Så blev klimatavtalet
Avhysning skapar oro.
Läs analyserna om vad avtalet egentligen innebär.
Vräkningen av EU-migranter från Sorgenfrilägret har väckt oro.
Folkviljan Nummer 1/2016
Vänsterpartiet Malmös tidning
Hon sätter folk i rörelse Frances Tuuloskorpi om vilda strejker, fackligt arbete och att använda den kollektiva styrkan på arbetsplatsen.
www.vmalmo.se
er n t te ar n i iv la b ge t k l a A ra ad fö hel
Vänsterpartiet Malmös årsmöte Vi diskuterar och fattar beslut om l Motioner inför kongressen l Verksamhetsplanen för 2016 inklusive ett välfärdsuttalande l Ny styrelse och förtroendeuppdrag l Verksamhetsberättelsen och ekonomin för 2016 l Allmänna motioner och motionssvar
Lördag 30 januari 2015 kl 10:00–17:00 (registrering från 09:30) Kvarnby folkhögskola/Röda huset (Industrigatan 4)
Årsmötesmiddag med mingel och kultur 17:30-22:00. Vi bjuder på middag, sång och lite show på Sofielunds Kollektivhus. Alla välkomna! Medlemmar som betalat medlemsavgiften har rösträtt. Allt om årsmötet på vmalmo.se/årsmote2016
Tove Karnerud, styrelseledamot i Vänsterpartiet Malmö
Ledare Tove Karnerud
Ibland är det bättre att vara i opposition
Å
r 2015 har det varit tydligare än någonsin att makt för maktens egen skull inte leder till något bra. Miljöpartiet sålde ut sina hjärtefrågor för att få sitta i regeringen. Vänsterpartiet i Malmö gjorde tvärt om, vi stod upp för vår politik och våra löften. Om politisk makt inte leder till något gott är den inte värd att inneha. Miljöpartiets mantra under hösten var att man inte sitter i regeringen för att medverka i trevliga beslut. Till viss del har miljöpartisterna rätt, ansvar medför svåra beslut och att regera tillsammans med andra innebär kompromisser. Men att helt sälja ut sin politik för att få ha makt är fullständigt kontraproduktivt för en politisk rörelse. Vad är det för mening med makt om den inte används för att få igenom sin politik?
I
Upp: Att ebolaepidemin är stoppad i Västafrika.
Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning
jöpartisternas världsbild är alltför förljugen. Och även i opposition fortsätter vi att utveckla vår politik och att lägga progressiva förslag.
M
edan Miljöpartiet står med en såld själ så kan Vänsterpartiet hålla ryggen rak. Tyvärr är det många människor på vägen som drabbas. Våra barn drabbas av att växa upp i ett patriarkat, klimatet drabbas av oviljan att ställa om och människor drabbas av gränskontrollerna som hindrar dem från att få en fristad från krig och förtryck. Men bara för att vi är i minoritet står vi inte bara och tittar på när asylrätten hackas sönder eller när nedskärningsbudgetar läggs fram. Vi är en politisk rörelse som med eller utan kommunmajoritet fortsätter att driva politik. Vi gör det i kommunfullmäktige, men lika mycket på gator och torg och tillsammans med utomparlamentariska organisationer. Politik är inte att ha makt. Politik är att påverka och förändra. H
Ner: De utökade gränskontrollerna som försvårar för människor att söka asyl.
Vi vet att det går att ta ansvar utan att sälja ut sin själ.
FOTO: CAROLINA WIEHE WELROOS
Malmö ändrades det politiska landskapet i maj förra året när Socialdemokraterna och Miljöpartiet bröt med Vänsterpartiet. Fram tills dess hade vi i nio år format en gemensam politik och lagt fram budgetar. Självklart innebar det kompromisser som tog emot att göra, men vi fick också igenom betydelsefull politik
som rör frågor viktiga för oss, och många malmöbor. Det är inte alltid lätt att veta hur mycket kompromisser som är okej. Det var gånger då vi tyckte att förhandlingarna gav alldeles för lite utdelning och det var ofta tydligt hur långt ifrån våra värderingar som S och MP ligger. Men vi vet att Vänsterpartiet gjorde skillnad, vi var med och byggde ett bättre Malmö. Vi vet att det går att ta ansvar utan att sälja ut sin själ. Nu har Vänsterpartiet i Malmö suttit i opposition i drygt ett halvår och vi ska inte sticka under stol med att det har varit tufft att ställa om. Från att ha varit med och förhandlat och fattat beslut till att stå vid sidan av, från att få igenom mängder av feministiska satsningar till att titta på när S-MP halverar pengarna till jämställdhets- och antidiskrimineringsarbetet, från att kunna förverkliga gräsrotsrörelsers förslag till att se motion efter motion falla i kommunfullmäktige. Men att stå bredvid innebär för Vänsterpartiet inte att vara passiv. I nämnderna har vi, till förtret för S och MP, skickat tillbaka budgetar som skulle ha inneburit nedskärningar om de hade gått igenom, vi granskar makten och protesterat när socialdemokraternas och mil-
Vi ses på: Årsmötet den 30 januari på Kvarnby folkhögskola/Röda huset
3
Innehåll Folkviljan Nummer 1/2016
Folkrörelsen på arbetsplatsen
s. 13
Nedskärningar. S-MP rullar nu ut nedskärningar i stadsdelarna. Fyra vänsterpartister skriver om varför en annan väg är möjligt.
s. 8–9
Frances Tuuloskorpi är redaktör för antologin Om strejker som släpps i januari. Det är ännu ett steg i hennes fackliga arbete som stäcker sig årtionden tillbaka. I Folkviljan berättar hon om bakgrunden.
s. 14–15
s. 16–18
EU-migranter. Avhysningen av Sorgenfrilägret i november tog bort den lilla tryggheten som fanns för många EU-migranter.
Paris. Klimatavtalet är klart – hur blev det egentligen? Vi följer upp förra numrets klimattema.
Allt innehåll Folkviljan 1/2016 s. 22–23
Kalendariet för allt som händer i Vänsterpartiet Malmö hittar du vmalmo.se
Menander är Vänsterpartiet Skånes tidning, du finner den om du vänder på tidningen.
Rapport från klimattoppmötet Vård en rättighet –för vem? Mänsklig beroendevård Förkortad arbetsdag inom räckhåll Vänsterns nya tågstrategi Distriktsårskonferens V Skånes verksamhetsplan
s. 3 Ledare s. 5 Välkommen s. 6–7 På gång s. 10–11 En 99:a berättar s. 12 Driver ni med oss? s. 16–18 Så gick det i Paris s. 19 Id-kontroller slår hårt mot vår stad s. 20–21 Årsmöte 2016
Innehåll Menander 1/2016 4
Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning
Debattsida i Folkviljan Debatten och diskussionen om vår politik, vår ideologi och vår organisation är viktig. Det är när åsikter och tankar kan brytas mot varandra som vi kan utvecklas. Under en tid
har det diskuterats hur vi kan skapa mer utrymme för debatten. Styrelsen har beslutat att vi ska hitta former för debatten i skriftlig form både på webben och i Folkviljan. Därför inför vi nu debattsidor öppna för alla medlemmar. Grundregeln
är att ett inlägg inte bör överstiga 3 200 tecken och skickas till folkviljan@vmalmo.se. Vill du skriva längre kontakta redaktionen. Texten kan vid behov komma att kortas. Deadline för nästa nummer är 15 februari.
Vik. redaktören har ordet
Olof Holmgren
Vänsterpartiet – så funkar det En heldagskurs för dig som vill lära dig mer om Vänsterpartiet Malmö. Vår politik, våra idéer och hur du kan engagera dig.
Söndag 14 februari kl 09:0015.45, Kvarnby folkhögskola/ Röda huset, Industrigatan 4 Vi bjuder på frukost, lunch och fika. Anmäl dig på www.zetk.in eller till malmo@vansterpartiet.se eller 040-96 64 67 Arr: Vänsterpartiet Malmös medlems- & studieutskott i samarbete med ABF.
Folkviljan utges av Vänsterpartiet Malmö. Ansvarig utgivare: Patrik Strand. Redaktion: Olof Holmgren, Maria Kållberg, Therese Sandberg, Daniel Sestrajcic, Björn Stenholm och Pål Wikén. Grafisk form: Petter Evertsén. Omslagsbild: Mattias Håkansson. Utkommer 7–8 gånger per år. Upplaga: 2 500 ex. Författarna svarar själva för de åsikter som uttrycks i texterna. Dessa behöver inte överensstämma med Vänsterpartiet Malmös åsikter. Vi tar tacksamt emot artiklar och insändare men redaktionen ansvarar ej för obeställt material. Kontakt: folkviljan@vmalmo.se. Nobelvägen 51, 214 33 Malmö, tel. 040-96 64 67, webb: www.vmalmo.se
Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning
Folkviljan fortsätter förvandlingen
F
olkviljan firar under 2016 tre år i sin nya form. Under året kommer tidningen att utvecklas på flera sätt. Med start under våren kommer vi till exempel att öppna upp våra sidor för interndebatten. Det är ett inslag som av olika skäl inte funnits med i tidningen, ett av dem är att en stor del av debatten har flyttat in på facebook och andra sociala medier. Vi tror dock att det finns en poäng med en skriven debatt där det finns tid och utrymme av utveckla resonemang och argument. Kanske finns också en poäng i att meningsväxlingarna tar lite längre tid än ett enkelt knapptryck? Frågor om partiets utveckling och inriktning och vilka vägval som bör göras hoppas jag kommer att behandlas på debattsidorna. En uppmaning till alla medlemmar är att fatta pennan och skriva. Det är i meningsutbytet som kan stärka vår organisation och politik. Vi kommer också att arbeta på att vässa såväl form som innehåll och hoppas att tidningen ska kännas än mer relevant, aktuell och informativ framöver. Redaktionen tar gärna emot tips och tankar om hur tidningen kan förbättras. Kanske är det så att du rent utav vill vara med och göra tidningen? Vi välkomnar just nu nya redaktionsmedlemmar som vill vara med att arbeta med Folkviljan. Skriv till folkviljan@vmalmo.se. H Vikarierande redaktör, OIof Holmgren 5
På gång
Krönika | Daniel Sestrajcic
Välfärd och arbetares rättigheter
V
änstervinden från våren 2014 blåste aldrig upp till orkanstyrka och genom en räddhågsen S-Mp-regering har den mojnat betänkligt. Nu är det upp till de sociala rörelserna, de traditionella folkrörelserna och Vänsterpartiet att återigen skapa vind i seglen. Det är nödvändigt både för att åstadkomma de förändringar som krävs men också för att vi ska få en starkare vänster som på allvar kan påverka politiken både i Malmö och Sverige efter nästa val. Under 2016 utkämpas fleUnder 2016 ra viktiga politiska strider där utkämpas vänstern behöver stå stark. flera viktiga Det handlar inte minst om politiska villkoren på arbetsmarknaden där otrygga anställningar strider där och lönedumpning växer vänstern behöver stå explosionsartat. Under året bedrivs en avtalsrörelse och stark. offensiva arbetsgivare måste bemötas med en minst lika offensiv fackföreningsrörelse som vi backar upp på alla sätt vi kan. Arbetsvillkoren i kommunen är under all kritik och kommer att försämras ytterligare i takt med att ytterligare nedskärningar genomförs av SMp-styret. Färre händer ska göra mer, timanställningar och delade turer används flitigt och tjänster vakantsätts för att rädda budgetar. Frågan om arbetsvillkoren och rätten till kollektivavtal överallt är avgörande för att vi ska kunna försvara den svenska modellen men också befästa och utveckla välfärden och i många fall återigen bygga upp den. Men det räcker inte med att försvara välfärden från privatiseringar och nedskärningar. Vänsterns uppgift måste vara att både försvara välfärden och kräva en demokratisering och utveckling av den. Öka de anställdas makt och förbättra deras villkor. Öka medborgarnas direkta inflytande och möjligheter att påverka välfärden inte genom att rösta med fötterna utan genom engagemang och deltagande. Ska allt detta vara möjligt så krävs en ännu offensivare vänster. Låt oss skapa den. H Daniel Sestrajcic är ordförande för Vänsterpartiet Malmö
6
Delta i kongressdebatten! Många viktiga beslut fattas på Vänsterpartiets kongress i Örebro. Men kanske ännu viktigare är debatten inför kongressen. Debatten förs bland annat på vansterpartiet.se/ debatt men också på flamman.se
och i olika facebook-grupper. En bra idé under våren är att ordna möten i utskott och arbetsgrupper med egna kongressdiskussioner. Även Folkviljans spalter står öppna och i april ordnar vi ett par torsdagscaféer med tema kongressdiskussionen.
Arbetet inför internationella kvinnodagen 8 mars i full gång Tisdagen 8 mars deltar partifören-
ingen traditionsenligt i ett arrangemang för att uppmärksamma den internationella kvinnodagen. Planeringsarbetet är redan i full gång och arrangemanget håller på att ta form. Elin Rutqvist från styrelsen och feministiska utskottet är en av dem som arbetar i 8 marsgruppen. Hur kommer Vänsterpartiet att uppmärksamma 8 mars?
–"Internationella kvinnodagen är en av årets absolut viktigaste hållpunkter för partiföreningen och det kommer att märkas på flera sätt. Vi kommer att ordna en stor demonstration med musik, tal och slagord. De senaste åren har den feministiska temperaturen höjts i Malmö med en stark utomparlamentarisk rörelse, feministiska framgångar i valet, Nordiskt Forum och två upplagor av Feministiskt festival. Detta har även märkts av på 8 mars där allt fler har demonstrerat med oss – förra året var vi rekordmånga. Vad händer förutom själva demonstrationen?
–"Efter demonstrationen ordnar vi en kulturkväll på Biograf Panora där vi kommer att ha musik, uppträdanden, mat och annat. En kväll i feminismens tecken helt enkelt! –"Vi kommer också att gå ut i en kampanj på gator i torg i samband med 8 mars. Dels för att sprida ordet och mobilisera och dels för att lyfta de feministiska frågorna. Vi kan se hur jämställdhetsfrågorna i kommunen har nedprioriterats kraftigt av S och Mp alltsedan de bröt samarbetet med Vänsterpartiet i Malmö Stad under våren 2015.
Elin Rutqvist. FOTO: GABRIEL FLORES JAIR
Vilket tema kommer att lyftas under 8 mars?
–"Vi kommer att ha ett tydligt fokus på välfärdsfrågorna. De nedskärningar inom välfärden i Malmö som S-Mp-styret nu rullar ut i stadsområdena drabbar kvinnor. Det gäller både som anställda inom kommunen som exempelvis vårdbiträden och socialsekreterare och som anhöriga som får bära ett större ansvar. Vi vet att när välfärden sviker så är det kvinnor som får bära den extra bördan och får ofta ansvaret för t.ex. anhörigvården. Det som behövs idag är en feministiskt välfärdspolitik med höjd skatt och mer resurser till det gemensamma. Vill du engagera dig inför inter-
nationella kvinnodagen? Mejla till malmo@vansterpartiet.se för att få info om planeringsmöten och hur du kan hjälpa till. Feministiska utskottet har mötet varannan tisdag (se kalendariet på sidorna 22–23 för mer info), där är nya såväl som gamla medlemmar välkomna! H Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning
Mycket vill ha mer Svenskt näringsliv är på krigsstigen igen. Lönerna måste sänkas! Nu behöver vi inte låga löner för att ungdomar ska komma in på arbetsmarknaden utan för att alla
1 076
nyanlända ska få plats. Men hur låga löner krävs det för en arbetsgivare ska ha ”råd” att anställa? Redan idag kan arbetsgivare betala så lite som ca 10 000 kronor för att anställa nyanlända genom ett nystartsjobb som kan fås i tre år.
betalande medlemmar har Sveriges största Vänsterpartiförening: Vänsterpartiet Malmö.
FOTO: AMADEUS SEPÚLVEDA
Sök Organisatörsutbildningen! Har du uppdrag eller ansvar i orga-
nisationen och känner att du skulle behöva mer utbildning för att klara det? Är du kanske en ganska ny medlem som vill ta mer ansvar men känner dig osäker på hur? Organisatörsutbildningen är skapad för att hjälpa dig med just detta. Vi utbildar både erfarna och nya medlemmar med fokus på organisering, grupper och ledarskap. I över 20 utbildningspass utbildas du i att leda grupper, hålla möten, tala, planera verksamhet och bygga organisation. Utbildningen hålls av organisatörer som kompletterar varandra med lång erfarenhet. Vi ger dig en utbildning där du stärks som organisatör på flera områden. Vi lägger mycket tid på att planera
och uppdatera våra utbildningspass så att ska hålla en hög nivå. Vi har endast 16 platser att erbjuda. Utbildningen är uppdelad på fem träffar. Fyra av dessa är vardagskvällar kl 18-21 och den sista är en hel helg. För att du ska kunna bli antagen till utbildningen måste du kunna delta på alla träffar. Titta noga på datumen och kontrollera att du verkligen kan komma alla gånger. Utbildningen är kostnadsfri. Det är absolut inte ett krav att ha lång erfarenhet i organisationen, utan vi vill veta så mycket som möjligt om dig och din bakgrund för att kunna göra en bra utbildning. Tveka inte – sök redan idag. Vi ser fram emot att läsa din ansökan. H
Läs mer och ansök: vmalmo.se/organisatorsutbildningen
Datum för utbildningen l Torsdag 31 mars kl 18–21 l Torsdag 7 april kl 18–21 l Torsdag 14 april kl 18–21 l Tisdag 19 april kl 18–21 l 23–24 april lör kl 10–sön kl 15 Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning
Sista dag för ansökan söndag 6 mars
#1
Kunskap är makt – anmäl dig till en studiecirkel! Nu är vårens studiefolder klar. Massor av studiecirklar, kurser och öppna möten. Här kommer fyra tips: l 27 januari: Läs Naomi Kleins Det här förändrar allt med miljöutskottet l 10 februari: Gå en skrivarworkshop l 16 februari: Diskutera socialismens grunder l 25 februari: Går världen mot en hållbar utveckling?
Läs mer i bilagan till Folkviljan samt på vmalmo.se. Anmäl dig till en studiecirkel i vår genom www.zetk.in, malmo@vansterpartiet.se eller genom att ringa 040-96 64 67.
7
Tema
Läs om andra som tog striden Prata med varann. Gör det själv. Sätt folk i rörelse. Det är några centrala tankegångar för den så kallade folkrörelselinjen, ett samlingsnamn för fackliga metoder som använder och utvecklar kollektiv styrka på arbetsplatsen. Eldsjälarna bakom har nu gett ut tre böcker om lokala arbetsplatskamper, och en fjärde bok kommer i januari. Text & foto: Mattias Håkansson
I slutet av 1990-talet blev Livsklubben på Stockholmsbagarn känd som en aktiv och stridbar fackklubb. Och lite annorlunda. Här var det viktigt att få med sig alla medlemmar, och här tog man striderna på fantasifulla sätt. Som när man kallade sig ugnskramare och genomförde en tvärtomstrejk; gick till jobbet när företaget lade ned produktionen. Längst fram stod klubbordförande Frances Tuuloskorpi. Men så vill hon inte att man säger. Snarare att hon stod i mitten någonstans. –"De som vinner segrar är de som fått med sig arbetskamraterna ”längst bak”. Inte de där de fackliga ledarna springer iväg före, säger hon. Folkrörelselinjen kallades den fackliga metod som utvecklades inom klubben. Kollektivets styrka: alla ska med. Att få med sig var och en i en sådan gemensam tanke kräver att man hanterar de skillnader som finns mellan människorna på arbetsplatsen. Alla måste inte tycka likadant politiskt, eller gilla varandra som personer. Däremot måste man lägga fokus på vad man gemensamt vill – vare sig det är bättre bemanning, någon arbetsmiljöförbättring eller fasta jobb. –"Vi måste kunna vända oss till den sura halvrasistgubben, flamsiga tonårstjejen och religiösa tanten och säga att ”du, du och du måste vara med” och att vi behöver varandra. I gemensam kamp får folk respekt för varandra och förstår att det är tillsammans vi är starka. Vi måste ha tilltro till att det går. Antingen ser vi tillhörigheten till det gemensamma intresset, eller så är vi hjälplösa. intresse hos andra fackklubbar, och klubben fick stöd i sina strider. När brödfabriken lades ned, fortsatte Frances vid sidan av sina nya jobb att föreläsa och blogga, sprida berättelser och höra
Klubbens arbetssätt väckte
8
andras berättelser om kamp på deras arbetsplatser. I hennes nätverk kring folkrörelselinjen föddes tanken att göra bok av berättelserna. Inte för att säga ”så borde ni göra” utan ”vad har faktiskt gjorts”. Först kom Hopsnackat (2010). Där finns 35 berättelser – oftast skrivna av de inblandade själva – om hur arbetskamrater, genom att snacka ihop sig, tagit strider för sina villkor. Allt från nätbingovärdinnor som organiserade sig fackligt via chatt, till bageriarbetare som kämpar för sin fabrik. –"Tanken var att vem som helst på arbetsplatsen ska kunna läsa, utan krav på förhandskunskaper. Boken är för att peppa och inspirera. Hopsnackat finns också som ljudbok och nedladdningsbar som e-bok. Den spreds på möten och fackklubbar, och nya kontakter knöts. Nya berättelser kom in. Nästa bok blev Hopskrivet (2012), alltså om hur den skriftliga informationen kan vara ett verktyg. Aktiva från olika arbetsplatser delar med sig av erfarenheter kring hemsidor, klubbtidningar och väggtidningar. Vi får läsa om bloggar som startas av de bemanningsanställda och om sjuksköterskestudenternas lönekamp på Facebook. Och om SekoEkot (klubbtidningen för Seko Postklubb Stockholm), Euromaintbloggen samt tågvärdarna och hur pingviner blev en del av kampen. Den tredje boken, Slutsnackat (2015), var egentligen tänkt att bli den sista. Men man hade fått in så pass mycket berättelser att det räckte till två. Slutsnackat handlar ånyo om exempel på berättelser från olika strider och andra händelser. Men med mer fokus åt lärdomar och analys. Det handlar bland annat om sopgubbarna i Stockholm som följde lagen till punkt och pricka, om timvikarier i äldreomsorgen som vågade säga ifrån tillsammans, och om när en svensk klubbordförande tog gemensam strid med inhyrda polacker på köttfabriken. Den fjärde boken Om strejker handlar om erfarenheter
av så kallade vilda strejker och sittningar. –"Den röda tråden i alla böcker är att använda och utveckla den kollektiva styrkan, och att dra erfarenheter av det som händer. Men det är tyst på arbetsmarknaden, och många som är rädda. Kan man hoppas på att otryggt anställda eller bemanningsanställda vågar ta kamp för sina villkor? –"Ja, som individ är ju var och en mer utbytbar. En visstidare som säger ifrån, åker ut. Men om alla vissti-
Frances Tuuloskorpi, facklig aktivist som samlat berättelser om facklig kamp i Sverige.
Arbetarklassen kan aldrig vara en maktfaktor i samhället ifall vi inte är en maktfaktor på den egna arbetsplatsen.
Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning
XXX XXX
”Ett sätt att sprida arbetsplatskamp”
XXX
dare säger ifrån, samtidigt, så inser alla att det är tvärtom: det är arbetsgivaren som behöver visstidarna. I böckerna finns flera sådana exempel. En berättelse i Slutsnackat handlar om timanställda på ett vårdhem, som plötsligt bara får korta arbetspass. Ganska snabbt samlas de och bestämmer sig för att tacka nej till att jobba kortpass. Bara dagar senare har cheferna ändrat sig. ”Annika” berättar: ”Det vi lärde oss var inte bara solidaritet och att ledningen sket i hur vi mådde, utan också att vårt mod skrämde dem... I efterhand kallar vi skämtsamt det hela för en strejk, även om vi just då inte såg det som en sådan utan bara som ett kollektivt DRIVER NI MED OSS? NI ÄR FUCKADE UTAN OSS. Trots att ingen av oss sa de orden så hade budskapet gått fram.” Den sortens sätt att ta strid är möjliga i många sammanhang, menar Tuuloskorpi, bara man pratar ihop sig och agerar kollektivt. Vågar gå ut på plankan. Och inte hoppas att någon annan ska ordna det åt en. Vad som exempelvis sker i centrala avtalsförhandlingar, eller i lagstiftningen, är i slutänden ett kvitto på maktbalansen ute i verkligheten, menar hon. –"Arbetarklassen kan aldrig vara en maktfaktor i samhället ifall vi inte är en maktfaktor på den egna arbetsplatsen. H Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning
Fakta
Frances Tuuloskorpi 66 år Tidigare fackklubbsordföranden på Stockholmsbagarn, gjorde Livsklubbens metoder, den så kallade folkrörelselinjen, känd för allmänheten. Drivande bakom folkrörelselinjen och bokserien Folkrörelse på arbetsplatsen.
→
Läs ”Annikas” berättelse på sid 12
Mer om folkrörelselinjen Läs mer, få tag på böckerna, ordna föreläsning: l folkrorelselinjen.wordpress.com (klicka på Bokserien) l francesblogg.wordpress.com l hopsnackat@bredband.net
Frances Tuuloskorpi har under de senaste åren arbetat med att i bokform samla egna och andras erfarenheter av facklig kamp. Om strejker är den fjärde boken som utkommit i bokserien hittills. Vad vill du med bokserien Folkrörelse på arbetsplatsen?
–"Grejen är helt enkelt att samla ihop och sprida erfarenheter av arbetsplatskamp. Den första antologin, Hopsnackat, är basic – 35 korta lättlästa sanna berättelser om hur arbetskamrater har snackat ihop sig och t.ex. stoppat en försämring eller fått igenom en förbättring på jobbet. De tre följande delarna är mera fördjupande. Hopskrivet handlar om hur man kan använda arbetsplatstidningar, bloggar och annat skriftligt för att bli starkare tillsammans. Slutsnackat handlar om arbetarkollektivet som maktfaktor – övertidsblockader, jobba-enligt-regelboken, kollektiva uppsägningar och andra smarta kampmetoder. Om strejker handlar om erfarenheter på gott och ont av just ”vilda” strejker och sittningar. Folkrörelselinjen, är det någon sorts alternativ fackförening?
–"Absolut inte. Det är bara ett samlingsnamn för metoder som är bra om man vill försöka använda och utveckla den kollektiva styrkan på arbetsplatsen. Folkrörelsestrategi kanske är ett bättre ord. Egentligen är det ganska självklart, att vi blir starkare om vi agerar tillsammans på jobbet. Men alldeles för bortglömt och nedtystat idag. Jag tror inte vi kan vara en maktfaktor i samhället om vi inte är det på våra arbetsplatser. H Hitta mer om bokserien och ”folkrörelselinjen” på folkrorelselinjen. wordpress.com 9
Tema Detta är en av berättelserna som finns med i antologin Om strejker som släpps i januari 2016. Boken är en del i serien Folkrörelse på arbetsplatsen. Text: Nittionian Lina
En 99:a berättar Malmö 1990 ret var 1990, jag var ung och jobbade i hemtjänsten i Malmö. Det hände två riktigt dåliga saker ungefär samtidigt. Vår fackförening Kommunal hade sagt ja till ett uselt lönebud. Och den socialdemokratiska regeringen ville införa lönestopp och strejkförbud under 1990 och 1991. Jag pratade med två andra vårdbiträden om det. Vi jobbade i olika stadsdelar då, men vi hade jobbat tillsammans tidigare så vi kände varann. Nånting måste göras tyckte vi, och bestämde oss för att försöka samla ihop så många hemtjänstanställda som möjligt. Så vi bokade Amiralen, det är en ganska stor lokal i Malmö. Sen satte vi oss och ringde runt till stans alla grupplokaler som fanns i hemtjänstområdena. Det fanns kanske ett 40-tal lokaler. Vi pratade med de vårdbiträden som svarade, berättade om mötet och bad att de skulle sprida det vidare. Någon hade kontakt med ett tryckeri som ställde upp och tryckte upp flyers gratis åt oss. Vi åkte runt och spred dem i grupplokalerna. Vi hade ingen aning om hur många som skulle komma till mötet, men det blev fullt i Amiralen. Det var nog 200-300 vårdbiträden som kom. Alla som kom la pengar till lokalhyran, det räckte till och blev över. På mötet beslutade vi att genomföra en dags proteststrejk bara två dagar senare. Vi kanske hade lite väl bråttom men det var sånt tryck! Det var häftigt att se alla kvinnorna som kom, överväldigande. Jag trodde att det mest skulle komma folk i min egen ålder, unga och radikala, men det var mina föräldrars generation som kom. Många var f.d. hemmafruar som tagit jobb i hemtjänsten då barnen blivit stora. Och de var så förbannade! Eftersom vi var förbannade även över det där med löne- och strejkstopp så ville vi protestera mot det också. På den tiden så blev man automatiskt medlem i SAP när man skrev in sig i Kommunal. Vi la ut listor i grupplokalerna där folk kunde skriva upp sig om de ville gå ur SAP men ändå vara kvar i Kommunal. De listorna lämnade vi sedan upp till Kommunals huvudkontor i Malmö och SAP fick ett stort bortfall från oss. Jag tror att de blev nervösa och oroliga för att det skulle sprida sig. Nå, två dar senare gick vi alltså ut i strejk. Dagarna innan så informerade vi vårdtagarna om vad som skulle hända och vi fick en enorm uppbackning från dem. De 10
tyckte att vi gjorde rätt fast de alla skulle bli mer eller mindre lidande av det. Även anhöriga hade stor förståelse, det kom några negativa reaktioner men mest positiva. Vi hade organiserat det så att vårdbiträdena samlades i grupplokalerna, men de gick inte ut på sina vanliga besök hos vårdtagarna. Vi hade bestämt att vi skulle se till att de sjukaste skulle få nödvändig omvårdnad, men allt annat skulle vi låta vara. På mitt område var vi tre grupper med åtta vårdbiträden i varje. Två personer i taget från varje grupplokal gick ut och tog hand om de sjukaste. De övriga vårdbiträdena satt kvar i lokalen. Strejken fick ett stort genomslag över hela staden, det blev kaos. Enhetscheferna fick släppa skrivborden och ge sig ut och jobba, det tyckte vi var bra, men det tyckte inte dom. Kommunen svarade med en vild lockout – de körde ut alla från grupplokalerna. Många blev skärrade då de blev utslängda, de ringde och grät. När det här hände fanns det ju inte mobiler och sociala medier så det var svårare att nå varandra. Folk visste inte vad som hände på andra ställen. Vi satt några i min lilla etta och försökte få koll på vad som hände och hålla i det hela. Telefonen ringde i ett. För att få en samlad återgång så kontaktade vi Radio Malmöhus. De gick ut med ett akutmeddelande, ungefär som vid en trafikolycka, och meddelade att strejken skulle upphöra klockan 15. ur blev då resultatet av strejken? Jo, Kommunal tog tillbaka sitt ja till skambudet och det blev en något bättre löneökning. På min arbetsplats så kände folk att de hade åstadkommit något, och jag hoppas att de kände likadant i alla de andra stadsdelarna. Förresten blev det inget strejkförbudsbeslut i riksdagen heller utan regeringen avgick. Men det var kanske inte vår förtjänst! Jo, det kom klagomål på att vi suttit och ringt till varandra från grupplokalerna. Då tog vi pengarna som blivit över vid mötet på Amiralen, växlade allt till enkronor och så gick vi in och la dem på skrivbordet hos enhetschefen som ersättning för telefonsamtalen. Jag hade en veckas semester och när jag kom tillbaka hade jag omplacerats till en annan grupplokal. Det gällde inte bara mig. Kommunen splittrade upp perso-
FOTO: COLOURBOX
En berättelse ur:
Om strejker, Frances Tuuloskorpi (red), 2015
Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning
nalgrupperna och många blev omplacerade. Alla blev också inkallade på enskilda samtal. Men jag fick också en uppsägningslapp. De menade att jag hade varit uppviglare och hade samarbetsproblem. Jag fick ingen hjälp av Kommunal. Men för mig spelade uppsägningen ingen större roll, jag tyckte det var värt grejen att ta konsekvenserna för det man tror på. Så jag sa upp mig själv. Hade det hänt idag så hade jag nog föreslagit att vi skulle gå till media både för upplysningar före strejken och för att berätta om det som hände efteråt, konsekvenserna. Några år senare fick jag jobb i hemtjänsten igen. Men även då blev det en lönetvist, som slutade med att jag och fyra arbetskamrater skaffade oss andra jobb trots att vi till sist fick upp lönerna. Vi godtog budet mot att vi fick gå direkt med betald uppsägningstid. Vi hade tröttnat. Idag är jag en 99a. Kommunen har ett register över anställda och f.d. anställda. Efter namnen finns koder. Står det 99 så betyder det att man inte får anställas igen. Det är enhetscheferna i kommunen som har tillgång till registret. Om jag skulle ge råd till andra som vill strejka så är det kanske att tänka lite mer i förväg på vad som kan hända och prata med alla om det. T.ex. det där att vi skulle kunna bli utkörda från lokalerna. Hade vi tänkt på det så
kanske varje grupp hade kunnat förbereda sig på att gå iväg och sitta tillsammans någon annanstans, och inte bli så skärrade. Och så det där vad som skulle hända efter strejken. Det kan nog vara bra att prata om i förväg att det kan bli enskilda samtal. Hade vi gjort det så hade vi kunnat komma överens om vad vi skulle säga då. Det är jobbigt att sitta i enskilt samtal och bli pressad men om man har pratat tillsammans om det innan så känner man kanske stödet från de andra i ryggen i alla fall. H ANNONS
BOKSLÄPP:
Om strejker med Frances Tuuloskorpi Frances Tuuloskorpi presenterar den nyutkomna boken Om strejker som är en antologi med inifrånberättelser om vilda strejker och sittningar. Dessutom kommer förskollärarstudenter från Malmö och berättar om sin ”Över 25 under 15”-aktion. Om strejker är del 4 av bokserien Folkrörelse på arbetsplatsen. Hopsnackat, Hopskrivet och Slutsnackat heter de första tre delarna. Böckerna kommer att finnas till försäljning på plats till specialpris.
Söndag 24 januari kl 16:30, Garaget, Lönngatan 30 i Malmö 11
Tema Detta är en av berättelserna som finns med i antologin Slutsnackat (2015). Boken är en del i serien Folkrörelse på arbetsplatsen. Text: Annika
Driver ni med oss? et här hände 2011. Jag hade under ett år jobbat som timvikarie på ett kommunalt vårdhem för funktionshindrade. Arbetsbördan var tung, verksamheten underbemannad och den ordinarie personalen utsliten både psykiskt och fysiskt. Arbetsskador hörde vardagen till och sjukskrivningarna var många. Nästan ingen orkade jobba heltid. De enda som aldrig blev sjuka eller trötta, eller som i varje fall inte låtsades om det, var vi timvikarier. Vi jobbade övertid utan ersättning, kunde komma in med bara 30 minuters varsel och gjorde ett fantastiskt jobb trots usla förutsättningar och låg lön. Timvikarier är ständigt standby. Mobilen är alltid på, med inne på gymmet, på sängbordet, på toan, alltid fulla batterier även på efterfesten. Eftersom pengarna aldrig räcker och timmarna alltid är för få – eller för att man är rädd att de ska bli för få nästa månad – så tackar man ja till alla pass man får. Även om det är för många huller om buller morgon-, kvälls- och nattpass. Vi höll uppe verksamheten. Trots att vi hölls utanför personalmöten, löneutveckling, kompetensutveckling, personalfester osv. kände vi mycket väl till vår stora betydelse för att verksamheten skulle gå runt. Vi började ha egna fester, egna ”möten” och en egen gemenskap. En dag fick jag ett sms om kortare arbetspass än normalt vilket gjorde mig förvånad. Då jag ringde upp fick jag beskedet att ”de nya direktiven från chefen är att vikariers turer ska kortas ner”. Då vi hade en stark sammanhållning vikarier emellan så kändes det naturligt att sms:a till de andra timmisarna och fråga om dom också hade fått kortare pass. Enligt chefen var jag den enda som hade klagat. Sanningen var dock att de andra inte hade hört talas om de nya reglerna ännu. Stämningen blev plötsligt mycket dålig. Vi var otroligt beroende av jobbet. Ingen hade CSN eller annan inkomst som många i den ordinarie personalen verkade tro. Ingen verkade fatta att varje timme var viktig för oss. 12
Vi träffades allihop helgen därpå, runt 10 vikarier mellan 21 och 45 år gamla. Vinet och nervositeten flödade ordentligt innan vi satte igång ett uppstyrt samtal. Person för person fick redogöra för sina ärligaste känslor om den ofrivilliga arbetstidsförkortningen. Enigheten var stor: Nu fick det väl ändå vara nog. Här hade vi ställt upp för nästan ingenting och det enda vi hade fått tillbaka nu när sommaren var över och alla hade kommit tillbaka från semestrarna som vi hade täckt upp för, var försämringar?! Vi var rädda för att om vi tackade nej till de förkortade passen skulle vi inte bli uppringda igen. Men vi visste också att om ingen tackade ja till de kortare passen, hade ledningen och den ordinarie personalen inget val. Vi skålade för att ”inte kunna jobba korta pass” i fortsättningen. Efter att jag hade besvarat den senaste jobbförfrågan med att jag inte kunde jobba korta pass, bara vanliga, så slutade min telefon att ringa. Jag trodde verkligen att det var kört. Men efter några nervösa dagar så fick jag ett samtal från chefen som frågade om jag kunde jobba ett vanligt 8-timmars pass. Det tackade jag ja till. Det visade sig att reglerna hade ändrats igen och vikarier fick visst jobba lika många timmar per pass som den ordinarie personalen. Det vi lärde oss var inte bara solidaritet och att ledningen sket i hur vi mådde, utan också att vårt mod skrämde dem. Chefen instiftade personalmöten för vikarier. Facket kom och värvade några av oss. Skitsnack från bitter ordinarie personal om Che Guevara-vikarier betydde ingenting. I efterhand kallar vi skämtsamt det hela för en strejk, även om vi just då inte såg det som en sådan utan bara som ett kollektivt DRIVER NI MED OSS? NI ÄR FUCKADE UTAN OSS. Trots att ingen av oss sa de orden så hade budskapet gått fram. Många veckor efter detta var det en stor fröjd att gå till jobbet, trots att vinsten var så banal. Nu kändes det som att vi kunde göra vad som helst. H
En berättelse ur:
Slutsnackat, Frances Tuuloskorpi (red), 2015
Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning
Stadsområdena
”Nedskärningarna i stadsområdena är inte nödvändiga”
Sjukskrivningstalen stiger, förebyggande arbete skrotas, socialsekreterare går på knäna, verksamhet för unga förstörs, tjänster vakanssätts och personalen som är kvar får det ännu tyngre. Det är ingenting som vi i Vänsterpartiet stillatigande kan se på och acceptera. De framtagna åtgärdsplanerna i stadsområdena som Sydsvenskan har rapporterat om under slutet av 2015 och början av 2016 slår allra hårdast mot de som är mest utsatta och personalen på golvet. Därför har vi föreslagit att planerna ska återremitteras, avslås eller att medel för att finansiera underskotten ska beslutas av kommunstyrelsen. Låt oss inte glömma att välfärden allt för länge varit strukturellt underfinansierad. För Vänsterpartiet har det alltid varit klart att vi inte vill se nedskärningar i välfärdsverksamheterna och därför har vi arbetat för skattehöjningar och omfördelningar i stadens ekonomi för att säkra välfärden. Under de drygt åtta år som vi suttit med i majoriteten i Malmö har vi lyckats förhindra många försämringar och nedskärningar på verksamheterna och istället varit med och genomfört viktiga satsningar på de anställdas villkor, på förskoleverksamheten, på att förbättra socialarbetarnas och de lägst avlönades löner, bara för att nämna några områden. Något vi varit stolta över att kunna göra tillsammans med S och Mp. Under våren 2015 tog det stopp och åtta års majoritets-
samarbete sprack när S och Mp krävde att vi skulle gå med på kraftfulla nedskärningar för att få vara en del av majoriteten. Eftersom vi vet hur det ser ut i våra stadsområden, att det saknas personal inom äldreomsorg, att bland annat socialsekreterarnas sjukskrivningstal är alarmerande, var det en omöjlighet. Vi hade under en längre tid påtalat konsekvenserna ute i stadsområdena och våra representanter på Väster har sedan tidigare röstat emot ett kraftfullt sparpaket. Vi visade på att ännu mer pengar skulle saknas 2015 eftersom Malmö stads budget led av att Sverigedemokraterna gjorde gemensam sak med borgerliga partier i riksdagen när de fällde statsbudgeten och därmed stoppade satsningar som skulle gynnat bland annat stadsområdena. Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning
FOTO: COLOURBOX
”Socialdemokraterna och Miljöpartiet går nu fram med nedskärningarna i stadsområdena. Vänsterpartiet kommer inte att medverka till en politik som demonterar välfärden”. Så skriver 5 vänsterpartistiska nämndsledamöter.
Emma-Lina Johansson
Anton Flink
Josephine Reijs
Anders Andersson
Sadiye Altundal
Nedskärningarna och åtgärdspaketen i stadsområdena är inte nödvändiga. Tvärtom så skulle det vara möjligt för kommunledningen att låta stadsområdena gå med förlust (inte minst med tanke på det rapporterade överskottet på 350 miljoner under 2015) och sedan avisera kraftfulla satsningar för 2016. Vänsterpartiet föreslog i sitt budgetförslag en modest skattehöjning som skulle ge Malmö sammanlagt 350 miljoner nya kronor att satsa på välfärden. Skattehöjningen motsvarar 4 kronor om dagen för en inkomsttagare med 20"000 kr/månad i lön. Socialdemokraterna och Miljöpartiet kan räkna med oss för en politik som satsar på att utveckla och förbättra verksamheten, däremot kommer vi aldrig gå med på en politik som demonterar, förstör eller privatiserar välfärden. Vi vet att den kortsiktiga nedskärningspolitiken får långsiktiga och förödande konsekvenser för människor men också för samhället. Att hålla budget är viktigt men en budget måste läggas utifrån de reella behoven som finns i vår stad. Vänsterpartiet kommer att fortsätta arbetet för att trygga välfärden och motarbeta nedskärningar. H Emma-Lina Johansson (V), ledamot i stadsområde Innerstaden Anton Flink (V), ledamot i stadsområde Väster Josephine Reijs (V), ledamot i stadsområde Söder Anders Andersson (V), ledamot i stadsområde Norr Sadiye Altundal (V), ledamot i stadsområde Öster
Vänsterpartiet föreslog i sitt budgetförslag en modest skattehöjning som skulle ge Malmö sammanlagt 350 miljoner nya kronor att satsa på välfärden. 13
Sorgenfrilägret FOTO: OLOF HOLMGREN
Avhysningen av Sorgenfrilägret skapar oro bland romer Avhysningar är en del av majoritetssamhällets mekanismer för att undantränga romerna. När de jagas från plats till plats så avhumaniseras de gång på gång. Vi behöver förstå att avhysningen som skedde i Malmö ger effekter långt utanför den gruppen som direkt drabbas. Det menar Marian Wydow, sakkunnig i romska frågor och forskaren Maria Persdotter som analyserar avhysningen ur ett historiskt och politiskt perspektiv. Den 3 november 2015 skedde återigen det som Sverige kontinuerligt gjorde mot minoritetsgruppen romerna under 1950-, 1960- och delar av 1970-talet. I gryningen av den kalla tisdagen, bortom allmänhetens beskådan, började polisen avhysningen av EU-migranter vid Sorgenfrilägret. Därefter gick miljöförvaltningen in och tömde lägret. Avhysningen beslutades i slutet av oktober av miljönämnden, där endast Vänsterpartiet röstade emot förslaget. Beslutet fattades mot bakgrunden att lägret är en hälsofara för allmänhet och för de boende. På så sätt lyckades Malmö stad till slut få bort landets 14
största kåkstad som gav tak över huvud åt minst 200 personer. Människor bodde i skjul, husvagnar utan el och utan tak. I dag efter avhysningen sover flera av dem på gatan eller i kyrkor. –"Europadomstolen har slagit fast och framhållit att speciellt denna grupp aldrig ska utsättas för tvångsavhysningar om de inte erbjuds ett alternativt boende. Men trots detta och vetskapen om praxis så gjorde Malmö stad motsatsen, säger Maria Persdotter, doktorand vid urbana studier vid Malmö högskola. Malmö stad erbjöd 40 platser och även bussbiljett tillFolkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning
baka till deras ursprungsländer. Men det är långt ifrån tillräckligt och problematiskt. –"Ett 40-tal platser är för lite. Det finns solidaritet och gemenskap bland romerna och hur ska den ene kunna sova under tak medan den andre sover under bar himmel. Ska de bråka om platserna? Detta förslag lämnar problemet åt de drabbade att lösa, säger Marian Wydow. Men avhysningen av EU-migranterna, där flera av dem
är romer, har väckt en stor oro bland de romer som bor i Sverige. –"Vi måste förstå avhysningen i en större kontext och vi måste förstå att avhysningarna har använts som en systematisk metod för att göra sig av med romerna under flera århundranden. Vi kan inte se avhysningen som en enskild kommunal händelse, vi måste se den ur ett historiskt perspektiv. Avhysningen som den som skedde i november återuppväcker avhumaniseringsprocessen av gruppen romer, säger Marian Wydow. De som befinner sig på gatan och tigger kommer ofta från ekonomiskt och socialt ohållbara samhällen. De flesta kommer från Bulgarien och Rumänien där de lever utanför arbets- och bostadsmarknaden och lever under miserabla levnadsförhållanden. Marian Wydow förklarar att romernas historia präglas av utanförskap och att avhysningen är ett led i detta. –"Ett historiskt problem handlar om hur samhällen och inte minst Sverige exkluderar romer ur rättighetssystemet. Man utgår från olika regelverk men beslutsfattare och förvaltare vägrar att se de rådande mekanismerna som skapar utanförskap. Man måste ifrågasätta de rådande regelverk och strukturer och fråga sig: för vem gör vi dessa lagar och regler? Vilka kommer att drabbas och vilka inkluderas och exkluderas? Får alla tillgång till bostad, utbildning, hälsa och andra grundläggande rättigheter? säger Marian Wydow. Maria Persdotter har studerat den politiska utvecklingen kring EU-migranter. –"Vi hör ofta svenska politiker säga att romerna i Östeuropa är utsatta och att fattigdomen tvingar folk att tigga ibland annat Sverige. Flera politiker hävdar i sin tur att romernas situation endast kan förbättras om en förändring sker i hemländerna. Dock blir detta resonemang ytterst problematiskt. Att hela tiden hävda att den verkliga förändringen måste ske i ursprungsländerna kan ju tolkas som en retorisk strategi som ger svenska politiker rätt att avsäga sig ansvaret för att göra något åt den strukturella diskriminering som drabbar gruppen. I samband med avhysningen kunde allmän-
het höra både politiker och tjänstemän att lagen bör gälla alla och att alla är lika inför lagen. Bland annat har justitie- och migrationsministern Morgan Johansson (S) sagt att Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning
Europadomstolen har slagit fast och framhållit att speciellt denna grupp aldrig ska utsättas för tvångsavhysningar om de inte erbjuds ett alternativt boende. Men trots detta och vetskapen om praxis så gjorde Malmö stad motsatsen.
Maria Persdotter, doktorand vid urbana studier vid Malmö högskola
svenska myndigheter inte kan acceptera förekomsten av olovliga bosättningar. Maria Persdotter kommenterar utspelet: –"Att konstant hävda att alla är lika inför lagen är problematiskt och inte minst döljer det ett komplicerat samhällsfenomen. Att alla behandlas lika inför lagen innebär inte att alla behandlas rättvist. Det finns ett bra citat som kan tillämpas i samband denna diskussion och det är av den franske författaren Anatole France som säger – ”Lagen är i sanning rättvis, förbjuder både den rike och den fattige att sova under broar, tigga på gatorna, och att stjäla bröd”. Likabehandlingsprincip blir meningslös om den inte följs av social rättvisa. De romer som bor här har det extremt svårt att få arbete och bostad. Många döljer sin romska identitet både på jobb eller när de ska till banken. Andra väljer att byta sina efternamn till svenskklingande efternamn. Både Brottsförebyggande rådet och Expo har rapporterat att gruppen romer har utsatts för attacker som igenkänns som rasisitiska och att dessa har ökat de senaste åren. –"Situationen är fortsatt utsatt för romerna, statusen har inte blivit bättre, däremot har samhället blivit mer upplyst. I samband med avhysningen så påverkas den generella bilden av romerna till det negativa. Det är majoritetssamhället som ger sig själva tolkningsföreträde. Romerna äger inte tolkningsföreträdet, menar Wydow. –"En av de som uttryckte sin oro sa så här: ”Även om vi som är bofasta har det bättre och stärkt våra förutsättningar så betyder det inte att vi inte berörs”. Att ständigt avhysa en minoritetsgrupp skickar negativa signaler till majoritetssamhället. Det krävs en systemintegration där strukturen för gruppen romer oavsett om det är Rumänien, Bulgarien eller Sverige bör ses över. Det handlar om skapa förutsättningar för ett liv, där stater satsar på boende, utbildningar och hälsa. Maria Persdotter har analyserat den svenska välfärds-
staten och ser att folkhemmet byggde på exkludering av vissa grupper som till exempel romer. Hon ger en tillbakablick om grova övergrepp som till exempel tvångssteriliseringar och där myndigheter omyndigförklarade föräldrar och fråntog deras barn bland annat. Vidare ser hon att politikernas retorik framhävdar en solidaritetstanke som härstammar från det svenska folkhemsbygget där alla skulle ha rätt till en bra bostad. Det är samma retorik som hörs idag när politiker säger att människor inte får leva under miserabla omständigheter. –"Jag tror att den politiska utmaningen handlar om att skapa en radikal vision och driva långsiktiga krav för att förbättra gruppens villkor och att majoritetssamhället erkänner deras aktörskap, som politiska subjekt som själva formulerar sin kamp. H Roxana Ortiz 15
COP 21
Så gick det i Paris I förra numret av Folkviljan satte vi strålkastarljuset på klimattoppmötet i Paris som pågick under första halvan av december. Pessimismen bland klimatrörelsen var stor och ingen förväntade sig ett bra avtal. Hur gick det? Vi publicerar här två krönikor som vänder och vrider på resultatet. Hur ska vi egentligen se på Parisavtalet? 16
Fakta
Klimatöverenskommelsen Överenskommelsen från Paris består av två delar, dels ett juridiskt bindande avtal och dels ett beslut som inte är juridiskt bindande. Det allra viktigaste i överenskommelsen är målsättningen att ökningen av den globala medeltemperaturen ska stanna väl under 2 grader och ansträngningar ska göras för att hålla temperaturökningen under 1,5 grader, att länderna ska uppdatera sina klimatåtgärder vart femte år och att klimatbiståndet ska öka. Sammanfattningsvis så räddar inte överenskommelsen i Paris klimatet, exempelvis saknas konkreta mål för hur mycket utsläppen ska minska. Men överenskommelsen i Paris är ändå ett steg i rätt riktning. Källa: Supermiljöbloggen, supermiljobloggen.se Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning
Så går vi vidare efter Paris Analys. Vänsterpartiets klimatpolitiska talesperson, Jens Holm, var under helgen på plats i Paris för att följa förhandlingarna om ett nytt klimatavtal. Här skriver Jens Holm om det nya avtalet och om hur Vänsterpartiets arbete för klimatomställning fortsätter efter Paris.
I
FOTO: COP PARIS/CC
lördags enades 195 av världens länder om ett nytt klimatavtal, Parisavtalet. Det här avtalet kommer inte på lång väg räcka för att lösa klimatfrågan. Som flera forskare har konstaterat, nu senast Rikard Warlenius (se sidan 18), saknar avtalet bindande konkreta mål för hur mycket utsläppen ska minska och till när. Den tidigare siffran om 100 miljarder dollar per år till utvecklingsländerna ströks också från avtalet efter påtryckningar från EU och USA. Snabbt växande utsläpp från flyg, sjöfart och animalieproduktion nämns inte ens i avtalet. Det är helt klart brister som ska kritiseras. Men det faktum att det ändå blev ett avtal är en seger mot klimatskeptiker, nyliberaler och amerikanska republikaner som inget annat hellre ville än att hela processen skulle rasa samman. Det faktiskt oväntat positiva i avtalet är att det skrivs in att temperaturökningen ska hållas ”väl under 2 grader C” och man ska ”vidta åtgärder” för att även begränsa till uppvärmningen till max 1,5 grader. Och detta står i själva avtalstexten som är folkrättsligt bindande, och inte i den juridiskt sett svagare beslutstexten som också klubbades i Paris. 1,5-gradersmålet har länge drivits av utvecklingsländerna och den mest radikala delen av klimatrörelsen. Vi Vänsterpartiet har sedan några år tillbaka också motionerat om en klimatpolitik som tar sikte på just detta. Nu finns ett avtal på plats som 2020 ska ersätta Kyotoprotokollet. Arbetet nu bör vara inriktat på att höja ambitionerna i Sveriges och EU:s klimatpolitik. Toppmötena till trots, det är här hemma som vi verkligen kan fatta besluten som ställer om. Och det finns rätt mycket att göra. En av våra slutsatser i ekoekorapporten är att när
Jens Holm, Vänsterpartiets klimatpolitiska talesperson
samhället väl enar sig kring en målsättning går det oftare fortare och det blir lättare att ställa om. Klimatomställningen är av den digniteten att alla samhällssektorer omfattas och omställningen av samhället måste göras på ett helt och hållet strukturerat sätt. Därför föreslår vi skärpta klimatmål, med krav på nollutsläpp i Sverige till senast 2040. Vi vill se en klimatlag och utsläppsbudget liknande de Storbritannien redan genomfört. Genom ett långsiktigt mål om nollutsläpp som uppnås genom utsläppsbudgetar uppdelade på exempelvis femårsperioder skapar vi långsiktighet och struktur i klimatarbetet, något som saknas nu. Vi vill ha kraftigt ökade investeringar i det som
Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning
ställer om Sverige. Det finns enorma behov av investeringar i förnybar energi, elnät, järnvägar, kollektivtrafik, energirenoveringar och nybyggnation av lokaler och klimatsmarta bostäder. Vi ser med stort intresse på Storbritanniens statliga Green Investment Bank, som har investerat stora summor i omställningen. Vi vill införa en liknande bank i Sverige. I världen växer rörelsen för att divestera – avinvestera – miljöskadliga placeringar snabbt. Några av världens tyngsta investerare har lovat att divestera mer än 50 miljarder dollar från olja och kol de kommande åren. Den norska oljefonden, världens största investeringsfond, har rensat ut över 100 företag av miljö- och klimatskäl bland sina placeringar. Och detta är troligen bara början. På det lokala planet ser vi hur kommuner som Uppsala och nu senast Stockholms stad gör sig av med sina fossila innehav. Vi vill exempelvis ge AP-fonderna nya placeringsdirektiv för divestering av det som smutsar ned. Hållbarhet, etik och mänskliga rättigheter ska vara ledstjärnor i de nya direktiven. Vi vill också att en av AP-fonderna ska göras om till en grön investeringsfond med ett huvudsakligt uppdrag att ställa om energisystem, genomföra investeringar i miljöteknik och skapa nya gröna jobb. Höginkomsttagare belastar klimatet mer än andra.
Enligt rapporten Extreme Carbon Inequality från Oxfam står den rikaste tiondelen av världens befolkning för hälften av världens utsläpp. Det blir en nyckeluppgift för oss, som ett parti på rättvisans grund, att lägga fram förslag som just ser till att de som släpper ut mest – höginkomsttagare och storföretag – också blir de som får ta det största ansvaret i klimatomställningen. Omfördelning från rik till fattig, ökad offentlig konsumtion och att intäkterna från höjda miljöskatter går till det som gynnar låginkomsttagare exempelvis till kollektivtrafiken är några exempel på hur klimatpolitik både kan vara effektiv och rättvis. På plats i Paris var jag frustrerad och ofta arg. Men jag blev också hoppfull över den rörelse av aktivister från både Nord och Syd som på några få år har vuxit till en global och kraftfull klimatrörelse. Inte minst Naomi Kleins brandtal för ett helt fullsatt alternativtoppmöte var inspirerande. Makthavarnas beslut i Paris var otillräckligt, men en process för radikalare klimatpolitik är helt klart redan i rullning. Där ska Vänsterpartiet vara en självklar del. H Jens Holm (V), klimatpolitisk talesperson 17
COP 21
”1,5-gradersmålet kan inte tas på allvar” Kommentar. Det som nu firas är fullbordandet av återgången till ett pre-Kyoto-tillstånd, med vackra skrivningar men nollåtaganden. Det skriver Rikard Warlenius i en kommentar till Parisavtalet.
V
ärldens ledare inklusive Sveriges S-Mpregering öser beröm över det franska ordförandeskapet och den goda stämningen som har rått i Le Bourget de senaste två veckorna. Även stora delar av miljörörelsen firar det nya avtalet. Det mest uppseendeväckande är skrivningen om att hålla temperaturökningen långt under två grader, med sikte på 1,5 grader. Det vore sannerligen en sensation om det hade funnits någon antydan till åtgärder för att nå målet. Luttrade klimatforskare menar att det i stort sett kräver att utsläppen peakar nu och sjunker till noll omkring 2035. Men Paris-avtalet innehåller över huvud taget inte några kvantifierade utsläppsminskningar. Och detta är den verkliga sensationen: Ett avtal om att hindra klimatförändring som inte innehåller mål om utsläppsminskningar! Där finns ingenting som förhindrar företag och myndigheter att fortsätta utvinna olja och naturgas, skövla regnskogar, bygga motorvägar och driva kolkraftverk. 1,5-gradersmålet kan därför inte tas på allvar. I bästa fall kan det ändå fungera som hävstång för verkliga åtgärder lokalt och nationellt, medan det i värsta fall sänder ut ett budskap om att världens ledare nu har avvärjt klimatkrisen, och därför passiviserar klimatkampen när den hade behövts som mest. Trots sina brister hoppas de optimistiska miljöorganisationerna att Parisavtalet ändå är början på klimatkampen, en plattform att bygga vidare på. Det vore ju bra om det blir så, men inställningen uttrycker en historielöshet som liknar ren minnesförlust. Parisavtalet är inte ”början” på klimatprocessen. Den
startade genom antagandet av FN:s klimatkonvention 1992, och där finns lika vackra skrivningar som i Paris-avtalet. Men den saknade bindande åtaganden om utsläppsminskningar, vilket åstadkoms i Kyoto18
Rikard Walenius, humanekolog och vänsterpartist.
protokollet 1997. En återgång till frivilliga åtaganden inleddes dock i Köpenhamn 2009. Att kalla Köpenhamnsmötet för ett fiasko och Parismötet en succé är en grov förenkling – snarare var Köpenhamn en förutsättning för Paris. Det som nu firas är fullbordandet av återgången till ett pre-Kyoto-tillstånd, med vackra skrivningar men nollåtaganden. De som nu jublar i Paris hade för bara några år sedan dömt ut samma avtal som fullständigt oacceptabelt. Enligt vetenskapliga bedömningar kommer de frivil-
liga åtgärder som rapporterats in från länderna att leda till närmare 3 graders uppvärmning, vilket är en extremt riskabel nivå. Men det förutsätter att länderna lever upp till sina mål, och FN saknar möjligheter till sanktioner för att se till att så sker. En översyn av målen vart femte år avhjälper inte det problemet. Att alla länder, inte bara de industrialiserade, nu rapporterar in åtgärder är ändå bra, men rapporten Fair Shares: A Civil Society Equity Review of INDC:s visar att bördorna inte fördelas utifrån historiskt ansvar och ekonomisk förmåga. Medan utvecklingsländerna rapporterar in åtgärder som sammantaget motsvarar deras rättvisa andel, ligger industriländerna långt efter. Exempelvis har både USA och EU rapporterat in åtgärder som motsvarar ungefär en femtedel av vad som vore deras rättmätiga bidrag. Att Parisavtalet är oerhört svagt ur både klimatoch rättvisesynpunkt är inte förvånande, och att det utmålas som en framgång återspeglar främst en kraftig sänkning av förväntningarna. Som George Monbiot skrev i The Guardian är avtalet ett mirakel i förhållande till vad det kunde ha varit men en katastrof i förhållande till vad det borde ha varit. En mer väntad reaktion än glädje hade varit ursinne över det politiska systemets fortsatta oförmåga att hantera klimatkrisen. H Rikard Warlenius, humanekolog och en av författarna till Vänsterpartiets rapport Politik för en rödgrön omställning
Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning
Id-kontrollerna
Id-kontroller slår hårt mot vår stad FOTO: OLOF HOLMGREN
lighetsfrånvänt. Konflikten står inte mellan nyanlända och de som redan bor i Sverige utan mellan de som har och de som inget har. Det går att ha både en human flyktingpolitik och ett välfärdssamhälle. Det är så vi byggt landet hittills. Med dagens beslut fortsätter riksdagen tyvärr med den politik som leder till ökad rasism, slutenhet och urholkning av mänskliga rättigheter. Regeringens förslag syftar till att minska antalet flyktingar som kommer till Malmö och Sverige. Det minskar på intet sätt antalet flyktingar i världen. Att införa id-kontroller på tåg och
Den 16 december 2015 fattade riksdagen ett beslut om att införa id-kontroller. Ett beslut som urholkar asylrätten och som vi menar ökar rasismen och otryggheten. Malmö är en fantastisk stad där människor från hela världen möts och lever ihop. I takt med att regeringen lägger alltmer restriktiva flyktingförslag ser vi hur misstron och rasismen ökar. Med en arbetsmarknadspolitik som ställer nyanlända utan skydd på arbetsmarknaden, en flyktingpolitik som splittrar familjer och en allmän signalpolitik som misstänkliggör flyktingar slås kilar in i asylrätten – och i vår stad. Id-kontrollerna kommer att sprida misstro och otrygghet bland malmöborna. Många pendlar till Malmö, gränskontroller och idkontroller slår hårt mot arbetare och företag. Men det allvarligaste är att människovärdet urholkas vilket kommer att drabba den öppna och blandade staden Malmö extra hårt. Regeringen har panik och visar det
genom mer eller mindre ogenomtänkta beslut. De vill visa handFolkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning
Hanna Gedin
Hanna Thomé
Att stå upp för mänskliga rättigheter samtidigt som vi bygger upp vår raserade välfärd är möjligt.
lingskraft men gör det motsatta. Handlingskraft hade varit att lägga konkreta förslag på hur vår gemensamma välfärd ska rymma fler och hur mottagandet kan bli bättre. För det är ingen kris, det går att ta emot människor som flyr. Vid andra världskrigets slut, under andra halvåret 1944, tog Sverige emot 70 000 flyktingar och mätt i den befolkning vi hade då är det långt fler än vi tar emot i dag. På 40-talet fanns knappt något mottaganingssystem alls, men det gick. Det går att fatta beslut som upprätthåller människovärdet samtidigt som vi bygger vår välfärd starkare, i stället för att tävla med andra EU-länder om vem som kan stoppa flest flyktingar. Det skulle vara mycket bättre att sätta press på EU genom att inte betala EU-avgiften, och det hade gett oss 30 miljarder till att lägga på vår välfärd. Välfärden är underfinansierad.
Efter åtta år av skattesänkningar har 140 miljarder per år tagits från vår gemensamma välfärd. Vi har sett en gigantisk omfördelning från fattig till rik. Att nu skylla välfärdens brister på flyktingar är verk-
bussar till Sverige innebär ett brott mot FN:s konvention om envars rätt att söka asyl mot förföljelse. Partier som innan kritiserat transportöransvaret vill nu utöka det. Ansvaret innebär att asylprövningen privatiseras och att flyktingar förvägras rätt att söka asyl. Lagrådet kritiserar detta skarpt. Vi lever i en tid där många människor far mycket illa och behöver en regering som manar till lugn och eftertanke och fattar kloka beslut, inte en regering som skapar krisstämning och ökar rädslan i samhället. Beslutet i riksdagen kommer att kosta. Mest för de som förvägras skydd – men också för hela vårt samhälle. Att stå upp för mänskliga rättigheter samtidigt som vi bygger upp vår raserade välfärd är möjligt. Sverige behöver 500"000 fler anställda inom välfärden de kommande åren. En befolkningsökning är alltså inget ekonomiskt problem, det är en logistisk utmaning. En utmaning som Sverige har klarat tidigare i historien, som gynnat oss väl och som vi kommer att klara igen om den politiska viljan finns hos de som bestämmer. Hanna Gedin och Hanna Thomé, kommunalråd 19
Årsmöte 2016
Välkommen på årsmöte lördag 30 januari på Röda huset FOTO: OLOF HOLMGREN
Nu är det dags för Vänsterpartiet
Malmös årsmöte, vårt högsta beslutande organ. På mötet kommer vi lägga 2015 till handlingarna. Ett politiskt berg-och-dal-baneår där vi kastats mellan hopp och förtvivlan. Som medlem är du kallad till årsmöte med Vänsterpartiet Malmö. Genom att delta är du med och beslutar över inriktningen för vår politik, vår verksamhet och vilka som skall företräda oss.
Frukost, lunch och fika Årsmötet är kostnadsfritt att delta på Vänsterpartiet Malmö bjuder på såväl frukost, lunch som fika under dagen. Årsmötesmiddag och fest I direkt anslutning till årsmötet blir det en traditionsenlig årsmötesmiddag. Efter en dag med mycket diskussioner vill vi ha tid och möjlighet att vara sociala. Det blir god mat, musikuppträdanden och kulturinslag. Anmäl att du vill vara med på årsmötesmiddagen (se nedan). Den hålls på Sofielunds Kollektivhus ett stenkast från Röda huset.
Var hålls årsmötet? Årsmötet genomförs i Kvarnby Folkhögskolas lokaler på Röda huset (Industrigatan 4). Vilka tider gäller? Från klockan 09:15 serveras det frukost på Ungdomens Hus och registreringen öppnar. Vid 10:00 startar själva mötet. Vi räknar med att årsmötet är klart till 17:00. Efter årsmötets avslutande bjuder vi på middag, musik och fest. Registrering Alla medlemmar och sympatisörer är välkomna att delta på årsmötet och i diskussionerna. Men för att du ska ha rösträtt måste du ha betalat din medlemsavgift. När du kommer till Röda Huset registrerar du dig och får ditt röstkort. Du som inte betalat medlemsavgiften ännu kan göra det på plats. Handlingar Du som anmält dig senast den 22 januari kan få handlingar hemskickade
själva mötet men de allra flesta valen är redan förberedda utifrån förhandsnomineringsstoppet.
per post annars hittar du nödvändigt årsmötesmaterial på www.vmalmo. se/arsmote2016 för nedladdning. Röstkort samt handlingarna kring ekonomin som behandlas på årsmötet finns på plats.
Vad händer på årsmötet? Genom att titta i dagordningen ser du vilka punkter som behandlas. Utöver verksamhetsberättelse och ekonomisk genomgång så antar vi en verksamhetsplan för det kommande året och beslutar kring de motioner som kommit in. Dessutom tar vi ställning till motioner som medlemmar skrivit inför kongressen. Årsmötesval På årsmötet genomförs olika typer av val. Vi väljer bland annat en styrelse, ordförande, valberedning och en styrelse för Zetkin Foundation. Nomineringsstopp sätts på
!
Barnkul och föräldrafritt hela dagen. Anmäl till malmo@ vanster partiet.se eller 04096 64 67.
Barnaktiviteter Vi ordnar barnaktiviteter under hela mötet för barn i olika åldrar. Vill du ha barnaktiviteter vill vi att du anmäler det på malmo@vansterpartiet.se och talar om hur många barn och i vilken ålder de har. Anmälan till årsmötet Ingen föranmälan behövs för årsmötet. Men det hjälper oss mycket om du senast vill föranmäla om du vill vara med eller inte både på själva mötet och middagen. Så här anmäler du dig: a) genom vårt digitala verktyg
www.zetk.in b) genom ett mejl till malmo@ vansterpartiet.se c) genom att ringa 040-96 64 67 FOTO: VANESSA ANDERSSON
Anmäl dig! Alla är välkomna på årsmötet och det krävs ingen föranmälan. Men vi ber dig anmäla dig för planeringens skull. 20
→
Anmäl dig på något av följande sätt: A. Via www.zetk.in B. Via malmo@ vansterpartiet.se C. Via 040-96 64 67
Vi erbjuder barnaktiviteter, meddela oss om du tar med dig barn och vilken ålder de är i. Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning
Så arbetar valberedningen genomföra val till olika förtroendeuppdrag. Styrelse, ordförande, revisorer och andra poster ska tillsättas inför det kommande verksamhetsåret. Valberedningen förbereder alla val och lämnar ett förslag på vilka medlemmar som ska väljas. Vi har pratat med Hanna Gedin, Anders Neergaard och Elisabeth Hellman i valberedningen och frågat hur de ser på sitt uppdrag. Hur jobbar valberedningen?
–"Det är viktigt att alla medlemmar känner att de har möjlighet att påverka och att de i god tid nås av nomineringsanmodan. –"Valberedningens uppdrag är att sprida på uppdragen så att kön, klass och rasifierade grupper blir representerade. Vi strävar efter en bredd vad beträffar yrkes- och livserfarenheter, ålder och hur länge man varit aktiv i partiet. Detta gäller oavsett uppdrag. Valberedningen tar också hänsyn till hur och i vilka frågor de nominerade varit aktiva. –"Utöver att vara aktiv i de frågor som partiet prioriterar handlar det ofta om att finna en bredd politiskt, erfarenhetsmässigt och ämnesmässigt. Och, inte att glömma, vi är ett politiskt parti vilket gör – och vilket vi menar att vi ska göra – att vi även inom ovanstående ramar gör politiska bedömningar om vilka kamrater som vi tror bäst kan driva fram och utveckla Vänsterpartiet Malmös politik. –"Det är naturligtvis skillnad på olika uppdrag och vilken kompetens valberedningen letar efter. Hur resonerar ni kring de val som ska göras på årsmötet?
–"På årsmötet väljs bland annat ordförande och styrelse. Därtill antas en verksamhetsplan för det kommande året. De som föreslås bör tillsammans representera de frågor Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning
Hanna Gedin
Anders Neergaard
Elisabeth Hellman
som Vänsterpartiet prioriterar och personerna bör också ha organisatorisk vana. Valberedningen skickar i god tid ut en enkät till alla nuvarande styrelseledamöter. Dessutom tar vi reda på hur närvaron har varit för nu sittande styrelseledamöter. –"Vad gäller styrelsen, men även andra uppdrag, så är grunderna i vårt arbete dels de punkter vi lyfte fram ovan, men även att sammansättningen i ett kollektiv skall fungera. Det ska finnas olika viljor men när diskussionen är klar och beslut är fattade så skall styrelsen kunna dra åt samma håll. –"Styrelsen är ett speciellt och extra viktigt organ. Man ska representera medlemmarna, årsmötes- och medlemsmötesbeslut och samtidigt utveckla politik, aktiviteter och verksamheten i övrigt. Som kandidat till styrelsen är det viktigt att man förstår att en betydande del av arbetet sker utanför styrelsemötena. Det gäller att förbereda sig, att följa upp beslut, men inte minst att vara verksam och ibland ledande i partiets övriga verksamhet.
FOTO: MALIN HÅÅRD
En av årsmötets uppgifter är att
Mat + kultur + musik = årsmötesmiddag 2016 Lördag 30 januari kl. 17:30–21:00 Sofielunds Kollektivhus, Sofielundsgatan 71 Anmäl dig på www.zetk.in eller till malmo@vansterpartiet.se eller 040-96 64 67
Vad är roligt med att sitta i valberedningen?
–"Det som varit extra roligt i år är det enorma gensvar vi fått! Många är nominerade och många medlemmar är villiga att ta på sig det ansvar som ett uppdrag innebär. Kontakten med de nominerade är också givande. Den känns meningsfull, även om den nominerade väljer att tacka nej till uppdraget. Många blir positivt överraskade när vi ringer dem och de får reda på att de är nominerade. Samtidigt är det svårt att tvingas välja bort medlemmar som gärna skulle vilja ta ett uppdrag. Då är det extra viktigt att vi har en god, lyssnande och respektfull valberedning, som kan samarbeta bra och som är enig i sina beslut. H Olof Holmgren
Läs allt om årsmötet på vmalmo.se/ arsmote2016 21
Kalendarium Aktivism & Hela Malmö
Årsmöte Alla medlemmar är välkomna på årsmöte 2016. Kvarnby Folkhögskola/Röda Huset, Industrigatan 4 Lördag 30 januari. Registreringen öppnar kl kl 09:15, mötet börjar kl 10:00
Läs mer på sidan 2 i denna tidning.
Träffar för nya medlemmar Måndag 25 januari kl 19 Torsdag 25 februari kl 19 Plats: Vänsterns hus, Nobelvägen 51
Anmälan ej nödvändig men meddela gärna om du kommer på malmo@vansterpartiet.se
Kurs: Vänsterpartiet så funkar det Söndag 14 februari kl 09-16 Plats: Kvarnby Folkhögskola/ Röda Huset, Industrigatan 4
En snabbkurs där vi på en dag för dig som är ny eller nygammal medlem går igenom Vänsterpartiets grundläggande ideologi och politik. Berättar om vår organisation och hur just du kan aktivera dig och göra en insats för ett bättre Malmö och en bättre värld. Anmälan: Observera att sista anmälan är onsdag 10 februari på www.zetk.in eller malmo@ vansterpartiet.se Kursledare: Patrik Munthe och Gunnel Suneson
Boksläpp: ”Om strejker” med Frances Tuuloskorpi
Plats: Vänsterns hus, Nobelvägen 51
Studiecirkel: Skrivarworkshop (4 träffar)
Söndag 24 januari kl 16:30 Garaget, Lönngatan 30 i Malmö
Södra Innerstaden
Onsdag 10 februari Plats: Vänsterns hus, Nobelvägen 51
Frances Tuuloskorpi presenterar den nyutkomna boken ”Om strejker” som är en antologi med inifrånberättelser om vilda strejker och sittningar. Dessutom kommer förskollärarstudenter från Malmö och berättar om sin ”Över 25 under 15”-aktion. ”Om strejker” är del 4 av bokserien Folkrörelse på arbetsplatsen. Hopsnackat, Hopskrivet och Slutsnackat heter de första tre delarna. Böckerna kommer att finnas till försäljning på plats till specialpris.
Stadsdelarna
Kirseberg Tisdag 26 januari kl 18:30 Plats: Kirsebergs bibliotek/ fritidsgård i lokalen Ringstad, ingång från Ringstadsgatan.
Hyllie/Kroksbäck Pål Brunström pal.brunnstrom@ vansterpartiet.se 070-717 13 91
22
Onsdag 10 februari kl 18:00
Studiecirkel: Socialismens ABC (5 träffar)
Onsdag 24 februari kl 18:00 Plats: Vänsterns hus, Nobelvägen 51
Tisdag 16 februari Plats: Vänsterns hus, Nobelvägen 51
Västra Innerstaden Kontakta David Nilsson (david58@live.se) för tid och plats.
Studiecirkel: Vänsterns volontärer (3 träffar) Torsdag 18 februari kl 18 Plats: Vänsterns hus, Nobelvägen 51
Söder Kontakta Hanna Gedin (hanna. gedin@malmo.se) för tid och plats.
Studiecirkel: Irak i uppror (3 träffar) Tisdag 23 februari kl 18 Plats: Vänsterns hus, Nobelvägen 51
Studiecirkel: Spelcirkeln (1 gång i månaden)
Studiecirkel: Går världen mot hållbar utveckling? (4 träffar)
Tisdag 26 januari kl 18 Möllevångsgatans kontorskollektiv, Möllevångsgatan 33A
Torsdag 25 februari kl 18:30
Studiecirkel: This Changes Everything (4 träffar)
Tema: Diskussion om verksamheten under 2016 och Vänsterpartiets kongress. Alla är välkomna!
Onsdag 27 januari 18 Plats: Vänsterns hus, Nobelvägen 51
Limhamn Kontakta Susanne Björkenheim (susanne.b1@comhem.se) för tid och plats.
Study group: New in Vänsterpartiet – in English
Rosengård
Tisdag 2 februari Plats: Vänsterns hus, Nobelvägen 51
Onsdag 3 februari kl 18:00 Onsdag 24 februari kl 18:00
Vänsterpartiet Malmö är ett aktivt parti både parlamentariskt och utomparlamentariskt. Vårt mål är att erbjuda varje medlem en möjlighet att aktivera sig efter sina egna förutsättningar, förmåga och intresse. Genom att läsa om våra föreningar och grupper hoppas vi att du som är intresserad på ett enklare sätt ska kunna ta kontakt med oss för att kunna engagera dig. Ta direkt kontakt med angivna kontaktpersoner per mejl eller telefon. Mer information: malmo.vansterpartiet.se
Centrum Ahrne Christiansson, ahrne.christiansson@ gmail.com, 070-43 22 101
Onsdag 27 januari kl 18:00
Studier & Debatt
Centrum Kontakta Ahrne Christiansson för tid och plats.
Vänsterpartiet Malmös arbetsgrupper
Stadsdelsgrupper
Uppdaterat kalendarium och ändringar hittar du alltid i vår kalender på vmalmo.se
Kirseberg Patrik Strand, patrik.strand@ malmo.se, 070-395 82 98 Limhamn-Bunkeflo Susanne Björkenheim, susanne.b1@ comhem.se, 070-218 77 40
Södra Innerstaden Sanna Sveborg sanna.sveborg@ outlook.com 073-811 17 08 SÖDER (f.d. Fosie inkl. Oxie) Lina Al-Nahar, lina.al-nahar@ vansterpartiet.se, 070-972 24 09
Rosengård Anders Gustafsson anders.gustafsson@ mail.com 073-975 99 70 Husie Oscar Schön oscarschoen@ hotmail.com 073-55 223 49 Västra Innerstaden David Nilsson david58@live.se, 070-581 78 33
Arbetsgrupper & utskott 1 maj-gruppen Olof Holmgren olof.holmgren@ vansterpartiet.se 076-881 90 83 Antirasistiska utskottet Anders Neergaard neergaard.anders@ gmail.com 0708–18 31 96 Arabiska vänstern Lina Al-Nahar lina.al-nahar@ vansterpartiet.se 0768-819 088
Plats: Vänsterns hus, Nobelvägen 51
Kurs: Feministisk kamp på arbetsmarknaden Lördag 27 februari kl 10–17 Plats: Folkets hus i Lund, Hildur-salen, Kiliansgatan 9, Lund
Välkommen till en kurs om kvinnors villkor i arbetslivet. Vi diskuterar lönediskriminering, sexuella trakasserier och den ojämlika fördelningen av makt och inflytande.
Arbetsutskott och styrelsen Daniel Sestrajcic daniel.sestrajcic@ vansterpartiet.se 0768-51 91 10 Bokcirkeln Anders Skans anders.skans@ malmo.se 070-913 06 12 Bostadspolitiska utskottet Maria Persdotter persdotter.maria@ gmail.com, 070-757 53 73
EU-migrantutskott Maria Persdotter persdotter.maria@ gmail.com 070-757 53 73 Fackliga utskottet Patrik Strand patrik.strand@ malmo.se 070-395 82 98 Feministiska utskottet Emma-Lina Johansson 073-982 82 13 emma-lina.johansson@hotmail.com
Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning
!
Vi uppdaterar hemsida och Facebook med senaste informationen om våra aktiviteter. Ofta är det demonstrationer och utåtriktad aktivism med kort varsel!
Anmälan: Sista anmälningsdag är måndag 22 februari till skane@ vansterpartiet.se Arrangör: Vänsterpartiet Skåne
Studiecirkel: Vänstern på arabiska (3 träffar) Torsdag 3 mars Plats: Vänsterns hus, Nobelvägen 51
Grupper & utskott
Sjukvårdsgruppen Torsdag 11 februari kl 18:00
Vänsterns Interreligiösa grupp (VIG) Måndag 22 februari kl 18:00
Bostadsutskottet Onsdag 20 januari kl 18
Tema: Planering för ett bostadspolitiskt forum under våren. Onsdag 3 feburari kl 18
Samtliga möten på Vänsterns hus om inte annat nämns
Bokcirkeln Måndag 18 januari kl 19
Januari – februari 2016
Tema: Vi läser ett kapitel ur Ståle Holgersens kommande bok om Malmös planeringspolitik och pratar om möjliga framtidsscenarion för Malmö som stad.
Vi läser till dess valfri bok av John Steinbeck.
Medlemsoch studieutskottet
Fackliga utskottet
Söndag 24 januari kl 16
Gör en praktiskt insats i hus- och trädgårdsgruppen Torsdag 21 januari kl 18, Vänsterns Hus, Nobelvägen 51
Har du gröna fingrar och gillar trädgårdsarbete, eller gillar du att arbeta praktiskt med att fixa, måla, snickra eller liknande? Då är husgruppen något för dig. Välkommen på nästa möte!
Onsdag 27 januari kl 19
Lördag 6 februari kl 11
Tema: Planering av studier och verksamhetsåret 2016. Alla är välkomna!
Söndag 28 februari kl 16
Öppet möte:
Feministiska utskottet Feministiska utskottet har möten tisdagar ojämna veckor kl 18-20.
Träff för vänsterprogrammerare Torsdag 18 februari kl 19 Möllevångsgatans Kontorskollektiv, Möllevångsgatan 33
Apartheid light – den nya svenska modellen
Tisdag 19 januari kl 18 Tisdag 2 februari kl 18
Fotoredaktionen
Tisdag 16 februari kl 18
Torsdag 21 januari kl 18:30
Tisdag 1 mars kl 18
Husgruppen Torsdag 21 januari kl 18
Miljö/stadsmiljögruppen Onsdag 27 januari kl 18:30 Onsdag 10 februari kl 18:30
Filmgruppen Knut Thor knut.thor@gmail.com 070-918 52 86 Fotogruppen Malin Håård malinsarahrd@gmail. com, 076-854 25 55 Folkviljanredaktionen Göran Sevelin goran.sevelin@gmail. com, 073-585 90 62 Grafisk designredaktion Johan Lejon jleijon@gmail.com, 070-164 62 94
När: Torsdag 10 mars, kl 18:30 Plats: Garaget, Lönngatan 30
Kapitalismens delning i centrum och periferi framkallar stora folkförflyttningar. Kapitalägarna välkomnar den utländska arbetskraften – men inte människorna som följer med. Migranterna ska vara här på undantag, exploaterbara i flexibla former. Billig arbetskraft utan rättigheter. Vänsterpartiet Malmös fackliga utskott i samarbete med Transportarbetarförbundet har bjudit in författaren och journalisten Mikael Nyberg till ett samtal om kapitalets jakt på billig, exploaterbar arbetskraft.
HBTQ-Vänstern Gunnel Suneson gunnelsuneson@ gmail.com 070-452 46 64
Kulturgruppen August Lindmark augustlindmark@ yahoo.com 076-278 88 53
Socialpolitiskt nätverk Anders Jönsson anders_jvc@hotmail. com, 076-785 89 68
Husgruppen Minna Skans minna.skans@ ungvanster.se 075-56 92 99
Medlems- och studieutskottet Oscar Schön oscarschoen@ hotmail.com 073-552 43 49
Utbildningspolitiska utskottet Vakant
Internationella utskottet Vakant Kommunikationsgruppen Olof Holmgren olof.holmgren@ vansterpartiet.se 076-881 90 83
Folkviljan | Vänsterpartiet Malmös tidning
Miljöutskottet Tobias Pettersson petersson_tobias@ hotmail.com 070-910 73 37
Webbgruppen Richard Olsson r@richardolsson.se 070-4007858
Vänstern i Malmöredaktionen Olof Holmgren olof.holmgren@ vansterpartiet.se 076-881 90 83 Vänsterns Interreligösa Grupp Mats Högelius mats.hogelius@ svenskakyrkan.se 0709-909 268 Johanna Blomberg johanna@layouten.se 070-4387735
Årligt återkommande grupper 8 marsgruppen (via Feministiska utskottet), 1 maj-gruppen, Regnbågsgruppen (via HBTQ-vänstern), Kristallnattsgruppen (via Antirasistiska utskottet), 9 oktobergruppen (via Antirasistiska utskottet).
Sjukvårdsgruppen Martin Karlsson mad.karlsson@gmail. com, 070-214 85 64
23