Jubileumsskrift Swedes World wide 1938-2013

venskar i Världen, som grunda­des 1938, är politiskt och religiöst oberoende.

Vårt motto är att bevaka, påverka och informera. Som officiell remissinstans gällande frågor som rör utlandsboende kan vi påverka utvecklingen och biträda den enskilde gent­ emot regering, riksdag och myndigheter.

Vi ger råd om ut- och hemflyttning, privatekonomi och familjerätt via web-site, medlems­tidning och seminarier.

Tillhör du de dryga 550 000 svenskar som för kortare eller längre tid bor utom­lands?

Anslut dig idag!

• •

• • • •

ett par kvinnliga helgon han som sprängde Parthenon i luften och han som för- hindrade att nazisterna sprängde Paris forskningsresanden till alla delar av världen företagsgrundare i Ryssland, Sydafrika och USA humanitära hjältar i krig och nöd konstnärer, filmstjärnor och idrottsstjärnor

Dessutom får vi förklaringen till hur svenska ord och namn som Atlascopcosarius, lavalka, och Schwedenküche har spritts över världen.

Anders Johnson

Svenskar i Världen Box 5501, SE-114 85 Stockholm svenskar.i.varlden@sviv.se www.sviv.se

Organisationen Svenskar i Världen bildades 1938 och firar alltså sitt 75-årsjubileum 2013. I denna bok berättar skriftställaren Anders Johnson inte bara om dessa 75 år utan även om ett stort antal intressanta utlandssvenskar under det senaste årtusendet.

Vi får bland annat möta:

F r ån A n n a a v N o v g o r o d t i l l Z l a t a n I b r a h i m o v i ć

S

Från Anna av Novgorod till Zlatan Ibrahimović Tusen år av svenskar i världen

En skrift utgiven med anledning av Föreningen Svenskar i världens 75-års jubileum 2013

Anders Johnson är skriftstäl­ lare med inriktning på svensk näringslivshistoria. Han har bland annat författat boken Garpar, gipskatter och svartskallar – Invandrarna som byggde Sverige (SNS 2010).

Johnson fick 2009 Studieförbundet Vuxenskolans Sokrates­ pris för folkbildande insatser inom svensk industrihistoria. År 2010 fick han Svenskt Näringslivs pris till Curt Nicolins minne för skriftställeri kring svensk näringslivshistoria.

Omslagsbild: Greta Garbo och Mauritz Stiller på väg till USA med Svenska Amerikalinjens fartyg Drottningholm.

Från Anna av Novgorod till Zlatan Ibrahimović Tusen år av svenskar i världen En skrift utgiven med anledning av organisationen Svenskar i Världens 75-årsjubileum 2013

Boken kan beställas från: Svenskar i Världen Box 5501, 114 85 Stockholm svenskar.i.varlden@sviv.se

Uppgifter i denna bok får fritt användas med hänvisning till källan.

© SVIV.SE Författare: Anders Johnson Foton: Bilder i boken är antingen föreningens egna eller hämtade från öppna källor om inget annat anges.

Grafisk form: Kjell Jansson Tryck: Printfabriken, Karlskrona

Innehållsförteckning Förord 5 Migrationens möjligheter Tusen år av svenskar i världen

Vikingatiden Medeltiden och reformationen Stormaktstiden Upplysningstiden Gränserna öppnas Näringslivet Det svenska Sankt Petersburg Det stora landet i väster Återvändarna Kungligheter Soldater och diplomater Humanitära hjältar Forskare, upptäcktsresande och lärare Konstnärer, författare och journalister Musik, film och sport Återvändande flyktingar

Sjuttiofem år med Svenskar i Världen Krigsåren Efterkrigstiden Rösträttsfrågan 1970- och 80-talen Kring millennieskiftet Parlament och Internet

9 13 15 17 20 24 24 28 31 33 35 36 38 42 46 48 51

54 56 58 59 61 62

13

53

Tabeller 65 Ordföranden Chefstjänstemän Årets Svensk i Världen

65 66 67

Källor 69

Förord Svenskar i Världen, som i år fyller 75 år, bildades som en förening till stöd för behövande utlandssvenskar och för hemvändande svenskar inför det stundande andra världskriget. 1938 var många svenskar boende i Europa arbetslösa och de som återvände till Sverige hade ofta svårt att finna arbete. Utlandssvenskarnas förening fick i uppdrag att hjälpa hemvändare att finna arbete och att ge stöd till svenska familjer i utlandet. Många frivilliga krafter engagerade sig i den verksamheten. Frågor om medborgarskap, skatter, folkpension och värnplikt m.m. besvarades av kansliet och via tidskriften Utlandssvenskarna, som gavs ut första gången 1939.

Efterkrigstiden präglades av nätverkande och samarbete med svensk industri avseende utstationering av svenska medarbetare med familjer. Svenska organisationer och föreningar i utlandet anslöts och lobbyverksamheten i olika sakfrågor tog sin början. En stor fråga under många år gällde utlandssvenskars rösträtt. Inte förrän till riksdagsvalet 1979 fick alla utlandsboende som någon gång varit folkbokförda i Sverige rätt att rösta.

Statens ekonomiska engagemang i föreningen upphörde 1962 och verksamheten har därefter finansierats genom medlemsintäkter och bidrag för särskilda projekt. Vid 50-årsjubiléet 1988 bytte föreningen namn och heter sedan dess Svenskar i Världen, en markering för att visa att vi är engagerade i alla utlandsboendes villkor, antingen de är utsända av svenska företag eller myndigheter, bor permanent utomlands eller återkommer till Sverige och kanske flyttar ut igen. Samma år instiftades priset till Årets Svensk i Världen. Detta pris har fram till i år utdelats till 29 förtjänstfulla svenskar, som gjort extraordinära insatser för 5

Från Anna av Novgorod till Zlatan Ibrahimović

Sverige på den internationella arenan.

Andra frågor på dagordningen har varit t.ex. för­enkling av röstförfarandet för utlandsboende, skattelagstiftningen och olika dubbelbeskattningsavtal.

Under nittiotalet renodlades lobbyarbetet och ett närmare samarbete inleddes med svenska exportföretag genom bildandet av en gemensam referensgrupp, som tog upp praktiska frågor i samband med utlandsstationering och arbetade för lösning av dessa. En stor framgång i lobby­arbetet var rätten att inneha dubbelt medborgarskap, som kom 2001 och möjligheten att brevrösta från utlandet som infördes året därpå.

En kvarvarande stor fråga som Svenskar i Världen har drivit i många år gäller rätten att återfå förlorat svenskt medborgarskap. Där har glädjande nog ett genombrott skett i år. En statlig utredning föreslår nu att svenskar som förlorat sitt svenska medborgarskap när de erhållit ett annat, ska kunna återfå det svenska på ett enkelt sätt.

Under senare år har Svenskar i Världen satsat alltmer på att hålla kontakt med sina medlemmar och med utlandssvenskar runt om i världen och i Sverige genom internet och sociala medier. Medlemstidningen har digitaliserats och når därigenom ut till mångdubbelt fler läsare, liksom generalsekreterarens nyhetsbrev och annan information.

Hemsidan har utvecklats och innehåller idag mycket relevant information för utlandssvenskar. Även i Sverige har profilen höjts och Svenskar i Världen deltar i debatten på ett annat sätt än tidigare; i media, seminarier, diskussioner och uppvaktningar. Svenskar i Världen är numera en accepterad remissinstans i alla frågor som berör utlandssvenskar och en etablerad samtalspartner.

Utlandssvenskarnas parlament, som i år hålls för fjärde gången, är ett viktigt forum för svenska klubbar och fören6

Förord

ingar, handelskamrar och enskilda att föra en dialog med svenska myndigheter och politiker, organisationer och opinionsbildare. De resolutioner som där arbetas fram ger oss underlag för det fortsatta påverkansarbetet. Parlamentet har blivit en etablerad demokratisk mötesplats, som i år invigs av Riksdagens talman. En viktig plattform även för nätverkande och affärsmöjligheter.

Svenskar i Världen har under jubileumsåret fört en intensiv diskussion inom styrelsen och i arbetsgrupper för att profilera och förfina verksamheten inför framtiden.

Ett sätt kommer att vara att vidareutveckla det viktiga ombuds­nätet, de idag c:a 110 kontaktpersonerna mellan svenskarna på den ort där de bor och Svenskar i Världen.

Dessa våra motsvarigheter till honorärkonsuler är mycket viktiga för att sprida kunskap om vad Svenskar i Världen kan och vill göra för att underlätta för utlandssvenskar och hemvändande svenskar. Vår strävan är att engagera fler ombud för att få ett mer heltäckande nät och att utbilda ombuden vid besök i Stockholm, t.ex. årets work shop på Svenska Institutet och genom kontakter via internet och besök på vissa orter. Ombuden är också ovärderliga för nyinflyttade svenskar, som genom dem får en första kontakt med den nya hemorten. De utgör också ett viktigt nätverk i sig.

En annan målsättning är att förbättra kontakterna med lokala svenska klubbar och föreningar, handelskamrar, svenska skolor och svenska kyrkan i utlandet och knyta fler av dem till oss. Vi vill vara er förlängda arm och menar att vi gemensamt kan agera mer kraftfullt för att få till stånd förändringar och förbättrade villkor för utlandssvenskarna. Vi vill också öka informationsutbytet med svenska ambassader och konsulat, så att besökande svenskar blir medvetna om att Svenskar i Världen finns som ett komple 7

Från Anna av Novgorod till Zlatan Ibrahimović

ment till den service myndigheterna erbjuder.

De 550 000 svenskar som idag bor utomlands har stora kunskaper och värdefulla erfarenheter, vi behöver synpunkter, engagemang och stöd från er för att på bästa sätt kunna verka för utlandssvenskarnas bästa.

Vi ser också de årliga aktiviteterna i Stockholm för våra medlemmar som en viktig sammanhållande länk och ett tillfälle till informationsutbyte och kontaktskapande. Vi vill fortsätta att bygga på parlament, seminarier och kulturella aktiviteter för de utlandssvenskar som kan vara med då och sprida information till övriga via sociala media. Vi planerar också för aktiviteter med specialinriktning när så är möjligt andra tider på året, t.ex. hemvändarfrågor, utlandsstudier, internationell kompetens på arbetsmarknaden m.m. Vi är också öppna för att bidra med den breda kompetens som finns inom styrelse och kansli för att delta i evenemang anordnade på orter med en aktiv svenskkoloni eller i samarbete med andra organisationer.

Vi önskar alla medverkande ett trevligt jubileums­ firande och ser fram emot en fortsatt nära dialog med våra medlemmar, samarbetspartners och vänner. Svenskar i Världen vill även framöver vara den organisation som bevakar, informerar och påverkar i alla frågor som berör utlandssvenskarna och för detta behöver vi ert fortsatta engagemang.

Michael Treschow Karin Ehnbom Palmquist Ordförande Generalsekreterare 8

Migrationens möjligheter Att människor har möjlighet att flytta mellan länder är av stor betydelse, både för att öka de enskilda individernas livschanser och för hela samhällets möjligheter att utvecklas.

Invandrare till Sverige har sedan medeltiden bidragit till landets utveckling inom bland annat näringsliv, kultur och vetenskap. Allers, Ballograf, Beckers, Bonniers, Bukowskis, Carnegie, Cloetta, Elite Hotels, Felix, Findus, Mara­ bou, Modo, Perstorp, Sparbankerna, Ramlösa och Zeta är några exempel på svenska företag som har grundats av invandrare.

Svenskar har under alla tider rest utomlands för att utbilda eller förkovra sig, arbeta eller rekreera sig, för att fly undan något som hotar dem i Sverige eller för att söka kärleken i ett annat land. En del av dem har återvänt efter en kortare eller längre tid. Andra har förblivit utlandssvenskar hela livet.

Migrationen bidrar till samhällsutvecklingen på flera sätt. Den gör att kunskaper och kompetenser sprids snabbare mellan länderna. Den skapar personliga band och kontakter som främjar kulturellt, vetenskapligt och kommersiellt utbyte. Människor som bryter upp från sitt hemland är dessutom genomsnittligt sett mer kreativa och initiativkraftiga än de som hela livet bor kvar där de har fötts.

Den kompetens, de kontakter och den kreativitet som invandrarna tillför sitt nya hemland har också smitto­ effekter genom att stimulera kompetensutveckling, kontaktbyggande och kreativitetsutveckling bland invånarna i mottagarlandet. Men även utvandrarlandet kan gynnas av migrationen. Utvandrare från fattiga länder återför ofta 9

Från Anna av Novgorod till Zlatan Ibrahimović

kapital till det land de kommer ifrån. Dessa remitteringar utgör mer än tre gånger så mycket som det totala ulandsbiståndet i världen. Dessutom återvänder många utvandrare till sitt ursprungsland med nya kunskaper, kompetenser, kontakter och idéer.

Det finns olika skäl till att människor utvandrar från Sverige. Många arbetar i globala företag, i internationella organisationer, som diplomater eller biståndsarbetare. De kan arbeta i den norska servicesektorn, i Londons finansvärld, i det amerikanska kulturlivet, som lobbyist i Bryssel eller i det som brukar kallas Sveriges största industristad, Sâo Paulo, där över 200 svenska företag är aktiva.

Tiotusentals ungdomar studerar utomlands. Över 100 000 personer bosatta utomlands får allmän pension från Sverige. Det kan exempelvis röra sig om utlandsfödda personer som har återvänt till sitt urspungsland, om svenskar som har arbetat utomlands och väljer att stanna kvar där efter pensionen eller om svenskfödda personer som söker en soligare tillvaro på ålderns höst.

Migrationen i siffror I Sverige bor ungefär 1,4 miljoner människor som är födda utomlands, vilket motsvarar 15 procent av befolkningen. Nära 550 000 svenskar är bosatta utomlands, enligt en enkät som Svenskar i Världen genomförde 2011. Här är de viktigaste utvandrarländerna, räknat efter antal svenskar som är bosatta där: USA Spanien Storbritannien Norge Frankrike

10

100 000 90 000 90 000 80 000 30 000

Migrationens möjligheter

År 2012 invandrade 103 000 personer till Sverige, varav en femtedel var svenska medborgare. 52 000 personer utvandrade, varav 38 procent var födda i Sverige.

Sedan 1930 är invandringen till Sverige större än utvandringen. Antalet utvandrare är sedan 2011 högre än någonsin tidigare. Det tidigare rekordåret var 1887. Då var utvandringen dock betydligt större som andel av Sveriges befolkning än i dag. Den årliga utvandringen var 15 000 personer år 1960, knappt 30 000 åren 1970 och 1980, 25 000 år 1990 och 34 000 år 2000.

Sedan 1970 har över en miljon människor flyttat från Sverige. Samma person kan dock ha utvandrat mer än en gång. 283 000 personer flyttade minst två gånger över den svenska gränsen under perioden 1969–2009. 71 procent av dem var födda i Sverige.

Alla dessa siffror utgår från var man har varit folkbokförd. Därtill kommer bland annat personer som vistats mindre än ett år i ett land eller som har flyttat till ett annat land för att studera.

”Det var de djärvaste som först bröt upp. Det var de företagsamma som fattade besluten. Det var de oförvägna som först gav sig ut på den avskräckande färden över det stora havet. Det var de oförnöjda och tilltagsna, som icke förlikte sig med sin lott i hemorten, som blev de första utvandrarna i sin bygd. De som stannade kvar, de tröga och tvehågsna, kallade dem äventyrslystna.”

Vilhelm Moberg: Utvandrarna, 1949

11

Frün Anna av Novgorod till Zlatan Ibrahimović

12

Tusen år av svenskar i världen Begreppet utlandssvensk går inte att ge någon exakt definition. Många människor har genom historien rört sig över nationsgränser flera gånger under sitt liv. Därför är det inte alltid så enkelt att definiera vem som är svensk eller utlandssvensk. Sveriges gränser har dessutom varierat över tiden och människor från Skandinavien har rest långt bort innan det överhuvudtaget existerade något svenskt rike.

Här är dock inte platsen för hårklyverier. I stället ska vi presentera ett axplock av migrerande människor genom historien; människor som i vid mening kan räknas som utlandssvenskar. Det handlar givetvis bara om ett ytterst litet urval men det visar ändå på bredden av livsöden. Historien fram till 1800 behandlas i kronologiska avsnitt. Men från 1800-talet, när de internationella kontakterna ökade kraftigt, är avsnitten tematiska.

Vikingatiden Alla utlandssvenskar har väl inte uppträtt som några helgon precis. Men Ingegärd, som var dotter till Olof Sköt­ konung och hans obotritiska (västslaviska) drottning Estrid, blev verkligen helgonförklarad av den ortodoxa kyrkan som Anna av Novgorod. Hon gifte sig 1019 med furst Jaroslav av Novgorod. De blev storfurstepar av Kiev som Jaroslav den vise och Irina. Hon spelade en viktig politisk roll genom att mäkla fred mellan stridande grupper.

Irina instiftade ett nunnekloster och lät mot slutet av sitt liv viga sig till nunna och fick då namnet Anna. Hon är anmoder till de flesta europeiska kungahus.

Vid Gripsholms slott i Mariefred står en runsten som berättar om en krigisk resa till Mellanöstern (Särkland): 13

Från Anna av Novgorod till Zlatan Ibrahimović

”Tola lät resa stenen efter sin son Harald, Ingvars broder. De for manligen fjärran efter guld och österut gav örnen föda. De dog söderut i Särkland.”

Harald deltog i det så kallade Ingvarståget som på sin resa besökte Irina i Kiev.

I Vallentuna kommun norr om Stockholm står en annan runsten med följande inskription: ”Åle lät resa denna sten efter sig själv.

Han uppbar Knuts gäld i England. Gud hjälpe hans ande!” Åle var alltså en viking från Uppland.

Han tjänade åt den danske hövdingen Knut den store som 1016 blev kung av England. År 1018 hemförlovade Knut en stor del av sin här och utbetalade då en gäld till de hemvändande krigarna, däribland Åle.

Under vikingatiden, som sträckte sig från år 800 till 1050, gjorde skandinaver vidsträckta resor i Europa, Asien och Amerika. Vikingatågen hade karaktären av krigståg, kolonisation eller handelsresor, beroende på var de drog fram.

Enligt den ryska Nestorskrönikan från 1100-talet grundades det ryska riket omkring 860 av skandinaver under ledning av en hövding som hette Rurik. Även om krönikan inte är helt pålitlig på denna punkt, så har dock skandinaver haft en viktig roll vid etableringen av det ryska riket.

Namnet Ryssland har samma etymologiska ursprung som Roslagen samt de finska och estniska namnen på Sverige, Ruotsi respektive Rootsi.

Väringarna var skandinaviska legosoldater i Bysantinska rikets tjänst från 800-talet till 1100-talet. De användes dels som vanliga legosoldater i strid, dels som kejserlig livvakt. I helgedomen Hagia Sofia i Konstantinopel (som 14

Tusen år av svenskar i världen

viking­arna kallade Miklagård och som i dag heter Istanbul) kan man fortfarande se väringarnas runskriftsklotter.

”Varje dag tvättar de ansikte och huvud i det smutsigaste och snuskigast tänkbara vatten. Det går till så, att varje morgon kommer en slavinna med ett handfat vatten. Hon räcker det åt sin herre, och han tvättar händerna, ansiktet och håret och reder ut det med en kam i handfatet. Sedan snyter han sig och spottar i vattnet ja, det finns inget snusk som han inte gör i samma vatten. När han har gjort ifrån sig sitt, bär slavinnan handfatet vidare till nästa och han gör detsamma som kamraten. Och så bär hon det vidare från den ene till den andre tills det gjort sin rund till alla i huset. Och var och en snyter sig och spottar i handfatet och tvättar däri ansikte och hår.”

Den lärde diplomaten Ahmad ibn Fadlan berättar om de vikingar han träffade år 921 när han av kalifen i Bagdad hade skickats till volgabulgarernas land.

Medeltiden och reformationen Det latinska ordet peregrination betyder ”resa i främmande land”. Under medeltiden genomförde pilgrimer och korsfarare långväga resor i Europa och Mellanöstern. Från medeltiden till 1800-talet gjordes gesällvandringar inom ramen för skråväsendet. Dessa vandringar kunde sträcka sig över flera år där gesällen arbetade hos hantverkare i olika länder.

Mellan 2 000 och 3 000 svenskar studerade vid utländska universitet under medeltiden. Paris var ett viktigt läro­ säte där domkyrkorna i Uppsala, Linköping och Skara inrättade egna studenthem på vänstra stranden. Andra universitet som lockade svenskar var bland annat Bologna, Erfurt, Greifswald, Heidelberg, Prag, Rostock och Wien.

15

Från Anna av Novgorod till Zlatan Ibrahimović

Dominikanermunken Petrus de Dacia från Gotland har kallats Sveriges förste författare. Han studerade i Köln och Paris och blev 1270 lektor vid klostret i Skänninge i Östergötland för att sedan avsluta sin karriär som prior i Visby.

Det internationella utbytet underlättades av att latinet var det gemensamma lärdomsspråket i Europa. Ett hundratal svenskar verkade som lärare vid utländska lärosäten, bland annat Kristoffer Larsson från Stockholm som i mitten av 1400-talet blev rektor i Leipzig.

Den religiösa författaren och klostergrundaren Birgitta Birgersdotter reste 1349 till Rom. Från 1353 till sin död 1373 var hon bosatt i ett ännu existerande hus, nuvarande Piazza Farnese 96. Hon blev helgonförklarad 1391 och är sedan 1999 Europas skyddshelgon.

På grund av reformationen emigrerade många av dem som höll fast vid katolicismen.

Detta gällde exempelvis bröderna Johannes och Olaus Magnus. Johannes var Sveriges siste tjänstgörande katolske ärkebiskop och Olaus den siste som utnämndes till denna tjänst. Han kunde dock aldrig utöva detta ämbete. Bröderna hade studerat vid utländska universitet och de levde från 1526 respektive 1527 i exil , först i Danzig sedan i Rom. Båda två författade under sin exil böcker om svensk och nordisk historia. Mest berömda är Olaus Magnus Carta Marina, det första någorlunda korrekta kartverket över Norden från 1539, samt hans storverk Historia de gentibus septentrionalibus (”Historia om de nordiska folken”) från 1555.

Reformationens främste tillskyndare i Sverige var Olaus Petri. Han studerade på 1510-talet i Leipzig och i reformationens epicentrum, Wittenberg. Där tog han starka intryck av Martin Luthers nya läror. Även Olaus yngre 16

Tusen år av svenskar i världen

bror, Laurentius Petri, studerade i Wittenberg och blev 1531 Sveriges förste evangelisk-lutherske ärkebiskop.

På 1590-talet misslyckades kung Sigismund att åter­ införa katolicismen i Sverige. Han var kung av Polen från 1587 till sin död 1632 och svensk kung 1592–1599. Han är begravd i Krakow.

Stormaktstiden Under 1600-talet blev Östersjön i det närmaste ett svenskt innanhav. Stormaktstidens mäktige organisatör, rikskansler Axel Oxenstierna, studerade vid tre tyska universitet 1599–1603. Han verkade även som generalguvernör för de svenska besittningarna i Livland och Preussen. Oxenstierna omorganiserade den svenska diplomatin så att landet nu fick fasta diplomatiska sändebud i fler länder än tidigare.

En av de ämbetsmän som var med om att bygga upp stormaktsväldets admi­ni­ stration var Johan Skytte. Han studerade på 1590-talet vid flera utländska lärosäten, bland annat universitetet i Marburg.

Vid återkomsten till Sverige stod han på höjden av sin tids bildning. Åren 1629– 1634 var Skytte generalguvernör i Livland, Ingermanland och Karelen. På hans initiativ tillkom hovrätten i Riga 1630 och universitetet i Dorpat (Tartu) 1632.

Fredrik Coyet var den förste svensk som 1652, då han var i holländsk tjänst, besökte Japan. Fyra år senare blev han Nederländska ostindiska kompaniets ståthållare på Formosa. Även Nils Matsson Kiöping och Olof Eriksson 17

Från Anna av Novgorod till Zlatan Ibrahimović

Willman gick i holländsk tjänst och reste runt i Afrika och Asien. Deras reseskildringar utgavs 1667, vilket gör dem till de första svenska reseskildringar som trycktes.

Vid Delawareflodens mynning i Nordamerika låg kolonin Nya Sverige 1638–1655. Den mest kände guvernören för kolonin var Johan Printz från Bottnaryd nära Jönköping. En annan 1600-talssmålänning som har avsatt spår i Nordamerika är Jonas Brunck från Komstad utanför Sävsjö. Han emigrerade 1639 till Amerika och köpte ett stycke mark öster om Manhattan. Brunck arrenderade ut mark och blev en betydande man i kolonin Nya Amsterdam. En flod genom hans ägor fick namnet Broncks river, vilken sedermera fick ge namn åt stadsdelen Bronx.

Från 1500-talet till 1700-talet var det vanligt att unga adelsmän gjorde en grand tour, en flerårig internationell bildningsresa. De besökte ofta kända lärosäten och kulturcentra, inte minst Paris. Till Paris och Rom har också svenska konstnärer och arkitekter i alla tider sökt sig för utbildning och förkovran.

Två framträdande arkitekter och stadsplanerare som bedrev omfattande utlandsstudier var Erik Dahlbergh och Nicodemus Tessin d.y. Dahlbergh följde på 1640- och 50-talen de svenska truppernas fälttåg i Europa.

Samtidigt skaffade han sig genom tjänstgöring och studier i Tyskland, Frankrike och Italien gedigna kunskaper inom arkitektur, befästningskonst och teckning.

Han blev även en framstående kartograf.

Genom omfattande resor och vistelser i Europa, bland annat studier i Rom på 18

Tusen år av svenskar i världen

1670-talet samt längre vistelser i England och Frankrike, kom Tessin att bli en internationellt framstående arkitekt.

Hans främsta verk i Sverige var Stockholms slott. Han arbetade även med Amalienborgs slott i Köpenhamn och Louvren i Paris.

Falu gruva svarade under mitten av 1600-talet för två tredjedelar av världens kopparproduktion. Takplåtarna till slottet i Versailles gjordes på kopparverket i Avesta och sattes upp på Versailles av skickliga dalkarlar.

Under stormaktstiden drog svenska trupper runt i Europa där de dödade, skövlade och rövade. I alla länders krigsmakter ingick människor av skilda nationaliteter.

Otto Wilhelm Königsmarck föddes i Tyskland men inledde som 21-åring 1660 en framgångsrik bana som svensk ämbetsman och militär; fältmarskalk 1675 och general­ guvernör över Pommern 1679. År 1686 blev han överbefälhavare för Venedigs armé. Vid belägringen av Aten 1687 beordrade han att Parthenon, där turkarna hade ett krutförråd, skulle beskjutas. Templet lades nu i ruiner. Det gjorde inte så mycket eftersom det hade stått där i 2 000 år och redan var avskrivet.

1600-talets mest berömda utlandssvensk var drottning Kristina. Hon tillträdde tronen som 18-åring 1644. Tio år senare abdikerade hon och övergick till katolicismen. Från 1655 till sin död 1689 levde hon i Rom och deltog där i stadens kulturella liv. Hon stödde vetenskapsmän och konstnärer, grundade en egen akademi och en egen teater samt ägde ett dyrbart bibliotek. Kristina är begravd i Peterskyrkan.

Efter nederlaget vid Poltava 1709 vistades Karl XII fram till 1714 i Osmanska riket med en mindre truppstyrka, vilket bidrog till att svenskarna fick smak för både kåldolmar och kaffe. Under åren 1709–1721 levde 30 000 svenska 19

Från Anna av Novgorod till Zlatan Ibrahimović

under­såtar som ryska krigsfångar, vilket var knappt två procent av befolkningen i Sverige (inklusive Finland).

Många av dem skickades till Sibirien.

En av fångarna var Philip Johan von Strahlenberg som bidrog till kartläggningen av Sibirien. Då han efter frigivningen passerade Moskva på väg hem, erbjöds han av Peter den store en chefspost i den nya ryska lantmäteristyrelsen, vilket von Strahlenberg dock avböjde. Lorentz Lange gick i rysk tjänst 1712. Som diplomat och handelsagent i Kina bidrog han till att utveckla handeln mellan dessa länder.

Peter den store grundade Sankt Petersburg i floden Nevas träskartade delta 1703. Detta blev sedan Rysslands huvudstad 1712. Många svenska krigsfångar sattes i arbete för att bygga staden.

Upplysningstiden Anders Celsius blev professor i astronomi i Uppsala 1730 och gjorde 1732–1736 en studieresa till Berlin, Nürnberg, Bologna, Rom, Paris och London. Han satte sig in i de senaste vetenskapliga rönen och knöt viktiga forskarkontakter, vilket fick stor betydelse för den naturvetenskapliga forskningen i Sverige.

Efter studier vid Uppsala universitet gav sig Carl Linnæus (adlad von Linné) till Nederländerna 1735 där han tog sin medicine doktorsgrad vid universitetet i Harderwijk.

Han var kvar i Nederländerna till 1738 och fick där flera verk publicerade, bland annat den första upplagan av Systema Naturae där han presenterade sitt sexualsystem för växterna. Under utlandsvistelsen besökte han även London och Paris och fick där värdefulla vetenskapliga kontakter.

20

Tusen år av svenskar i världen

Linnés insatser fördes vidare genom hans många lärjungar som gjorde forsknings- och insamlingsresor till alla världsdelar, bland andra Peter Forsskål (Mellanöstern), Pehr Kalm (Ryssland och Nordamerika), Pehr Löfling (Sydamerika), Daniel Solander (deltagare i James Cooks första världsomsegling), Anders Sparrman (Kina, Stilla havet, Södra ishavet, Syd- och Västafrika) samt Carl Peter Thunberg (Japan och Sydafrika). De gjorde flera betydelsefulla upptäckter, bland annat de första vetenskapliga beskrivningarna av många växt- och djurarter.

Sven Waxell var marinofficer i rysk tjänst och andreman under Vitus Bering på det fartyg som 1741 blev först med att segla från Sibirien till Alaska, alltså över det sund som fick namnet Berings sund. Under hemfärden övertog Waxell befälet sedan Bering omkommit av skörbjugg.

Svenska ostindiska kompaniet bildades 1731 av svenska, holländska och brittiska handelsmän. Sammanlagt genomfördes 132 expeditioner fram till 1806, de flesta till Kanton (Guangzhou) i Kina. Staden var 1757–1842 den enda hamn som var officiellt öppen för handel med utlandet. Ett svenskt kompanikontor inrättades här av Johan Abraham Grill d.y. och Mikael Grubb 1761. De gjorde även privata affärer med kineser och med köpmän från andra europeiska länder, vilket lade grunden till betydande förmögenheter som bland annat investerades i svenska järnbruk.

William Chambers föddes i Göteborg 1723 av föräldrar som invandrat från England. Han deltog 1740–1749 i Ostindiska kompaniets resor till Kina. Där väcktes hans intresse för arkitektur och han övergick nu till att studera detta i Frankrike och Italien. År 1757 utnämndes Chambers till lärare i arkitektur åt prinsen av Wales (sedermera George III). I London anlade han Kew Gardens med tydliga kinesiserande inslag. Hans mest berömda byggnad i 21

Från Anna av Novgorod till Zlatan Ibrahimović

London är Somerset House. Han gjorde även förbättringar av Buckingham Palace och föreslog George III att inrätta en konstakademi, vilket ledde till att Royal Academy instiftades 1768 med Chambers som dess förste skattmäst­ are. I Sverige uppfördes Partille slott 1773 och Råda säteri 1777 efter Chambers ritningar för hans bägge systrar med familjer.

Den svenska musikens fader Johan Helmich Roman studerade i London 1716–1721 och gjorde en studieresa till bland annat Frankrike, Italien och Tyskland 1735–1737.

Målarna Alexander Roslin och Peter Adolf Hall emigrerade till Paris 1752 respektive 1766 och blev där mycket framgångsrika. Båda invaldes i franska konstakademien.

Bildhuggaren Johan Tobias Sergel vistades utomlands som kunglig stipendiat 1767–1779, den längsta tiden i Rom. Georg Carl von Döbeln tog tjänst som fransk officer och tjänstgjorde en tid i Indien. Ungefär 400 svenska officerare tjänstgjorde i det franska regementet Royal Suédois, däribland Axel von Fersen. Han deltog 1780–1783 i det nordamerikanska frihetskriget som officer i fransk tjänst och inledde därefter ett kärleksförhållande med Frankrikes drottning Marie-Antoinette. Från 1790 var von Fersen hemlig svensk minister för Gustav III:s räkning hos det franska kungaparet. Han har blivit mest berömd för att ha arrangerat Marie-Antoinettes och Ludvig XVI flyktförsök i juni 1791, vilket avbröts vid Varennes där kungaparet tvingades återvända till Paris.

Nils von Rosenstein var upplysningsfilosofins främste introduktör i Sverige, framförallt genom skriften Försök til en afhandling om uplysningen, 1793. Han hade kommit i kontakt med dessa idéer som sekreterare vid svenska ambassaden i Paris 1782–1784.

22

Tusen år av svenskar i världen

Den radikale upplysningsmannen Thomas Thorild landsförvisades 1792 efter att ha publicerat skriften Om det allmänna förståndets frihet, där begränsningarna i tryckfriheten kritiserades. Året därpå publicerade han, under en vistelse i Köpenhamn, den feministiska skriften Om qvinnokönets naturliga höghet. Han var professor och universitetsbibliotekarie i Greifswald från 1795 till sin död 1808.

Entreprenören Carl Bernhard Wadström vistades 1791– 1794 i Storbritannien där han drev opinionsbildning mot slavhandeln och slaveriet. År 1795 flyttade han till Paris där han verkade för ett humant kolonialväsen och slaveriets avskaffande.

Det finns flera namn på bland annat arter, grund­ ämnen och måttenheter som har svensk anknytning Atlascopcosarius. Namn på dinosauriesläkte upptäckt i Australien av en forsningsexpedition som stöddes ekonomiskt av Atlas Copco­.

Brinell. Metallurgisk måttenhet uppkallad efter Johan August Brinell.

Celsius. Temperaturmått uppkallat efter Anders Celsius.

Ericssonit. Mineral uppkallat efter John Ericsson.

Forskohlea tenacissima. En nässla uppkallad efter Peter Forsskål, ett av flera exempel på arter som är uppkallade efter någon av Carl von Linnés lärjungar.

Homopholis wahlbergii. En ödleart, ett av flera exempel på arter uppkallade efter Johan Wahlberg.

Jenny Lind. Samhälle i Kalifornien uppkallat efter ”den svenska näktergalen”, ett av flera samhällen i USA med ”svenska” namn.

Meitnerium. Grundämne uppkallat efter Lise Meitner.

Nobelium. Grundämne uppkallat efter Alfred Nobel.

Sievert. Måttenhet inom radiologin uppkallad efter Rolf Sievert.

Ytterbium. Ett av flera grundämnen som är uppkallade efter Ytter­ by gruva på Resarö.

23

Från Anna av Novgorod till Zlatan Ibrahimović

Gränserna öppnas Skalden och historieprofessorn Erik Gustaf Geijer beskrev 1837 den nya epok som nu bröt igenom och som innebar en ökad internationell rörlighet: ”Kanalerna, ångbåtarna, jernvägarna, all denna industriens genom världshandeln mångfaldigande förkovran, hela denna fredliga, jordens alla slägter snart omfattande, gemenskap, är det endast varor de omföra? Mig förefaller det, äfven i fråga om tankeväxling och tankealstring, liksom såge man här den nästa stora epoken. Hvilken verld av intelligens är ej här i rörelse? I sanning, det båtar föga, att, med tillslutna ögon och föråldrade anspråk, tro sig kunna stämma tidens och lifvets ström.”

Det var inte bara den tekniska och ekonomiska utvecklingen som underlättade den internationella rörligheten. Även politiska reformer bidrog. Efter 1840 behövde utlandsresenärer inte längre ställa borgen innan de lämnade Sverige och under perioden 1860–1914 rådde passfrihet i stora delar av Europa och Nordamerika.

Efter en period av hårdare reglering av migrationen, liberaliserades politiken efter andra världskriget, bland annat genom att Sverige blev en del av en gemensam nordisk arbetsmarknad 1954 och av den gemensamma europeiska arbetsmarknaden 1994.

Näringslivet Under 1800-talets första halva gjorde många tekniker och andra specialister inom näringslivet studieresor till framstående länder och företag, framförallt till Storbritannien.

Ibland hade dessa besök närmast karaktär av spionresor, stundtals finansierade av staten.

24

Tusen år av svenskar i världen

James Watts ångmaskiner introducerades i Sverige 1804 efter att Abraham Niclas Edelcrantz hade kommit i kontakt med Watt under en statligt finansierad, flerårig studieresa i Europa. Andra exempel på personer som besökte Storbritannien för att studera, praktisera eller spionera var bröderna Carl Gerhard och Jean Bolinder, Otto Carlsund och Theofron Munktell som byggde upp mekaniska verkstäder i Stockholm, Motala respektive Eskilstuna.

Jacob Letterstedt kom utblottad till Kapstaden 1820 och blev där en framgångsrik industriman, bland annat genom att lägga grunden till det som i dag är ett av världens största bryggerier, South African Breweries. Letterstedt blev svensk-norsk konsul 1841. Han understödde Johan Wahlbergs vetenskapliga expeditioner i Sydafrika och donerade stora summor till Kungliga Vetenskapsakademien.

Axel Eriksson från Vänersborg drev en stor handelsrörelse i Namibia på 1870-talet. Han byggde även upp en omfattande samling av västafrikanska djur, framförallt fåglar som i dag kan beskådas på Vänersborgs Museum.

Lars Magnus Ericsson kunde 1872–1873 genom att statligt stipendium praktisera på Siemens & Halske i Berlin, den tidens främsta elektrotekniska industri. Ericsson erbjöds att bli teknisk ledare på företagets fabrik i turki­ ska Smyrna. Men i stället grundade han 1876 en egen verkstad i Stockholm som kom att utvecklas till ett framstående telekomföretag.

Siemens & Halske presenterade 1879 världens första funktionsdugliga ellok. Det hade konstruerats av svensken Bror Hemming Wesslau som arbetade på företaget i Berlin.

Från Bonäs och Våmhus vid Orsasjön reste hårkullor runt i Europa och USA under 1800-talet för att göra smyck 25

Från Anna av Novgorod till Zlatan Ibrahimović

en av kundernas hår. Mest berömd var Martis Karin Ersdotter som hade Englands drottning Victoria som kund.

Johan Wilhelm Smitt drev i mitten på 1800-talet ett framgångsrikt handelshus i Buenos Aires. Han försåg bland annat Liljeholmens Stearinfabrik med talg. Smitt återvände som en mycket förmögen person till Sverige 1857 och medverkade här till grundandet av Stockholms Enskilda Bank, Handelsbanken och Alfred Nobels sprängämnesföretag.

Arkitekten Henrik Åberg var verksam i Argentina 1869–1887 och utnämndes 1874 till landets förste och ende nationalarkitekt. Åren 1869–1887 arbetade han där tillsammans med Carl August Kihlberg. De ritade bland annat olika delar till det nuvarande presidentpalatset Casa Rosada.

Carl Zoéga emigrerade från Sireköpinge i Skåne till Brasilien 1871 och började där med kaffehandel. Han bytte namn till Carlos och återvände till Sverige och startade en kaffehandel i Landskrona 1881, vilken är föregångare till Zoégas i Helsingborg.

Skräddarlärlingen August Palm inledde sin gesällvandring till Tyskland och Danmark 1869 och återvände till Sverige 1881 för att sprida de socialistiska idéer han hade kommit i kontakt med. År 1886 fick Axel Hasselbom i uppdrag att bygga en gruva med anrikningsverk, gruvsamhälle och transportsystem i norska Sulitelma. Detta område låg mycket otillgängligt till i den norska fjällvärlden men Hasselbom lyckades här bygga upp och leda en omfattande gruvverksamhet. Han kom på äldre dagar att beskrivas som ”en halsstarrig man med en professors kunskaper och en generalfältmarskalks huvud på en massiv kroppshydda.”

Sjökapten Gustaf Öberg var sedan 1870-talet verksam 26

Tusen år av svenskar i världen

som affärsman i Kina och Indokina. I Kina började han på 1890-talet sälja teleutrustning från LM Ericsson och han grundade vid sekelskiftet ett bolag som fick koncession som teleoperatör i Shanghai. Knut Gadelius grundade ett handelshus i Japan 1907 som fortfarande är verksamt där.

Mathilda Hamilton reste till USA 1888 för att genomgå missionsutbildning. Hon skickades sedan på missionsuppdrag till Egypten, Palestina och Indien. År 1901 öppnade hon butiken Indiska Utställningen i Stockholm, föregångare till butikskedjan Indiska.

Axel Wenner-Gren lärde sig moderna försäljningsmetoder i USA och arbetade sedan som reseförsäljare för AB Separator i Europa. År 1908 fick han i ett skyltfönster i Wien se en stor och otymplig dammsugare, vilket gav honom inspirationen till att försöka tillverka en smidigare variant. Han medverkade till att företaget Lux i Stockholm startade tillverkning av världens första hushållsdammsugare 1912, vilket är grunden till dagens Electrolux.

När Assuandammen i Egypten byggdes 1965 räddades ett 3 000-årigt klipptempel genom att flyttas till en högre plats av ett svenskt konsortium med bland annat Skånska Cementgjuteriet och VBB. Dammen är för övrigt beklädd med rostfri plåt från Avesta Jernverk.

Många svenskar har arbetat långa perioder i de svenska storföretagens utlandsverksamheter. Wallenbergdynastins huvudman Peter Wallenberg arbetade exempelvis i Atlas Copcos dotterbolag i USA, Rhodesia och Kongo samt i Storbritannien 1956–1967.

En del svenskar har blivit chefer för stora utländska företag, bland andra Percy Barnevik i schweiziska ABB, Lars Olofsson i franska Carrefour och Håkan Samuelsson i tyska­ 27

Från Anna av Novgorod till Zlatan Ibrahimović

MAN. Finansmannen Erik Penser, Tetra Pak-arvtagaren Hans Rausing och Skype-grundaren Niklas Zennström bor i Storbritannien. IKEA:s grundare Ingvar Kamprad bor i Schweiz, liksom Bertil Hult. Tusentals svenska ungdomar har genomfört språkresor och andra utlandsstudier genom företaget EF som Bertil Hult grundade 1965.

Tore Wretman fick sin skolning som kock och krögare på Maxim i Paris, Waldorf Astoria i New York och Claridge´s i London. Det krogimperium han sedan byggde upp i Stockholm såldes på 1970-talet. Återstoden av sitt liv bodde Wretman i Provence. ”Bolagets resemontörer ha fått umgås med vita och svarta, gula och röda, de ha fått arbeta i tropisk hetta och arktisk köld. Till urskogens fuktiga klimat och till sandöknars fruktansvärda torka ha dessa män fått följa turbindelarna från STAL:s verkstäder i Finspong, monterat dem tillsammans med ofta ovana arbetare på leveransplatsen och slutligen gett dem den sista justeringen till dess turbinerna kunnat överlämnas i andras händer, mången gång efter månaders hårt arbete.”

Torsten Althin beskriver 1943 de mödor som har varit förenade med den export som Svenska Turbinfabriks AB Ljungström bedrev.

Samma sak har gällt för anställda i många andra svenska företag.

Det svenska Sankt Petersburg Under 1800-talet tävlade Sankt Petersburg med Wien och Berlin om platsen som Europas tredje stad efter London och Paris. Många utländska entreprenörer – inte minst svenska – kom att etablera sig i staden för att där exploatera de möjligheter som fanns på den gigantiska ryska marknaden eller för att sälja lyxvaror till stadens mäktiga elit.

Hovjuvelerarna Bolin gjorde utsökta arbeten åt hovet 28

Tusen år av svenskar i världen

och andra bemedlade ryssar. Firman etablerades i Sankt Petersburg 1834 av Carl-Edvard Bolin från Stockholm.

Hovskräddarna Lidvall och Nordenström försåg stadens elit med uniformer, kostymer och dräkter. En annan medlem av familjen Lidvall, Fjodor (Fredrik) Lidvall, blev en ledande arkitekt som bland annat ritade Hotell Astoria.

De ledande svenska företagarna i Sankt Petersburg var familjen Nobel. Familjemedlemmarna kom flera gånger att flytta mellan Sverige och Ryssland. År 1838 anlände Immanuel Nobel första gången till Sankt Petersburg och han kom sedan att driva flera företag, bland annat ett som tillverkade minor. Även de tre sönerna Robert, Ludvig och Alfred var verksamma i Sankt Petersburg.

Det var här som Alfred Nobel påbörjade sina experiment med nitroglycerin. Ludvig och dennes son Emanuel blev sedan några av de ledande industrialisterna i Sankt Petersburg. Deras maskinfabrik var världens största tillverkare av dieselmotorer. I Baku etablerade Robert och Ludvig Nobel oljebolaget Bröderna Nobel (Branobel) 1876. Under åren närmast före första världskriget svarade bolaget för nästan en fjärdedel av världens oljeproduktion. År 1868 kom den 23-årige svensken Willgodt Odhner till Nobels företag. Han uppfann 1876 räknesnurran, världens första portabla, lättanvända räknemaskin för de fyra räknesätten. Hans konstruktion blev normgivande för alla framtida räknemaskiner av denna typ.

Efter kommunisternas maktövertagande i Ryssland 1917 flydde juvelerarfirman Bolins huvudman Wilhelm Andrejevitj Bolin till Stockholm och drev verksamheten vidare där. Fjodor Lidvall fortsatte som arkitekt i Sverige och ritade här bland annat Shellhuset i Stockholm, kanske mer 29

Från Anna av Novgorod till Zlatan Ibrahimović

känt från TV som Öhmans varuhus. Willgodt Odhners­tillverkning av räknemaskiner hade övertagits av sonen Alexander Odhner. Verksamheten återupptogs i Gamlestaden utanför Göteborg 1918.

Alfred Nobel verkade i Stockholm 1863–1864 men förde därefter ett kringflackande liv i Europa. Han kom att få sitt huvudsakliga säte i Paris men avled 1896 i San Remo i Italien. Två år före sin död hade han köpt Bofors Bruk i Värmland. Nobel inrättade sommarbostad och laboratorium på Björkborns herrgård nära Bofors. Efter hans död uppstod tvister om testamentet. En viktig förutsättning för att kunna förverkliga hans önskan om att inrätta nobelprisen, var att man kunde förhindra att fransk domstol fastställde att han var bosatt i Paris. Räddningen blev en bestämmelse att man skulle anses skriven där man hade sina hästar – och Nobels hästar fanns sedan något år i stallet på Björkborn.

Byggnadsverk Svenskar och svenska företag har bidragit till uppförandet av flera viktiga byggnadsverk och andra anläggningar runt om i världen.

Här är tolv exempel: London. S:t Pauls Cathedral byggdes på 1600-talet med golv i öländsk sandsten.

Paris. När Eiffeltornet byggdes 1887–1889 levererades järn från Borgvik i Värmland.

Riyadh. Här uppförde VBB en kopia av det berömda vattentornet ”Svampen” som byggdes i Örebro 1958.

Kuala Lumpur. När världens högsta byggnader, Petronas Towers, byggdes 1992–1998 användes bygghissar från Alimak i Skellefteå.

Tokyo. Den röda graniten från Askeryds stenbrott i Småland har använts för Hiroshimamonumentet i Tokyo.

Washington DC. Sten från Hägghult i Skåne finns i marinkårens berömda krigsmonument som visar flaggresningen på Iwojima.

30

Tusen år av svenskar i världen

Fairbanks. SAFT i Oskarshamn tillverkade 2002 världens kraftfullaste batteri för att lagra reservström till staden.

Panama. AGA fick sitt internationella genombrott 1912 då de fick uppdraget att förse Panamakanalen med fyrar.

Caracas. Sten från Vånevik i Småland användes till bygget av Venezuelas parlament.

Rio de Janeiro. På ett högt berg står en stor Kristusstaty, ”Limhamnsjesus”, uppförd 1931 av cement från Limhamn.

Sydney. Taket på det berömda operahuset från 1973 är täckt med en miljon kakelplattor från CC Höganäs i Bjuv.

Nya Zeeland. Elkabeln mellan Nordön och Sydön byggdes av ASEA och invigdes 1965.

Det stora landet i väster Över 30 miljoner européer emigrerade till USA åren 1850– 1930, därav 1,2 miljoner svenskar. År 1900 var Chicago den stad i världen där det bodde flest svenskar, Stockholm undantaget. Tio år senare nådde antalet svenskamerikaner sin kulmen: 665 000 svenskfödda med 700 000 barn födda i USA. Därtill levde ungefär 150 000 svenskfödda emigranter i andra länder. I Sverige levde då 5,5 miljoner människor. En fjärdedel av dem som föddes i Sverige på 1860-talet och nådde vuxen ålder utvandrade.

Flera svenskamerikaner blev framgångsrika företagare eller uppfinnare. Mest berömd är John Ericsson som konstruerade en effektiv fartygspropeller 1839 och pansarfartyget Monitor 1862. Från 1839 till sin död 1889 bodde han i New York City.

Gideon Sundbäck konstruerade 1913 det första användbara blixtlåset på ett företag i Hoboken, New Jersey. Carl Eric 31

Från Anna av Novgorod till Zlatan Ibrahimović

Wickman grundade bussföretaget Greyhound i Hibbing, Minnesota, 1914. Alexander Samuelson formgav 1915 den kurviga Coca-Cola-flaskan på ett glasbruk i Terre Haute, Illinois.

Ernst Alexandersons konstruktioner möjliggjorde utsändningen av världens första radioprogram 1906, det första faxmeddelandet över Atlanten 1924, USA:s första tv-utsändning 1927 samt uppbyggandet av ett världsomspännande nät av långvågsstationer.

Carl Edvard Johansson i Eskilstuna, känd som ”MåttJohansson”, skapade metoder för precisionsmätning som revolutionerade den internationella verkstadsindustrin, framförallt genom den måttsats han konstruerade på 1890talet. Hans insatser uppskattades mycket av bilkungen Henry Ford. Johansson var anställd hos Ford 1923–1936 och lär ha varit den ende, utöver Henrys son Edsel, som fick gå in på Henry Fords kontor utan att knacka.

John W. Nordstrom öppnade 1901 en skobutik i Seattle tillsammans med en annan svenskamerikan, skomakaren Carl Wallin. Ur detta har den stora modekedjan Nord­ strom skapats.

Mary Anderson från Lidköping var 1920– 1945 chef för Kvinnobyrån inom Arbetsmarknadsministeriet där hon arbetade för bättre villkor för kvinnorna på den amerikanska arbetsmarknaden. Hon ansågs vara en av mellankrigstidens mest inflytelserika kvinnor i amerikansk statstjänst.

Marcus Samuelsson föddes i Etiopien 1971 och kom till Sverige som adoptivbarn vid tre års ålder. Han är sedan 1991 verksam i New York City där han numera är en berömd krögare. Åren 2005–2007 var den svenska ubåten Gotland med 32

Tusen år av svenskar i världen

personal stationerad på örlogsbasen Point Loma i San Diego på den amerikanska västkusten. Gotland hade levererats från Kockums till svenska flottan 1999 och var internationellt uppmärksammad som världens mest svårupptäckta konventionella ubåt. En rad övningar med amerikanska, kanadensiska och australiensiska fartygs- och flygförband genomfördes och gång på gång kunde den svenska ubåten undgå upptäckt. ”Varje linje, som Atlanten korsar, märkt med rött på kartan se jag vill, ty det är vårt hjärteblod, som forsar utur öppna sår åt västern till.

Se i Götas stad vad bruna kistor, som på kajen staplas varje dag, och vad långa passagerarlistor.

Som förlustrapporter från ett slag!”

Carl Snoilsky utrycker 1887 , från sin exil i Dresden, den oro för Sveriges framtid som många kände till följd av den omfattande emigrationen till USA.

Återvändarna Åtminstone 200 000 av Amerikautvandrarna återvände till Sverige. Därtill kom alla de som besökte USA och där arbetade, studerade eller på annat sätt inhämtade kunskap och fick idéer som de sedan omsatte här hemma. Detta påverkade alla delar av samhället: näringsliv, utbildning, vetenskap, kultur och politik, inte minst genom de impulser som kom genom väckelse- och nykterhetsrörelserna och andra folkrörelser.

Av de ingenjörer som utexaminerades i Sverige 1880– 1919 emigrerade nästan 40 procent till USA eller något 33

Från Anna av Novgorod till Zlatan Ibrahimović

annat land. Mer än två tredjedelar av dem återvände och dubbelt så många av återvändarna blev vd eller över­ ingenjör i något företag jämfört med dem som aldrig lämnade Sverige.

Här är några exempel på återvändare som hade skaffat sig kompetens eller idéer i USA: Bröderna Carl och Wilhelm Gislow grundade Gislaveds Gummifabrik 1893. J. Sigfrid Edström ledde ASEA 1903–1949 och gjorde företaget till en internationell storkoncern inom elektroteknik.

Ivar Kreuger introducerade på 1910-talet armerad betong och effektiv byggnadsteknik i Sverige.

Hugo Hammar utvecklade Götaverket till ett av världens främsta skeppsvarv. Emil Lundqvist moderniserade Stora Kopparberg. Oscar Falkman byggde upp Boliden till ett framgångsrikt gruvföretag. NK:s grundare Joseph Sachs, postorderpionjären Johan Petter Åhlén och grundaren av H&M, Erling Persson, är tre handlare som hämtade idéer från USA. Olof Stenhammar kom i kontakt med optionshandel när han arbetade i USA på 1970-talet. Åter i Sverige grundade han OM Gruppen 1984. Den var Sveriges första marknadsplats för aktieoptioner och utvecklades sedan till en internationell pionjär då det gäller elektroniska system och börser för handel med värdepapper och råvaror. OM Gruppen blev en viktig skola för branschen och två av dess chefer blev sedan börschefer på annat håll: Magnus Böcker i Singapore och Per E. Larsson i Dubai.

Den störste förnyaren i svenskt näringsliv under senare decennier, Jan Stenbeck, lade grunden till sitt entreprenörskap genom erfarenheter från USA. Hans far, Hugo Stenbeck sr, hade varit en av investmentbolaget Kinneviks grundare 1936. Egentligen var det Jans 34

Tusen år av svenskar i världen

äldre bror, Hugo Stenbeck jr, som skulle överta ansvaret efter fadern. I stället flyttade Jan till USA och kom där att ägna sig åt olika affärsverksamheter, bland annat mobiltelefoni. Men 1976 avled Hugo Stenbeck jr och året efter avled fadern. Nu blev i stället den 34-årige Jan Stenbeck huvudägare och ledande kraft i Kinnevik – men först efter en hård strid inom familjen som ägde rum inför öppen ridå. När Jan Stenbeck plötsligt avled 2002 övertogs ansvaret för Kinnevik av den 25-åriga dottern Cristina Stenbeck som är född och uppvuxen i USA. ”Språkkunnige arbetare inom bolaget torde till undertecknad sända meddelande om vilket språk de beherska samt huruvida de redan vistats i utlandet. Vid bolagets alltjämt ökade export utom de nordiska länderna behöfves ofta språkkunnigt folk och vi skulle om möjligt därvid helst vilja utsända personer, som tillhöra vår egen personal.

Vesterås den 12 november 1909 J.S. Edström” Anslag uppsatt i verkstaden på ASEA i Västerås.

Kungligheter Gustav IV Adolf avsattes och landsförvisades 1809. Han förde sedan ett kringflackande liv i Europa under namnet överste Gustafsson och dog ensam, alkoholiserad och utfattig i schweiziska Sankt Gallen 1837.

Hans dottersondotter Victoria av Baden gifte sig med kronprins Gustaf (sedermera Gustaf V) 1881. Hon kom som drottning att vistas långa perioder utomlands. Victoria levde sina sista år i Rom där hon hade en nära relation till sin läkare Axel Munthe. Han uppförde villan San Mi 35

Från Anna av Novgorod till Zlatan Ibrahimović

chele på Capri som donerades till svenska staten 1948.

Prinsessorna Lovisa och Ingrid blev drottningar i Danmark och Astrid blev Belgiens drottning. Prinsessan Märtha­gifte sig med Norges kronprins Olav men avled innan han tillträdde tronen.

Soldater och diplomater Gustaf Wilhelm af Tibell tjänade som officer i Napoleons armé i Italien. Efter att Österrike hade besegrats 1801 utsåg Napoleon honom till chef för ingenjörskåren och krigs­ arkivet i Milano. Tibell grundade även en italiensk krigsvetenskapsakademi. Även om Sverige inte varit i krig sedan 1814, har svenskar deltagit i många militära operationer. Flera frivilliga deltog i det grekiska befrielsekriget mot turkarna på 1820talet samt i de dansk-tyska krigen 1848–1851 och 1864. Artilleriofficeren Julius Mankell deltog i det polska upproret mot Ryssland 1863. Svenskar deltog i Skandinaviska kåren och sjukvårdsenheten Skandinaviska ambulansen som bildades 1899 för att delta på boersidan i boerkriget.

I finska inbördeskriget 1918 deltog över 1 000 frivilliga från Sverige. I vinterkriget och fortsättningskriget 1939–1944 deltog cirka 10 000. Drygt 500 svenskar deltog i Internationella brigaden under Spanska inbördeskriget 1936–1939. Totalt stupade drygt 300 svenskar i dessa krig, varav hälften i Spanien.

Det första uppdraget för Svenska utlandsstyrkan var i Mellanöstern i samband Suezkrisen 1956. Det var även FN:s första fredsbevarande operation. Utlandsstyrkan har även skickats till bland annat Afghanistan, Cypern, Kongo­, Kosovo, Libyen och Somalia. Länge deltog den enbart i operationer som leddes av FN. Men 1995 ändrades detta 36

Tusen år av svenskar i världen

då Sverige deltog i en multinationell styrka i Bosnien ledd av NATO. Sammanlagt har cirka 100 000 tjänstgöringar utförts­av svensk personal. Knappt 100 personer har avlidit, varav en femtedel till följd av stridshandlingar.

Flera svenskar har varit ledare för internationella organisationer. Den mest framträdande var Dag Hammarskjöld, FN:s generalsekreterare 1953–1961. Två svenskar har varit ordförande i Internationella valutafonden (IMF), Ivar Rooth och Per Jacobsson. Hans Blix har varit chef för det internationella kärnenergiorganet IAEA. Jan Mårtensson har varit FN:s biträdande generalsekreterare och chef för organisationens Europakontor i Genève.

De socialdemokratiska politikerna Alva och Gunnar Myrdal hade en rad internationella uppdrag. Alva var bland annat chef för FN:s avdelning för sociala frågor 1949–1950, chef för UNESCO:s socialvetenskapliga avdelning 1951–1955, svenskt sändebud i New Delhi 1955–1961 och svensk chefsdelegat vid nedrustningskonferensen i Genève 1962–1973. Gunnar Myrdal fick 1937 uppdraget att leda en studie av de svartas situation i USA. Han var exekutivsekreterare för FN:s ekonomiska kommission för Europa 1947–1957.

Moderatledaren Carl Bildt hade under 1990-talet flera internationella uppdrag som medlare och ledare för återuppbyggnadsarbetet i forna Jugoslavien.

Sverige har haft tre EU-kommissionärer, Anita Gradin­, Margot Wallström och Cecilia Malmström. Inga-Britt Ahlenius­ledde en granskning som avslöjade grov korruption och maktmissbruk inom EU-kommissionen, vilket ledde till att hela kommissionen tvingades avgå 1999. Hon 37

Från Anna av Novgorod till Zlatan Ibrahimović

blev 2003 chef för en ny oberoende riksrevisionsmyndighet i Kosovo under FN:s administration. År 2005 utnämndes Ahlenius till chef för FN:s interna revision och blev därmed nummer tre i FN-hierarkin. Då hon avgick från posten 2010 skrev hon en intern promemoria som riktade skarp kritik mot FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon.

Humanitära hjältar Alma Johansson var missionär och kom till Turkiet 1901 för att arbeta på ett barnhem för armeniska barn vars föräldrar hade mördats i de massakrer som bedrevs mot armenierna i slutet av 1800-talet. Hon utbildade sig sedan till barnmorska. År 1915 blev hon, som en av mycket få västerlänningar, vittne till det folkmord på armenierna som då organiserades. Alma Johansson skrev en bok om folkmordet och informerade flera länders diplomater om vad hon hade sett, vilket hade betydelse för efterväldens kunskaper om folkmordet. Fram till 1941 arbetade hon bland armeniska flyktingar i Grekland. ”Sibiriens ängel” Elsa Brändström räddade som frivillig krigssjuksköterska tusentals liv bland krigsfångar i Sibirien under första världskriget. Vid krigsutbrottet 1914 bodde hon i Sankt Petersburg som dotter till Sveriges envoyé där. Brändström utbildade sig till krigssjuksköterska och reste för Svenska Röda Korsets räkning till Sibirien 1915. Totalt arbetade 77 svenskar för Röda Korset i Ryssland. År 1921 utgav Elsa Brändström boken Bland krigsfångar i Ryssland och Sibirien 1914–1920. Inkomsterna från bokförsäljning och föreläsningsturnéer använde hon för att byg38

Tusen år av svenskar i världen

ga upp en omfattande hjälpverksamhet för krigsskadade och föräldralösa barn. Hon bodde under mellankrigstiden i Tyskland där hon organiserade sanatorievård för krigsinvalider och grundade ett barnhem. Från 1933 bodde Brändström i USA och organiserade under andra världskriget hjälp åt tyska och österrikiska flyktingar.

Carl Gustaf von Rosen var ambulansflygare i Etiopien på 1930-talet och deltog i finska vinterkriget. Han byggde upp och ledde etiopiska flygvapnet 1946–1956 samt byggde upp ett flygvapen i Biafra med flygplan från Malmö Flygindustri 1969–1970. von Rosen genomförde humanitära insatser i Kongo 1960–1962, Biafra 1969 och Etiopien från 1974. Han dödades i ett gerillaanfall i Etiopien 1977.

1900-talets störste svenske hjälte är Raoul Wallenberg som på amerikanskt uppdrag verkade som svensk diplomat i Budapest 1944–1945. Han räddade där livet på tio­ tusentals judar.

Elisabeth Hesselblad föddes i Västergötland 1870 och flyttade som 18-åring till USA där hon konverterade till katolicismen. År 1911 grundade hon Birgittasystrarna i Rom, en ny birgittinsk kongregation. Under andra världskriget arbetade hon med att skydda förföljda judar. Syster Elisabeth blev saligförklarad av påven år 2000.

Kyrkoherden Birger Forell i svenska Victoriaförsam 39

Från Anna av Novgorod till Zlatan Ibrahimović

lingen i Berlin 1929–1942 genomförde en heroisk insats för att hjälpa judar och andra som var på flykt undan nazisterna. Efter tyska påtryckningar kallades Forell hem 1942. Året därpå fick han i uppdrag av Kyrkornas världsråd att bistå tyska krigsfångar i Storbritannien. Åren efter kriget var Birger Forell engagerad inom flyktinghjälpen.

Raoul Nordling var affärsman och svensk generalkonsul i Paris 1926–1958. Han gjorde en hjälteinsats när Paris stod inför sin befrielse från nazisterna 1944. Han förmådde den tyske kommendanten Dietrich von Choltitz, dels att frige över 4 000 politiska fångar i stället för att deportera dem till Tyskland, dels att trotsa Hitlers order om att spränga flera byggnadsverk inför den tyska reträtten. Dessutom fick han fram stora mängder livsmedel ur tyska förråd. Nordling blev, tillsammans med Dwight D. Eisenhower och Winston Churchill, hedersmedborgare i Paris. I filmen Brinner Paris? från 1966 spelas Nordling av Orson Wells.

Folke Bernadotte hade för Svenska Röda Korsets del ansvar för utväxlingen av tyska och brittisk-amerikanska krigsfångar 1943– 1944 och för de vita bussar som förde omkring 15 000 befriade koncentrationslägerfångar till Sverige februari–maj 1945. Folke Bernadotte utsågs i maj 1948 till FN:s medlare i Palestina men mördades av judiska terrorister i september samma år.

Arne Karlsson deltog i spanska inbördeskriget och finska vinterkriget. Han smugglade pengar till norska motståndsrörelsen, deltog i de vita bussarna och i Rädda Barnens hjälpverksamhet i Wien efter andra världskriget.

Karlsson sköts ihjäl av en sovjetisk soldat i närheten av 40

Tusen år av svenskar i världen

Bratislava 1947 sedan han kört vilse och hamnat på förbjudet område. En park i Wien bär hans namn.

Britta Holmström blev under ett besök i Tyskland 1937 djupt skakad av den nazistiska maktutövningen. Den 1 oktober 1938 nåddes hon av nyheten att tyska trupper hade tågat in i Tjeckoslovakien. Samma morgon fick hon en kallelse av Gud som sade till henne: ”En ny mission ska begynna”.

Britta Holmström inledde nu en omfattande hjälpverksamhet, först under namnet Praghjälpen, senare IM (Inomeuropeisk Mission, från 1966 Individuell Människohjälp).

Hon organiserade hjälpinsatser på olika håll i Europa, bland annat i Polen och Tyskland 1946, och senare i andra världsdelar. Britta Holmström fick medalj av påven 1977 för ”förtjänstfulla insatser för mänskligheten”.

Under efterkrigstiden har många svenskar gjort viktiga humanitära insatser inom biståndsarbetet. Läkaren Axel Höjer, som 1935–1952 var chef för Medicinalstyrelsen, gjorde banbrytande insatser för WHO i Indien och Ghana 1952–1961. Därefter arbetade han med bland annat spetälska och effekterna av Vietnamkriget.

Barbro Johansson kom som missionär till Tanzania 1946 där hon blev legendarisk för sina insatser inom skolområdet. Hon grundade bland annat en flickskola och arbetade för bättre vuxenutbildning. Johansson blev tanzanisk medborgare och parlamentsledamot.

Hon var ambassadråd för Tanzania i Stockholm 1970–1973.

Harald Edelstam lyckades som Sveriges ambassadör i Chile under militärkuppen 1973 genom spektakulära metoder rädda tusentals människors liv. Han hade redan som 41

Från Anna av Novgorod till Zlatan Ibrahimović

diplomat i Norge under den tyska ockupationen räddat livet på många judar och motståndsmän.

Sture Linnér gjorde internationella insatser i en rad kapaciteter. Han deltog i Röda Korsets hjälparbete i Grekland på 1940-talet, var vd i gruvföretaget Lamco i Nigeria på 1950-talet och FN-chef i Kongo på 1960-talet. Han arbetade senare för FN och Röda Korset i Kambodja och Afrika. Han var en framstående expert på grekisk kulturhistoria och utgav flera böcker i detta ämne. Linnér arbetade på 1980-talet med att återupprätta det stora bibliotek i Alexandria som invigdes 2002.

Forskare, upptäcktsresande och lärare Adolf Erik Nordenskiöld emigrerade av politiska skäl från Finland till Sverige 1858. Han var en framträdande mineralog men hans akademiska karriär i Finland hade stoppats på grund av att han offentligt givit uttryck för liberala idéer. Han blev en pionjär inom polarforskningen och deltog i tio polarexpeditioner, bland annat ledde han den första expeditionen genom Nordostpassagen 1878–1880.

Sven Hedin arbetade på 1880-talet som informator hos en ingenjör vid Nobels oljeverk nära Baku. Han utnyttjade tillfället till studier i ryska, persiska och azerbajdzjanska och genomförde även en resa i Persien. Efter att ha doktorerat i Halle gjorde Hedin tre expeditioner i Centralasien 1894–1909, till stor del i trakter som knappast hade studerats vetenskapligt. Åren 1927–1935 gjorde han nya expeditioner till Centralasien som var tidiga exempel på mångvetenskapligt och multinationellt fältarbete.

Botanikern Erik L. Ekman bedrev under mellankrigs42

Tusen år av svenskar i världen

tiden ett mycket omfattande fältarbete i Karibien med att samla in växter och upptäcka nya arter. Ungefär 200 växter och ett antal djurarter har uppkallats efter honom.

Sten Bergman genomförde vetenskapliga expeditioner på alla kontinenter utom Australien, däribland tre expeditioner till Nya Guinea på 1940- och 50-talen. Han sysslade främst med fåglar och insekter.

Författaren och fotografen Rolf Blomberg gjorde många resor till tropikerna och var den förste som 1951 beskrev ett av världens största stjärtlösa groddjur som fick namnet Bufo blombergi (Blombergs padda).

Etnografen och författaren Bengt Danielsson deltog i Thor Heyerdahls Kon-Tiki-expedition i Stilla havet 1947.

Han bedrev sedan etnografiskt fältarbete i Franska Polynesien där han 1961–1978 även var svensk konsul. Danielsson var därefter museiman i Honolulu och på Etnografiska museet i Stockholm.

Den svensk som har gjort de längsta forskningsresorna är doktorn i partikelfysik Christer Fuglesang. Efter astronaututbildning i Köln, Moskva och Houston fick han följa med på två rymdexpeditioner 2006 och 2009. Fuglesang har tillbringat sammanlagt drygt 26 dygn i rymden, varav 32 timmar på rymdpromenader.

Nathan Söderblom blev legationspastor i Paris 1894 och doktorerade i religionshistoria vid Sorbonne 1901. Han utnämndes till professor i Uppsala 1901 och i Leipzig 1912 samt till ärkebiskop 1914.

Vivi Täckholm var botanist och flyttade till Egypten 1926 tillsammans med sin make, botanikprofessorn Gunnar Täck 43

Från Anna av Novgorod till Zlatan Ibrahimović

holm. De inledde där arbetet med det omfångsrika verket Flora of Egypt. Efter makens död 1933 fortsatte hon att leda detta arbete på egen hand. Hon blev professor vid universitetet i Kairo 1946 och byggde upp den botaniska institutionen där, bland annat genom att samla ihop ett herbarium som blev det största i Afrika.

Antikforskaren Einar Gjerstad var ledare för den omfattande Svenska Cypernexpeditionen 1927–1931 som har givit Medelhavsmuseet i Stockholm en av världens förnämsta samlingar av fynd från Cypern.

Arkeologen Axel W. Persson ledde flera framgångsrika utgrävningar i Grekland och Turkiet. Han hittade bland annat den oplundrade kupolgraven i grekiska Dendra 1926. Erik Sjöqvist var professor vid Princeton 1951–1969 och ledde universitetets utgrävningar på Sicilien. En viktig samarbetspartner för dem var kronprinsen och sedermera kungen Gustaf VI Adolf.

Erik Stemme och fyra andra unga tekniker fick möjlighet att studera den nya datatekniken i USA och Storbritannien 1947–1948. De konstruerade sedan världens snabbaste dator, BESK (Binär Elektronisk SekvensKalkylator), som 1953 blev Sveriges första elektroniska dator.

Svante Pääbo är en av världens främsta evolutionsgenetiker, sedan 1999 professor vid Max-Planck-institutet i Leipzig. Han har utvecklat metoder för att isolera DNA från arkeologiska fynd och har bland annat kunnat visa att neandertalare inte är förfäder till den moderna människan.

Två svenska forskare i USA som återvände till Sverige och gjorde värdefulla insatser här var Krister Stendahl och Stig Hagström. Stendahl var professor i Nya Testamentet 44

Tusen år av svenskar i världen

och rektor vid Harvard Divinity School. Han var biskop i Stockholms stift 1984–1988. Hagström var fysiker och professor vid Stanford University med ansvar för uppbyggnaden av universitetets materialvetenskapliga centrum. Han var universitetskansler i Sverige 1992–1998.

Svenska skolor har genom åren funnits i många länder.

Ragna Norström var en legendarisk lärare för den svenska skolan i Hamburg 1922–1956. Hon gjorde enorma insatser för den svenska kolonin under andra världskriget och fick även rycka in som konsul när de svenska diplomaterna for hem. Hon gav ut tidningen Svenska Skolans Unga Stämmor (SSUS) som distribuerades till svenska skolor över hela världen där elever i olika skolor fick berätta om sin vardag.

Tusentals svenska ungdomar har genom utlandsstudier fått erfarenheter som har kommit att prägla dem för livet.

Ett exempel är Olof Palme som har vittnat om att hans år på Kenyon College i Ohio 1947–1948 betydde mycket för hans politiska utveckling.

Ord och uttryck I flera språk finns inlånade svenska ord eller uttryck som anspelar på Sverige. Här är några exempel: Alter Schwede. Tyskt uttryck med flera betydelser, exempelvis ”det var som tusan” eller ”käre vän”. beetee. Japanskt ord för gaffeltruck, efter trucktillverkaren BT i Mjölby. do not Bofors me. Indiskt uttryck för att avvisa mutförsök, efter företaget Bofors mutskandal i Indien. gislaved. Turkiskt ord för gummisko, efter Gislaveds Gummi­ fabrik. hacerse el sueco. Spanskt uttryck för att göra sig dum. hinter Schwedische Gardinen. Tyskt uttryck för att sitta i fängelse.

45

Från Anna av Novgorod till Zlatan Ibrahimović

jocopingues. Ett ord i Brasilien för tändstickor, efter Jönköpings Tändsticksfabrik. lavalka. Ryskt ord för handdriven separator, efter uppfinnaren Gustaf de Laval. ombudsman. Ord i flera språk för den typ av ämbetsman, justitieombudsmannen, som inrättades i Sverige 1809.

Schwedenküche. Tyskt uttryck för ett kök där de olika delarna har standardiserade mått. smorgasbord. Ord i flera språk för smörgåsbord. svéd kúlcs. Ungerskt ord som betyder ”svensk nyckel” och syftar på Johan Petter Johanssons i Enköping uppfinning, skiftnyckeln. Även i andra språk finns motsvarande uttryck. tetrapak. Ord i flera språk för vätskeförpackning, efter företaget Tetra Pak. zlatanera. Franskt ord för att kraftigt dominera, efter fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimović.

Konstnärer, författare och journalister Fredrika Bremer gjorde en studieresa till Amerika 1849– 1851 som skildrades i Hemmen i den Nya Världen. Intrycken från USA stärkte hennes övertygelse att kvinnan var jämbördig med mannen både i intelligens och i samhällsduglighet. År 1856 gav hon sig ut på en femårig resa till bland annat Italien, Grekland och Palestina som skildrades i Lifvet i gamla verlden.

August Strindberg bodde under perioden 1883–1898 på 20-talet platser i åtta länder.

Hemsöborna skrevs exempelvis i Bayern. Strindberg besökte bland annat konstnärskolonin i den franska byn Grez-sur-Loing, där Carl Larsson träffade sin blivande hustru Karin Bergöö.

Andra konstnärer som vistades där var Bruno Liljefors och Karl Nordström. Många konstnärer studerade i Paris, bland annat Richard 46

Tusen år av svenskar i världen

Bergh, Eva Bonnier, Carl Eldh, Christian Eriks­son, Isaac Grünewald, Sigrid Hjertén, Ernst Josephson samt Hanna och Georg Pauli.

Anders Zorn vistades periodvis i USA där han drog in mycket pengar på att porträttera bankirer, industrimagnater och politiker, bland annat presidenterna Glover Cleveland, Theodore Roosevelt och Wiliam Taft.

Skulptören Carl Milles studerade flera år i Paris och var under 1930- och 40-talen professor vid Cranbrook Academy of Art nära Detroit. Han blev amerikansk medborgare men levde sina sista år i Rom. Arkitekten Isak Gustaf Clason gjorde 1883–1886 en stipendieresa till Spanien, Italien och Frankrike som fick stor betydelse för den svenska byggnadskonstens utveckling.

Författaren Hjalmar Söderberg bodde från 1906 till sin död 1941 i Köpenhamn. Vilhelm Ekelund gick i landsflykt 1908 efter ett slagsmål med en länsman. Han vistades i Tyskland, framför allt i Berlin, till 1912. Eyvind Johnson kom till Berlin 1921 där han bland annat umgicks med Rudolf Värnlund. Johnson bodde sedan fem år i Paris innan han återvände till Sverige 1930. Under sitt vagabondliv i Europa träffade Ivar Lo-Johansson Eyvind Johnson i Paris.

Harry Martinson var sjöman på världens alla hav under 1920-talet.

Sara Lidman och Per Wästberg har periodvis bott i Afrika och var tidiga skildrare av rasförtrycket i Sydafrika.

Vilhelm Moberg bodde långa perioder i USA 1948–1959 för att samla material och skriva de fyra romanerna i Utvandrarsviten. Lars Gustafsson var filosofiprofessor vid University of Texas, Austin, 1983–2006.

I många år bodde Bodil Malmsten i franska Finistère och P.O. Enqvist i Köpenhamn.

47

Från Anna av Novgorod till Zlatan Ibrahimović

Jan Myrdal har i reportageböcker från olika länder, bland annat Kina, slagit svenskt rekord i hyllningar till veder­ värdiga diktaturer.

Konstnären Bengt Lindström var huvudsakligen verksam i Paris från 1948 till sin död 2008. Lennart Jirlow har bland annat varit bosatt i Florens och bor numera i Provence. Pontus Hultén skapade Centre Pompidou i Paris samt konstmuseer i Basel, Los Angeles och Venedig. Lars Nittve har varit ledare för Louisiana i Danmark och Tate Modern i London. Han arbetar nu på att bygga upp ett nytt konstmuseum, M+ i Hong Kong.

Vår bild av omvälden har formats starkt av mediernas utrikesrapportering. Några klassiska korrespondenter är Cordelia Edwardsson i Jerusalem, Hans Granqvist i Hong Kong, Rolf Gustavsson i Bryssel, Kristina Kappelin i Rom, Alf Martin i London, Knut Ståhlberg i Paris och Arne Thorén i New York. Den populäre skildraren av svensk historia, Herman Lindqvist, har bara bott i Sverige under sju år av sitt liv. Han växte upp i Helsingfors och har därefter varit korrespondent och resande reporter i många länder.

Han bor numera i närheten av Paris.

Musik, film och sport Tonsättaren Franz Berwald vistades på 1830- och 40-talen i bland annat Berlin, Paris, Wien och Salzburg och han blev hedersmedlem i Mozarteum i Salzburg 1847. Hans musik rönte större uppskattning på kontinenten än i Sverige men han hade ändå svårt att försörja sig på den. I Berlin drev han därför ett framgångsrikt ortopediskt institut 1835– 1841.

48

Tusen år av svenskar i världen

Hugo Alfvén genomförde kring sekelskiftet 1900 långa studieresor i Europa. Rapsodin Midsommarvaka skrevs i Skagen 1903.

Sverige har varit en stor exportör av opera­ artister. Först ut i världen var Jenny Lind på 1840-talet. Under de sista decennierna av sitt liv verkade hon som pedagog i London. Efter henne följde bland andra Christina Nilsson, Jussi Björling och Birgit Nilsson fram till våra dagars Peter Mattei och Nina Stemme.

Svenska baletten verkade i Paris 1920–1925 under ledning av Rolf de Maré. Herbert Blomstedt har varit chefsdirigent för San Fransisco Symphony och för flera tyska orkestrar. Sixten Erling var chefsdirigent för Detroit Symphony Orchestra och huvudlärare i dirigering vid Juilliard School of Music i New York. Pianisterna Patrik och Peter Jablonski bor i London.

Evert Taube fick stor inspiration genom sina utlandsvistelser, bland annat i Argentina 1910–1915. Jazztrombonisten Åke Persson samt sångerskorna Nina Lizell och Sylvia Vrethammar flyttade till Tyskland. Trubaduren Bengt Sändh lever i Spanien. Lena Maria Klingvall vann sammanlagt sex guldmedaljer i simning vid handi­kapp-VM 1986 och 1987.

Numera är hon en mycket populär sångerska i Japan, Singapore, Sydkorea, Thailand samt i Taiwan där hon utsågs till hedersmedborgare 2005.

Nadir Khayat kom från Marocko till Sverige 1990 för att bli rockstjärna men han blev i stället en internationellt framgångsrik låtskrivare och musikproducent, känd under artistnamnet RedOne. Numera är han verksam i USA, liksom hårdrockgitarristen Yngwie Malmsteen.

49

Från Anna av Novgorod till Zlatan Ibrahimović

På 1920-talet inbjöds skådespelaren Greta Garbo, regissörerna Victor Sjöström och Mauritz Stiller samt fotografen Julius Jaenzon till Hollywood för att göra film. Flera svenskar har följt i deras spår, bland andra skådespelarna Ingrid Bergman, Signe Hasso, Viveca Lindfors, Dolph Lundgren, Stellan Skarsgård och Noomi Rapace.

Alf Kjellin arbetade både som skådespelare och regissör i USA samt regisserade avsnitt i TV-serier som Bröderna Cartwright, Columbo, Dynastin, Familjen Macahan och Mannen från UNCLE. Regissören Lasse Hallström och musikvideoproducenten Jonas Åkerlund är verksamma i Hollywood, liksom Per Hallberg och Paul N.J. Ottosson som 2013 fick Oscarstatyetter för bästa filmljud.

Ingemar Bergman gick i en flerårig landsflykt efter att mitt under en repetition på Dramaten 1976 ha hämtas av polis och beskyllts för skattefusk, något som han visade sig helt oskyldig till.

Max von Sydow är fransk medborgare och bor i Paris, Anita Ekberg är bosatt i Rom, Tuva Novotny i Köpenhamn och Sven Bertil Taube i London.

Greta Johansson var den första svenska kvinna som tog OS-guld, nämligen i simhopp 1912. Året efter emigrerade hon till USA och gifte sig där med svenskamerikanen Ernst Brandsten. Tillsammans kom de att betyda mycket som tränare för för simhoppningens utveckling i USA. Den förste svensk som spelade i NHL var Gustav Fors­ lund 1932/33. Nummer två var Ulf Sterner 1964/65. Börje Salming inledde 1973 en större utvandringsvåg av svenska hockeyspelare. De svenskar 50

Tusen år av svenskar i världen

som har tagit flest poäng i NHL är Mats Sundin, Daniel Alfredsson och Nicklas Lidström.

Boxaren Ingemar Johansson samt golfspelarna Jesper Parnevik och Annika Sörenstam emigrerade till USA. Fri­idrottarna Kajsa Bergqvist och Christian Olsson, alpinist­erna Ingemar Stenmark, Anja Pärsson och Pernilla Wiberg samt tennisspelarna Jonas Björkman och Björn Borg flyttade till Monaco.

Marika Domanski Lyfors har varit landslagskapten i fotboll i Kina och Pia Sundhage i USA. På herrfotbolls­sidan har Sven-Göran Eriksson varit landslagkapten i England, Mexico och Elfenbenskusten.

De första svenska fotbollsproffsen var Gunnar Gren, Gunnar Nordahl och Nils Liedholm som bildade innertrion Gre-No-Li i Milan 1949–1953. Sedan har rader av svenska spelare gjort succé i många länder, fram till dagens Zlatan Ibrahimović som har spelat i Nederländerna, Italien, Spanien och Frankrike.

Återvändande flyktingar Vi ska avsluta denna historiska rapsodi med ett antal flyktingar eller barn till flyktingar som har återvänt till sitt ursprungsland eller emigrerat till något annat land och där gjort viktiga insatser.

Här är några personer som gavs en fristad i Sverige under andra världskriget: • Willy Brandt, blivande tysk förbundskansler • Bertold Brecht, tysk dramatiker • Arne Jacobsen, dansk arkitekt och formgivare 51

Från Anna av Novgorod till Zlatan Ibrahimović

• Bruno Kreisky, blivande österrikisk förbundskansler • Aksel Sandemose, dansk-norsk författare • Albert Szent-Györgyi, ungersk läkare, nobelpristagare i medicin 1937, från 1947 verksam i USA • Kåre Willoch, blivande norsk statsminister Lise Meitner var en österrikisk-judisk fysiker som lyckades fly till Sverige 1938 där hon samma år löste kärnklyvningens gåta på ett pensionat i Kungälv. Hon blev svensk medborgare 1949 och deltog i uppbyggnaden av den första svenska kärnreaktorn, R1 vid KTH, som stod klar 1954. År 1960 flyttade hon till Storbritannien.

Efter militärkuppen i Grekland 1967 bodde Andreas Papandreou och hans son Giorgos en tid i Sverige. Bägge blev sedermera premiärministrar i Grekland.

Ekonomhistorikern och riksdagsledamoten Mauricio Rojas (FP) kom som flykting från Chile 1974. Han är numera rektor vid Högskolan för integration och internationellt bistånd i Madrid.

Flera estniska flyktingar kom att göra värdefulla insatser i Estland efter kommunismens fall. Jaan Manitski blev utrikesminister, Hain Rebas försvarsminister och Madis Üürike finansminister. Estlands nuvarande president Toomas Hendrik Ilves är född i Sverige och växte upp i USA. Arkitekten Mischa Borowski blev 2003 den förste stadsarkitekten i Warszawa efter kommunismens fall.

Amirzai Sangin är kommunikations- och IT-minister i Afghanistan. Flera personer som hade flytt till Sverige från Irak har nu framträdande roller där, bland andra Iraks miljöminister Narmin Othman och i irakiska Kurdistans inrikesminister Karim Sinjari.

52

Sjuttiofem år med Svenskar i Världen Den 30 november 1937 inbjöds till ett möte i Jernkontorets lokaler på Kungsträdgårdsgatan i Stockholm. Initiativtagare var Herman Lagercrantz och den fråga han ville diskutera var den svåra situation som många utlandssvenskar hade hamnat i.

Lagercrantz hade själv en omfattande internationell erfarenhet. Som ung hade han gått in i Frälsningsarmén. Han blev adjutant till rörelsens grundare William Booth i London. Sedan reste han till Indien för att delta i hjälpverksamheten där.

Efter återkomsten till Sverige blev han en framgångsrik ägare och ledare av Wirsbo Bruk i Västmanland och han var under några år Sveriges envoyé i Washington. Åren 1911–1935 var han ordförande i Sveriges allmänna exportförening.

Mötet på Jernkontoret skulle alltså handla om utlandssvenskarna. Den ekononomiska krisen i världen och de tilltagande politiska oroligheterna gjorde att många av dem drabbades av stora svårigheter. Oavsett om de stannade kvar i utlandet eller om de till följd av krisen eller oroligheterna var tvungna att vända hem, drabbades de ofta av arbetslöshet.

Det fanns 1937 redan två organisationer som hade relationer till utlandssvenskarna, dels Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet (grundad 1908), dels Institutet för svensk utlandstjänst (grundat 1927). Ingen av dessa organisationer ansågs dock lämplig för att ta sig an utlandssvenskarnas problem.

Mötet utmynnade i att man, på förslag av Lagercrantz, bildade Kommittén för utlandssvenskarna. Den skulle till ett kommande möte utarbeta ett förslag till vad som ”vore 53

Från Anna av Novgorod till Zlatan Ibrahimović

att göra för att få till stånd en annan tingens ordning”. Till kommittéordförande utsågs generaldirektören i Social­ styrelsen Sigfrid Hansson, tillika statsminister Per Albin Hanssons bror.

Efter bara ett par veckors arbete fann kommittén att det var nödvändigt att bilda någon form av permanent organisation. Stadgeförslag togs fram till en förening för utlandssvenskar och i mars 1938 skickade Sigfrid Hansson ut ett upprop till ungefär 150 personer med inbjudan till ett möte på Jernkontoret den 15 mars. Syftet med mötet var att bilda ”en förening bestående av hemmavarande svenskar, som särskilt lagt sig vinn om att främja vårt lands förbindelser med utlandet, och svenskar, som utanför landets gränser arbeta för Sveriges bästa.”

Krigsåren På mötet den 15 mars bildades sålunda Utlandssvenskarnas Förening (UF). Justitierådet Emil Sandström valdes till föreningens ordförande och kommendörkapten Edward Peyron blev föreningens förste vd. Under det första året lyckades UF finna arbeten åt cirka 300 återvändande utlandssvenskar. Därtill lämnades ekonomiskt understöd till ett antal personer.

UF inrättade också en allmän upplysningsbyrå där utlandssvenskar kunde få hjälp med bland annat frågor kring medborgarskap, studier, beskattning, folkpension och värnplikt. Föreningen publicerade upprop och annonser samt initierade intervjuer i svensk och utländsk press. År 1939 började tidskriften Utlandssvenskarna ges ut.

54

Sjuttiofem år med Svenskar i Världen

Föreningens verksamhet finansierades med medlemsavgifter, bidrag från enskilda och från företag samt stats­ anslag från lotterimedel. Ideella arbetsinsatser spelade också en stor roll. Under de första månaderna hade föreningen provisoriska lokaler hos Institutet för svensk utlandstjänst på Sveavägen 29 men i juni 1938 kunde man flytta in i egna lokaler på Wahrendorffsgatan 6.

Till 1938 års riksdag lämnade Erik Nylander (H) in en motion om att utlandssvenskarnas rättigheter och skyldigheter borde utredas. Socialstyrelsen fick i uppdrag att bereda ärendet och kallade i december samma år olika parter, däribland UF, till överläggningar. Därmed hade föreningen etablerat sig som ett officiellt språkrör för utlandssvenskarna.

Socialstyrelsen var klar med sina förslag 1943. I sitt remissvar förklarade UF att man i stora delar instämde i förslagen men föreningen anmälde avvikande uppfattningar i ett par frågor. UF ville bland annat göra det lättare att återvinna förlorat svenskt medborgarskap och man ansåg att utlandssvenskar skulle ha rösträtt i riksdagsval. En ny medborgarskapslag trädde i kraft 1951 som innebar vissa förbättringar men rösträttsfrågan kom att bli en långdragen historia. Åren under och närmast efter andra världskriget kom UF att ägna sig åt en omfattande hjälpverksamhet, dels för återvändare, dels för dem som var kvar i krigsdrabbade länder. År 1939 bildades Utlandssvenskarnas hjälpfond och flera upprop om stöd till fonden sändes ut. Föreningen fick även statsbidrag till hjälpverksamheten.

De stora statsbidrag som började utbetalas till UF under kriget gjorde att stadgarna ändrades 1944. I fortsättningen skulle Kungl. Maj:t godkänna stadgeändringar samt utse ordförande och en revisor i föreningen. Erik Nylander­, 55

Från Anna av Novgorod till Zlatan Ibrahimović

som nu var landshövding på Gotland, efterträdde 1944 Emil Sandström som ordförande. Åren 1940–1946 var Ernst Svedelius chef för UF:s kansli. Han hade tidigare varit verksam inom försäkringsbranschen i Sverige och andra länder.

Efterkrigstiden I oktober 1945 sändes en stor hjälpexpedition med livsmedel och medicin till nödlidande svenskar i Tyskland.

Bakom insatsen stod UF, UD och Svenska Röda Korset. Efter kriget ordnades också möjlighet till ferievistelse under sommaren för utlandssvenska ungdomar.

Föreningen bytte lokal ett par gånger och hamnade i oktober 1945 på Blasieholmsgatan 3. Där drevs sedan tidigare en hotelloch pensionatsrörelse som UF nu tog över. Hotellrörelsen fick namnet Hotel Esplanade och syftade till att erbjuda billiga hotellrum och en lättillgänglig träffpunkt för utlandssvenskar.

Hotellrörelsen gav föreningen ett ekonomiskt överskott, vilket var behövligt när stats­anslagen för hjälpverksamheten upphörde efter 1952.

I sin motion från 1938 hade Erik Nylander föreslagit att de svenska radiosändningarna till utlandet skulle förbättras. Mot finansministerns önskan beslutade riksdagen 1946 att anslå medel för en kortvågssändare i Hörby. Den invigdes 1952 och därmed blev Nylanders önskemål tillgodosett.

Torsten Segerstråle, som tidigare hade varit chef för 56

Sjuttiofem år med Svenskar i Världen

Svenska Trafikförbundet och Grand Hôtel-koncernen, blev vd för UF i februari 1946 men avled ett par månader senare. Ny vd blev Bo Lindman. Han hade tagit flera OS-medaljer i modern femkamp samt varit ordförande i Svenska Idrottsförbundet och vd i Svenska Trafikförbundet.

Under efterkrigstiden växte antalet utlandsanställda svenskar i de stora svenska koncernerna. Även antalet biståndsarbetare och andra grupper ökade i omfattning. Samtidigt byggdes de sociala trygghetssystemen ut i Sverige. En viktig uppgift för UF var att bevaka utlandssvenskarnas intressen i dessa lagstiftningsfrågor. Även utlandssvenskarnas behov av information om de nya regelverken ökade. Andra frågor som UF engagerade sig mycket i under 1950- och 60-talen var rösträtt, skolundervisning och skatter.

UF flyttade 1954 sitt kansli och hotellverksamheten till Strandvägen 7A. Hotellrörelsen fick nu namnet Hotel Grand-Esplanade. År 1965 återgick man dock till namnet Hotel Esplanade. År 1956 utsågs Hugo von Heidenstam till ordförande i UF. Han hade varit verksam för Vattenbyggnadsbyrån (VBB) i Kina samt Sveriges sändebud i Iran och Irak. Efter hans avgång 1960 fick föreningens vice ordförande Hanna Rydh ta på sig ordföranderollen i avvaktan på att regeringen skulle utse en ny ordförande. Hon var Sveriges första kvinnliga doktor i arkeologi, hade varit riksdagsledamot (FP) samt ordförande i Fredrika Bremer-förbundet och i International Alliance of Women (IAW). År 1961 utsåg regeringen Johan Paues till ordförande i UF. Han hade bland annat varit vd för AGA i Brasilien.

Tre år senare fick föreningen en ny vd i Per Zethelius. Han var jurist och hade bland annat arbetat på UD och varit 57

Från Anna av Novgorod till Zlatan Ibrahimović

ombudsman inom Exportföreningen.

Statsbidragen till UF upphörde helt 1962. Samtidigt hade föreningen problem med ett vikande medlemsantal. År 1945 hade föreningen 4 060 medlemmar för att nå en topp 1959 med 6 553 medlemmar. År 1964 var medlemsantalet 4 961. Nu intensifierades medlemsvärvningen och verksamheten utvecklades i flera avseenden. År 1974 var antalet medlemmar 7 337.

Rösträttsfrågan Under lång tid var rösträttsfrågan central i föreningens arbete. En statlig utredning föreslog 1962 rösträtt för utlandssvenskar, dock med många inskränkningar. Frågan blev även föremål för flera riksdagsmotioner. Den socialdemokratiska regeringen lade fram en proposition 1967 som ledde till att utlandssvenskar som hade varit folkbokförda i Sverige någon gång under de senaste fem åren fick rätt att delta i riksdagsval och folkomröstningar. De nya reglerna tillämpades första gången i valet 1968.

De borgerliga partierna ville ge alla utlandssvenskar rösträtt, ett krav som avslogs med lottens hjälp 1974. Även 1976 avgjordes frågan genom lottning då socialdemokraternas förslag om en utvidgning av femårsgränsen till sju år segrade mot det borgerliga kravet på generell rösträtt.

Den borgerliga regeringen lade en proposition 1977 om rösträtt för alla som någon gång hade varit folkbokförda i Sverige. Reformen genomfördes och tillämpades första gången i riksdagsvalet 1979. Valet blev en knapp seger för de borgerliga partierna och från socialdemokratiskt håll hävdades att det var skatteschweizarna som vann valet åt borgarna.

Den socialdemokratiska regeringen tillsatte en utred58

Sjuttiofem år med Svenskar i Världen

ning 1983 för att överväga en begränsning av utlandssvenskars rösträtt. Utredningen föreslog 1984 att man skulle förlora rösträtt om man inte hade varit folkbokförd i landet på tio år men ingen proposition lades fram i denna fråga.

1970- och 80-talen Under 1970- och 80-talen förändrades delvis förutsättningarna för föreningens verksamhet. Företag, myndigheter och fackliga organisationer byggde upp egen kompetens för att hantera utlandssvenskarnas problem. SAF inrättade en utlandsenhet redan 1971. Men föreningen fick betydande intäkter genom bidrag och konsultuppdrag för näringslivet. Åren 1977–1985 var Bo Ehrner ordförande i UF. Han hade varit vd för Tändsticksbolaget i Jönköping. Ehrner efterträddes 1985 av Arne Henrikson som tidigare hade varit verksam vid Företagsekonomiska Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm och LO:s utredningsavdelning.

Den tidigare vice radiochefen och vd:n för TT, Jan-Otto Modig, blev chef för UF:s kansli 1980. Fem år senare utsågs Gudrun Torstendahl till föreningens vd. Hon hade tidigare varit informationssekreterare i Svenska Missionsförbundet och ordförande i Svenska Utlandsskolors Förening. År 1986 sålde UF sin hotellrörelse. Samma år fick föreningen nya stadgar där regeringens inflytande på föreningens verksamhet avskaffades. Medlemsantalet ökade från 6 174 1980 till 7 281 1987. Men det rörde sig bara om en bråkdel av alla utlandssvenskar. Vid föreningens 50-års­ 59

Från Anna av Novgorod till Zlatan Ibrahimović

jubileum 1988 räknade man med att det fanns cirka 200 000 utlandssvenskar.

50-årsjubileet firades med seminarier och utställningar samt en stor bankett i Stockholms stadshus. Carl De Geer blev ny ordförande i föreningen. Han hade tidigare varit ambassadör i bland annat Moskva och Köpenhamn. Under jubileumsåret introducerades även en ny tradition, nämligen att utse Årets Svensk i Värden. Detta har gjorts varje år sedan dess, under vissa år i samarbete med Svenska Dagbladet eller Dagens Industri.

Den som fick utmärkelsen 1988 var Oscar Carlsson. Han hade gjort mycket värdefulla insatser som teknisk ledare för ett vattenprojekt som Svenska Missionsförbundet drev i Indien. Carlsson hade kommit till Indien första gången 1968 och han hade uppfunnit en handpump för borrade djupbrunnar som hade tillverkats i över en miljon exemp­ lar, de flesta för användning i Indien.

Under jubileumsåret 1988 fattade föreningen beslut om att byta namn till Svenskar i Världen. Det fanns två anledningar till detta. För det första fanns det en växande grupp av exempelvis företagsanställda, biståndsarbetare och diplomater som snarare kallade sig utsända svenskar än utlandssvenskar. För det andra hade begreppet utlandssvensk, genom skriverier i framförallt kvällspressen, kommit att få en klang av ”skatteflytkting.” År 1989 bytte organisationens tidning namn till Svensk i Världen och 1996 fick tidningen sitt nuvarande namn, Svenskar i Världen.

60

Sjuttiofem år med Svenskar i Världen

Kring millennieskiftet År 1993 valdes managementkonsulten Gunilla MasreliezSteen till ordförande i Svenskar i Världen men efterträddes redan året därpå av Ove Heyman som tidigare hade varit ambassadör i bland annat Lusaka och Tokyo. År 1994 avgick­Gudrun Torstendahl som vd och efterträddes av Britt Engman som fick titeln generalsekreterare. Hon hade flyttat mellan olika länder 18 gånger i sitt liv och hade bland annat arbetat med marknadsföring i USA. Efter att ha haft lokaler på Gamla Brogatan 23D, och sedan 1989 på Skeppargatan 48, flyttade organisationen 1995 till Industrihuset på Storgatan 19. Kansliet ligger fortfarande där även om byggnaden numera heter Näringslivets Hus. År 1996 utsågs Gertrud Wincrantz-Wernstedt till Svenskar i Världens generalsekreterare. Hon hade bland annat varit informationssekreterare på Svenska Institutet och hade utlandserfarenhet, bland annat som evenemangsmarknadsförare och som anställd av Primus Sievert i Singapore och USA. Hon efterträddes två år senare av Christer Jacobson som bland annat hade varit kulturattaché i Paris och Bryssel, kanslichef för svenska delegationen i Nordiska rådet och ambassadör i Rabat. Åren kring millennieskiftet nådde organisationen flera politiska framgångar. Utlandssvenskarnas rösträtt blev grundlagsfäst 1995. Rätt till dubbelt medborgarskap infördes 2001 och året därpå blev det möjligt att brevrösta från utlandet. Åren 2000–2004 var Peter Forssman Svenskar i Världens ordförande. Han hade varit anställd inom SAS i Sverige och utomlands. Han efterträddes av Ulf Dinkelspiel som bland 61

Från Anna av Novgorod till Zlatan Ibrahimović

annat hade varit ambassadör och chefsförhandlare för EG-frågor, Europa- och utrikeshandelsminister (M) samt vd för Exportrådet. Örjan Berner tillträdde som generalsekreterare 2003. Han hade varit ambassadör i New Delhi, Moskva, Bonn, Paris och Helsingfors.

Parlament och Internet År 2007 införde Svenskar i Världen en ny tradition i form av Utlandssvenskarnas parlament. Arrangemanget har genomförts vartannat år sedan dess. Det första parlamentet arrangerades i Stockholm den 22 augusti 2007. Där deltog representanter för svenska klubbar, föreningar och handelskammare i utlandet. Syftet var att diskutera frågor som intresserade utlandssvenskar och som krävde insatser från myndigheter och institutioner i Sverige.

Senast Utlandssvenskarnas parlament arrangerades var 2011. Då antogs 36 resolutioner om bland annat kultur, information, skatter, pensioner, försäkringar, medborgarskapsfrågor, utbildning och forskning. Några krav som ställdes i resolutionerna var: • Svenskar som flyttar utomlands ska få information om att de kan registrera sig på svenska ambassaden i det nya hemlandet.

• Ombudsmän/kontaktpersoner bör utses inom varje nämnd eller myndighet som tar emot frågor kring ut- och hemflyttning, reder ut begrepp och problem med mera.

• Regeln om att man måste ansöka om att få behålla svenskt medborgarskap om man aldrig har bott i 62

Sjuttiofem år med Svenskar i Världen

Sverige och har dubbelt medborgarskap bör avskaffas.

• Förskolebarn vid svenska utlandsskolor, med egen svensk kursplan, bör ges samma ekonomiska förutsättningar som elever vid utlandsskolorna. Det innebär att förskolebarnen ska vara berättigade till statsbidrag.

• Svenska myndigheter och organisationer med relevans för högre utbildning och forskning i Sverige uppmanas att på alla sätt ta till vara utlandssvenska akademikers/forskares kompetens vid tjänstetillsättningar.

• Svenskar i Världen ska bevaka villkoren för studenter som studerar utomlands och uppmuntra svenska studenter att skaffa sig utlandserfarenhet.

Utlandssvenskarnas parlament 2011 tog även upp en fråga som hade behandlats redan på parlamentet 2007, nämligen att svenska medborgare som har förlorat sitt svenska medborgarskap i samband med att utländskt medborgarskap förvärvats, ska ges möjlighet att, utan tidsgräns eller krav på återflyttning till Sverige, återfå sitt svenska medborgarskap. År 2008 utsågs Karin Ehnbom-Palmquist till generalsekreterare i Svenskar i Världen. Hon har tidigare bl.a. varit bitr. chef för Swedish Information Service i New York, protokollchef på UD och ambassadör i Mexico, Australien och Nya Zeeland. Tre år senare valdes Michael Treschow till ordförande. Han hade varit vd och koncernchef i Atlas Copco och Electrolux 63

Från Anna av Novgorod till Zlatan Ibrahimović

samt ordförande i Svenskt Näringsliv och är nu ordförande för Unilever.

Genom Internet har Svenskar i Världen fått ökade möjligheter att på ett enkelt sätt nå ut till svenskar runt om i världen. Generalsekreterarens nyhetsbrev sprids till cirka 35 000 Internetmedlemmar som har anmält sig via Svenskar i Världens hemsida. Efter att organisationens tidning Svenskar i Världen under ett par år hade givits ut i både tryckt och digital version avskaffades den tryckta versionen från och med nummer 2/2012, vilket innebar en stor ekonomisk besparing för Svenskar i Världen.

Svenskar i Världen har också byggt ut det internationella kontaktnätet, dels genom att vidga medlemskapet till att omfatta fler organisationer, föreningar och handelskamrar i utlandet, dels genom att kraftigt bygga ut ett ombudsnät.

Dessa ombud har en central ställning i de svenska kolonierna i sina respektive länder.

I augusti 2013 samlas Svenskar i Världen i Stockholm för att hålla årsmöte, genomföra Utlandssvenskarnas parlament, hylla Zlatan Ibrahimović som Årets Svensk i Världen samt för att fira Svenskar i Världens 75-årsjubileum.

64

Tabeller Ordföranden 1938

Emil Sandström

1944

Erik Nylander

1956

Hugo von Heidenstam

1960

Hanna Rydh

1961

Johan Paues

1977

Bo Ehrner

1985

Arne Henrikson

1988

Carl De Geer

1993

Gunilla Masreliez-Steen

1994

Ove Heyman

2000

Peter Forssman

2004

Ulf Dinkelspiel

2011

Michael Treschow

Under åren 1944–1986 utsågs ordförandena av regeringen.

65

Från Anna av Novgorod till Zlatan Ibrahimović

Chefstjänstemän 1938

Edward Peyron

1940

Ernst Svedelius

1946

Torsten Segerstråle

1946

Bo Lindman

1964

Per Zethelius

1980

Jan-Otto Modig

1985

Gudrun Torstendahl

1994

Britt Engman

1996

Gertrud Wincrantz-Wernstedt

1998

Christer Jacobson

2003 Örjan Berner 2008

Karin Ehnbom-Palmquist

Under huvuddelen av tiden fram till 1994 hade den högste tjänste­mannen på kansliet titeln verkställande direktör, därefter är den generalsekreterare.

66

Tabeller

Årets Svensk i Världen 1988

Oscar Carlsson, biståndsarbetare och uppfinnare

1989

Ingvar Kamprad, grundare av IKEA

1990

Pontus Hultén, konstmuseiman

1991

Sonja och Lennart Bernadotte, grevepar på

Mainau 1992

Percy Barnevik, koncernchef ABB

1993

Lars Gustafsson, författare och filosofiprofessor

1994

Torbjörn Lagerwall, fysikprofessor

1995

Agneta Nilsson, grundare av organisationen

SWEA 1996

Peter Jablonski, pianist

1997

Astrid Lindgren, författare

1998

Adolf H. Lundin, entreprenör inom gruv- och

oljebranschen 1999

Benny Andersson och Björn Ulvaeus,

kompositörer och textförfattare

2000

Håkan Lans, uppfinnare

2001

Sven-Göran ”Svennis” Eriksson, fotbollstränare

2002

Yngve Bergkvist, grundare av IceHotel i

Jukkasjärvi 2003

Jonas och Robert af Jochnick, grundare av

Oriflame

2004

Margot Wallström, EU-kommissionär

2005

Jan-Ove Waldner, bordtennisspelare

67

Från Anna av Novgorod till Zlatan Ibrahimović

2006

Bertil Hult, grundare av EF Education

2007

Hans Rausing, tidigare ägare och ledare för

Tetra Pak

2008

Anne Sofie von Otter, operasångerska

2009

Hans Blix, tidigare utrikesminister (FP) och

generalsekreterare för IAEA

2010

Annika Sörenstam, professionell golfspelare

2011

Peter Wallenberg, huvudman i Wallenbergsfären

2012

Hans Rosling, folkbildare och professor i inter-

nationell hälsa

2013

Zlatan Ibrahimović, professionell fotbollsspelare

68

Källor

Källor Som källmaterial för organisationens historia har olika årgångar av Svenskar i Världens tidning samt annat arkivmaterial använts. Den enskilt viktigaste källan har varit tidningen Utlandssvenskarna 2/1988 som skildrar organisationens första 50 år.

I övrigt har följande litteratur kommit till användning: Lennart W. Frick: Berömda svenskar i världen, Historiska Media 2001.

Ewa Hedlund: Utvandrare.nu – Från emigrant till global svensk, Föreningen Svenskar i Världen 2011.

Ingvar Henricson och Hans Lindblad: Tur och retur Amerika – Utvandrare som förändrade Sverige, Fischer & Co. 1995.

Anders Johnson: Garpar, gipskatter och svartskallar – Invandrarna som byggde Sverige, SNS 2010.

Tove Lifvendahl: Från sagoland till framtidsland – Om svensk identitet, utveckling och emigration, Hjalmarson & Högberg 2011.

Torbjörn Nilsson: Guide till Sveriges historia i Europa, Wahlström & Widstrand 2002.

69

Från Anna av Novgorod till Zlatan Ibrahimović

Johan Norberg och Fredrik Segerfeldt: Migrationens kraft – Därför behöver vi öppna gränser, Hydra förlag 2012.

Svenskt biografiskt lexikon, www.nad.riksarkivet.se/sbl/ Start.aspx.

Folke Westling: Svenskar bosatta utomlands, SOM-institutet 2012.

Alf Åberg: När svenskarna upptäckte världen, Natur och Kultur 1981.

70