Kollektivhus extra allt
Miljonprogrammet
Sofielunds Kollektivhus slog upp dörrarna för sina hyresgäster.
Storskaligt byggande för vanligt folk är möjligt. Hur gör vi det igen?
XXX
Folkviljan Nummer 5/2015
Vänsterpartiet Malmös tidning
www.vmalmo.se
Bostad Bostaden har gått från en rättighet till ett spekulationsobjekt. Vad är framtiden för bostadspolitiken?
Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning
1
F P D örä olit is n ik ku dr ss in io g n KONFERENS:
Vänsterns strategier för ett rödgrön Malmö En konferens för alla medlemmar och sympatisörer som vill skapa och diskutera den politiska vägen framåt för Malmös rödgröna vänster. Bidra med dina erfarenheter, kunskaper och åsikter. Hur skapar vi och driver vidare vårt politiska projekt och vilka är de centrala beståndsdelarna.
18 oktober kl. 09:00–16:00 Röda Huset, Industrigatan 4
Anmäl dig på www.zetk.in (kampanjer Studier, hösten 2015) eller genom ett mejl till malmo@vansterpartiet.se senast den 9 oktober. Vi ordnar barnaktiviteter hela dagen så att alla kan vara med. Dagen är kostnadsfri och vi bjuder alla på lunch och fika, men tänk på kampfonden.
2
Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning
Maria Persdotter, styrelseledamot i Vänsterpartiet Malmö
Ledare Maria Persdotter
Marknaden kan inte lösa bostadskrisen
D
accepterat deras problembeskrivning. Så kommer det sig att flera progressiva organisationer som sysslar med bostadsfrågor går fastighetsägarnas och byggbolagens ärenden i projekt som ytterst syftar till att ta fram bostäder med låga produktionskostnader. Det kan till exempel handla om att bygga enkla modulhus hus med tillfälliga bygglov. Det må vara en god sak om dessa projekt bidrar till att skapa fler bostäder, men samtidigt cementerar de en föreställning om att den pågående bostadskrisen kan lösas enbart genom tekniska och marknadsbaserade åtgärder.
J
ag vill föra fram att bostadskrisen är en effekt av en ojämlik och framförallt orättvis fördelning av de resurser som bostäder utgör, snarare än ett resultat av en absolut brist på bostäder. I konkreta termer handlar det om att kvadratmeterna är ojämlikt fördelade. Bostadsbristen existerar inte för de i vårt samhälle som har det allra bäst - tvärtom har många av dem fått större boendeutrymme och förbättrad boendestandard under de senaste trettio åren. Samtidigt så har trångboddheten ökat bland låginkomsttagare under samma period. Hårdast drabbade är den rasifierade arbetarklassen. Detta hänger samman med att inkomstklyftorna i Sverige har ökat dramatiskt sedan 90-talet. Den
Upp: De som just nu organiserar sig för att stoppa vräkningen av 35 barnfamiljer i Tensta.
Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning
strukturella rasismen inom bostadssektorn är en annan viktig faktor i sammanhanget. Av avgörande betydelse är också den monumentala omorganisering av bostadssektorn som skedde i början av 90-talet, och som fortfarande pågår. Bland det första som regeringen Bildt gjorde när de kom till makten var att avveckla bostadsdepartementet och lägga om kursen för bostadspolitiken. Socialdemokraterna fortsatte sedan på samma bana när de återfick makten. I slutet av 80-talet investerade staten årligen omkring 30 miljarder kronor i bostadsbeståndet. Tio år senare plockade de ut samma summa i ack så kortsiktiga vinster, bland annat genom att sälja ut delar av allmännyttan. Och så har det fortsatt. 2011 ålades de kommunala bostadsbolagen med ett lagstadgat krav på affärsmässighet.
Det är en lögn att dagens bostadskris är ett resultat av en enkel brist på bostäder.
K
ort sagt: det är en lögn att dagens bostadskris är ett resultat av en enkel brist på bostäder. Marknaden kommer aldrig någonsin lösa bostadsbristen. Snarare är bristen på bostäder ett resultat av marknadens logik. Vi måste möta den genom att organisera oss för bostadsrättvisa. H
Ner: Likgiltigheten inför det våld och den död som drabbar rasifierade personer.
ILL: CAROLINA WIEHE WELROOS
et sägs ofta att bostadskrisen är ett resultat av en absolut brist på bostäder. Det heter att antalet nybyggda lägenheter inte motsvarar antalet inflyttade invånare, att tillgången understiger efterfrågan. Lösningen på problemet borde alltså vara att bygga mer. Det är en tillsynes enkel marknadslogik. Bostadssektorns privata aktörer framför ofta att de gärna skulle bygga mer om det bara inte vore så krångligt. Det klagas på att lånevillkoren för privata aktörer är ofördelaktiga, och att plan- och bygglagen försvårar processen. Enligt Bokriskommittén, en privat utredning som beställdes av Fastighetsägarna och Handelskamrarna i södra Sverige, så skulle bostadskrisen delvis vara löst om kommunernas planmonopol upplöstes så att privata byggbolag i större utsträckning kunde styra processen. Från fastighetsägarnas sida hörs upprepade krav på att hyresregleringen ska slopas tillförmån för marknadshyror. Enligt dem skulle detta stimulera en ökad rörlighet på bostadsmarknaden genom så kallade flyttkedjor – bostadsmarknadens variant av ’the trickle down effect’. Det är föga förvånande att fastighetsägare och byggbolag för fram den här typen av analyser. Vad som bekymrar mig är att många inom den breda vänstern verkar ha
Vi ses på: Bostadsvrålet – ett nationellt möte om bostadspolitik och aktivism – i Malmö i november.
3
Innehåll Folkviljan Nummer 5/2015
Kampen för ett hem
s. 10–13
Ahmad Abunahleh tog sig från Gaza till Sverige i februari 2013. Han trodde att han kom till rättvisans land. I stället går all vaken tid åt att jaga någonstans att bo.
s. 17
s. 18–19
s. 14–15
Kollektivhus extra allt. Att bo och leva tillsammans i har gett de boende en svårslagen gemenskap.
Seved, MKB och bostadspolitiken. Susanna Lundberg pratar om strategier för den kommunala bostadspolitiken.
Miljonprogrammet. Nu står vi återigen i en situation med svår bostadsbrist. Kan vi upprepa miljonprogrammet?
Allt innehåll Folkviljan 5/2015
Kalendariet för allt som händer i Vänsterpartiet Malmö hittar du vmalmo.se
Menander är Vänsterpartiet Skånes tidning, du finner den om du vänder på tidningen.
Innehåll Menander 5/2015
4
s. 20–21
Tema: Ett bättre arbetsliv tärk facket Det går att göra skillnad Låg lön – fler jobb? Kortare arbetsdag Vårdkrisen Bekämpa rasismen överallt
s. 3 Ledare s. 5 Välkommen s. 6 Vänsterdagarna är här s. 6 Krönika: Kämpa – lär s. 7 Framtidens vänster s. 22 Rörelsens röst i parlamentet s. 23 Vad händer i kommunalpolitiken? s. 24 Våra heltidsarvoderade s. 26 Stoppa Turkiets offensiv mot Rojava s. 27 Vänsterpartiet i Malmö Pride
Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning
Vallgraven runt Fort Europa ”Dödens hav”, ”världens största gravfält” har Medelhavet kommit att kallats på senare år. Flyktingkatastrofen har tillåtits växa sig allt större. – Politiken genererar dessa katastrofer och människor dör. Trots det ändrar man inte politiken utan skärper den och gör den ännu värre. Man måste våga säga att det är det här politiken
syftar till, sa Peo Hansen, professor i statsvetenskap med inriktning mot migration vid Linköpings universitet, i Studio Ett den 3 augusti. Att flyktingar tvingas ta den livsfarliga färden ut på havet är resultatet av byggandet av Fort Europa. Vi har gemensamt lovat att asyl är en mänsklig rättighet men det finns inga legala vägar in till vårt land för att söka den.
”Den minsta gemensamma nämnaren i EU handlar om att göra det svårare för flyktingar att komma till Europa.”
2 500
personer, minst, har dött på Medelhavet hittills i år.
Peo Hansen, professor med inriktning mot migration
Redaktören har ordet
r ter na te rd ivi en io t g V ak da rn ela ba h
Vänsterpartiet: Så funkar det En heldagskurs där vi på en dag för dig som är ny eller nygammal medlem går igenom Vänsterpartiets grundläggande ideologi och politik. Berättar om vår organisation och hur just du kan aktivera dig och göra en insats för ett bättre Malmö och en bättre värld.
Söndag 4 oktober, kl. 09:00–16:00, Röda Huset (Industrigatan 4) Observera att sista anmälan är fredag 26 september på www.zetk.in eller malmo@vansterpartiet.se
Folkviljan utges av Vänsterpartiet Malmö. Ansvarig utgivare: Patrik Strand. Redaktör: Göran Sevelin. Redaktion: Hanna Gedin, Olof Holmgren, Malin Håård, Maria Kållberg, Caroline Lundberg, Maria Persdotter, Björn Stenholm, Daniel Sestrajcic,. Grafisk form: Petter Evertsén. Omslagsbild: Malin Håård. Utkommer 7–8 gånger per år. Upplaga: 2 500 ex. Författarna svarar själva för de åsikter som uttrycks i texterna. Dessa behöver inte överensstämma med Vänsterpartiet Malmös åsikter. Vi tar tacksamt emot artiklar och insändare men redaktionen ansvarar ej för obeställt material. Kontakt: goran.sevelin@ vansterpartiet.se, malmo@vansterpartiet.se, Nobelvägen 51, 214 33 Malmö, tel. 040-96 64 67, webb: www.vmalmo.se
Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning
Göran Sevelin
Välkommen
H
em. Att få kalla en plats hemma är så självklart men tycks ändå vara så krångligt. Rätten till en bostad är inskriven i FN:s konventioner om mänskliga rättigheter. Trots det är det miljontals i världen som inte har någon bostad att sova i om nätterna. Trots det sover folk på gatan i Sverige – något som dessutom har ökat de senaste åren då romer tvingade av rasism och ekonomisk kris. 353 000 unga är på jakt efter eget boende. Andelen som ofrivilligt bor hemma hos föräldrarna långt upp i åldrarna har ökat markant de senaste decennierna. Men även i andra åldersgrupper finns många som söker efter mer lämpligt boende utan resultat. Kanske bara för att de vill flytta till en annan stad, på grund av trångboddhet eller för att de som ensamstående föräldrar inte har råd att bo större på en bostadsmarknad med skenande priser. Politiskt har inget ansvar tagits sedan 90-tals krisen (och då hade det mesta av den progressiva bostadspolitiken redan rullats tillbaka). Borträknat möjligheten att bygga friggebodar och renovera vindsvåningar (båda motiverade med fler boende till studenter). Men trots bostadskrisen kan vi inte nöja oss med att prata kvantitet. Vi måste som progressiv kraft kräva kvalité i boendet, inte bara för dem som har råd med vinkällare i hyreskontraktet. Därför känns det kul att välkomnas hem till Hilda och de andra i Malmös nyaste kollektivhus. H
5
Hänt
Hur står det till med demokratin i Latinamerika? Ignacio Ramonet, journalist, författare och professor som under många år var chefredak-
tör för Le Monde Diplomatique och en av grundarna till World Social Forum, besöker Malmö för att samtala om demokratiseringsprocesser i Latinamerika. Samtalet sker med frilansjournalisten Natacha
Lopez som hörs i Sveriges Radio. Arrangerar gör festivalen Latinamerika i Fokus. Tisdag 15 september kl 18.30-20.30 Biograf Panora (Friisg. 19) FOTO: VANESSA ANDERSSON
Krönika | Daniel Sestrajcic
Kämpa – lär
F
olkbildningen är en av arbetarrörelsens hörnstenar. Jämlikhetstanken i folkbildningen är en oerhört stark kraft: om vi delar våra erfarenheter, lär oss mer tillsammans så gör det oss starkare, klokare och ökar vår förmåga att ta över samhället. Det är också en utmaning att låta bildningen ta tid och få växa fram. I motsats till allt annat som ska gå pang-pang-exakt-så-ska-det-vara i samhället så kräver folkbildningen utrymme för lyssnande och reflektioner. Vi i vänstern behöver bygga ut arenor där vi möts och gemensamt för diskussioner om oss, våra tankar, visioner och drömmar. Men också hur vi praktiskt gör politik. Det är spännande att vara med i en rörelse som sakta men säkert försöker återupptäcka den radikala traditionen i studier och där törsten efter forumen gör att sommarcaféerna fylls med deltagare, kurser slår alla rekord och många vill delta i olika typer av studiecirklar. Lika spännande är det att vara mitt i den rörelse som försöker hitta former för att bredda sig själv och ge fler medlemmar möjligheten till inflytande, möjligheten till att få ”äga” en liten eller stor del av vår gemensamma rörelse. Med att bli fler kommer också de olika tankarna och åsikterna, de olika viljorna och att vi drar åt olika håll för att nå samma mål. Därför är en lika avgörande del av en radikal folkbildning att ha respekt för varandras olika åsikter och låta dem brytas mot varandra för att gemensamt bli klokare snarare än att övertyga om att just jag har rätt och du fel. Vårt parti skapar vi tillsammans så låt diskussionen flöda i alla sammanhang – när du möter kamrater på gruppmötet, i demonstrationen, på krogen eller i sensommarsolen. Under hösten har vi många möjligheter att mötas och samtala. Vi kan mötas i kongresserien Framtidens vänster, i någon av det femtontal studiecirklar som arrangeras, i Frukostklubben ekonomi och i Vänsterskolan eller varför inte på konferensen Vänsterns strategier för ett rödgrönt Malmö. H Daniel Sestrajcic är ordförande i Vänsterpartiet Malmö
6
Vänsterdagarna är här! 1 100 deltagare, 100 föreläsare, 175 funktionärer och 100 kulturarbetare. Den största samlingen Vänsterpartiet organiserat på flera decennier och allt händer i Malmö. Redan fredagen den 11 september börjar allt med 14 olika nätverksträffar för allt från vänsterprogrammerare och kulturpolitiker till bostadsaktivister och kommunalråd i majoritet. Under dagen görs det också studiebesök hos enhetslistan i Köpenhamn och en vandring i arbetarrörelsens fotspår. Huvudnumret på fredagen blir eftermiddagen och kvällen på Biograf Panora i det gamla Arbetethuset nära Folkets Park. Vid 16:00 hålls ett internationellt
seminarium och samtal under ledning av Kajsa Ekis-Ekman på temat Vänstern och Europa i förändring. Starka Vänsterpartier som Podemos, Sinn Féin och Syriza skickar deltagare till panelen som diskuterar tillsammans med vår EU-parlamentariker Malin Björk. Klockan 18:30 visas den kritikerrosade filmen Pride om hur allianser byggs mellan HBT-akti-
vister som samlar in pengar till de strejkande gruvarbetarna i Margret Thatchers Storbritannien. Till visningen får vi ett unikt besök av aktivister om porträtteras i filmen. Från 20:00 blir det kulturfest med proggbalkanbandet Idas Apolonia som bjuder upp till dans, protestsånger med amerikanska Anne Feeny och David Rovic samt inte minst Malmös egen Kristian von Svensson. På festen kan du köpa dricka och mat som mättar alla magar till solidariska priser. Det är kostnadsfritt att delta för
alla medlemmar och sympatisörer men det krävs att du bokar en biljett till arrangemangen vilket du kan göra genom att mejla malmo@ vansterpartiet.se – ange vilket av arrangemangen du vill ha en biljett till (krävs en biljett per arr). Under lördagen och söndagen är de 50 seminarierna fullspikade och Stadionmässan sjuder av aktivitet både med utställningar och en radikal bokmässa. Kvällens utsålda fest på Tangopalatset får besök av storheter som Räfven, Emil Jensen och Kvinnliga Situationen bland många andra akter. Till eftersläppet kl 23:00 är alla välkomna. Läs mer på www.vmalmo.se! H Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning
FOTO: BENGIN AHMAD/CC
Syrien: Miljoner på flykt Kriget i Syrien är inne på femte året. Det brutala våldet har tvingat 4 miljoner människor på flykt ur landet och
ytterligare 8,2 miljoner är
internflyktingar. Hälften av de som flyr är barn. 1,9 miljoner finns i Turkiet, 1,1 miljoner i Libanon, 630 000 i Jordanien och 380 000 fördelade i Irak och Egypten. Till Sverige har knappt 65 000 syrier tagit sig.
35 500 asylsökande fick uppehållstillstånd i Sverige 2014, ca 81 000 personer sökte asyl.
Framtidens vänster: en seminarieserie inför kongressen På Vänsterpartiets kongress i maj
2016 väntar spännande och för den framtida politiska inriktningen avgörande frågor, med bland annat en revidering av partiprogrammet. För att vässa oss inför kongressen och försöka skjuta fram radikala, feministiska och antirasistiska positioner, presenterar Vänsterpartiet Malmö en seminarieserie under oktober–december, med fokus på kongressen. Seminarierna har olika teman och består av en del föreläsning och en del workshop, där vi funderar över potentiella motioner och skrivningar. Vi ordnar seminarierna varannan
torsdag och de tre första seminarierna är spikade med teman och inledare. Under november och december tar vi upp fackliga frågor, miljö och politiska strategier. Exakta teman presenteras i nästa nummer av Folkviljan, på hemsidan och Facebook. Men boka redan nu 12 november, 26 november och 10 december för seminarieserien Framtidens vänster. Övriga torsdagar fortsätter vi arrangera våra populära torsdagscaféer.
Kongresseminarier l 1 oktober: Strukturell rasism och arbetsmarknadsfrågor med Anders Neergaard l 15 oktober: Vår EU-politik idag med Hanna Gedin l 29 oktober: Feminism och intersektionalitet med Rebecca Selberg Vänsterns hus (Nobelvägen 51), kl 18:30–21:00
Torsdagscaféer l 24 september: Kampen för ett sekulärt och demokratiskt Irak med Lina Al Nahar l 8 oktober: Mänskliga rättigheter, för vem – migrationshanteringens utmaningar med Anna Lundberg l 22 oktober: Kommunal ekonomi – så funkar det med Anders Skans Vänsterns hus (Nobelvägen 51), kl 18:30–20:30
21 utbildningspass på 5 träffar om grupper, ledare, organisering, projekt, verksamhet, möten och retorik. 22 oktober påbörjar 16 deltagare vägen till att bli Vänsterpartiets skarpaste organisatörer. Organisatörsutbildingen Sök nu du också! Kurstart 22:a oktober. Sista ansökningsdag 27:e september. vmalmo.se/organisatorsutbildningen
Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning
7
Vänsterpartiets stadsdelsgrupper laddar för opposition
Hitta din förening
Över hela Malmö träffas vänsterpartister för att diskutera politik och organisera verksamhet. Våra stadsdelsgrupper agerar för vänsterpolitik och försvar av välfärden. Grupperna träffas oftast varannan eller var tredje vecka och ordnar däremellan aktiviteter. Gå med i din stadsdelsgrupp och bli en del av den aktiva vänstern där du bor. Vänsterpartiet Centrum
Vänsterpartiet Rosengård
Ahrne Christiansson ahrne.christiansson@gmail.com 070–432 21 01
Anders Gustafsson anders.gustafsson@gmail.com 073–975 99 70
Vänsterpartiet Husie
Vänsterpartiet Söder
Oscar Schön oscarschoen@hotmail.com 073–552 23 49
Lina Al-Nahar aril04@hotmail.com 070–972 2409
Vänsterpartiet Hyllie
Vänsterpartiet Södra Innerstaden
malmo@vansterpartiet.se 040–96 64 67
Vänsterpartiet Kirseberg
Sanna Sveborg sanna.sveborg@outlook.com 073–811 17 08
Patrik Strand patrik.strand@vasterpartiet.se 070–395 89 28
Vänsterpartiet Västra Innerstaden
Vänsterpartiet Limhamn Susanne Björkenheim susanne.b1@comhem.se 070–218 77 40
David Nilsson david58@live.se 070–581 78 33
På www.vmalmo.se hittar du samtliga våra arbetsgrupper samt kontaktuppgifter. Aktiviteter uppdateras på vår hemsida, Facebook och i Folkviljans kalendarium.
Tema:
Bostad Sverige och Malmö behöver fler bostäder. Trots år av god vilja och fina ord händer det inte så mycket. Dagens bostadspolitik handlar snarare om lånebubblor och snabba klipp. Bostaden har allt mer blivit ett spekulationsobjekt som på sikt riskerar att välta hela ekonomin. I detta nummer av Folkviljan har grävt djupare i bostadspolitiken. Vi träffar några av dem som kämpar för ett hem, besöker ett kollektivhus, funderar på miljonprogrammet och pratar om de politiska lösningarna i vår stad.
→ FOTO: PETTER EVERTSÉN
Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning
9
Bostad
Kampen för ett hem Ahmad Abunahleh tog sig från Gaza till Sverige i februari 2013. Han trodde att han kom till rättvisans land. Den 37-årige kämpen från Palestina skulle äntligen i lugn och ro få fortsätta sitt arbete för mänskliga rättigheter och kvinnors jämlikhet. I stället går all vaken tid åt att jaga någonstans att bo. Text & foto: Maria Kållberg
10
Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning
– Jag vet massor av folk som betalar tiotusentals kronor till oseriösa uthyrare, säger Ahmad Abunahleh.
Han och familjen, fru och tvåårig son, står inte på gatan.
Inte än. Men han har utmanat sin hyresvärd när han inte ställer upp på att lägenheten han hyr i andra hand tjänar som postlåda åt för honom helt okända människor. Personer som betalt flera hundra, ibland flera tusen kronor för att få tillgång till en adress men utan rätten att bo där. En adress som är ett måste för att fungera i Sverige. – Jag vet ju inte vem de är, om de utgör ett hot. Men hyresvärden har sagt att om jag är beredd att betala under bordet för att ha kvar kontraktet så slipper jag brevlådekunderna. Annars, har han gjort klart för mig, vet han hur man får sådana som jag att betala, eller flytta.
Det handlar om pengar – Jag är beroende av Blocket och bostadsajterna, säger han. Jag sitter uppe på nätterna och kollar min kötid hos hyresvärdar jag har listat mig hos. Men när de ser att jag saknar fast jobb och tillräckligt hög inkomst åker jag ut från kön igen. De enda som kan godta en låg lön är MKB. Ahmad Abunahleh har en 75-procentig projektanställning som administrativ assistent hos Fi. Men utan en fast anställning har han inte en chans hos hyresvärdarna. – Hur ska nyanlända kunna visa upp ett fast jobb med en inkomst två, tre gånger högre än månadshyran? Hur många sjuka? Eller unga? Alla är ju projektanställda nu för tiden. Ahmad Abunahleh anser att det är viktigt att synliggöra avarterna på hyresmarknaden. – Det är obegripligt, varför tar inte politikerna tag i bostadspolitiken? Regeringen måste ta ansvar för att lösa de svaga gruppernas situation. – Det borde var lag på att staten garanterar hyran, eller åtminstone delar av den, så att hyresvärdarna blir mer benägna att hyra ut också till grupper med små inkomster. Och så borde det vara en enda bostadskö. Han menar vidare att det måste byggas lägenheter, och att de som finns på den svarta marknaden måste fram i ljuset och frigöras till den öppna. Han beskriver en parallell svart hyresmarknad av Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning
okänd storlek där människor betalar tusentals kronor för ett osäkert andra- eller tredjehandskontrakt till oseriösa hyresvärdar eller bulvaner. – Min vän Asmaa (fingerat namn) kom nyligen från Syrien med sina två söner och hade ingenstans att bo. Hon fick betala 30 000 kronor för ett osäkert andrahandskontrakt, och var alldeles chockad. Som nyanländ visste hon inte hur det gick till här i Sverige. Sådan information får man först senare i processen. – Jag talar för alla som står utanför bostadsmarknaden. Det tar en minut att köpa en lägenhet, men en livstid att få hyra en, säger Ahmed Abunahleh.
I Malmö och Lund-området söker 19 800 unga någonstans att bo
Diskriminerat boende I bostadsbristens Sverige frodas inte bara den svarta hyresrättsmarknaden och andrahandsuthyrningen. Sedan den fria hyressättningen genomfördes av Alliansregeringen har andrahandshyrorna skenat vilket har gett den nye bostadsministern Mehmet Kaplan (MP) anledning att uppdra åt Boverket att göra en snabböversyn av regelverket. I Malmö och Lund-området söker 19 800 unga någonstans att bo, enligt 2015 års upplaga av Hyresgästföreningens återkommande rapport om ungas boende. Det skulle behövas 13 300 bostäder för att lösa regionens problem. Malin Stenborg, samordnare och projektledare på Hyresgästföreningen i Malmö, fick tidigt egen nytta av Hyresgästföreningen. Den gången i Stockholm där hon tidigare bodde. – Jag och en kompis hyrde en bostadsrätt i andra hand. Uthyraren var slug och fick oss att skriva på ett kontrakt där hyran angavs till 4 500 kronor, medan vi i själva verket skulle betala 7 500 kronor kontant varje månad. Jag hade hört något om att det var olagligt med ockerhyror och överlistade henne så att vi fick bevis på vad vi verkligen betalade. När vi flyttade från lägenhe-
→ 11
Bostad
ten fick vi Hyresgästföreningens hjälp att stämma vår hyresvärd. Vi vann och fick tillbaka allt utöver hyran i kontraktet. Men vi kunde inget göra förrän efteråt när vi inte längre var i beroendeställning till vår hyresvärd. Den osäkra bostadsmarknaden utnyttjas av oseriösa fastighetsägare och ger inte den boende samma rättigheter i form av besittningsrätt eller lägenhetsunderhåll. Unga bostadsökande lever sina liv i kappsäck utan möjlighet att planera sin framtid. – Jag vill säga att det här inte bara är en bostadspolitisk fråga, det är ett samhällsproblem, säger Malin Stenborg. Det handlar om boende, men också om jobben, det sociala livet och hälsan. Från början arbetade den 28-åriga statsvetaren i Malmö kommun med social jämlikhet. – Det blev min ingång till jobbet på Hyresgästföreningen, säger Malin Stenborg. De rådande otrygga anställningsförhållandena stämmer dåligt med hyresvärdarnas krav på fasta inkomster. En dåligt fungerande bostadsmarknad gör det svårt att ta jobb där de finns, och i mitten står de unga och andra bostadssökande och mår allt sämre. Enligt Hyresgästföreningens rapport saknar 51 procent av alla i Sverige mellan 20-27 år, som räknas som unga vuxna, egen bostad. I år flyttar Malmös politiker 40 miljoner kronor, årets vinst som det egna bostadsbolaget MKB gjort, från sina hyresgäster till att finansiera annan verksamhet. Motivering: de bygger ändå inte tillräckligt mycket. Bostadsbolagets hyresgäster blir med denna finansiella spetsfundighet dubbelbeskattade Malmöbor och de som söker bostad förblir utan varaktig lösning. – Man måste sluta diskriminera hyresrätten, menar Malin Stenborg. Till skillnad från andra upplåtelseformer får ägare till hyresfastigheter till exempel inte göra ROT-avdrag och sparande till underhåll beskattas. Hyresgästföreningen vill göra hyresvärdarnas underhållsfonder skattefria. – Beskattningen av hyresrätter kostar hyresgäs-
Man måste sluta diskriminera hyresrätten
Fakta
Malmös bostäder Malmö finns cirka 151 900 bostäder (2014). Av dessa är cirka 27 000 småhus. Det finns cirka 70 200 hyresrätter och 58 600 bostadsrätter (2014). Innerstaden har flest flerbostadshus, 41 111 (2014) och Väster flest småhus 12 557 (2014). Källa: Malmö stad 12
terna cirka 2 500 kronor varje månad, berättar Malin Stenborg. Tusenlappar som bara hyresgäster subventionerar samhället med via sina redan beskattade inkomster. Malin Stenborg ser som en av Hyresgästföreningens uppgifter att öka hyresgästernas inflytande på vilken standard renoveringar ska hålla. Något som är högaktuellt inför de upprustningar miljonprogrammen står inför. Det finns exempel på hyresvärdar som försökt ta ut 60-procentiga hyreshöjningar och hävdat standardhöjningar som motiv. Det har tvingat boende från sina hem och gett upphov till uttrycket renovräkningar. – Hyresrätten smutskastas i medierna, säger Malin Stenborg. Vanliga ord när hyresrätten omskrivs är ”räkningar”, ”ohyra” och liknande, medan bostadsrätter beskrivs med ord som ”trygghet” och ”investering”. – Hyresrätten är ett boende för alla. Man ska inte behöva pengar eller kontakter för att få en hyresrätt. Dessutom är inte alla intresserade eller händiga nog att förvalta sitt boende.
Bostadsvrålet Malin Stenborg ska i dagarna börja planera Bostadsvrålet som anordnas i Malmö i november. Konferensen lockar massor av yngre människor och startade för att man ville återpolitisera de ungas bostadslöshet. Bostadsvrålet har sitt ursprung i jagvillhabostad.nu och började i Stockholm för två år sedan, fortsatte till Göteborg och ska vidare ut på turné i hela landet. Varje konferens ska vara lokalspecifik och ta upp problem i den stad eller region där Bostadsvrålet anordnas. – Det är en utomparlamentarisk och partipolitiskt obunden konferens som ett drygt 30-tal föreningar går samman om. Det blir seminarier, workshops, samtal och aktioner på staden. Vi välkomnar politiska partier som deltagare, men står själva fria från partipolitiken. Framåt Det absolut viktigaste nu är att det byggs, byggs snabbt, och till rimliga boendekostnader på ställen där det finns jobb, menar Malin Stenborg. Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning
– För mig är det ett samhällsproblem. Allt haltar om inte unga får ett boende, säger Malin Stenborg, samordnare och projektledare på Hyresgästföreningen i Malmö.
Fakta
Bostadsbristen
– Hade politikerna tagit tag i det här för 20 år sedan hade vi varit i ett helt annat läge, säger hon. – På 90-talet privatiserade man bostadsproblemen och gjorde det till en fråga om pengar och nätverk. Med goda kontakter eller pengar till en bostadsrättsinsats var det ju inga problem att få en bostad. Med tiden har skillnaden mellan de som har sådana tillgångar och de som inte har det ökat. Avskaffandet av de kommunala bostadsköerna har inte precis underlättat för bostadssökande. När dessutom investeringsstödet till bostadsbyggnation försvann ökade hyrorna rekordartat samtidigt som byggandet avstannade utan att beslutsfattare tog initiativ för att motverka konsekvenserna av beslutet. Dessutom sålde många kommuner ut sina egna bostadsbolag samtidigt som massor av hyresrätter ombildades till bostadsrätter. Förutom alla unga som saknar ett eget tryggt boende behöver växande och krympande barnfamiljer och äldre som söker mindre och trygga boenden en fungerande flyttkedja. I dag fungerar inte flyttkedjorna bland annat på grund av brist på alternativ. Och det spelar roll hur kommunerna planerar och bygger. Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning
– Forskning har visat att där man bygger mindre lägenheter i villaområden eller villor i lägenhetsområden fungerar flyttkedjorna bäst, säger Malin Stenborg. Kort sagt en blandad bebyggelse. Äldre tycks vilja bo kvar i de områden de alltid bott, barnfamiljer vill ha tillgång till gröna miljöer och unga vill bo centralt eller där kollektivtrafiken fungerar. – Allt hänger ihop, säger Malin Stenborg. Hon tror själv starkt på kollektiv i olika former. Nyss inflyttad i en hyrestrea väljer hon att dela den med andra eftersom hon ogillar att bo själv. – Och min morfar flyttade nyligen in i ett seniorboende som fungerar som ett kollektiv. Det verkar som om många uppskattar den boendeformen. Hyresgästföreningens uppdrag nu är att vara tunga motparter i förhandlingar med starka hyresvärdar och att, som tidigare nämnts, återpolitisera bostaden. – Vi vill påverka politiskt så det börjar föras en mer hyresvänlig politik som inte missgynnar hyresgästerna. Men det finns viktiga uppgifter också på individnivå i att hjälpa och stödja hyresgäster rent juridiskt. – Och sprida information om att vi finns, säger Malin Stenborg. H
I Sverige totalt saknar 353 000 unga eget boende. 20 procent bor kvar hemma hos sina föräldrar. Av dem som flyttat hemifrån saknar tre av tio tryggt boende. De bor i andra hand, är inneboende hos vänner eller andra, eller i studentrum och liknande. 20 procent av unga med barn saknar eget boende. 36 procent av de med eget boende har svårt att klara sig ekonomiskt när hyran är betald. Alltså mindre än 5 500 kronor att röra sig med, enligt Konsumentverkets riktlinjer. Källa: Rapporten Unga vuxnas boende i Sverige 2015, Hyresgästföreningen 13
Bostad
Eva-Pia Wenger har bott i kollektivhuset sedan starten. I famnen har hon Mirjam, sex månader.
Kollektivhus med extra allt Kvällsmat tillsammans med 50 personer är inget konstigt när man bor i kollektivhuset på Sofielund. Att bo och leva tillsammans har gett de boende en svårslagen gemenskap i ett hyreshus som är skräddarsytt för kollektivboende. Text & foto: Malin Håård
Det är matdag i Kollektivhuset på Sofielund. Ett team bestående av 8-9 personer ingår i matlaget. Några lagar, några serverar och några städar efteråt. Just idag serveras paj med grönkål och lax, med veganskt och glutenfritt alternativ. – Ville du ha matlåda idag? Frågar en kvinna i matlaget Hilda. – Nej, det var den andra Hilda som ville ha det, svarar Hilda Gustafsson som bor i huset och är ordförande i föreningen för kollektivhuset. Hilda berättar att tanken är att man ska kunna förboka matlåda, om det är någon som inte hinner äta eller kan vara med på matdagarna. Som det ser ut nu äter alla middag tillsammans två dagar i veckan, och det har 14
de gjort sedan köket och samlingsrummet på första våningen blev färdigställt. Allt var inte klart när inflyttningarna påbörjades. – Det är 30–60 personer som äter här på matdagarna, är det brunch eller finmiddag är det lite fler, berättar Hilda. Sammanlagt bor det 70 vuxna och 20 barn i huset. När man flyttar in går man automatiskt med på att vara med i matlaget och städgruppen, det är det som är obligatoriskt. Man lagar mat en gång i månaden och städar varannan månad, ungefär. Sedan finns det många fler intressegrupper man kan vara med i om man vill. På första våningen finns finverkstaden, ett rum där man kan sitta och pyssla och där alla material får användas. Går man genom finverkstaden med alla tyger och pysselattiraljer kommer man till grovverkstaden. Där finns hyvelbänk, sågar och många olika sorters verktyg. Tar man hissen upp till sjätte våningen finns ett rum som ska bli filmrum, musikrummet med ljudisolerat golv, ett rum med ett pingisbord som lätt kan vikas ihop och ställas undan om rummet vill användas till något annat. Det finns även bastu som kan bokas och ett litet pentry och gästrum.
Hilda Gustafsson
Fakta
Malmömodellen Med den så kal�lade Malmömodellen fick det geografiska läget ett större genomslag i hyressättningen. I dag är till exempel hyran omkring 45 procent högre i Västra hamnen jämfört med Rosengård.
Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning
Det är häftigt att mötas över generationer. Här är det naturligt att träffa människor
Föreningen har varit med i processen ända sedan start
med MKB som byggde huset som blev klart december 2014, och har haft mycket att säga till om. MKB hade ett koncept om ett socialt boende och ett kollektivhus passade bra in i det konceptet. Alla hus i kvarteret har olika nivåer av sociala boenden, men kollektivhuset är ”extra allt”. MKB:s tanke var från början ”hur kan man med arkitektur skapa en mötesplats”. – Det var lite flummigt i början. Vi hade workshops kring arkitekturen och ville helst ha insyn i ekonomin, men det var helt omöjligt. Vi hade mycket samtal med en hyresstrateg på MKB, men de ville sätta hyror efter Malmömodellen och ville inte frångå det. Men vi ville det, säger Anna Angantyr som bor i huset och har varit med i föreningen sedan starten. – Hyrorna är ändå billigare än många nybyggen, säger Hilda Gustafsson. Huset består av lägenheter och radhus. 40 lägenheter i huvudbyggnaden och 5 lägenheter i radhuset. Storleken på lägenheterna är ettor upp till sexor, och i kollektivhuset finns det flera kollektiv. – Det här är som ett metakollektiv. I ett litet kollektiv kan man låna grejer av varandra, här kan man låna Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning
Bilden är tagen vid samlingsrummet. Kristina, Vera och Alexandra står vid bokhyllan med de gemensamma växterna, bakom dem finns fåtöljer om man vill sitta och läsa, bredvid finns ett lekrum för barnen. Så tråkigt blir det knappast.
verktyg, kläder, sängar. Utbytesmöjligheterna är stora, det är fler att dela saker med och bekantskapskretsen är stor. Det är många att lära känna och det är ett dynamiskt boende på det sättet, säger Hilda. Tidigare har Hilda testat att bo själv, men hon tyckte att det var tråkigt. – Jag såg inte vitsen av att vara hemma, berättar hon. Hon flyttade in i kollektiv men stod redan då i kö till kollektivhuset. Huset har ett eget kösystem och man söker in till föreningen om man vill bo där. Föreningen är viktig i huset, de anordnar möten och ser till så att allting flyter på. – Även om vi delar mycket kan man ändå ha olika åsikter, till exempel om hur mycket eller lite man ska arbeta, hur öppet det ska vara och så vidare. Vi har mycket föreningsdemokrati, med hur vi pratar med varandra och att skapa möten som är givande för folk. Det är viktigt att det blir så bra som möjligt för så många som möjligt. i Sverige, de flesta byggda på 80-talet, men på senare år har det inte byggts mycket. Kollektivhusen finns både som boDet finns ungefär 40 kollektivhus
15
Bostad Fakta
Sofielunds kollektivhus
T.v.: Britt-Marie Paaske trivs väldigt bra i kollektivhuset. ”Kollektivhuset är positivt för alla åldrar. Här finns den gemensamma tanken. Vi tar ansvar, bryr sig om varandra. Det finns gemenskap om man vill ha.” Barnen leker på den gården. Kollektivet har gott om gemensamma ytor.
stadsrätter och hyresrätter, men på Sofielund är det kooperativ hyresrätt, vilket innebär att föreningen hyr av MKB. Kollektivhuset i Sofielund är unikt i Malmö för att det är det första för alla åldrar. Det finns sedan tidigare ett annat som är boende för de som är 55 år eller äldre. – Det är häftigt att mötas över generationer. Här är det naturligt att träffa människor, det blir inte tvingat. Arkitekturen inbjuder till att vi ska träffas och då gör folk det, och det är inte konstigt. Jag önskar att det fanns fler boenden som denna. Man kan ju göra hus med ett mer socialt tänk när man bygger. Det behöver inte vara ett kollektivhus, men man kan forma bostäder så att man inte stänger in alla, säger Hilda. – Vi satt just och räknade, vi är nog 17 personer som är över 50 år, säger Alexandra Bogia. Hon har just ätit och sitter vid ett bord tillsammans med Vera Rastenberger och Kristina Runklint. Alla trivs väldigt bra i kollektivhuset. – Jag som är blind får alltid hjälp, om jag hamnar på fel våning om jag ska hem till exempel är det alltid någon som hjälper mig. Det är trevligt, säger Vera. – Jag bodde med min familj i 30 år, sedan tog jag ut 16
skilsmässa. Kvinnor hetsar upp sig för att hitta en ny partner, men man behöver bara ett bra socialt liv. Kollektivet står över partner med förmåner. Man får det sociala livet och vänskap, säger Alexandra. – Den tiden med att hitta partner är förbi nu, säger Vera medhållande. – Jag tycker att det känns bra för att är man äldre och blir svag och behöver hjälp finns det alltid någon som kan hjälpa, säger Kristina. – Jag blev sjuk, och kollektivhuset är bästa rehabiliteringsverktyget. Jag kände mig trygg och hade sällskap. Det botar dödsångesten, säger Alexandra. – Och folk kan så mycket saker här, folk kan snickra eller kan datorer och så hjälper vi varandra med allt, säger Kristina. – Och alla dessa underbara barn! Säger Vera när det springer förbi barn i matsalen, vissa har ätit upp och vill springa in i lekrummet. – Jag är så glad att vi har dem, säger Kristina. – Jag bodde i ett lyxigt 55+-boende innan, men det var så oerhört tråkigt att jag knappt kunde andas, berättar Vera. H Läs mer om kollektivhuset i Sofielund på www.sofielundskollektivhus.se
Sofielunds Kollektivhus ligger i området Sofielund i Malmö, i det nybyggda kvarteret Trevnaden. Huset blev klart i december 2014. Tanken med kollektivhus är att bryta den traditionella typen av lägenhetshus, och i stället få fram nya typer av hus som inbjuder till kontakt med grannarna, och till grannsamverkan av olika slag. En boförening (kooperativ hyresrättsförening) har bildats för att driva huset, och medlemmarna i boföreningen tar gemensamma beslut om husets drift och skötsel. Föreningsformen innebär att hyrorna sätts enligt föreningens självkostnadspris, och ger möjlighet att få lägre hyror genom medlemmarnas egna arbetsinsatser i huset. Föreningen blockhyr huset av ägaren, det kommunala bostadsbolaget MKB.
Arkitekturen inbjuder till att vi ska träffas
Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning
I hela Malmö ska alla kunna bo Men faktum kvarstår. Seved är ett utsatt område där oseriösa fastighetsägare fått fritt spelrum alldeles för länge. Och visst finns det de som skulle flytta, om de bara kunde. Det kommunen kan göra, menar Vänsterpartiets Susanna Lundberg, är att rensa bland fastighetsägarna och brottsligheten och skapa förutsättningar för en positiv och hållbar utveckling av Seved. Och arbetet är i full gång. MKB, som är stadens största hyresvärd borde kunna ta en större del av det ansvaret om de fick, menar hon. – Området ligger centralt vilket gör stadsdelen attraktiv. Vi måste odla de seriösa fastighetsägarna som har ett långsiktigt perspektiv för de boende. Enligt Susanna Lundberg, som fram till i maj satt som ersättare i MKB:s styrelse, är MKB en av hyresaktörerna som borde kunna ta ett sådant ansvar. – Att bara ta bort klotter och allt som är skitigt är inte enda lösningen. Och att ta bort biltrafik är inte detsamma som gentrifiering. Ett visst mått av gentrifiering kan vara av godo så länge det inte ensidigt innebär att man byter ut boende mot rikare hyresgäster. I Rosengård håller utvecklingen på att ta fart mycket tack vare Hyresgästföreningen som för de boendes talan. Men det är när det finns folk av alla sorter i en stadsdel som människor mår bäst. Med en blandad befolkning kan man ställa större krav på hyresvärdarna och på kommunen. I bostadsbristens Malmö är köerna till ett eget boende
långa. Det kan vara upp till 250 sökande till en vanlig hyreslägenhet. I Rosengård är trångboddheten ett enormt problem. Det finns inte tillräckligt rymliga lägenheter för stora barnfamiljer. Dessutom klämmer man ihop sig med andra släktingar eller vänner som inte får tag på en egen bostad. Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning
FOTO: CHRISTER/CC
Hela Sverige vet vad Seved är. Det är den där stadsdelen där man skjuter på varandra. Där alla lever i skräck och otrygghet i miljöer som närmast är att likna vid misär, medan många som bor där trivs och utvecklas och vill inte byta Seved mot någon annan plats i Malmö.
Susanne Lundberg
Fakta
MKB MKB är Malmös största hyresvärd, cirka 23 000 lägenheter och 1 100 kommersiella lokaler. Det är omkring 30 procent av hyresmarknaden eller 15 procent av hela bostadsbeståndet. Källa: mkbfastighet.se
– MKB kräver en och en halv hyra i deposition av en bostadssökande för att komma i fråga för en lägenhet, vilket är lägre än Stena till exempel. Jag och andra i styrelsen har försökt att lyfta uthyrningsreglerna, säger Susanna Lundberg. – Det är svårt för folk som har skulder att få lägenhet. Vi har försökt fånga upp dem men inte lyckats. Det gäller att ha sådana krav på de boende att det gynnar de goda hyresgästerna. Ingen vill ha en stökig granne. Men många regler stjälper mer än de hjälper, menar Susanna Lundberg. Det man har gjort nu för att minska bostadsbristen är att lyfta fram planerna för byggande med så pressade kostnader det bara går. Kommunens markpolitik gör att man inte kan få fram all den mark som behövs för att bygga. I Bunkeflo, där Skanska äger en del av marken kan man inte ens bygga en skola. – MKB har en bra strategi. Det är resursslöseri med tioårskontrakt utan permanenta lösningar. Bostäderna behövs nu, men det tar ju ett par år att bygga hus. Andra fastighetsägare måste också börja bygga, säger Susanna Lundberg. H Caroline Lundberg
17
Bostad
Miljonprogrammet – gärna en favorit i repris Miljonprogrammet var ett statligt initiativ att bygga en miljon nya bostäder under de tio åren 1965–1974. Avsikten var att bygga bort den svåra bristen på bostäder och ge tillfälle till att få bort förslummade stadsdelar. Nu står vi återigen i en situation med svår bostadsbrist. Kan vi upprepa miljonprogrammet? Björn Stenholm funderar över problematiken. För femtio år sedan Det så kallade miljonprogrammet hade sitt ursprung i ett riksdagsbeslut från våren 1965 att under en tioårsperiod bygga 100 000 bostäder per år, dvs. sammanlagt en miljon bostäder. Avsikten var att bygga bort trångboddheten, ersätta nerslitna och dåliga bostäder med moderna hem och att allmänt höja den svenska bostadsstandarden. Efter tio år hade målet nåtts, vid utgången av 1974 hade drygt en miljon nya bostäder byggts. Men eftersom en hel del äldre bostäder rivits, blev nettotillskottet av bostäder avsevärt lägre. Miljonprogrammet förknippas ofta med höghusområden i storstäderna. Det är inte hela sanningen. I runda slängar var en tredjedel av de nya lägenheterna belägna i höghus, en tredjedel i låga flerfamiljshus och en tredjedel var villor. Det intressanta är emellertid att det var ett politiskt beslut som låg till grund för byggandet. Det var till och med så att de borgerliga partierna bjöd över de regerande socialdemokraterna genom att förorda ett än större byggande. Högerpartiet, som ”nya moderaterna” hette då, yrkade till exempel på 1,5 miljoner lägenheter. Det ambitiösa programmet kunde förverkligas genom att staten kunde skjuta till pengar i form av gynnsamma lån. Det var i sin tur möjligt genom att det i AP-fonderna, som då hade några år på nacken, hade samlats kapital som kunde användas. Villkoren premierade dock storskalighet, i nya stora områden kunde kostnaden per lägenhet minskas. För själva bostadsproduktionen gynnades således även högt driven standardisering, prefabrikation och elementbygge. Trots att miljonprogrammet gav ett par miljoner svenskar möjlighet att flytta in i nya och moderna bostäder har det fått utstå kritik på många punkter. Miljön i områdena med stora och tätt liggande hus har ansetts torftig, husen tråkiga med sina trista betongfasader i en enformig arkitektur har gett vissa stadsdelar eller förorter dåligt rykte. Dessutom har de ansetts förorsaka segregation: De bättre bemedlade flyttade snart till 18
Nytt bostadsmål Målen för bostadspolitiken har ändrats från att ha varit ett socialt ansvarstagande till ett marknadstänkande. Fram till 2007 gällde: l ”… alla ska ges förutsättningar att leva i goda bostäder till rimliga kostnader.” som under alliansregeringen ändrades till: l ”… långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven.”
andra områden och kvar blev de resurssvaga som inte hade något egentligt val.
Få bostäder byggs idag Nu har det gått femtio år sedan miljonprogrammet startades. En del av bostäderna har renoverats, övriga står i tur för genomgripande renovering till en kostnad av bortåt en miljon kronor per lägenhet. En avsevärd kostnad för fastighetsägarna, en kostnad som naturligtvis sedan drabbar hyresgästerna genom höjda hyror i hyreslägenheterna. Därtill kommer att landet nu står i en liknande situation som för femtio år sedan, dvs. det råder en omfattande bostadsbrist och stor efterfrågan på bostäder som folk har råd att bo i. Orsaken är att befolkningsökningen under senare år varit mycket större än emotsett på grund av en omfattande invandring som bara den kräver tiotusentals bostäder årligen. Trots denna efterfrågan har ”marknaden” inte kunnat lösa problemet, nybyggnationen har under lång tid varit mycket låg, 1999 byggdes endast ca 10 000 bostäder, vilket har trissat upp bostadspriserna till en sådan nivå som de som bäst behöver bostad inte kan betala. Men vad händer nu när vi fått en ny regering? Inte mycket, dessvärre. Boverket, som är statens planeringsorgan för bland annat byggande, tog fram en prognos för tiden 2012 fram till 2025. Denna säger att 558 000 bostäder borde byggas under denna tid, och inledningsvis 50 000 per år. Nu har det gått några år av denna planperiod och hur har det gått? 2014 byggdes endast 30 000 lägenheter och tidigare än mindre. Man har alltså redan halkat efter. En justering av prognosen har gjorts och nu säger man 600 000 bostäder under återstående elva år fram till 2025. Om man uppnår detta mål har man ändå inte kommit åt dagens bostadsbrist, man har bara täckt den efterfrågan som beror på den förväntade befolkningstillväxten. För att verkligen komma åt bristen på bostäder måste man således bygga än mer, dvs. man närmar sig åter ett behov av en miljon bostäder på tio år. Kan vi klara detta? Det förra miljonprogrammet möjliggjordes genom fördelaktiga finansieringsmöjligheter från statens sida. Kan detta upprepas? Vad som hänt i samhället i stort är ju att allt fler av statens verksamhetsområden har privatiserats och därmed har dragits undan det allmännas inflytande och detta har skett inte minst genom EU-medlemskapet, vars villkor det är svårt att komma Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning
undan. Och vad händer med bostadsmarknaden när bostadsbristen på nytt byggs bort? Enligt marknadsekonomiska principer sjunker priset på en vara om efterfrågan minskar. Varan är i detta fall bostaden. Om bostadsbristen byggs bort, kommer efterfrågan att minska och priset på villor och bostadsrätter att sjunka. Hur går det då? Vi har sedan årtionden tillbaka itutats att varje fastighetsaffär ska gå med vinst, alltså när man säljer sin bostad så gör man en kapitalvinst. Men om priset sjunker, så att en försäljning går med förlust, hur går det då? Då kan det inträffa att man har större banklån på sin bostad än vad den är värd vid en försäljning. Detta kommer inte ”marknaden” att uppskatta. Och politikerna måste hålla sig väl med ”marknaden”, dvs. väljarna!
Läget i Malmö Enligt Malmö kommun har det i genomsnitt byggts 1 300 bostäder per år de senaste tio åren. Befolkningsökningen har varit 4 600 personer per år. Det betyder att ca 3,5 personer bor i varje nyproducerad lägenhet i snitt. Byggandet täcker således möjligen befolkningsökningen men inte mer. Den kan dessutom förväntas öka, med tanke på att Malmö tar emot förhållandevis många flyktingar. Prognosen för 2015 är, fortfarande enligt kommunen, att 2 000 bostäder skulle kunna igångsättas. Det innebär en mindre ökning. Men för att komma åt bostadsbristen krävs betydligt högre siffror, en fördubbling eller en tredubbling av nuvarande prognos. Låt oss nu anta att de politiska och ekonomiska förutsättningarna för ett nytt nationellt miljonprogram komFolkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning
En flygbild över Stockholms förorten UpplandsVäsby. Staden tredubblade sitt invånarantal medan miljonprojektet pågick. FOTO: MIKAEL P/CC
mer att finnas i en framtid, vem ska då bygga husen? Jag ringer upp Byggnads Skåne och där säger man att det naturligtvis inte går att på nolltid skaka fram tillräckligt med byggnadsarbetare. Men för närvarande ligger det till så att många av dem som går ut gymnasiets byggprogram får inte någon praktikplats och de kommer inte in på arbetsmarknaden. Detta skulle genast ändras med ett utökat byggande. Dessutom, säger man, att vi har en halv miljon arbetslösa i landet och en del av dem skulle kunna bli byggare, men det krävs förstås utbildning som tar sin tid. Och ytterst måste vi kanske importera arbetskraft utifrån.
Slutsatser En beslutsgång för ett nytt miljonprogram skulle kunna se ut så här: l Ett riksdagsbeslut med stor majoritet för ett utökat byggande l En nationell plan för hur bostäderna bör fördelas l Finansieringsfrågan löses med stat och banker i samverkan l Kommunerna planerar för det byggande som föreslagits l Byggnadsarbetare utbildas och rekryteras l Arkitekter ritar attraktiva stadsdelar med funktionella hus l Byggfirmorna sätter spaden i jorden Går detta att genomföra? Klart det gör! Men inte utan kamp. H Björn Stenholm
19
Kalendarium Aktivism & Hela Malmö
Vänsterdagarna 11-13 september Stadionmässan och i hela Malmö
Den 11–13 september arrangeras Vänsterdagarna i Malmö, en stor samling med över 1 100 vänsterpartister på besök. En helg av aktivism, kultur, seminarier, möten, fest och diskussion. Läs mer om hur du kan delta på vmalmo.se/ vansterdagarna
Träffar för nya medlemmar Onsdag 16 september kl 19, Vänsterns Hus
För dig som är nyfiken på att veta vad Vänsterpartiet Malmö är, vilka frågor vi arbetar med och vad du kan engagera dig i.
Kulturkväll till minne av slaveriets avskaffande Mer information längre fram på www.vmalmo.se samt facebook om vår årliga kulturkväll till minne av slaveriets avskaffande.
Uppdaterat kalendarium och ändringar hittar du alltid i vår kalender på vmalmo.se
Husie
Västa Innerstaden
Söndag 20 september kl 10.30, Västra Stationsgatan 17 i Kvarnby (Oscar Schön)
Onsdag 23 september kl 18.30, Regementsgatan 27C (hos Nils E)
Inbjuden är Sadiye Altundal, ledamot i Östers stadsområdesnämnd. Vi pratar om vad som är på gång i vår stadsdel och planerar verksamhet. Ta gärna med barn, vi bjuder på fika. Kirseberg Söndag 13 september
Beijersparkfesten med alla föreningar i stadsdelen. Vi har bokbord med mera. Onsdag 7 oktober kl 18:30. Plats: Biblioteket i lokalen Ringstad, ingång från Ringstadsgatan.
Limhamn Uppstart efter Vänsterdagarna samtliga medlemmar informeras genom särskild inbjudan. Södra Innerstaden (Vänsterns Hus) Onsdag 16 september kl 18 Onsdag 30 september kl 18 Onsdag 14 oktober kl 18
Stadsdelarna
Strukturell rasism och arbetsmarknadsfrågor Torsdag 1 oktober kl 18.30-21.00
Inledning av Anders Neergaard, forskare och gräsrotsaktivist
Studier & Debatt
Vår EU-politik Torsdag 15 oktober kl 18.3021.00
Torsdagscaféer
Inledning av Hanna Gedin, partistyreseledamot
Varannan torsdag, ojämna veckor, på Vänsterns Hus.
Diskussioner, inledningar och debatt om aktuella teman.
Feminism och intersektionalitet
Kampen för ett sekulärt och demokratiskt Irak
Torsdag 29 oktober kl 18.3021.00
Torsdag 24 september kl 18.30
Inledning av Rebecca Selberg, lektor
Inledning av Lina Al-Nahar från Arabiska vänstern.
Ny i Vänstern
Mänskliga rättigheter, för vem – migrationshanteringens utmaningar 8 oktober kl 18.30
Kommunal ekonomi – så funkar det!
Heldagskurs
Torsdag 22 oktober kl 18.30
Centrum
Söder
Tisdag 22 september kl 18.00, kontakta Ahrne Christianss för plats
Uppstart efter Vänsterdagarna samtliga medlemmar informeras genom särskild inbjudan.
Kongresseminarier: Framtidens vänster
Onsdag 23 september kl 18.30, Vänsterns Hus
Vänsterpartiet Malmös arbetsgrupper Vänsterpartiet Malmö är ett aktivt parti både parlamentariskt och utomparlamentariskt. Vårt mål är att erbjuda varje medlem en möjlighet att aktivera sig efter sina egna förutsättningar, förmåga och intresse. Genom att läsa om våra föreningar och grupper hoppas vi att du som är intresserad på ett enklare sätt ska kunna ta kontakt med oss för att kunna engagera dig. Ta direkt kontakt med angivna kontaktpersoner per mejl eller telefon. Mer information: malmo.vansterpartiet.se
Stadsdelsgrupper Centrum Ahrne Christiansson, ahrne.christiansson@ gmail.com, 070-43 22 101 Hyllie/Kroksbäck Pål Brunström pal.brunnstrom@ vansterpartiet.se 070-717 13 91
20
Kirseberg Patrik Strand, patrik.strand@ malmo.se, 070-395 82 98 Limhamn-Bunkeflo Susanne Björkenheim, susanne.b1@ comhem.se, 070-218 77 40
Södra Innerstaden Sanna Sveborg sanna.sveborg@ outlook.com 073-811 17 08 SÖDER (f d Fosie ink Oxie) Lina Al-Nahar, lina.al-nahar@ vansterpartiet.se, 070-972 24 09
Varannan torsdag jämna veckor på Vänsterns Hus – seminarier med fokus på kongressen 2016.
Rosengård-Husie Anders Gustafsson anders.gustafsson@ mail.com 073-975 99 70 Västra Innerstaden David Nilsson david58@live.se, 070-581 78 33
Arbetsgrupper & utskott Antirasistiska utskottet Anders Neergaard neergaard.anders@ gmail.com 0708–18 31 96 Arabiska Vänstern Lina Al-Nahar
lina.al-nahar@ vansterpartiet.se 0768-819 088 Arbetsutskott och styrelsen Daniel Sestrajcic daniel.sestrajcic@ vansterpartiet.se 0768-51 91 10 Bokcirkeln Anders Skans anders.skans@ malmo.se 070-913 06 12 EU-migrantutskott Maria Persdotter persdotter.maria@ gmail.com 070-757 53 73
Start: Tisdag 13 oktober kl. 19:00 (fyra tisdagar)
Under fyra träffar ses vi och pratar politik med utgångspunkt i partiets ideologiska idéer. Vi lyssnar, diskuterar och lär oss mer ihop. Inga förkunskaper krävs.
Inledning av Anna Lundberg, docent i mänskliga rättigheter på MAH
Inledning av Anders Skans, gruppledare för Vänsterpartiet Malmö
Rosengård
Start: Måndag 14 september kl. 19:00 (fyra måndagar)
Vänsterpartiet: Så funkar det Söndag 4 oktober, 09:00–16:00, Kvarnby Folkhögskola/Röda Huset (Industrigatan 4)
En snabbkurs för dig som är ny eller nygammal medlem. Vi går igenom Vänsterpartiets grundläggande ideologi och politik. Berät-
Fackliga utskottet Patrik Strand patrik.strand@ malmo.se 070-395 82 98 Feministiska utskottet Emma-Lina Johansson 073-982 82 13 emma-lina.johansson@hotmail.com Filmgruppen Knut Thor knut.thor@gmail.com 070-918 52 86 Fotogruppen Malin Håård malinsarahrd@gmail. com, 076-854 25 55
Folkhälsogruppen Andreas Ek-Sarfraz andreas@ek-sarfraz. com, 0760-30 57 11 Folkviljanredaktionen Göran Sevelin goran.sevelin@gmail. com, 073-585 90 62 Grafisk designredaktion Richard Olsson e@richardolsson.se 070-4007858 HBTQ-Vänstern Gunnel Suneson gunnelsuneson@ gmail.com 070-452 46 64
Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning
Vi uppdaterar hemsida och Facebook med senaste informationen om våra aktiviteter. Ofta är det demonstrationer och utåtriktad aktivism med kort varsel!
Alla våra arbetsgrupper har aktiviteter några gånger i månaden. Genom att gå med i en grupp får du kontinuerlig information om vad som händer i just den gruppen.
tar om vår organisation och hur du kan aktivera dig.
Studiecirkel
Studiecirkel
Måndag 5 oktober, kl 18, Vänsterns Hus (fyra måndagar)
Vänstern i Europa Söndag 20 september kl. 15:00, Vänsterns hus (fyra söndagar)
I olika delar av Europa utmanar vänstern de gamla maktpartierna med en radikal politik, nya idéer och mobilisering av gräsrötter underifrån. Tillsammans studerar och diskuterar vi olika vänsterprojekt i Europa.
Vänsterns partiprogram
Vänsterpartiets partiprogram innehåller de värderingar, teoretiska utgångspunkterna och analyserna, samt de strategiska och principiella ställningstaganden som formar den politiken som partiet utvecklar. Vi läser och diskuterar partiprogrammet.
Tisdag 22 september kl. 18:00, Vänsterns Hus (fyra tisdagar)
Texter i alla dess former – till en blogg, till en hemsida, som debattartikel eller insändare. Eller varför inte artiklar och intervjuer. Vi tittar på hur en skriver så folk läser, tittar på debattartiklar och hur en skriver för webben. Vi övar och testar och skriva olika texter.
Torsdag 1 oktober kl. 18:30, Vänsterns Hus (fem torsdagar)
Under fem träffar sätter vi oss in i Malmökommissionens perspektiv på faserna i en medborgares liv – barndom, skolgång, fritidsliv, arbetsliv och ålderdom. Vi läser små men noga utvalda delar av kommissionens slutrapport och Vänsterpartiets kommunalpolitiska program
Onsdag 16 september kl 19
Feministiska utskottet Tisdag 8 september kl 18 Tisdag 22 september kl 18 Tisdag 6 oktober kl 18
Vänsterpartiet Malmö har olika sorters volontäruppdrag som du kan vara en del av. Det handlar om uppdrag där du som enskild kan spela en betydelsefull roll för att se till att Vänsterpartiet fungerar. För att kunna ta volontära uppdrag erbjuder vi dig grundläggande kunskaper om oss, föreningsverksamhet och hur vår organisation fungerar.
Torsdag 8 oktober kl 18:30
Husgruppen
Internationella utskottet Vakant Vänsterns Interreligösa Grupp Mats Högelius mats.hogelius@ svenskakyrkan.se 0709-909 268 Johanna Blomberg johanna@layouten.se 070-4387735
Onsdag 7 oktober kl 18:30
Måndag 21 september kl 18
Bokcirkeln
Kören David Jonsson david.jonsson.vg@ gmail.ocm 070-455 50 07
Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning
(När)demokratigruppen Vakant Sjukvårdsgruppen Martin Karlsson mad.karlsson@gmail. com, 070-214 85 64
Israel-Palestina-konflikten ur ett religionsperspektiv. Föreläsning av Anna Karin Hammar, präst sedan 40 år och Palestinavän i 30 år. Öppet för alla intresserade.
Angeläget samtal Måndag 28 september kl 118
Kommunpolitik
Onsdag 23 september kl 18:30
Antirasistiska utskottet
Kulturgruppen August Lindmark augustlindmark@ yahoo.com 076-278 88 53
Måndag 7 september kl 1800
Onsdag 9 september kl 18:30
Samtliga möten på Vänsterns Hus om inte annat nämns.
Medlemsgruppen Oscar Schön oscarschoen@ hotmail.com 073-552 43 49 Miljöutskottet Tobias Pettersson petersson_tobias@ hotmail.com 070-910 73 37
Palestina som trons vagga
Miljö/stadsmiljögruppen
Grupper & utskott
Kommunikationsgruppen Olof Holmgren olof.holmgren@ vansterpartiet.se 076-881 90 83
Vänsterns Interreligiösa grupp (VIG)
Vänsterpartiets hållning ang. de religiösa krafterna i förorterna som främst drabbar kvinnor. Öppet för alla intresserade.
Torsdag 17 september kl 18
Måndag 7 september kl 19
Husgruppen Minna Skans minna.skans@ ungvanster.se 075-56 92 99
Onsdag 21 oktober kl 18
Vill du vara med och arrangera den årliga manifestationen på Kristallnatten den 9 november. Till minne av offren för nazismen attacker på judar och för att aldrig släppa fram fascismen igen. Mejla malmo@ vansterpartiet.se och anmäl ditt intresse. Kristallnatten 2013
Stadsmiljö- & bostadspolitiska utskottet Anders Skans anders.skans@ malmo.se 070-913 06 12 Anneli Philipson anneli.philipson@ hyresgastforeningen. se, 0706-40 40 02
Utbildningspolitiska utskottet Anders Skans anders.skans@ malmo.se 070-913 06 12
Socialpolitiskt nätverk Anders Jönsson anders_jvc@hotmail. com, 076-785 89 68
Vänstern i Malmöredaktionen Olof Holmgren olof.holmgren@ gmail.com 076-881 90 83
Studieutskottet Oscar Schön oscarschoen@ hotmail.com 073-55 223 49
Stora fullmäktigegruppen, 8 oktober kl 18, Stadshuset våning 7. FOTO: AMADEUS SEREY
Malmökommissionen: Hur gör vi Malmö jämlikt?
Fackliga utskottet
Onsdag 23 september kl 18:30
Onsdag 7 oktober, kl.18, Vänsterns Hus (tre onsdagar)
Sjukvårdsgruppen Torsdag 24 september kl 18
HBTQ-vänstern
Studiecirkel
Vänsterns volontärer
Skrivarworkshop
September–oktober 2015
Webbgruppen Richard Olsson r@richardolsson.se 070-4007858
Årligt återkommande grupper 8 marsgruppen (via Feministiska utskottet), 1 maj-gruppen, Regnbågsgruppen (via HBTQ-vänstern), Kristallnattsgruppen (via Antirasistiska utskottet), 9 oktobergruppen (via Antirasistiska utskottet), Arbetsmarknadspolitiska kampanjen, Vänsterdagskampanjen, Bostadspolitiska kampanjen, Antirasistiska kampanjen, Klimatkampanjen
21
Det politiska läget
Rörelsens röst i parlamentet änsterpartiet Malmö är nu ett oppositionsparti. Vi kommer att ta oss an oppositionsrollen och vi kommer att göra det bra. Vi ska vara rörelsens röst i parlamentet och vi ska granska makten. Vi vet att det går att föra en annan politik än det marknadsekonomiska tänk som den nu styrande S-Mp minoriteten står för. Det går att se till behoven istället för att fokusera på kostnadskontroll. Det visade vi med vår budgetreservation i våras och det kommer vi att visa framöver. I alla sammanhang vi förekommer ska vi vara partiet med ryggrad. Ryggrad är att vägra att acceptera att socialsekreterare på socialsekreterare ska bränna ut sig. Ryggrad är att stödja hemtjänstpersonalens krav på en dräglig arbetsmiljö. Ryggrad är att kräva välfärd på riktigt och inte bara i vackra ord. I Malmö är fritidsgrupperna i snitt på 51 barn. Det är tio barn över rikssnittet. Det finns grupper så stora som 73 barn i Malmö. 73 barn! Vad det gör med ett barn att vistas under sådana förutsättningar är vi många föräldrar som kan vittna om. Fritidshemmet får karaktären av en förvaringsinstitution. Malmö är naturligtvis inte unikt utan följer den nationella trenden av nedmontering av välfärden och fritidshemmen. Enligt skolverket skedde nästan en halvering av personaltätheten på landets fritidshem mellan 1980 och 1998. Bättre borde vi väl kunna? Att ge barn rätt till en meningsfull fritid även när skoldagen tagit slut är att satsa på framtiden. Det menade i alla fall den omtalade Malm22
Sällan har jag varit mer stolt över att tillhöra detta socialistiska, feministiska och antirasistiska parti.
ökommissionen som rekommenderade Malmö stad att minska barngrupperna på fritids till 30 barn per grupp. Vilken chans för Malmö att kunna bryta den nationella
trenden, att istället satsa på våra barn! Vilken chans att kunna visa för omvärlden att politik är att ha ambitioner och att genomföra dem! Men för S och Mp är det viktigare med kortsiktig kostnadskontroll. Det vackra talet om sociala investeringar stannar just vid vackert tal. I budgetförhandlingarna för 2016 så krävde malmösossar och miljöpartister att Vänsterpartiet skulle gå med på nedskärningar långt över hundra miljoner. Nedskärningar som bland annat drabbar barnen i fritidshemmen. – Glöm det, var Vänsterpartiets medlemsmötes enhälliga svar. Sällan har jag varit mer stolt över att tillhöra detta socialistiska, feministiska och antirasistiska parti. Vår styrka är våra medlemmar. Vänsterpartiet Malmö är så mycket mer än sin kommunalpolitik. Vi är hemtjänstpersonal, fritidspedagoger, städare och socionomer. Vi är unga och gamla, fackanslutna och medlemmar i solidaritetsrörelser. Tillsammans är vi ett hav av kunskap och erfarenhet. Tillsammans har vi öronen mot marken. Vi är det parti som lyssnar på människors oro och förslag. Vi närvarar på möten ute bland människor när andra politiker stänger in sig i stadshuset. Så kan vi vara den röst som, i nämnder och styrelser, kanaliserar människors krav på förbättringar och rättvisa. Tillsammans kommer vi att utgöra en stark opposition från vänster. H Hanna Gedin, vikarierande oppositionskommunalråd (V)
Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning
Det politiska läget
Vad händer i kommunalpolitiken? Socialdemokraterna och Miljöpar-
tiet har valt att utestänga oss från styret i Malmö, det får konsekvenser för arbetet i de kommunala nämnderna. I kommunfullmäktige behåller vi såklart de folkvalda sex ordinarie och tre ersättarna. I nämnder med fler än nio ledamöter och ersättare får vi en ordinarie och en ersättare av egen kraft. Skillnaden mot innan, när vi ingick i den styrande majoriteten, är att vi inte får några presidieposter. Alla våra ordförande- och vice ordförandeuppdrag blir omvandlade till ordinarie ledamöter. Det innebär att vi får mindre insyn och mindre inflytande. S och MP kan också kasta ut oss från alla utskott om de vill, vi vet inte i dagsläget om de kommer att göra det överallt eller inte. I bolagen och nämnderna med bara sju ledamöter blir vi utan platser. De tre bolagen MKB, Malmö Live och Stadsteatern får alltså klara sig utan vänsterpartister. De är politiska arenor som vi nu inte får insyn i eller kan påverka genom styrelsemötena. Vi har inte längre uppdrag i förtroendenämnden, överförmyndarnämnden och valnämnden. När det gäller vårt inflytande i de
övriga nämnderna så kommer vi ju inte att ha möjlighet att skapa andra majoriteter för våra förslag, med Moderater och Sverigedemokrater, däremot kan vi alltid rösta nej till förslag och på det viset
Fakta
V:s parlamentariska platser
tvinga S och MP att förhandla med oss för att få igenom förslag. Vår roll som oppositionsparti måste bli tydligt, vi förhandlar inte i slutna rum utan bör använda samma metod som vårt parti gör på riksplanet. Styret lägger fram ett förslag och vi föreslår förändringar. Det ska vara tydligt att det är vi som förändrar förslag i nämnderna, inte som tidigare där vi gjorde upp på gruppmöten och stod för en gemensam majoritetslinje.
kritisk röst i nämnderna som kan lyfta upp kritik från brukare, personal, föräldrar med flera. Vi ska nu se oss som en granskare av makten, vi ska vara en blåslampa på den styrande minoriteten samtidigt som vi angriper den borgerliga oppositionen. Samtidigt ska vi utveckla vårt arbete att påverka och förändra politiken utifrån att inte sitta i majoriteten och förbereda oss för att återkomma till majoriteten med en starkare position för att kunna förändra och genomdriva vänsterpolitik. H
ningar knutna till kommunstyrelsen. Sammanlagt har Vänsterpartiet ett 40-tal förtroendevalda kamrater. Vi arbetar med tematiska arbetsgrupper där ofta våra förtroende-
valda är med och arbetar politiskt och organisatoriskt. På vmalmo.se hittar du våra företrädare och hur du kan kontakta dem.
Vår roll blir också mycket mer en
Vänsterpartiet Malmö har sammanlagt 32 platser i stadens 16 nämnder fördelade på 32 personer som alla valts på medlemsmöte. Dessutom finns vi representerade i 10 bered-
Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning
Hanna Thomé, kommunalråd och Anders Skans, gruppledare, konfererar under medlemsmötet som beslutade att avvisa S och MP:s nedskärningsbudget.
23
Det politiska läget
Våra heltidsarvoderade Vänsterpartiet Malmö har fem heltidsarvoderade som under de kommande åren ska se till att Vänsterpartiet politiskt och organisatoriskt står starka för att genomföra och bedriva det som vi beslutar oss för. Dessa fem utgör Vänsterpartiet Malmös arbetslag med lite olika inriktning på sina uppgifter.
Folkviljan har passat på att ställa fyra frågor: l 1. Vilken är den viktigaste frågan i Malmöpolitiken framöver? l 2. Vad är Vänsterpartiet Malmös roll i Malmöpolitiken? l 3. Vem är du? Visa på l 4. Vad hoppas du kunna bidra med alternativ till organisationsarbetet? och skapa
förtroende bland malmöborna
l Jämlikhet. Klassklyftorna i Malmö måste minska. Det handlar både om att bygga betydligt fler bra och billiga hyresrätter till Malmöborna – för att hemlöshet är ovärdigt ett välfärdssamhälle, att se till så att det finns jobb och att satsa mer på skolan, förskolan och omsorgen. l Vänsterpartiet Malmö ska vara rörelsens röst i parlamentet. Vi ska vara det parti som fångar upp människors krav på bättre livsvillkor och formulerar det till ett politiskt alternativ till dagens marknadstänkande. l Jag har varit medlem i Vänsterpartiet ganska länge men halkade in i kommunalpolitiken först under förra mandatperioden. Fram till 2018 arbetar jag som politisk sekreterare men just nu vikarierar jag som oppositionskommunalråd för Vänsterpartiet. l Nya idéer – ibland ogenomförbara – ibland geniala. 24
FOTO: HUGO NABO
FOTO: HUGO NABO
Hanna Gedin, vikarierande oppositionskommunalråd
Hanna Thomé, oppositionskommunalråd
Martina Skrak, oppositionskommunalråd (föräldraledig)
l Välfärden. Sossarna och Miljöpartiets nedskärningar kommer innebära stora försämringar i vår gemensamma välfärd. l Vår roll blir nu dels att granska de styrande och berätta för malmöborna och dels att visa på att det går att göra annorlunda. Vi ska finnas där malmöborna finns och kanalisera det motstånd som finns, vara rörelsens röst i parlamentet. l Jag är feminist, antirasist och socialist. l Som kommunalråd har jag ett stort ansvar i att vi bygger upp en bra oppositionspolitik. En politik som når långt utanför parlamentet. Vi ska bli det parti som finns där människor finns och där Vi ska bli det motstånd parti som finns byggs. där människor
l Dels den urholkade välfärden som slår så hårt i synnerhet mot kvinnor som tvingas ta vid när välfärden brister både som till exempel anhörigvårdare men också genom en stressigare sämre arbetssituation. Dels frågor som gäller klass och arbetsvillkor, allt fler utnyttjas till dåliga löner och kassa arbetsvillkor här behöver vi bedriva politik både om hur kommunen är som arbetsgivare, hur vi hanterar upphandlingar och kollektivavtal men också hur vi både parlamentariskt och utomparlamentariskt ser till att stärka fackets roll. Både klass, patriarkat och rasism slår hårt på en skev arbetsmarknad. l Att visa på alternativ och skapa förtroende bland malmöborna, så vi får fler med oss och som organiserar sig för en annan rättvis värld, och att driva på för de ovan nämnda viktiga politiska frågorna. l Jag är just nu föräldraledig med barn nummer tre. Är annars ett av vänsterpartiet Malmös två kommunalråd. Har innan jag blev kommunalråd bland annat jobbat inom vården inom LSS, på posten och pluggat bland annat genusvetenskap och på Kvarnby folkhögskola. l Erfarenhet av att jobba med frågor kring klass och kön både politiskt och organisatoriskt. Min styrka annars är att jag får saker gjorda.
finns
Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning
Det politiska läget
En stad för Malmöborna och inte för kapitalet
Vi ska vara det parti som fångar upp människors krav på bättre livsvillkor och formulerar det till ett politiskt alternativ till dagens marknadstänkande.
FOTO: HUGO NABO
Olof Holmgren, politisk sekreterare
Daniel Sestrajcic, riksdagsledamot
l Förverkliga de planer som har tagits fram i Malmökommissionen: bygga ett socialt hållbart Malmö. Utrota barnfattigdom, minska klassklyftorna, åtgärda trångboddheten och satsa på tillgänglig kultur för att ta några exempel. En stad för Malmöborna och inte för kapitalet helt enkelt. l Vår roll är att knyta ihop det parlamentariska med det utomparlamentariska, att finnas där människor finns och organisera, protestera och bygga en rörelse för förändring. l Jag är 34 år gammal och bor på Möllan. Jag har varit aktiv i vänstern i tio år och är engagerad i frågor kring välfärd, internationell solidaritet och sjukvård samt ersättare i regionfullmäktige. Förutom politiken så gillar jag foto och att resa. l Jag kan bidra med det jag är bra på: kommunikation, projektledning, kampanjarbete och att göra events och demonstrationer. I grund och botten handlar det om att organisera människor. Jag brinner framför allt för det utomparlamentasiska arbetet som görs i organisationen och på gator och torg.
l Välfärdsfrågorna över hela linl Den viktigaste och avgörande frågan är att skapa en jen där vi både behöver se hur det stad som tillhör oss alla och det enda sättet som vi kan är ställt för de anställda i verksam- göra det på är genom att bygga upp en välfärd av kvaliheten och kvaliteten på verksamtet. Det är enbart vi, malmöbor som kan ändra riktning heten för medborgarna men också på den utveckling vi ser idag. Vi är alla beroende av en ta fram våra alternativ för hur det välfungerande välfärd. skulle kunna vara med vänsterl Vår roll är att vara stadens tyngsta oppositionsparti. politik. Frågan om skattehöjning Vi har kunskapen kring hur politiken bedrivs på komär en helt central – men inte den munnivå. Vi har grymt duktiga, kunniga och kompeenda faktorn – för att kunna lösa tenta politiker som är otroligt engagerade och kan dessa frågor. göra riktigt bra opposition. Socialdemokraterna och l Bekämpa nedskärningarna och Miljöpartiet vet att de kommer få en tuff tid framöver. visa på den vänsterväg vi istället l Jag är en lösningsorienterad person och gillar både kan ta, organisera människor i rutin och kaos. Att jobba som politisk sekreterare har rörelse för förändring, stå upp för varit så mycket roligare än vad jag hade kunnat föreidén om en stad öppen för alla och ställa mig. Mitt ursprung är i Chile och jag har en son driva en offentlig diskussion som som börjat förskoleklass. radikaliserar samhället. l Innovativt kommunikationstänk. Jag tänker också l Tvåbarnsfar som brinner för att jag vill närmare studera europeiska sociala rörelser organisationen och människor som lyckats mobilisera personer som i rörelse. Älskar att resa och äta inte har varit politiskt aktiva och massor av mat. Bor i Malmös nya, skapa opinion för att bygga coola kollektivhus. upp och stärka välfärden. Det är enbart l Tankar kring hur vi bygger och vi, malmöbor breddar organisationen där som kan ändra många kan vara delaktiga riktning på Organisera och känna sig välkomna i den utveckling människor arbetet. Fortsätta vara en vi ser idag. i rörelse för inspirerande kraft både poförändring. litiskt och organisatoriskt.
Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning
Roxana Ortiz, vikarierande politisk sekreterare
25
Internationellt FOTO: COLOURBOX
Ung Vänster:
Stoppa Turkiets offensiv mot Rojava T
urkiet har inlett flyganfall mot Rojava, en självstyrande kurdisk region som uppmärksammats för en hög andel kvinnliga beslutsfattare och för att ha hållit demokratiska val i en instabil region. Med förevändningen att motverka alla form av terrorism vill NATO-landet Turkiet bunta ihop den kurdiska befrielsekampen med t.ex. Daesh/ IS fruktansvärda brott i Mellanöstern. På så vis får man Daesh/IS och deras främsta motståndare att framstå som lika goda kålsupare. Turkiets agerande och planerade markinvasion i området måste också sättas i
26
samband med den flathänthet man tidigare visat mot Daesh/ IS och oviljan att undsätta kurdiska flyktingar. Dessa övergrepp är bara de senaste i Turkiets långa historia av förtryck mot landets kurdiska minoritet. Kurder i Turkiet har förvägrats erkännande och rätten till politisk organisering. Sambandet mellan detta och Turkiets angrepp mot Rojava är tydligt. Det är tydligt att det inte är Daesh/IS framfart som oroar den turkiska premiärministern Erdogan, det är den kurdiska frihetskampen som visats genom kurdiska styrkors framgångar i kampen
mot Daesh/IS och det prokurdiska partiet HDP:s resultat i det turkiska valet.
D
en turkiska repressionen mot det kurdiska folket måste fördömas och mötas med sanktioner från Sverige och det övriga världssamfundet. Att godtyckliga arresteringar, bombningar och förföljelse kan fortgå visar en gång för alla att NATO knappast är något freds- eller demokratiprojekt. Under de senaste månaderna har ett aktivt solidaritetsarbete genomförts i Sverige till stöd för YPG/YPJ och deras kamp mot fascisterna i IS. Mer
är 200 000 kronor samlades under tre veckors tid in till återuppbyggnaden av förstörd infrastruktur i de kurdiska områdena. Stora demonstrationer till stöd för självstyret i Rojava har blossat upp runt om i landet och tusentals människor har visat sin solidaritet för den viktiga kamp som YPG/YPJ för. Deras kamp är vår kamp och deras segrar är våra segrar. Ung Vänster agerar i solidaritet med det kurdiska folket och ger vårt stöd till de kurdiska styrkor som kämpar för frihet och demokrati. Biji YPG/YPJ! H Uttalande antaget av Ung Vänsters Förbundsstyrelse 29/30 augusti 2015.
Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning
Malmö Pride
Vänsterpartiet i Malmö Pride Årets Regnbågsparad gick under parollen ”Come together” och samlade ungefär 4 000 deltagare. Vänsterpartiets block samlade ett par hundra deltagare och på banderollerna kunde man läsa att ”Andra snackar – vi agerar” och ”Fristad åt alla – asyl åt hbtq-flyktingar”.
Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning
27