Folkviljan nr 5 2017

Rättvisa och miljöansvar i valet Miljö- och klimatfrågan är avgörande för planetens framtid. Vi har tagit tempen på V:s miljö- och klimatpoliSidorna 29–32 tik inför valet.

Momentum rör om i valrörelsen

Gräsrotsrörelsen Momentum var XXX en starkt bidragande orsak till Labours succéval. Vad är hemligheten bakom Sidorna 32–33 framgången?

Folkviljan Nummer 5/2017

Vänsterpartiet Malmös tidning

www.vmalmo.se

Striden om tiden Stort temanummer om arbetstidsförkortning

Sidorna 9–27

Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning

1

Birgitta Ehlin

Ledare Birgitta Ehlin, styrelseledamot

Stopp stressen!

S

tands stressen sammen. Ingen jagd på arbedslöse og syge är en av de prioriterade frågorna för vårt systerparti Enhedslisten i Köpenhamn. Kampen för att stoppa stressen skall föras för såväl dem som jobbar som dem som inte har jobb eller är sjukskrivna.

Stressen hos sjukskrivna för att bli friska och åter riskera att komma in i jobbstressen – stressen som arbetslösa har för att de inte får adekvat stöd att komma in i rätt jobb, stressen som de som arbetar till exempel inom äldreomsorg, sjukvård, socialtjänst, barnomsorg, skola har för att de inte räcker till och inte hinner med och alltid har hotet om neddragningar hängande över sig.

Arbetstidsförkortning handlar om frihet, hälsa, livskvalitet och makten över vars och ens aktiva tid där också återhämtning och utrymme för familjen ingår. Dessutom skulle fler jobb skapas! ”Den upplevda livskvaliteten är viktig och tar man det på allvar så är bibehållen lön det bästa sättet att minska stressen i samhället” har stressforskaren Göran Kecklund vid Stockholms universitet sagt i samband med en studie som

före detta Arbetslivsinstitutet gjorde 2007. (forskning.se) Frågan är ju definitivt superfeministisk. Ett stort antal kvinnor i det offentliga har gått ned till deltid för att klara livspusslet med urusla pensioner som följd. De 80 procent de ofta arbetar skulle på sikt kunna bli heltid, vilket vore ett verkligt steg framåt för jämställdheten.

I

Jonas Sjöstedts förstamajtal i Göteborg 2017 var arbetstidsförkortningen huvudtemat. En arbetsplats i varje kommun skulle kunna prova arbetstidsförkortning under tre år. Svartedalens äldreboende i just Göteborg var ett försök med många positiva effekter efter två år: piggare personal och mindre sjukfrånvaro. Andra goda exempel är Ortopeden på Mölndals sjukhus och från det privata näringslivet finns Toyota i Göteborg som haft sex timmars arbetsdag i flera år.

Motståndarna anser att sex timmars arbetsdag skulle vara katastrof för tillväxten. Produktiviteten skulle sänkas, skatteintäkter skulle falla bort, det skulle bli för dyrt och lönerna skulle sänkas.

Noggranna och ambitiösa rapporter som tacklar dessa problem har

Upp: Att jag är med i Vänsterpartiet Malmö!

Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning

gjorts av bland annat våra kamrater Ana Rubin och Sara Svensson i ”Striden om tiden” år 2013 och komplementet ”Strategiska vägval för en arbetstidsförkortning” år 2015. Övergången skulle kunna ske etappvis – 37,5 därefter 35 och till slut 30 timmars arbetsvecka under sexton år – allt uträknat så att reallönerna inte skulle sänkas.

Heltidsanställda skulle inbegripas och normalarbetstiden i arbetstidslagen sänkas så att hela arbetsmarknaden omfattades. Läs dessa rapporter!

V

Arbetstidsförkortning handlar om frihet, hälsa, livskvalitet och makten över vars och ens aktiva tid.

ad har vi idag? Ökande sjukskrivningar pga utbrändhet och dålig arbetsmiljö. Avhopp från arbeten i det offentliga så man blir tvungen att ta in dyr hyrpersonal. Svårigheter att rekrytera för att det inte finns tillräckligt många som vill jobba inom dessa stressyrken, personalbrist med mera.

Heja Enhedslisten för att ni vill stoppa stressen! Människan ska komma först!

Vi vill ha sex - vi vill ha sex – vi vill ha sex timmars arbetsdag – även om det måste ske etappvis! H

Ner: Att sjukvården togs bort i förhandlingarna med regeringen om vinsttak i välfärden!

Vi ses på: Vänsterdagarna – otroligt spännande!

3

Innehåll Folkviljan Nummer 5/2017

FOTO: STANISLAS JOURDAN

Roland Paulsen

s. 16-17

Svartedalen visar vägen. Sex timmars arbetsdag har införts på Svartedalens äldreboende.

Hur påverkar det arbetarna?

FOTO: AMADEUS SEPÚLVEDA

FOTO: JÖRAN FAGERLUND

s. 9–15

Vi har träffat ”fritidslinjens” främsta företrädare, forskaren och debattören Roland Paulsen som menar att visionerna kring arbetstidsförkortning behöver bli mer djärva..

s.32

Valet. Vänsterpartiet Malmös ordförande Mirjam Katzin skriver om förutsättningarna med ett år till valet. Vi behöver bli fler och vi behöver dig!.

s.39

Rätten till abort. EU-parlamentarikern Malin Björk skriver med anledning av internationella dagen för rätten till abort.

Allt innehåll Folkviljan 5/2017 s. 28

Menander är Vänsterpartiet Skånes tidning, du finner den om du vänder på tidningen.

Posttidning B

Menander | Vänsterpartiet Skånes tidning

1

Folkviljan, Vänsterpartiet Malmö Nobelvägen 51, 214 33 Malmö Begränsad eftersändning. Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen.

Sidan 3

Kalendariet för allt som händer i Vänsterpartiet Malmö hittar du på vmalmo.se

Besvara medlemsenkäten

s. 3 Ledare s. 5 Välkommen s. 6 På gång s. 8 Malin Granroth s.35–36 Vänsterpartiets kongress s. 40–41 Kalendarium

Menander VÄNSTERPARTIET SKÅNES TIDNING | SKANE.VANSTERPARTIET.SE | NUMMER 5/2017 | ÅRGÅNG 23, UTGIVEN SEDAN ÅR 1995

XXX

4

Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning

V:s systerparti kan bli störst Tisdagen den 21 november går Köpenhamnarna till val för att välja nytt fullmäktige. I opinionsmätningarna inför detta val så rusar Vänsterpartiets systerparti Enhedslistan framåt och får

22 procent, bara 0,7 procent mindre än Socialdemokraterna som backar med 5 procentenheter. Det finns alltså en historisk möjlighet att Enhedslistan blir största parti i kommunalvalet i Köpenhamn. H

VÄNSTERPOLITIKENS

ABC 25-26 november

Under en helgkurs med en övernattning för nya och nygamla medlemmar lär vi känna varandra och Vänsterpartiet Malmös grunder.

Inledningar med diskussioner kring våra ideologiska utgångspunkter och praktiska workshops kring hur du kan engagera dig: inte minst inför valrörelsen.

Falsterbo kursgård Program och info: vmalmo.se/aktuellt/kalendarium/ Sista anmälan 3 november på vmalmo.se/zetkin malmo@vansterpartiet.se

är fri en ds s r na u K ost k

Redaktören har ordet

Olof Holmgren

Välkommen!

I

detta nummer diskuterar vi två ödesfrågor – arbetstidsförkortning och klimatfrågan. Den första handlar om hur vi ska leva, den andra handlar om hur vi ska överleva.

Arbetstidsförkortning – mest populariserad genom kravet om en kortare normalarbetsdag – står åter på agendan. Massarbetslöshet, stress och utbrändhet, en ständigt växande rikedom, skenande fossila utsläpp och en allt snabbare automatisering talar alla var och en för sig själv för en ytterligare förkortning av arbetstiden.

Kravet på sex timmars arbetsdag, som kommer att vara en bärande del i Vänsterpartiets valplattform 2018, bär någonting väldigt intressant inom sig; en fråga som är lika naturlig för personen på gatan som den är omöjlig för de som sitter på makten.

Detta motsatsförhållande blottlägger flera av de samhällskonflikter som ofta döljs till vardags.

M

ed klimatfrågan är det likadant. Vem skriver inte under på att ge vår planet och vår art en ärlig chans i fossildimmornas tid? Samtidigt denna handlingsförlamning.

I numret tecknar vi en bild av motsättningarna – och vad ska kan göras åt dem. Detta vid sidan av information om den stundande partikongressen, en ögonblicksbild i arbortmotståndarnas smutsiga arbete, Momentum i Storbritannien och mycket mer.

Så var det detta med att leva och att överleva.

För visst är det så att det ena inte är någonting värt om inte den andra finns. Inför den stundande valrörelsen är min stilla önskan att slippa välja mellan det en eller andra.

Skit i valfriheten – jag vill ha båda. H

Skit i valfriheten – jag vill ha båda.

Folkviljan utges av Vänsterpartiet Malmö. Ansvarig utgivare: Patrik Strand. Redaktion: Olof Holmgren, Pär Längby, Maria Kållberg, Maja Sandberg, Daniel Sestrajcic, Björn Stenholm, Johan Söderberg och Pål Wikén. Grafisk form: Mikael Sörling. Utkommer 7–8 gånger per år. Upplaga: 2 900 ex. Författarna svarar själva för de åsikter som uttrycks i texterna. Dessa behöver inte överensstämma med Vänsterpartiet Malmös åsikter. Vi tar tacksamt emot artiklar och insändare men redaktionen ansvarar ej för obe­ställt material. Kontakt: folkviljan@vmalmo.se. Nobelvägen 51, 214 33 Malmö, tel. 040-96 64 67, webb: www.vmalmo.se

Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning

5

På gång

Ung i Sverige strejkar

”Ung i Sverige” kämpar för att inga ensamkommande ska utvisas till det osäkra läge och det krigstillstånd som råder i Afghanistan. Sedan början av augusti har de sittstrejkat i Stockholm och sedan i stöd runt om i hela Sverige. Det är unga från

Krönika | Hansalbin Sältenberg

Frågor från ett samtal U

nder Pride-veckan anordnade Vänsterpartiet Malmö ett sommarcafé på temat ”hbtqrörelsens framtid och utmaningar”. Uppenbart partisk – eftersom det var jag som modererade panelsamtalet – tror jag att kvällen blev politiskt vacker och spännande, inte så mycket för de slutsatser vi eventuellt kom fram till, utan snarare för de frågeställningar som uppkom under samtalets gång och som panelen förde dialog kring. Ett axplock av de frågor som explicit togs upp eller indirekt tangerades var: Hur ska vi hitta sätt att leva tillsammans bortom de borgerliga heteronormer som förstör våra liv och förgör vår kreativitet?

Hur ska vi bygga allianser i Malmö bortom nyliberalism och rasism, i syfte att skapa solidariteter som erkänner våra olika erfarenheter av trauma och smärta? Är det etiskt försvarbart och politiskt meningsfullt att delta i samma festival och gå i samma parad som de människor (poliser, socialdemokrater) som dagligen deporterar våra syskon till tortyr och död?

Vilka krav bör vi som politisk rörelse ställa utan att vädja till statens välvilja eller de heterosexuellas godhet?

Vad ska vi göra med vårt begär att älskas av de vänstermänniskor som oavsett vad vi säger eller gör alltid kommer att avfärda vår kamp som ”identitetspolitik”?

Varför lider vi så mycket av heteronormativiteten trots alla rättigheter vi har vunnit?

I det svåra politiska läge vi befinner oss i tror jag det är mer nödvändigt än någonsin att vi som rörelse vågar ta oss själva på tillräckligt stort allvar för att ställa den här typen av stora och svåra frågor. Förhoppningsvis kan det leda till en politisk mognad som gör det möjligt att nästa år förhålla oss till Malmö Pride mer medvetet än vår tidigare något slentrianmässiga hållning, men som också kan bidra till vår långsiktiga kamp för mänsklig frigörelse. H

hela landet och supportrar som väcker stor uppmärksamhet och låter vare sig politiker eller Migrationsverket komma undan. Vänsterpartiet är det enda partiet som ger Ung i Sverige sitt oreserverade stöd. Gilla Ung i Sverige på FB och stöd deras kamp. H

Ett år kvar till valet – kom med i MVG! MVG står för Malmövänsterns nycklarna till att vi lyckades organiValvinnargruppp och vi samlar alla sera en så stark och basaktivistisk som vill ta ett litet extra ansvar i valrörelse som syntes över hela valrörelsen. Temperaturen ökar nu staden! MVG kommer att arbeta för varje månad och valet med en mängd olika prokommer närmare. Vi jekt och man kan bidra behöver dig som vill med både utåtriktat röd valseger kämpa för en röd arbete, likväl som Nästa möte: valseger! mer internt arbete Syftet med grup- det är helt enkelt pen är att sprida anett utmärkt sätt att svar, få fler att känna bidra med sina egna vmalmo.se) sig involverade samt kunskaper, erfarenkunna skapa fler cirklar heter och idéer för hur av engagemang. Vi vill plocka Vänsterpartiet Malmö ska bli upp fler idéer, kunna genomföra framgångsrikt i valet 2018. en mer avancerad valrörelse samt Om du vill vara en del av Malmöskapa ett forum för utbildning och vänsterns Valvinnargrupp kan du gemenskap. anmäla dig till valledare EmmaLina Johansson på Formen som prövades i valrörelemma-lina.johansson@ sen 2014 visade sig vara framgångs- vansterpartiet.se. rik på många sätt och det var en av Vi ses i valrörelsen! H

Vänsterpartiet Malmö uppmärksammar Vänsterpartiet Vänsterpartiet Malmö Malmö uppmärksammar Vänsterpartiet uppmärksammar Malmö minnet uppmärksammar minnet av avminnet av minnet av Kristallnatten/novemberpogromen 9 november.

Kristallnatten/novemberpogromen Kristallnatten/novemberpogromen Kristallnatten/novemberpogromen 9 november.

9 november.

9 november.

Vänsterpartiet Vänsterpartiet Malmö uppmärk Malmö

Kristallnatten/novemberpogro Vänsterpartiet Malmö uppmärksammar minnet av Kristallnatten/novem Mer info på vmalmo.se Kristallnatten/novemberpogromen 9 november.

Mer info Merpå info vmalmo.se på vmalmo.se Mer info på vmalmo.se Mer info Mer på vmalm info

Mer info på vmalmo.se 6

Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning

Nej till återkommunalisering Kommunalrådet Andreas Schönström (S) sa nej till att återkommunalisera sophämtningen i Malmö som svar på Anders Skans (V) enkla fråga som menade att återkommunalisering var nödvändigt. Inte minst efter

sommarens avslöjande där RenoNorden visade sig vara ett skurkföretag på konkursens brant som både hotade sina anställda och försökte sänka deras löner. Återkommunalisering lär bli en viktig fråga i Malmö.H

1

miljard till avgiftsfri kollektivtrafik för unga på loven tack vare Vänsterpartiet. H

Lars-Göran Ahlström är aktiv i V Centrum och är en van deltagare i medlemsmötena.

Nybryggt kaffe och fika brukar vara ett uppskattat inslag.

Så ska mötena bli bättre Arbetet förbättra Vänsterpartiet Malmös medlemsmöten. Pågår för fullt. En av dem som deltar är Birgitta Ehlin från styrelsen som berättade om flera nyheter.

Medlemsmöten är viktiga inte bara för att vi gör val och beslutar om vår politik där utan också för att det är ett forum där medlemmar som arbetar i olika grupper kan mötas över gränserna och att det kan vara en startpunkt för nya medlemmar att komma med i verksamheten.

– Vi vill göra en satsning för nya som ska kunna få träffa aktivister redan under Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning

minglet, det ska så att säga kunna få komma till ett dukat bord där vi kan möta deras önskemål, säger Birgitta.

Andra förändringar som gruppen arbetar med är att se till att det alltid finns en soppa eller enklare kvällsmat för alla och så klart fint pyntade lokaler med bra stämning.

En bra upplevelse

Birgitta berättar att arbetsgruppen vill se till att mötena blir en bra upplevelse så att det viktiga som händer där kan få ta plats och vara inspirerande och att man ska vilja komma tillbaka.

– Den politiska diskussionen ska vara huvudpunkten men vi vill också se till att det blir levande musik och kultur i starten av möten och i pauserna, så finns det medlemmar som kan spela och sjunga så är det bara att höra av sig till oss.

Utveckla barnverksamheten

Ett annan fokus är att se till att alla med barn kan komma och därmed utveckla barnverksamheten och också jobba med att några medlemsmöten kan ligga på en söndag. H

7

Malin Granroth

8

Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning

Rättvisa och miljöa

nsvar i valet

Momentum rör om i Miljö- och klimatfrågan valrörelsen är avgöranGräsrotsrörelsen Momen de för planetens framtid tum var XXX en . Vi har tagit starkt bidraga nde orsak till Labour tempen på V:s miljös och klimatpoli- succéva l. Vad är hemligheten tik inför valet. bakom Sidorna 29–32 framgången?

Sidorna 32–33

Folkviljan Nummer 5/2017

Vänsterpartiet Malmö s tidning

Tema: Arbetstidsförkortning

Striden om tiden Stort temanummer om

Folkviljan | Vänsterpar tiet Malmös tidn

ing

www.vmalmo.se

arbetstidsförkortning Sidorna 9–27

1

6 slår 8

– fem dagar i veckan FOTON: GABRIEL FLORES JAIR

”Vi vill ha sex, vi vill ha sex, vi vill ha sex timmars arbetsdag” är ett av första maj-tågens mest ropade slagord genom alla tider.

Krav på 30-timmarsvecka har framförts med skiftande intensitet i årtionden, men ärligt talat, det har varit svårt att övertyga motståndarna om hur det kan göras. Men för Roland Paulsen, docent i sociologi vid Företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet, är det en gåta att den inte genomförts.

Text: Maria Kållberg

Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning

9

Tema: Arbetstidsförkortning

I

stället diskuteras, sedan Alliansens dagar, för första gången en ökad arbetstid i form av höjd pensionsålder eftersom vi blir allt äldre.

– Det är ett gigantiskt feltänk att fler behöver arbeta längre för att upprätthålla välfärd och pensionssystem.

Det är närmast en folklig myt. Ålderskurvan har varit stabil i ett helt sekel, säger han.

Roland Paulsen har blivit något av en ikon för vänsterrörelsen med sin kunskap och sina orädda resonemang om basinkomst, arbetstidsförkortning och maktfördelning.

Folkviljan hälsar på honom på arbetsplatsen på Ekonomihögskolan strax bredvid Sparta i högskolekvarteren i nordöstra Lund. Det är den sedvanliga korridoren med sedvanliga små rum på var sida med sedvanliga lamellförsedda fönsterväggar. En plötslig liten alkov erbjuder dock bord och stolar och vi slår oss ner.

Rösten är mjuk och flytande med ett svagt klingande dalmål som harmonierar med de glasklara resonemangen. Blicken pockar på uppmärksamhet, kroppsspråket är sparsmakat.

– Det har ju gått hittills, säger han och slår ut en smula med händerna. Under hela 1900-talet har vi kortat vår arbetstid, fått längre semestrar och sänkt pensionsålder. Och samtidigt har medellivslängden ökat ännu snabbare än vad den gör nu. Vad menar man har förändrats?

Måste vi jobba alls?

I debutboken Arbetssamhället – Hur arbetet överlevde teknologin (Gleerups, 2010) analyserar han varför människor arbetar mer än någonsin i ett samhälle som inte längre kräver sådana arbetsinsatser Sedan länge har teknikens framsteg möjliggjort en arbetstidsförkortning. Det arbete som förr krävde flera arbetares insatser kan i dag utföras av en person. Ändå är det stora flertalet på jobbet varje dag.

– Men om det nu inte finns arbeten i den utsträckning som skulle krävas för att sysselsätta folkflertalet åtta timmar om dagen, varför ska vi hitta på dem? Vad gör vi egentligen där?

"Det är ett gigantiskt feltänk att fler behöver arbeta längre för att upprätthålla välfärd och pensionssystem. Det är närmast en folklig myt. Ålderskurvan har varit stabil i ett helt sekel."

10

Han kommer bland annat fram till att arbetet fungerar mest fördelningsmässigt och helt enkelt har blivit ett självändamål.

– I snitt ägnar vi kring två timmar per dag åt att inte ens formellt arbeta på jobbet. Vi fyller dagen med tomt arbete. Men det ska betonas att det finns en hierarki här, och att det här gäller de privilegierade i arbetslivet.

Roland Paulsen har på fötterna. Hans avhandling Empty labor (’Tomt arbete’) handlar om det här fenomenet. Avhandlingen fick internationell uppmärksamhet.

Vi talar lite om det förhållandevis lilla projektet på Svartedalens äldreboende i Göteborg med sextimmarsdag, som fick omfattande internationell spridning i medierna, och som har blivit en nationell snackis och nu får efterföljare i en lång rad kommuner, Malmö inräknat.

Men varför vara nöjd med att sänka arbetstiden med två timmar? Varför inte med fyra, eller varför inte låta dem som inte är intresserade av att arbeta slippa?

Roland Paulsen har talat sig varm för sex timmars arbetsdag av pragmatiska skäl, men hans vision är större än så.

Det är centralt att göra skillnad mellan lönearbete, där människan är underordnad, och sysselsättning, menar Roland Paulsen.

– De allra flesta som jobbar idag skulle säga upp sig om de vann pengar. Det visar att vi arbetar av rent tvång.

Jag ber honom fantisera kring vad som händer i ett samhälle där lönearbete är avskaffat, eller åtminstone ett samhälle där människor har mer tid till eget förfogande. Men han är inte så intresserad av det.

Framtiden – tja, vem vet?

– Det fina är att vi inte vet vilket samhälle det ger upphov till. Men det skrämmer folk också. Man tar upp hur arbetslösa ungdomar bränner bilar för att de har för mycket tid.

– Buddhistiska munkar har ju restriktioner som förbjuder mer arbete än två timmar per dag. Resten av tiden ska gå till andlig utveckling. De blir inte bilbrännare för det. Så det fenomenet måste bero på något annat. Och under Sokrates dagar ansågs det rentav förkastligt att arbeta.

Oavsett vad så har den fria tiden ett egenvärde för att den är just fri och människan inte befinner sig i den underordning som en chef eller en bestämd arbetsuppgift innebär.

– Argumentet att vi är skapande varelser som tycker om att arbeta gör att det händer något med själva begreppet ”arbete” som blir synonymt med ”aktivitet”.

– Det jag kritiserar är lönearbetet, som är något mycket mer specifikt, eftersom det ofta står i opposition till aktiviteten, kreativiteten eller skapandet hos människan. Att vi måste hålla tillbaka den kraften i oss Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning

Malmövänstern

Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning

11

Tema: Arbetstidsförkortning för att vara anställningsbara eller kunna underordna oss i ett lönearbete.

Om vi fick mer fritid kunde den mer fria kreativiteten antagligen ge upphov till nya institutioner, menar han.

Allmänningar – framtidens rörelser

– Redan i dag finns exempel, som Wikipedia, som bygger på frivilligarbete och som varit så effektivt att det har konkurrerat ut alla tidigare encyklopedier. Man kan föreställa sig att den typen av rörelser växer. Vi får mer tid för de så kallade allmänningarna som står i opposition till kapitalismen eftersom de gör något allmänt tillgängligt som gör att kapitalisterna inte längre har något att sälja.

Med grund i hur fildelningsrörelsen för tiotalet år sedan möblerade om rejält i främst musikbranschen tänker sig Roland Paulsen att till exempel 3D-skrivaren kan göra motsvarande i framtiden. Tekniken kan undergräva stora tillverkningsmarknader. Växande allmänningar minskar beroendet av lönearbete eftersom man kan få varor och tjänster ändå.

– Det driver på bortrationaliserandet av jobb, för en gångs skull inte från kapitalisternas håll utan från en teknik som är till för allmänheten. ”Dra åt helvete”-pengar

Kapitalismens strukturella motstånd ligger i att man fördyrar arbetskraften genom att begränsa hur mycket människor arbetar så att företagen får anställa fler.

Därigenom skapas en större arbetskraftsbrist vilket gör att arbetarkollektivet får större förhandlingsmöjligheter.

– Det har varit ett klassiskt argument från arbetarrörelsen för att införa kortare arbetstid. Med statlig hjälp får facket större makt.

När det gäller basinkomst har man resonerat på liknande sätt, men den svenska fackföreningsrörelsen tvekar medan till exempel de franska facken ser den som en strejkfond.

Ett flertal försök med basinkomst genomförs just nu i ett flertal länder, bland annat i Finland.

– Där ser man basinkomsten som ”dra åt helvetepengar”. Och det får konsekvenser för kraven man ställer på arbetsgivarna.

Näringslivet har råd att betala

De små arbetstidsförkortningar som gjorts i form av semestervecka och föräldraledighet är förenade med kostnader att ta hänsyn till. Hittills har näringsliv och lönearbetarna delat kostnaderna. Men Roland Paulsen är inte främmande för en fördelningspolitisk reform där företagen betalar för 30-timmarsveckan.

Skulle företagen stå för fiolerna finns Ehrenberg/ Ljunggrens uträkning i tidningen ETC från 2014 som pekar på en merkostnad för företagen på 86 miljoner (det måste väl ändå vara ”miljarder” här? BS) kronor 12

om man genomför en förkortning till 30-timmarsvecka med bibehållen lön. Företagens vinstandel skulle sjunka från 38 till 35 procent.

– Sedan vi sist kortade arbetstiden 1976, genom att sänka pensionsåldern från 67 till 65 år, har produktiviteten mer än fördubblats. Så mycket rikare har vi blivit.

Lite har gått till löner, mer och mer går till kapitalavkastning.

Problemet är att de ökade vinsterna inte tillfaller arbetarkollektivet. Företagens löneandel har sjunkit med i runda slängar 20 procent sedan 1980-talets början.

– Kan man inte uppmärksamma den strukturella orättvisan i det kan det bli svårt att få med folk på arbetstidsförkortning i tron att vi kan välja mellan högre lön eller kortare arbetstid.

Moral och … moral

– När människor gått med på att det finns materiella förutsättningar för att korta arbetstiden kan vi ta itu med de moraliska föreställningarna som har med ansvar, mening och hälsa att göra.

Ett vanligt argument när Löfven valdes var att man måste få ”känna sig behövd”. Det får Roland Paulsen att ironisera: ”Varför inte införa tolvtimmarsdag i så fall, då är man ju riktigt behövd?”

– Det är ett fånigt argument, för vad är en anställd behövd som? Jo, för att någon annan ska göra en vinst på en.

– Det finns nog andra sätt vi hellre vill vara behövda på, till exempel av en partner, barn, eller föräldrar. Det finns ju andra relationer som vi faktiskt värdesätter mycket mer. Då kommer vi ju in på det här med mening i arbetet. Det finns en föreställning om att folk måste ha ett arbete för det är det som ger mening.

– Man har under lång tid frågat människor i flera länder vad de skulle göra om de blev ekonomiskt oberoende. De flesta säger att de antingen skulle byta jobb eller säga upp sig helt. Hälften sade så på 50-talet, nu säger två tredjedelar samma sak. Det tyder på att de flesta arbetar av ekonomiskt tvång. Arbetet är alltså instrumentellt och utan inneboende mening, säger han.

Gallup gjorde en storleksmässigt imponerande global undersökning, berättar Roland Paulsen, som visar att 13 procent upplevde ”aktivt engagemang” i sitt jobb, men den stora majoriteten var indifferenta (likgiltiga) och gick till jobbet för att lyfta lönen. Men 22 procent var ”actively disengaged”, alltså helt enkelt upplever fientlighet mot sina chefer och företag.

– Jag tycker det säger en del om mening. Och om arbete saknar mening så blir man i alla fall friskare av att ha jobb, sägs det. Det är nog det argument som gör mig mest förbannad, säger han.

– Den senaste boken jag skrev om Arbetsförmedlingen handlar ju om hur man behandlar arbetslösa och sjuka, så att deras liv ska bli så jävligt att man tar vilket arbete som helst. Att vi som har jobb blir friskare då är Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning

Tema: Arbetstidsförkortning

"Man tar upp hur arbetslösa ungdomar bränner bilar för att de har för mycket tid. Buddhistiska munkar har ju restriktioner som förbjuder mer arbete än två timmar per dag. Resten av tiden ska gå till andlig utveckling. De blir inte bilbrännare för det. Så det fenomenet måste bero på något annat.

Och under Sokrates dagar ansågs det rentav förkastligt att arbeta."

Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning

13

Tema: Arbetstidsförkortning ju vad arbetslinjen handlar om. Man terroriseras med kurser och arbetsmarknadsprogram så att man inte blir för bekväm i sin arbetslöshet.

Enligt Roland Paulsen visar undersökningar att ett otryggt prekariat till och med har en sämre psykisk hälsa än arbetslösa. När vi pensioneras förbättras hälsan drastiskt, motsvarande tio års föryngring, enligt en studie från Karolinska institutet. Och vid större arbetslöshetskriser minskar stressrelaterade sjukdomar betydligt.

Arbetskraftsbrist används som argument mot arbetstidsförkortning. Men åtta procent av landets sjuksköterskor, som ägnat år åt och tagit studielån för att utbilda sig, lämnar jobbet för att sjukvården är i kris. En konsekvens av politiska beslut.

Studier visar att ju mer du bidrar till samhället, ju mindre tjänar du, och omvänt, den som tjänar mest uträttar minst. Alltså värderingen av arbete.

– Vi utgår från att marknaden fungerar demokratiskt. Tjänar någon mycket är det för att hen är en efterfrågad person eller att en dyr vara faktiskt är värdefull.

– Att vi däremot inte har någon bot mot malaria, som skördar miljoners liv trots att det skulle vara enkelt att släcka sjukdomen samtidigt som det säljs massvis av Viagra, speglar ett marknadsmisslyckande. Marknaden styrs av köpkraft, inte av behov eller ens av demokratiska önskningar. Det är svårt att få människor att se även om diskussionen finns, säger han.

Den filosofiska frågeställningen om vad arbete är, nyttan och nödvändigheten är relevant i diskussionen om kortad arbetstid. (Föregående mening är oklar.)

Fördyrad arbetskraft ger lägre tillväxt, åtminstone tillfälligt.

Pengarna eller tiden

Med en avtrappad löneutveckling måste en diskussion föras om vilka löner som ska höjas. I nuläget ökar löneklyftorna och dessutom diskuteras enkla jobb med lägre löner. Enligt Roland Paulsen är det ett är tecken på ett system i kris att vi inte ser andra alternativ. Vi fördelar via lön. Några få med goda inkomster ”förde-

"Det jag kritiserar är lönearbetet, som är något mycket mer specifikt, eftersom det ofta står i opposition till aktiviteten, kreativiteten eller skapandet hos människan. Att vi måste hålla tillbaka den kraften i oss för att vara anställningsbara eller kunna underordna oss i ett lönearbete."

14

lar” genom att betala för tjänster som lågbetalda utför.

Med utjämnade löner skulle köpkraften gå förlorad och, enligt Roland Paulsen, skulle de mindre nödvändiga jobben självdö.

– Med en jämnare fördelning, som en kortare arbetstid skulle leda till, kommer förmögenhetskoncentrationen att jämnas ut en del och förmögenhetstjänsterna inte längre efterfrågas.

Men samhällsdebatten förs inte vertikalt utan grupper står mot varandra. För Roland Paulsen är också det ett symtom på att vi har en dålig kostnadsanalys och inte ser sambanden. Att kostnader för sjuka, äldre, flyktingar utan arbete måste ställas i relation till andra kostnader och tillgångar.

– Vi diskuterar inte ränteavdragen som gynnar de med finansiella muskler, och som är en väldigt stor kostnad, det blir ingen folkstorm kring jobbskatteavdragen som uppgår till kanske 100 miljarder per år.

Där finns det en skevhet som underlättar att flyktingar skuldbeläggs för alla möjliga problem. Det är ett ansvar för intellektuella och politiker att vara väldigt sakliga och objektiva med hur kostnaderna ser ut.

Inom vänstern finns det en tendens att ge upp lite för lätt inför makten eller att se det som mer determinerande än vad det är. Ett exempel på hur en motkraft kan se ut är just experimenten med sextimmarsdagen och uppmärksamheten de rönt i hela världen. Det finns alltså också en god globalisering med spridning av idéer.

I västvärlden lider vi inte av materiella brister utan av brist på tid.

– Och arbetet är vårt största miljöproblem. Vår produktion, även om den nu omvandlas till tjänsteproduktion har en starkt resursförbrukande effekt.

Ganska nyligen visade en KTH-studie på ett direkt proportionerligt samband mellan ökad arbetslöshet och minskade miljöutsläpp.

– Andra betonar det mer än jag. En bedrägligare kris har med mening att göra, anser jag.

Stigande produktivitet ger ökad arbetstid och ett behov av att skapa nya jobb. Arbeten som inte behövts tidigare, där behovet av dem måste skapas med till exempel marknadsföring. Till den individuella känslan av meningslöshet adderas en dimension där allt mer luft pumpas in i begreppet lönearbete.

Lönearbetet tillskrivs egenskaper som samlingspunkt, som det allenarådande sättet att integrera, men där finns bara över- och underordning. Det finns andra alternativ för att samlas och leva ihop som skulle vara bättre eftersom lönearbetet till sin natur är hierarkiskt.

H Fotnot: Prekariat är ett sociologiskt begrepp som beskriver en samhällsgrupp utanför den etablerade arbetsmarknaden, eller har osäkra anställningsförhållanden. De är visstids-, projekt-, eller bemanningsanställda, praktikanter eller anställda under slavliknande former. De saknar därmed sjukförsäkring, semester och betald pension.

Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning

En stad för alla

Vägen till 30timmarsvecka Femdagarsveckan genomfördes mellan 1960-71, lagom till de första kraven på 30-timmarsvecka hördes, och den femte semesterveckan blev lag 1978.

Vänsterpartiet har krävt kortare arbetstid i flera decennier medan motståndarna hävdar att det inte går.

Men 2013 uppgick företagens vinster till cirka 944 miljarder kronor och arbetare får ut allt mindre av värdet av utfört arbete. Idag utgör löneandelen av företagens vinster 60-65 procent jämfört med 82-83 procent åren 75-80. Företagens

Företagens vinstandel skulle sjunka från 38 till 35 procent om de stod för notan.

fokus har flyttats från verksamheternas kärna till ren vinstmaximering.

Teknologin har utvecklats, färre arbeten måste utföras av mänsklig hand och produktiviteten har fördubblats sedan 1970-talet.

Johan Ehrenberg och Sten Ljunggren

har i tidningen ETC presenterat en uträkning av företagens kostnad för en arbetstidsförkortning med bibehållen lön.

Med faktorer som nyanställningar (cirka 400 000 nya jobb) och höjda deltidslö-

ner när de räknas upp till heltid, skulle företagens merkostnad bli omkring 86 miljarder kronor, en nettokostnad på 3,9 procent. Företagens vinstandel skulle sjunka från 38 till 35 procent om de stod för notan.

Eftersom företag kan räkna kan man utgå från att motståndet alltså inte beror på pengar. Såväl Ljunggren/Ehrenberg som Roland Paulsen argumenterar för att det helt enkelt handlar om makt. H Maria Kållberg

Vänsterpartiet om arbetstidsförkortning:

Reformkostnad cirka 11–12 miljard er, (ökat arbetskraftsbehov). Täcks av staten eller genom höjd kommunskatt. Ref ormen innebär en sysselsättningsökning me d tre procent i offentlig sektor och med en procent i privat sektor.

Fotnot: Riksdagens utredningstjänst har beräknat skattebortfallet vid 30-timmarsvecka till cirka 310 miljarder kronor. ”Beräkningarna är beroende av ett antal antaganden och måste tolkas med försiktighet” står det i rapporten.

Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning

15

Tema: Arbetstidsförkortning

Anställda inom offentlig sektor i Göteborg blir allt sjukare och framför allt personalen inom vården. Men på Svartedalens äldreboende har trenden vänt. Färre sjukdagar, ett större lugn, fler aktiviteter tillsammans med hyresgästerna och en ”goare” känsla.

Utvärderingen av försöket med sex timmars arbetsdag på Svartedalens äldreboende visar att det är en succé. Vilket Ulla Johansson intygar.

FOTO: JÖRAN FAGERLUND

Vilken

16

Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning

Arbetstidsförkortning "Två timmar mer fritidTema: är fantastiskt skönt. Det gör att vi orkar mer och orkar vara trevligare, både på jobbet och hemma."

P

å Svartedalens äldreboende snurrar jag först runt lite på våningarna men kommer till slut fram till våning 2 Norr, avdelningen där Ulla Johansson jobbar. I 14 år har hon varit undersköterska på boendet och är mäkta nöjd med att arbeta mindre med en hel lön.

– Jag tycker att det känns i hela kroppen, det är ju faktiskt två timmar mindre per dag vi jobbar. Och två timmar mer fritid är fantastiskt skönt. Det gör att vi orkar mer och orkar vara trevligare, både på jobbet och hemma, säger Ulla.

Hennes ord går som ett eko genom alla jag pratar med om arbetstidsreformen. Det känns i kroppen. Det växer fram ett lugn och projektet är väldigt uppskattat.

Lägre sjukfrånvaro

Bengt Lorentzon är den forskare som följer projektet med sex timmars arbetsdag. Han ska undersöka hur de anställdas hälsa och välmående påverkas av att arbeta mindre och hur det i sin tur inverkar på hyresgästernas vardag. Den senaste rapporten ”12 månader med 6 timmar” (red. kommentar 161019: ny rapport har nu kommit) visar inget annat än goda resultat.

– Personalen upplever att de mår bättre och känner mindre stress. I förhållande till an-

dra anställda i staden så minskar antalet sjukdagar hos den personal som omfattas av arbetstidsförkortningen, säger Bengt Lorentzon.

Rapporten visar också lägre sjukfrånvaro när de arbetar färre timmar. Mer konkret så betyder det att personalen som ingår i projektet i snitt har 13 sjukdagar per år och undersköterskor i övriga staden är hemma sjuka 28 dagar per år. Alltså drygt dubbelt så många dagar.

Lugn som arbetsmetod

Helén Ericsson som är fackligt förtroendevald för Kommunal håller med om bilden av personalens välmående: – Personalen berättar gång på gång vilken skillnad det gör för välmåendet att jobba sex timmar. Projektet var både välbehövligt och efterlängtat. Någon sa att projektet borde vara fram till pensionen.

Bengt Lorentzon har samma bild: – Undersköterskorna använder lugn som en arbetsmetod och när de mår bra blir givetvis detta väsentligt för de hyresgästerna. Är stämningen rofylld på avdelningen så mår också de boende bättre.

Både Helén och Bengt understryker vikten av att känna mer energi. Att orka göra det där lilla extra utan att behöva rusa från situation till situation. H

Fakta Projektet med en arbetstidsförkortning på Svartedalens äldreboende påbörjades i februari 2015 och pågår till januari 2017.

Den tidigare arbetsstyrkan har förstärkts av 14 nya personer för att täcka upp antalet timmar.

De som tidigare arbetade heltid har gått ner i arbetstid med bibehållen lön och de som tidigare jobbade deltid har nu heltidstjänster.

Mia Sundqvist

Artikeln är ti digare publicerad i Göteborgsvänster n 2/2016 – detta är en kortad version.

succé!

Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning

17

Tema: Arbetstidsförkortning Ana Rubins uppmaning:

Ta strid för tiden "Lyft sex timmars arbetsdag som nästa års viktigaste valfråga!"

Det säger Ana Rubin, vice ordförande i Vänsterpartiet Skåne och en av författarna till ”Striden om tiden”, det dokument som låg till grund för partiets kongressbeslut i frågan om ”ännu en” arbetstidsförkortning på svensk arbetsmarknad.

Det är 44 år sedan den förra.

V

i möts i trädgården bakom Vänsterns hus på Nobelvägen, bland vajande stockrosor fulla av frökapslar. Om ett år är valrörelsen i full gång.

Vilka frön vill vänstern så?

– Vi som är ideologiskt motiverade ser ju gärna vinster i välfärden som en av de viktigaste frågorna, säger Ana Rubin. Men väljarna i allmänhet är nog mer pragmatiskt orienterade.

En majoritet av befolkningen är visserligen emot vinstjakten i offentlig sektor. Samtidigt är den gemensamt ägda välfärden så utarmad att väljarna inte ser någon skillnad på kvalitén i offentlig och privat, menar hon. Att stoppa vinster i välfärden är helt nödvändigt men frågan ensam känns, trots allt, inte tillräckligt viktig för att avgöra vem man röstar på.

– Vänstern måste satsa mer på visionära reformer.

En större berättelse

Hon betonar att det är hennes personliga åsikt. Partiets prioriteringar inför valet bestäms på kongressen. Men hon tror att det måste till en annan, mer genomgripande berättelse om hur vänstern vill förändra Sverige och skapa ett bättre liv för arbetarna. Den berättelsen handlar om tiden.

18

– Tid är så mycket värt för människor. Och i ”Striden om tiden” visar vi att det är möjligt att genomföra en rejäl arbetstidsförkortning. Tänk om vi också kunde få en utomparlamentarisk kamp, typ Attac, för sex timmars arbetsdag!

Kongressbeslutet innebär att Vänsterpartiet kräver 30 timmars arbetsvecka inom tio år, och innan dess 35-timmarsvecka inom fem. Frågan är central i höstens budgetförhandling med regeringen.

– Vi har avvisat idén om en sänkning av veckoarbetstiden i små steg. För att den förkortade arbetstiden ska få genomslag och bryta invanda mönster måste det ske ett tydligt brott, inte minst ur jämlikhetsperspektiv.

Ett berikande liv

I ”Striden om tiden” uttrycks det så här: ”Vi behöver ett mänskligt och rättvist samhälle där människor har reella möjligheter att leva ett berikande liv”.

Vad innebär det för dig?

– Mer tid för mina barn, svarar Ana Rubin, som i dag arbetar heltid som jurist.

Denna ”fria tid” har redan de kvinnor som i dag arbetar ofrivillig eller mer eller mindre frivillig deltid (småbarnsmammor). När normen för heltid minskar Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning

Tema: Arbetstidsförkortning "Vänstern måste satsa mer på visionära reformer." från 40 till 30 timmar i veckan blir många av dessa deltider heltider. Kortare arbetstid ska nämligen inte ge lägre lön, även om det kan ske en uppbromsning under den period då den genomförs. Är föräldraförsäkringen en kvinnofälla?

– Jag tror i vart fall att en arbetstidsförkortning är minst lika effektiv som exempelvis en individualiserad föräldraförsäkring när det gäller att bryta invanda mönster. Och minskningen av arbetstiden ska ske snabbt så att ingen kan finna på en ursäkt att inte utnyttja den för familjens bästa, säger Ana. Dessutom blir mannen inte lika anställningsbar på kvinnans bekostnad.

Betalar själv

Men hur får vi råd? I dag betalar löntagaren sin kortare arbetstid ur egen ficka. Höjda skatter?

– Ja, i alla fall inte med hjälp av sänkta skatter. Det finns beräkningar som visar att enbart hälften av jobbskatteavdragen under alliansregeringens tid skulle ha kunnat betala sex timmars arbetsdag i hela den offentliga sektorn.

Trycket på att få 30 timmars arbetsvecka är stort i många grupper. Vårdpersonalen är en sådan. I dragkampen om arbetskraften skulle den offentliga sektorn få klara fördelar om den erbjöd kortare arbetstid med oförändrad lön.

– För det krävs det givetvis fler anställda och stora utbildningsinsatser, medger Ana Rubin. Och som en följd av en sådan åtgärd kan vi vara säkra på att privat verksamhet tvingas följa efter.

Allt lägre löneandel

Ana Rubin, en av författarna till ”Striden om tiden”, anser att sex timmars arbetsdag bör vara Vänsterpartiets viktigaste valfråga.

Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning

Det är nämligen inte pengar som fattas. Sedan 1970-talet har löneandelen av de nationella inkomsterna minskat kraftigt till förmån för inkomst av kapital. Det finns utrymme för omfördelning av tillgångarna. Det kan ske i form av höjda löner eller förkortad arbetsdag.

Fördelen med den senare är att den inte äts upp av inflation och högre levnadsomkostnader. Men kortare arbetstid får inte ske på bekostnad av lågbetalda gruppers framtida löner. Många behöver såväl kortare arbetstid som högre lön samtidigt som de får mer fri tid för sig själva och sina familjer.

– Sverige är ett rikt land. Vi har råd, säger Ana Rubin.

Under arbetet med ”Striden om tiden” grävde hon i arkiven om införandet av 40-timmarsveckan 1973. Argumenten mot en sådan var exakt desamma som i dag.

Utom ett: Vem ska mjölka korna?

– Och de blev mjölkade... H Text och Foto: Per Längby 19

Tema: Arbetstidsförkortning

Saxat ur Striden om tiden En procent om året?

Om vi, som ett räkneexempel, antar att arbetsveckan hade reducerats med 1 procent per år de 30 åren 1980 till 2010 skulle vi haft en normalarbetsvecka på 30 timmar 2010.

Ökade vinster

1%

Under en lång period har en allt större andel av näringslivets tillväxt gått till vinster istället för till löner. Men eftersom ekonomin vuxit år från år så skulle den ökade tillväxten kunna skapa utrymme för en arbetstidsförkortning.

Jämlikhet

Gynnsamt läge

Ett genomförande av Vänsterpartiets ekonomiska politik – med högre investeringsnivå och högre inflationsmål till exempel – skulle med andra ord bidra till att förutsättningarna för en arbetstidsförkortning blev mer gynnsamma.

Höjda löner eller ko

20

Arbetstidsförkortning i den form vi föreslår här är en systemkritisk reform som utmanar kapitalets makt över privatliv och arbetsliv.

rtare arbetsdag?

det mest Sex timmars arbetsdag är ta proval för att tet bestående sät ingar kn neö Lö r. ste duktivitetsvin och en on ati infl av kan ätas upp . Men högre vardagsomkostnader för är ing rtn rko en arbetstidsfö . alltid vunnen

Deltider blir heltider En kortare arbetsdag innebär i vårt förslag att alla deltidsarbetande kvinnors arbete räknas om till heltid. Kravet om en lagstadgad rätt till heltid hänger således intimt samman med kravet om sex timmars arbetsdag.

Systemkritik

Utan en arbetstidsförkortn ing kommer kvinnor att fortsätta att arb eta deltid och därmed också vara sämre betalda, ha sämre förutsättningar för facklig aktivitet, ha en black om foten vid löneförhandlingar och sämre framtida pen sioner.

Utmaningen

De frågor som måste ställas , diskuteras och besvaras är: Hur driver Vänsterpartiet frågan om arbetstidsförkortning i rel ation till andra krav? Men också: kan frågan om sex timmars arb etsdag vara just den fråga som kan ena arbetarrörelsen för att vinna mark för att i sedan genomföra även andra angelä gna reformer?

Barnen I dag har våra barn längre arbetsdagar än vuxna.

Ska barn få chansen att umgås med sina föräldrar, inte minst med sina pappor, behövs en daglig arbetstidsförkortning.

Rättvis fördelning

En arbetstidsförkortning är helt enkelt ett smartare sätt att fördela de arbetstillfällen som finns och vår fritid.

Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning

Tema: Arbetstidsförkortning

Malmö nöjer sig med liten satsning I Jönköping får socialsekreterarna sju timmars arbetsdag med bibehållen lön.

I Malmö hoppas många av deras kollegor på att kommunen tar ett liknande initiativ för deras räkning.

Så blir det inte.

Här nöjer man sig med ett 3+3-schema på ett korttidsboende.

– Vår främsta målsättning med sjutimmarsdagen är att handläggarna inom socialförvaltningen ska bli fulltaliga, säger Karl Gudmundsson, socialdirektör i Jönköpings kommun som hoppas på ett tiotal extra tjänster.

Verksamheten plågas i dag av ett ständigt underskott på medarbetare inom individ- och familj och bistånd.

Dagens sommartid – sjutimmarsdagen – ska därför bli norm året om och förhoppningsvis locka fler socialsekreterare till kommunen.

– Vi har hittills skjutit problemen framför oss. Jag menar att vi kan anställa fler med gott samvete. Handläggarna kommer att disponera tiden bättre, stressa mindre och få hjälp vid hård belastning.

Några veckor innan ansökningstidens utgång hade 40 personer sökt de fem vakanta tjänsterna, en del av dem flera tjänster. Bland dessa finns det en del som helt saknar utbildning. Enligt Annika Engman, HR-strateg på socialförvaltningen, är det för tidigt att avgöra om antalet sökande kommer att bli fler än tidigare.

Och hon värjer sig mot att beskriva den förkortade arbetstiden i enbart rekryteringstermer.

– För oss är det lika viktigt att de socialsekreterare som redan jobbar här vill stanna kvar.

LSS-boende

Försök med förkortad arbetstid inom offentlig sektor har prövats på en rad orter i landet. I juni i år tog Malmö kommunfullmäktige beslut om ett försök på ett korttidsboende för personer i behov av LSS, Lagen om stöd och samhällsservice till vissa funktionshindrade.

Det låter lite blygsamt och försiktigt?

– Ja, vi vet att en arbetstidsförkortning har positiva effekter, men samtidigt att den är dyr, säger kommunalrådet Carina Nilsson (S).

Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning

"Vi vet att en arbetstidsförkortning har positiva effekter, men samtidigt att den är dyr."

Carina Nilsson (S), kommunalråd.

Försöket i Malmö bygger på 3+3; medarbetarna arbetar tre och är lediga tre dagar. Exakt hur stor minskningen av antalet arbetstimmar blir kan Carina Nilsson inte säga.

– Arbetsmodell och kostnader ska vara färdigutredda i oktober. Sedan inleds försöket nästa år.

Hon är skeptisk till sjutimmarsdagen i Jönköping.

– Vad jag förstår innebär denna att handläggarna får jobba hårdare under kortare tid. Dessutom är det ju inte alla kvinnor som vill ha sänkt arbetstid. Alla är ju inte småbarnsmammor, säger hon.

Kvinnor mer intresserade

Enligt opinionsmätningar är en stor majoritet av kvinnorna (69 procent) för sex timmars arbetsdag, mot en knapp minoritet av männen (49 procent). Och det är kvinnorna som i de flesta fall tar på sig omsorgen om äldre anhöriga.

– Så är det. Det blir spännande att följa hur det går i Jönköping. Men jag är trots allt övertygad om att många kvinnor föredrar att arbeta åtta timmar om dagen, svarar Carina Nilsson.

Hanna Ljungberg, huvudskyddsombud för Akademikerförbundet SSR i Malmö, socialsekreterarnas fackförbund, skulle däremot välkomna en arbetstidsförkortning.

– Det hade varit intressant att prova det här i Malmö, säger hon. Våra medlemmar har på flera håll hög arbetsbelastning och stort ansvar. Malmö behöver göra något för att de som finns i verksamheten ska orka och vilja vara kvar, men också för att lyckas locka till sig nya medarbetare.

Och nyanställningar behövs. 2016 var personalomsättningen 18,5 procent, halvannan procent lägre än föregående år. Den är dock fortfarande hög jämfört med Jönköping där den var 5,2 procent under första halvåret i år. Lönerna i Malmö är låga: endast 6 av Skånes 33 kommuner har lägre.

– Ytterst handlar det om malmöbornas behov, säger Hanna Ljungberg. De flesta socialsekreterarna brinner för att göra skillnad. Men de måste få förutsättningar också. Personalens arbetsvillkor och kvalitet i verksamheten hänger ihop. H Per Längby

21

Tema: Arbetstidsförkortning

Vänsterns lösning:

6 timmars Vi vill ha sex! Vi vill ha sex! Vi vill ha sex timmars arbetsdag har skanderats länge och väl i många av vänsterns första majdemonstrationer. Frågan har diskuterats med olika intensitet ända sedan kravet lyftes på allvar för första gången under 70-talet.

Nu är det dags att återigen med full kraft föra fram kravet – inte minst sedan Vänsterpartiets kongress beslutade att prioritera frågan högt. Vänsterpartiet har över hela landet gått fram med förslag på arbetstidsförkortningar – på vissa platser blir det verklighet och på andra fortsätter vi driva förslagen.

5 argument för kortare

1 DET ÄR MÖJLIGT! Vi har gjort det förr. Flera gånger till och med!

Fram till 70-talet kortades den lagstadgade veckoarbetstiden stegvis till 40 timmar per vecka.

Vinsterna sedan i näringslivet har sedan dess ökat rejält. Enligt SCB ökade produktiviteten med 65 procent de senaste 30 åren. Samtidigt har löneandelen minskat från 76 procent till 69 procent.

Med andra ord finns det gott om utrymme för en arbetstidsförkortning med bibehållen lön. H

2 JORDENS RESURSER räcker inte för den falska idén att vi behöver en ekonomi i ständig expansion för att kunna behålla välfärden.

Produktivitetsökningen i de rika länderna bör tas ut som sänkt arbetstid enligt rapporten Prosperity without Growth presenterad av den brittiska hållbarhetskommissionen. Målsättningen bör vara en ekonomi i jämvikt – istället för den ohållbara tanken om ständig tillväxt. Det är en grundförutsättning för att människans ska kunna överleva på denna planet i framtiden. H

Text: Jenny Blom

22

Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning

Tema: Arbetstidsförkortning

arbetsdag! arbetsdag med bibehållen lön

3 TID ATT LEVA. Tid tillsammans. Tid att utvecklas. Värdet av mänsklig tid är ett avgörande argument som många människor eftersträvar. I grund och botten handlar detta också om en jämställdhetsfråga: tid att dela på hemarbetet. Idag arbetar många kvinnor deltid för att inte barnen ska få långa dagar på förskola och fritids. Mer tid kan fördela hemarbetet mer rättvist och ge kvinnorna en starkare position på arbetsmarknaden. Tiden kan användas på många sätt – för vårt föreningsengagemang, för våra barn, för våra intressen, för att orka med den politiska kampen och mycket mer. Tid kan också för många ersätta den ständiga hetsjakten på att konsumera mera. H

Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning

4 SEXTIMMARSDAGEN ger oss en möjlighet att dela på arbetstillfällena och att göra arbetet mer humant. Det minskar stressen och ökar välbefinnandet på arbetet. Det skapas utrymmen för fler att komma in på arbetsmarknaden och för många att inte vara utslitna vid 55+ utan att orka arbeta hela vägen ända fram till pension. H

5 SEXTIMMARSDAGEN handlar

om kampen för ett mänskligt arbetsliv och är i grund och botten också en kamp om det ekonomiska utrymmet. Ska det läggas på att öka profiterna eller gynna vanliga människors liv. Ökad livskvalité bör vara målsättningen för alla politiska reformer. Sex timmarsdagen ökar livskvalitén, skapar ett mänskligare arbetsliv, omfördelar makt och utrymme från kapitalet till de arbetande och visar vägen mot ett hållbarare samhälle. H

En tidigare version av denna text har tidigare publicerats i Folkviljan nr 5 2013 23

Tema: Arbetstidsförkortning

Så ska Vi ta nästa steg mot 6-timmarsdagen Det är viktigt att driva arbetstidsförkortningen som en fråga som är möjlig här och nu. För vänsterpartister runt om i hela Sverige tillhör det politiska arbetet att lyfta förslag om försök med arbetstidsförkortning. På en del platser har det lyckats.

Kraven på arbetstidsförkortning börjar få genomslag och genom lokala försök är tanken att både erfarenheter ska göras och opinion bildas för en generell arbetstidsförkortning med bibehållen lön.

På flera håll görs också försök med arbetstidsförkortning som ett sätt att förbättra för utsatta personalgrupper. Exempel på försök med arbetstidsförkortning runt om i landet görs på ortopedkirurgiska avdelningen på Mölndals sjukhus, enheter inom socialförvaltningen i Sundsvall och det numera (världs)berömda äldreboendet i Svartedalen, Göteborg.

Inom den privata sektorn så finns sex timmars arbetsdag på några platser som velat gå före som exempelvis Toyota Center i Mölndal och på Hissingen, IT-företaget Brath i Örnsköldsvik och den gotländska reklambyrån Oss. I Malmö, Skåne och nationellt finns nya förslag för att ta oss några steg närmare en generell arbetstidsförkortning.

Malmö

Vänsterpartiet har föreslagit att 20 miljoner ska satsas på ett försök med arbetstidsförkortning (i exempel 24

Svartedalen kostade försöket åtta miljoner kronor) samt att Malmö stad ska ansöka hos regeringen om att få finansiering för att bli ett pilotförsök för hela äldreomsorgen.

Skåne

I motioner och alternativa budgetförslag har Vänsterpartiet drivit förslag kring omfattande försök med både sex timmars arbetsdag och 30-timmarsvecka.

Argumenten har varit både för att rekrytera och behålla personal, effektivare användning av operationssalar men också kortare köer och förbättrad kvalitet.

Försöken ska i första hand riktas till yrkesgrupper med tung fysisk arbetsmiljö. Förslagen är att börja med sex avdelningar som projekt och sedan göra det generellt men också hela yrkesgrupper som exempelvis lokalvårdare. I Vänsterpartiets senaste budgetalternativ finns 150 miljoner kronor avsatta för arbetstidsförkortning.

Sverige

1 maj presenterade Jonas Sjöstedt Vänsterpartiets senaste förslag till hur vi kan går vidare för att skapa arbetstidsförkortning. En treårig nationell satsning på arbetstidsförkortning med full lönekompensation inom offentlig sektor. Tanken är att staten ska avsätta medel för att finansiera det på minst ett ställe i varje kommun och landsting men max för 75 anställda per kommun och landsting. Vänsterpartiet beräknar kostnaden för staten till 2.5 miljarder kronor och ser det som ett sätt att få igång processen med arbetstidsförkortning på bred front. H Daniel Sestrajcic Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning

Bli en del av Vänsterdagarna. Läs mer på vmalmo.se

#vdagarna Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning

25

Tema: Arbetstidsförkortning

Kampen om Folkviljan tar en titt på hur kampen om arbetstiden har förts mellan arbetare och arbetsgivare, från de första arbetstidsreformerna i 1900-talets början till dagens krav på sex timmars arbetsdag.

A

rbetsdagar på över tolv timmar var vanliga i industriländerna på 1800-talet. Arbetarna hade minimal fritid och de långa arbetspassen ledde till skador, sjukdomar och förtidig död. Det var även svårt för arbetare att finna tid till att organisera sig för bättre löner och villkor. Därför blev arbetstidsförkortning en central fråga för den tidiga arbetarrörelsen.

1919: Åtta timmars arbetsdag

Tage Erlander, Sveriges statsminister 1946– 1969. Under efterkrigstidens socialdemokratiska regeringar omsattes välståndet bland annat i förkortad arbetstid.

KÄLLA: HTTPS://

COMMONS.WIKIMEDIA.ORG/WIKI/ FILE:TAGE_ERLANDER_1952.JPG

I Sverige hade Socialdemokraterna åtta timmars arbetsdag som sitt viktigaste krav tillsammans med allmän rösträtt när partiet bildades 1889. 1917 bildade man för första gången regering tillsammans med Liberala samlingspartiet, och började genomföra arbetarvänliga reformer.

Men arbetsgivarna bjöd på hårt motstånd i arbetstidsfrågan. I Svenska Arbetsgivareföreningens tidskrift Industria kunde man år 1918 läsa att ett litet, exportberoende land som Sverige inte skulle klara sig i den internationella konkurrensen om arbetstiden förkortades. Landet skulle ruineras om man inte behöll en arbetsdag på 10 timmar.

Tiden talade dock mot arbetsgivarna och högern.

De europeiska regeringarna stred mot varandra i det

pågående första världskriget. Länderna, även Sverige som stod utanför kriget, skakades av matkravaller och social oro. Den revolutionära delen av arbetarrörelsen, missnöjd med Socialdemokraternas stöd till kriget och den långsamma reformtakten, pressade regeringarna från vänster. Strejker var vanliga.

I Sovjetunionen införde kommunisterna åtta timmars arbetsdag i princip omedelbart när de tagit makten 1917. Land efter land i Europa följde sedan efter, och 1919 lagstiftades om åtta timmars arbetsdag i Sverige.

Efterkrigstiden och 40-timmarsveckan

Nästa gång arbetstidsförkortning blev aktuell i Sverige var i slutet av 1950-talet. Sverige upplevde en period av snabbt växande ekonomi under socialdemokraten Tage Erlander, vars första regering tillträdde 1946. Arbetarna förhandlade till sig högre lön, och man fick även del av den växande rikedomen genom lagstadgad semester som ökade till tre veckor per år 1951. Samtidigt rådde relativ fred på arbetsmarknaden.

Många yrkesgrupper bland tjänstemännen hade lyckats förhandla till sig förkortad arbetstid, utöver högre lön och mer semester. Att arbetare skulle fortsätta jobba lika länge medan rikedomen växte och andra grupper kunde arbeta mindre framstod som allt mer orättvist.

1957 bestämde riksdagen att arbetstiden skulle förkortas med en timme i veckan per år, från 48 timmar i veckan till 45 timmar 1960. Därefter infördes en fjärde lagstadgad semestervecka 1963, och arbetsveckan förkortades stegvis från 45 till 40 timmar under åren 1969 till 1973, under Olof Palmes första regering.

Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti bildas.

1856

Första riksdagsmotionen om tolv timmars arbetsdag avslås.

26

1889

Åtta timmars arbetsdag (48 timmars arbetsvecka.

1917

1919

Ryska revolutionen, Sveriges Socialdemokratiska Vänsterparti bildas.

Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning

Tema: Arbetstidsförkortning

arbetstiden

Sextimmarsdagen som aldrig kom

Under den kommande tiden sågs sex timmars arbetsdag som nästa steg i kampen om arbetstiden. På 1970-talet radikaliserades debatten, och jämställdhet och barns situation kom i fokus. Sextimmarsdagen sågs som ett sätt att jämna ut förvärvsarbetet och det obetalda arbetet mellan könen och förbättra relationen mellan barn och föräldrar.

Detta jämställdhetsfokus kombinerat med ökad miljömedvetenhet och tillväxtkritik gjorde att arbetstidsförkortning under en tid var ett vanligt krav i svensk

1959

47 timmars arbetsvecka.

Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning

Lennart Moraeus

42,5 timmars arbetsvecka

46 timmars arbetsvecka

1958

politik, även bland vissa borgerliga partier. Trots detta blev någon ny arbetstidsförkortning aldrig av. Svensk ekonomi blev mindre stabil under denna tid och utrymmet för reformer sågs som mindre. Arbetsgivarna var även framgångsrika i sin propaganda mot reformen.

LO behöll länge kravet om sex timmars arbetsdag men andra förbättringar prioriterades, till exempel 5 veckors semester 1978. Kravet övergavs av allt fler partier och LO-förbund, och idag är Vänsterpartiet det enda riksdagsparti som kräver sex timmars arbetsdag. H

1960

45 timmars arbetsvecka.

1969

Protesterande kvinnor i Stockholm den 27 april 1917. Hungerdemonstrationerna 1917 var en del i en våg av arbetaruppror som drog över Sverige och pressade politiken åt vänster.

KÄLLA: HTTPS://COMMONS. WIKIMEDIA.ORG/WIKI/FILE: PROTESTERANDE_ M%C3%B6DRAR_ TILL_MJ%C3%B6LCENTRALEN_ AXEL_MALMSTR%C3%B6M.JPG

40 timmars arbetsvecka

1970

1973

41 timmars arbetsvecka

27

Tema: Arbetstidsförkortning Folkviljan har pratat med Linn Spross, forskare i ekonomisk historia, författare och ledarskribent med inblick i kampen för arbetstidsförkortning i Sverige. För sin forskning har hon bland annat granskat de utredningar om arbetstidsförkortning som staten gjort under det gångna århundradet.

"Traditionellt varit en fråga för gräsrötterna" L

inn Spross poängterar att statens syn på frågan har förändrats genom åren.

– Arbetstidsfrågan handlade fram till mitten av 1950-talet om vad man kan kalla för produktiv socialpolitik, det vill säga en form av arbetarskydd som betonade det statliga ansvaret att skydda arbetarna från att bli överutnyttjade. Därmed sågs arbetstidsförkortning inte som en kostnad utan en investering.

– En utvilad arbetare var en bättre arbetare och därför skulle kortare arbetstider ge produktionsvinster.

Frågan formulerades om

– Arbetstidsförkortning kom sedan att omformuleras som en fråga om ett konsumtionsval som arbetaren kunde göra, ett val mellan mer lön eller mer fritid.

Därmed kom den att framstå som en kostnad.

– Mot slutet av 1900-talet kom reformen att mer eller mindre dödförklaras, då den inte framstod som en kostnad i ett konsumtionsval, utan en kostnad som slog mot hela samhällsekonomin.

Enligt Linn Spross skedde förändringen när kapitalet fick mer makt.

– De största förändringarna hänger ihop med ändrade styrkeförhållanden på arbetsmarknaden. Reformen sågs alltmer som en omöjlig kostnad och även som en onödig reform då ingen ville har mer fritid. Det hängde ihop med förskjutningen från arbete till kapital under det senare 1900-talet. När arbetstidsförkortning har setts som möjligt att genomföra har detta varit på grund av ett starkt tryck utifrån.

Arbetsgivarna alltid fientliga

När frågan om arbetstidsförkortning har utretts har staten konsulterat arbetsmarknadens parter.

– LO:s ledning har inte alltid hyst en positiv inställning till arbetstidsförkortning. Det har traditionellt varit en fråga för gräsrötterna. I utredningarna blir det 28

tydligt att man vill hitta argument för att det är "bra för alla".

– Arbetsgivarna har alltid varit negativa till arbetstidsförkortning, och med i princip samma argument idag som för hundra år sedan: det är en reform som företagen inte klarar av. De har betraktat det som en reform som höjer priset på arbetskraft och sådana höjningar har näringslivets intresseorganisationer alltid motsatt sig.

– På 1970-talet gjorde SAF en motoffensiv mot den framväxande opinionen för sex timmars arbetsdag.

De publicerade en broschyr där de varnade för att folk skulle få för mycket fritid, vilket skulle leda till att man fick tråkigt. Detta illustrerades med en man som vankar av och an i ett rum med flera cigaretter i munnen, en man som uppenbart inte kan hantera fritiden.

Hot om revolution bästa argumentet

Vilka är då de mest slagkraftiga argumenten för arbetstidsförkortning historiskt sett, enligt Linn Spross?

– Ett effektivt argument var revolutionshotet som gjorde att åtta timmars arbetsdag genomfördes 1919, i ett försök att blidka den upproriska arbetarrörelsen.

– För staten och socialpolitiken har formuleringar som kan vinna samförstånd säkerligen varit effektiva, som till exempel att kortare arbetstider ger produktivitetsvinster.

– Frågan om sex timmars arbetsdag vann en bred politisk konsensus då man formulerade den som en familjepolitisk reform som skulle ge föräldrar och barn mer tid för varandra, något som alla partier utom moderaterna ställde upp på på 1970-talet.

– Generellt tror jag att det har handlat om att gång på gång ställa kravet på kortare arbetstid. Att det är just det reformen gäller, och att det inte kan kompromissas bort. H

"Ett effektivt argument var revolutionshotet som gjorde att åtta timmars arbetsdag genomfördes 1919."

Lennart Moraeus Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning

Tema: Arbetstidsförkortning

Vinnaren tar allt när tekniken tar över Det är de senaste 30 årens tekniksprång, snarare än globalisering och internationell handel, som hotar jobben i västvärlden. Och det har gått mycket snabbare än experterna förutspått. För Laura Tyson, professor i ekonomi vid Berkeley, betyder det att politikerna bör omfördela kapitalets växande vinster till dem som nu blir bortrationaliserade.

Studier visar att 80 procent av minskningen av antalet anställda i USA:s tillverkningsindustri beror på ny, produktivitetshöjande teknik.

Går vi mot en arbetslös framtid ”där allt fler inte längre kan få en inkomst på medelklassnivå, oavsett utbildning och kompetens”? undrar Tyson i DN den 25 juni i år.

Den senaste studien i ämnet visar att robotiseringen har lett till att 400 000 jobb om året gått förlorade i tillverkningsindustrin de senaste tre decennierna, vilket främst drabbat regioner som är beroende av denna.

30 procents tidsbesparing

I en annan, global studie, utförd av McKinsey Global Institute, fann man att mindre än fem procent av alla yrken kan automatiseras fullt ut. Å andra sidan kan sex av tio yrken reducera sin arbetsbörda med en tredjedel med hjälp av modern teknik. De som drabbas eller skulle kunna gynnas av denna tidsbesparing är människor som arbetar inom hotell, livsmedel, tillverkning och detaljhandel, skriver Laura Tyson.

Totalt utgör de drygt hälften av USA:s alla lönearbetare.

Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning

Robotar sänker lönerna

Andra sidan av myntet är den löneminskning som skett i robotiseringens spår. Den franske ekonomen Thomas Piketty har visat att lönernas andel av nationalinkomsten sjunkit drastiskt i modern tid till förmån för kapitalinkomster. Tyson och hennes kollega Michael Spence visar i sin tur att den snedfördelningen Den sena ste förstärks när intelligenta maskiner ersätter studien i ämnet mänsklig arbetskraft. Vinnaren tar allt och visar att robotiseringen h det sker, enligt Tyson, i ”turbofart”. ar lett till att Som om inte detta skulle räcka pekar hon 400 000 jobb om året g fö r ått lorade i ti på att även IMFs World Economic Outlook ll industrin verkningsså sent som i april i år bekräftat bilden: 50 de s procent av de senaste 30 årens minskade tre decen enaste nierna. löneandel av nationalinkomsten är orsakad av teknikutvecklingen. Globaliseringen bidrar med hälften så mycket.

Vad bör göras?

I vart fall bör inte robotarna, hönan som värper guldägget, beskattas. Laura Tyson pekar inte heller ut en arbetstidsförkortning som ett sätt att minska gapet mellan vinnare och förlorare. Men hennes rekommendationer ligger nära en sådan; förutom en satsning på exempelvis utbildning, sociala säkerhetsnät och löneförsäkring (basinkomst?) vill hon se en mer progressiv skatte- och fördelningspolitik. I en sådan skulle de förmögenheter som automatiseringens kvarnar genererar kunna fördelas mer jämlikt. H Per Längby 29

VAL 2018

Frågor som hör I regeringens sista budgetförslag för mandatperioden kom slutligen ett par välbehövliga satsningar inom miljö och klimat. Efter tre år färgade av brutna löften snarare än handlingskraft gör nu Miljöpartiet allt de kan för att ändra bilden inför valåret.

– Det är steg åt rätt håll, men långt ifrån tillräckligt. Det behövs otroligt mycket mer för att vi ska skapa ett hållbart samhälle.

Folkviljan har pratat med Jens Holm, Vänsterpartiets miljö- och klimatpolitiska talesperson, om sambandet mellan rättvisa och omställning, om hur ekonomin ska gå från att subventionera klimatförstörelse till att driva på omställningen och framförallt - hur klimatet vinner valet.

– Alla politikområden måste dra åt samma håll och hållas inom de ramar som ekosystemet sätter upp. Det måste genomsyra allt, även ekonomin.

Så kan omställningen förverkligas

Vänsterpartiets roll är att peka på hur omställning och rättvisa hänger samman. Det går som en röd tråd igenom allting.

30

Jens beskriver hur vi med ett nytt finanspolitiskt ramverk, en separat investeringsbudget och en grön investeringsbank kan driva på investeringarna som möjliggör omställningen. Att vi med en högre koldioxidskatt, flygskatt och vägslitageavgift för tunga transporter, kan omfördela från klimatskadlig verksamhet till hållbara lösningar.

Han lyfter också hur vi samtidigt måste fasa ut de miljöskadliga subventioner som varje år omfattar omkring 60 miljarder kronor.

– Det är enorma summor som går till att stockholmare ska få göra reseavdrag för bilen till jobbet, för torvbrytning, till ohållbart fiske, till köttindustrin, till den tunga industrin som inte betalar koldioxidskatt.

I dagens politiska landskap tycks de övriga hellre prata om allt annat än klimatkrisen. Hur ska (V) få upp klimatet på agendan och då nå ut med sina systemkritiska perspektiv?

– Vänsterpartiets roll är att peka på hur omställning och rättvisa hänger samman. Det går som en röd tråd igenom allting.

Rika skitar ner mest

Jens lyfter fram att den rikaste tiondelen står för 50 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. Den rikaste procenten står för 300 ton koldioxid per år och person jämfört med 6-10 ton för en medeleuropé.

Jens Holm.

– Omfördelning och ökad jämlikhet skulle alltså ha en dämpande effekt på konsumtion som leder till stora utsläpp, förklarar Jens.

Privat konsumtion belastar klimatet mer än offentlig.

När det undersöks, som till exempel i Mistra Urban Futures rapport om Göteborg stad, framkommer det att 1 krona inom offentlig sektor ger en fjärdedel så mycket utsläpp som i privat sektor. För Jens är det ett tydligt argument för högre skatter på kapital och inkomster och istället bygga ut det gemensamma.

Maktens misslyckande

Trots decennier av larmrapporter har den politiska makten misslyckats med att ta tag i klimathotet, vilket lett till att krisen nu är ett faktum. En stor faktor har varit att världens regeringar har lagt sin tilltro till marknaden och falska tekniska snabblösningar snarare än att ställa om samhällen efter de planetära gränserna. Även i Sverige börjar högern snabbt prata om den fria marknaden när klimatkrisen kommer på tal. Jens menar att vi måste utmana högerns tro på marknaden som lösning och visa hur den i själva verket är en del av problemet.

– Vi måste definiera om vad som är lösningarna. Då ska vi prata om en rättvis och hållbar ekonomisk politik. Vi ska peka på hur dessa två dimensioner - rättvisa Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning

VAL 2018

ihop och miljöansvar - hänger samman. Vi måste hela tiden prata om de båda samtidigt. Om hur det ena stärker det andra.

För att bygga berättelsen poängterar Jens vikten av vilka exempel en lyfter fram. På samma vis som en rättvis ekonomi kan kopplas med omställningen, går samma beröringspunkter att hitta i flera frågor. När vi satsar på kollektivtrafiken är det låginkomsttagare och kvinnor som tjänar på det. När högerns skogspolitik utgår från de privata skogsägarna, ska vänsterns grundas i allmänintresset - allas rätt att vistas i naturen kan ställas mot de som vill stängsla in eller avverka från en dag till en annan.

Individuella lösningar inte lösningen

En annan utmaning är att bryta fokuset på individuella lösningar, som dominerat miljö- och klimatdebatten det senaste decenniet. Jens tar som exempel behovet att minska köttkonsumtionen, som står för 25 procent av de svenska hushållens utsläpp av växthusgaser.

– Antingen kan en vädja till konsumenterna att köpa mera hållbart och mindre kött, eller så kan en ta ett politiskt ansvar. Vi kan göra som inom andra folkhälsoområden, till exempel alkohol och tobak, och straffa ut köttet genom att göra det dyrare med hjälp av skatter. Även om partiet ännu inte har börjat driva frågan om köttskatt, påpekar Jens att det inte hindrar från att kritiserar det riggade systemet inom livsmedelsindustrin.

– Vi kan i alla fall börja med att avskaffa subventionerna till animalieindustrin och istället börja subventionera växtbaserad mat, konstaterar han. Även här menar Jens att offentliga investeringar kan spela en stor roll. Som beställare är den offentliga sektorn, i synnerhet skolorna, en stor spelare som aktivt kan satsa på mer hållbar växtbaserad mat. Skolor som vill ställa om skulle kunna få bidrag av staten för att skicka sin bespisningspersonal på utbildning, köpa in bättre råvaror och bygga om uppvärmingskök till riktiga tillagningskök.

Avslutningsvis frågade vi Jens Holm om det finns något hopp i den eskalerande klimatkrisen.

– Tänk att för hundra år sedan var Sverige ett av världens fattigaste länder. På ett par decennier lyckades vi bygga upp en välfärdsstat och blev ett av världens mest rättvisa och välmående. Det kan vi göra igen. Vi kan bygga en värld som är hållbar, där vi lever inom de ramar som naturen sätter upp och där vi omfördelar från rik till fattig. Men det kräver politisk vilja. H Jens Börjesson Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning

31

VAL 2018

Tänk globalt, agera lokalt Elisabeth Hellman, (V) Malmö, i trädgården utanför Vänsterns Hus.

– Det är inte så att en gör revolution i miljönämnden, säger Elisabeth Hellman från Vänsterpartiet Malmö skämtsamt.

När Folkviljan möter upp den erfarne parlamentarikern är det i ett livligt Vänsterns hus på Nobelvägen 51.

Hon har precis fått frågan om hur bra miljönämnden är som plattform för att driva radikal klimatpolitik.

– Men med många små steg i rätt håll kan de tillsammans bli ett större fotavtryck, fortsätter hon.

Ett lika viktigt arbete ser Elisabeth ligga utanför de parlamentariska rummen. Som aktiv i partiföreningens miljöutskott verkar hon också inom olika utomparlamentariska sammanhang som spänner sig både inom partiet och ut i den breda klimatrörelsen. Det är där hon får sin förankring och sina förslag som hon kan ta med sig tillbaka in i den praktiska politiken.

– Vår plats i de parlamentariska församlingarna är inget värt om vi inte samtidigt förankrar vår politik i de radikala rörelserna. Det är ett ömsesidigt utbyte där vi lär av varandras perspektiv och ingångar.

Via miljöutskottet samkör medlemmarna sina deltaganden i olika projekt inom den breda rörelsen. Genom att rapportera till varandra utbyter de erfarenheter som tillsammans leder till strategi- och idéutveckling.

Utskottets möten blir så ett forum där partiföreningens miljö- och klimatpolitik diskuteras och utvecklas. Ofta fortsätter det vidare i form av motioner till kommunfullmäktige eller till partiets årsmöten och kongresser.

En annan utkomst är projektet att skriva ett Omställ-

ningsprogram för Malmö. I en redaktionskommitté, där Elisabeth ingår i, pågår arbetet att sammanhållet beskriva hur staden ska ställa om till att bli verkligt hållbar.

Programmet är tänkt att lyfta blicken från den kommande mandatperioden och spänna över en längre tid.

32

Även här vill Elisabeth lyfta fram rörelsens roll som central i omställningen. Hon ser programmet som ett sätt att bygga andra vägar att driva och utveckla politik på än hur det traditionellt har gjorts tidigare.

– Vi kan sitta i våra mötesrum och tycka att vi formulerar de perfekta förslagen, men hur vet vi att de är begripliga och känns igen av rörelsen där ute? Vi vill involvera radikala röster även utanför partiet.

På frågan om vad vi ska driva för frågor i det närmare

Klimatvinster Exempel på klimatvinster Vänsterpartiet har fått igenom i Malmö

3Divestering av Malmö stads fossila investeringar.

3Solkartan – en kartläggning över vilken effekt solceller skulle ha på olika fastigheters tak.

perspektivet, nämligen valet nästa år, är det fokus på frågor som många Malmöbor kan känna igen sig i.

– Vi behöver återta elnätet till det offentliga. Vi kan alla se resultatet av det privata monopolet på våra elräkningar när de chockhöjer nätavgiften helt efter eget tycke. Det är en fråga som går att koppla till den större bilden - att privatiseringarna inte fungerar och att vi istället måste återta samhällstjänsterna i gemensam ägo.

Tidigare i år la partiet just en sådan motion i Malmös kommunfullmäktige, vilken härstammade från miljöutskottets möten.

Den andra frågan Elisabeth tror kan ha genomslag-

skraft i valet är cyklisternas utrymme i stadstrafiken. I takt med att cyklisterna blir fler växer också dom som politisk kraft. Dessa kan ställas i konflikt mot bilens idag outmanade utrymme i stadsbilden.

– Vi ska kräva att alla typer av cyklister ska kunna rymmas efter behov. Idag stör vi oss på varandra för att vi inte får plats, det är helt felriktad ilska.

Utbyggd cykeltrafik öppnar även för andra möjligheter för en effektivare organisering av staden. En samordnad varudistribution och leveranser skulle få bort en stor del av onödig biltrafik. H Text & Foto: Jens Börjesson Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning

VAL 2018

Låt tusen blommor blomma – för en bättre värld

D

et är ett år kvar till valet: vi har mycket att göra! Bland det vi måste är att få fler i rörelse, att de flesta av er som valt att bli medlemmar men inte tagit steget till aktivitet ska känna att valrörelsen angår er till den grad att ni måste vara med.

Det kan vara att dela valsedlar på valdagen eller organisera en valfestival, att tala med människor i ert bostadsområde eller bjuda på kaffe och dela ut flygblad på torget. Det löfte vi aktiva kan ge er andra är att få saker är så meningsfulla som att tillsammans arbeta för förändring. I rörelsen händer det saker, här finns fantastiska människor som i solidaritet ställer upp på varandra och för ett bättre samhälle.

Det ansvar vi måste ta är att göra organisationen välkomnande, öppen och trygg, för det är gemenskapen i kampen som är vårt bästa verktyg. I en stark organisation ska det vara enkelt att gå med och ges lust att stanna kvar, den ska vara demokratisk och tillgänglig och vi ska ha kul.

K

ommande valrörelse kommer att engagera människor av två anledningar: i motstånd mot de reaktionära krafter som skrämmer och hotar, mot att nazister nu vågar gå på gatorna igen, för att inte blått och brunt tillsammans ska få förstöra vårt samhälle ännu mer.

Men människor mobiliseras också av hopp, för att de tror att samhället kan organiseras på ett mycket bättre sätt, för att samtidens ovissheter också öppnar för möjligheter att ta tydliga radikala kliv framåt Dessa båda saker måste vi bygga vår rörelse på parallellt och de hänger ihop. Motsatsen till rasism och högerpolitik är det bättre samhälle som formas av gemenskap och rättvisa.

orättvisor som människor förväntas ta för givna. Vi är en del av den breda rörelse för förändring som sträcker sig från det dagliga fackliga arbetet på hundratusentals arbetsplatser runt om i Sverige, till ensamkommande afganska ungdomar som demonstrerar på Stockholms gator. Vi ska veta att vi är en viktig del av den rörelsen, en ledande kraft och den bredare rörelsens röst i parlamenten.

Men vi ska också vara ödmjuka inför andra sorters engagemang, söka samarbeten snarare än att markera gränser, låta tusen blommor blomma i arbetet för en bättre värld. Det är en viktig princip och en framgångsrik strategi i alla de länder där den progressiva rörelsen växer. H Mirjam Katzin ordförande Vänsterpartiet Malmö

V

änsterpartiet är inte som de andra partierna. Vi är inte Socialdemokraterna, som nu tydligen kan vända sig så väl höger som vänster ut.

Vi vill inte framför allt ha makt för maktens egen skull, vi kräver förändringar för en hållbar framtid där livet är levbart och gott för alla. Vi vågar tala klarspråk om de samhällets

Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning

33

Momentum

Det hemliga Den 9 juni i år gick britterna till vallokalerna i ett extrainsatt parlamentsval. I ett slag av hybris maskerat som ett försök att “söka ett starkare mandat” hade konservativa premiärministern Theresa May kallat till extraval, i hopp om att fullständigt utplåna Jeremy Corbyns socialdemokratiska Labour.

Tusentals personer väntar utanför redan fullsatta Union Chapel där Jeremy Corbyn ska tala.

Labour, ett parti som präglades av interna konflikter och uppror mot Jeremy Corbyn, hade historiskt låga opinionssiffror. Mays kalkyl var att dessa siffror skulle bli valresultatet. Det hade varit slutet för Corbyn, vars kritiker då skulle få rätt om att Corbyn inte kan vinna val. Alla var överens om att Mays strategi var slug men klok, och att det skulle bli omöjligt för Labour att vända utvecklingen på bara några veckor.

Alla hade fel.

En stundande regering

Labour lanserade ett hyllat politiskt manifest, de interna kritikerna slöt motvilligt upp bakom Corbyn (eller höll i alla fall tyst), och partiets strateger fick äntligen fokusera på sitt budskap om ett Storbritannien “for the many – not the few”.

På valdagen stod det klart att Labour vunnit 30 nya mandat samtidigt som Mays konservativa parti förlorat 13. Slutresultatet blev 42 procent av rösterna till Tories mot 40 procent till Labour. Främlingsfientliga och EU-kritiska UKIP försvann helt från kartan. May behöll förvisso makten med nöd och näppe, men Labour gick från att kallas en krisande opposition till “a government in waiting” – en stundande regering.

Hur gick det till? I efterhand är de flesta kännare överens. Kommunikationsstrategier, enighet och ett starkt manifest var grunden, men det hemliga vapnet stavas “Momentum”.

Medlemsstyrd aktivistorganisation

Momentum är en medlemsstyrd aktivistorganisation inom Labour som bildades efter att Jeremy Corbyn blivit vald till partiledare första gången. När han utmanades om ledarposten kampanjade Momentum för Corbyn som vann med gigantisk marginal.

Under valrörelsen stod Momentum för mycket av det strategiska kampanjarbete som stora, trögare Labour inte klarade av. Momentum dominerade sociala medier 34

Board runner och sju dörrknackare i London-stadsdelen Battersea.

under hela valrörelsen. Från tredje våningen på 10 Melton Street basunerade en grupp unga volontärer varje dag ut Labours budskap i video, text och bild anpassat för en ung publik. Det är ofta detta arbete de har fått erkännande för.

Men arbetet med sociala medier var långt ifrån det enda, eller ens det mest strategiskt viktiga som Momentum ägnade sig åt. Det vore inte överdrivet att påstå att valet vanns genom Momentums “marginaltaktik”.

Strategisk mobilisering

Storbritanniens system med enmansvalkretsar gör att skillnaden mellan att få ett mandat och att inte få något Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning

Momentum

valvapnet En hemsida upprättades för att hjälpa nya och gamla Labour-aktivister hitta till sin närmsta marginalkrets och samåka dit. Samtidigt ringde och sms:ade Momentums volontärer tusentals och för att informera dem om var deras insats kunde ge störst resultat på valutgången. Till sin hjälp hade man såväl modern teknik som gamla hederliga metoder.

En aktivist kunde med hjälp av en applikation som Momentum lånat från Bernie Sanders amerikanska primärvalskampanj skicka personliga mass-SMS till hundratals Labour-medlemmar och sedan upprätthålla konversationer med samtliga.

Genom traditionell “phone banking”, där man ringer medlemmar en efter en, kunde andra aktivister nå dem som inte svarat på SMS. Vid varje kontakt: en uppmaning om att resa till närmsta marginal och inställa sig på det lokala Labour-kontoret.

Blandade känslor kring Momentum

Grayson Lookner från Bernie Sanders-kampanjen utbildar Labour-aktivister i Brighton Kemptown

alls kan handla om en enda röst. Därför är det strategiskt viktigt att rikta in resurser på rätt valkrestar där skillnaderna mellan olika partier är små, så kallade “marginals”.

Till skillnad från stora Labour är Momentum en ung organisation där samarbete mellan valkretsar är helt nödvändigt. I valrörelsen var huvudkontoret i London Momentums viktigaste volontärcentral, och arbetet koncentrerades till att strategiskt mobilisera Labours aktivister från valkretsar som antingen bedömdes vara säkra eller helt utom räckhåll, till marginaler som var viktiga att försvara eller kunde vinnas från ett annat parti.

Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning

I valkretsen Kemptown i kuststaden Brighton söder om London träffade jag dörrknackare. Efter en kort introduktion skickades vi iväg i grupp för att tillsammans besöka potentiella Labour-väljare i ett närliggande medelklasskvarter.

Aktivisten Daniel berättade hur han varit Labourtrogen hela sitt 40-åriga liv. Den energi som just nu fyllde Labour hade han aldrig upplevt förut. I Kemptown var man bara tacksam för de aktivister som Momentum skickat.

Annan var tonen i London-kretsen Battersea.

– Momentum? Vad gör ni här? Sa den äldre Labourherren med bitter ton och rynkad panna när vi klev in på det lokala kampanjkontoret. Varför skickar Momentum aktivister hit? Efter en stunds diskussion var vi till slut välkomna att gå med en grupp ut och knacka dörr, denna gång hos kända Labour-väljare för att påminna dem om att gå och rösta.

Ett knack eller buzz på porttelefonen, “Hi I’m calling on behalf of the Labour Party, have you voted today madam?”, några snabba artighetsfraser, en notis i blocket och vidare till nästa.

Hur gick det då i Kemptown och Battersea, två valkretsar som de konservativa hållit sedan valet 2010?

Strategin fungerade. Kemptown och Battersea blev två av de 30 valkretsar som gick från blått till rött. Mycket tack vare Momentum. H

Kampanjmetoder Phone banking

Volontärer ringer medlemmar för att uppmana dem att engagera sig i sin närmsta marginalkrets.

Hos Momentum använde man vanliga telefoner och rapporterade på papper.

Text banking

En volontär skickar med hjälp av en app hundratals personliga SMSmeddelanden till medlemmar med en uppmaning att engagera sig.

Om medlemmen svarar kan volontären konversera och rapportera genom en enkät direkt i appen.

Dörrknackning

En grupp bestående av cirka fem aktivister går tillsammans till ett bestämt område. En kallas “board runner”, eftersom hen bär med sig ett bräde med listor på dörrar att knacka. Var och en tilldelas en dörr, knackar och rapporterar sedan tillbaka till board runnern.

Richard Olsson 35

Vänsterpartiets kongress 2018 9-11 februari 2018 håller Vänsterpartiet sin 42:a kongress.

Denna gång i Karlstad. Det är en kongress med siktet inställt på valet och därför antas valplattformen som Vänsterpartiet går till val på. Var med och påverka!

Kongress med T

ill kongressen väljs 225 ombud från hela landet som får medlemmarnas förtroende att fatta beslut i de frågor som kongressen behandlar. En kongress föregås av partistyrelsens förslag, debatter, möten, diskussioner och motioner som skickas in av medlemmar och partiföreningar. Det finns många sätt att påverka Vänsterpartiet.

DELTA I KONGRESSDEBATTEN

I kongressdebatten kan du som medlem debattera och lyfta de förslag som är viktiga för dig. Oftast blir det en större debatt kring några frågor och kring de förslag som partistyrelsen lägger. Denna kongress kommer allt fokus att läggas på att ta fram den valplattformen som tas fram inför valet. Kongressdebatten förs i sociala medier, på träffar i grupper och på medlemsmöten men också på partiets digitala debattsidor och i Folkviljan.

Ta möjligheten att göra dina inlägg och formulera dina tankar, frågeställningar och ståndpunkter.

I Malmö arrangeras fyra vänstercaféer om valplattformen för att alla medlemmar ska få en möjlighet att delta i diskussionen och skaffa sig tankar och underlag till att skriva motioner. Dessa träffar hålls den 20 september samt 4, 8 och 25 oktober, och behandlar olika delar av valplattformen.

36

Vik tig a dat um sen pre sen ter 9 sep tem ber Partis ty rel 9 ok tob er

ar sin a förslag

dling av förslag Mo tio nss topp för beh an nfe ren s på Vänsterp art iets hös tko

12 ok tob er

om bud Me dle msmöte som väl jer sen till hös tko nfe ren

p för Vänsterp art iet 26 ok tob er Mo tio nss top M almös me dle msmöte s me d nom ine 28 ok tob er Hös tko nfe ren 6 no vem ber

ring & mo tio ner

me dle msmöte Vänsterp art iet M almös tio nsb eha nd ling me d nom ine ringa r och mo

ngres s p till Vänsterp art iets ko 9 no vem ber Mo tio nss top iets art erp Vänst För ha ndsnomi ner ing ar till cen tra la va lbe redning i Ka rls tad 9-11 februa ri Ko ngres s

Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning

Vänsterpartiets kongress 2018

sikte på valet SKRIV MOTIONER

Genom att skriva motioner på de förslag som presenteras av partistyrelsen den 9 september så är det möjligt att både förändra, lägga till och helt formulera om vår politik på alla områden. Kongressens fokus är valplattformen men du kan motionera också om annat, det är dock inte säkert att dessa motioner behandlas på denna kongress om det handlar om annat.

Alla medlemmar har rätt att skriva motioner individuellt eller tillsammans med andra – dessa motioner ska lämnas in senast den 9 november.

Du kan också skicka motionerna till Vänsterpartiet Malmös medlemsmöte för att på så sätt få partiföreningen att ställa sig bakom dina förslag (motionsstoppet är då 26 oktober) eller Vänsterpartiet Skånes höskonferens om du vill att distriktet ska stå bakom dina förslag (motionsstopp 9 oktober).

Det väger självklart tyngre och gör att motionerna har en större chans att vinna gehör på kongressen om partiföreningen eller distriktet ställer sig bakom din motion.

BLI OMBUD

Du kan väljas till en av Vänsterpartiet Skånes 25 ombud som deltar på kongressen i Karlstad med rösträtt.

Dessa ombud väljs av alla medlemmar i Skåne genom poströstning. Du kandiderar genom att bli nominerad eller nominera dig själv till att vara ombud senast den15 oktober till distriktets valberedning på skanevalberedning@vansterpartiet.se.

Du kan också vara ombud på Vänsterpartiet Skånes höstkonferens den 28 oktober som tar ställning till de motioner som skrivits av skåningar. Malmö har 32 ombud så det är en god chans att bli vald som ombud om du är intresserad och dessa väljs på medlemsmötet den 12 oktober efter förslag från valberedningen.

På Vänsterpartiet Malmös medlemsmöte den 6 november som tar ställning till vilka motioner Malmö vill stödja är alla medlemmar i partiföreningen välkomna.

Du måste ha betalat din medlemsavgift för att ha rösträtt.

PÅVERKA VEM SOM SITTER I LEDNINGEN

Vem som ska vara vår partiledare och vilka som ska sitta i partistyrelsen och flera andra poster väljs av ombuden på partikongressen. Alla har dock rätt att nominera kandidater. Det gör vi på Vänsterpartiet Malmös medlemsmöte samt på höstkonferensen för att det ska bli tyngd i nomineringarna. Men du kan också som enskild individ nominera vem du vill. H

Läs mer om kongressen Dokument och motionsskola hittar du på www.vansterpartiet.se/kongress2018 Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning

37

Aborträtt

Blåbrunt korståg mot aborträtten Tanken på att bli gravid mot sin vilja och sedan ändå tvingas föda barnet framstår som tortyr som inte hör 2000talet till. Ändå ser verkligheten ut så på många håll i världen, även här i Europa. Det skriver Malin Björk, EU-parlamentariker för Vänsterpartiet, med anledning av att det den 28 september är den Internationella dagen för kvinnors rätt till säkra och legala aborter.

D

et blåbruna korståget mot aborträtten ter sig olika i olika länder, men gemensamt är synsättet att kvinnan inte har rätt till sin egen kropp.

Vänsterpartiet står upp mot dessa krafter varje dag i Europaparlamentet. För några veckor sedan var jag på ett möte där jag träffade olika personer som arbetar med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) runtom i Europa. Även om mycket av det som sades inte var några nyheter, så gav det mig kalla kårar längs ryggen att höra om det organiserade abortmotståndet i Europa.

P

å Irland och Malta är abort totalförbjudet. Dock är det i dessa dagar oftast Polen som kommer upp när aborträtten i Europa diskuteras. Det är inte konstigt, för landets regering för sedan ett drygt år tillbaka, tillsammans med den katolska kyrkan, en aggressiv kampanj för att göra den redan extremt hårda abortlagen ännu hårdare. Just nu behandlas hela tre lagförslag som syftar till att ytterligare inskränka aborträtten och kvinnors reproduktiva rättigheter. När vi i Vänsterpartiet ville skänka pengar till en av landets få organisationer som arbetar för SRHR ville organisationen i fråga inte skylta med sitt namn, av rädsla för att motarbetas av myndigheterna.

38

Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning

XXX FOTO: HUGO NABO

Abort: här och där, nu och då. Global aktion för laglig abort!

Panelsamtal 28 september, kl 18.

En kväll präglad av internatione

ll solidaritet och fokus på de utmaningar som

den svenska aborträtten står infö

r idag.

Plats: Stadsarkivet, Bergsgat Arrangörer: ”En annan vård är

an 20.

Fakta Frihetsparaden arrangeras den 9 oktober kl 18 med start på Möllevångstorget Avslutning med musik och tal i Folkets park.

Läs mer på vmalmo.se

möjlig” i samarbete med Vänsterpartiet, Socialistiska läkare och RFSU. Momodou Jallow.

I

andra länder inskränks kvinnors rätt att utföra abort på ett aningens mer subtilt sätt, men med förödande konsekvenser. Främst handlar det om vårdvägran eller, som abortmotståndarna kallar det, en samvetsklausul som gör att vårdpersonal kan vägra tillhandahålla abortvård. I Italien vägrar numera runt 80 procent av alla gynekologer att utföra abort. Sverige är det enda land i Europa som hittills stått emot kyrkans och högerns krav på att införa abortvårdsvägran genom samvetsklausuler.

D

et är här den mäktiga amerikanska antiabortorganisationen ADF (Alliance Defending Freedom) kommer in i bilden. Den senaste tiden har ADF intensifierat sin lobbyism i Europa genom att öppna kontor i Genève, Bryssel och Strasbourg. För att locka fler anhängare använder de sig av ord som ”frihet”, ”valfrihet”, ”rättigheter” och "diskriminering” men i helt nya sammanhang - nämligen för att referera till det ofödda embryot, inte för att tala om kvinnans rättigheter och val. ADF finansierar bland annat ombuden som företräder den svenska sjuksköterskan Ellinor Grimmark, som vill införa samvetsklausulen i Sverige. Efter att ha fått avslag i alla rättsliga instanser i Sverige driver hon nu sitt fall till högsta instans, Europadomstolen för mänskliga rättigheter.

D

en alltmer aggressiva attacken mot aborträttigheter har vi i EU-parlamentet känt av i flera år. Därför har jag, tillsammans med andra progressiva krafter i parlamentet, startat ett nätverk för att försvara dessa rättigheter. Vi bjuder in samarbetsorganisationer och stöttar aborträttsaktivister runtom i Europa. Det är bara tillsammans vi kan stå upp mot de konservativa, kvinnofientliga krafterna som vill ta ifrån oss våra grundläggande rättigheter. H Malin Björk

Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning

Frihetsparaden ett ställningstagande mot rasism och afrofobi Momodou Jallow är en av personerna bakom Frihetsparaden som arrangeras i Malmö 9 oktober.

Vad är frihetsparaden?

– Afrosvenskarnas Forum för Rättvisa arrangerar Frihetsparaden som ett ställningstagande mot rasism och afrofobi och mot den växande normaliseringen av rasism och nazism i Sverige idag. Paraden är också för att både minnas och hedra alla som kämpade då som nu mot rasism för frihet och rättvisa.

Varför är datumet 9 oktober viktigt?

– Sverige var ett av länderna som deltog i den transatlantiska slavhandeln. Denna fruktansvärda historia började för Sveriges del den 12 maj 1646 fram till den 9 oktober 1867 då Sveriges riksdag beslutade att avskaffa slavhandeln och befria de förslavade afrikaner i svensk ägo på kolonin Saint-Barthélemy. Med andra ord är 9 oktober minnesdagen för slaveriets avskaffande i Sverige.

Vad är dina förhoppningar för arrangemanget?

– Vi vill göra den 9 oktober till en dag att minnas att Sverige direkt och indirekt deltog i den transatlantiska slavhandeln. Det viktigaste är att dagen uppmärksammas i hela Sverige och bara då kan vi visa att vi är många flera som står för kärlek och mänskliga rättigheter än de som sprider hat och hot. H 39

Kalendarium XXX

Aktivism och hela Malmö Träff för nya medlemmar Tisdag 26 september kl 18:30 Torsdag 26 oktober kl 18:30

För dig som är nyfiken på att veta vad Vänsterpartiet Malmö är, vilka frågor vi arbetar med och vad du kan engagera dig i.

Anmälan: Ej nödvändig men meddela gärna om du kommer på malmo@vansterpartiet.se

behandlas. Alla medlemmar har rätt att skriva motioner – vill du ha din motion behandlad skickar du den till malmo@vansterpartiet. se senast 26 oktober. Dessutom fattar vi beslut om Vänsterpartiet Malmös alternativbudget för Malmö stad.

Stadsdelsgrupperna Centrum Måndag 16 oktober kl 18:00

Medlemsmöte

Rörsjögatan 2 (hos Anna-Greta)

torsdag 12 oktober kl 18

Tema: Vinster i välfärden Nu är det slutstrid kring frågan om vinster i välfärden. Gunilla Ryd från Vänsterpartiets fullmäktigegrupp och Gemensam Välfärd berättar om utredningen, förslagen och var kampen står just nu. Dessutom en minipresentaton av förslaget till valplattform.

Röda huset, Industrigatan 4

TEMA: Riksdagsarbetet med antirasism och skattefrågor Vår nyvalde riksdagsledamot Momodou Jallow presenterar sig och sitt kommande arbete i riksdagen; både kring frågor om antirasism och skattefrågor som blir hans ansvarsområde. Dessutom väljer vi ombud till Vänsterpartiet Skånes distriktskonferens som behandlar kongressmotioner och fastlägger Skånes hållning i flera avgörande frågor inför kongressen och nästa års valrörelse.

På mötet väljer vi också en nämndeman till tingsrätten.

Husie Kontakta Oscar Schön 0735522349, oscarschoen@hotmail. com) för aktuella mötestider.

Kirseberg Se vmalmo.se för aktuella mötesdatum.

Medlemsmöte

Södra Innerstaden

måndag 6 november kl 18

Onsdag 4 oktober kl 18:00

Röda huset, Industrigatan 4

TEMA: Vänsterpartiets kongress samt Malmö stads budget Motioner på Vänsterpartiets nationella valplattform inför kongressen

Tema: Kommunalpolitiska programmet Arbetet med att ta fram ett kommunalpolitiskt program, det vi kommer att gå till val på nästa år,

Vänsterpartiet Malmös arbetsgrupper Vänsterpartiet Malmö är ett aktivt parti både parlamentariskt och utomparlamentariskt. Vårt mål är att erbjuda varje medlem en möjlighet att aktivera sig efter sina egna förutsättningar, förmåga och intresse.

Genom att läsa om våra föreningar och grupper hoppas vi att du som är intresserad på ett enklare sätt ska kunna ta kontakt med oss för att kunna engagera dig. Ta direkt kontakt med angivna kontaktpersoner per mejl eller telefon. Mer information: malmo.vansterpartiet.se

Stadsdelsgrupper

gmail.com, 073-032 06 79

Centrum Anna-Greta Gunnarsson, anna.g.gunnarsson@

Kirseberg Patrik Strand, patrik.strand@ vansterpartiet.se,

40

070-395 82 98 Limhamn-Bunkeflo Susanne Björkenheim, susanne.b1@comhem.se, 070-218 77 40

Uppdaterat kalendarium och ändringar hittar du alltid i vår kalender på vmalmo.se

är i full gång. Vi bjuder därför in Anders Skans som har skrivit det utkast som nu ligger ute för oss medlemmar att tycka till om.

arbetsmiljö inom Malmö stad” inleder diskussionen.

Hyllie Tisdag 26 september kl 18:30

Onsdag 25 oktober kl 18:00

Tema: Hur kan vänstern lösa tryggheten?

Våld och skjutningar har blivit vanligt i Malmö. Men det är något som berör vissa stadsdelar mer än andra. Hur kan en politik skapas för att minska otryggheten utan att hamna i fallgropen om hårda tag och kortsiktighet?

Vänsterns Hus, Nobelvägen 51

Västra Innerstaden Måndag 25 september kl 18:30 Lundbergsgatan 15, tryck på Michel/Schlüter på porttelefonen

Tema: Kommunalt handlingsprogram Valförberedelserna är i full gång.

Tillsammans uppdaterar medlemmarna i Vänsterpartiet Malmö vårt handlingsprogram. Alla förslag och idéer till vilken politik vi ska driva och prioritera är välkomna.

Tisdag 17 oktober kl 18:30

Tema: Arbetsmiljön och Malmös välfärdsarbetare Malmö har stora problem med arbetsmiljön för sina anställda som är underbemannade och överbelastade, höga sjukskrivningstal och många som lämnar sina arbeten. Hanna Gedin som varit med och tagit fram rapporten ”18 förslag för en förbättrad

Södra Innerstaden Jens Börjesson, jensborje@gmail.com, 073-362 35 72

070-873 78 78, Anfal Mahdi, anfalmahdi@live.se 076-711 87 85,

Söder Linn Fristedt, linn.fristedt@hotmail.se, 072-207 82 72 Ahrne Christiansson ahrne.christiansson@ gmail.com, 070-43 22 10

Husie Oscar Schön oscarschoen@ hotmail.com 073-55 223 49

Rosengård Fiona Winders, fiona.winders@gmail. com

Hyllie Mats Högelius Mats.hotelius@gmail. com, 0709-909 268 Västra Innerstaden Birgitta Ehlin,

Hos Mats & Sabrin, Per Albin Hanssons väg 89A.

Grupper och utskott (samtliga möten på Vänsterns Hus om inte annat nämns)

Antirasistiska utskottet Gemensamma möten med V Rosengård under hösten. Öppet möte på temat en antirasistisk migrationspolitik Rosengårds Folkets Hus 13 november kl 18:30

Arabiska Vänstern Onsdag 4 oktober kl 18:30

Bokcirkeln Måndag 9 oktober kl 19

Vi läser en skönlitterärbok till varje tillfälle som vi diskuterar. Vi ses kl.

19.00 på Vänsterns Hus Nobelvägen 51. Är du intresserad anmäl dig till: anders.skans@malmo.se

Fackliga utskottet Se vmalmo.se för aktuella mötesdatum.

birgitta.ehlin@telia. com, 070-868 55 84

Arbetsgrupper & utskott Antirasistiska utskottet Anders Neergaard neergaard.anders@ gmail.com 0708–18 31 96 Arabiska vänster Ehab Khalaf, ehab4_89@hotmail.

com, 076-233 27 94 Arbetsutskott och styrelsen Mirjam Katzin, mirjam.katzin@ vansterpartiet.se Bokcirkeln Anders Skans anders.skans@ malmo.se 072-555 91 09 Bostadspolitiska utskottet Tomas Wahlstedt, tomaswahlstedt@

Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning

!

XXX

Vi uppdaterar hemsida och Facebook med senaste informationen om våra aktiviteter. Ofta är det demonstrationer och utåtrikta aktivism med kort varsel!

Feministiska utskottet Möte onsdagar i jämna veckor kl 18 4 oktober

obunden grupp som verkar för att synliggöra samspelet mellan religion och politik.

Studiecirklar & kurser

18 oktober 1 november

Studiecirkel: Ny i vänstern

Miljöutskottet Möte onsdagar i jämna veckor kl 19 4 oktober 18 oktober 1 november

Bostadspolitiska utskottet Möte första tisdagen i månaden kl 18:30 Tisdag 3 oktober kl 18:30

Kulturgruppen Söndag 24 september och 15 oktober Kl 16:30 i Sofielunds Kollektivhus, Sofielundsvägen 71 (ingång från gården).

Socialistiska jurister Se vmalmo.se för aktuella mötesdatum.

Vänsterns Interreligiösa grupp (VIG) Måndag 3 oktober & 1 november kl 18:00

Start: tisdag 3 oktober kl 19.00–20.45 eller tisdag 7 november, kl 19.00–20.45 Plats: Vänsterns hus, Nobelvägen 51

Strålande att du har gått med i Vänsterpartiet. Du behövs och är varmt välkommen. I denna studiecirkel träffar du andra nya medlemmar och lär dig mer om vad Vänsterpartiet vill. Under fyra träffar ses vi och pratar politik med utgångspunkt i partiets ideologiska idéer. Vi lyssnar, diskuterar och lär oss mer ihop. Inga förkunskaper krävs. Cirkeln ges två gånger under hösten och är fyra tisdagar i rad per tillfälle.

Cirkelledare: Gunnel Suneson ewap Per Davidsson Anmälan: Via vmalmo.se/zetkin eller genom att maila till malmo@ vansterpartiet.se

Studier En fullmatad studiebroschyr med hela höstens studier skickades ut tidigare i september. Flera studiecirklar drar igång i början av oktober. Se hela programmet på vmalmo.se-

VIG står för Vänsterns Interreligiösa Grupp. Vi är en religiöst

hotmail.com, 070526 01 34 Fackliga utskottet Patrik Strand patrik.strand@vansterpartiet.se 070-395 82 98 Feministiska utskottet Emma-Lina Johansson 073-982 82 13 emma-lina.johansson@vansterpartiet.se Folkviljanredaktionen

Olof Holmgren, olof.holmgren@ vansterpartiet.se, 076-881 90 83

Tove Karnerud, tovekarnerud@ gmail.com 072-399 58 04,

HBTQ-Vänstern Gunnel Suneson gunnelsuneson@ gmail.com 070-452 46 6

Kulturgruppen Jonas Lundberg, jonaslundberg79@ gmail.com 073-637 12 94

Husgruppen Minna Skans minna.skans@ungvanster.se 075-56 92 99 Internationella utskottet

Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning

Medlems- och studieutskottet Oscar Schön oscarschoen@ hotmail.com 073-552 43 49

Medlemsmöte 12 oktober kl. 18.00 TEMA: Riksdagsarbetet med antirasism och skattefrågor Vår nyvalde riksdagsledamot Momodou Jallow presenterar sig och sitt kommande arbete i riksdagen; både kring frågor om antirasism och skattefrågor som blir hans ansvarsområde. Dessutom väljer vi ombud till Vänsterpartiet Skånes distriktskonferens som behandlar kongressmotioner och fastlägger Skånes hållning i flera avgörande frågor inför kongressen och nästa års valrörelse. På mötet väljer vi också en nämndeman till tingsrätten.

Miljöutskottet Tobias Pettersson petersson_tobias@ hotmail.com 070-910 73 37 Sjukvårdsgruppen Vakant Utbildningspolitiska utskottet Vakant Webbgruppen Richard Olsson r@richardolsson.se 070-400 78 58

Vänstern i Malmöredaktionen Olof Holmgren olof.holmgren@ vansterpartiet.se 076-881 90 83 Vänsterns Interreligösa Grupp Mats Högelius mats.hogelius@ gmail.com 0709-909 268 Johanna Blomberg johanna@layouten.se 070-4387735

mande grupper 8 marsgruppen (via Feministiska utskottet), 1 maj-gruppen, Regnbågsgruppen (via HBTQ-vänstern), Kristallnattsgruppen (via Antirasistiska utskottet), 9 oktobergruppen (via Antirasistiska utskottet)

Obs! Samtliga möten hålls på Vänsterns hus (Nobelvägen 51) om inte annat anges.

Årligt återkom-

41

XXX

Fyra samtal från vänster om jämlikhet, klass och ekonomi STADIONMÄSSAN, STADIONG. 25

30.9 – 1.10

Fri entré. Boka biljett via: vmalmo.se/biljetter Fyra grymma guldkorn på Vänsterdagarna som du kan bjuda in dina vänner, kamrater och hela Malmö till. Föreläsare i internationell toppklass och några av Sveriges vassaste tänkare på Vänsterdagarna.

42

Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning

XXX Lördag 30 september 10.30–12.00: Prekariatet en framväxande klass?

Söndag 1 oktober 10.30–12.00: Jämlikhetsanden

Guy Standing, professor vid School of Oriental and African Studies i London.

Kate Pickett, professor vid University of York, Richard Wilkinson, professor vid University of Nottingham Medical School

Guy Standing har på svenska översatts i bland annat "Prekariatet: den nya farliga klassen" (2016) där han skriver om hur människor tvingats under­ kasta sig osäkra anställningsvillkor och stå ut med kortvariga och dåligt betalda arbeten. Visstids­ anställda, praktikanter, bemanningsanställda, anställda under slavliknande former eller arbetslösa verkar på en osäker arbetsmarknad där flexibilitet och anpasningsvilja har upphöjts till norm. Men det finns också vägar för att bryta sig ur och skapa nya förutsättningar.

På Vänsterdagarna leder Vänsterpartiets riksdags­ ledamot Ali Esbati samtalet med Guy Standing (samtalet är på engelska).

Söndag 1 oktober 09.00–10.00: En ekonomi som fungerar för alla – och inte bara för några få Sverige har ett skattesystem som är riggat för de rika. Skatterna sänks för de som också kan maxa alla sina avdrag som RUT, ROT och ränteavdrag.

Idag är det allt färre som äger allt mer och en liten grupp som drar ifrån. Samtidigt sliter underbetalda och överutnyttjade kommunalare för att få väl­ färden att gå ihop. Vad krävs för att få ekonomisk rättvisa och en fungerande välfärd? Hur ser ett samhälle som är byggt för alla ut?

Jonas Sjöstedt, Vänsterpartiets partiledare sam­ talar med Flammans ledarskribent Zina Al­Dewany och Kommunals ordförande Tobias Baudin.

Arrangeman gen är kostnads fria men antalet plats er är begrän sat.

Boka din bil jett via vmalmo.se /biljetter.

Vi ses på Sta dionmässan und er Vänsterdag arna!

Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning

Ojämlikhet är socialt nedbrytande och skapar samhällen där effekterna av ojämlikhet inte bara drabbar de fattiga utan också de rika får betala ett högt pris i form av sämre hälsa och kortare liv.

Boken ”Jämställdhetsandan” (The Spirit Level: Why More Equal Societies Almost Always Do Better) visar författarna att jämlikhet är bra för alla i ett samhälle.

Boken har fått enormt genomslag i stora delar av världen både eftersom de avslöjar en chockerande verklighet men också för att den har ett hoppfullt budskap: det går att vända den negativa spiralen och bryta ojämlikheten och därmed skapa bättre liv för alla.

På Vänsterdagarna presenterar Kate Pickett och Richard Wilkinson sina forskningsresultat, och vad vi kan göra. Föreläsningen hålls på engelska.

Söndag 1 oktober 13.30–15.00: Hur står det till med jämlikheten?

Marika Lindgren-Åsbrink, LOs jämlikhetsutredare och Göran Therborn, professor emeritus i sociologi vid universitetet i Cambridge, Anders Neergaard, forskare och medlem i Vänsterpartiets programkommission.

Ojämlikheten och klassklyftorna i Sverige har ökat dramatiskt. Hur ser det ut, vad beror det på och vilka åtgärder kan vi vidta? Både LO och den vänsterradikala tankesmedjan Katalys har just nu omfattande projekt för att analysera och ta fram förslag på hur vi kan förstå utvecklingen för att kunna formulera en politik som attackerar klass­ orättvissor och ojämlikhet.

Anders Neergaard leder ett samtal med Marika Lindgren­Åsbrink och Göran Therborn.

Observera: Vi förutsätter att du som är partimedlem och har möjlighet ställer upp som funktionär på Vänster­ dagarna – då har du tillgång till hela programmet samt mat och en festbiljett. Utöver att du gör en viktig insats för Vänsterpartiet. Kan du bara delta på ett seminarium så får du så klart boka biljett.

43

Torsdag 12 oktober TEMA: Riksdagsarbetet med antirasism och skattefrågor Vår nyvalde riksdagsledamot Momodou Jallow presenterar sig och sitt kommande arbete i riksdagen; både kring frågor om antirasism och skattefrågor som blir hans ansvarsområde.

Dessutom väljer vi ombud till Vänsterpartiet Skånes distriktskonferens som behandlar kongressmotioner och fastlägger Skånes hållning i flera avgörande frågor inför kongressen och nästa års valrörelse. På mötet väljer vi också en nämndeman till tingsrätten.

Måndag 6 november TEMA: Vänsterpartiets kongress samt Malmö stads budget Motioner på Vänsterpartiets nationella valplattform inför kongressen behandlas. Alla medlemmar har rätt att skriva motioner – vill du ha din motion behandlad skickar du den till malmo@vansterpartiet.se senast 26 oktober.

Dessutom fattar vi beslut om Vänsterpartiet Malmös alternativ-budget för Malmö stad.

Samtliga medlemsmöten är på Kvarnby Folkhögskola/ Röda Huset, Industrigatan 4 Varje möte inleds 18.00-18.30 enklare kvällsmat/fika, mingel och informationsbord för nya medlemmar som är på sitt första möte.

Det finns alltid barnverksamhet om du anmält det senast tre dagar innan mötet till malmo@vansterpartiet.se