förödande i städer som till exempel Stockholm. I ett läge där det råder stor bostadsbrist i Malmö och i hela Sverige är det helt fel väg att gå att sälja ut hyreslägenheter. Vänsterpartiet vill att det ska byggas mer i Malmö, till rimliga hyror och för malmöborna. Därför har vi bland annat drivit frågan om ett kommunalt byggbolag. Något som övriga partier tyvärr ställt sig kallsinniga till. Vänsterpartiet har på andra ställen i landet framgångsrikt drivit kampanjer mot utförsäljning av allmännyttan. Vad tycker Vänsterpartiet om Culture Casbah? Vänsterpartiet tycker att det är jättebra att det investeras i alla delar av Malmö. Det är viktigt att stadsutveckling inte sker på bekostnad av att malmöbornas gemensamma tillgångar avyttras. MKB:s ekonomi är god, räntan är låg och kommunen har tidigare utvecklat andra områden utan att behöva sälja allmännyttans lägenheter. Vad kan du göra? Skriv till kommunledning, gå med i facebookgruppen ”Nej till privatisering av MKB – Rosengård inte till salu”, delta i våra aktiviteter och prata med folk! H Hanna Gedin Folkviljan  |  Vänsterpartiet Malmös tidning

Hallå där Mirjam Katzin! Malmös styrande koalition bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet har med stöd av Liberalerna och Moderaterna beslutat sig för att sälja ut 1 650 av MKBs hyresrätter på Rosengård. Du arbetar för att förhindra utförsäljningen av MKB på Rosengård? Varför är det en viktig fråga?

– Det handlar om att MKB privatiserar en stor del av sitt bestånd i utbyte mot ett mindre antal bostäder, med konsekvensen att vi får en ökad vinstinriktning och minskat demokratiskt inflytande i den lokala bostadspolitiken, samtidigt som hyrorna i förlängningen, med stor sannolikhet, kommer att öka. Det är helt enkelt klassisk högerpolitik som sossarna nu driver! Det nuvarande förslaget kommer få direkt negativa konsekvenser för boende i Rosengård och i förlängningen för alla Malmöbor som inte har råd att köpa en villa eller en bostadsrätt. Hur arbetar Vänsterpartiet för att få stopp på detta? Vilka konkreta aktiviteter planerar ni att göra?

– Vi kommer att arbeta med detta i kommunpolitiken genom frågor och debatter, men framför allt driva utomparlamentariskt opinionsarbete i Rosengård. Vi kommer att samarbeta med andra organisationer på plats, hålla torgmöten och andra öppna möten, samla in namnunderskrifter och knacka dörr och givetvis haka på den aktivism som Rosengårdsborna själva driver. Om jag vill engagera mig i arbetet mot utförsäljningarna vad kan jag göra som privatperson?

– Var med i kampanjen på plats i Rosengård (tider hittar du i www.zetk.in) eller på nätet, dela våra kommentarer, skriv under protestlistan och gör din röst hörd. Om du är medlem i Hyresgästföreningen får du gärna kontakta dem och fråga varför de inte driver denna fråga hårdare. Om jag vill komma med i Vänsterpartiets arbete med dessa frågor hur gör jag?

– Det finns en kampanjgrupp som du gärna får gå med i, i så fall kontaktar du Hanna Thomé på hanna.thome@malmo.se. Det finns också en stadsdelsgrupp i Rosengård som du kan bli medlem i och en bostadspolitisk grupp som båda arbetar på längre sikt med dessa frågor. H Rosengårds stadsdelsgrupp träffas måndag 7 november kl 18:00 Bostadspolitiska utskottet träffas tisdag 1 november kl 18:30 på Vänsterns Hus (Nobelv. 51) Mirjam Katzin

25


Vinst i välfärden

Stopp för vinst i välfärden? Det är nu frågan avgörs FOTO: FRANKIE FOUGANTHIN

Frågan om att stoppa vinstjakten inom välfärden var Vänsterpartiets viktigaste valfråga 2014 och grunden för samarbetet med regeringen. Under hösten presenteras utredningen om vinstfrågan som kommer att vara avgörande för välfärdens framtid. 1 november Ilmar Reepalu (S), före detta kommunalråd i Malmö, utsågs efter valet till utredare i frågan och han ska presentera sin utredning för regeringen den 1 november.

FOTO: LASSE ANGANTYR

Utredningsdirektiven I överenskommelsen mellan Vänsterpartiet och regeringen stod det bland annat: ”Den vinstjakt som pågår i välfärden måste stoppas. Både för att resurser ska användas till det de är avsedda för, och för att kommersialiseringen får negativa följder vad gäller likvärdighet, kvalitet, effektivitet, behovsstyrning och öppenhet inom den samlade välfärden.” 8 procent Förhandsspekulationerna handlar om att Reepalus utredning kommer att föreslå en vinsbegränsning på insatt kapital på 8 procent plus inflation. Minst 15 miljarder i övervinster Joachim Landström, en delförfattare till utredningen, skriver att övervinsterna i välfärdsföretagen uppgår till cirka 15 miljarder. Hälften av dem som gör övervinster är små företag inom hälso- och sjukvårdssektorn. Företag inom den öppna vården, till exempel specialistläkarverksamheter med en till fyra anställda, gör övervinster på 3,9 miljarder. De så kallade HVBhemmen och äldreboenden skapar övervinster på 4,4 miljarder. Med övervinster menar Joachim Landström det överskott som är större än de åtta procent som enligt Landström är balanspunkten för investerarnas intresse. Vinstmaskiner För företag i den privata välfärden ligger vinstmarginalerna på mellan 40 och 50 procent i jämförelse med den privata servicesektorn där den ligger på runt 10 procent. Och det är inte rimligt i en sådan här sektor att så mycket av våra skattemedel ska gå till ett fåtal kapitalägare. 26

Gilla och dela Facebooksidan ”Nej till privatisering av MKB – Rosengård inte till salu” är ett initiativ för att stoppa utförsäljningen av MKB:s lägenheter.

Carola Lemne, vd för Svenskt Näringsliv: – Det är bedrövligt om man faller i fällan och går till lagstiftning som är ett djupt ingrepp i den privata äganderätten.

Jonas Sjöstedt: – Vi har kommit överens om att man bara ska få tillbaka de pengarna man satt in med en låg ränta, om utredningen föreslår något annat så har de inte gjort sitt jobb ordentligt. Åtta procent är för mycket.

Torsdagscafé

Vinster i välfärden – var står vi nu? Hanna Gedin från partistyrelsen inleder med senaste nytt kring utredningens förslag och vad som händer nu. När: Torsdag 17 november, 18:30. Plats: Vänsterns Hus, Nobelvägen 51 Folkviljan  |  Vänsterpartiet Malmös tidning


Internationellt att få fram ett nytt avtal.

T

Juan Manuel Santos, Colombias president och Rodrigo Londoño Echeverri, även kallad ”Timoleón Jiménez” som är en av FARC:s högsta ledare. Bilden är tagen den 26 september 2016 i samband med att det 297 sidor tjocka fredsavtalet skrevs under. FOTO: PRESIDENCIA EL SALVADOR, FLICKR CC

Nej-rösten som blev kampvilja Den 2 oktober gick till Colombia till valurnorna i en historisk omröstning. Efter fyra års förhandling mellan regeringen, ledd av president Juan Manuel Santos, och FARC-gerillan skulle folket rösta om det slutgiltiga avtalet. Mot alla odds, vann nej-rösten med minimal marginal, vilket innebär att avtalet föll och landet inte fick den fred som man så länge längtat efter.

I

nte ens 40 % av väljarna tog sig till valurnorna, vilket innebär att de som röstat nej var relativt få men samtidigt välorganiserade och måna om att rösta. I fronten för nej-rösten stod före detta presidenten Álvaro Uribe som tillhör den konservativa högern. Det främsta argument handlade om att FARC-gerillan slapp för lindrigt undan genom fredsavtalet. I samband med kampanjen har högern också angripit andra liberala

reformer som den sittande regeringen genomfört som exempelvis legalisering av homoäktenskap. En viktig del i avtalet mellan regeringen och FARC var genusaspekten och kvinnors möjligheter gavs stort utrymme. Uribe och den moralkonservativa högern attackerade genom religiös retorik regeringen för att vilja införa en ”genusideologi” i skolorna, att kärnfamiljen och de traditionella värderingarna skulle förstöras och så vidare.

Folkviljan  |  Vänsterpartiet Malmös tidning

Nej-rösten gjordes på detta sätt även till en röst mot den utveckling som landet tagit trevande steg emot. Nej-rösten i valet om fredsavtalet blev ett hårt slag mot flera olika grupper. Människor på landsbygden, ursprungsfolk och de som bor i de områden där konflikten varit som värst. Det var också de som i störst utsträckning valde att rösta för fred för att gå vidare – vilket nej-sidan inte var kapabel till. Den feministiska rörelsen hamnade i en gråzon där de blev slagträn i fredsdiskussionen, och det har blivit ännu viktigare att understryka behovet av feminism eftersom detta blev en av de första frågor som offrades efter folkomröstningen i förhandlingarna mellan Santos och Uribe för

rots denna svåra situation har många delar av det colombianska folket inte gett upp. Flera olika fredsinitiativ startades redan dagen efter valresultatet. En rörelse som kallar sig Paz a la Calle – Fred på gatan – avser att bygga freden underifrån och driva processen vidare. Hashtags och blixtmobiliseringar från den feministiska rörelsen, som understryker hur viktig feminismen är för såväl landet i stort som för en varaktig fred, formuleras och genomförs i rasande fart. Under veckan efter valet arrangerades den största demonstrationen på många år av olika studentorganisationer, då alla gick klädda i vitt och bar facklor för freden. På det största torget, Plaza Bolívar, har tält satts upp av ett ungdomsinitiativ för fred. Organisatörerna säger att de inte kommer att sluta tälta förrän fred har uppnåtts i landet. Tio dagar efter valet arrangerades ännu en enorm demonstration, denna gång genomförd framför allt av ursprungsfolk och bönder som rest från landets alla hörn. Grupper med olika bakgrunden samlas och har ett och samma tydliga budskap – ge oss fred nu!

R

örelsen för en varaktig fred i Colombia är inte besegrad. Trots den konservativa högerns nej, rör landet på sig och mobiliserar för att ställa krav på nobelpristagaren Santos. Många olika grupper – feminister, ursprungsfolk, antirasister, studenter – går samman och berikar fredsrörelsen med sina egna perspektiv. När regering och offentliga kanaler sviker, tar folket vid och bygger den fred som detta land så länge längtat efter. H Matilda Renkvist Quisbert, bor för tillfället i Colombia 27


Förbättra villkoren

Arbetstidsförkortning och fler anställda förslag när Vänsterpartiet vässar välfärdspolitiken Vänsterpartiet Malmös kommunfullmäktigegrupp har tagit fram en rapport om hur arbetsvillkoren i kommunen kan bli bättre och presenterar en rad förslag. Arbetsvillkoren för de som är anställda i Malmö kommun är under all kritik. Vid ett flertal tillfällen har Arbetsmiljöinspektionen anmärkt på villkoren på olika arbetsplatser. Inom socialtjänsten har socialsekreterare länge påtalat dålig arbetsmiljö, stress och ett ohållbart antal ärenden. Vissa fritidsgrupper i Malmö är så stora som mellan 80 och 100 barn, vilket Skolinspektionen kritiserat. Inom omsorgsverksamheten är andelen deltidsanställda hög. Att anställda inom välfärden trivs och har bra förutsättningar att utföra sina jobb är grundläggande för att välfärden ska hålla god kvalitet. Det är svårt när välfärden 28

är underfinansierad, det är idag färre som jobbar i kommuner och landsting än 1990. Att välfärden går på svältdiet märks också i Malmö där många väljer att säga upp sig och sjukskrivningstalen är höga. Vänsterpartiet Malmös kommunfullmäktigegrupp har precis släppt en rapport med ett antal förslag för att förbättra arbetsvillkoren inom Malmö kommun. Martina Skrak, ett av Vänsterpar-

tiets två oppositionsråd, har varit med och tagit fram rapporten. Hon menar att Socialdemokraternas ointresse för de anställdas villkor är förödande. – Varför ska vi ha hög arbetslöshet, dålig kvalitet i omsorgen och samtidigt personal som sliter ut sig? Det är ju bara så dumt när vi kan göra förändringar som gynnar både välfärden och de anställda. Med denna rapport visar vi i Vänsterpar-

Martina Skrak Tillsammans med Hanna Thomé delar Martina Skrak på rollen som oppositionskommunalråd för Vänsterpartiet. Martina är född 1980 i ett arbetarhem utanför Ystad och gick med i Vänsterpartiet 1999. Hon bor i en hyresrätt i centrala Malmö med man och tre barn.

tiet att vi har politiken för att satsa på välfärden och de som arbetar där. Förslagen i rapporten har utarbetats efter input från fackföreningar och anställda. Det är viktigt att förslagen är förankrade i den verklighet som människor jobbar i och att de leder till reella förbättringar. – Vi kommer med förslag som skulle göra verklig skillnad för de 24 000 anställda i Malmö kommun, säger Martina. Bland annat föreslår Vänsterpartiet

Malmö att betydligt fler anställs i skola, vård och omsorg. Det är bra både för de anställda som får fler kollegor, kvaliteten och för kommunens ekonomi. Som exempel på ett framgångsrikt koncept tar Martina projektet Hela Familjen som syftade till att få ner antalet familjer som gick på långvarigt försörjningsstöd. När stadsdelen Södra innerstaden anställde fler socialsekreterare så fick socialsekreterarna färre ärenFolkviljan  |  Vänsterpartiet Malmös tidning


Fakta

Arbetsvillkoren för anställda inom Malmö stad Rapporten finns i sin helhet på Vänsterpartiet Malmös hemsida www. vmalmo.se och innehåller ett flertal förslag.

Några av förslagen i rapporten l Ge inflytande för personalen Vänsterpartiet föreslår nya arbetsformer där personalen ges inflytande över schemaläggning, mer tid för det verksamhetsnära arbetet i dialog med brukarna och att mindre tid läggs på rapportering. l En bättre lönepolitik För att uppvärdera kvinnors arbeten och för att minska risken att erfaren personal söker sig bort från Malmö vill Vänsterpartiet att kommunen, i dialog med fackförbunden, tar fram principer för lönesättningen som premierar erfarenhet och arbetad tid på arbetsplatsen.

den och kunde jobba mer på djupet med varje sökande. Resultatet blev att fler av de malmöbor som sökt bistånd blev självförsörjande än de som ingick i kontrollgruppen där socialsekreterarna fortfarande var överbelastade. Att färre behövde söka försörjningsstöd ledde i sin tur till att de extra kostnaderna för fler anställda hämtades in på bara ett par år. Även arbetstidsförkortningar föreslås i rapporten. – På förlossningen på SUS i Malmö säger barnmorskor upp sig när de inte får kortare arbetstid. Att jobba inom välfärden sliter och många känner sig tvingade att jobba deltid. Vi måste få folk att orka. I Angered i Göteborg har politikerna sett vikten av arbetstidsförkortning och försöker behålla socialsekreterare och locka nya till yrket med hjälp av arbetstidsförkortning. Det är en modell som vi borde pröva även i Malmö, säger Martina. H Folkviljan  |  Vänsterpartiet Malmös tidning

l Kompetensutveckling och vidareutbildning Det är viktigt att få utvecklas i sitt arbete och att få möjlighet att få vara med och utveckla verksamheten. För att vara en attraktiv arbetsgivare men också undvika att bristyrken uppstår vill vi att Malmö satsar på utbildning på betald arbetstid. l Upphandlingar och återkommunalisering I syfte att förbättra arbetsvillkoren vill Vänsterpartiet se återkommunalisering av bland annat färdtjänsten och att Malmö vid all upphandling prövar om de aktuella verksamheterna istället skulle kunna förbättras, både för anställda och brukare, genom att utföras i kommunal regi.

Vi vill ha sex timmars arbetsdag Det är dags att förkorta arbetstiden och ta

nästa steg så vi kan nå sex timmars arbetsdag med bibehållen lön och Vänsterpartiet driver på menar Sara Svensson. Sara är gruppledare för Vänsterpartiet i region Skåne vill se försök med arbetstidsförkortning inom sjukvården. – Å ena sidan har vi tusentals och åter tusentals människor som står utanför arbetsmarknaden. Å andra sidan har vi tusentals och åter tusentals människor som arbetar så mycket att de blir sjuka. Vårdpersonal arbetar i Region Skåne arbetar sig sjuka och kvinnorna är i snitt sjukskrivna 22 dagar om året, berättar Sara. Över hela Sverige prövar olika verksamheter

sex timmars arbetsdag: operationssalar i Västra Götaland, på äldreboende i Svartedalen, på internetföretag, i bilfabriker och nu senast har fler landsting hoppat på arbetstidsförkortningståget. Anledningen är enkel enligt Sara. – Friskare personal, nöjdare medborgare samt lägre personalomsättning. Alla får en chans återhämtning och möjlighet till en god fritid ett värdigt liv att leva. Det är inspirerande att höra Sara argumentera för att göra Region Skåne till en modern och progressiv arbetsgivare som vågar satsa på nya lösningar och som tar personalens situation på allvar. – Arbetstidsförkortning är en fråga som har varit aktuell länge och det var över 40 år sedan sist – nu är det dags att göra slag i saken igen, avslutar Sara Svensson. H

Fakta

V Skåne vill genomföra arbetstidsförkortning Vänsterpartiet Skåne avsätter i sin budget för Region Skåne 150 miljoner kronor för arbetstidsförkortning för flera personalgrupper med tung arbetssituation så som undersköterskor, sjuksköterskor och städare. 29


Amerikanska presidentvalet

Kan vänstern lära sig någonting av det amerikanska presidentvalet? Efter att den skandalösa inspelning av Donald Trump där han pratar om att antasta kvinnor har läckt ut i media är presidentvalet i USA i praktiken avgjort. Hillary Clinton kommer att vinna. Frågan är om Vänsterpartiet har någonting att lära av valet i USA? Med det sagt har valet fått mig

att inse något viktigt. Även om jag är säker på att Clinton kommer att vinna, skulle Demokraterna med en så ospännande kandidat riskera att förlora på grund av ett lågt valdeltagande. Min förvissning om en Clinton-seger, trots hennes oentusiastiska kampanj, har påmint mig om en väldigt viktig regel i valkampanjer: jämna val vinns genom organisationen på fältet och Clintons organisation har genomfört en av de bästa någonsin. När val är jämna beror skillnaden mellan seger och förlust på hur framgångsrikt varje parti var på att locka sina väljare till vallokalen. Det vill säga, partier har inte råd att endast hoppas på att deras anhängare kommer att rösta, partierna behöver aggressivt jaga och inkassera varje röst. Det är här som jag tror att Vänsterpartiet skulle kunna lära sig något av USA. Valen är alltid mycket jämna för Vänsterpartiet: skillnaden mellan ett genomsnittligt resultat och en episk succé kan röra sig om så lite som 3–5 %. Tänk om partiet istället för att få 8 % i nästa val fick 12 % ... det skulle vara löpsedelsstoff! Många människor som jag har

talat med säger att detta är omöjligt (eller i alla fall högst osannolikt), det vill säga, det är väldigt svårt att värva röster från partier som är bättre finansierade och mer 30

väletablerade, därutöver är valdeltagandet i Sverige är så högt att det nästan inte finns någon möjlighet att skapa nya röster. För det första skulle jag säga till dessa människor att de inte borde leda ett politiskt parti om de tänker så. Inte någonsin. För det andra skulle jag försöka lugna deras oro, särskilt beträffande det sista. Låt oss tänka igenom detta. År 2014 var valdeltagandet ca 85 procent vilket betyder att av de 7 400 000 människor som kunde rösta gjorde endast 6 290 000 detta. Kvar blev 1 110 000 människor som kunde ha röstat men som inte gjorde det. Det krävs inte mycket fantasi för att inse att de flesta människor som inte röstade skulle ha närmast till att identifiera sig med och stödja Vänsterpartiet. Statistiskt sett är de som inte röstar oftast en kombination av följande: l  äldre l  fattiga l  arbetarklass l  lågutbildade l  minoriteter l  unga Låter det som om den här grup-

pen innehåller människor som ni känner? Det borde det göra, det är praktiskt taget en stereotypisk lista på vänsterpartister. Det kanske är svårt eller omöjligt för andra partier att få dem som inte röstar att rösta men för Vänsterpartiet behöver ni börja tänka på dessa

människor som era väljare och det enda ni behöver göra är att få dem att rösta. Föreställ er detta: om Vänsterpartiet år 2014 hade mobiliserat endast 1 av 10 av de människor som inte röstade så hade ert resultat gått från 5,6 % till 7,3 %, detta utan att behöva ”stjäla” en enda röst från andra partier. Vänsterpartiet hade varit Sveriges fjärde största parti. Om ni mobiliserade 2 av 10 så hade ert slutresultat varit 8,9 %. Så hur gör man detta? Ja, det är inte

lätt men det är enkelt: teknik, organisation, engagemang. Tekniken är lätt, med Zetkin-applikationen har Vänsterpartiet redan en av de bästa mobiliseringsplattformarna. Organisering underlättas med Zetkin, men det krävs också disciplinerade lokala organisationer som följer en centraliserad nationell strategi. Detta vet jag kan vara svårt för vänstern, det vill säga att följa en enda plan från centralorganisationen, men det är verkligen ett krav om ett fältarbete som det nämnda skall fungera. Den sista aspekten, engagemang, är svårast. Detta betyder att om du anmäler dig frivilligt på ditt lokala kontor en dag, se då till att du gör det varje månad. Om du kan, gör det varje vecka. Var konsekvent och håll ut. Politiska kampanjer behöver två av följande komponenter: tid, pengar och människor. Pengar kommer vänstern aldrig att ha. Vi har gott om tid om vi börjar idag, och om vi har människorna, det vill säga timmarna för arbetet med kampanjen, så kan vi faktiskt lära oss av Hillary Clintons (och Obamas) kampanjer och få kontroll över vårt valresultat. H Ben Gordon Översättning: Annika Hughes

Om Vänsterpartiet år 2014 hade mobiliserat endast 1 av 10 av de människor som inte röstade så hade ert resultat gått från 5,6 % till 7,3 %.

Ben Gordon är född i USA och bor i Malmö. Han har arbetat med politisk påverkan och kampanjarbete.

Folkviljan  |  Vänsterpartiet Malmös tidning


CETA FOTO: CORNELIA REETZ/FLICKR/CC

Vi bygger en rörelse mot CETA Maude Barlow, ordförande i Council of Canadians, besökte Malmö i september som ett led i en turné för att uppmärksamma CETA, Comprehensive Economic and Trade Agreement, handelsavtalet mellan EU och Kanada som håller på att beslutas om nu. Hon hann med en intervju för Folkviljan om läget. Hur ser mobiliseringen ut i Kanada och EU?

– Det finns en stark uppfattning i Kanada att Europa har högre standarder vad gäller miljö, arbetsrätt med mera, men omvänt tror folk i Europa att Kanada har höga standarder. Den kanadensiska regeringen utnyttjar det och säger att ”vi förstår att ni inte vill ha TTIP, kom till oss istället”. Kanada har haft ett handelsavtal, NAFTA, med USA och Mexico under mer än 20 års tid och har fått minska sina standarder tack vare det. Även löften om fler jobb har inte infriats, det har blivit färre jobb istället, och de jobb som har kommit till är låglönejobb enligt fackföreningar och andra folkrörelser. Prekariatet har växt. Folkviljan  |  Vänsterpartiet Malmös tidning

Mauda Barlow

– Mobiliseringen i Europa mot CETA har kommit igång ganska nyligen. Intresset kom igång tack vare diskussionerna kring TTIP. Men företag i USA behöver inte TTIP, de kan använda CETA genom sina dotterbolag. CETA är färdigförhandlat och håller på att beslutas nu. Har vi tillräckligt med tid för att stoppa det?

– Att stoppa avtalet fullständigt är svårt, men det finns goda möjligheter att fördröja det! Kanadas regering är öppen för att återuppta diskussionen om känsliga delar i avtalet. Kan vi fördröja det så kan vi ha den debatten som vi måste ha. EU-kommissionen lade nyligen förslaget att låta medlemsländerna besluta, ett s.k. mixed agreement, men samtidigt att införa CETA provisoriskt innan dess, något som Maude anser är antidemokratiskt. – Parlamenten måste kunna säga sitt innan man inför avtalet provisoriskt. Council of Canadians arbetar inte bara mot handelsavtal och storföretagsmakt. De har jobbat väldigt

enträget mot privatisering av vatten, både i Kanada och globalt. Jag passar på att fråga henne om det också. – Globalt sett håller vi på att få brist på rent vatten. Men folk har kämpat mot både Världsbanken, företaget Suez och andra för att behålla vatten som en offentlig service. År 2010 erkände FN vatten som en mänsklig rättighet, och Frankrike har nyligen antagit samma text. I Mexico stoppades ett privatiseringsprojekt förra året och i Berlin har medborgarna fått igenom att vattnet återkommunaliserats. Handelsavtal skulle sätta stopp för sådana återtaganden. – Just nu pågår en stor strid med Nestlé, som tar ut vatten i sådan mängd att många lokalsamhällen får vattenbrist. Globalt sett så pågår både mark- och vattenrofferi, och vattnet görs till en handelsvara. Men även i Indien och Kina kämpar man emot vattenprivatiseringar. Vattenfrågan är såklart också en

miljöfråga. Frackning, utvinning av skiffergas, är en teknik där det finns stora risker för att grundvattnet förorenas av kemikalier. Även rörelsen mot vatten på flaska blir större i Nordamerika. Utöver det är vatten en viktig del av diskussionen om naturens rättigheter. Hur kan vi bygga en rörelse över Atlanten?

– Ingenting som fungerar bättre än personliga möten. Efter det blir det så mycket enklare att slå en signal till varandra. Vi bygger en rörelse nu som inte bara tar tag i handelsfrågor eller vattenfrågan utan som även kan ta sig an klimat och oljesand. Det är vi mot storföretagen. Några avslutande ord?

– Om du bryr dig om en sakfråga, se till att sätta dig in i handelsfrågan. Handelsavtalen påverkar alla områden. Delta i kampen mot CETA, det är den mest grundläggande frågan just nu! H Ellie Cijvat 31


Joakim Medin är en av de svenska frilansjournalister med djupast kunskap om kurdernas kamp i Rojava (den delen av Kurdistan som ligger i Syrien) men också situationen i Turkiet och kampen mot IS över hela territoriet. Efter upprepade resor till området kom hans bok Kobane: den kurdiska revolutionen och kampen mot IS ut på Leopard förlag. Måsteläsning för alla som vill förstå bakgrunden, situationen och utvecklingen i området. Joakim befinner sig i skrivande stund i Irak på väg mot fronten i Mosul för att bevaka händelseutvecklingen. I sin artikel för Folkviljan tecknar han en bild av kurdfrågan och konflikten mellan PKK och den turkiska staten som av flera kurder anses samarbeta med IS för att bekämpa kurdernas frihetskamp.

32

Folkviljan  |  Vänsterpartiet Malmös tidning


Kurdfrågan – den permanenta konflikten? Text & foto: Joakim Medin

Folkviljan  |  Vänsterpartiet Malmös tidning

33


En ny dag gryr över Kandilbergen i irakiska Kurdistan. De gulbruna massiven reser sig mot skyn och trots högsommarvärmen ligger det fortfarande snö på de högsta bergstopparna. Luften är friskare här än nere på låglandet. Här ligger högkvarteret för Kurdistans arbetarparti (PKK), en av Mellanösterns största politiska massrörelser – och den turkiska statens största inrikespolitiska fiende.

34

Sedan 1984 har den vänsterrevolutionära rörelsens gerillastyrkor utkämpat ett krig mot staten. Först för att få ett självständigt och socialistiskt Kurdistan, men sedan den högste ledaren Abdullah Öcalan fängslades i Turkiet 1999 har målet istället varit demokratiska och kulturella rättigheter samt att etablera ett slags frihetligt självstyre. PKK har under samma tid blivit en transnationell rörelse med autonoma partier, organisationer och väpnade styrkor i både Turkiet, Syrien, Irak och Iran. På våren 2013 utropade PKK och Turkiet vapenvila och en hoppfull Folkviljan  |  Vänsterpartiet Malmös tidning


fredsprocess inleddes. Men regeringens utlovade demokratireformer dröjde. För exakt ett år sedan återvände kriget. Den utlösande faktorn var Islamiska statens (IS) självmordsbombning mot ett kurdiskt kultur- och mediacenter den 20 juli 2015. Sedan sköts två turkiska poliser ihjäl i staden Ceylanpinar, av PKK ryktades det, eftersom många kurder då som nu säger att den turkiska staten samarbetat med IS. President Recep Tayyip Erdoğan svarade med att genast återuppta fullskaliga bombningar mot gerillans huvudområden. – Erdogan försöker göra slut på Folkviljan  |  Vänsterpartiet Malmös tidning

Onsdag 2/11 pratar Joakim Medin på vänstercaféet om Kurdfrågan – en ständig konflikt på Sofielunds Kollektivhus (Sofielundsvägen 71) kl 18:30.

PKK en gång för alla. Vi slåss för vår existens och kommer att fortsätta slåss till siste person, om det behövs, säger Zagros Hiwa, internationell kontaktperson för PKK, när jag möter honom i en bergsby. Flera hundra civila uppskattas

också ha dödats efter att kurdiska borgmästare från den kurdiska vänsterrörelsen nästan direkt efter krigets återkomst utropade självstyren för sina städer i sydöstra Turkiet. Erdoğan svarade med att låta armén belägra städerna, sedan utkämpades långvariga bataljer mot PKK:s stadsgerilla. Striderna har

lett till runt 400 000 internflyktingar i Turkiet. Blodsutgjutelsen har polariserat samhället allt mer och spänningarna har också tydligare än på åratal följt etniska linjer. Men omvärlden – eller den inflytelserika västvärlden – har inte alls engagerat sig lika starkt i detta destabiliserande krig, som man kunnat förvänta sig. Varför? PKK är förvisso terroriststämplat av USA, EU och NATO på grund av sin väpnade kamp mot Turkiet sedan nya terrorlistor utformades efter 11 september-attentaten 2001. Men tystnaden beror också på politiskt maktspel. 35


I en fyrhjulsdriven pickup åker jag längre upp i Kandilbergen, på branta och ojämna grusvägar. Uppe på en bergskam blir jag stoppad av två unga kvinnor med kalasjnikovar. De tillhör en helkvinnlig polisenhet med uppgift att vakta den här sektionen. Kvinnorna leder mig ner till deras bas, i en ravin med tät skog som döljer dem för de turkiska bombplanen. Där sitter Zelal Memo och lagar mat över en liten eld. – Jag kommer från Hasakah i Syrien. Först var jag med i YPG och stred mot IS vid Jazafronten, men på hösten 2014 anslöt jag mig till PKK här. Vid samma tid, hösten 2014,

utvecklade USA sitt militära samarbete med YPG-gerillan och kurderna i Rojava i norra Syrien. När jag frågar Zelal Memo om hon ser skillnad mellan att vara gerillasoldat för YPG respektive PKK, missförstår hon mig först. Eller så är det jag som ställer en dum fråga. – Det är så klart en stor skillnad vad gäller stridstekniken, det är helt annorlunda här, där man kämpar i bergen och inte på slättlandet. Men är det samma slags kamp hon utkämpat för båda gerillorna? Självklart, svarar Zelal. Det är rörelsen som bestämmer vart hon så småningom ska skickas för att strida på nytt. Även om hon gärna 36

skulle återse sitt Rojava, är hon beredd att kämpa även i Turkiet. – Det finns ingen skillnad mellan att kämpa mot IS eller mot den turkiska staten. Västmakterna som ingår i koalitionen mot IS har i nära två år försökt beskriva den utmärkta organisationen och militära disciplinen hos Rojavas kurder som ett fenomen helt isolerat från resten av Kurdistan och dess politiska verklighet. Det finns absolut inga band mellan YPG och PKK. Detta har framför allt USA klargjort i uttalanden. Inte heller mellan Rojava och vad som hänt i sydöstra Turkiet. Men folk i Kandilbergen har inga problem att tala om motsatsen. Många av de västerländska frivilligsoldater som kämpat för YPG har också varit duktiga på att dela med sig av bilder i sociala medier, som visat hur de åkt till Rojava via PKK och Kandilbergen. – Vi betraktar PKK som en utländsk terrororganisation och vi stöder Turkiets ansträngningar att bekämpa dem, sa amerikanska utrikesdepartementets talesperson Mark Toner vid en presskonferens den 19 juli i år. Han uppmanade då endast PKK

till att sluta strida och undvek att nämna något om den turkiska armén – trots att det är denna armé som internationella människorättsorganisationer och FN:s männis-

korättskommissarie riktat hård kritik mot efter stora övergrepp i striderna i de kurdiska städerna. Under samma presskonferens vägrade Mark Toner även att svara på några frågor om världssamfundet gjorde några försök att lösa kriget mellan PKK och Turkiet. Västmakternas politiska spel i regionen fortsätter – och det gör även kriget. President Erdoğan har använt den misslyckade militärkuppen i Turkiet den 15 juli till att arrestera eller avskeda tiotusentals upplevda motståndare i landets armé, poliskår, lärarkår, akademiska lärosäten och rättsväsende. Landet störtar allt djupare ner i ett auktoritärt styre. Fem dagar efter statskuppsförsöket, den 20 juli, hade Turkiet ännu inte satt på elen till den stora Incirlik-flygbasen i södra Turkiet. Den använder USA för att bomba IS i Syrien och där förvarar USA flera kärnstridsspetsar. Men andra flygbaser höll Turkiet tvärtom i full drift. Den 20 juli – årsdagen för IS:s självmordsbomb i Suruc – rapporterades Turkiet också ha genomfört sin första flygbombning efter kuppförsöket. Målet var förstås PKK-gerillafästen i irakiska Kurdistan igen. Det visade direkt att den väpnade konflikten som återvänt mellan vänsterkurderna och Turkiet har goda förutsättningar att bli mycket långvarig igen. H

Joakim Medin, Kobane – Den kurdiska revolutionen och kampen mot IS, Leopard förslag, 2016, 300 sidor

Folkviljan  |  Vänsterpartiet Malmös tidning


Plan B

Plan B kommer till Köpenhamn Plan B är en rörelse i hela Europa som skapats av den EMU-kritiska vänstern där allt från Die Linke, Podemos och den rödgröna vänster i Norden till enskilda intellektuella och företrädare som Jean-Luc Mélenchon, Zoe Konstantopoulou, Oskar Lafontaine och Yanis Varoufakis ingår. Efter Paris och Madrid är det dags att mötas i Köpenhamn under titeln ”Alternativ till åtstramningarnas Europa”. När nyliberal politik slår sönder samhällen som Grekland, Spanien och Irland och låter vanligt folk betala för kapitalismens kris säger den europeiska vänstern ifrån och formulerar alternativ. En politik som drivs och tvingas fram av Europas mest reaktionära och antidemokratiska krafter. Vänsterns svar är att utmana åtstramnings- och privatiseringspolitiken som tvingar människor istället för banker att bära bördorna. Hans Linde, utrikespolitisk talesperson för Vänsterpartiet, är involverad i rörelsen och menar att detta är en av de avgörande punkterna för Plan B. – Vänstern måste formulera ett svar på EMU-samarbetet och hela den krispolitiken som varit central i EU de senaste åren och där det tydligaste offret är Grekland men också exempelvis Spanien och Irland. Vad är våra alternativ? Vilka svar vill vi ge som en väg ur en kris? Hans beskriver en rörelse som går från att formulera kritiken till att titta på alternativ, speciellt i en situation där den grekiska vänsterregeringen är satt under hård attack men också där vänstern växer. Även Brexit spelar sin roll. Hela situationen gör att det finns ett enormt behov att utbyta erfarenheFolkviljan  |  Vänsterpartiet Malmös tidning

Europas vänster behöver ett svar på eurokrisen och den nyliberala tvångströjan. FOTO: PIERRE SELIM/FLICKR/CC (MÉLENCHON); ROSA LUXEMBURG-STIFTUNG/FLICKR/CC (KONSTANTOPOULOU); JAMES DUNCAN DAVIDSON/TED/FLICKR/CC (VAROUFAKIS)

ter och lära av varandra kring hur krispolitiken kan mötas. – Som exempel kan vi titta på Island, som på grund av att man stod utanför EMU när de drabbades av en stenhård kris, hade möjlighet att välja en annan väg. Islänningarna lät bankerna gå i konkurs och tog över konkursbona, notan skickades inte till låginkomsttagare och trygghetssystemen upprätthölls, säger Hans Linde. I Köpenhamn den 19 november

möts 300 personer för nästa steg i Plan B-arbetet. Det blir en unik chans att ta in den breda debatt som pågår i Europa om hur vi han-

terar ekonomiska kriser. På plats finns vänstern från EMU-länderna, men också Slovenien, Polen, Island och Norge deltar. – Programmet blir spännande med partiledare från alla nordiska vänsterpartier, EU-parlamentariker och forskare. För vänsterpartimedlemmar är det en möjlighet att ta del av en debatt som inte riktigt finns i Sverige idag men som är lika livsnödvändig och relevant för oss som den är för den spanska, italienska och grekiska vänstern, avslutar Hans Linde. Konferensen i Köpenhamn är kostnadsfri men antalet platser är begränsade till 250. H

Fakta

Plan B l Plan B samlades första gången i Paris och grundades hösten 2015. l Köpenhamn har en öppen och kostnadsfri konferensdag lördag 19 november. l Vänsterpartiet Malmö skickar en delegation. l Läs mer om och anmäl dig: euro-planb.dk

37


l DEBATT

Klimatomställningen kräver handling! Sedan FN:s toppmöte i Rio de Janeiro början av

1990-talet har Vänsterpartiet jobbat med miljö- och klimatfrågorna utifrån ett vänsterperspektiv. Resan för att bli ett rödgrönt parti har varit lång och stött på många hinder. Men efter partikongressen 2016 som antog det ekonomiskt-ekologiska (eko-eko) handlingsprogrammet har Vänsterpartiet det mest ambitiösa miljö- och klimatprogrammet av alla svenska partier. Sambanden mellan ekonomisk och ekologisk utveckling samt vilka förändringar som behövs för att ställa om till ett mer hållbart samhälle har fått ett tydligt ideologiskt fundament att stå på. Arbetet kring eko-eko fram till kongressens beslut i maj 2016 innebar en nyorientering av partiets politikutveckling. En stor utmaning är därför att tänka in hållbarhetsperspektivet i partiets dagliga politiska verksamhet och ställningstaganden. Hur gör vi till exempel det i Malmö kommun eller i Region Skåne? För det första kan man ta de olika konkreta punkterna i eko-eko-handlingsprogrammet och lyfta dem utifrån det lokala perspektivet. Det kan till exempel gälla större ambitioner i den kommunala upphandlingspolicyn, gång-, cykel- och kollektivtrafiken, energiförbrukningen, vatten- och värmeförsörjningen samt bostadsbyggandet. Att distansera sig från fossilsamhället så fort som möjligt är en nödvändighet för att minska utsläppen av växthusgaser i stället för som nu ständigt höja dem. När det gäller den sociala hållbarheten finns redan

Malmökommissionens analyser och rekommendationer som naturliga anknytningspunkter. Vänsterpartiet bör öka trycket ytterligare i Malmöpolitiken när det

Skriv till Folkviljans debattsida 38

gäller att motverka segregationen och klassklyftorna i utvecklingen av den hållbara staden. Ett annat exempel är divestering – att ”divestera ur” är motsatsen till att ”investera i”. Det handlar om att sälja av aktier, fonder eller andra investeringar som är oetiska eller moraliskt tvivelaktiga. Investeringar i fossil energi är både en risk för planeten och för investerarna. Kommuner och regioner i Sverige måste använda divestering som ett verktyg i omställningsprocessen. I Malmö har Vänsterpartiet redan lagt en motion som har blivit antagen av fullmäktige. I Skåne är kommunerna, regionen och Länsstyrelsen

Studiecirkel

Klimatomställning från ord till handling Nästa träff: onsdag den 2 november kl. 18, Vänsterns hus Anmälan till malmo@vansterpartiet.se

gemensamma aktörer i diskussioner om vilka åtgärder som behövs för att nå miljökvalitetsmålen. I dagsläget behövs reella och omfattande åtgärder. Regionen och kommunerna har ett gemensamt ansvar för utformningen av framtidens järnvägs- och infrastruktursatsningar, bland annat kopplat till Sverigeförhandlingens utredning av höghastighetsbanor Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö. Sverigeförhandlarnas uppdrag omfattar också förslag till främjandet av cykel- och kollektivtrafik i de större städerna, bostadsbyggandet och arbetspendlingen. Klimatförändringarna påverkar även hälsotillståndet i hela världen och kommer också att ställa stora krav på den skånska hälso- och sjukvården. I alla dessa sammanhang bör vi som vänsterpartister aktivt lyfta fram jämställdhets- och rättviseperspektivet. Att driva en solidarisk politik för hållbar utveckling innebär inte minst en annan fördelning av jordens och samhällets tillgångar bort från blind tillväxt och profittänkande. H Elisabeth Hellman & Vilmer Andersen

Debatten och diskussionen om vår politik, vår ideologi och vår organsation är viktig. Det är när åsikter och tankar kan brytas mot varandra som vi kan utvecklas. Ett inlägg inte bör överstiga 3 200 tecken och skickas till folkviljan@vmalmo.se. Vill du skriva längre, kontakta redaktionen. Texten kan vid behov komma att kortas. Deadline för debattartiklar nästa nummer: 20 november Folkviljan  |  Vänsterpartiet Malmös tidning


l DEBATT

Hur hittar vi lösningen på bostadsbristen? I senaste Folkviljan kunde vi läsa om hur partikamra-

ter från Malmös stadsdelsgrupper lyfter bostadsfrågan som särskilt viktig i sitt framtida arbete. Vi i Vänsterpartiet Malmös bostadspolitiska utskott (BU) menar liksom dessa partikamrater att bostaden ska vara en social rättighet och inte en handelsvara, och vill därför verka för att stoppa den pågående segregationen och de orättvisa och höga boendekostnaderna i staden. Men hur gör vi detta? Hur kan vi i Malmö enas för att mer aktivt verka för en förändring av bostadssituationen i staden?

Hur får vi grepp om de höga priserna i bostadsproduktionen? Byggföretagens och bankernas spekulerande har gjort att bostadspriserna rusat i höjden utan att vi fått insyn i hur det verkligen förhåller sig. Detta gör också att byggföretagen är obenägna att sänka byggpriserna, även om de genom priskonkurrens och teknisk utveckling kan pressa byggkostnaderna. Vi misslyckades med att få igenom partiets förslag om ett kommunalt byggföretag i Malmö för att på så sätt få mer kunskap om byggkostnaderna och de höga byggpriserna. Ska vi försöka igen, eller? Hur bemöter vi de aktörer som lever gott på bostadsbristen? Byggföretagen och bankerna har under de senaste 10–15 åren satsat mycket på att bygga dyra bostadsrätter och egna hem. En viktig anledning bakom detta är bristen på bostäder. Tack vare att byggföretagen har kunnat producera dessa projekt i egen regi (och undvikit konkurrens), har de bara startat projekt i efterfrågade lägen. Detta har gjort att de i samarbete med bankerna kunnat öka sina vinster och även sett till att de minskade produktionskostnaderna inte har kommit konsumenterna till någon nytta.

Folkviljan  |  Vänsterpartiet Malmös tidning

Hur ser vi på den ökande spekulationen i bostäder? Enligt byggföretagen har spekulationen i nybyggda bostadsrätter och egna hem varit i storleksordningen 15 % i attraktiva områden. Många spekulanter äger flera bostäder, i en del fall mer än tio enligt Skatteverket, vilket ytterligare pressar upp priserna på marknaden. I dag är detta helt lagligt, och vi kan konstatera att bostaden är en handelsvara på en marknad som är dåligt reglerad. En ny FoB (folk- och bostadsräkning) kan kanske ge oss klart besked om hur många bostäder som i dag ägs av personer som själv bor bra på annan plats, eller?

Bostadsutskottet Bostadsutskottet träffas första tisdagen i varje månad kl 18:30 på Vänsterns hus, Nobelvägen 51.

Hur gör vi med alla övernattningslägenheter i storstadsregionerna? På 1990-talet talades det om att Storstockholm hade över 50 000 bostäder som ägdes av personer som bodde på annan plats i landet och som dessutom bodde bra. Hur många sådana lägenheter finns idag i hela vårt land? Hur kommer vi åt alla dessa bostäder? Hur bygger vi bra bostäder tillsammans med alla de som står i kö? Att engagera alla de som köar till nya bostäder är inte enkelt. Men det finns exempel som visar att det har gått att engagera bostadssökande i hela processen från planering till inflyttning i en egen bostad. Vad gör vi för att engagera alla de som söker bostad i Malmö, och hur mycket vet vi om vad de vill ha för bostäder och var i staden de ska ligga? Hur ser underlaget för kommunens planering av nya bostäder ut? Har kommunen försökt engagera de unga i bostadskön för att aktivt ta del av planeringsarbetet och produktionen? H Lars-Göran Ahlström Matilda Sandberg Tobias Varga Bostadsutskottet i Vänsterpartiet Malmö

39


Kalendarium Aktivism & Hela Malmö

Medlemsmöte Torsdag 3 november Fika och mingel från kl 18:00, mötet börjar kl 18:30 Kvarnby Folkhögskola/Röda huset, Industrigatan 4

Tema: Vänsterpartiets budget för Malmö stad och MKBs utförsäljning Vi beslutar om Vänsterpartiets budgetalternativ i Malmö stad och diskuterar kampanjen mot utförsäljningen av 1650 av MKBs hyresrätter i Rosengård. Dessutom genomför vi val till ordinarieplats i förskole- samt grundskolenämnden och en nämndeman. Glöm inte att nominera. Mer information om uppdragen finns på vmalmo.se Barnpassning finns, vänligen anmäl till malmo@vansterpartiet. se i förväg Vänstercafé

Det oroliga Turkiet Onsdag 2 november kl 18:30 (OBS! att mötet hålls på en onsdag)

Under de senaste åren har Turkiet slagit in på en starkt auktoritär väg, vilket är tvärt emot vad många i världen förväntade sig när Recep Tayyip Erdoğan hans parti AKP tog makten. Yttrandefriheten har demonterats och journalister massfängslats, statsmakten har långsamt övertagits av partilojala tjänstemän. I sydost har inbördeskriget mot kurderna

återigen blossat upp. Kulmen på denna utveckling var det misslyckade försöket till militärkupp, vilket efteråt lett till en ännu större urholkning av demokratin. Varför har Turkiet upplevt denna utveckling? Och vad har det med kriget i Syrien att göra? Frilansjournalisten Joakim Medin har mångårig erfarenhet från området och har rapporterat från kriget i Syrien, kurdernas kamp i Rojava och utvecklingen i Turkiet. Onsdag 2 november kl 18:30, Sofielunds Kollektivhus, Sofielundsvägen 71

Hyllie/Kroksbäck Pål Brunnström pal.brunnstrom@ vansterpartiet.se 070-717 13 91

40

Plats: Vänsterns Hus, Nobelvägen 51

Julfest på Vänsterns Hus Onsdag 14 december kl 18:00

Vänsterpartiet Södra Innerstaden bjuder in till julfest med pepparkaksbak, julmust, pyssel, julsång och annat julmys. Alla medlemmar och sympatisörer är välkomna!

Torsdag 10 november kl 18:30

Susanne Björkenheim, distriktsordförande i Vänsterpartiet Skåne och Patrik Strand, ordförande i fackliga utskottet i Vänsterpartiet Malmö, talar om hur borgerligheten utmanar den svenska generella välfärdsmodellen. Plats: Vänsterns Hus, Nobelvägen 51

Vinster i välfärden – var står vi nu? Torsdag 17 november kl 18:30

Sedan hösten 2014 har en utredning tack vare Vänsterpartiet pågått för att få bort vinsterna ur välfärden. I början av november presenterar utredaren Ilmar Reepalu sina förslag. Hur gick det med utredningen? Vad kan Vänsterpartiet göra för att jobba vidare med frågan och få till stånd

Kirseberg Patrik Strand, patrik.strand@v ansterpartiet.se, 070-395 82 98 Limhamn-Bunkeflo Susanne Björkenheim, susanne.b1@ comhem.se, 070-218 77 40

Södra Innerstaden Sanna Sveborg sanna.sveborg@ outlook.com 073-811 17 08 SÖDER (f.d. Fosie inkl. Oxie) Linn Fristedt, linn.fristedt@hotmail. se, 072-207 82 72 Ahrne Christiansson ahrne.christiansson@

Kirseberg Onsdag 30 november kl 18:30 Caffé Socker och kanel

Limhamn Stadsdelsföreningen delar ut material och tidningar under hösten, kontakta Susanne Björkenheim (susanne.b1@comhem.se) eller Anton Flink (anton.flink45@gmail. com)för delta. Rosengård Måndag 7 november kl 18

Maila till hanna.thomé@malmo. se för plats.

Stadsdelarna

Södra Innerstaden

Den svenska modellen igår, idag och imorgon

Vänsterpartiet Malmö är ett aktivt parti både parlamentariskt och utomparlamentariskt. Vårt mål är att erbjuda varje medlem en möjlighet att aktivera sig efter sina egna förutsättningar, förmåga och intresse. Genom att läsa om våra föreningar och grupper hoppas vi att du som är intresserad på ett enklare sätt ska kunna ta kontakt med oss för att kunna engagera dig. Ta direkt kontakt med angivna kontaktpersoner per mejl eller telefon. Mer information: malmo.vansterpartiet.se

Centrum malmo@ vansterpartiet.se

ett vinstförbud? Hanna Gedin från partistyrelsen inleder med senaste nytt i denna viktiga fråga.

Torsdagscaféer

Vänsterpartiet Malmös arbetsgrupper

Stadsdelsgrupper

Uppdaterat kalendarium och ändringar hittar du alltid i vår kalender på vmalmo.se

Centrum Onsdagen 16 november kl 18 Rörsjögatan 2

Tema: Vänsterpartiets krav i Malmö. Vi går igenom vänsterpartiets krav i budgeten för 2017 och tittar på vänsterpartiets kommunpolitiska program Tisdag 8 december kl 18 Rörsjögatan 2

Tema: Inför årsmötet Vi har ett temamöte om handelsavtalet (Ceta) och dess konsekvenser. Vi går igenom förslagen och skriver egna motioner inför Vänsterpartiet Malmös årsmöten

Onsdag 9 november kl 18 Onsdag 23 november kl 18 Onsdag 7 december kl 18 Onsdag 14 december kl 18

Vänsterpartiet Södra Innerstaden bjuder in till julfest med pepparkaksbak, julmust, pyssel, julsång och annat julmys. Alla medlemmar och sympatisörer är välkomna!

Västra Innerstaden Söndag 30 oktober kl 16:00

Tema: Aktiva i Ensamkommandes förbund besöker vår stadsdelsförening och berättar om sin verksamhet

Husie

Måndag 22 november kl 18:30

Söndag 6 november kl 10:30 Kungshällagatan 65, hos Erik och Anna

Tema: Västra innerstaden i politik och siffror I stadsområde Innerstaden ingår stadsdelen Västra Innerstaden våra representanter Joel Nordström och Emma-Lina Johansson presenterar fakta och siffror om

Söndag 4 december kl 10:30 Kungshällagatan 65, hos Erik och Anna

gmail.com, 070-43 22 101

Arbetsgrupper & utskott

Rosengård Fiona Winders, 070873 78 78, fiona. winders@gmail.com Anfal Mahdi, 076-711 87 85, anfalmahdi@live.se

1 maj-gruppen Olof Holmgren olof.holmgren@ vansterpartiet.se 076-881 90 83

Husie Oscar Schön oscarschoen@ hotmail.com 073-55 223 49 Västra Innerstaden David Nilsson david58@live.se 070-581 78 33

Antirasistiska utskottet Anders Neergaard neergaard.anders@ gmail.com 0708–18 31 96 Arabiska vänstern Lina Al-Nahar lina.al-nahar@ vansterpartiet.se 0768-819 088

Arbetsutskott och styrelsen Gunnel Suneson gunnelsuneson@ gmail.com 070-452 46 64

Fackliga utskottet Patrik Strand patrik.strand@ vansterpartiet.se 070-395 82 98

Bokcirkeln Anders Skans anders.skans@ malmo.se 070-913 06 12

Feministiska utskottet Emma-Lina Johansson 073-982 82 13 emma-lina.johansson@hotmail.com

Bostadspolitiska utskottet Matilda Sandberg, 070-993 34 17, matilda.v.sandberg@ gmail.com

Fotogruppen Malin Håård malinsarahrd@gmail. com, 076-854 25 55

Folkviljan  |  Vänsterpartiet Malmös tidning


!

Vi uppdaterar hemsida och Facebook med senaste informationen om våra aktiviteter. Ofta är det demonstrationer och utåtriktad aktivism med kort varsel!

vår stadsdel och vi diskuterar de politiska utmaningar som finns i området. Måndag 12 december kl 18:30

Tema: Jeremy Corbyn och Labourvänsterns väg framåt Fiona Winders har arbetat länge i den brittiska vänstern och är idag medlem i Vänsterpartiet Malmö. Fiona hjälper oss att förstå utvecklingen i Labour och vilken väg partiet kan ta under Jeremy Corbyns ledning. Vi pratar också lite om vad som hänt efter Brexit. Samtliga träffar kl. 18:30 på Regementsgatan 27C

Söder Se kalendariet på vmalmo.se för nästa möte Studiecirklar & kurser

Träffar för nya medlemmar Torsdag 10 november kl 18:30

Träff för dig som är ny och vill veta mer om Vänsterpartiet och vad det innebär att vara medlem. Plats: Vänsterns hus Anmälan: Ej nödvändig men meddela gärna om du kommer på malmo@vansterpartiet.se Cirklar

Grundcirkel i fackligt-politiskt arbete Start tisdag 1 november, kl 18:30 (fem tisdagar) Plats: Vänsterns hus, Nobelvägen 51

Cirkelledare: Linn Fristedt, tim-

Folkviljanredaktionen Olof Holmgren, olof.holmgren@ vansterpartiet.se, 076-881 90 83

anställd i hemtjänsten och aktiv i fackliga utskottet

Studiecirkel: The Corruption of Capitalism av Guy Standing Vi träffas tillsammans under fyra kvällar och läser The Corruption of Captialism. I boken beskriverförfattaren Guy Standing vad som är problemet med kapitalismen och hur den blir mindre och mindre effektiv. Boken är på engelska och det blir cirka 80 sidors läsning i veckan. Max åtta deltagare (först till kvarn). Start: tisdag 15 november, kl 18:30 (fyra tisdagar) Plats: Vänsterns Hus, Nobelvägen 51

Cirkelledare: Per Davidson, aktiv i studieutskottet

Studiecirkel: Feministiska perspektiv på sjukvård och välfärd Vi utforskar välfärden och framförallt sjukvården från ett feministiskt perspektiv – vad innebär egentligen vinster i välfärden istället för återinvestering? Tillsammans diskuterar vi betydelsen av kapitalismens inträde i vår gemensamma välfärd och vilken betydelse den har för framförallt kvinnors livsvillkor! Start: Torsdag 17 november, 18:00 (fyra torsdagar) Plats: ABF Malmö, Spånehusvägen 47

Cirkelledare: Emma-Lina Johansson, arbetsförmedlare och Elin Rutqvist, sjuksköterska

Husgruppen Minna Skans minna.skans@ ungvanster.se 075-56 92 99

Grafisk designredaktion Vakant

Internationella utskottet Tove Karnerud, 072399 58 04, tovekarnerud@hotmail.com Ehad Khalaf,070-469 16 49, ehab4_89@ hotmail.com

HBTQ-Vänstern Gunnel Suneson gunnelsuneson@ gmail.com 070-452 46 64

Kulturgruppen Jonas Lundberg, jonaslundberg79@ gmail.com, 073-637 12 94

Förskolegruppen malmo@vansterpartiet.se

Folkviljan  |  Vänsterpartiet Malmös tidning

Medlems- och studieutskottet Oscar Schön oscarschoen@ hotmail.com 073-552 43 49 Miljöutskottet Tobias Pettersson petersson_tobias@ hotmail.com 070-910 73 37 Sjukvårdsgruppen Vakant Socialpolitiskt nätverk Anders Jönsson anders_jvc@hotmail. com, 076-785 89 68

November–december 2016

Grupper & utskott Samtliga möten på Vänsterns Hus om inte annat nämns)

Antirasistiska utskottet Se kalendariet på vmalmo.se för nästa möte Bokcirkeln Måndag 14 november kl 19:00

Kontakta anders.skans@malmo. se så får du veta vilken bok du ska läsa till dess.

Fackliga utskottet Onsdag 2 november kl 18:30 Onsdag 7 december kl 18:30 Vänsterns Hus, Nobelvägen 51

Feministiska utskottet Feministiska utskottet har möten tisdagar jämna veckor kl 18-20. 1 november 15 november 29 november

Husgruppen Se kalendariet på vmalmo.se för nästa möte

att synliggöra samspelet mellan religion och politik. Måndag 7 november kl 18:00 Måndag 5 december kl 18:00

Arabiska Vänstern Se kalendariet på vmalmo.se för nästa möte Bostadspolitiska utskottet Tisdag 1 november kl 18:30 Tisdag 6 december kl 18:30

Medlems/studieutskottet Se kalendariet på vmalmo.se för nästa möte Internationella utskottet Onsdag 9 november kl 19:00 Onsdag 14 december kl 19:00 Vänsterns Hus, Nobelvägen 51

Kulturgruppen Söndag 13 november kl 17:00 Söndag 11 december kl 17:00 Sofielunds Kollektivhus, Sofielundsvägen 71 (ingång från gården).

Miljögruppen Miljögruppen har möten onsdagar jämna veckor kl 18:30. 2 november 16 november 30 november

Vänsterns Interreligiösa grupp (VIG) VIG står för Vänsterns Interreligiösa Grupp. Vi är en religiöst obunden grupp som verkar för

Utbildningspolitiska utskottet Vakant Webbgruppen Richard Olsson r@richardolsson.se 070-400 78 58 Vänstern i Malmöredaktionen Olof Holmgren olof.holmgren@ vansterpartiet.se 076-881 90 83

Vänsterns Interreligösa Grupp Mats Högelius mats.hogelius@ svenskakyrkan.se 0709-909 268 Johanna Blomberg johanna@layouten.se 070-4387735 Årligt återkommande grupper 8 marsgruppen (via Feministiska utskottet), 1 maj-gruppen, Regnbågsgruppen (via HBTQ-vänstern), Kristallnattsgruppen (via Antirasistiska utskottet), 9 oktobergruppen (via Antirasistiska utskottet).

Obs! Samtliga möten hålls på Vänsterns hus (Nobelv. 51) om inte annat anges.

Manifestation till minne av Kristallnatten 9 november Den 9 november 1938 genomförde nazisterna i Tyskland vad som senare kommit att kallas Novemberpogromen, mer känt som Kristallnatten då hundratals judar mördades och tiotusentals fördes till koncentrationsläger där miljoner kom att förlora livet i gaskamrarna Malmö: Samling kl 17 på Möllevångstorget (läs mer på sidan 8) Lund: Samling kl 18 på Stortorget Helsingborg: Samling kl 18 i Stadsparken, demonstration med avslutning på GA-torg och därefter i Folkets hus A-sal

41


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.