Unum 2020 nr 3-4

U

NR 3-4 ÅR 2020 ÅRGÅNG 37

UU U U

tidskrift för kristen enhet, retreat och meditation

Tema: BERGETS VÄNNER

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tema:

BERGETS VÄNNER

Ledare 3 F. Peder Bergqvist P. Henrik Roelvink OFM 4-7 F. Peder Bergqvist ”Jag kallar er vänner” 8-9 Carolina Johansson Saliga Chiara Luce Badano (1971-1990) Nausikaa Haupt

10-15

Presentation av Bergets styrelse: Nausikaa Haupt och Anna Anåker 16-19 Per Mases om vänskap

20-25

Boktips 26 Marie Erenius Bergqvist Vänbrev 27 F. Peder Bergqvist Friendship Inga

28-30

Nysatsning på Bergets vänförening 31-33 F. Peder Bergqvist S:t Davids bönegemenskap 34-35 F. Peder Bergqvist KONTAKTUPPGIFTER & ANNONSPRISER ANSVARIG UTGIVARE: Peder Bergqvist.

ADRESS: Stiftelsen Berget, Tempelvägen 10, 795 91 R ÄT T VIK. TELEFON: 0248 -79 71 70.

BANKGIRO: 574 -3323. IBAN: SE92 6000 0000 0007 9712 8298 BIC/SWIFT: HANDSESS E- POST: info@berget.se. WEBSIDA: w w w.berget.se.

PRENUMER ATION OCH ANNONSBOKNING: 0248 -797170, info@berget.se TRYCKERI: Henningssons Tr yckeri AB i Borlänge. UTGIVNINGSPL AN: Fyra gånger per år.

ANNONSPRISER Storlek Pris enstaka annons Pris för fyra annonser 1/1 2 000:- (180x120 mm) 6 000:1/2 1 500:- (90x120 mm) 4 500:1/4 1 000:- (90x60) / 60x30 mm 500:-. 3 000:- / 1500:Baksida 5 000:- 15 000:-

PRENUMERATION Enstaka nummer 40:Årsprenumeration 150:Medlemsavgift i Bergets vänförening 300:-

Stiftelsen Berget har utgivningsbevis för Unum som periodisk skrift och förbehåller sig rätten rätten att göra justeringar i de bidrag som lämnas in till tidningen. Unum betyder “ett ” (Joh 17:21) och syftar på Bergets kallelse att verka för Kyrkans synliga Enhet.

Unum 2

VÄNSKAP!

V

änskapen sitter i Bergets DNA men är samtidigt ingenting som kan tas för givet. Sådant som konf likter och motstånd hör till vänskapen. Vänskapen lever i riktning mot försoning med alla människor och med hela skapelsen. Men det är en paradox; enheten nås bara genom isolering och konf likt. Den kristna mystika vägen innebär ofta att man skiljer sig från andra människor; man går en väg som man inte kan dela med andra, man gör något som avviker… Men det är en separation som samtidigt är början på vägen mot enhet, mest beroende av bönens riktning mot försoning och förlåtelse. Så kan mina barriärer mot andra människor falla; undertr yckt ångest, förträngd aggressivitet, brist på förlåtelse, min bundenhet vid olika saker.

Så kan också kärlekens kraft frigöras inom mig, att jag kan älska även mina f iender, att jag kan på ett äkta sätt lida med andra, i deras nöd och smärta.

Målet med hela den kristna vägen är att komma fram till dopet i Faderns kärlek, att erfara att hela vårt liv är omslutet av Faderns kärlek till oss, hans välsignelse

över våra liv; helt enkelt att vi lever som Faderns fria barn!

Det kristna livet är en kärlekens väg, upplyst av den levande lågan och vi leds av en kärlek utan alla reservationer och inskränkningar.

En kärlek som bär allt, uthärdar allt, hoppas allt, tror allt (1 Kor 13). Därför är Bibeln full av poesi om denna kärlek, bilder av bröllopet mellan Brudgum och Brud, längtan och skönhet.

Vå ra vänners häng ivenhet ä r livsnödvändigt för Berget. Det som Berget står för, och som med åren blivit allt klarare, är kanske inte alltid opportunt men väcker genklang. Vägen måste fortsätta i samma anda. Förtröstan och kärlek lyser upp både hjärta och förstånd. Pessimismen får aldrig tillåtas förmörka sikten!

Hela den kristna vägen är både ett återvändande till och en väg framåt, til l Faderns ha rmoni och enhet. Det är en en resa mot förening och enhet, en process av helande av all splittring, halvhet, kluvenhet, till försoning av inre förening, frid, skönhet. Det som gör oss till ett med oss själva, till ett med mänskligheten, till ett med Alltet - som är Gud.

Unum 3

P. HENRIK ROELVINK OFM Fader Peder Bergqvist, föreståndare på Berget.

P

ater Henrik Roelv ink OFM avled den 12 november av covid-19 i Nijmegen, Holland, i en ålder av 83 år. Han föddes den 29 september 1937 i Oirschot i Holland och inträdde i Franciskanorden oktober 1955. Efter studierna prästvigdes han den 1 april 1962 i Alverna i Holland och kom till Uppsala 1966 för vidareutbildning. 1974 blev han ordfö-

rande i Stockholms katolska stifts ekumeniska nämnd och på olika sätt engagerad i den ekumeniska dialogen i Sverige. P. Roelvink blev engagerad som ekumenisk rådgivare för kommuniteten Den Heliga Treenigheten på Berget. Vi ber för honom i tacksamhet för allt vad han betytt för oss. Må han vila i frid och få glädja sig i Guds eviga rike.

Unum 4

I denna artikel återges utdrag från nångra av de brev han skrev till kommuniteten på Berget. Här ser vi något av hans eget vänskapliga sätt att vägleda andra men också hur han bidragit till kommunitetens vägval.

DEN 14 NOVEMBER 2012 skriver han: Käre Peder och alla systrar och bröder i kommuniteten!

Inför min definitiva avflyttning från Sverige den 2 januari vill jag tacka er för den andliga gemenskapen under årens lopp, som jag har fått njuta av.

I mina memoarer, som kommer kring månadsskiftet, skriver jag en del om den andliga ekumeniken och dess betydelse för mitt eget liv. Ni var en del av den. Tack för alla era insatser.

Må Gud välsigna er alla. Varma hälsningar, Henrik

skop, kanske en i Svenska kyrkan eller kanske hellre den katolske biskopen.

Eftersom ni är en ekumenisk kommunitet, vore det enligt mig det bästa att ha relationer åt båda håll, även om Svenska kyrkan inte har någon större erfarenhet av att inordna en fri rörelse i sina strukturer, medan den katolska kyrkan har en lång erfarenhet och även många regler för det. Gentemot båda kyrkor gäller som grundprincip att ni på något sätt blir officiellt erkända men att de kyrkliga myndigheterna inte lägger sig in i ert inre liv och i de begränsningar som ni anger i ert arbete utåt.

Jag försöker mig först på en beskrivning av er plats inom Svenska kyrkan, fast jag är mycket osäker om det jag säger stämmer i alla detaljer. (Ni får alltså gärna rätta mig.) Några punkter alltså.

Vill man av en utomstående uppfattas DET ANDR A UTDR AGET är som en del av Svenska kyrkan, bör man från ett brev som han skrev den 22 acceptera kärnan(!) i dess lära och liv, januari år 2000. dvs .. i trosfrågor, i helighetsideal, i gudstjänstliv... Därmed hänvisas till Käre Per och övriga kommunitetsmedbibeln, bekännelseskrifterna (i deras lemmar! Jag vill först av allt tacka för olika graderingar) och kyrkohandbok. era nyårshälsningar. Jag hoppas och ber Sedan bör man väl också ha någon att även under det kommande året ni får gå på Guds vägar, för då följer Gud form av kontakt med kyrkoledningen, nationellt, i stiftet och lokalt. Eftersom med på era vägar. det inte finns någon kyrkorätt inom Tack för brevet från den 13 januari, där Svenska kyrkan angående detta, har ni skriftligen tar upp frågan om någon andra liknande grupper utformat sina form av formell kontakt med kyrkliga egna regler för kontakt. Jag kan inte myndigheter, företrädesvis någon bi- tillräckligt om det, men förmodar att Unum 5

dessa andra litet grand har känt sig för, allt efter vilka personer det rör sig om på båda sidor och att de fritt har valt inte bara olika former av relationer (visitator, confessor kontaktbiskop och så vidare) utan också vilka personer de velat ha på dessa poster. Man har ofta sneglat litet till katolska eller kanske främst anglikanska förhållanden.

Från Svenska kyrkans officiella sida har det inte heller varit någon samordning, utan varje biskop eller prost har handlat efter sitt eget godtycke.Jag skulle för er del inte vilja ha allt för nära formella relationer, dels därför att det principiellt är fel att kyrkliga myndigheter lägger sig i den fria karismans former, dels därför att man har speciella synpunkter angående kvinnliga ämbetsbärare. (Det sistnämnda är för mig inte en trosfråga. Eftersom det förr var omöjligt att vara kvinnlig präst, är det en ordningsfråga. Trons innehåll kan ju inte ha ändrat sig.)

Käre Per! Tills nu fick jag alltid handskrivna brev från dig och jag svarade med maskinskrivna brev prövar jag om det också går med e-post. Jag arbetar rätt mycket på detta sätt, eftersom det är lättare för mig och transporten kostar i viss mån mindre pengar. Men om du inte tycker om det, får du gärna skriva och säga ifrån.

Först av allt tack för ditt brev med situationsbeskrivningen av kommuniteten på Berget. Jag är glad och tacksam att ni har haft ett mycket bra år på olika nivåer. Jag hoppas att det fortsätter så även under det kommande året.

Från Helena Wangefeldt Ström, som jobbar på samma arbetsplats som jag (Ekumeniska centret i Sundbyberg) fick jag en ritning över ert sakramentsskåp. Jag menar att vi idag lägger allt för stor vikt vid den fysiska kommunionen och ser helt bort från Det var tills vidare allt. Lycka till med den andliga gemenskapen (kommureflektionerna över detta brev. Jag ser nionen) som egentligen är syftet med med nyfikenhet fram emot era reaktio- den sakramentala kommunionen. Jag ner. Var inte rädda att ha avvikande tänker främst på tre fall där människor av olika anledningar inte får ta emot uppfattningar. kommunionen och ändå skulle vilja, Varma hälsningar, inom ekumeniken de som tillhör en Henrik annan kyrka, inom vår egen kyrka den DET TREDJE UTDRAGET är som är frånskilda och omgifta, samt från ett elektroniskt meddelande homosexuella som inte kan/vill låta som p. Henrik skrev den 9 novem- bli att utöva sin läggning och ändå behöver stöd för sitt andliga liv. ber 2001.

Unum 6

En annan sak som jag regelbundet har i tankarna beträffande er är er framtid. Ni/vi alla blir varje år ett år äldre Profeter tänker ofta inte på den utvecklingen och lever inspirerade av den helige Ande så länge de orkar. Men orken blir mindre och tar slut vid livets slut. Och då faller profetens arbete ofta sönder och försvinner. Ni bör föryngra er själva, det vill säga ta med yngre medarbetare som kan ta över efter ett tag. Dessa måste ju lära hur ni själva tänker och gör,· så att det kan finnas en viss kontinuitet även efter att ni har lämnat det aktiva livet.

Du själv är nu folkpensionär och ni behöver se efter en efterträdare för dig.

Han kommer säkert att göra en del saker annorlunda, ty han är en annan människa och kan inte helt ersätta dig, eftersom du är unik (såsom varje människa för övrigt). Om du redan nu ”lär upp” en efterträdare kommer övergången att bli smidigare än om du inte gör det. Vi började ett samtal om detta redan vid mitt förra besök och bör väl fortsätta med detta ämne.

Detsamma gäller syster Ingrid, som står för den katolska närvaron och Boklådan. Också hon är unik och kan inte helt ersättas. Men det behövs en viss kontinuiet även efter henne. Det kunde redan nu vara bra att ni under vintern avdelar en person som försöker skriva ned alla hennes kontakter, alltså

hennes nätverk för att tala med ett modernt uttryck, och hennes sätt att sköta Boklådan.

Jag vet att ni två är nyckelpersoner.

Men också kommuniteten som helhet behöver yngre medlemmar. Fast här tror jag att det går lättare att hitta lämpliga personer. Vi får väl samtala om dessa saker när jag besöker er efter vintern. Må den helige Ande leda er i ert sökande. Ge min varma hälsningar till hela kommuniteten, Henrik

BERGETS VÄNFÖRENING

MEDLEMMARNA stöder verksamheten genom förböner, gåvor och arbetsinsatser.

Vi vill påminna om att årsavgiften är 300 kr. Det är lätt att glömma bort den, därför kommer vi att försöka påminna bättre om detta framöver.

Betalas in till: • bankgiro: 574-3323.

• Swishnr: 123 337 20 75

Som medlem får man regelbundet tidskriften “UNUM” och ”Vänbrev” för att kunna följa livet på Berget.

Två gånger om året finns möjlighet att vara med på arbets- och gemenskapsdagar.

Unum 7

“JAG KALLAR ER VÄNNER”

E

Carolina Johansson, återkommande volontär på Berget

n gång i mitt liv har jag sett in i en helig människas ögon och upptäckt, med största skärpa, hela universum där, alla dess stjärnor, alla dess djupaste hav. Allt är han. Allt rymmer han. Det är ingenting som saknas. Jag faller i gråt när jag ser in i dessa ögon. De påminner mig om något. De ser något i mig, väcker något. Jag blir vacker i den blicken.

nom när jag återfått fattningen. ”Jag vill bli som du. Hur gör man?”

Bibeln bär löftet om att en människa växer i tro till att bli allt mer lik honom. Kristuslikhet är en svår sak att föreställa sig, men mötet med dem som kommit längre än vi själva kan ge oss en förnimmelse om vilka möjligheter som ryms i varje människa, även inom oss. Men för att se dem, och våga följa dem, krävs mod ”Du är den vackraste människa jag så väl som andra människor att dela någonsin har sett,” säger jag till ho- tro och längta med.

Unum 8

På sätt och vis skulle min upptäckt av Berget kunna beskrivas som driven av en längtan efter vänskap. Men då menar jag inte främst vänskapen som växer fram i det vardagliga livet med andra människor utan den vänskap som växer fram ur och bottnar i en gemensam längtan efter Gud. ”Jag kallar er vänner,” står det i Johannesevangeliet. Vad betyder det?

Vad innebär det att vara Jesu vän?

Jag har inte svar på de frågorna, men de ligger där, ständigt, som en påminnelse och som en längtan. För att närma sig svaren behöver vi platser och människor där vi kan fördjupa oss i den andliga vänskapen. Sådana platser är kanske inte direkt hög-prioriterade i vår tid. Vi lever inte i en längtans tid även om andlighet fått ett uppsving under senare år. När vi talar om andlighet idag är det dessutom ofta sökandet i sig som står i fokus, att vara sökande ses på något vis som mer legitimt än att försöka leva som funnen. Ändå är livet som funnen på många vis en större utmaning än att vara sökande. Det vittnar inte minst helgonens liv om.

ende. Rådet var: Gå i mässan, läs Bibeln, be regelbundet, och gör vi allt detta, och härdar ut, då kommer tron till slut att bryta ned våra motstånd.

Jag tänker ofta på Pascals råd, och på sökandet som tar vid när man väl accepterar att man redan är funnen.

När man hör Jesu ord: ’Jag kallar er vänner’ och uppfattar dem som en uppmaning, hur otroligt svår den än kan vara att greppa. Och om viktigheten i vår tros vandring att hitta människor, gemenskaper och platser som ger just den uppmaningen näring. Berget är en sådan plats för många, och har över årens lopp blivit så ock för mig, ett öppet erbjudande, kom och se.

På avtagsvägen från Tempelvägen i backen upp mot de byggnader som utgör Berget finns en skylt – det är en sorts karta med överskriften: Stillhetens och Meditationens Berg. Visst skulle man också där kunna lägga till Vänskapens Berg, både för den längtan efter fördjupad vänskap med Gud som får många att komma, och återkomma, till Berget, men också Blaise Pascal, en fransk 1600-tals för den vardagliga vänskap som växmatematiker, teolog och munk, fick er fram ur Berget. När jag sitter här ibland frågan om vad man kan göra i Stockholm, en regnig kväll i slutet om man har svårt att tro, varpå han av november, i pandemins år, ber jag svarade att man kan leva som om i tacksamhet för vännerna på Berget, man vore troende och härma de tro- och för Bergets alla vänner som också blivit mina vänner i Kristus.

Unum 9

SALIGA CHIARA LUCE BADANO (1971-1990)

Nausikaa Haupt, medlem av Stiftelsen Bergets styrelse.

Unum 10

E

fter gymnasiet bodde jag ett halvår i Italien med andra ungdomar i en by som heter Loppiano i Toscana genom Focolarerörelsen.

Sen var jag också några månader i deras centrum utanför Rom, i Grottaferrata och Rocca di Papa.

Bara några dagar efter att jag kom till Loppiano på senhösten 1990, fick vi besök av Chiara Luce Badanos föräldrar, som berättade om sin dotter som hade gått bort några veckor tidigare. Vi var helt jämngamla och det är mycket troligt att vi varit på samma internationella barn- och ungdomsmöten som Focolare ordnade. Senare, 2010, saligförklarades hon i den katolska kyrkan.

att de alla må vara ett, utifrån att de första focolarinerna läste Jesu testamente i skyddsrummen i Trento medan bomberna föll, och de fann detta vara ett centralt tema i evangeliet, liksom den ömsesidiga kärleken och att leva ordet. Tanken på den övergivne Jesus på korset där han ropar 'Min Gud min Gud varför har du övergivit mig', som det tillfälle när han led som mest, har också en viktig plats. Chiara Luce engagerade sig i olika barn- och ungdomsaktiviteter med dem.

Chiara Luce levde ett vanligt liv och höll på med många olika sporter. I tonåren hade hon lite missförstånd med en lärare i en klass och hon blev inte godkänd i ett ämne och fick gå om ett år. När hon var 17 år och spelade tennis en dag föll hon omkull och hade ont i en axel. Vidare undersökningar visade så småningom att hon hade en allvarlig skelettcancer och man började genast med olika - ofta plågsamma - behandlingar.

Detta var början på en stor och snabb inre resa, som sen kommit att bet yda mycket för många människor.

Chiara Badano föddes i en liten by i norra Italien 29 oktober 1971.

Hennes föräldrar hade inte kunnat få barn på många år och hade rest till olika pilgrimsorter för att be för detta. Efter elva år fick de en dotter, Chiara, enda barnet.

Hon levde ett vanligt liv med kompisar och många fritidsaktiviteter. I nioårsåldern kom hon i kontakt med Focolarerörelsen, en ekumenisk lekmannarörelse som startat i Italien, av Chiara Lubich (1920-2008) under andra världs- I februari 1989 hade hon sin första kriget. Några viktiga aspekter av operation och några veckor senare Focolares spiritualitet är enheten, fick hon mer detaljerad informaUnum 11

tion om sin sjukdom. Mamman Maria Teresa hade velat vara med henne men fått stanna hemma pga sjukdom och när pappan kom tillbaka med henne berättar hon: "Hon gick väldigt sakta, med sin gröna jacka och händerna i fickorna, och hennes pappa precis bakom henne. Så fort hon öppnade dörren frågade jag henne: "Hur gick det Chiara?", men med ett nedslaget ansikte och utan att titta på mig svarade hon: "Prata inte nu - två gånger sade hon det prata inte nu", och hon föll ned på sängen precis som hon var.

Tystnaden var fruktansvärd, och det var så mycket jag ville säga till henne.. "Du ska se.. kanske.. du är ung.." men jag kände att jag behövde respektera vad hon hade bett mig.

Jag tittade på henne. Hennes ögon var stängda, men jag kunde på uttrycket i hennes ansikte se den inre kamp hon genomgick. Hon hade sagt sitt ja till Gud många gånger, men när hon var glad, nu behövde hon säga det i sin största smärta, men hon klarade det inte.

Det fanns en liten k locka på hyllan bakom hennes säng. Efter tjugofem minuter, som för mig kändes som en evighet, vände hon sig till mig och sa: "Mamma, nu kan du prata, nu kan du prata.."

Jag tänkte: "Jesus, nu har Chiara

sagt sitt ja, men hur många gånger ska hon behöva säga det, och hur många gånger kommer hon att falla?" Det tog Chiara tjugofem minuter att säga sitt ja, men hon vände aldrig tillbaka."

Efter sin första cellgiftsbehandling förlorade hon nästan genast förmågan att gå. Hon frågade mamman: "Mamma, kommer jag inte kunna gå igen..? Jag tyckte så mycket om att cykla.." Mamman svarade: "Var inte orolig. Om Jesus tog dina ben, kommer han att ge dig vingar istället."

Pappan Ruggiero berättar: "Hon offrade även denna smärta till Jesus, ett dyrbart ögonblick, för där förstod hon att hon aldrig skulle kunna gå igen. Det är något som slog mig, för det var ett väldigt svårt ögonblick för oss också, men då v i såg hur hon levde igenom det, kunde vi inte stanna på vår mänskliga nivå av sorg och oro för framtiden, för hon ville alltid vara i den dimension vi skulle kunna kalla mänsklig-gudomlig, och hon ville vara där med oss.

Vad som hjälpte oss dessa år var närvaron av Jesus mitt ibland oss, och att försöka offra detta lidande för Honom, vi tre tillsammans och var för sig, så att Han skulle ge oss styrka. Och det fanns en

Unum 12

frid, ett sätt att leva i en övernaturlig dimension: vissa saker händer, och man kan inte riktigt förstå dem. Men om man tänker tillbaka idag måste vi erkänna att för vår familj var det de två åren de mest välsignade av Gud, för Jesus lät oss leva något väldigt extraordinärt, så extraordinärt att vi inte kan förklara det."

Franciskanerna). Hon anförtror Chiara Lubich sina upptäckter och svårigheter. Chiara Lubich svarar: "Gud älskar dig oändligt och vill tränga in i djupet av din själ och få dig att erfara droppar av himlen. Chiara Luce är det namn jag har valt för dig, tycker du om det? Det är Idealets ljus som övervinner världen."

I juni hade hon sin andra operation. Det fanns knappast något hopp. Hon f ick många besök av ungdomar och vänner från Focolarerörelsen och de stöttade familjen.

Behandlingen är plågsam. Hon vill veta alla detaljer om sin sjukdom och inför varje ny, plågsam överraskning sa hon: "För dig Jesus, om du vill det, vill jag det också".

Under tiden blir döden mer påtaglig och kommer närmare: "Mamma, är det rätt att dö vid 17 års ålder?", frågar hon en dag. Maria Teresa svarar: "Jag vet inte. Allt jag vet är att det som är viktigt är att göra Guds vilja, om detta är Hans plan för dig."

Under sin sista tid hade hon en regelbunden kontakt med Focolares grundare, Chiara Lubich, och de skrev till varandra. Av henne fick (unga) Chiara tilläggsnamnet Luce, som betyder ljus (en sed vanlig inom Focolare då grundaren Chiara Lubich levde, och inom vissa ordnar i kyrkan, att be om ett nytt namn. Chiara Lubich själv hette först Silvia Lubich, men fick namnet Chiara när hon som ung var aktiv i tredje ordern hos

Chiara blir sämre och hennes vänner turas om att be dag och natt. Doktorerna är inte säkra på om de ska låta henne dö eller ge henne en transfusion. Hennes föräldrar är vilsna i dessa tvivel, och vet inte vad som är bäst för sin dotter. Läkarna bestämde sig sedan för att fortsätta behandlingen.

Chiara fortsätter att leva ett år till, och som kommer att bli avgörande för henne. Även om hon ä r orörl ig, ha r hon mycket kontakt med många vänner och personer både som kommer till henne och genom

Unum 13

telefon. Hon utstrålar lugn, glädje och frid till de som besöker henne. I ett telefonsamtal några veckor innan hon dör, till många ungdomar från focolare berättar hon om ett tillfälle då ska hon åka till sjukhuset på en, som hon tror, enkel undersökning. Det visar sig dock också bli en förvisso enkel operation, med lokalbedövning, men hon vet inte riktigt vad som händer och får ingen riktig information och tycker läkarna pratar över huvudet på henne med facktermer som hon inte förstår.

Hon är rädd och orolig när hon ensam körs in i operationssalen.

Men när operationen började berättar hon att en kvinna kom in, med ett otroligt strålande leende, det var vackert. "Hon kom till min säng, tog min hand och tröstade mig. Jag var övertygad om att det var någon av våra vänner från rörelsen. Jag trodde faktiskt att det var mina föräldrar som väntade utanför, som kände henne och som hade skickat in henne.

Sen, precis som hon hade kommit in, var hon plötsligt borta. Jag såg henne aldrig igen men överväldigades av en stor glädje, och all min rädsla var plötsligt borta! När jag kom ut från operationen frågade jag mina föräldrar vem hon var, men de kände henne inte. Rationellt tänkte jag att det var ett sam-

manträffande, men sen tänkte jag: 'varför kom hon in just där och då..?' Med ett ljus som jag utan att överdriva skulle kalla övernaturligt. Hon såg ut som en ängel, en ängel som Maria hade skickat till mig. Det var verkligen otroligt.. ett djupt ögonblick av Gud. Mina föräldrar som väntat utanför visste heller ingenting, så det var starkt för dem också. Men vi kunde lita på Gud, och allt ordnade sig. I det ögonblicket förstod jag att om vi alltid skulle ha den inställningen.. beredda på allt.. hur många tecken skulle Gud sända oss.. jag förstod också att Gud så ofta går förbi oss, och vi förstår det inte ens.. det var vackert."

När det inte längre fanns någon medicinsk hjälp, skrev Chiara Luce till Chiara Lubich: "Nu har medicinerna gett upp sina vapen.

Nu kan bara Gud". När hon blev sämre ville de öka hennes morf indos, men hon avböjde: "Det tar bort min klarhet, och det är bara en sak jag kan göra nu: att offra mitt lidande för Jesus för jag vill dela så mycket som möjligt av hans lidande på korset".

Nära slutet av sitt korta liv sa hon till sin mamma: "Gråt inga tårar för mig. Jag är på väg till Jesus.

På min begravning vill jag inte att

Unum 14

folk ska gråta, utan sjunga av hela sitt hjärta". Med sin bästa kompis förberedde hon sin begravning och valde sånger, läsningar och kläder. Hon säger till sin mamma: "När du gör mig i ordning ska du upprepa att nu ser Chiara Luce Jesus". Hon dog den 7 oktober 1990, strax innan hon skull fylla 19 år. Hennes sista ord var: "Hej då. Var glada, för jag är glad". Hon sa också: "Jag har inget kvar men jag har fortfarande mitt hjärta, och med det kan jag alltid älska."

Chiara Luces sätt att leva sin sjukdom inspirerade många och efter några år öppnade en saligförklaringsprocess (första steget mot helgonförklaring). År 2010 saligförklarades hon.

En pojke som hade blivit akut sjuk, alla organ höll på att ge upp och man trodde han skulle dö inom ett dygn, hade en släkting som kom att tänka på Chiara Luce i denna stund, och bad om hennes förbön för att han skulle bli frisk, och han tillfrisknade snabbt och oförklarligt. (Detta räknas, efter Hon hade bestämt att efter sin undersökningar, som ett mirakel, död donera sina hornhinnor, det som krävs vid en saligförklaringsenda som inte var förstört av alla process.) behandlingar.

Ef ter Ch ia ra Luces död ha r Hon har jämförts med bland an- hennes föräldrar på hennes uppnat lilla Therese av Lisieux, då maning rest runt mycket i hela hon hade samma "lilla andlighet" världen och berättat om hennes liv som lilla Therese. Leendets and- och den speciella erfarenheten de lighet, konsten att vara glad i alla levde tillsammans. Häromåret omständigheter och att alltid le. gick hennes pappa Ruggiero bort.

VOLONTÄR PÅ BERGET! Vi är i ständigt behov av volontärer, som kommer till Berget för kortare eller längre perioder. Som volontär delar man livet på Berget med gemenskap, bön och arbete.

Ring eller skriv till Ingrid Eriksson för mer information; 0248-79 71 70 ingrid@berget.se Unum 15

Presentation av Bergets styrelse

Nausikaa Haupt

Ekumenisk handl채ggare, Katolska stiftet, tidigare arbetat med kyrkor채ttsliga fr책gor d채r.

Unum 16

J

ag kom till Berget och Sankt Davidsgården första gången någon gång på 90-talet med en vän som tidigare hade arbetat och bott där, Ann Silow. Det var första gången jag var i en reträttmiljö med tystnad och det gjorde stort intryck.

Jag har sedan varit där många gånger på olika reträtter, bland annat andliga övningar i olika former. Under senare år har jag suttit där vid olika tillfällen när jag skrivit uppsats (nån vecka åt gången). Det har varit en väldigt fin plats att återvända till för att koncentrera sig och skala bort annat. Både då och vid reträtterna har det varit en oas med tystnad och stillhet, natur och bön, som är lite ovanlig nuförtiden, en plats att vara rädd om. Det har ofta slagit mig under tysta reträtter vilken f in gemenskap det kan bli utan att prata med varandra, eller kanske just därför, när olika 'förväntningar' skalas bort. När jag satt och sk rev där tidigare träffade jag ofta Per Mases och under hans sista tid hade vi en del brevväxling.

För några år sen kom jag med i styrelsen. Med några därifrån

gjorde vi en väldigt uppskattad pilgrimsresa till södra Indien, en ekumenisk och interreligiös rundresa ledd av f. Mathew Chandrankunnel CMI, sen f lera år en vän till Berget.

Pandemitiden har inneburit utmaningar för alla, liksom även denna typ av verksamhet i tider av social distansering, försiktighet, reseavrådan, karantän mm. Trots det tycks man ha funnit en väg framåt, mitt i svårigheterna, med nya riktlinjer och rutiner, som hos alla, och lyckas manövrera framåt under nya förhållanden. Formen av reträtt t ex innebär ju redan i sig en viss distansering, så med olika försiktighetsåtgärder verkar det fungera att fortsätta. Då många är eller har varit hemma i isolering upplevs det som viktigt med säkra mötesplatser, när det är möjlighet utifrån rekommendationerna, och det kan få en stor betydelse när man även börjar tala mer om den psykiska och mentala hälsan och utmaningar som denna pandemi fört med sig. Även ur den aspekten kan en plats som Berget ha en viktig funktion, som en trygg plats att komma samman under säkra former, när det går.

www.berget.se Unum 17

Presentation av Bergets styrelse

Anna Anåker

Medlem av Stiftelsen Bergets styrelse och lektor på Högskolan Dalarna.

Unum 18

I

bland uppstår händelser eller skeenden som leder livet in i en delvis ny inriktning. För några år sedan satt jag på tåget hem från Göteborg. Kvällen innan hade jag deltagit i kvällsmässan i Kristus Konungens katolska församling. Jag hade för tjugo år sedan lämnat Svenska kyrkan, då med en tydlig längtan till katolicismen men aldrig fullt ut blivit upptagen i kyrkan. Jag insåg den där kvällen att jag nu var redo att ta nästa steg på den resa som jag då påbörjat. Under åren hade jag bott på många platser i Sverige, men nu hade jag flyttat hem till Dalarna. Där och då skrev jag ett brev till den vikarierande kyrkoherden i Dalarna: fader Peder Bergqvist och bad om ett samtal för att finna en väg framåt och in i den katolska kyrkan. I samma stund inleddes kontakten med Berget.

Vi leds varsamt runt i livet, stannar på platser och hittar nya hem, nya personer att lära känna. Berget är en sådan plats och för mig en delvis ny resa: den om att nå kyrkans synliga enhet. Min övertygelse är att vi behöver platser som Berget, en del av världen som är vigd för bön och eftertanke. En plats mitt i världen, men också avskilt för betraktelser över livet och vår gemensamma värld.

Privat så försöker jag kombinera mitt yrke som lektor på Högskolan Dalarna med livet som småbrukare. Jag bor tillsammans med min man och våra barn på en gård utanför Falun. Här lever vi ett liv med djur och odling. I ett yrkesliv med mycket forskning och undervisning, så blir familjen och gården en viktig plats för mig att finna själslig och fysisk styrka. Det är här i dalaskogarna som jag försöker finna Född och uppvuxen i Dalarna hade en väg genom livet. jag då och då hört talas som Berget, men kände egentligen inte mer till Har du betalat om verksamheten än att Berget var medlemsavgiften? en plats för reträtter och att det var en ekumenisk gård. Dess fysiska plats Vi vill påminna om att uppe på berget utanför Rättvik hade årsavgiften är 300 kr. Det är lätt att glömma bort den, jag såklart många gånger åkt förbi, därför kommer vi att försöka men aldrig svängt upp. Brevet till fapåminna bättre om detta der Peder följdes av många samtal på framöver. plats i S:t Davidsgården, samtal som Betalas in till: ledde mig fram mot upptagning och • bankgiro: 574-3323. konfirmation i S:ta Katarina katolska • Swishnr: 123 337 20 75 församling. Idag sitter jag i Stiftelsen Bergets styrelse.

Unum 19

Per Mases om VÄNSKAP i några av hans bibelmeditationer

Per Mases sitter här i S:t Davidsgårdens brasrum och lyssnar till lärdomsgiganten Alf Ahlberg.

Unum 20

MEDITATION 7

Någonting oväntat, överraskande, underbart och nästan otroligt sker. Det lilla fröet, som kan växa upp till ett träd (!) väcker vår förundran - att det lilla kornet har en sådan livskraft, en sådan makt till utveckling. På samma sätt med surdegen. Hur är det möjligt att en liten bit jäst i all stillhet når ut i hela degen, så att allt tas med i jäsningsprocessen? Det mest oansenliga åstadkommer det mest överraskande! Början och slutet står inte i proportion till varandra. Guds rike som börjat fördolt, uppenbaras en gång överraskande med oväntad makt och härlighet. Och vägen från början till fulländning sker obemärkt, i stillhet. Guds herravälde i vår värld förblir dolt i någonting som verkar helt alldagligt och som ingen tar notis om. Det är bara tron och kärleken som öppnar ögonen för hemligheten att himlen finns mitt ibland oss.

Vi tar alltför lätt anstöt av det oansenliga. Vi behöver upptäcka att Guds rike döljer sig i den universel la gemensk apen och den nä ra vänsk apen omk ring Kristus. Se och hjälpa fram Guds rike i den människors hjärtan vi möter. Bejaka Guds rikes kraft i den Kärlekens ord och Kärlekens

heliga handlingar som Gud söker nå oss med. Våga lite på att Guds rike finns mitt i vår svaghet när vi tillåter oss att vila i Guds hand.

Till och med när våra krafter är helt uttömda och allt hopp verkar vara ute, består Guds rike i oss för evigt (jfr 2 Kor 4:16).

“Guds rike kom inte på sådant sätt att man kan se det med sina ögon” (Luk 17:20). Det som i världens ögon är ringa, oansenligt och t o m dåraktigt, det har Gud utvalt (1 Kor:27,28).

Mitt i det vardagliga som vi är så förtrogna med...

Guds kärlek i oss, vi i Guds kärlek.

Guds kärlek i mig, ja i Guds kärlek.

MEDITATION 14

Bara levande varelser kan vara närvarande för varandra. Närvaro är uppmärksamhet. Är jag delad i min uppmärksamhet, är någon annanstans samtidigt, förverkligar jag inte närvaron helt.

Den positiva odelade närvaron är vänskap, kärlek. Gud är helt närvarande för oss, i kärlekens fulla uppmärksamhet - men är vi närvarande, helt, inför Gud?

Unum 21

I Dag Hammarskjölds dagbok 'Vägmärken' - han kallar den "en sorts 'vitbok' rörande mina förhandlingar med mig själv - och Gud" - finns en bön från 1954, en bön som kan bli en nyckel till att vara närvarande inför Gud: Ge mig ett rent sinne - att jag må se dig ett ödmjukt sinne - att jag må höra dig ett kärlekens sinne - att jag må tjäna dig ett trons sinne - att jag må förbli i dig.

Jag behöver komma till ro - också min kropp behöver stillhet - för att nå in i mitt inre rum. Från mångfalden av sinnesintryck och tankar går jag en väg i vilan till samling och inriktning av mitt jag.

Jag vänder mig i öppenhet mot Herren, är kvar i tystnaden. "Giv mig ett rent sinne - att jag må se dig" - att släppa allt, låta känslor och tankar vara vad de är, bli stilla, öppen för att kärleken skall få utrymme, hjärtat bli rent.

för mig, och öppen för Guds ord.

Det ä r den helige A nde som tränger in i människans inre, in i hennes innersta trädgård genom nådens dagg, friskar upp den och låter det växa där. Den kristna människan lever enligt Anden.

Och genom Anden leds hon in i en gemenskap som blir den stora trädgården, som är det universella kärleksförbundet omkring Kristus. "Gud är vänskap. Den som förblir i vänskapen förblir i Gud och Gud förblir i honom" (Cassianus, 300-talet). Eukaristin uttrycker den vänskapen: Här finns Kyrkans livsk raft. Här verkar Anden. Eukaristins frukt är sändning och nästankärlek. Kärleken till Gud och människorna gör Kyrkan till en frisk och levande trädgård, där alla människors alla uttryckssätt och kulturer kan ge sina olika bidrag och ändå vilda en ljuvlig helhet.

Kyrkan föds och förnyas ständigt genom Ordet. Ordets centrum och källan till dess kraft är Anden, Guds kärleks livgivande ande som förvandlar död till liv. "ett ödmjukt sinne att jag må höra I Mässan dras vi in i en uppdig" ståndelseprocess, för att vi skall I stillheten förbereds jag för att kunna bära hundrafaldig frukt, i höra, vara mottaglig, öppen för trohet till vår sändning, i kärlek.

Guds tilltal genom människor Hela världen skall bli en trädgård, och uppgifter som aktualiseras förnyad genom Anden. Ett nytt kosmos omkring Kristus.

Unum 22

MEDITATION 17

bestå och fördjupas. Synden ger Vårt liv är ett uppdrag – en kal- en smak av död, I Kristus har vi lelse. Det svar som Gud väntar uppdraget att ge världen en smak av oss är tro, hopp och kärlek. av liv och friskhet.

Kärleken är det verkliga livet i oss, I Kristus blir livet vackert. som enskilda och som gemenskap Meningen med vårt liv är att i Kristus. förmedla kärlek som ger tillvaron Den natt då Herren Kristus blev förrådd sade han till lärjungarna: ”Jag kallar er inte längre tjänare, för tjänarna vet inte vad deras herre gör. Jag kallar er vänner, därför att jag har låtit er veta allt vad jag har hört av min Fader.” (Joh 15:15). Gud ger sig själv – både till vårt förstånd och vårt hjärta – och så kan den djupa förtroendefulla vänskapen byggas upp.

dess skönhet. Genom Jesus Kristus, vår Herre.

MEDITATION 21

Människan är skapad till Guds avbild (1 Mos 1:26). Varje människa är känd och älskad, önskad av Gud. Här är grunden för människovärdet som vår civilisation vilar på. Och här f inns möjligheten Gud älskar oss. Och den helige till en djupare och större enhet i Ande som vi får ta emot är kärlek. människosläktet.

När vår vilja berörs av den helige Guds avbild kan lysa fram inte Ande formas den av kärlek. För att bara hos enskilda utan också i älska Gud och vår nästa behöver gemenskapen, när Guds Ande får vi Guds ande som gåva. ”Vid vårt skapa kärlekens atmosfär. Vänlivs afton kommer vi att dömas skapen liknar enheten i Gud, den efter vår kärlek ” ( Johannes av Treenige. I kärlekens gemenskap Korset). finns en avglans av Skaparen. Vår Jesu vänner ser med vännens ögon, kallelse är att leva den inre enheförstår och känner igen med Guds ten i Gud. Kärlekens gemenskap i Kristus skall välsigna och rädda hjärta. hela mänskligheten (1 Mos 12:2f, Vänskapens helande kraft i Kristus Joh 17:20-23). visar sin skönhet och övervinner förfulningen av människolivet. Sådan är Guds plan!

Men en ständig reningsprocess Vi har himlen inom oss och mitt behövs för att vänskapen skall ibland oss. (Luk 17:21) Unum 23

Vår kallelse är att leva denna inre enhet med Gud, i medveten kärlek. Gud har sänt sin Ande i våra hjärtan ”så att vi kan ropa ’Abba Fader’” (Rom 8:16) i barnslig tillit och förtröstan. ”Och Anden stöder oss i vår svaghet. Vi vet ju inte hur vår bön egentligen skall vara, men Anden vädjar för oss med rop utan ord” (Rom 8:26).

ende säger vi vårt ja, vårt Amen, utan förbehåll.

Jesu livsväg mynnar inte ut i gravens mörker utan i uppståndelsens ljusa himmel.

Jesus är i Guds härlighet och därifrån utvidgar han kärlekens enhet med Fadern i allt vidare cirklar omkring sig. Och bland de människor som han inlemmar Vi är döpta in i en universell ge- i sitt universella kärleksförbund menskap i Kristus. Den gemen- finns också vi – som enskilda och skapen skall avspegla kärlekens som gemen-skap. enhet i Gud, den heliga Treenigheten. Den gemenskapen skall Bland alla tillfällen då den Uppvälsigna och rädda hela mänsk- ståndne möter oss människor, ligheten. Sådan är Guds plan (1 berättar aposteln Johannes särskilt om ett: mötet med Maria från Mos 12:1ff, Joh 17:21-23).

Magdala – som är det allra första.

Reningen till fullkomlig kärlek Och Maria kan representera oss och enhet avslutas aldrig på jor- alla, i vårt sökande efter livets den. Först i himlen finns den full- fulla och slutgiltiga mening, och komliga reningen – där all ondska efter en vänskap som aldrig uppoch all orenhet är över vunna. hör: kärlekens enhet med Gud Det är den fullkomliga enheten. – det enda som kan fylla hjärtat.

Men jorden bär himlen inom sig – den är inskriven som målet ”Du o Gud har skapat oss till dig för det jordiska. Vi är kallade att och vårt hjärta är oroligt till dess leva himlen, leva enheten och det finner ro i dig”. den uppriktiga vänskapen – att Kärleken är det verkliga livet i vara Guds barn. Den kommande oss. Den helige Ande som vi får saligheten skall genomstråla och ta emot är kärleken från Gud. När läka nutidens splittring och nöd. vår vilja berörs av den När vi döptes i Faderns och So- helige Ande formas den av kärlek. nens oh den helige Andes namn För att älska Gud och vår nästa fick vi det eviga livets gåva och behöver vi vara i kontakt med mening. I tacksamhet och förtro- källan genom Guds ande. ”Vid Unum 24

vårt livs afton kommer vi att dö- av befriade människor, skapade mas efter vår kärlek” (Johannes till Guds avbild. Den enskilda av Korset). människans Abba, Fader, förenas Meningen med vårt liv är att med alla andras. Personens identiförmedla kärlek, som ger tillva- tet förminskas inte utan fördjupas! ron dess skönhet och återställer dess mening. Friskheten kommer från livets källa. Och den källan öppnar också våra ögon. ”Gud hos dig är livets källa, i ditt ljus ser vi ljus” (Ps 36:10).

”Världen är lika stor som vårt hjärta förmår att vidga sig”. Guds blick omfattar hela världshistorien och vilar samtidigt på varje enskild människa. Fadern ser vars och ens personliga egenart och Källan finns nu i vårt eget liv. Den ger var och en sin kärlek. Var och kan välla fram i bönen – i kärle- en är utvald av Kärleken, som om kens ensamhet inför Gud. Den det bara handlade om denna enda kan välla fram i den gemensamma människa. gudstjänsten och i den bekräftan- Mitt ja till Fadern är ett ja till de och upp-muntrande vänskapen hans vilja – till räddningen för och solidariteten. Den väller fram alla människor. när vi gör det goda bara därför Vi öppnar oss för förverkliganatt det är gott – då öppnas hjärtat det av Guds plan. Gud skall till för den stora glädjen. Och glädjen sist övervinna all meningslöshet fördjupas ständigt när vi håller ut i och död. Vi bejakar Livets seger. kärlekens inriktning. Källan finns Också i de små sammanhangen. genom den helige Ande – Guds Och vi ställer oss till förfogande, kärlek till mig – och därför är den i förtröstan. outsinlig.

Ordet Amen tränger fram – ett ja till livet utan förbehåll, fullt av MEDITATION 22 jubel och tack. Ja, ske alltså – i en Vårt Amen är ett ja till Fadern, till kärlek och glädje utan ände. I en hans kärlek, till hans vilja att sam- lovsång till Gud och därmed till la alla in i sitt rike. Hela mänsk- livets stora gåva och mening. ligheten skall samlas som befriad Amen – inte en ton som förklingar vänskap genom Guds Ande, en utan hjärtats kärlek som förblir.

Guds familj – inte som ett själlöst kollektiv utan som en gemenskap Unum 25

S:T SIGFRIDS BOKLÅDETIPS En kort introduktion till liturgins tecken Anders Piltz OP Veritas 2020 Det händer lite nu och då att personer frågar efter en bok som förklarar symboler, men tyvärr har det hittills varit ont om dylika böcker. Nu finns det en som ger en utmärkt översikt över den heliga Mässans symboler; alltså liturgiska språk. Pater Anders berättar givetvis om alla de föremål som brukas under Mässan, men det stannar inte vid föremål, utan inkluderar de personer som deltar, både celebrant och församling. Helheten blir en gränsöverskridande gemenskap.

Hjälplöshetens evangelium Hjalmar Ekström Artos 2020 Denna samling betraktelser utgör texter skrivna till publicering i en tidskrift som Ekström med några vänner gav ut under ett par år.

Detta gör att varje avsnitt får sin egen prägel och sitt eget mystika område att bereda, såsom; andlig fattigdom, stillhet, krona och törne, eller om kärleken och ”det lilla”. Varje del läses och begrundas för sig.

S:T SIGFRIDS BOKLÅDA Vi har böcker, skivor och ikoner som speglar vår ekumeniska inriktning.

Öppettider: tisdag till söndag kl. 14.00-16.00 (onsdag till 15.00) Kontakt: bokladan@berget.se Unum 26

U

nder den pandemi som drar fram över hela världen har användningen av S:t Dominicus kapell också påverkats. Det är så litet att endast en person i taget kan vara där, under pandemin.

S eda n lä nge ha r det f u nn its en vison om att bygga ut detta kapell och nu kan stunden vara inne för att göra det. Om allt går i lås kommer vi snart kunna påbörja förverkligandet av den gamla visionen om ett större S:t Dominicus kapell.

Vi kan också utveckla den andliga spiritualiteten som uttrycks genom tyst bön och meditation. Även bön inför sakramentet, andlig kommunion och sak ramental tillbedjan kommer då att få en helt annan möjlighet att existera på Berget.

En helt annan sak är att Bergets två bilar börjar bli farliga att köra.

Därför måste vi nu börja söka efter någon eller några ersättare till dessa trotjänare. Hittills har Bergets alla bilar varit gåvor. Om det f inns någon bil därute som är i bra skick och som kan tänkas skänkas till oss så är vi givetvis väldigt intresserade av den.

Det skulle vara bra för Bergets fortsatta utveck ling att kunna ha t vå användbara kapell. Då Med önskan om ett välsignat f ikan en grupp vara i S:t Davids rande av Inkarnationen. kapell och samtidigt en annan i f. Peder Bergqvist, föreståndare S:t Dominicus kapell.

Unum 27

Unum 28

Inga Sophia Stephan, är volontär på Berget ett halvår, hon är en del av ett volontärutbyte som Berget har med med Bonifatiuswerk i Tyskland.

FRIENDSHIP

1. Definition Friendship is one of the strongest platonically love to another person. A relationship to others was very important to survive during the evolution.

And friends are still very important.

Did you know, that you take over (well better said: cover) automatically some of your friends properties, when you spend time with them? Crazy, or? Many people say, that Friends are the family you can choose. The definition says, that friendship is a state of mutual trust, support and affection between people. Friendship changes by time. In our childhood we focus more on areas such as common activities, physical proximity and shared expectations. While our friendships become in adolescence more giving, sharing, frank, supportive and spontaneous we start to focus on things like loyalty and common interests.

In our adulthood, we focus on companionship, affection, emotional support, mental well-being and physical health. Older adults value on activities of daily living. Lonely persons have a higher risk on heart disease, viral infections and cancer. Furthermore they are more prone on mental problems like anxiety, depression, aggression and adult crime.

One person said, that a friendship describes a relationship in which you can laugh and have fun together. You don’t need to hide or adjust yourself.

The people in a friendship trust and stand for each other and can rely on the others. Moreover loyalty is important. We say “stealing horses together” (but of course we don’t do it) Another person says, that it’s important that everybody knows, that somebody is there when something terrible happens. Even if it takes time, till anyone has time for you. She called it “safe anchor”. Furthermore she said, that friendship is one or a group of persons, that are going with you through your life and supports you no matter what you are going to do.

They help you, to feel the floor under your feet when you’ve once lost your hold. They are like a non-biological family that you can rely on in bad times. They stand together, laugh together and support each other even when the times are hard and dark.

I think friendship is a gift from god.

As long as the friendship is pure and non profitable. Friends shouldn’t let you down, or say that something is impossible just because they are unhappy. A friend is there for you in your darkest and in your brightest times in life. And only a pure friend2. Own and others definition ship can hold forever. A quote says:” But what means friendship for us? I friendship is an involuntary reflex, it started a small poll to show different just happens, you can’t help it”. points of view.

Unum 29

3. Aristotle Aristotle was a Greek philosopher and polymath that lived 385 before Christi in Greek. And even he already thought about friendship. The requirements for a friendships are counter love, goodwill, attitude. He decided between 3 different categories of friendship: friendship of the benefit, lust and perfect friendship.

The first two kinds of friendships are not non-duration, because you don’t like a persons character, but only because of the benefit the person brings.

As soon as you are not useful for each other anymore, your ways separate.

In contrast to the perfect friendship are they friendships second class, because in the perfect friendship you like a person because of the character and not because you benefit from the friendship. A great roll in that kind of friendship is selflessly. You must wish that person all the best and know the other person over a longer span of time. For example to live together.

The persons in a perfect friendship are often similar to each other.

4. Regression Regression describes the phenomena of a defense mechanism leading to the temporary long term reversion of the ego to an earlier stage of development. It helps to handle unacceptable impulses in a more adaptive way. The theory says, when an individual’s per-

sonality reverts to an earlier stage of development the personality adopts more childish mannerisms. The founder of this theory was the Austrian psychoanalyst Sigmund Freud.

5. Friendship in the Bible But also in the bible friendship is a great topic. For example David and Jonathan (they had a treatment like brothers), Rut and Naomi (Rut followed Naomi and gave up her whole life for her, what she said is often said in a marriage) and even in the book of Hiob is friendship an important part (how important friends are when you don’t feel well). In the Old Testament also Jeremiah told us something about friendship. In the New Testament wrote Johannes and Lukas much about friendship and how we should treat them and each other and what they think, what friendship is. In the Psalms is god often a friend or discribed as a friend. And the block Jesus sirach, is a whole book that describes friendship. Even Jesus had friends under his follower, for example Maria Magdalena.

6. Fazit So you See, friendships can have many facilities. And there are many different kinds of friendship. I think it’s is important to find the right kind friendship for you.

Unum 30

NYSATSNING PÅ BERGETS VÄNFÖRENING F. Peder Bergqvist, Bergets föreståndare.

U

nder de senaste åren har det blivit tydligt att Bergets vänförening behöver lyftas fram på ett nytt sätt. Vi är i behov av en förnyelse av detta som är Bergets hjärta: vänskapen. Det är som Per Mases skriver i Bergets vision: ”Tro väcker tro, kärlek väcker generös genkärlek – det blir en positiv spiral, en vänskapens dynamik, som gör det omöjliga möjligt! Utan den dynami-

ken skulle Berget inte finnas!” (66).

Vi gläds åt att vänföreningen fått många nya medlemmar under året och åt de generösa ekonomiska gåvorna som gjort att Berget nu står stadigare än på mycket länge.

Det är i sig själv en oerhörd uppmuntran och ett bevis för Guds försyn när det sker just under den pågående coronapnademin.

Ja, denna farsot har påverkat oss

Unum 31

genom att många gäster har avbokat och fortsätter at avboka sina inplanerade kurser och retreater.

Men det har som sagt också varit många överraskande signaler under denna tid, både ekonomiskt och att nya gäster, volontärer och vänner hittat till Berget.

mit för att vänskapen i bön, arbete och gemenskap ska organiseras på något annat sätt?

Här behöver jag, kommuniteten och styrelsen hjälp att finna vägen framåt. Som det ser ut kommer vi att fortsätta på den inslagna vägen under kommande år men Trots allt gott som hela tiden sker samtidigt så söker vi efter andra så erfar jag som föreståndare, lösningar. kommuniteten och Bergets styrelse att vi måste göra mer för att INFORMATION odla vänskapen. Tiden är inne för Under detta år har vi gått ut med en nysatsning på vänföreningen information med uppmaning till även om vi inte exakt vet hur detta att bli vän med Berget. Bara det ska genomföras. att vi informerat om detta har gett konkreta resultat i form av mågna nya medlemmar. En del vänner Ett tydligt tecken är att det blivit hade glömt att betala årsavgiften allt svårare att samla våra vänner men ännu f ler tog chansen att gå till de traditionella arbetsdagarna med i vänföreningen för första under sommaren och hösten. För gången. några år sedan dog Sven Östlin Hur som helst är det tydligt att som var oerhört betydelsefull för vi pratat och informerat för lite att hålla kontakten och uppmana om möjligheten att vara vän med personer att komma. Han var den Berget. Medlemskapet kostar som höll ihop arbetsdagarna och 300:- per år och som medlem får efter honom har ingen kunnat ta man en hel del: över denna funktion.

- tidskriften Unum och Bergets Många av våra allra mest trogna programutbud hemskickat. vänner har liksom Sven dött under de senaste åren och många har - möjlighet att utan kostnad få helt enkelt av åldersskäl inte orkat vara på Berget under ett antal dagar i bön, arbete och gemenskap komma som tidigare. under våra arbetsdagar.

Ska vi fortsätta att bjuda in till arbetsdagar? Eller har tiden kom- - möjlighet att helt kostnadsfritt ARBETSDAGARNA?

Unum 32

ansluta till vår bönegemenskap Eriksson (ingrid@berget.se) om med tillhörande bönebrev och det är så att detta skulle passa dig. stöd för det personliga bönelivet.

- man har också rätt att delta på LIVSNÖDVÄNDIG VÄNSK AP

Bergets årsmöten, påverka beslut Berget är en gemenskap, en vänoch vilka som ska utses till hu- skap i Kristus, ett ”vi” inlemmat vudmän. i ett oändligt stort vi, och med Den bästa informationskanalen är ett oerhört uppdrag. Vårt uppvåra vänner som redan är vänner drag är att tillsammans med hela med Berget. Det är rent av avgö- den världsvida Kyrkan, samla in rande att Berget har ambassadörer människor i den livgivande och runt om i landet och världen som helande miljön som f inns när informerar och uppmuntrar f ler vänskapen i Kristus och troheten att på olika sätt engagera sig som mot honom lever. Vänskapen och kärleken till Kristus och hans vänner till Berget.

Kyrka är gåvor som måste vårdas.

SPONTANVÄNINSATS

Just därför måste vi ägna kraft och Kanske inte alla Bergets vänner energi åt att förnya vänskapen och känner till att det finns möjlig- det sätt som den uttrycks i vänförhet att komma hit och hjälpa till eningen. Utan våra vänner skulle Berget inte klara av sin uppgift. ”spontant”?

Våra vänners hängivenhet har Det kan ju vara så att det är svårt genom alla år varit livsnödvändig att pricka in arbetsdagarna tids- för Berget. mässigt för att det krockar med andra viktiga saker i ens liv. Då Vägen framåt måste fortsätta finns möjligheten att själv höra i samma anda. Förtröstan och av sig till oss och se om det passar kärlek lyser upp både hjärta och att komma då det passar en själv. förstånd. Pessimismen får aldrig Vi har vänner som kommer hit tillåtas förmörka sikten! och genomför specifika viktiga Kom gärna in med dina tankar om uppgifter som att rensa stuprör, hur vi kan förnya vänskapsaspekhugga ved, röja i skogen, stoppa ten på Berget, hur vi ska organivåra utskick i kuvert, kratta grus, sera vänföreningen, arbetsdagarna plantera, putsa fönster och så och så vidare. vidare. Hör gärna av er till mig (peder@berget.se) eller Ingrid Unum 33

S:T DAVIDS BÖNEGEMENSK AP Syftet med S:t Davids bönegemenskap är att främja medlemmarnas andliga mognad och fördjupning av sin kristna kallelse. I den anda som råder på Berget får vi stöd i att leva ett liv i Kristi fotspår samt att vara ett synligt och levande bidrag till framväxten av den världsvida ekumeniken.

Medlemmar i Bergets Vänförening kan genom S:t Davids bönegemenskap befästa sin samhörighet med Berget och leva med i dess anda och böneliv i sina dagliga liv.

Om du vill veta mer, eller bekräfta att du vill gå med i Bönegemenskapen så kontakta Ingrid Eriksson, ange namn och adress: ingrid@berget.se

Personligt åtagande Medlemskap i bönegemenskapen åtar sig att: - Dagligen be bönegemenskapens bön: Herre! Tack för att jag är i din kärlek och tillhör ditt eviga kärleksförbund.

Jag ber för alla i S:t Davids bönegemenskap ...

För livet på Berget och vännerna där ...

För mina närmaste ...

Och dem jag har i mina tankar ...

Förnya min vilja att bygga upp vänskapen kring dig och att se dig i varje människa jag möter.

Hjälp mig att använda mitt liv och de nådegåvor du gett mig i din tjänst och vara din medarbetare i varje situation.

Herre, fyll mitt hjärta med din kärlek.

I Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

- På lördagar be vi tillsammans Bergets completorium (20.45) och tända ett välsignat ljus som ett synligt tecken på vår gemenskap med Berget och varandra.

- I möjligaste mån fira Mässa varje vecka, - samt att försöka komma till Berget minst en gång per år.

Regelbundet får medlemmar i bönegemenskapen ett bönebrev med hälsning från Berget.

Unum 34

Då vi fått in din skriftliga bekräftelse att du vill vara medlem kommer du att tas upp i Bönegemenskapen genom att din bekräftelse ligger på altaret under mässan. Vi vill påminna om att ljusen som välsignas på Kyndelsmässodagen kan skickas ut till medlemmarna eller hämtas på Berget. Hör av er till Ingrid om ni saknar era böneljus.

Bergets spiritualitet Vänskapen och den rofyllda förankringen i den gemensamma tron är förutsättningen för allt vad Berget är.

Den bärande övertygelsen är att om gemenskapen uttrycker Kristi närvaro, genom att vara präglad av vänskap och kärlekens Ande, är den evangeliserande bara genom Visionen om alla kristnas synliga att finnas. Då förs människor in enhet ”för att världen ska tro” (Joh i tillitens relation till Gud, finner 17:21-23) har funnits med från början upprättelse, hopp, mening och förnyelse. i Bergets historia och liv.

Den innersta kärnan i gemenskapen är kommuniteten ”Den heliga Treenigheten”. Omkring den finns medarbetare som ser sitt djupare engagemang som en kallelse och som lever i det gemensamma livets rytm med mässa, tideböner, i bön och arbete, i personlig integritet och gemenskap.

Endast som lärjungar som älskar varandra och dem vi möter, och som regelbundet söker försoning och inspiration i stillheten och lovsången, kan vi förmedla det som går utöver vad som behövs för den jordiska välfärden.

Vi har en vänskap att vara hemma i.

Unum 35

Och så en kurrande julhälsning från Bergets kommunitetskatter.

Hulda till vänster och Sven-Rufino till höger.

Alla medarbetare på Berget sänder också en hälsning med önskan om välsignelse, frid och allt gott i firandet av vår Herres Jesu Kristi födelse.

Tempelvägen 10, 795 91 RÄTTVIK 0248-79 71 70 E-POST: info@berget.se WEBBSIDA: www.berget.se Nästa nummer är temat: POST-CORONA?

U

UU U

STIFTELSEN BERGET

U

är en tidskrift som utges fyra gånger per år Prenumerationsavgift 150 kr.

Medlemmar i Bergets vänförening får Unum utan kostnad.

Medlemsavgift 300 kr.

Studerande under 25 år 150 kr.

Betalas via Bankgiro: 574-3323