Bengt Lundin lärarprofil med nära 40 år vid skolan
Syskonen Lundin på skolgården omkring 1934. Bengt står näst längst till vänster. Övriga syskon fr v: Torsten, Britta, Märta (tvilling till Bengt) och Inga.
Trivsel, förtroende, öppenhet och samarbete! Det har varit ledord för Bengt Lundin, med nära fyrtio års lärargärning vid skolan ”byggd av rött tegel och på kristen grund”; en skola som under hundra år präglats av en engagerad personal och där på lärarsidan Bengt är en av många i profilernas långa rad. – Jag har alltid trivts med mitt jobb, med kollegorna – och inte minst med eleverna. Det är en förmån att ha fått arbeta med och bland ungdomar. Det har varit stimulerande att få ge ungdomar kunskaper och att entusiasmera dem till självständigt tänkande. Det behöver inte bara vara matte och fysik, det kan också vara frågor om tillvaron och livets mening, understryker Bengt som 30
också betonar öppenheten och det ömsesidiga förtroendet mellan lärare och elever. Och Bengt ”Lill-Lukas” Lundin – son till legendariske läraren, humanisten och rektorn Gösta Lundin, allas ”Lukas” för generationer elever - har verkligen ett historiskt perspektiv på skolan. – Mina fyra första levnadsår bodde familjen i en lägenhet på gamla Samskolans tredje våning åt söder. Så jag kan utan överdrift säga att jag under hela min livstid varit mycket nära knuten till skolans värld, säger Bengt, i dag pensionär sedan tio år, och som hösten 1959 kom som adjunkt i matte och fysik till Osby Samskola, där han på 1960-talet dessutom tillsammans med hustrun Birgitta under sju år även tjänstgjorde som husfar respektive husmor för tolv elever. Birgitta var under den tiden även skolsköterska på Samskolan.
OSBY SAMSKOLA - EKBACKESKOLAN 100 ÅR • 2007
Kulturliv och scouting Internatskoletiden, som upphörde i början av 1970-talet, är fylld av många givande och lärorika minnen för Bengt. Realskoletiden hade skolan som mest 415 elever, varav 155 internatelver och 260 från Osby och bygden däromkring. - En ganska liten men synnerligen engagerad elevhems- och lärarpersonal med stort intresse för ungdomarnas bästa, såväl ur fostrans- som kunskapssynpunkt, och med en framsynt ledning gjorde att i stort sett alla på skolan trivdes med tillvaron. Trots små klassrum kunde elevantalet i en klass vara 36-37 genom att man hade små bänkar. En omfattande fritids- och idrottsverksamhet bidrog i hög grad till trivsel och studiemotivation. Bengt påminner också om att Samskolan tillsammans med dåvarande Lantmanna- och Lanthushållsskolor-