NR 3 ÅR 2022 ÅRGÅNG 39 tidskrift för kristen enhet, retreat och meditation UUUUU Tema: PILGRIMENFÖRVÄGBESKRIVNINGARDENKRISTNE BERGET FYLLER 60 ÅR 1962 - 2022
StorlekANNONSPRISERPrisenstaka annons Pris för fyra annonser 1/1 2 000:- (180x120 mm) 6 000:1/2 1 500:- (90x120 mm) 4 500:1/4 1 000:- (90x60) / 60x30 mm 500:-. 3 000:- / 1500:Baksida 5 000:- 15 000:ANSVARIG UTGIVARE : Peder Bergqvist. ADRESS : Stiftelsen Berget, Tempelvägen 10, 795 91 RÄTTVIK. TELEFON : 0248-79 71 70. BANKGIRO : 574-3323. IBAN: SE92 6000 0000 0007 9712 8298 BIC/SWIFT: HANDSESS E-POST: info@berget.se. WEBSIDA : www.berget.se. PRENUMERATION OCH ANNONSBOKNING : 0248-797170, info@berget.se TRYCKERI : Henningssons Tryckeri AB i Borlänge. UTGIVNINGSPLAN: Fyra gånger per år. Stiftelsen Berget har utgivningsbevis för Unum som periodisk skrift och förbehåller sig rätten rätten att göra justeringar i de bidrag som lämnas in till tidningen. Unum betyder “ett” (Joh 17:21) och syftar på Bergets kallelse att verka för Kyrkans synliga Enhet. KONTAKTUPPGIFTER & ANNONSPRISER INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tema: VÄGBESKRIVNINGAR FÖR DEN KRISTNE PILGRIMEN Ledare 3 Fader Peder Bergqvist Pilgrim 4-8 Elisabeth Andersson Boktips 9 Marie Erenius Bergqvist Vägbeskrivningar för människans livsvandring 10-16 Fader Peder Bergqvist Vänbrev 18 Fader Peder Bergqvist Vallfärd i Bangladesh 20-22 Broder Johannes Sandgren Utvecklingen av Stiftelsen Bergets stadgar 24-27 Jan-eric Jonsgården Den franciskanska pilgrimsrörelsen i Sverige 28-31 Annsofi Danielsson EnstakaPRENUMERATIONnummer 40:Årsprenumeration 150:Medlemsavgift i Bergets vänförening 300:Unum 2
Unum 3
H
ett starkt bibliskt tema, med uttåget ur Egypten och den 40-åriga ökenvandringen och sedan Jesus och hans lärjungars ständiga vandrande som modell: ”Visa mig, Herre, din väg, så att jag kan vandra i din sanning” (Ps 86:11, 2 Joh 4, 3 Joh 4).
ANDLIG
KARTOGRAFI
På samma sätt är Berget inte bara en plats utan en karta som erbjuds människor i vår tid. Vi erbjuder andliga vägbeskrivningar genom våra retreater och kurser. En re treat eller några dagar i stillhet och meditation bör inte vara något annat än just en hjälp på vägen, att få ljus över sitt eget liv, att se vilka vägar som Bibeln, helgonen och de kristna mystikerna målat upp för oss, och som vi kan läsa och inspireras av.
”Däri består kärleken, att vi vandra efter de bud han har givit. Ja, detta är budet, att ni skall vandra i kär leken, enligt vad ni har hört från begynnelsen” (2 Joh 6).
”Sedan vandrade Jesus omkring i Galileen” (Joh 7:1).
Den kristna mystiken relaterar till kartor och vägbeskrivningar i sina upplägg, alltså texter som vädjar till läsarnas deltagande vandring med Dettaförfattaren.ärjuockså
”Herren bevarar dig, i hans skugga får du vandra, han går vid din sida” (Ps ”Kom,121:5).alla av Jakobs ätt, låt oss vandra i Herrens ljus!” (Jes 2:5).
ela kosmos utgår från och är omfamnat av vår himmelske Fader vilket gestaltas i äldre karto grafi. Under antiken och med eltiden hade kartorna, förutom den rent fysiska dimensionen, en andlig och existentiell dimension. Kartan visade riktingen för hela människan, med paradiset som utgångspunkt och himlen som mål, både för den enskilde och för hela skapelsen.
”Jag är världens ljus. Den som följer mig skall inte vandra i mörkret utan ha livets ljus” (Joh 8:12, 1 Joh ”Ty1:7). därtill är ni kallade, då ju Kristus själv led för er och efter lämnade åt er en förebild, för att ni skall följa honom och vandra i hans fotspår” (1 Petr 2:21, 1 Joh 2:6).
Ett sätt att förstå kyrkans teologer och mystiker är att de är andliga kartografer som målar upp en levande interaktiv karta för det kristna livet och ger vägbeskriv ningar som hjälper de troende att se var de befinner sig och urskilja vilka steg de bör ta på den fort satta pilgrimsvandringen.
Artikeln är skriven, Sankt Olofs festdag 29 juli 2022, av Elisabeth Andersson i Sörforsa utanför Hudiksvall i Hälsingland, där Stråsjöleden och Helgonleden gör det möjligt att ta sig till Trondheim. www.pilgrimstid.nu
Unum 4
PILGRIM
Pilgrim idag – nutida bakgrund Att vandra pilgrimslederna ge nom Spanien eller Italien, eller här i Norden, har blivit mycket populärt de senaste decennierna. Före 1980-talet och till och med under 1990-talet var det ännu ganska ovanligt, lite äventyrligt och spännande. Den långväge pilgrimen sågs med respekt och förundran. Nu är det många som vandrar, både i Sverige och till olika pilgrimsmål i hela världen.
Vid slutet av 1990-talet började intresset vakna, inte minst ge nom pilgrimsprästen Hans-Erik Lindström, i Vadstena. Han sågs tidigt, redan under tiden i Stock holm på 1970-talet, när jag först träffade på honom, som en före gångare. Då var han aktiv i ”Ny Gemenskap” för hemlösa och missbrukare i storstaden. Skill naden mellan den hemlöse miss brukaren och den utbrände läka
Under kristenhetens historia har pilgrimsvandring uppmuntrats, mer eller mindre, under olika tider och av olika kyrkoledare.
Pilgrimsvandring hade ju trots allt förbjudits i samband med reformationen! Hembygdsfören ingar och eldsjälar med intresse för kulturhistoria var minst lika engagerade som församlingarna och tillsammans lade man grun den till de större pilgrimslederna som finns idag. Så ser ursprunget ut, åtminstone i Södra Norrland, som jag bäst känner till.
Till en början var många präster skepiska, rent av avoga till detta.
har satt stark prägel på pilgrimsrörelsen i hela Norden genom ”pilgrimens nyckelord”: Frihet, Enkelhet, Tystnad, Bekymmerslöshet, Lång samhet, Andlighet, Delande. Nyck elord, som har lite av ”stororden” i sig, tål att tänka på, fundera över under långvandringen, samtala om när kvällen kommer, omsätta i det dagliga livet. Ungefär samtidigt i slutet av för ra årtusendet, började man söka och återställa de gamla vägarna, pilgrimslederna, både genom södra Europa (till exempel till Santiago de Compostela, Rom, Canterbury), och hos oss i Norden framför allt till Trondheim, Nidaros, den helige Olav av Norges stad, men också till Vadstena och andra pilgrimsmål. Det blev så småningom närmast en folkrörelse att forska, bygga och märka ut pilgrimslederna. Inom Svenska kyrkan finns nu knappast en församling utan pilgrimsled, eller åtminstone aktivi teter kopplade till pilgrimstemat. Man kunde tro att det inom kyr kan redan från början skulle ha funnits ett starkt engagemang, men så var det långt ifrån alltid.
Unum 5 ren är kanske inte så stor. Båda behöver hitta ny balans och me ning i sina liv. Pilgrimsvandring kan då bidraga till att man finner både balans och mening. Det är inte enda vägen dit, men en väg som är lätt för många att förstå och Hans-Erikanvända.Lindström
Kort pilgrimshistorik
Bland de kyrkofäderna fanns rös ter både för och emot pilgrimsvandring. Gregorius av Nyssa och Basileios den Store hade helt olika uppfattningar. Basileios skrev att pilgrimsfärd var till gagn för den kristne, medan Gregorius var klart skeptisk och menade att om man inte redan hade Kristus i sitt hjärta, så hjälpte det inte om man vandrade hela vägen till Je
Unum 6 rusalem. Inom Katolska kyrkan räknas för övrigt
Nidaros/TrondheimeltidenOmfromheten”.ring/pilgrimsfärderpilgrimsvandtill”folk-manblickartillbakatillmedhosossiNorden,såvarmed
Sankt
Olof ett av de första pilgrims målen. Heliga Landet, Rom och Santiago de Compostela var gi vetvis de stora målen, men nu fanns ett mål för pilgrimer även här i Norden. Olav Haraldsson, som förlorade slaget om Norges krona vid Stiklestad, kastade ifrån sig sina vapen, anbefallde sin själ åt Gud och vann helgonkronan. Även runt om i Sverige uppstod efterhand det ena pilgrimsmålet efter det andra. Några av hel gonen som drog pilgrimer till sig var Elin i Skövde, Botvid i Botkyrka, David i Munktorp och Sven i Arboga, Sigfrid i Växjö, Karlung i Roslagen, Erik i Uppsala – och naturligtvis vårt största pilgrimsmål här i Sveri ge – Birgitta i Vadstena. ”Helga Lösen” i Stockholm hade i do minikanklostret i Gamla Stan en undergörande bild, föreställande Kristus som tas ner från korset. Om det inte var möjligt att göra en längre pilgrimsfärd kun de man vandra runt kyrkan och be för de döda på kyrkogården. Allt detta förbjöds och bestraffa des efter reformationen och pilgrimsvandringarna dog så små ningom ut. Men tanken, på att människan här på jorden lever som en pilgrim på väg mot sitt himmelska mål, fanns kvar. Psalmer och sånger speglar detta, inte minst sena re i frikyrkorörelsen. Med tiden blev började man göra pilgrims resor till Det Heliga Landet, för att se platserna som omtalas i Bibeln. Detta var faktiskt något som redan de första kristna bör jade med, t ex Egeria som skrev en sorts resedagbok på 380-talet med skildringar av besök på olika platser som nämns i Bibeln, eller kejsarinnan Helena, som besökte bland annat Betlehem och Jeru salem och hämtade hem reliker, som Jesu Kors. Säkert var dessa båda kvinnor inte de första pilgrimerna dit, men många av de tidiga nordiska helgonen sägs ha vallfärdat både till Jerusalem, Rom och Santiago de Compostela! Redan vikingakvinnan Gud rid Thorbjarnardóttir färdades på tusentalet, inte bara till Vinland, utan även som kristen till Rom, enligt de isländska sagorna.
Pilgrimer är idag en brokig skara. Det var de nog under medeltiden också, åtminstone i 1300-talets England av Geoffery Chaucer’s ”Canterbury Tales” att döma. Äventyrare, fromma sökare, mo tionärer, helgon och syndare, får försöka samsas på vägen och på pilgrimshärbärgena.
Leden har väckt starkt intresse hos pilgrimer från hela världen och även om den inte har sam ma antal pilgrimer som vägarna till Santiago de Compostela, Los Caminos de Santiago, så är det en ansenlig skara som nu tar sig fram, hela vägen eller etappvis.
Dagens pilgrimer
Pilgrimens innersta mening är ju inte beroende på hur långt man vandrar, utan på motivationen, att man sätter av tid och kraft för att söka Gud. Inte heller är just vandrandet till fots det avgö rande. Metoden är mindre vik tig än motivet, hur man tar sig fram är mindre viktigt än varför. För många inom katolska kyr kan, liksom de ortodoxa kyrkor na, är målet mycket viktigt, inom de efterreformatoriska samfun den betonar man istället oftast vägen. För alla kristna är det vik tigt med en inre förvandling, en fördjupning av tron, hoppet och kärleken. Via Ecumenica Låt mig berätta om en vandring som genomfördes 2019 på Stråsjöleden i Hälsingland. Inom Hudiksvalls Kristna Råd (HKR) var man intresserad av pilgrims vandring och jag föreslog att HKR tillsammans med fören ingen Pilgrimstid skulle kunna göra en vandring tillsammans,
Men det finns många fler leder som går mot Trondheim, från olika delar av landet. Riksför bundet Pilgrim i Sverige har en karta som visar de flesta av pil grimslederna. www.pilgrimisveRomboledenrige.se. till exempel går från Mälarområdet, Köping, ge nom Dalarna och Härjedalen in i Norge och fram till Trondheim.
Den pil grimsled som i Sverige dragit till sig flest vandrare i nutid är Sankt Olavsvägen, från Selånger vid Sundsvall, via Östersund, Stik lestad och ner till Trondheim.
Varför är viktigare än hur På Berget i Rättvik kan man vandra längs markerade stigar, be och meditera, en slags pilgrims vandring i miniatyr om man ser på ledernas längd, men med innehåll som kan förvandla, lika väl som en hundramilavandring.
Unum 7
församlingar. Vi startade vid Stråsjö kapell där Biskop Anders, Katolska kyrkan, inledde och vandrade sen mot Gröntjärn, en mycket speciell plats längs leden. Vid Gladbäcksögat, en naturligt framporlande källa, inledde Baptistkyrkan med bön och sång, på temat Källan. Nästa anhalt var Bratte, ett högt berg med utsikt över hälsingeskog arna. Där höll Missionskyrkan andakten på temat Berget. Vid ett vindskydd nära målet tog Svenska Kyrkan hand om andakten på temat Beskydd. Och vid målet, enlikabidrogvärdigheter,enkelt,praktiken.”Viamensamblevskopkardinalen,ochringenavslutadesGröntjärn,vandmedbönvälsignelseavBiAnders.Detenfingevandring,Ecumenica”iDetvaringamärkallamedsitt,påvillkor,ändå-dagattminnas! Avslutande fråga Eftersom jag och min man tidigare vandrat som pilgrimer, men inte längre kan vandra så långt, har vi frågat oss hur man bäst bevarar sin pilgrimssjäl. Att vara pil grim kan inte bara vara förbehållet den som är i god fysisk form och kan göra långvandringar. Jag skulle vilja ställa frågan till er som läser detta: Vad tror ni är re ceptet på att bevara sin pilgrims själ? Hur tänker ni för er egen del kring pilgrimsvandring?
Unum 8
bygdens
Unum 9 S:T SIGFRIDS BOKLÅDETIPS
En kort introduktion till den Heliga Birgittas uppenbarelser
S:T BOKLÅDASIGFRIDS
Vi har böcker, skivor och ikoner som speglar vår ekumeniska inriktning. Vänner emellan, att dela tron i en modern tid Ulf CatholicaEkman2022
I denna sekulariserade tid är det välkommet med en bok som tar upp ämnet evangelisation. Den na volym består dels av Ekmans egna texter, där olika aspekter på och faser i evangelisation gås igenom. Författarens praktiska och mångåriga erfarenhet lyser tydligt igenom. Men, emellanåt dyker det upp andra texter som tydligt är skrivna av helt olika personer, allt från församlingens lekmän till olika präster. Dessa korta vittnes börd skapar “titthål” in i det som Ekman skriver om, hur det kan se ut i verkligheten, för människor som upplevt evangelisation själva, vilket ger en personlig dimension för läsaren. Öppettider: tisdag, fredag, lördag kl. 14-16 onsdag och söndag till kl. 14-15 Kontakt: bokladan@berget.se
Denis M. Searby Veritas 2022 Som titeln säger är detta inte en tjock volym, den är liten och behän dig, men nog så innehållsrik. Den som önskar en bredare kunskap om Heliga Birgitta och om hennes uppenbarelser, får veta en hel del. Dels ges en skildring av hennes liv, men också vad uppenbarelser i sig är och specifikt om just hennes uppenbarelser. Sedan bearbetas frågan om hur Heliga Birgittas eget liv och hennes uppenbarelser kan vara sammanlänkade. För fattaren ger möjliga tolkningar av olika uppenbarelser och låter till sist läsaren möta det persongalleri som presenteras i Heliga Birgittas uppenbarelser.
förVägbeskrivningarmänniskanslivsvandring
Fader Peder Bergqvist, Bergets föreståndare. Kartografi och itinerarier Bonaventura (1217-1274) ville som ledare för franciskanorden översätta det som Franciskus av Assisi på ett ytterst enkelt sätt hade erfarit och levt till tankar och texter. 1259 skriver han ett Itinerarium - en resebeskrivning för hur människans väg till Gud och i Gud kan se ut, alltså som en karta men i form av en text. Här finns en insikt om att vi behöver vägbeskrivningar, kartor, som skildrar vårt andliga liv, som står i relation till allt annat: materien, skapelsen, det mänskliga menta la, psykiska och det historiska. Itinerarier betyder här förDettaellerer medler medeltida resehandböckantika elfärdvägsbeskrivningarkartskisseröverfärdvägar.ärnågotattåterupptäckaKyrkanivårtid!
Detalj från en romersk vägbeskrivning, ett itinerarium (Tabula Peutingeriana). Som sedan utvecklades vidare för att hjälpa kristna pilgrimer att nå sina mål.
Unum 10
Renatus, i De re militari som skrevs efter år 383. Itinerarier har varit avgörande för utvecklingen av geografiska kartor och sjökort. Itinerarier användes också av pilgrimer, vil ket bland andra Ambrosius skri ver om i Expositio in psalmum 118 (5.2). Pilgrimsfärder till kristna helgedomar skapade en ny an vändning för itinerarier och man kan tydligt se hur det officiella erkännandet av kyrkan år 313 på verkade kartografin. Bonaventuras itinerarium Det finns en specifik resekontext
Unum 11 När Bonaventura skriver sitt iti nerarium så anknyter han till det ta begrepps romerska och kristna bakgrund. Itinerarier finns beva rade från kejsar Augustus tid och framåt, ändå förekommer själva begreppet itinerarium först hos Flavius Vegetius
i Itinerarium Mentis in Deum som rör sig runt Bonaventura som en resande medeltidsmänniska, hans uppdrag som generalmi nister samt hans längtan efter att komma nära Franciskus, allt hålls samman av denna kontext som rör kartor, resande och väg Ibeskrivningar.sittitinerarium visar Bonaven tura att det finns flera vägar som leder till Gud: naturen, människ an och kontemplationen av Gud själv. Hela livet är en vandring, och Bibeln och alla heliga texter, mystik, helgon, är som vägbe skrivningar eller kartor. Så kan man i antika och medel tida kartor se en inbjudan till att vandra enligt kartan, inte endast till en jordisk plats utan också som en andlig och didaktisk väg. Bonaventura skapar genom sitt Itinerarium ett inre rum i sina medbröder genom att ge dem en vägbeskrivning, och för att ta dem med sig på resan som leder till föreningen med Gud, som Franciskus visat. Isidors T- och O-karta Isidor av Sevillas (560-636) Toch O-karta över världen blev som ett mönster för medeltidens Härkartografer.ärvärlden en cirkelformat O (orbis) där floderna Don och Nilen löper horisontellt från höger till vänster och Medelhavet från centrum till botten och formar ett T (terrarum) inuti ett O (or bis terrarum). Asien fyller ut den övre delen av kartan, Afrika den högra nedre delen och Europa den vänstra nedre delen. Varje världsdel är uppkallad efter en av Noas söner: Sem (Asien), Ham (Afrika) och Jafet (Europa). Runt världsdelarna finns Mare oceanum
Unum 12 (Oceanen) och utanför Oceanen återfinns kompasspunkterna med Oriens (öster) högst upp, som en sorts huvudinriktning, Sep tentrio (norr) till vänster, Occi dens (väst) underst och Meridies (syd) till höger (betecknar solens position vid dess meridian, mitt på dagen). Franciskansk kartografi När det gäller T-O-kartan kan man också se en franciskansk anknytning. T-O-kartan är formad som en symbol för Kristi lidande där T i T-O-schemat är ett kors, men inte vilket kors som helst utan just den korssymbol som S:t Franciskus började använda: tau-korset (crux commissa). När Påven Innocentius III 1215 sammankallade IV Laterankon ciliet så öppnade han konciliet med att påminna om det som står i Hes 9:4 ”rita ett tecken i pannan”, den hebreiska boksta ven Tav, grekiska bokstaven Tau, ”et signa thau” (Vulgata). Detta tog S:t Franciskus till sitt hjärta. Tautecknet, som är format som bokstavet T i det grekiska alfabetet, kunde snabbt identi fieras med Kristi kors och därför använde Franciskus från denna Mappamundi från katedralen i Hereford med ett tydligt
IsidorianskT-O-mönster.T-Okarta i dess enklaste version.
följeslagare
Franciskus,
Unum 13 stund Tautecknet som sin egen signatur, och det levde kvar bland hans efterföljare. I ett avsnitt i Bonaventuras stora franciskus biografi, Legenda Major (4.9.9), vilken han skrev året efter ItinerariumMentis in Deum och som handlar om muslimernas omvän delse, uppmanar Franciskus brö derna att teckna de som omvänt sig med taukorset på pannan. Bonaventura uppmanar alla sina medbröder att, liksom S:t Fran ciskus, tecknas med Tau, ett tecken som han menade kom ge nom den sanna fattigdomen. Franciskus av Assisis vördnad för skapelsen grundlade, i fran ciskanorden, ett stort intresse för och förundran över den naturli ga världen vilket bland annat re sulterade i att franciskaner som Roger Bacon (1214/1220–1292), Johannes Duns Scotus (1265/66–1308) och William av Ockham (~1287-1347) ägnade sig åt att utveckla kartografi och vetenskap. Franciskanorden fostrade många framstående vetenskapsmän och resenärer vars intressen ofta vän de sig till kosmografi och geo grafi, inklusive sammanställ ningar av mappaemundi . Redan en och lärjunge till S:t Johannes av Pla no Carpini (~1180-1252), företog en missionsresa till Asien (124547) för att upptäcka mongoler nas historia och seder. En annan franciskanbroder, Vilhelm av Rubrouck (~1210-1270) sändes på samma uppdrag och den detalje rade rapporten om hans observa tioner användes senare av Roger Bacon. En mallorcansk francis kan, Ramon Lull (ca 1233-1315), skrev om navigeringens veten skap utifrån sin egen direkta er farenhet till sjöss, han var också den förste som beskrev sjökortet. Men det var i Roger Bacons bi drag som franciskanernas in tresse för kartografin var mest uppenbar, som vi ser i hans Opus majus (1268). Bonaventura och Luther De texter som Bonaventura skrev mellan 1259-1260 var starkt på verkade av att han valts till gene ralminister år 1257, vilket inne bar att han var på ständigt resande fot genom Europa. Det finns en rumslig aspekt i dessa texter som har att göra med medeltida kartor och vägbeskrivningar som exempelvis gör att Luther inte kunde förstå Bonaventura. Under medeltiden inbjöd kar tor och vägbeskrivningar till att fostra en deltagande interaktion medan de från 1500-talet, och fram till vår egen tid, istället för
Unum 14 stås som abstrakta kartografiska koordinater utan att personen be rörs andligt eller känslomässigt av dem. Under hela medeltiden tog läsare ivrigt till sig Bonaventuras nedskrivna pilgrimsresande emedan senare läsare, som Mar tin Luther, fann denna litterä ra stil frustrerande och rent av kontraproduktiv. Luther tvivlade inte på äktheten av Bonaventu ras andliga erfarenhet, men den kontemplativa resplanen i Bona venturas kartor på 1200-talet var knappt begriplig på 1500-talet på grund av den förändrade upp fattningen av det rumsliga som återspeglas i många områden av europeisk intellektuell verk samhet, inklusive kartografin. Kartor och resor har gått hand i hand åtminstone sedan antikens gryning; ändå har samspelet mellan symbolisk och bokstav lig representation och deltagan de varierat genom århundradena, vilket framgår när en medeltida mappamundi ställs bredvid en modern Modernakarta.kartor har ett utifrån perspektiv, som utgår från en betraktare som vill kontrollera rummet, medan den äldre kar tografin antyder en diskurs med ett engagerat och vandrande del tagande. Medeltida kartografer, som gynnades enormt av inflödet av geografisk och kulturell information från otaliga pilgrimer och korsfarare, avsåg att både informera och stimulera resenärer och på så sätt främja ett affektivt deltagande i de andliga och timliga verkligheter som representerades i deras kartor.
Luther, som upplevde den väx ande sprickan mellan immanens och transcendens på tröskeln till moderniteten, fann Bonaventu ras teologi alltmer problematisk.
Under denna övergångsperiod förlorade resvägar sin närhet till det muntliga berättandet, och därför talade texter om en inre resa inte längre till läsaren, utan lästes istället som försök till en form av andlig kontroll. Läsbarheten ifrågasattes och man upp fattade inte längre att Bonaven tura kartlade en inre pilgrims färd, istället sågs hans kontemp lativa hermeneutik mer som en sofistisk intellektuell stege, eller
Utan att förneka deras materiel la betydelse representerade dessa kartor ofta en inre, andlig resa. Bonaventura, den erfarne och aktive vägfararen, var något av en andlig kartograf, som i dessa texter skapade en deltagande resa genom spåren, bilderna och liknelserna som representerar det gudomliga i denna värld.
Unum 15 en galen labyrint, som inte ledde någonstans. Mappaemundi Mellan omkring 400-1400-talet utvecklades en genre av världs kartor med ursprung i den klas siska traditionen som anammades av kyrkan. När man samman ställde dessa mappaemundi , som de kallas, utgick man ofta från gamla itinerarier av pilgrims- och handelsvägar. Det primära syftet med dessa mappaemundi var att instruera de troende om de betydande händelserna i frälsnings historien snarare än att registrera exakta platser. En mappamundi stod som en representation av hela tillvaron, för det jordiska li vets förgänglighet, gudomlig vis dom, Kristi kropp eller till och med Gud Exempelvissjälv.utgår den Ebstorfska världskartan från Kristi kropp som omsluter hela världen. På många illustrationer hålls jord klotet i vänster hand av anting en Kristus (Salvator mundi ) eller Gud Fadern. Ibland återfinns jordklotet under Kristi fötter i framställningar av den yttersta Dendomen.medeltida funktionen av mappaemundi var till stor del exegetisk, där symbolik och allegorisk skrifttolkning hade stor Symbolerbetydelse. hade en grafisk form, medan nutida beskrivningar av medeltidshistoria och litteratur tenderar att referera till symbo liskt bildspråk i en strikt verbal snarare än en grafisk mening. Idag kan vi förstå korset som en symbol för lidandet men har svårare att förstå den medeltida rumsliga symboliken som re Ett exempel på hur kartorna kunde sammanfoga tid och rum, världsligt och andligt, och visa människor vägen på ett flerdimensionellt sätt.
framgångsrika in tegrering av medeltida kartogra fis deltagande och representativa element i hans andliga resplaner förutsätter en enhet som, kanske har försvunnit i vår tid. Bona venturas itinerarier är kroppsliga, deltagande texter som förblir öppna för en samtida omläsning i den mån vi låter dem vara kroppsliga och engagerande. Vi behöver återupptäcka texternas kroppslighet och affektivitet. Texter är i grunden itinerarier som inbjuder läsarna till person ligt engagemang, en vandring, en kroppslig inre vandring, där de ras vilja efterfrågas och utmanas.
Unum 16 laterar till korsets form utifrån talsymboliskt perspektiv, korsar marna som förkunnar talet fyra, de fyra väderstrecken där Gud verkar i höjden, på djupet, längden och bredden. I mappaemundi återfinns ett mycket konkret rumsligt sätt att se på de bibliska symbolerna, ibland är hela kartan som en scen för Guds handlande i historiska händelser från världens skapel se, genom dess frälsning i Jesus Kristus, till den yttersta domen. Kartorna var lika mycket histo riska krönikor som geografiska inventeringar, de hade både med rum och tid att göra. Mappaemundi kunde också spegla hur individen på medel tiden ansågs vara relaterad till universum. I det mikrokosmis ka perspektivet sågs människo kroppen som en symbol för universum, där kroppens element, vätskor och organ (mikrokosmos) var direkt relaterade till och kon trollerades av universum (makrokosmos). Detta är något som är uppenbart i Bonaventuras itinerarium där hela världen är som ett harmoniskt ordnat kosmos där också människan är en har moni, ett mikrokosmos i sam klang med makrokosmos: ”Det bör noteras att denna värld, som kallas makrokosmos, når vår själ, som kallas ”den mindre världen”, genom de fem sinnenas portar, när vi varseblir förnimbara ting, åtnjuter dem och fattar beslut angående dem” (II-2). Andlig vägbeskrivning i dag Kanske kan vi återvinna det muntliga berättandet, där tex ter inbjuder till en deltagande interaktion och vägleder oss på vår inre resa. Vi kan läsa Bibeln och andliga texter som en kart läggning eller vägbeskrivning, en inre pilgrimsfärd, som leder till Gud själv, på ett mångfafldigt Bonaventurassätt.
O Jesus, Guds Son, du som stod tyst inför dem som dömde dig, håll tillbaka min tunga, till dess jag fått besinna vad och hur jag skall tala. Visa mig vägen och gör mig villig att vandra den. Vådligt är att dröja och farligt att gå vidare. Så uppfyll då min längtan och visa mig vägen. Jag kommer till dig, såsom den sårade kommer till läkaren. Giv, o Herre, mitt hjärta ro.
Från en av många pilgrimsvandringar som organiserats på Berget.
Unum 17 Sankta Birgittas bön
O Herre, kom snart och lys upp natten. Såsom döende längtar, så längtar jag efter dig. Säg min själ att inget händer, utan att du tillåter det, och att inget som du tillåter är tröstlöst.
Unum 18
Bergets Vision 67. Våra Vänner har genom åren ställt sig till förfogande på många olika sätt: genom att ge sitt arbete i kök och städning, skänka eller samla in pengar, bygga, konstruera, gallra i skogen, leda retreater, kurser – i en hängivenhet och uthållighet som bara äkta vänskap kan ge! Utan våra vänner skulle Berget inte kunnat klara repara tioner eller nödvändiga nyinvesteringar.
i gläds åt att gästerna kom mer tillbaka till Berget efter pandemin och att fler visar intresse för kommuniteten på Berget. Hermann har just börjat som postu lant i kommuniteten och kanske kan vi få en bofast präst från Svenska kyrkan så småningom. Det finns också flera som är intresserade av att bli asssocierade till kommuniteten. Höstens arbetsdagar har just varit och vi gläds åt allt som gjorts på går den i trädgårdslandet, på vedbacken och så vidare. Det finns fortfarande stora behov av volontärer men det är ju ingen överraskning. Det är ju snarare ett konstant behov och en del av vad Berget är. Per Mases skriver om detta i slutet av Bergets vision: Bergets Vision 65. Hur ser den fortsat ta vägen ut? Det är inte våra begräns ningar som skulle kunna omöjliggöra kallelsen – men däremot en bristande tillit till Honom som kallar. Att ha fått följa utvecklingen på Berget har varit oerhört inspirerande. Alla dess helhjärtade och oegennyttiga insatser, där kärlekens och trons motivationskraft blir så tydlig.
Bergets Vision 68. Våra vänners hän givenhet är livsnödvändigt för Berget. Det som Berget står för – och som med åren blivit allt klarare – är kanske inte alltid opportunt men väcker klar genk lang. Vägen måste fortsätta i samma anda. Förtröstan och kärlek lyser upp både hjärta och förstånd. Pessimismen får aldrig tillåtas förmörka sikten! Så till sist, en uppmaning att komma på Bergets 60-årsjubileum, 4-6/11. Det är inte ett jättestort arrangemang utan snarare ett lite lågmält samtal mellan biskop Mikael Mogren och biskop Anders Arborelius om ekumenik. Under dagarna kommer lite annat också att hända men framför allt kommer vi att fortsätta be om en het, och odla vänskapens ekumenik. f. Peder Bergqvist, föreståndare
V
Unum 19 1962BergetJubileumsinsamlingfyller60år-2022
Ge en gåva till Berget Just nu är det extra angeläget att ge en gåva till Berget på grund av en ansträngd ekonomisk situation på grund av att bland annat de höjda elpriserna drabbar oss hårt. Ge en gåva med Swish: 123 337 20 75 Eller via Bankgiro: 574-3323
Kallad till ett liv i gemenskap? På Berget lever en ekumenisk kommunitet som gärna tar emot fler medlemmar från olika Vikyrkotraditioner!harjustnumöjlighet att ta emot två personer i vår kommunitet, det finns både boende och arbetsuppgifter som väntar. Man kan också vara associerad till kommuniteten och bo på annan plats. Kontakta fader Peder Bergqvist om du har frågor: peder@berget.se
Vallfärd
Unum 20
i Bangladesh Broder Johannes Sandgren, bor i en taizekommunitet i Bangladesh.
Unum 21
D et förekommer en del vallfärder i Bangladesh, ett land med kanske den minsta procentenheten kristna i Asien. Den katolska kyrkan i landet har haft som mål att upprätta en vallfärdsort i vart och ett av de åtta stiftet och detta mål är nu uppnått. För utom de årliga stiftsvallfärder na, som kan samla flera tusen människor var, finns också an dra vallfartsorter dit folk flock as från hela landet, ofta vid ett bestämt datum. Dessa offentliga vallfärder är stora, kostliga arrangemang som också engagerar polisen och den lokala förvaltningen och har en betydande kommer siell aspekt. De är viktiga på många vis, men det finns ock så andra sätt att vallfärda eller vara Ordetpilgrim.”vallfärd” betyder egentligen ”vandringsfärd”, alltså att man färdas till fots, och ”pilgrim” kommer från det latin ska ”pelegrinus”, resande eller främling. Den som förflyttar sig till fots dit där han är främ ling är alltså pilgrim och gör ordagrant en vallfärd. Man be höver inte nödvändigtvis ha en bestämd vallfartsort i sikte, det räcker med att vandra ut bland människor man inte känner och be för dem. Att det sker till fots har ursprungligen en historisk förklaring – det var fram till modern tid det enda sättet att förflytta sig för den stora majo riteten människor. I våra tider har det fått en annan betydelse: genom att gå till fots återvän der den jäktade nutidsmännis kan till en äldre rytm som be stäms av avstånd, dagens längd och kroppens styrka. För några år sedan börja de vi med ett nytt slags vall färd i Bangladesh, ett som vi tror motsvarar dagens behov. Ett tjugotal ungdomar delar upp sig i fyra eller fem grup per, var och en med en ledare. Ett ganska stort område med många kristna familjer väljs ut och en församlingskyrka görs till mötesplats. Varje grupp får sedan en lista på byar som den ska besöka under tre eller fyra dagars vandring, under vilken inga fordon får användas. Alla grupper sammanstrålar så små ningom på mötesplatsen och tillbringar en natt där innan alla reser hem igen. Under vandringen går ungdo marna från hem till hem och håller en kort bön med dem
Unum 22 som är där. Ibland är det bara några gummor, ofta många barn, emellanåt också en del medelålders och yngre vuxna. Ungdomarna är för det mesta i städerna och studerar el ler arbetar. Man frågar i varje by om det finns någon som är sjuk och gör ett särskilt uppe håll där. När dagen är slut so ver gruppen över i någon familj och efter frukosten är den på väg igen. De kristna i vår del av Bang ladesh är nästan uteslutande icke-bengaliska stamfolk som relativt nyligen har kommit till tron. Evangeliseringen kom bara ett par generationer före teven, mobiltelefonen och ur baniseringen. För att tron ska kunna rota sig krävs därför både fantasi och takt. Mest av allt krävs just det som är själva väsendet i vallfärden – att man lämnar sin egen miljö och går ut dit där man är främling. I vårt sammanhang ska detta inte tas alltför bokstavligt. Det är ett litet samhälle. Vi känner många i byarna vi besöker och ungdomarna har släkting ar och skolkamrater överallt. Ändå är det vi som kommer till dem och ber i deras hem, ofta stående på gårdsplanen, med två rökelsestickor nedstuckna i jorden framför en pall med ett ljus och ett kors. Eftersom det vanligen är under fastan som vi gör dessa vallfärder lämnar vi ett litet kort med S:t Efraim Syrierns bön och uppmanar till att fortsätta att be tillsammans, om så bara fem minuter. Jag tror att vallfärder av detta slag har en profetisk sida. Kyr kan har i mer än tusen år varit geografiskt förankrad i ett fast centrum – församlingskyrkan – i ett till stora delar orörligt samhälle. Idag är det annorlun da, samhället har luckrats upp, blivit rörligt och oroligt och fokuserat på individen. Den gamla modellen fungerar inte längre. Man kan inte sitta och vänta på att folk ska komma. Då måste man ut och vandra, som apostlarna en gång i tiden, som främlingar med ett glatt budskap. Berget volontärer!behöver Om du har möjlighet att hjälpa till, hör av dig till ingrid@berget.seIngrid:
Unum 23
Medlemsavgiften 300 kr per år. Medlemsavgiften är ett sätt att stödja vår verksamhet som drabbats hårt av höjda el- och livsmedelskostnader, med mera. Vill du bli medlem, använd vårt Bankgiro eller Swish-nummer och ange ”Vänföreningen”. BG: Swish:574-3323123337
S:t David är Bergets stödförening. Medlemmarna stöder Berget med förböner, gåvor och arbetVänföreningenssinsatser. medlemmar får regelbundet vänbrev från Berget samt tidskriften UNUM som utkommer fyra gånger per år. Två gånger om året finns möjlighet att vara med på arbetsoch gemenskapsdagar och varje år möts vi till årsmöte då huvudmän och styrelse utses.
Påminnelse om avgiften för 2022!
20 75 En bild invigningenfrån S:tDavidsgården,av den 18 november 1962, med biskoparna Sven Silén och John Cullberg och många representanter.ekumeniska
Vänföreningen
Unum 24
UtvecklingenavStiftelsensBergetsstadgar
1974 års stadgar Den 18 november 1962 invigdes S:t Davidsgården som en del av Rättviks stiftsgård. Tio år senare utvecklades anläggningen genom tillkomsten av Meditationsgården som byggdes 1972 - 1973 som ett AMS-projekt. Sambandet mellan Meditationsgården och S:t Davidsgårdens gudstjänstliv fanns redan från första början. Sambandet markerades genom att gården 1973 formellt öppnades av Svens Silén, dåvarande biskop för Västerås stift. År 1973 beslöt Stiftsgårdens styrelse att förbereda ett avskil jande av S:t Davidsgården och Meditationsgården till en särskild
Jan-eric Jonsgården, Stiftelsen Bergets 2022-06-15ordförande,
somkunnaklåfingrigaskyddatilldockförsamlingsverksamhet.apartatraktadesgårdarna.tillsamlingarnaringar.SannoliktmaterielltinnebarfrånenverksamheternaslutadedetManMeditationsgården.meditationscentrumhetgårdenretreatverksamhetverksamhetsgrenar,påS:tDavidsochmeditationsverksam-underledningavRättviks(RMC)påkanfunderaettslagpåhurkomsigattVästeråsstiftsbesigförattavskiljadebådatillenstiftelse,separatjuridiskpersonskildstiftetiövrigt.Avskiljandetjuattstoravärden,såvälsomandligtöverfördes.finnshärolikaförklaEnsomnämntsärattföristiftetvartvehågsnaattbidramedfrivillmedeltillVerksamheternabeavdåtidensomnågotfrånvanligtraditionellDetharsagtsattdetavgörandeskäletavskiljandetvarettbehovattmiljönpåBergetfrånvadkyrkopolitikerskullehittapåochförstöravaduppnåtts.
Unum 25 stiftelse benämnd ”Stiftelsen S:t Davidsgården”. Organisations förändringen bekräftades genom beslut i Stiftsgårdens styrelse den 29 juni 1974 samtidigt som stadgarna för stiftelsen fastställdes. Stiftelsens ändamål enligt stad garna var att bedriva kyrklig retreatverksamhet och att även i övrigt verka för andlig förnyelse och fördjupning (§ 1). Alltså en tämligen generell ändamålsbe skrivning, utan hänvisning till något bestämt trossamfund. Stiftelsens organ skulle bestå av fullmäktige, styrelse och ledare. Fullmäktige var stiftelsens högsta beslutande organ och skulle bestå av lägst 12 och högst 20 ledamö ter, samtliga valda av stiftelsens vänners årsmöte för en tid av fyra år. Styrelsen skulle bestå av minst 6 och högst 8 ordinarie ledamöter med minst 2 och högst 5 suppleanter. Biskopen i Västerås stift eller den han sätter i sitt ställe var självskriven ledamot av styrelsen. Högst 5 ordinarie ledamöter och 3 suppleanter skulle utses av full mäktige. En ordinarie ledamot och en suppleant skulle utses av vardera stiftelsen Stiftsgården och stiftelsen Rättviks medita tionscentrum (§ 4). Ursprungligen var avsikten att det under stiftelsens paraply skulle bedrivas två
Ändrade stadgar
1978, 1982 och 1984 I de ursprungliga stadgarna gjor des några smärre förändringar 1978 och 1982, bl.a. ändrades stiftelsens namn från ”Stiftelsen S.t Davidsgården” till ”Stiftelsen
Unum 26 Berget”. Men 1984 gjordes en mer omfattande förändring. Bakgrun den härtill var att samarbetet på Berget mellan S:t Davidsgården och RMC upphörde 1983 i och med att RMC lämnade Berget. Stiftelsen Berget övertog därige nom hela ansvaret för verksam heten vid de båda anläggningarna och nya stadgar fastställdes 1984. Enligt de nya stadgarna togs ord ningen med fullmäktige helt bort. Högsta beslutande organ blev is tället styrelsen, som skulle bestå av nio ledamöter, varav minst en borde vara knuten till organ inom Västerås stift. Ordföranden och fem ledamöter utsågs av vänfören ingen. De sålunda utsedda skulle i sin tur utse tre ledamöter. Registrering 1999 av stiftelsen i anslutning till ny stiftelselag En ny stiftelselag trädde i kraft 1996. Enligt den nya lagen skulle bl.a. samtliga stiftelser registre ras hos berörd länsstyrelse och i beslut i oktober 1999 registrerade stiftelsen Berget av Länsstyrelsen i AvDalarna.beslutet framgick att stiftelsens ursprungliga stadgar var de enda giltiga stadgarna. Länsstyrelsen bortsåg således från de ändringar i stadgarna som gjorts 1978, 1982 samt 1984. Stiftelsen anmodades bl.a. att senast sex månader efter varje räkenskapsårs utgång sända en kopia av revisionsberättelse och den av revisorn påtecknade årsre dovisningen till den nya tillsynsmyndigheten, d.v.s. Länsstyrelsen i AvDalarna.denredogörelse som Länssty relsen gjorde i ärendet framgick beträffande § 4 i de ursprungliga stadgarna att ”det som i stadgarna benämns fullmäktige motsvarar vad som i stiftelselagen benämns styrelse och det som i stiftelsens stadgar benämns styrelse är när mast som att betrakta som full mäktiges Länsstyrelsenarbetsutskott”.noterade att den dåvarande styrelsen (fullmäktige) inte var beslutsför då det befanns bara finnas sex ledamöter som ut setts av vänföreningen. Länssty relsen anmodade därför stiftelsen att genast utse ytterligare minst en ledamot så att styrelsen i vart fall blev beslutsför. Ändrade stadgar 2000 Länsstyrelsens registreringsbeslut föranledde Stiftelsens fullmäktige att vid sammanträde i juni 2000 fatta beslut om nya stadgar för stiftelsen genom en anpassning av 1974 års stadgar. Den största förändringen avsåg §
Unum 27 4 där stiftelseorganen bytte namn till styrelse, beredningsorgan till respektive föreståndare, allt i enlighet med de synpunkter som inkommit från Länsstyrelsen vid registreringen. Några paragrafer i de ursprungliga stadgarna togs helt bort såsom § 12 som före skrev att stiftelsen skulle stå under tillsyn av Domkapitlet i Västerås.
Denna föreskrift hade blivit in aktuell i och med att den stred mot den nya stiftelselagen där all tillsyn sker av Länsstyrelsen. Vidare togs § 14 bort som före skrev vad som händer med stif telsens tillgångar vid upplösning av stiftelsen. Skälet härtill är att en stiftelse i princip aldrig kan upphöra, den gäller för alltid. Däremot kan en stiftelse som all annan juridisk person gå i konkurs eller bli föremål för tvångslikvi dation vid situationer då stiftelsen skulder överstiger dess tillgångar. Vid sådana fall ska stiftelsens till gångar försäljas och uppkommet överskott delas mellan samtliga borgenärer som har fordringar på Istiftelsen.deursprungliga stadgarna fanns även en bestämmelse om beslut om ansvarsfrihet för styrelsen och stiftelsens ledare. Den be stämmelsen togs bort då stiftelsen står under tillsyn av enbart Länsstyrelsen, ingen annan. En stiftelse är ju till sin karaktär en självständig juridisk person, ägt av sig självt. Den saknar medlemmar som ett bolag eller en förening. De personer som sitter i stiftelsens styrelse är inte medlemmar utan har bara ett stadgarnaLänsstyrelsenförvaltningsuppdrag.godkändedenyaden28augusti2000.
www.berget.se
Ändrade stadgar 2003 Styrelsen var dock ännu inte till freds med de nygamla stadgarna. Väsentligast i detta sammanhang var att styrelsen inte haft något beredningsorgan knutet till sig, i vart fall inte sedan 1984 då sty relsen på eget bevåg ändrade sina Styrelsenstadgar. beslutade därför att ta bort beredningsorganet, vilket Länsstyrelsen inte hade några erinringar emot och fastställde därigenom stiftelsen nuvarande stadgar genom beslut den 15 de cember 2003.
kontaktperson för den franciskanska pilgrimsrörel sen i Sverige. Besök gärna hemsidan: pellegrinifrancesco.eu, där alla de SångenMåltidsgemenskapförenar Att vandra i naturen är läkande.
AnnSofi Danielsson,
Den pilgrimsrörelsenfranciskanskaiSverige
FJosephFolliet
och René Beaugey grundade rörelsen i Frankrike år 1927. Franz Stock, en ung tysk präst, anslöt sig snart. Tanken var att skapa en grupp av unga katolska pilgrimer för fred. Pilgrims vandringarna sammanförde unga män från Frankrike och Tyskland och därigenom bidrog rörelsen tidigt till den fransk-tyska förso ningen efter första världskriget. Den första pilgrimsvandringen samlade 20 personer men rörel sen växte mycket snabbt. Genom åren kom pilgrimer från andra länder att ansluta sig. Unga kvinnor kom med på vandringarna och sedan hela familjer med sina barn. Senare kom pilgrimer från andra trossamfund med, såsom brittiska anglikaner och svenska lutheraner, men också personer som söker nya vägar inom religiöst och andligt tänkande. Det som är karakteristiskt för rörelsen och som också är dess rikedom är just variationen, att Någon behöver hjälp skosnöretmed och där finns en hjälpande hand.
Unum 29
Unum 30 pilgrimer av alla åldrar, bakgrunder, kulturer och nationaliteter vandrar tillsammans. De länder som nu ingår i rörelsen är Frankrike, Tyskland, England, Spanien, Nederländerna, Belgien och VarjeSverige.landanordnar en nationell vandring varje år plus en del andra aktiviteter. Den stora händelsen är dock den internationella vandring en, som länderna turas om med att arrangera och vart tionde år går den till Assisi, senast 2017. Det som skiljer denna rörelse från en del andra är att man anpassar vandringen efter förmåga. Man an mäler sig inte bara till vandringen utan till en särskild grupp. Även tyrsgrupp - om man orkar bära allt, inklusive köksutrustning mm (dras på en kärra), Vandringsgrupp - bär sin packning och vandrar från A till B till C etc, Stjärngrupp - får hjälp med packning i följebil och stannar flera nätter på samma plats, vilket ger en lugnare tillvaro, Centergrupp - för dem som inte längre orkar vandra eller kan ligga på liggunderlag på golv, stannar hela tiden på en plats och gör ut flykter efter deltagarnas förmåga. Ofta är detta människor som varit aktiva i rörelsen i många år men som av ålder och krämpor av olika slag inte längre kan vandra långa sträckor. Genom att denna grupp finns, är man ändå inkluderad tillsammans med alla de andra. Alla grupperna träffas första dagen och vid en gudstjänst blir de så att säga utsända på sina olika vägar. Sedan samlas man igen när vandringen är över till en guds tjänst som ofta präglas starkt av tacksamhet, och därpå följer en festmåltid och en ”veillé” dvs alla grupperna bidrar med något inslag av underhållning. (stark igenkän ningsfaktor för folkhögskolefolk)
I varje grupp finns en ”guardian” med huvudansvar för gruppen tillsammans med en ”mère” som ansvarar för pengarna (man hand lar och lagar mat varje dag), en ” andlig ledare” som ansvarar för morgon- och aftonbön, en ”kapitelledare” som ansvarar för en gruppaktivitet varje dag kring årets tema och en ”trubadur” som ser till att det blir lekfullt, med sång, musik, lekar mm. Så till kopplingen till Franciskus. Rörelsen är ju helt ekumenisk, men Franciskus är förebilden. I enkelheten, vi sover på golvet, lagar vår egen mat, städar efter oss, och så vidare. I omsorgen om naturen och vetskapen att världen är en Guds skapelse. I gemenskap och vänskap och inte minst i kamp för fred.
Trötta pilgrimer
På väg Lunchpaus
STIFTELSEN BERGET Tempelvägen 10, 795 91 NästaWEBBSIDA:E-POST:0248-79RÄTTVIK7170info@berget.sewww.berget.senummerärtemat: FÖRHÅLLNINGSSÄTT TILL TANKAR är en tidskrift som utges fyra gånger per Prenumerationsavgiftår150kr. Medlemmar i Bergets vänförening får Unum utan StuderandeMedlemsavgiftkostnad.300kr.under25år150kr.BetalasviaBankgiro:574-3323 Swish: 123 337 20 75 UUUUU Ge en gåva med Swish: 123 337 20 75 Eller via Bankgiro: 574-3323 EKUMENISKA IMPERATIV dialog mellan biskop Mikael Mogren och biskop Anders Arborelius OCD Fredag kl. 18 till söndag kl. 14 Fördjupning och samtal om ekumenik. Vi varvar föredrag och samtal med Mässa i Svenska kyrkans ordning och Katolsk Mässa, ekumeniska böner, måltider och rekreation i Bergets kontemplativa och ekumeniska miljö. Helpension 2 140:Berget firar 60 år! 1962-2022 Jubileumsinsamling
