Drup danm

Page 166

37

Dansé danmyé : * A.VALLADE, Sainte Marie : Il n’y a pas de « dansé danmyé » ; « sé goumen danmyé » * E. THESEE, Trois Ilets : « Poutchi pa ni dansé danmyé ? Ou ka dansé, ou ka soté, épi i ni mizik ! » * M. DESTON, Lorrain : « Prèmié bagay an danmyé, sé dansé danmyé. Nonm ek fanm ka dansé danmyé : nonm épi nonm, fanm épi fanm, nonm épi nonm. » * D. MATCHONA, Trois Ilets : « Tout moun ka dansé danmyé : ou ka dansé danmyé-a, …. » * F. RAPON, Trinité – Quartier Poirier : « Moun té ka lité an danmyé, mé moun té ka dansé an ladja, moun té ka amizé, moun té ka goumen ladja. Adan goumen ladja –a té ni lanmò. Adan amizé danmyé, moun té ka dansé. Lè moun té ka dansé sété près kon dansé ladja. » * E. ANDEOL, Anses d’Arlet : « Moun té ka dansé ladja. » Syn. : « Dansé ladja » Dansé ladja : * D. LEBEL, « Papa –mwen, monsieur Lebel té ka di mwen kalenda épi dé ou twa tanbou té ka jwé jis koté minui é dimi : sé menm tanbou-a, dé lè sèten tanbouyé té ka chanjé : chan-an té ka vini pli séré ; ladja – a té ka koumansé. » * R. NEDAN, Ducos :

Un homme, une femme, la musique, c’est la biguine ladja. Cela veut dire que la cadence, c’est la biguine et on fait des parades de danmyé. On démarre par le « tonbé lévé » qui est un des pas de la kalenda ; après on va en avant en « pa nika », on recule en arrière en « pa nika doublé ». On y trouve : - les pas piétinés (le « bòdzè » est dans le piétiné, - les pas « maché », - les pas « tjotjo », - les pas de biguine sur les côtés, devant, derrière, - le pas « alé viré » piétiné était appelé « aga », - les pas « chasé kwazé »,

Document diffusé par Manioc.org


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.