Drup danm

Page 189

60

Syn : Danmyétè * F. CASERUS T. C ASERUS, Sainte Marie ; An jwa danmyé sé an moun ki ka jwé danmyé. * S. LAVIOLETTE, Vauclin ; Idem * I. C ACHACOU, Rivière Salée ; Idem * T. CASERUS, Sainte Marie ; « Lè ou lian, ou pli débouya, ou kon an sèpan, ou ka dématé pa anba moun – an. Ou lian kon an sèpan, menm si ou fèb pasé’y. » Exemple : « Sé konsa man té ka goumen danmyé mwen : man té ka brennen anpil ; si moun – an pa ni anpil souf, i pèd. » * AM4 Autre terme pour désigner le danmyétè. Dans la tradition, ce terme était largement utilisé dans la région de Schoelcher et du nord-caraïbe mais aussi dans le sud et dans le nord-atlantique pour désigner le combattant. Notons que les Mayolè en Guadeloupe mais aussi les joueurs de cartes, dominos, sèbi ... l'utilisent également.

Jwa lian : * S. LAVIOLETTE, Vauclin ; « An moun ki lian sé an moun éti ou ni difikilté pou ou tchenbé’y. I ka sòti anba’ w rapid, i ka vlopé anlè’w ; i débouya pou sòti, anba an koraj.” * G. ORANGER, Saint Esprit ; « Sé an danmyétè ki asou pié’y ; i ka volé, i ka fè tout bagay, i ka dévèsé ; ou pé tchenbé’y mé si ou pa o konba, i pé déchiré kò’w épi pié’y. » * S. AVIT, Saint Esprit ; Exemple : « Man jwenn épi an kolonel sénégalè la djè 39, an swè man té lawmé, man té ka rantré mé man pa té mandé pèwmision, man trouvè douvan mwen ; nou goumen, tout mannyè man lévé boug-la pou man fésé’y, boug-la té lian telman, i ka ritonbé anlè dé pié’y. » Jwé : * AM4 Ce terme annonce le début ou la reprise du combat.

Document diffusé par Manioc.org


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.