Arbetsgruppen Hemvändande Svenskar
Råd och Tips för Hemvändare
”Han skulle återvända som en främling och uppleva de hemmavarande som främlingar. Han skulle kunna delge dem glimtar av vad han upplevt, men de skulle inte förstå, för de hade ju inte sett och känt vad han sett och känt.” Kaj Falkman, ”Den japanska hemligheten”
Råd och tips
Råd och Tips för Hemvändare
Svenskar som själva inte bott utomlands har i mångt och mycket ett begränsat intresse för vad hemvändande utlandssvenskar kan berätta om sina utländska erfarenheter och nyfunna kunskaper. Samtalen går ganska snart över till ämnen som ligger närmare den svenska hemmaplanen. Man kan fråga sig om detta är ett specifikt ”svenskt” beteende? Liknande fenomen har hörts från andra länder, men man får konstatera att Sverige är speciellt i detta avseende. Detta bör ”hemvändare” ta med ro och se problemet mera långsiktigt om de skall få något gehör privat och i arbetslivet. En arbetsgrupp inom Föreningen Svenskar i Världen (SVIV) har analyserat detta tema och vill gärna med detta pm bidra till en bättre förståelse för detta fenomen samt hur ”hemvändare” kan agera för att bättre förbereda sig inför en återkomst till Sverige. Arbetsgruppen har delat in frågeställningen i fem delar: 1. Hur ser en typisk hemmasvensk på den återvändande utlandssvensken? 2. En analys av varför hemvändaren har svårt att bli hörd och få möjligheter att berätta om sina erfarenheter utomlands 3. En hemvändares situation efter återflytten till Sverige 4. Vad den potentielle hemvändaren kan göra för att förstärka sin ställning under utlandsvistelsen 5. Vad hemvändaren kan göra efter återkomsten till Sverige
3
Råd och tips
Hur ser en typisk hemmasvensk på den återvändande utlandssvensken?
Bilden av utlandssvenskar formas inte sällan av solbrända Spanienpensionärer, utlandsplacerade chefer och studenter på läsårslånga utflykter. Eller i mindre smickrande bilder som i TV-serien Svenska Hollywoodfruar. Det finns myter om att många utlandssvenskar lämnat sitt hemland av enbart skatteskäl och sedan lever lyxliv i någon annan del av världen. Men majoriteten av svenskar som bosätter sig utomlands är helt vanliga människor som flyttar för att arbeta eller studera, vara medföljande eller för att de är nyfikna på hur det är att bo och arbeta i en annan kultur. Många återvändande utlandssvenskar har gjort samma reflexion: Få verkar uppriktigt intresserad av att höra hur det var att leva och arbeta i ett annat land och en annan kultur och vilka erfarenheter, kunskaper och nya perspektiv man har med sig från utlandsvistelsen. Man får hoppas att synsättet så småningom kommer att förändras i takt med att allt fler människor får möjlighet till studier och arbete i utlandet. Många ”hemmasvenskar” umgås i sina gamla gäng. När en ”hemvändare” dyker upp har denne väldigt ofta svårt att komma tillbaka till ett sådant gäng även om han tillhört någon del av det för länge sedan om han inte bemödat sig att hålla frekvent kontakt under utlandsvistelsen. Att komma in i gäng där man inte känner någon är en svår uppförsbacke. Kan detta bero på att hemmasvensken tycker att den som flyttar ut ”sticker” för ett glassigare liv utomlands? Då skall det minsann inte vara för lätt att komma tillbaka! 4
Råd och tips
Det finns risk att svenskar som aldrig prövat på att bo utomlands får en skev bild av utlandssvenskens vardag. Många utlandssvenskar kan vittna om att deras liv utomlands många gånger uppfattas som ett liv i lyx, medan sanningen ofta är att vardagen utomlands kan vara nog så tuff och en hel del mer utmanande än den svenska vardagen. Om en utlandssvensk går om en hemmasvensk i karriären möts det ibland av avundsamma kommentarer. Det är visserligen inte unikt att någon i organisationen går om andra, men det känns kanske lite svårare om det är en hemvändare som får överhanden. ”Men vi då, som varit här hemma och kämpat ”, tänker nog många. Utlandssvenskar å sin sida kan ibland betrakta hemmasvenskar som ”Besserwissrar” som i vissa fall tror sig veta bäst och gärna vill framhålla det för andra. Dessa ”Besserwissrar” är sällan intresserade av hur saker och ting fungerar i andra länder eller hur man löser problem i andra kulturer. Om man vill se det hela med litet humor kan man upptäcka att fenomenet återfinns också i t.ex. Frankrike med den skillnaden att fransmän ofta framhåller att deras lösning är bäst för att den är fransk, medan svenskar kan anse att deras lösning är bäst för att den är bäst. Fler och fler svenskar flyttar utomlands och till olika länder mer än en gång. Fenomenet cirkulär migration blir allt vanligare och avdramatiserar utlandsflytten och utlandsvistelsen. Det vore därför också dags att revidera bilden av dagens återvändande svensk. En cirkulär migrant är en person som utvandrat och återvänt till hemlandet mer än en gång. Regeringen är i färd med att seriöst be
5
Råd och tips
handla detta fenomen gällande icke-svenska invandrare, men har tyvärr inte tagit med återvändande svenskar, som utgör den i särklass största invandrargruppen, c:a 20 000 personer/år. Det är vår förhoppning att Regeringen i begreppet företagare med utländsk bakgrund även kommer att omfatta återvändande svenskar med internationell bakgrund och att man kommer att inbegripa båda grupperna inom begreppet internationella företagare. De svenska storföretagens policy att numera prioritera landets egna medborgare i utländska dotterbolag innebär dessutom att det inte längre är självklart att vare sig flytta ut sina anställda eller erbjuda dem ett jobb på hemmaplan efter återkomsten.
Varför vill hemmasvenskar så sällan lyssna på vad hemvändaren har att berätta?
Svensken kan betraktas som unik jämfört med många andra västerlänningar genom att man grundlägger sitt umgänge tidigt i livet. Många bildar en liten krets på sex till åtta personer eller färre som de sedan är nära vänner med och håller fast vid livet ut. Kretsen kan uppstå redan i grundskolan om eleverna följer samma klass genom alla årskurser. Av den anledningen är det många gånger svårt för hemvändande svenskar att skaffa nya vänner och ta sig in i slutna vänkretsar. Fenomenet med att svenskar ofta begränsar sitt umgänge huvudsakligen till mycket tidiga och varaktiga bekantskaper är raka motsatsen till det mingelsamhälle som många Amerikasvenskar har upplevt under åren av arbete eller studier i USA. Att som svensk komma in i andra kulturer, speciellt de som inte har engelska som vardagsspråk, är erkänt svårt. Fransmän har oftast svårt att i sitt 6
Råd och tips
umgänge ta in utlänningar som inte talar perfekt franska. Tyskar är också svåra, men inte lika svåra som fransmännen. Svenskar är inte mycket bättre på att i sitt umgänge ta in utlänningar som inte talar felfri svenska, men detta är inte ämnet för detta pm. Svenskar känner ofta gemenskap med andra vilkas värderingar de delar. Typiska svenska drag är blyghet, oberoende, konflikträdsla, ärlighet, gruppmentalitet kontra individualism samt anspråkslöshet. Svenskarna är också praktiska, rationella, punktliga och flitiga. Oviljan att ta intryck av personer med andra erfarenheter kanske kan kopplas till den ursvenska rädslan för förändring. Svenskar är sena att imponeras av andras framgångar och lära av dessa men är desto villigare att exportera det svenska folkhemmets ideal. Svenskar erbjuder generöst export av socialpolitiska system och idéer som t ex demokrati och jämställdhet men verkar inte vara särskilt intresserade av vad utvandrade svenskar kan bidra med när de kommer tillbaka. Det kan också vara så att anledningen till att så få tar till sig utlandssvenskens erfarenheter är att erfarenheterna inte betraktas som erfarenheter, utom som egna unika upplevelser. Därifrån kommer inställningen “men så fungerar det inte här i Sverige”, eller att vissa lärdomar inte anses vara relevanta i det svenska samhället. Mycket har givetvis med presentation att göra men det är också viktigt att beakta att väldigt många människor, förmodligen de flesta, är negativt inställda till förändring så länge de inte själva har varit med och påverkat förändringsprocessen och/eller
7
Råd och tips
inte kan se en direkt vinning i det hela. Det är inget fel med detta. Det är helt naturligt. Det är därför viktigt att budskapet framförs på rätt sätt och undvika att utlandssvenskar upplevs som ”von Oben”.
Hemvändarens situation efter återflytten till Sverige
Det är omvittnat att hemvändaren i många fall känner sig mycket ensam efter hemkomsten. De har inga fungerande nätverk, få vänner, en känsla av isolering (alla andra träffas, inte jag) och dessutom en brist på kunskap om hur välfärds-, vård- och skolsystemen etc. fungerar. Dilemmat är att hemvändarna vill bli mottagna som landsmän men på samma gång behålla särarten och bli nyfiket tillfrågade om sina utlandserfarenheter och vad de lärt sig. Men enligt “Jantelagen” ska hemvändarna inte tro att de är något bara för att de bott/varit verksamma utomlands under några år. Många hemvändare som sökt arbete i Sverige kan också intyga att de inte sällan möts av kommentarer som: ”Du har ju bott så länge utomlands”, ” Du vet ju inte hur det går till i Sverige nuförtiden” eller ” Det svenska samhället förändras snabbt, därför kan vi inte erbjuda Dig någon ansvarsfull befattning”. Detta är i hög grad en logisk kullerbytta i och med att samme arbetsgivare gärna skickar ut svenskar att arbeta i företagets utländska dotterbolag där de förväntas fungera från dag ett även om de aldrig varit i landet i fråga – och oftast får möjligheten att göra det. Frågan är hur man skall förmå det svenska arbetslivet att bli mottagligt för de annorlunda erfarenheter som återvändande utlandssvenskar tar med sig hem i bagaget ef8
Råd och tips
ter att ha jobbat för utländska företag och organisationer i andra världsdelar. Hur kan vårt samhälle, vår ekonomi och affärskultur berikas och gynnas av dessa utlandserfarenheter? Potentiella arbetsgivare i Sverige borde värdesätta att den svensk som gjort bra ifrån sig i en kvalificerad utlandsbefattning sannolikt utvecklats till ett utmärkt chefsämne genom visad förmåga till anpassning i en ny miljö och en arbetssituation som inte alltid varit så lätt. Återanpassningsfrågor är djupt känsloladdade och sliter starkt på våra inre hjärtesträngar. ”Hur återknyter vi kontakten på alla nivåer med vårt fädernesland och vad har vi gemensamt med alla här hemma? Hur kan hemvändaren lyfta fram sin svenska sida så att han/hon accepteras efter hemkomsten? Vad är det inom oss som är genuint svenskt även efter alla år i förskingringen?” Mot bakgrund av de förutfattade meningar som många svenskar har om hemvändare, är det relevant att ställa frågan: Hur uppfattas hemvändarna av sina medmänniskor? Och hur beter sig hemvändaren när det uppträdande som han/hon förvärvat utomlands sätter honom/henne i konflikt med den svenska kulturen och omvärlden? Är detta något som man måste dölja eller be om ursäkt för, eller är det något som kan berika vårt land som en dyrt förvärvad gåva? Det går inte att komma ifrån att decennier av utlandserfarenheter lämnar vissa spår i personligheten. Eftersom vi idag lever i en värld som snabbt globaliseras, skulle det ligga i det svenska samhällets och den svenska affärsvärldens intresse att välkomna den bro som hemvändare utgör, de som inte bara förstår sitt eget lands kultur, språk och värderingar, utan också har värdefulla
9
Råd och tips
erfarenheter från främmande länder, kulturer och arbetsgivare där svenska företag onekligen har kommersiella intressen och behöver bygga egna broar till framtida kunder, samarbetspartners och arbetstagare? Skulle inte Sverige förlora mer på att vända ryggen åt sina landsmän som kommer tillbaka med kunskaper och erfarenheter från all världens hörn i stället för att välkomna dem och använda deras kunskaper till gagn för alla parter – det svenska samhället, näringslivet, offentliga sektorn och individerna själva?
Vad kan den potentielle hemvändaren göra åt saken redan under utlandsvistelsen?
Personer som är aktiva i yrkeslivet hemma i Sverige har en naturlig möjlighet att ”visa framfötterna” och att knyta kontakter (”nätverka”) på hemmaplan, medan de personer som befinner sig utomlands under längre perioder lätt blir osynliggjorda. Personer som arbetar i Sverige har också bättre möjligheter att hålla sig à jour i fråga om exempelvis kommande nya tjänster. Även om exempelvis Internet erbjuder goda formella möjligheter att få information om utlysta tjänster, är det naturligt att en stor del av den informella informationen förmedlas i arbetsplatsens lunchrum, korridorer och andra kollegiala och sociala mötesplatser på hemmaplan. Många av de personer som arbetat i utländska dotterbolag eller i helt utländska bolag har upplevt att de har uppfattats med skepsis från den svenska arbetsplatsens sida. Utlandsuppdraget har inte setts som en naturlig del av verksamheten utan snarare som något främmande och märkligt. 10
Råd och tips
Arbetsgivare bör i högre grad än idag ta hänsyn till att svenskar som tar arbete utomlands utvecklar sin kompetens i olika avseenden vilket borde tillmätas särskilt meritvärde i karriärhänseende. Det är en god idé att utlandssvensken bemödar sig om att hålla sitt nätverk i Sverige aktuellt under utlandsvistelsen. Besök de gamla vännerna och i förekommande fall även arbetskamrater i Sverige med jämna mellanrum. Det är en god idé att hålla kontakten med hemmasvenskarna genom att behålla ett sommarställe i Sverige som besöks årligen. Bjud också gärna svenska vänner att hälsa på i det nya landet. Att vid besök i Sverige ibland hålla föredrag om utlandsuppdraget inför hemmaorganisationen har visat sig vara mycket effektivt för att dels hålla sig ”framme” och dels för att öka förståelsen bland hemmasvenskarna. Ett livstecken i form av ett e-mail eller Skype-samtal då och då är också effektivt. Nätverk som Facebook, LinkedIn och A Small World med flera är förträffliga kanaler för att hålla olika nätverk vid liv. Utlandssvensken bör också hålla sig à jour med och beakta sin ”svenskhet” genom vara medlem i svenska organisationer och bevaka svenska medier. Det finns svenska klubbar och handelskammare i många länder där man kan behålla kontakten med svenska traditioner och hålla kulturarvet vid liv, till exempel;
SACC-USA (www.sacc-usa.org) SWEA (www.swea.org) Svenska Kyrkan (www.svenskakyrkan.se) SVIV (www.sviv.se) Svenska Klubben finns också i flera länder
Att prenumerera på någon svensk dagstidning eller att regelbundet läsa en sådan via digitala media är ett måste, annars blir man lätt utanför när man samtalar med hem
11
Råd och tips
masvenskarna. I många länder kan man se på svensk TV via satellit, vilket förstås är ett mycket bra sätt att hålla sig à jour med vad som händer i Sverige. Hemmasvenskar talar väldigt gärna med varandra om vad man nyligen sett på TV eller läst i tidningen. SVT och TV 4 har på nätet en bra Playfunktion som gör att man till viss del kan följa med i programutbudet som erbjuds i Sverige även om dessa funktioner inte alltid kan nås från alla länder. En del har kanske glädje av att ha kontakt med skolor och lärosäten för erfarenhetsutbyte.
Vad hemvändaren kan göra efter återkomsten till Sverige?
Det finns många klubbar, nätverk och föreningar att bli medlem i efter återkomsten till Sverige. Majoriteten av svenskar är medlemmar i en förening där de har möjlighet att umgås med likasinnade. Utlandssvenskar med examina från utländska universitet kan använda sitt nätverk både utomlands och i Sverige då många globalt erkända universitet har startat svenska alumniföreningar. Det kan också vara bra att tillhöra ett internationellt nätverk som Rotary (www.rotary.se) eller Zonta (www.zonta21.org) som är aktiva runt hela Sverige. Här kan man känna sig lika hemma i avdelningarna i Göteborg som i Singapore eller Chicago.
12
Råd och tips
Bibliografi och källmaterial Kaj Falkman, Den japanska hemligheten, Bokförlaget Langenskiöld, 2010. Ewa Hedlund, Utvandrare.nu: Från emigrant till global svensk. Föreningen Svenskar i Världen, Stockholm 2011. Tove Lifvendahl, Från sagoland till framtidsland: Om svensk identitet, utveckling och emigration, Hjalmarson & Högberg Bokförlag AB, Stockholm 2011. Gunilla Ramell, Svensk i världen: Möjligheter och utmaningar: Hemvändarna, Tal inför Föreningen Svenskar i Världen och SWEA International, Stockholm, 13 augusti 2003. Ludvig Rasmusson, Hemvändarna, NTG-Lärprojektet och Paraplyprojektet 2006, Liber, Stockholm 2006.
13
R책d och tips
Egna anteckningar
14
R책d och tips
Egna anteckningar
15
Storgatan 19 | Box 5501, 114 85 Stockholm Tel: 08-661 50 10 | Fax: 08-660 52 64 svenskar.i.varlden@sviv.se | www.sviv.se