Bönebrev Berget
Advent och jul 2022 nr 82
”Ni vet vad tiden lider: det är dags för er att vakna. Ty nu är vår räddning närmare än när vi kom till tro. Natten går mot sitt slut och dagen är nära. Låt oss då lägga av oss mörkrets gärningar och ta på oss ljusets rustning. Låt oss leva värdigt, som det hör dagen till, inte med festande och drickande, inte med otukt och orgier, inte med strider och avund. Nej, ikläd er herren Jesus Kristus, och ha inte så mycket omsorg om det jordiska att begären väcks” (Rom 13:11-14). Den medeltida fröteorin, ratio seminalis, är en sorts kristen evolutionsteori som pekar på hur Gud har lagt ned en utvecklingspotential i allt skapat. Det som något är eller blir finns i förväg nedlagt i det som ett frö, som uttrycker Skaparens avsikt. De inre tendenserna i allt följer en plan som börjar redan i elementarpartiklarna, som är bärare av potentialiteter som när tiden är mogen exploderar i oräkneliga former. Enligt fröteorin styr fröet beteendet efter en plan och är ett uttryck för en intelligent vilja. Detta innebär att många nya former kan utvecklas i framtiden, medan andra bara förblir en möjlighet. Gud har alltså lagt ned ett frö i allt, och i detta frö finns en potential nedlagd som kan utvecklas på en mångfald av sätt. Detta gäller också i Kyrkan, i rörelser och kommuniteter, och livet på och omkring Berget. Allt på Berget är som gudsfrön: volontärarbetet, vänföreningen, vänskapen, Mässan, tidebönerna, bönegemenskapen, kommunitetslivet, retreaterna, meditationen och så vidare. Hur kommer dessa frön att utvecklas, vad önskar vi själva? Kanske har dessa frön ibland utvecklats och slagit ut, men i andra fall finns de liksom kvar som outvecklade frön, men som väntar på att få gro och växa, utifrån sin inneboende potential. Ett frö som fått gro och växa på Berget är bönefröet och det har dessutom visat sig vara det mest verksamma fröet till enhet. Så menar Biskop Anders att Berget har blivit en mötesplats för den andliga ekumeniken i Sverige. I bönens tystnad och stillhet kommer man varandra närmare än vid diskussioner om trosfrågor. I den gemensamma bönen kan vi övervinna sådant som annars skiljer oss åt. Per Mases skriver i Bergets vision att Kristus är närvarande i den gemensamma bönen, så som han lovat (Matt 18:20). Kristus kallar oss in i en gemenskap och för den till ett kärleksförbund, där hans förnyande och läkande närvaro finns. Vi är kallade att leva nära Kristus, så att han blir närvarande genom oss! Vi är de levande stenar som byggs på Kristus till Herrens Hus. På detta sätt hör bönens frö samman med gemenskapens och vänskapens frö och detta förenas i vår bönegemenskap. Vi ikläder oss Kristus, som aposteln skriver, när vi låter både bönens och gemenskapens frö växa. Så uttrycker vår bön och gemenskap Kristi närvaro, Kristi Ande överbevisar och upplyser då om Guds närvaro och bönegemenskapen är så missionerande bara genom att finnas.
Guds frid och allt gott, Pax et Bonum, fader Peder Bergqvist

Bönebrevet från Berget nr 82, advent och jul 2022, sidan 1
VI BER: För Bergets Bönegemenskap, vänner och välgörare, styrelsen För kommuniteten: f. Peder, Marie, Margareta, Berit, Ingrid, Kristina, Hermann För associerade kommunitetsmedlemmar: Birgit, Per, Gunilla, Allan, Firozeh, Elsa, Mikael För volontärer och medarbetare: Anders, Katharine, Lena, Eva För det som nu är särskilt angeläget: Vi ber för Bergets ekonomi, de höga elpriserna och in ationen som är en svår utmaning att klara av. Vi ber att gäster ska fortsätta komma till Berget trots sämre ekonomiska tider. Berget fyller 60 år i år (1962-2022). Gåvor tas tacksamt emot till vårt bankgiro: 574-3323
Vi ber för varandra Om man som medlem i bönegemenskapen vill lägga fram ett förbönsämne kan man skicka ett mejl till Berget (info@berget.se) eller till f. Peder (peder@berget.se), så skriver vi upp det på vår förbönslista.
Välsignade böneljus Välsignade böneljus kan beställas från Berget (ingrid@berget.se). Det kostar ganska mycket att skicka ut de välsignade böneljusen och därför så kommer det att fortsättningsvis kosta 100:- för att få ett paket böneljus hemskickat (självkostnadspris).
Fader Peders böneskola Vid den tiden sade Jesus till sina lärjungar: ”Som det var i Noas dagar, så blir det vid Människosonens ankomst. Under tiden före floden åt man och drack, gifte sig och blev bortgift, ända till den dag då Noa gick in i arken, och ingen visste något förrän floden kom och förde bort alla. Så blir det också vid Människosonens ankomst. Då är två män ute på åkern; den ene tas med och den andre lämnas kvar. Två kvinnor är vid kvarnen och mal; den ena tas med och den andra lämnas kvar. Håll er därför vakna, ty ni vet inte vilken dag er herre kommer. Det förstår ni ju att om husägaren visste vid vilken tid på natten tjuven kom, skulle han hålla sig vaken och hindra honom från att bryta sig in i huset. Därför måste också ni vara beredda, ty när ni minst väntar det, då kommer Människosonen” (Matt 24:37-44). Att vara vaken och beredd är ett centralt tema under adventstiden men också under hela det kristna livet. Jesus ger ingen tidpunkt för sin ankomst för att vi vid varje tidpunkt och på varje plats ska välkomna honom med stor kärlek. Det kan vara ett stort hinder för Gud att få utföra sitt verk i oss när vi begränsar honom till vissa tider, platser och situationer. Våra förväntningar och föreställningar hindrar oss från att vara disponibla för Guds kärlek. Ofta tror vi att det endast är när saker och ting är ideala som Gud kan verka men Gud begränsas inte av något, varken hur det känns för oss, eller vår eller andras synd och ondska. Ett av 1200-talets stora mystika helgon är S:ta Angela av Foligno (1248-1309). Efter en stor omvändelseprocess börjar hon erfara Guds närvaro så starkt. Hon erfar hur hela världen är uppfylld av Gud: ”I en syn såg jag Guds fullhet i vilken jag såg och fattade hela skapelsen, det vill säga vad som finns på denna sida och vad som är bortom havet, avgrunden, havet självt och allt annat. Och i allt som jag såg kunde jag inte förnimma något annat än närvaron av Guds kraft, och på ett sätt som är helt obeskrivligt. Och min själ i överflöd av förundran ropade: "Den här världen är gravid med Gud!" Därför förstod jag hur liten hela skapelsen är, det vill säga vad som finns på den här sidan och
fl

Bönebrevet från Berget nr 82, advent och jul 2022, sidan 2
vad som är bortom havet, avgrunden, själva havet och allt annat, och att Guds kraft överträffar och fyller allt.” Under en pilgrimsvandring till Assisi erfar hon plötsligt i franciskusbasilikan Guds frånvaro, och det är en fruktansvärd smärta som gör att hon skriker rakt ut, vilket orsakar en stor skandal. Detta blir sedan utgångspunkten för hennes insikt i att Gud drar henne till sig både genom sin närvaro och sin frånvaro. ”På grund av kärleken, och i den, blir själen först öm, sedan sörjer den och blir svag och finner sedan styrka... Sålunda söker själen i början gudomlig tröst, men om den dras tillbaka, blir den öm och till och med gråter ut mot Gud och klagar till honom: "Du gör mig illa! Varför gör du det här?" och så vidare. Försäkran om Guds närvaro föder ömhet i själen. I detta tillstånd är den nöjd med tröst och andra liknande gåvor. Men i avsaknad av dessa växer kärleken och börjar söka den älskade. Om den inte hittar honom, sörjer själen. Den nöjer sig då inte längre med tröst, ty den söker endast den Älskade. Ju mer själen får tröst och känner Gud, desto mer växer dess kärlek, men desto mer sörjer den likaså i den Älskades frånvaro. Men när själen väl är fullkomligt förenad med Gud, placeras den i sanningens säte, ty sanningen är själens säte... Den äger Gud till sin fulla förmåga. Och Gud utvidgar till och med själen så att den kan rymma allt som han önskar placera i den... I detta ljus ser den så väl att Gud gör allt med ordning och reda att den inte ens i hans frånvaro sörjer. Likaså blir själen så samstämmig med Guds vilja att den även i hans frånvaro nöjer sig med allt han gör och anförtror sig helt åt honom.” Den kanske svåraste insikten, när det gäller Guds ankomst i våra liv, gäller det som vi inte anser hör samman med Gud, nämligen synden och det onda. Gud är allsmäktig och god, ingen synd och ingenting ont finns i honom och han orsakar varken synd eller ondska. Samtidigt kan Gud verka i och genom allt oavsett om det är synd eller ondska inblandad, annars skulle han inte ens ha kunnat bli människa och dela människans villkor och nå fram till den av synden nedbrutna människan. Apropå detta säger S:ta Angela: ”Gud presenterar sig själv i min själs innersta djup. Jag förstår inte bara att han är närvarande, utan också hur han är närvarande i varje varelse och i allt som finns, i en ond och en god ängel, i himlen och helvetet, i goda gärningar och i äktenskapsbrott och mord, i alla goda verk och i allt som existerar eller har någon grad av vara, vare sig de är vackra eller fula. I denna enhet jublar min själ i Gud lika mycket när jag ser en demon eller ond handling som när jag ser en god ängel eller handling: och på detta sätt är han oftast närvarande för min själ. Och när Gud presenterar sig själv på detta sätt blir jag upplyst, med stor sanning och gudomlig nåd. När min själ blir medveten om att Gud redan är närvarande, ödmjukar den sig djupt och mottar också mycket visdom och gudomlig tröst med stor glädje”. S:ta Angela menar att det som hjälper oss allra mest är att komma i kontakt med vår egen fattigdom. Genom synden börjar människan tro att hon är någonting i sig själv och fattigdomen hjälper henne att avklä sig synden och sedan djupare identifiera sig med den korsfäste. När denna identifikation fördjupas blir människan mer och mer beroende och beredd att ge sig själv, vilket paradoxalt nog fördjupar snarare än förminskar henne. Fattigdom är vad det är att vara människa och just i fattigdomen upptäcker vi Guds gränslösa godhet och kan älska Gud fullkomligt. Öga mot öga med vårt eget varas fattigdom, kan vi inte annat än tro på och älska Gud. Genom att inse människans väsens djupaste fattigdom som nästan icke-existerande öppnas dörren upp till hennes oändliga avgrund, och hon finner sig själv i själva Treenighetens mitt, där inga ord uttalas. ”Djup ropar till djup” (Ps 42:8).

Bönebrevet från Berget nr 82, advent och jul 2022, sidan 3
LÄSPLAN. Hänvisningar till sidor i vår tidebönsbok: Dag efter dag. ”ADVENTSTIDEN” (se s. 585 och framåt) Adventstiden är dels är den en förberedelse till julen, då man rar åminnelsen av Guds Sons första ankomst till människorna, dels är det en tid då man riktar blicken mot Kristi återkomst vid tidens slut. Av dessa två skäl framstår advent som en tid av hängiven och glad förväntan. 26/11-3/12, se vecka 1 4-10/12, se vecka 2 11-17/12, se vecka 3 18-24/12, se vecka 4 ”JULTIDEN” (se s. 609 och framåt) Näst efter randet av påskmysteriet vet kyrkan inget angelägnare ämne för sin gudstjänst än åminnelsen av Herrens födelse och de första uppenbarelserna av hans härlighet. Detta ras under jultiden. 25/12-1/1, se vecka 1 2-7/1, se vecka 2 8/1, se vecka 3, jultiden avslutas Tiden »under året« 9-14/1, se vecka 1 15-21/1, se vecka 2 22- 28/1, se vecka 3 29/1-4/2, se vecka 4 5-11/2, se vecka 1 12-18/2, se vecka 2 19-21/2, se vecka 3 (Askonsdag 22/2) Helgondagar och högtider att fira (se helgondelen sidan 889 och framåt): 30/11 S:T ANDREAS, APOSTEL, fest 3/12 S:t Francisco Xavier, präst († 1552), minnesdag 6/12 S:t Nicolaus, biskop († ca 350) 7/12 S:t Ambrosius, biskop och kykrolärare († 397), minnesdag 8/12 JUNGFRU MARIAS UTKORELSE OCH FULLKOMLIGA RENHET, högtid 13/12 S:ta Lucia, jungfru och martyr († ca 304) 14/12 S:t Johannes av Korset, präst och kyrkolärare († 1591), minnesdag 24/12 Efter ”non” slutar adventstiden. 25/12 JULDAGEN, högtid
26/12 S:T STEFANOS, DEN FÖRSTE MARTYREN, fest 27/12 S:T JOHANNES, APOSTEL OCH EVANGELIST, fest 28/12 DE HELIGA OSKYLDIGA BARNEN I BETLEHEM, martyrer, fest 29/12 FEMTE DAGEN I JULOKTAVEN 30/12 DEN HELIGA FAMILJEN, fest 31/12 SJUNDE DAGEN I JULOKTAVEN 1/1 GUDS HELIGA MODER MARIAS HÖGTID, högtid 2/1 S:t Basilios den store († 379) och S:t Gregorios av Nazianzos († 390), biskopar och kyrkolärare, minnesdag 6/1 EPIFANIA– HERRENS UPPENBARELSE, högtid 8/1 HERRENS DOP, fest, jultiden avslutas 17/1 S:t Antonius, abbot († 356), minnesdag 18/1 S:T ERIKS DOMKYRKAS INVIGNING, fest 19/1 S:t Henrik, biskop och martyr, Finlands apostel († 1151), minnesdag 21/1 S:ta Agnes, jungfru och martyr († ca 300), minnesdag 24/1 S:t François de Sales, biskop och kyrkolärare († 1622), minnesdag 25/1 DEN HELIGE APOSTELN PAULUS OMVÄNDELSE, fest 26/1 S:t Timotheos och S:t Titus, biskopar, minnesdag 28/1 S:t Thomas av Aquino, präst och kyrkolärare († 1274), minnesdag 31/1 S:t Giovanni Bosco, präst († 1888), minnesdag 1/2 S:t Blasius, biskop och martyr († 316) 3/2 S:t Ansgar, biskop, Nordens apostel, († 865), minnesdag 5/2 KYNDELSMÄSSODAGEN, HERRENS FRAMBÄRANDE I TEMPLET, fest 6/2 S:t Paul Miki och hans följeslagare, martyrer († 1597), minnesdag 10/2 S:ta Scholastica, jungfru, († 547), minnesdag 14/2 S:T KYRILLOS, MUNK († 869), och S:T METHODIOS, BISKOP († 885), EUROPAS SKYDDSPATRONER, fest
fi

fi
fi
Bönebrevet från Berget nr 82, advent och jul 2022, sidan 4