utvandrare.nu
blev att lämna landsbygden för att antingen söka jobb i de mer industrialiserade områdena eller i städerna, eller att emigrera till USA där den goda tillgången på mark gjorde det möjligt att bli sin egen.
Emigration – en massrörelse Den första stora emigrationsvågen inträffade efter det amerikanska inbördeskriget 1861–1865. Under missväxtåren i Sverige 1867–1869 växte emigrationen till en verklig massrörelse. Under svältåren utvandrade nästan 60 000 svenskar, mer än dubbelt så många svenskar som lämnade landet under perioden 1851–1867. Hälften av Sveriges jordbrukande befolkning på 2,7 miljoner ägde ingen egen jord. De var tjänstefolk, torpare och backstugusittare. Många av de jordlösa lockades av löften om fri jord och högre löner i Amerika. De lämnade hungersnöden i Sverige och begav sig till USA där det var goda tider och gott om mat. Den nya lagen, Homestead Act från 1862, var en starkt bidragande orsak till invandringen i USA. Den innebar att nybyggare kunde bli amerikanska medborgare och få gratis mark motsvarande 60 hektar att odla. Tio procent av USA:s yta bebyggdes och odlades upp tack vare denna lag, signerad Abraham Lincoln.
Högre löner lockar och drar Under senare delen av 1800-talet blev emigrationen i allt större utsträckning en del av den industriella och urbana utvecklingen. Konjunkturväxlingar och reallöneskillnader mellan utvandrar- och invandrarländerna, utgjorde en stark grund för beslutet att emigrera. 1870 utgjorde de svenska reallönerna 37 procent av de amerikanska. Under 22